Slutrapport projektgenomförande Applikation för samkörning av barn och ungdomar till och från aktiviteter - UNIRIDE (f.d.: SAMÅK)

Transkript

1 Stockholm Version 2.0 Slutrapport projektgenomförande Applikation för samkörning av barn och ungdomar till och från aktiviteter - UNIRIDE (f.d.: SAMÅK) Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Allmän information Sammanfattning Bakgrund Syfte och målgrupp Projektets mål Redogörelse av projektresultatet Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Viktiga insikter Redogörelse av projektets genomförande Genomförandeplan/tidplan Projektets budget Projektets arbetssätt Vad händer nu?... 9 II

3 1 Inledning Notera att slutrapporten är en leverabel till PTS och den är en redovisning av hur projektet har gått, vilka resultat som uppnåtts och de slutsatser som gjorts. Slutrapporten bör inte överstiga 20 sidor. Den dokumentation som ni angivit i förstudien att ni ska producera i samband med projektet ska ses som fristående från detta dokument. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan (från datum till datum) Rideshare AB SAMÅK (OBS namnändrat till UNIRIDE) Hagge Rilegård & Johan Rilegård 15 maj december 2015 Senare förlängt till sista februari Sammanfattning Ange positiva effekter och därefter övriga erfarenheter av projektets genomförande samt kortfattad sammanfattning av resultatet. Bör vara ca 1-2 sidor långt kapitel. Behovet av vår tjänst hos användarna har hela tiden varit starkt och tydligt. Den uppfattning vi inledningsvis hade, baserad på egna upplevelser, intervjuer och enkäter, har visat sig stämma hela vägen. Vi har också kontinuerligt stämt av delresultaten av vår tekniska utveckling ( Är det det här ni vill ha? ) med den presumptiva målgruppen (föräldrar till aktiva barn i åldrarna 5-15 år) och hela tiden fått bekräftat att vi tänkt rätt, givetvis med små tillägg och ändringar. Vid den lansering som gjordes sent i februari (färdigställande av hemsida och webb-app, uppläggning av ios-versionen på App Store och Android-versionen på Google play) fick vi under de två första veckorna ca registrerade medlemmar, vilket var betydligt mer än vi med våra synnerligen begränsade marknadsföringsinsatser hade räknat med. Ett ytterligare bevis på den goda efterfrågan är hur förhållandevis enkelt det har varit att skaffa lanseringspartners. Vi har ett formellt samarbetsavtal med norra 1

4 Europas största ungdomsfotbollsklubb, Brommapojkarna. Det innebär att vi gör utskick till föräldrar enligt deras listor, deltar vid deras största fotbollscuper, finns exponerade med skyltmaterial i deras fotbollstält och får använda deras namn och logotyp i vår marknadsföring. Vidare har vi samarbeten med världens största innebandyklubb, Täby FC, samt fotbollsklubbarna AIK och Hammarby som gör utskick till samtliga föräldrar i klubbarna och rekommenderar vår produkt. Vi har också ett samarbete med Sveriges Scoutkårer på riksnivå. Dessutom har vi långt gångna diskussioner med Telias en telekomoperatörs konsumentdivision om ett samarbete. Vi har dock inte kommit riktigt i mål där än. Vi har pågående diskussioner med de viktigaste s.k. lagsidorna inom ungdomsidrotten. Dessa står för hjälp med upprättande av hemsidor till klubbar och lag samt administrerar i de flesta fall utskick med kallelser till träningar och matcher. En annan positiv effekt av den tekniska utveckling är att huvuddelen av teknologin kommer kunna användas även för en annan, liknande, produkt. Eller ett annat affärsområde om man så vill. UNIRIDE är ju avsett för samåkning av ungdomar till och från fritidsaktiviteter. Med smärre anpassningar kommer tjänsten även kunna användas för generell eventstyrd samåkning, exempelvis till stora idrottsevent eller kulturhändelser. Vid ett stort fotbollsderby eller en landskamp åker människor till och från Friends Arena vid samma tidpunkt! Behovet är uppenbart både ur bekvämlighetssynpunkt, för ekonomin och för miljön. Efterhand som den färdiga produkten (appar för webb, ios och Android) har funnits i testbart skick har vi givetvis fått en hel del synpunkter på den rent tekniska funktionaliteten, dvs det har hittats en hel del buggar. Systemet har efter hand också blivit mer komplext än vad tanken initialt var, vilket har försvårat utvecklingsarbetet. Sannolikt hade vi också överskattat vår teknikpartners erfarenhet av komplexa projekt. Inte minst gäller detta projektledningskompetensen, vilken blir synnerligen viktig för att tillse att de olika delarna i ett komplext system fungerar tillsammans. Det som vi förväntade oss skulle vara de sista veckorna i projektet visade sig istället handla om flera månader. Rättningen av till synes okomplicerade buggar visade sig få oanade konsekvenser i andra delar av systemet och det slutgiltiga färdigställandet har dragit ut på tiden. Vi valde trots detta att lansera tjänsten i februari, när vi kände att den var tillräckligt bra, vilket vi så här i efterhand fortfarande ser som ett klokt beslut. 2

5 När denna rapport skrivs är samarbetet med vår teknikpartner fortfarande inte helt avslutat. Fortfarande kvarstår en del rättningar och en hel del testningsarbete för att säkerställa kvaliteten. De av PTS tilldelade medlen har till fullo förbrukats varför vi nu söker riskkapital för fortsatt utveckling och marknadsföring av UNIRIDE. 4 Bakgrund Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet. Ansökan till PTS tävling Innovation för alla och det efterföljande utvecklingsarbetet baserar sig på ett antal faktorer. Först och främst handlar det om våra egna erfarenheter som idrottsledare och föräldrar till aktiva barn. Vi har själva upplevt den stress många föräldrar berättar om när barn, ofta fler än ett, ska skjutsas till och från träningar och matcher samtidigt som jobb och hushåll ska skötas. För att bekräfta våra egna erfarenheter genomförde vi under hösten 2014 en större mängd intervjuer och enkäter inom målgruppen föräldrar till aktiva barn i åldrarna 5-15 år. Dessa undersökningar bekräftade våra åsikter. Vi ansökte i god ordning till PTS tävling strax innan jul Vi var dock för rastlösa för att vänta på resultatet av vår ansökan utan bestämde oss för att satsa 500 tsek av egna medel och tre månaders arbete för att ta fram en prototyp, eller Beta-version, av samåkningstjänsten. Med denna Beta-version i handen kunde vi lättare gå till potentiella partners och användare, beskriva vad vi ville göra och få feedback på det. Detta hjälpte oss att snabbt få fram en kravspec och komma igång med utvecklingsarbetet när vi väl vann tävlingen och kunde sätta igång på allvar i maj Syfte och målgrupp Redogör för syftet med projektet och till vilken målgrupp projektet riktades. Redogör för hur projektet har uppfyllt detta. Målgruppen för projektet är de två miljoner föräldrarna till aktiva barn i åldrarna 5-15 år. Det är dessas vardag som ofta blir stressig, på gränsen till ohållbar, när skjutsningar av barnen ska kombineras med arbete och skötsel av ett hushåll. 3

6 Syftet med projektet angavs i ansökan till tävlingen till: SAMÅK anknyter mycket väl till villkoren för denna tävling. Detta genom: - en stor förenkling och effektivisering av föräldrars vardag när det gäller att hjälpa sina barn/ungdomar till att deltaga i olika fritidsaktiviteter. SAMÅK ger användaren möjlighet att erbjuda sig att köra, boka in sitt barn i någon annans bil, enas om upphämtning tid/plats, få kartinformation (även uppläst) och rutt i textform. - en säkerhetsaspekt då SAMÅK säkerställer att inga barn blir kvarglömda på bortamatcher, vilket vi alla läst om i media. - en lösning för mikrobetalningar där föraren kan få kostnadstäckning. SAMÅK kommer kunna nyttjas av alla människor, oavsett funktionsnedsättning, genom tydliga användargränssnitt och enkel funktionalitet. SAMÅK kommer finnas tillgänglig på flera olika plattformar, såsom mobiltelefon, läs-/surfplatta och dator. Omfattande användartester ska genomföras. Syftet med projektet har uppfyllts, i de flesta fall med råge! Vad gäller punkten om mikrobetalningar ovan så har vi byggt in alla nödvändiga anslutningspunkter i befintligt system. Dessutom finns nödvändig teknisk specifikation klar, men vi har i dagsläget valt att inte implementera betalningslösningarna. Strategin är att inledningsvis låta medlemmarna använda UNIRIDE utan avgifter. Vi tror att man på så sätt minskar motståndet och får användarna än mer positivt inställda till UNIRIDE, vilket ökar antalet medlemmar samt medlemmarnas lojalitet snabbare än annars. Dessutom torde det minska churn raten rejält. Betalsystemet ska färdigställas och kopplas på hösten Enligt de undersökningar vi genomfört är betalningsviljan i målgruppen mycket god. En avgift i intervallet 8-10 kronor för att få sitt barn skjutsat på ett tryggt och säkert sätt ses som en mycket rimlig peng. Dessutom finns ett mått av dåligt samvete hos de föräldrar som sällan kan eller vill skjutsa och de betalar villigt den låga avgiften. 6 Projektets mål Ange projektets mål (effektmål och resultatmål som specificerade i förstudiematerialet). Lämna redogörelsen i tabellform om det är möjligt. Redogör för projektmålen Produkten/tjänsten skall uppfylla alla delar i kravspecifikationen. - Så är fallet med undantag för vad ovan nämnts om att vi valt att förskjuta introduktionen av betalsystemet till hösten

7 SAMÅK skall finnas som App för ios, Android, och som webbapplikation. - Så är fallet. SAMÅK skall ha en tydlig design och intuitiv funktionalitet vilket gör att den enkelt kan nyttjas av alla människor, oavsett eventuellt handikapp, funktionsnedsättning eller språkförbistringar. - De flesta människor kan med lätthet använda UNIRIDE (f.d. SAMÅK) i någon av dess versioner. Utöver vår utvecklingspartners kompetens har Appen testats av ett s.k U/X företag (User Experience) vilka kom med ett antal användbara ändringsförslag. SAMÅK skall vara vältestad. - Så är fallet. Testning har gjorts dels utifrån ett rent tekniskt perspektiv (systemtester) och dels som användartester, främst inom idrottslag i norrort, exempelvis Vaxholm Innebandy, Lidingö Tennis, Enebyberg Konståkning och Sollentuna Fotboll. Applikationen testades under denna tid av ett hundratal användare, samtliga föräldrar till aktiva barn i åldrarna 5 15 år. Tester gjordes också med ett mindre antal användare med syn- och hörselproblem för att optimera layout/gränssnitt, kartfunktioner och för att se hur väl röstuppläsningsfunktionerna fungerade. Tester har också gjorts med personer med invandrarbakgrund i vår närhet. Slutligen har applikationen även testats grundligt av en s.k. UX-firma (User Experience). Deras uppdrag var att representera samtliga användargrupper inklusive användare med funktionsnedsättningar - och simulera alla användarfall, för att hitta svagheter i tjänsten. Deras uppdrag löpte under två veckor och resulterade i ett antal förbättringsförslag, vissa ganska omfattande. Dessutom har belastningstester genomförts för att säkerställa att systemet håller för en succé. Det myckna testandet har hjälpt oss att hitta felaktigheter/buggar i systemet vilket gjort att projektet dragit ut flera månader på tiden. Vi valde att i mitten av februari 2016 lansera en version vi bedömde som good enough och har fortsatt få in synpunkter på produkten efter lanseringen, vilket bidrar till att den kontinuerligt blir än bättre. 7 Redogörelse av projektresultatet I detta kapitel vill vi att du lägger fokus på själva projektresultatet. Dvs. vad blev slutsatserna av projektet, oavsett om det är ett fälttest, teknisk utveckling, en studie eller något annat som utförts. Lämna gärna rekommendationer som andra projekt kan ha nytta av. 5

8 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Här redogör du för projektets resultat. Det kan vara en kortfattat beskrivning t.ex. av hur många personer som har deltagit i en specifik undersökning och resultatet av undersökningen, det kan vara en beskrivning av en teknisk lösning och hur den ska användas etc. Leverablerna i projektet beskrevs i ansökan i korthet som: - En databasstruktur/back-end - En grafisk design/användargränssnitt - Fungerande appar i versionerna webb, ios och Android - Partnerskap med idrottsklubbar och andra lanseringspartners Apparna ska användas av föräldrar som vill få sina barn skjutsade av andra föräldrar, samt av de föräldrar som anmäler sig som chaufförer. Partners som idrottsklubbar och förbund ska hjälpa oss att lansera apparna så att vi får maximalt antal medlemmar snabbt. Det övergripande resultatet av projektet är att samtliga leverabler enligt ovan finns på plats och fungerar bra. 7.2 Viktiga insikter Nu när projektet har ett resultat så finns det alltid viktiga insikter som gjorts, det kan t.ex. vara att man insett att olika användargrupper har helt skilda behov, något som man kanske inte insåg från början, att man skulle utvecklat på en annan plattform, etc. En erfarenhet är att i förväg, så gott det går, kontrollera din utvecklingspartners erfarenhet av liknande lösningar. Vi upplever att projektet tagit längre tid än det behövt göra, samt att tjänsterna innehåller fler buggar än de behövt göra. En stor del av förklaringen står att finna i bristande erfarenhet hos vår teknikpartner. En annan erfarenhet, inte oväntad, är att det tar tid att förändra beteenden hos användare/kunder. Vi har rönt ett mycket stort intresse för vår produkt, med många nedladdningar och registreringar, men det faktiska användandet (ett stort antal samåkningar) kommer ta lite tid att jobba upp. Ytterligare en erfarenhet är att inte överskatta den konceptuella förmågan hos människor. Våra tidiga försök att gå ut till möjliga lanseringspartners, berätta vad vi höll på med och fråga om de ville vara delaktiga tog inte riktigt skruv. När vi tog fram ett demonstrationsprogram och en instruktionsvideo som visade hur det skulle komma att se ut fick vi betydligt bättre gensvar. Tydlighet lönar sig. 6

9 8 Redogörelse av projektets genomförande I detta kapitel vill vi ha en redogörelse av hur själva genomförandet av projektet har gått (vad har gått bra och vad har gått mindre bra och förslag på hur man kunde ha undvikit de värsta fallgroparna om man skulle göra om projektet dvs. erfarenheter och insikter). 8.1 Genomförandeplan/tidplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som du har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan och kommentera avvikelser från planen. Projektet har genomförts i tre etapper. Kortfattat kan de beskrivas som: Etapp 1 (maj 2015 juni 2015): Färdigställande av kravspec för hela utvecklingsarbetet, framtagande av en databasstruktur och ett övergripande designarbete för användargränssnittet. Etapp 2 (juli 2015 september 2015): Fortsatt utveckling av back-end, APIer för koppling till externa system, utveckling av funktionalitet samt utveckling av webbapplikationen. Användartester, främst inom idrottslag i norrort, exempelvis Vaxholm Innebandy, Lidingö Tennis, Enebyberg Konståkning och Sollentuna Fotboll. Applikationen testades under denna tid av ett hundratal användare, samtliga föräldrar till aktiva barn i åldrarna 5 15 år. Tester gjordes också med ett mindre antal användare med syn- och hörselproblem för att optimera layout/gränssnitt, kartfunktioner och för att se hur väl röstuppläsningsfunktionerna fungerade. Tester har också gjorts med personer med invandrarbakgrund i vår närhet. Etapp 3 (oktober 2015 december 2015 dock förlängt): Fortsatt utveckling av funktionalitet, utveckling av ios och Android-apparna, användartester och systemtester, lansering. Under Etapp 1 låg vi bra till både tids- och innehållsmässigt. Vi visste väldigt väl vad vi ville få gjort och arbetet flöt på med god hastighet. Även under Etapp 2 låg vi bra till. Användartesterna visade att vi utvecklade något som efterfrågades, men gav oss också en del förbättringsförslag. Vi bestämde oss redan här för att skjuta på lanseringen av betallösningen till dess vi har en ansenlig mängd användare som är vana vid tjänsten och är regelbundna användare. Detta infaller hösten Under Etapp 3 började vi ana svagheter i utvecklingsmetodiken hos vår teknikpartner. De buggar som inrapporterats vid användartester, och senare vid lanseringen, skulle självklart tas om hand och rättas. Känslan var dock att systemet är byggt så att det inte går att rätta på ett eller ett fåtal ställen så att det får genomslag överallt, utan man behöver genomföra samma rättning på ett 7

10 antal ställen i systemet. Det påverkar inte värdet av tjänsten för användaren, men gör den lite mer trögarbetad ur ett support- och utvecklingsperspektiv. Detta är självklart inte optimalt och har gjort att lanseringsfasen har blivit utdragen i tiden, flera månader över utsatt tid i projektplanen. Rent utgiftsmässigt har det inte ändrat så mycket då vår teknikpartner är kontrakterad att leverera viss teknik med en rimlig kvalitet till ett fast pris. Tidsmässigt har det dock dragit iväg. Nu har detta inte inneburit någon större skada för oss eftersom den ojämförligt största aktivitet till vilken det sker samåkning ungdomsfotboll startar upp för året först i mars/april. Januari och februari är inte alls lika fyllda av aktiviteter, så vi har klarat oss bra. Slutsatsen är således att man bör ha väldigt god insikt i vilken erfarenhet utvecklingspartnern har av liknande projekt. Referenser från tidigare projekt är det ojämförligt bästa beviset. Vi borde möjligen ha tagit några fler referenser än vi gjorde. 8.2 Projektets budget Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (belopp uppdelat på finansiärer) och eventuella avvikelser gentemot budget. Projektets totala budget enligt den slutgiltiga ansökan som lämnades in våren 2015 låg avrundat på kronor. Av dessa finansierades kronor via PTS och kronor av de sökande, Hagge Rilegård och Johan Rilegård. Den egna finansieringen skedde främst genom oavlönat arbete. Dessutom hade de sökande tidigare lagt kronor och tre månaders eget arbete på att utveckla en prototyp av tjänsten, vilket senare visade sig vara en stor fördel. Trots den tidsutdräkt som uppstod (se 8.1 ovan) har inte utgiftsdelen av budgeten påverkats då vår teknikpartner arbetat till fast pris. Det man kan observera är att grundarna har arbetat 3 månader längre utan ersättning än vad som budgeterats. De av PTS tilldelade medlen har till fullo förbrukats varför vi nu söker riskkapital för fortsatt utveckling och marknadsföring av UNIRIDE (se punkt 9). 8.3 Projektets arbetssätt Redogör för projektorganisation, samarbetsformer och förankring i eventuella partnerskap och intresseorganisationer. 8

11 Johan Rilegård och Hagge Rilegård har agerat övergripande projektledare, där Johan har haft huvudansvar för den tekniska utvecklingen och Hagge har haft huvudansvar för lansering/partners. Vår teknikpartner, Designingenjörerna i Sverige AB (DING) har gjort all teknisk utveckling under ledning av Johan Rilegård. Vi har ett formellt samarbetsavtal med norra Europas största ungdomsfotbollsklubb, Brommapojkarna. Det innebär att vi gör utskick till föräldrar enligt deras listor, deltar vid deras största fotbollscuper, finns exponerade med skyltmaterial i deras fotbollstält och får använda deras namn och logotyp i vår marknadsföring. Vidare har vi samarbeten med världens största innebandyklubb, Täby FC, samt fotbollsklubbarna AIK och Hammarby. Sessa idrottsklubbar gör utskick till samtliga föräldrar i klubbarna och rekommenderar vår tjänst. Vi har också ett samarbete med Sveriges Scoutkårer på riksnivå. Dessutom har vi långt gångna diskussioner med en telekomoperatör om ett samarbete. Vi har dock inte kommit riktigt i mål där än. Vi har pågående diskussioner med de viktigaste s.k. lagsidorna inom ungdomsidrotten (Laget.se, Svenskalag.se, Idrottonline.se med flera). Dessa står för hjälp med upprättande av hemsidor till klubbar och lag samt administrerar i de flesta fall utskick med kallelser till träningar och matcher. Vi har kopplingar toll dem så att vårt system med automatik hämtar hem alla lagens aktiviteter. Dessa kopplingar kan lagsidorna inte förhindra. 9 Vad händer nu? Redogör för vad som händer nu med resultatet, hur tas det om hand, startas det ett nytt projekt eller blir det en lansering. Beskriv också hur ni har spridit projektets resultat. Redogör även hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet även efter att projektet har avslutats. Vilka andra kan ha intresse av att ta del av projektresultatet. Dela avslutningsvis med er av tankar och visioner för framtida forskning, utveckling etc. Projektets resultat i egentlig mening apparna för webb, ios och Android har nyligen lanserats med enligt vår mening mycket gott resultat trots små medel avsatt för marknadsföring. Ett stort antal idrottsklubbar har vidtalats och många har valt att aktivt hjälpa oss med lanseringen till föräldrarna inom klubben. Scoutrörelsen är involverad. Vi har fått kvitto på att apparna kan användas av de allra flesta människor, vilket var en viktig utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Den grupp vi kan sätta ett frågetecken för är användare med alltför nedsatt 9

12 hörsel. Även om körinstruktioner etc läses upp med röstfunktion går det ju rent praktiskt inte att köra bil med en sådan funktionsnedsättning. Då samtliga medel från PTS är förbrukade blir nu nästa fas att anskaffa ytterligare finansiering för att med kraft kunna fortsätta lanseringen. Den produkt vi utvecklat och lanserat kommer sprida sig själv när väl en viss kritisk massa av användare har uppnåtts. Där är vi definitivt inte än. Vår intention är att söka finansiering från flera håll. - Ett alternativ är att söka utökad finansiering från PTS. En kraftigt utökad spridning av denna produkt torde passa väl in i det samhällsuppdrag Post- & Telestyrelsen har. En liknande kategori av finansiering kan sägas vara medel från Almi, Industrifonden och liknande aktörer. - Ytterligare ett alternativ är mer traditionella riskkapitalbolag. Det område vi verkar inom är intressant just nu, även om vi verkar ligga lite tidigt i fas. - Dessutom kan man tänka sig samarbete (inklusive finansiellt samarebete) med stora aktörer som vänder sig till samma målgrupp och intressen som vi gör, dvs barnfamiljer och miljön. Exempel på sådana aktörer skulle kunna vara telekomoperatörer, bensinkedjor och snabbmatskedjor. Eller varför inte aktörer som Svenska Spel. Avslutningsvis kan vi rekommendera att framtida aktörer inom samma område avgränsar sig till en viss målgrupp och definierar dess behov så smalt det går. Det är lätt att tala om visioner för exempelvis samåkningens konsekvenser för miljön eller för hushållsekonomin. Visioner är bra att ha, men visioner får det inte att hända. Praktisk, konkret utveckling av efterfrågade produkter och tjänster till väl specificerade målgrupper har en god chans att få spridning och när allt kommer omkring handlar det ju om att öka användandet! Danderyd den 22 mars 2016 Hagge Rilegård Johan Rilegård 10