Stockholm 2012-01-31 Ver 0.5 Slutrapport projektgenomförande - Sportion Media Group AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 1 4 Bakgrund... 3 5 Syfte och målgrupp... 3 6 Projektets mål... 4 7 Redogörelse av projektresultatet... 5 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler... 5 7.2 Viktiga insikter... 6 8 Redogörelse av projektets genomförande... 7 8.1 Genomförandeplan/tidplan... 7 8.2 Projektets budget... 8 8.3 Projektets arbetssätt... 9 9 Vad händer nu?... 9 II
1 Inledning Notera att slutrapporten är en leverabel till PTS och den är en redovisning av hur projektet har gått, vilka resultat som uppnåtts och de slutsatser som gjorts. Slutrapporten bör inte överstiga 20 sidor. Den dokumentation som ni angivit i förstudien att ni ska producera i samband med projektet ska ses som fristående från detta dokument. 2 Allmän information Företag/Organisation: Sportion Media Group AB Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Nu kan alla föräldrar vara delaktiga och känna engagemang för barnens idrott Mikael Blix 1 juni 2015 29 februari 2016 (från datum till datum) 3 Sammanfattning Ange positiva effekter och därefter övriga erfarenheter av projektets genomförande samt kortfattad sammanfattning av resultatet. Bör vara ca 1-2 sidor långt kapitel. Projektet kan sammanfattas som såväl lyckat som lärorikt. Tidsplanen och budgeten har lyckats följas väl med några mindre avvikelser. Fler personer än planerat har engagerats i projektet vilket både har varit av anledningen att fler personers kompetens har behövts men också för att långsiktigt säkerställa att den nya kompetensen bibehålls i bolaget över tid. Projektet har medfört många viktiga insikter och lärdomar för såväl projektansvariga som för medarbetare som varit involverade i projektet. De tre viktigaste insikterna är följande (dessa utvecklas längre ner i rapporten) De tekniska utmaningarna har, trots lång erfarenhet hos projektansvariga, varit större än förväntat. Insikten kan sammanfattas i att om en bättre research hos personer/bolag som skapar liknande teknisk funktionalitet gjort så skulle man kunnat förvänta sig en enklare och mer korrekt teknisk planering. Trots detta har projektet dock kunnat fortlöpa enligt planering i mångt och mycket för att vissa delar av den 1
tekniska utvecklingen gått snabbare än planerat och därmed lyckligtvis kompenserat för de oväntade stora tekniska utmaningarna. Såväl projektansvariga som övriga medarbetare som varit involverade i projektet har haft en knapphändig tidigare erfarenhet av att produktutveckla mot användare med syn som funktionsnedsättning. Under projektets gång så har dock alla inblandade varit enhälliga kring hur snabbt vi har kunnat tillgodose oss kunskap att använda i vår produkt som direkt skapar bättre förutsättningar för målgruppen. Samt hur relativt enkelt denna kunskap kan omvandlas i praktiska åtgärder i såväl hur vi utformar ny funktionalitet samt hur vi kan påverka befintlig funktionalitet till det bättre. Utifrån den ökade kunskapen som beskrivits i punkten ovan så har ett nytt projekt satts igång med målet att skapa ett nytt s.k. UI-frameset som ska tillämpas i hela produkten, del efter del. Ett UI-frameset innefattar traditionellt en uppsättning standardelement som används genomgående i produkter. Oftast, även i vårt fall, i form av listor, formulär, knappar, informationstexter m.m. Projektet påbörjades vid årsskiftet och har redan börjat implementeras i nya delar av produkten. I och med de kommande månaderna kommer vårt UI-frameset att utvecklas och tillämpas i större och större grad. Ledord för oss i detta arbete är enkelt, mobilvänligt, tillgängligt och grafiskt tilltalande. Erfarenheterna har som sagt utöver dessa varit många men dessa tre täcker upp de viktigaste att nämna. Resultatet, alltså den tekniska produkt som tagits fram, kan i sin enklaste form beskrivas som en integrerad chatt i laget.se s appar där primärt föräldrar och ledare kan sköta kommunikation i form av text och bild mellan sig. Genom inbyggd funktionalitet möjliggör det föräldrar att känna en delaktighet genom att man löpande får uppdateringar om vad som händer inom laget på träningar, matcher, cuper och andra aktiviteter utan att fysiskt närvara. Funktionaliteten möjliggör också ett engagemang för föräldrarna genom att de kan heja på, kommentera och på annat sätt interagera med vad än det är som laget rapporterar om. Funktionaliteten är enligt projektplanen byggt för mobila enheter nyttjandes Ios och Android. Vi har även kommit relativt långt i att kunna erbjuda funktionaliteten via webbläsaren (desktop såväl som mobilt) men detta var inget som har prioriterat i projektplanen men kommer att möjliggöras inom kort. För att möta behovet från föräldrar med funktionsnedsättning inom syn så har WAI standarden tillämpats i allt ifrån enklare saker såsom färgval, textstorlekar, struktur av innehåll m.m. till mer tekniskt avancerade saker såsom s.k. screen readers. Det återstår nu endast att följa upp de effektmål som satts upp och vi har goda förhoppningar att nå flera eller samtliga av dessa mål enligt specificerad tidsram. 2
4 Bakgrund Vi har en daglig kontakt med idrotten där föräldrar är ett mycket stort fokusområde för oss. Det är utifrån vår egna långa erfarenhet av idrotten i kombination med denna kontakt som idén först föddes och som sedan utvecklades till detta projekt. Behovet kan enklast beskrivas som: Idag finns inte ett enkelt sätt att sköta kommunikationen mellan föräldrar, från föräldrar till andra i laget samt från andra i laget till föräldrar. Detta kombinerat med ett behov av engagemang från föräldrar som tyvärr utifrån bristen på verktyg blir bristfälligt. Vi önskar alltså hjälpa de föräldrar som önskar men inte kan (utifrån funktionshinder) att enklare kunna kommunicera, engagera och interagera med sitt barns idrottande utan att själv fysiskt vara närvarande. 5 Syfte och målgrupp Ju mer engagemang föräldrar själv känner för sina barns idrottande desto bättre är det för såväl deras vardag, relationen med barnen och barnen självkänsla i idrottandet vilket i sig har många positiva följdeffekter. Likt nämnt i bakgrunden så utgår projektet från vår egen erfarenhet av svensk idrott samt önskemål från användare av laget.se i den kontakt vi dagligen har med såväl klubbar, lag som ledare, spelare och framförallt föräldrar. Nyttan blir konkret utifrån möjliggörandet att skapa detta engagemang för föräldrar som idag inte har möjligheten/förutsättningarna utifrån nämnda funktionshinder. Det finns idag 248 000 registrerade föräldrar på laget.se. Alla dem är i grund och botten en del av målgruppen då alla oavsett funktionshinder gynnas av möjligheten som ges genom projektet. Fokus är dock de föräldrar som har en egen önskan att kunna kommunicera, engagera och interagera inom laget men som inte ges möjlighet till det, som följd av ett funktionshinder inom Syn. Utifrån statistik så bedöms 26 000 föräldrar vara inom den direkta målgruppen avseende funktionshinder men fler om man även inkluderar indirekt berörda föräldrar. Genom hela projektets gång så har syftet varit tydligt och det har aldrig funnits en anledning att ifrågasätta bakgrunden till syftet eller möjligheten att positivt bidra till syftet genom projektet. Målgruppen växer på laget.se hela tiden och är idag något större än vad som beskrevs för ca 10 månader sedan när projektet startades. De positiva effekterna av projektet kommer också fortsätta gynna fler i och med att fler och fler lag ansluter till laget.se och därmed ger ännu fler föräldrar möjligheten till ett bättre vardagligt engagemang. 3
6 Projektets mål Ange projektets mål (effektmål och resultatmål som specificerade i förstudiematerialet). Lämna redogörelsen i tabellform om det är möjligt. Följande projektmål har angivits i förstudien - Alla föräldrar, med tillgång till mobil eller dator, ska kunna få en känsla av att delta, även om det inte sker fysiskt på grund av funktionsnedsättning, i sina barns lagidrottande när det sker i form av match, träning, cup eller annat evenemang. - Kommunikationen mellan ledare, spelare och föräldrar ska kunna ske relativt friktionsfritt under dessa evenemang utan den fysiska närvaron av föräldern. - Den tekniska plattformen som utvecklas för att uppnå detta ska primärt vara anpassad för mobiltelefonen då detta anses vara den enklaste och sekundärt via desktop. Tekniska anpassningar sker också specifikt för föräldrar med funktionsnedsättning avseende syn. - Föräldrar ska vid den uteblivna fysiska närvaron på grund av funktionsnedsättning få samma information som föräldern som närvarar. Denne ska också kunna vara med och påverka och diskutera, inte alltså inte bara konsumera utan även interagera i produkten. Följande effektmål har angivits i förstudien Målgrupp Effektmål Mätmetod vid uppföljning Breda massan: Föräldrar som använder laget.se. I skrivande stund 248 000 i Sverige. Registrerade föräldrar inom behovsområdena Se, Rörelse och motorik, Social interaktion Inom en period av 6 månader från lansering av projektet skall projektet engagera 20 000 föräldrar som tidigare ansetts varit passiva. Inom en period av 3 månader från lansering av projektet skall projektet engagera 3000 föräldrar som tidigare ansetts varit passiva inom målgruppen. Via inloggning finns en tydlig mätpunkt för aktivitet där man också med enkelhet kan mäta hur mängden aktivitet. Genom egen data kombinerat med en undersökning som genomförs på laget.se mot inloggade föräldrar. 4
Besökare på laget.se med funktionsnedsättningar vars förutsättningar generellt förbättras som en indirekt effekt av projektet. Storleken på effektmålen har en direkt relation till hur stora delar av laget.se som påverkas av projektets tekniska anpassningar. Tyvärr oerhört svårt att i stadiet av förstudie uppskatta då detta primärt är en positiv följdeffekt av projektet. Genom en undersökning bedöms den allmänna förbättringen av användarvänligheten på laget.se som tidigare begränsats av funktionsnedsättningar. 7 Redogörelse av projektresultatet I detta kapitel vill vi att du lägger fokus på själva projektresultatet. Dvs. vad blev slutsatserna av projektet, oavsett om det är ett fälttest, teknisk utveckling, en studie eller något annat som utförts. Lämna gärna rekommendationer som andra projekt kan ha nytta av. 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Här redogör du för projektets resultat. Det kan vara en kortfattat beskrivning t.ex. av hur många personer som har deltagit i en specifik undersökning och resultatet av undersökningen, det kan vara en beskrivning av en teknisk lösning och hur den ska användas etc. I början av projektet var problemformuleringen tydlig såväl som syftet med projektet. Exakt hur detta skulle lösas rent tekniskt och funktionellt var dock inte klart och något som skulle utredas under projekttiden i form av att internt testa olika lösningar samt externt i form av feedback och genomförande av användartester. Man skulle enkelt kunna dela upp utmaningarna i två delar. A) Att lösa det generella problemet med att få föräldrar att känna ett större engagemang och delaktighet i sina barns idrottande utan den fysiska närvaron. Här fanns frågeställningar såsom: Vilken typ av funktion löser detta problem snabbast och enklast? B) Att på ett bättre sätt förstå och lära sig hur man specifikt kan lösa detta för föräldrar men funktionshinder inom målgruppen. Här fanns frågeställningar såsom: Vilka standarder och riktlinjer är de som faktiskt ger bäst praktisk effekt för dessa föräldrar och hur man dessa integreras och tillämpas rent tekniskt i den beslutade funktionaliteten? I det stora hela så fanns det dock från start en idé över vad lösningen var och leverablern har alltid varit En produkt/funktionalitet för primärt mobilen som kan användas med iphone och Android. Produkten är dock inte s.k. native-appar utan kan i teorin även nyttjas av andra plattformar men det är inget som kan lovas i denna fas. Produkten är integrerad i det vanliga användandet av laget.se. 5
Resultatet, alltså den tekniska produkt som tagits fram, kan i sin enklaste form beskrivas som en integrerad chatt i laget.se s appar där primärt föräldrar och ledare kan sköta kommunikation i form av text och bild. Funktionalitet möjliggöra för lagets medlemmar (ledare, spelare och föräldrar) som fysiskt deltar på aktiviteter att dela med sig av vad som händer på aktiviteten till de som fysiskt inte deltar (oftast föräldrar). På samma sätt kan de som fysiskt inte deltar interagera och engagera sig i det som händer på planen, runt cupen, resan dit och hem etc. I denna funktionalitet finns också mycket hjälpmedel i att ex. kunna se vilka som har mottagit informationen. Detta är primärt resultatet av det som ovan beskrivits som problem A. På detta har sedan ett stort arbete gjorts i att identifiera vilka anpassningar som bör göras för att också säkerställa nyttjandemöjligheten hos föräldrar med funktionsnedsättning inom syn. Resultatet har blivit mängder av tekniska anpassningar för olika nivåer av nedsättningar. Såsom textstorlekar, färgsättningar, val av text-familj, struktur av innehåll etc. Detta i första hans för de som fortfarande har en viss nivå av syn. Men i och med arbetet med WAI så har vi också implementerat bra stöd för screen readers. 7.2 Viktiga insikter Nu när projektet har ett resultat så finns det alltid viktiga insikter som gjorts, det kan t.ex. vara att man insett att olika användargrupper har helt skilda behov, något som man kanske inte insåg från början, att man skulle utvecklat på en annan plattform, etc. Till att börja med så skulle jag vilja säga att det varit ett projekt fullt av lärdomar, primärt kring en målgrupp som vi inte haft någon större tidigare erfarenhet av, alltså personer med syn som funktionsnedsättning. Men för att summera de största insikterna: De tekniska utmaningarna är alltid större än man först tror. Även om vi är ett renodlat produktutvecklingsbolag med lång erfarenhet och även genomfört flera stora projekt genom året så förundras man varje gång över hur svårt det är att uppskatta teknisk produktutveckling. Likväl inför detta projekt så ansåg vi oss vara väl förberedda inför tekniska utmaningar men åter igen är det oförutsägbara saker som tar mycket mer tid än planerat. Lärdomen vi tar med oss kring detta är att till nästa gång vi ska genomföra ett tekniskt projekt inom ett nytt tekniskt område (vilket detta mynnade ut i) så bör det genomföras en uppskattning av utmaningar tillsammans med personer/bolag som har byggt liknande tekniska lösningar tidigare. Jag pratar då inte om vilka tekniker som använts utan endast kring sättet man väljer att tekniskt lösa problemet där det alltid finns andra som gjort liknande saker tidigare. Som tidigare nämnt så har vi internt en knapphändig tidigare erfarenhet av att jobba med syn som funktionsnedsättning i vår produktutveckling. Den största insikten kring detta arbete är att det går att åstadkomma stor förbättring för målgruppen med relativt enkla medel. Min bedömning är att många svenska sajter skulle kunna åstadkomma stora förbättringar 6
mot målgruppen bara av att veta mer kring hur färg, form, struktur, innehåll etc. på en sajt påverkar människors möjlighet att kunna nyttja sajten. Systemutvecklare och designers har idag enligt min bedömning väldigt lite kunskap inom detta område, likväl som vi hade innan projektet började. Vi hade i projektets start en förhoppning om att de lärdomar som projektet skulle innebära även kunde påverka andra delar av produkten, alltså utöver de funktioner som utvecklats specifikt för projektet. Väldigt glädjande kan jag också se att så varit fallet. Ett stort arbete har nyligen påbörjats med att göra om vårt s.k. UI-framework där vi ser att dessa insikter och lärdomar kommer spela en stor betydelse och i slutändan påverka hur målgruppen kan nyttja stora delar av vår produkt. I övrigt har det mesta gått enligt plan med några mindre justeringar och även om insikterna som sagt varit många så är nog dessa de viktigaste att belysa. 8 Redogörelse av projektets genomförande I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet dvs. erfarenheter och insikter). 8.1 Genomförandeplan/tidplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan och kommentera avvikelser från planen. Etapp 1 Genomfördes 2015-06-01 till 2015-08-31 Avvikelser: Inga avvikelser i denna etapp. 7
Etapp 2 Genomfördes 2015-09-01 till 2015-12-31 Avvikelser: Några mindre avvikelser avseende två av de planerade användartesterna. Ett test byttes ut mot en bredare användarundersökning vilket ansågs mer givande och prioriterat. Samt ett test fick en annan utformning är planerat från start men var fortfarande givande för projektet och gav resultat som tog oss framåt i rätt riktning. I övrigt fortskred etapp 2 enligt plan. Etapp 3 Genomfördes 2016-01-01 till 2016-02-29 Avvikelser: Inga avvikelser i denna etapp. 8.2 Projektets budget Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (belopp uppdelat på finansiärer) och eventuella avvikelser gentemot budget. Egen finansiering syftar på den egna kassan. Det har inte funnits några avvikelser från budgeten under projektets gång och den totala finansieringen från PTS är förbrukad enligt kostnadsplanen. 8
8.3 Projektets arbetssätt Redogör för projektorganisation, samarbetsformer och förankring i eventuella partnerskap och intresseorganisationer. Likt mycket annat i vår produktutveckling så tillämpar vi ett agilt arbetssätt där man snabbt försöker få ut enkla prototyper och sedan får feedback på dessa så man i tidigt skede kan ta korrekta beslut utifrån vad de faktiska slutanvändarna önskar. Ansvariga för projektet har varit: Mikael Blix (intern) Projektledare Oskar Gustafsson (internt) Kundkontakt och marknadsexpert Johan Berglund (internt) Produktansvarig Bemanning har sedan skett av den konsult som specificerats i projektplanen samt flertalet systemutvecklare internt i organisationen. Uppskattningsvis har, utöver ansvariga för projektet, 6 olika personer från den interna organisationen varit iblandade i projektet. Detta både för att olika kunskaper och erfarenheter har krävts men också för att vi tror att det är bra att långsiktigt sprida den nya kunskapen på flera personer i vår organisation. Detta gör oss mindre sårbara för att ev. personer slutar hos oss men också att vi kan få ett bredare värde av kunskaper inom funktionsnedsättning som projektet har bistått med. Testpersoner har rekryterats från den befintliga användarskaran, alltså användare som idag använder laget.se, primärt då föräldrar. 9 Vad händer nu? Redogör för vad som händer nu med resultatet, hur tas det om hand, startas det ett nytt projekt eller blir det en lansering. Beskriv också hur ni har spridit projektets resultat. Redogör även hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet även efter att projektet har avslutats. Vilka andra kan ha intresse av att ta del av projektresultatet. Dela avslutningsvis med er av tankar och visioner för framtida forskning, utveckling etc. Vi står nu i ett läge med en färdig funktionalitet inför bred lansering där nyttjandet i skrivande stund sker av en utvald skara användare. Med den positiva feedback som vi hittills fått så är vi dock positiva inför att succesivt rulla ut funktionaliteten till den breda massan. Den stora utmaningen som vi har framför oss är densamma som vi alltid har avseende nya stora produktfunktioner. I dagens mobila samhälle som består av oändliga kombinationer av mobiltelefoner och operativsystem så finns många s.k. edgecase om skapar problem och tekniska utmaningar. Flera av dem har vi redan stött på men verkligheten är tyvärr den att de flesta är omöjliga att upptäcka innan en fullskalig lansering har skett. Det är dock något vi har förberett oss för och något vi har avsatt resurser för de närmaste månaderna. 9
Även om målet med projektet nu är uppnått så har vi redan en planerad fortsatt utveckling av funktionaliteten klar. Utifrån önskemål som uppkommit genom testerna men också självklara funktionsförbättringar som vi själva sett genom projektets gång. Likt tidigare nämnt så har vi även ett stort fokus på utveckling av ett nytt UIframework där mycket inspiration till utformning har kommit från lärdomar av projektet. Vi har redan genomfört en del förändringar i vårt nuvarande UIframework men ansåg tidigt att framtagande av ett nytt framework är nödvändigt för att verkligen kunna nyttja de lärdomar som dragits. Likt beskrivit tidigare så är min/vår bedömning att många svenska webbsajter skulle kunna göra en stor skillnad för personer med det funktionshinder som vi fokuserat på med mindre åtgärder än vad många tror. För många sajter/produkter så ses dessa som en liten minoritet som därav också är av mindre betydelse. Min bedömning är dock att det är svårt att skapa en positiv förändring utan att både skapa insikt hos publicister/produktägare samt systemutvecklare. Beslutet att prioritera en minoritet (även om så inte är fallet så tror jag att många ser det som just en liten minoritet) ligger i de flesta fall hos produktägarna där det också finns en konstant kamp mellan att prioritera rätt i produktutvecklingen. Om kunskap samtidigt redan från start finns hos systemutvecklare kan ett sådant beslut mycket enklare genomföras då man som systemutvecklare gjort rätt från start istället för att hamna i ett scenario där man i efterhand anpassar system för diverse funktionhinder. Sammanfattningsvis skulle jag vilja avsluta denna rapport med att säga att det för oss varit en mycket lärorik period som genom projektet verkligen direkt åstadkommit något som påverkar föräldrars vardag till det positiva. Jag tror dock det största värdet när det kommer till att underlätta för föräldrar med funktionshinder hos oss kommer ligga i det långsiktiga. Att vi, inte bara i projektgruppen utan i stort i teamet, har ökat vår kunskap inom produktutveckling mot målgruppen vilket kommer påverka och har redan påverkat det mesta vi gör. Tack för möjligheten att genomföra detta projekt tillsammans med er. 10