Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Relevanta dokument
Terminologins terminologi: ordlistan

Terminologins terminologi: ordlistan

Så här använder du begreppsdiagram i termbanken

Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer

Så här använder du termbanken

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient

Så här använder du begreppsdiagram i termbanken

Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer

Socialtjänst och terminologi

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Terminologiska undersökningstyper. Terminologisk metaforskning

Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel

Spri rapport Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut nr 481. Metoder och principer i terminologiarbetet

Terminologi for dummies

Enhetlig terminologi. För fackområdet samhällsskydd och beredskap

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november Västra vägen 7 B Solna

Skrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Terminologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Skillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser

Tillämpningsanvisningar

Process för terminologiarbete

Optik & fotonikdagarna 2011

Stadieväxling Utmaningar för en nationell terminologi(in)samling

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Riksarkivets författningssamling

Liten termskola för teknikinformatörer

1. Inledning Bakgrund

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Resultat av remiss för begrepp för handläggning inom socialtjänsten

SATELLITER OCH SYSTEM ATT INTEGRERA BEGREPPSSYSTEM I TERMINOLOGIARBETET. Anita Nuopponen Vasa universitet

Semantik. Semantik och språkteknologi

7. Sammanfattande diskussion

Resultat av remiss för begreppet brukaret

Innehåll. [dölj]

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk

Om sökning i Rikstermbanken Version


MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.

En samling fårskallar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Allmänspråk och fackspråk

Policy samordnad AMS. Miljö. Arbetsmiljö. Säkerhet. Övergripande. Riktlinjer. Riktlinjer. Uppgiftsfördelning. Dokumenthantering.

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Facktermer och stilnivå

Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Utformning av resultatdiskussion

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Bild Riktlinjer för styrdokument

Sovra i materialet. Vad är viktigt? Vad kan tas bort? Korta ner långa texter.

NpMa2b Muntlig del vt 2012

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.

Kursbeskrivning. Fackspråk och terminologi, AN 7,5 hp (TTA606) Masterprogram i översättning, 120 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

Våga vara tråkig. en spaning i den terminologiska omvärlden. Karin Dellby & Henrik Nilsson. Terminologicentrum TNC.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Vad säger WCAG om kognition?

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

Förråd av nyttiga insikter, taxonomier och begreppssystem

Varför skäms vi över att inte kunna uttrycka oss på engelska MEN skryter över att vi inte kan hitta rätt ord på svenska?

Semantik och pragmatik

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Rikstermbanken. Terminologicentrum TNC. Språkrådet Norge 22 april Västra vägen 7 B Solna. Telefon: Telefax:

TDDD02 Föreläsning 7 HT-2013

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

Teknisk rapport SIS-ISO/TR 24156:2009

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk

Automatisk kvalitetskontroll av terminologi i översättningar

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

FPA-termer för kommunikation och navigation

Kursbeskrivning. Fackspråk och terminologi, AN 7,5 hp (TTA606) Masterprogram i översättning, 120 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

Tillgänglighet till terminologi svenska myndigheters ansvar

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

Användargränssnitt för terminologihantering

NpMa3c Muntligt delprov Del A ht 2012

Transkript:

Terminologins terminologi: sdiagrammen

Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan.

Förklaringar till sdiagrammen extension som definieras i ordlistan står i fet stil srelation som inte definieras i ordlistan står i mager stil generiska fler än ett del i en partitiv srelation som inte explicit visas i definitionerna uppbyggnad ursprung i ett flerdimensionellt ssystem

extension uppsättning referenter som kan knytas till ett visst referent entitet som kan påvisas eller uppfattas eller som man kan föreställa sig och som ett kan knytas till kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av abstraktion av en egenskap hos en viss referent eller hos en grupp av referenter intension uppsättning som pekar ut extensionen hos ett visst egenskap väsentligt som är nödvändigt för att klargöra ett visst icke-väsentligt särskiljande väsentligt som skiljer ett från relaterade Begreppsdiagram 1. Begrepp

sdiagram grafisk framställning av ett ssystem sfält uppsättning som är förenade genom viss tematisk samhörighet ssystem uppsättning och deras inbördes relationer kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av srelation generisk srelation srelation där det ena ets intension inkluderar det andra ets intension samt ytterligare ett eller flera särskiljande partitiv srelation srelation där det ena et avser en helhet och det andra en del av denna helhet associativ srelation srelation som bygger på en viss icke-hierarkisk tematisk samhörighet mellan ens referenter tidsrelation associativ srelation som avser samband i tiden orsaksrelation associativ srelation som avser orsak och dess verkan Begreppsdiagram 2. Begreppsrelationer

kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av referentantal plats i ett generiskt ssystem plats i ett generiskt eller partitivt ssystem plats i ett ssystem plats i ett partitivt ssystem allmän som kan knytas till två eller flera referenter som har gemensamma egenskaper individual som kan knytas till en unik referent överordnat som står i generisk relation till ett annat och vars intension inkluderas i intensionen av det andra et underordnat som står i generisk relation till ett annat och vars intension inkluderar intensionen av det andra et sidoordnat med samma närmast överordnade och samma indelningsgrund som ett annat i ett generiskt ssystem eller med samma närmaste helhets som ett annat i ett partitivt ssystem helhets i en partitiv srelation som avser helheten del i en partitiv srelation som avser en del av helheten generisk srelation två där det ena ets intension inkluderar det andra ets intension samt ytterligare ett eller flera särskiljande partitiv srelation srelation där det ena et avser en helhet och det andra en del av denna helhet Begreppsdiagram 3. Begreppstyper

kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av srepresentation språklig srepresentation icke-språklig srepresentation representation i form av ett språkligt uttryck beskrivning symbol definition beskrivning som ska avgränsa et mot relaterade förklaring encyklopedisk beskrivning brister i utformning innehåll cirkeldefinition bristfälligt utformad definition som innehåller en inre cirkel eller bildar en yttre cirkel med en annan definition intensionell definition definition som beskriver et genom att ange dess överordnade och dess särskiljande extensionell definition definition som räknar upp ets alla underordnade enligt en viss indelningsgrund inre cirkeldefinition cirkeldefinition där et definieras medhjälpav sinegen yttre cirkeldefinition cirkeldefinition där flera definieras med hjälp av varandras ar Begreppsdiagram 4. Definitioner

styp srepresentation i form av ett språkligt uttryck form enkel term termsomärbildadav endast ett rotmorfem med ev. affix avledd term term som består av ett ord bildat genom avledning sammansatt term term som består av ett ord bildat genom sammansättning av två ellerflerordled egennamn på ett individual individual som kan knytas till en unik referent allmän som kan knytas till två eller flera referenter som har gemensamma egenskaper uppbyggnad term för ett allmän som tillhör ett fackområde lämplighet aktualitet förkortning som skapats genom att ord eller bokstäver har utelämnats från en längre och som står för samma som den längre en ålder ursprung nyskapad term oförkortad form avterminologisering process som innebär att en term tas i bruk även som allmänspråkligt uttryck terminologisering process som innebär att ett allmänspråkligt uttryck tas i bruk även som term terminologisk fras fast ordförbindelse uppbyggd kring en eller flera termer lånad term term som är hämtadfrånett främmande språk eller från ett annat fackområde flerordsterm term som består av två eller fler ord rekommenderad term term som bedömts vara den mest lämpliga för ett visst tillåten term term som bedömts vara lämplig för ett visst och som används vid sidan av en rekommenderad term föråldrad term term som i praktiken inte längre används avrådd term term som bedömts vara olämplig för ett visst Begreppsdiagram 5. Benämningar

ar och/eller ar ar och synonymi ar som i ett givet språk står för samma antonymi två ar som i ett givet språk står för motsatta ekvivalens ar som i olika språk står för samma eller nära överensstämmande mononymi ar och i ett givet språk där ett endast har en monosemi ar och i ett givet språk där en endast står för ett polysemi ar och i ett visst språk i vilken en motsvarar två eller flera som har vissa gemensamma homonymi ar och i ett visst språk där två eller fler ar som skrivs och/eller uttalas på samma sätt står för olika Begreppsdiagram 6. Relationer mellan ar och

srepresentation i form av ett språkligt uttryck uppsättning ar terminologiarbete arbete som innebär att man på ett systematiskt sätt samlar, analyserar, beskriver och presenterar ett visst fackområdes och deras ar terminologi 1 uppsättning ar som hör till ett fackspråk terminologilära lära om struktur, bildning, utveckling, användning och hantering av och terminologier 1 inom olika fackområden nomenklatur terminologi 1 som är systematiskt uppställd enligt på förhand etablerade namngivningsregler fackspråk språkform som används för kommunikation inom ett fackområde fackområde ämnesområde som kräver specialistkunnande termharmonisering aktivitet med syfte att på olika språk benämna ett med likartade termer excerpering del av terminologiarbete som innebär att man söker igenom en korpus och lyfter ut relevanta terminologiska data ur denna sanalys del av terminologiarbete som består i att reda ut ett fackområdes och att beskriva relationerna mellan dessa terminografi del av terminologiarbete som omfattar registrering och presentation av terminologiska data sharmonisering aktivitet med syfte att minska eller eliminera smärre skillnader mellan två eller flera överlappande korpus samling av språkligt material som används för undersökningar kontext textavsnitt som visar hur en används terminologiska data data som avser inom ett eller flera fackområden eller deras ar terminologisk konkordans lista över ar extraherade från en korpus tillsammans med kontext och källhänvisningar Begreppsdiagram 7. Terminologiarbete

termdatabas databas som innehåller terminologiska data strukturerad terminologisk datasamling termpostformat mall för uppställning och strukturering av data i en termpost terminologisk ordlista ordlista som innehåller terminologiska data terminologiska data data som avser inom ett eller flera fackområden eller deras ar uppställning termpost del av en strukturerad terminologisk datasamling som avser ett visst uppslagsterm term efter vilken en termpost eller hänvisningspost sorteras i en ordlista definition beskrivning som ska avgränsa et mot relaterade anmärkning tilläggsinformation om et eller termerna i en termpost kontext textavsnitt som visar hur en används systematisk uppställning uppställning i en ordlista där termposterna presenteras i en ordning som speglar de underliggande ssystemen alfabetisk uppställning uppställning i en ordlista där termposterna presenteras i bokstavsordning blandad uppställning uppställning i en ordlista där termposterna presenteras i bokstavsordning inom sinsemellan systematiskt ordnade avsnitt hänvisning upplysning i en termpost som hänvisar till ett relaterat i en annan termpost i samma termsamling Begreppsdiagram 8. Terminologiska data