Stefan Melén 2014-01-13 1 (8) Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan 1. Inledning Ett ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) efterfrågar i vilken utsträckning som forskningsbaserade metoder, enligt Hatties Visible Learning, används i stadens skolor. Utgångspunkten i förvaltningens utredning är rektorernas egna skattningar av hur skolor och lärare arbetar med olika påverkansfaktorer. Utbildningsforskaren Johan Hatties studie Visible Learning är en meta-metaanalys (mega-analys) baserad på fler än 50 000 studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser. Studien är världens största och mest omfattande forskningsöversikt om påverkan på elevers studieprestationer. Syftet med studien var bland annat att få fram en sammanhållen ide om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevernas studieresultat. Forskningsfrågorna som Hattie belyser handlar om olika påverkansfaktorer och hur dessa påverkar elevernas studieprestation. Påverkansfaktorerna delas upp efter effektstorlek samt koppling till eleverna, hemmet, skolan, läraren och undervisningen. Många av frågorna i studien belyser vad som är viktigt och mindre viktigt kopplat till undervisningen och elevernas studieresultat. En av studiens styrkor som kan nämnas är den omfattande mängden data som det hela baseras på, men det ska inte glömmas bort att det rör sig om en kvantitativ studie som bygger på komplexa statistiska bearbetningar av olika meta-analyser som infogats i Hatties övergripande meta-analys. Även om många av resultaten är statistiskt signifikanta och samband kan påvisas innebär det inte med säkerhet att det finns ett orsakssamband, resultaten bör följaktligen tolkas med viss försiktighet. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-706 82 33 barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se
2 (8) 2. I hur stor omfattning används forskningsbaserade metoder i Sundbybergs skolor? Utifrån ett urval av påverkansfaktorer, som har varit möjliga att mäta och följa upp, inom respektive grupp för effektstorlek (stor effekt 1, måttlig 2, ingen/negativ 3 ) har rektorerna fått skatta i vilken utsträckning de bedömer att skolan och lärarna arbetar med dessa. En sammanställning av rektorernas skattningar redovisas i diagrammen 1-8. Diagrammen är uppdelade efter påverkansfaktorer relaterade till läraren, skolan och effektstorlek samt årskurs. För åk 7-9 redovisas inga diagram över rektorernas skattningar (två skolenheter) då resultaten inte skiljer sig nämnvärt från de skattningar som är gjorda för åk 1-3 samt 4-6, avseende faktorer relaterade till läraren och skolan. Resultaten ger en nulägesbild av i vilken omfattning skolorna och lärarna arbetar med de olika påverkansfaktorerna t.ex. uppförande i klassrummet/studiero. Påverkansfaktorer relaterade till hemmet och eleverna är svåra att kvantifiera och ingår därför inte i rapporten. Då antalet faktorer relaterade till läraren, med måttliga eller försumbara effekter är få (3 st), redovisas enbart de som har stor påvisad effekt, diagrammen 1-2. 1 Gröna diagram 2 Gula diagram 3 Rosa diagram
3 (8) 2.1 Påverkansfaktorer relaterade till läraren åk 1-3 samt 4-6 Diagrammen 1-2 visar en sammanställning av rektorernas skattning i vilken utsträckning som lärarna arbetar med de olika påverkansfaktorerna med stor påvisad effekt. Diagrammen visar sex skolenheter med sammanlagt ca 1800 elever från förskoleklass till åk 6 samt 130 årsarbetare (lärare). Diagram 1 Diagram 2
4 (8) 2.2 Påverkansfaktorer relaterade till skolan åk 1-3 Diagrammen 3-5 visar en sammanställning av rektorernas skattning i vilken utsträckning som skolorna arbetar med de olika påverkansfaktorerna med stor påvisad effekt samt måttlig/försumbar effekt. Diagrammen visar sex skolenheter med sammanlagt ca 1800 elever från förskoleklass till åk 6 samt 130 årsarbetare (lärare). Diagram 3 Diagram 4 *Avser i vilken omfattning som rektor arbetar undervisningsnära och lärarstödjande
5 (8) Diagram 5 2.3 Påverkansfaktorer relaterade till skolan åk 4-6 Diagrammen 6-8 visar en sammanställning av rektorernas skattning i vilken utsträckning som skolorna arbetar med de olika påverkansfaktorerna med stor påvisad effekt samt måttlig/försumbar effekt. Diagrammen visar sex skolenheter med sammanlagt ca 1800 elever från förskoleklass till åk 6 samt 130 årsarbetare (lärare). Diagram 6
6 (8) Diagram 7 *Avser i vilken omfattning som rektor arbetar verksamhetsnära och lärarstödjande Diagram 8
7 (8) 3 Sammanfattande reflektioner till diagrammen 1-8 För åk 7-9, gällande påverkansfaktorer kopplade till läraren, framträder ett liknade mönster som för åk 1-3 och 4-6 (diagrammen 1-2) d.v.s. lärarna arbetar i stor utsträckning med att skapa förtroendefulla relationer till eleverna och att inte etikettera dem. Videoanalys av undervisningen är inget som används. För påverkansfaktorer relaterade till skolan åk 1-3 samt 4-6 (diagrammen 3-8) framgår att rektorerna har skattat att skolorna, i hög grad, arbetar med ledarskap i klassrummet, kamratpåverkan och uppförande samt studiero. Likaså visar sammanställningen att skolorna inte, i någon större utsträckning, arbetar med de påverkansfaktorer som förväntas ge en försumbar eller ingen effekt alls. Skolorna arbetar, enligt rektorernas skattningar, med inkludering i hög grad. När det gäller påverkansfaktorer relaterade till skolan, åk 7-9, har arbetet med ledarskap i klassrummet, känsla av positivt sammanhang i klassrummet och uppförande/ studiero samt minskning av störande beteenden en central roll. Det finns sålunda en utvecklingspotential; att testa och utvärdera videoanalys av undervisningen samt titta närmare på berikande undervisning för begåvade barn. För påverkansfaktorer relaterade till hemmet är effektstorleken stor, det socioekonomiska bidraget är således en viktig del i arbetet med att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever i stadens skolor. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det är viktigt att olika perspektiv och forskningsstudier används, det är angeläget med en bred och helhetsorienterande bild av undervisningen. Hatties rangordning av vad som fungerar och inte fungerar i skolan bör inte få för stor betydelse, så att alltför enkla och snabba lösningar får övertag. Erfarenheter och klokskap från lärare och rektorer sammanvägt med kvalitativa studier måste också tas med i resonemanget. Eftersom resultaten från Hatties studie enkom baseras på studier som utförts i engelskspråkiga länder, främst i USA och Storbritannien, blir det dessutom svårt att direkt överföra resultaten till vårt sammanhang. I tidskriften Skolporten, No 4 2013, skriver Svein Sjøberg, professor vid Universitetet i Oslo, om John Hatties forskningsresultat och faran med att resultaten lätt kan missbrukas i jakten på snabba lösningar. Svein menar bland annat att det är nödvändigt att höja ett varningens finger, för böckerna kan lätt missbrukas. Ofta sätts de in i ett politiskt-ekonomiskt sammanhang och När det rör sig om metastudier om vad som gjorts i andra länder blir avståndet till våra egna klassrum i största laget.
8 (8) Referenser Skolporten No 4 (2013): Missbruka inte Hattie, s. 30-32 Ewald Terhart (2011): Has John Hattie really found the holy grail of research on teaching? An extended review of Visible Learning, Journal of Curriculum Studies, 43:3, s. 425-438 Hattie, J.A.C. (2009): Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses ralating to achivement. London, New York: Routledge. SKL (2011): Synligt lärande, presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat.