Inspektionsrapport - Hantering av skyddstillstånd och arbetstillstånd på OKG Aktiebolag

TILLSYNSRAPPORT 2012-02-27 Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: Oskarshamnsverket Förrättningsdatum: 14-16/12 2011 Arbetsgrupp: Nils Addo KA, Johan Enkvist KM, Stefan Sördal KD Författare: Nils Addo, Johan Enkvist, Stefan Sördal Samråd: Leif Karlsson ckd, Jan Lillhök cka Fastställd: Anne Edland ckm Inspektionsrapport - Hantering av skyddstillstånd och arbetstillstånd på OKG Aktiebolag Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde 14-16 december 2011 en inspektion av OKG Aktiebolags (OKG) hantering av skyddstillstånd (SKYD) och arbetstillstånd (ABT). SSM konstaterar att OKG har ett fungerande system, från beredning av arbetsorder till utfärdande av ABT och SKYD. Samtliga intervjuade personer känner ett ansvar för sin uppgift och är väl förtrogna med sina arbetsuppgifter. Många gånger tar man ett större ansvar än vad som ingår i respektive roll. OKG har behov av förbättringsåtgärder bland annat avseende styrning av hur beslut om SKYD fattas. Dessutom behöver OKG förbättra systematiken i att omhänderta erfarenheter från utförda ABT/SKYD. OKG saknar en systematisk kontroll av om externa arbetsansvariga uppfyller kraven på fördjupad strålskyddsutbildning enligt 7 SSMFS 2008:26. Man behöver också säkerställa att information i ABT/SKYD förstås av samtlig utförande personal, oavsett språkkunskaper. Dessutom behöver OKG samordna arbetssätt mellan blocken. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten

Sida 2 (24) Bakgrund SSM valde att genomföra en inspektion riktad mot OKG för att inspektera hur OKG praktiskt arbetar med strålsäkerhet i den dagliga verksamheten. Tillståndshavarnas praktiska arbete med att optimera strålskydd för personal som arbetar i anläggningen är en viktig del i strålsäkerhetsarbetet. Många åtgärder utförs löpande under året men det största antalet åtgärder utförs under revisionsavställning (RA). Vid åtgärder i anläggningen krävs noggrann planering samt identifiering och information om de olika risker som finns vid genomförandet av dessa åtgärder. OKG har valt att styra denna verksamhet via arbetsbeskedshantering (ABH) och där skapa ABT och vid behov koppla ett SKYD till ABT avseende strålskydd, arbetsmiljö, brandskydd eller brandfarlig vara. Syfte Ett syfte med inspektionen är att få en samlad och välgrundad bild av hur OKG hanterar SKYD och ABT samt att se om OKG i ett ledningssystem har aktuella dokumenterade rutiner och instruktioner för detta. Inspektionen syftar även till att se om: OKG:s process för hantering av SKYD och ABT leds, styrs, utvärderas och utvecklas, med stöd av ett ledningssystem OKG i sin verksamhet begränsar stråldoser så långt som det är rimligt möjligt, vid planering och genomförande av arbeten i OKG:s olika strålningsmiljöer Personal med arbetsledande funktion genomgått fördjupad strålskyddsutbildning anpassad till arbetets art och omfattning Personal som tar fram arbetsbesked har den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för att upprätthålla strålsäkerheten samt att detta finns dokumenterat Utförande personal på OKG ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt och att erfarenheter av betydelse för strålsäkerheten fortlöpande tas tillvara och delges berörd personal. Ett annat syfte med inspektionen är att vara pådrivande inom strålsäkerhetsområdet. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen är genomförd i enlighet med SSM:s process Inspektera. Inspektionen består dels av dokumentgranskning vilket till största delen sker på myndigheten och dels av intervjuer på plats vid OKG. Inför inspektionen begärde SSM in styrande dokument för hantering av SKYD och ABT, dessa

Sida 3 (24) granskades innan inspektionsteamet åkte till OKG. I samband med inspektionen blev fler dokument aktuella för granskning. Funktioner/befattningar som intervjuats är: Strålskyddstekniker Utbildare i fördjupad strålskyddsutbildning (SSMFS 2008:26 7) Skyddspersonal med fokus på strålskydd och brand Brandingenjör Personal som utför arbete utifrån arbetsorder Beredare av ABT Beredare av SKYD Chef för operativa strålskyddet Chef för området gemensamservice Strålskyddsföreståndare Kontrollrumspersonal. En redovisning av preliminära bedömningar gavs vid inspektionens avslutningsmöte. För att undvika missförstånd har OKG beretts möjlighet att granska en sammanställning av de observationer som gjorts i samband med dokumentgranskningen och intervjuerna. Inriktning och avgränsning Föreliggande inspektion fokuserar på OKG:s hantering av ABT och SKYD utifrån SSM:s krav på: Ledning och styrning Optimering av strålskydd Kompetens Arbetsförutsättningar Erfarenhetsåterföring På OKG utfärdas SKYD för områdena strålskydd, brand och arbetsmiljö. Arbetsmiljö ligger dock utanför inspektionen. Krav SSMFS 2008:26 Optimering av strålskydd 4 Verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. För detta ändamål ska tillståndshavaren se till att mål och erforderliga styrmedel utformas och dokumenteras samt att erforderliga resurser tillhandahålls.

Sida 4 (24) Information och utbildning 7 All personal med strålskyddsuppgifter, egen personal med arbetsuppgifter inom drift och underhåll, samt entreprenörspersonal med arbetsledande funktion ska ha genomgått fördjupad strålskyddsutbildning som bland annat omfattar grundläggande strålskyddsprinciper. Utbildningen ska vara anpassad till arbetets art och omfattning samt till den miljö i vilken arbetet ska utföras. Repetition av sådan strålskyddsutbildning ska genomföras i erforderlig omfattning. SSMFS 2008:1 2 kap. Grundläggande säkerhetsbestämmelser 8 Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett ledningssystem så utformat att kraven på säkerhet tillgodoses. Ledningssystemet, inklusive de rutiner och instruktioner som behövs för styrningen av den kärntekniska verksamheten, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. 9 Tillståndshavaren ska se till att: Punkt 5, personalen innehar den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat, Punkt 6, den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt, Punkt 7, erfarenheter av betydelse för säkerheten i den egna kärntekniska verksamheten och från liknande sådana verksamheter fortlöpande tas tillvara och delges berörd personal. Observationer och bedömningar Nedan presenteras de observationer och bedömningar som gjorts i samband med inspektionen. Observationerna och bedömningarna presenteras uppdelat på de krav vilka inspektionen genomfördes mot. För varje krav presenteras gjorda observationer indelade i dokumentgranskning respektive intervjuer. Observationer som inte har någon direkt koppling till något av kraven presenteras under rubriken andra notervärda omständigheter.

Sida 5 (24) Ledning och styrning (8 2 kap. SSMFS 2008:1) Dokumentgranskning Observationerna nedan presenteras i ungefär samma ordning som ett ärende tar i OKG:s process för åtgärder under drift. Planering av åtgärder under drift Arbete med planering, genomförande och uppföljning av åtgärder under drift sker på uppdrag av respektive produktionschef [1]. Driftchefen har ansvaret för att driva planer och genomföra samtliga förekommande åtgärder under drift med en framförhållning om minst sex veckor. Vid veckoplaneringsmötet riskvärderas den framtagna sexveckorsplanen ur säkerhets- och drifttillgänglighetssynpunkt samt mot anläggningens status. Särskilt noga värderas kommande veckas arbeten. Mötet ska ha en samlad och bred kompetens vilket ska kontrolleras före varje möte. OKG har listat de fasta representanter som ska närvara vid veckoplaneringsmötet [1]. Bland annat finns skyddskontoret (GSO) representerat med ansvar för strålskydd, brand och arbetsmiljö, samt underhåll med ansvar för framtagning av arbetsorder (AO) och underhållsaktiviteter. Veckoplaneringsmötet stämmer av pågående och planerade AO mellan inblandade parter. Pågående AO kontrolleras ha giltiga ABT. De AO som inte tillstyrks går tillbaks till beredaren för komplettering så att den kan tas upp i senare möte. Veckoplaneringsmötet rekommenderar driftchefen om aktiviteterna ska tillstyrkas eller inte, det är dock aktuell skiftchef som godkänner respektive enskild AO för genomförande. I akuta fall kan en inte tillstyrkt AO tas upp på driftmöte. Skiftchefen har därmed rätt att frångå veckoplanen. Mötesprotokoll (både driftmöte och veckoplaneringsmöte) läggs ut på OKG:s intranät kärnan och distribueras av planeringsingenjören till kontrollrum, funktionen för arbetsbeskedshantering (ABH), samt till driftchef. För att säkerställa förutsättningar för en bra planering ställs krav på minst tre veckors framförhållning för AO. Status för AO ska vara Granskad i OKG:s system för åtgärder under drift (ODU) senast tre veckor före planerad start. AO som kommer in senare bereds av ABH och GSO (strålskydd, brand och arbetsmiljö) i mån av tid, för att tas upp i nästa veckoplaneringsmöte. AO som kommer in så sent att de inte hinner behandlas på ett veckoplaneringsmöte hanteras som tillkommande arbete och tas upp på driftmöte. Arbetsansvarig, dennes chef eller skiftchef kan ta upp tillkommande AO på driftmöte. Akut felanmälan undantas från regeln att vara i status Granskad i ODU senast tre veckor före planerad start. Dessa bedöms i varje enskilt fall vilket gör att akuta insatser kan därmed tillåtas.

Sida 6 (24) När en AO fått status granskad i ODU gör GSO en bedömning av om den kan gå direkt till ABH för beredning eller om den behöver kompletteras med något SKYD. Om GSO bedömer att ett SKYD kan behövas markeras detta i ODU och respektive expertis (strålskydd, brand och arbetsmiljö) gör en slutgiltig bedömning och bereder sedan ett eventuellt SKYD. Baserat på information i AO skapar ABH ett ABT. Ett SKYD kan vara kopplat till ett eller flera ABT. Samtliga ABT granskas av skiftchef, företrädesvis under eftermiddags- eller nattskift. Avdelning G Gemensam service Avdelning G har till uppgift att bidra till en säker drift och effektiv verksamhet genom att ge service till övriga verksamheten [2]. VD har tilldelat avdelning G bland annat uppgifterna systematiskt brandskyddsarbete och personstrålskydd. Chefen för G har fördelat bland annat dessa uppgifter till chefen för GS (skydd). Chefen GS har i sin tur fördelat dessa uppgifter till GSO [3]. Ansvar för att ta fram krav och riktlinjer för dessa uppgifter har dock fördelats på GSS avseende personstrålskydd, respektive GSY avseende systematiskt brandskyddsarbete [2, 4]. GSS har en utredande funktion, där sitter strålskyddsingenjörer. På GSY sitter bland annat brandskyddsansvarig (cgsy), arbetsmiljöingenjör och ansvarig för yttre miljö. Varje månad hålls ett möte med GS/GSS/GSO-chef och strålskyddsföreståndaren för att följa upp verksamheten ur ett strålskyddsperspektiv. Som hjälp i att utveckla strålskyddsverksamheten har chefen för avdelning G ALARA-kommittén som stöd och rådgivare [2, 3]. ALARA-kommittén består av representanter från (minst) G, U, T, PX samt strålskyddsföreståndaren. ALARA-kommittén har fyra protokollförda möten per år. Rapportering till SSM gällande strålskyddsfrågor görs av GS via strålskyddsföreståndaren. Gruppen GSO har som huvuduppgift att operativt leda, samordna och utveckla områdena anläggningsvård, arbetsmiljö, brandskydd, sanering och strålskydd [4]. Av organisationsbeskrivningen framgår att GSO i sin verksamhet ska sätta säkerheten främst, vara väl förtrogen med säkerhetspolicyn och i alla stycken efterleva densamma. Gruppen GSO består av gruppchef, miljösamordnare, strålskyddsingenjörer och strålskyddstekniker. Gruppens tilldelade uppgifter är bland andra att: Lämna arbetsmiljöservice med huvudinriktning på strålskydd samt del av praktisk arbetsmiljö-/brandskyddsservice Utföra strålskyddsklassning av utrymmen Bereda, utfärda och följa upp SKYD Tillse att erforderlig mätutrustning finns tillgänglig och att den är i fullgott skick. Strålskyddsingenjör och strålskyddstekniker har fullt mandat att avbryta verksamhet i avvaktan på ställningstagande tillsammans med annan

Sida 7 (24) beslutsfattare inom OKG. Rapportering till berörd driftchef ska alltid ske vid misstänkt brist eller avvikelse i anläggningarna eller dess dokumentation [4]. Av GSO:s organisationsbeskrivning [4] framgår att gruppchef vid behov kan ersätta strålskyddstekniker med inhyrd strålskyddstekniker. Räddningsstyrkan Oskarshamns kommun OKG har ett avtal med Räddningstjänsten i Oskarshamns kommun som har en brandstyrka (ROK) placerad i Simpevarp dygnet runt. ROK är placerad utanför driftstaketet och kan skickas på larm i kommunens norra delar. ROK ska under driftperioderna tillhandahålla två utpekade brandskyddssamordnare, en för O1 och O2 samt en för O3 och Block 0 [5]. Dessa ska vara informerade om och aktivt delta i pågående arbeten i anläggningarna. Under revisionsperioder pågår många arbeten i anläggningen, ROK ska därför tillhandahålla särskild brandskyddstekniker dygnet runt. Vid behov avropar och styr särskild brandskyddstekniker platsbunden brandskyddstekniker [5]. ROK har till uppgift att bland annat: Göra skyddstillståndsbedömningar avseende brandskydd, bl. a. bedöma vilka detektorer som behöver stängas av Genomföra erforderliga besiktningar innan heta arbeten påbörjas Medge att heta arbeten får påbörjas Genomföra gasfrihetsförklaringar Medverka vid OKG:s skyddsronder Driftingenjör ABH Den som har rollen som driftingenjör ABH ska hantera ABT och avgränsningar samt att vara tekniskt och administrativt driftstöd för den operativa och långsiktiga driften [6]. Grupperna el- och instrument gör avgränsningar inom sina respektive områden. Arbetsuppgifterna kräver att befattningshavaren har en bred kunskap om samt insikt i anläggningarnas operativa och långsiktiga drift. Det ställs krav på driftingenjör ABH att ha en stor anläggningskunskap och att ha erfarenhet från drift och/eller underhåll, samt STF-kunskap [6]. Huvudsakliga arbetsuppgifter är bland annat att: bereda tillstånd och processavgränsningar; samt att medverka i revisionsplanering, veckoplanering samt vid planering av speciella arbeten/åtgärder. Arbetsuppgifterna har direkt påverkan på personsäkerhet, reaktorsäkerhet och tillgänglighet varför hög vaksamhet/uppmärksamhet är en viktig aspekt av befattningen för driftingenjör ABH [6]. Strålskyddsföreståndaren Av ledningsdokument [7] framkommer att VD tilldelat avdelning S uppgiften att utöva tillsyn av strålskydd. I OKG:s ledningssystem beskrivs ett antal befattningar inom stålskydd: Strålskyddsföreståndare

Sida 8 (24) Strålskyddsingenjör Strålskyddstekniker. Avdelning S har också till uppgift att tillsätta strålskyddsföreståndare. Strålskyddsföreståndaren kan sägas vara intern kravställare avseende strålskydd, samt controller för kravuppfyllande. Denne ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt SSM:s föreskrifter, villkor och beslut utfärdade med stöd av strålskyddslagen. Strålskyddsföreståndaren hör organisatoriskt till avdelning S men rapporterar direkt till VD. Strålskyddsföreståndaren fungerar också som OKG:s kontaktperson gentemot SSM och ska godkännas av myndigheten. Som SSM:s kontakt på OKG ska strålskyddsföreståndaren bevaka att rapporteringskrav från SSM innehålls inom satta rapporteringstider [7]. Några av de huvudsakliga arbetsuppgifterna [7] är att: Aktivt verka för att Strålskyddslagen, föreskrifter och villkor meddelade av SSM, internationella normer samt interna krav efterlevs Aktivt verka för att arbetet vid anläggningen bedrivs strålsäkert Bevaka kompetens- och resursfrågor för anläggningens strålskydd Bevaka att händelser och iakttagelser av betydelse från strålskyddsaspekt analyseras och dokumenteras. Upprätthålla kontakter med myndigheter Kontrasignera brev till SSM i strålskyddsärenden. Strålskyddsföreståndaren ska också ta fram krav och riktlinjer för uppgiften, samt instruktioner för hur uppgiften ska utföras. Strålskyddsföreståndaren har medarbetaransvar enligt VD:s organisation och uppgiftsfördelning. Enligt ledningsdokument [7] har strålskyddsföreståndaren dessutom befogenhet att: Vid avvikelser från SSM:s föreskrifter, villkor och beslut beordra att åtgärder vidtas om strålskyddsföreståndaren bedömer att rådande situation kräver det Företräda OKG gentemot SSM i frågor som rör strålskyddsverksamheten Företräda OKG i dess roll som delägare i det centrala dosregistret. Strålskyddsföreståndaren rapporterar direkt till VD och ska fortlöpande hålla VD informerad om tillsynen av strålskyddsverksamheten [7]. Strålskyddsföreståndaren ska regelbundet skriva lägesrapporter som redovisar avvikelser och händelser som är intressanta ur strålskyddssynpunkt [7]. För att på ett strukturerat och dokumenterat sätt kommunicera med organisationen deltar strålskyddsföreståndaren i följande möten [7]: Månadsavstämning med VD Månadsavstämning avseende operativt strålskydd Månadsavstämning med strålskyddsföreståndarersättarna Kvartalsvisa ALARA-möten

Sida 9 (24) Möten med centrala skyddskommittén. Strålskyddsföreståndaren ska också delta i regelbundna möten avseende kärnavfall, utsläpp och ALARA med syftet att informera sig och uttrycka sin ståndpunkt [7]. Intervjuer I intervjuer framkom att det finns önskemål om förbättringar angående beredningen av AO, bland annat avseende ansvar för och beskrivning av detaljer. Enligt instruktion för PJB ( riskvärdering ) [8] ska en PJB genomföras om det finns behov för det, innan en AO tas fram. I intervjuerna diskuterade några intervjuade behovet av att öka kvaliteten på AO. Bland annat menade man att det kunde ställas högre krav på innehållet så att det blev tydligare, exempelvis med tvingande fält. Av intervjuerna framkom att de allra flesta ABT är skriftliga och att muntliga ABT är ovanliga. Bland de intervjuade är det tydligt hur processen för ABT/SKYD fungerar. De intervjuade menade också att de arbetar i överensstämmelse med ledningssystemet. Av intervjuerna framkom att roller och befattningar är beskrivna i styrdokument samt att personalen är förtrogen med sina uppgifter och det ansvar de har. Ansvar och kompetenskrav för rollerna arbetsledare och arbetsansvarig var dock inte helt tydliga för alla intervjuade. De intervjuade antog dock att OKG ställer samma krav på kompetens för interna som externa arbetsledare och arbetsansvarig. Personal som under ordinarie drift är arbetsansvariga, är under revisionsavställning ofta i arbetsledande funktion. De kvitterar då ut ABT/SKYD och ser till att inhyrd personal genomför arbetet enligt instruktion. Av intervjuerna framkom att OKG har ett granskningsförfarande som gör att varje ABT blir granskat av en annan person (skiftchef) än beredaren. Akuta ärenden granskas inte av någon enskild person men de tas upp och värderas på driftmöte. För SKYD finns ingen oberoende granskningsfunktion vilket innebär att samma person kan utföra samtliga steg i beredningen. De olika blocken arbetar på olika sätt med hantering av branddetektorer (uroch inkoppling). Hur blocken kontrollerar att urkopplade branddetektorer kopplas in efter avslutat arbete är inte styrt men interna rutiner finns på varje block. Under RA finns brandskyddstekniker på plats i skyddskontoret. De håller en överblick av verksamheten men utför också akuta brand SKYD. Brand utför dock ingen sammanläggning av alla AO/SKYD för att få en helhetsbild av

Sida 10 (24) de åtgärder som utförs samtidigt. Detta helikopterperspektiv antas ABH ansvara för. Det inträffar ibland att brand-detektorer lämnas urkopplade trots att arbetet är slutfört. Exempelvis för att någon glömt att lämna in det SKYD man arbetat på. Ibland kan det gå flera timmar innan de kopplas in igen. Detta löser man på olika sätt i de olika kontrollrummen. Vissa skift går igenom avställningar för att se att det inte finns några bortglömda detektorer. Beroende på aktuell belastning genomförs sådana kontroller olika långt in på eftermiddagspasset. Det finns olika rutiner för vem som kan begära ur-/ inkoppling av detektorer (O1 skyddskontoret, O2 arbetsledare, O3 arbetsansvarig). Dessutom är det olika rutiner för om urkoppling verifieras eller inte. På O3 och O2 håller CKR kvar personen i luren till urkopplingen är genomförd, inte på O1. För några år sedan hade OKG problem med extern personal som inte respekterade OKG:s regler. Efter det att OKG började med tydligare markeringar mot de som bröt mot reglerna, vid exempelvis skogränser, så fick man bättre följsamhet för reglerna. Första gången någon gör fel får denne en varning/tillsägelse, andra gången måste man gå om utbildning, tredje gången mister man tillträde till kontrollerad area. I ODU lägger OKG in namn på personer som ska arbeta i rollen arbetsansvarig. För att kunna kvittera ut ABT/SKYD måste personen vara registrerad som arbetsansvarig i ODU. Dock kontrolleras inte om de som läggs in i ODU uppfyller kompetenskrav för arbetsansvariga med avseende på godkänd och aktuell 7-utbildning enligt SSMFS 2008:26 7 (repeteras på OKG vart tredje år). Vid intervju framkom att OKG genom återkommande kontroll i CDIS skulle kunna kontrollera att respektive arbetsansvarig person i ODU har godkänd och aktuell 7-utbildning. Byte av arbetsansvarig för ett ABT kan genomföras mellan kollegor som arbetar tillsammans med ett ABT; exempelvis om ena kollegan måste åka hem innan arbetet är klart. Den arbetsansvarige säkerställer då att kollegan har rätt förutsättningar och båda två skriver på bytet av arbetsansvar. Om en kollega exempelvis inte kommer till arbetet kan ansvarig chef föra över arbetsansvar till annan person. Chefen skriver då över arbetsansvaret på en annan. Det åligger då på chefen att se till att nye arbetsansvarige får relevant information om arbetet. Av intervjuerna framkom att OKG vill att ODU ska fungera som ett verktyg för att ha kontroll på framdriften hos arbetet med åtgärder. Det poängterades att kommunikationen mellan olika personer är det viktigaste i detta flöde. Om kommunikation mellan berörda parter i arbetets planering, utförande och

Sida 11 (24) efterarbete inte fungerar, kommer inte heller systemet att fungera på ett säkert sätt. Bedömning SSM bedömer att OKG uppfyller kraven på ledning och styrning av inspekterad verksamhet genom att OKG:s hantering av SKYD och ABT är styrt i ledningssystemet. Praxis överensstämmer i stort med ledningssystemets rutiner och instruktioner för hantering av ABT/SKYD. Bland de intervjuade är det tydligt hur processen för ABT/SKYD fungerar. Roller och befattningar är beskrivna i styrdokument, personalen är förtrogna med sina uppgifter och det ansvar de har. SSM har dock identifierat ett antal förbättringsbehov. OKG saknar en systematisk kontroll av om externa arbetsansvariga uppfyller kraven på fördjupad strålskyddsutbildning enligt 7 SSMFS 2008:26. OKG kontrollerar inte om arbetsansvarig som läggs in i ODU uppfyller kompetenskrav för arbetsansvariga med avseende på godkänd och aktuell fördjupad strålskyddsutbildning. De olika blocken arbetar på olika sätt med hantering av branddetektorer (uroch inkoppling). SSM kan inte se att någon är ansvarig för helhetsbilden av de arbeten som utförs samtidigt, exempelvis med avseende på brand under revisionsavställning. Optimering av strålskydd (4 SSMFS 2008:26) Dokumentgranskning På OKG finns tre tydliga befattningar inom stålskydd (se även ovan): Strålskyddsföreståndare Strålskyddsingenjör Strålskyddstekniker. Strålskyddsföreståndaren har en roll som controller i strålskyddsfrågor och dennes arbetsuppgifter är bland annat att aktivt verka för att strålskyddslagen och interna krav efterlevs samt att aktivt verka för att arbetet vid anläggningen bedrivs strålsäkert. Strålskyddsföreståndarens roll beskrivs i mer detalj ovan. Strålskyddsingenjör och strålskyddstekniker arbetar mer operativt med strålskydd.

Sida 12 (24) Strålskyddsingenjör är teknisk stålskyddsexpert och hör till avdelning G, med cgso som närmaste chef [9]. Strålskyddsingenjör ansvarar för att verksamhet utförs korrekt ur arbetsmiljösynpunkt. Några av de huvudsakliga arbetsuppgifterna är att: Redovisa beslutsunderlag som minimerar stråldos och eliminerar arbetsmiljörisker Ta fram dosbudget och dosprognos samt uppföljning av dessa Dokumentera och rapportera verksamheten enligt myndigheters och OKG:s krav Ta fram, uppdatera och granska instruktioner Utföra informations- och utbildningsinsatser. För strålskyddsingenjör beskrivs dessutom två tillika-roller, expeditionsansvarig och planeringsansvarig. Som expeditionsansvarig ska strålskyddsingenjören leda, fördela och kontrollera operativt arbete via strålskyddsexpeditionen på kontrollerad sida. Huvudsakliga arbetsuppgifter är att i ODU: bedöma AO och SKYD; beredning, granskning och utlämning av SKYD; samt kvalitetskontroll av instrument. Rollen planeringsansvarig innebär att dessutom ansvara för att: skyddsinstruktioner följs; arbetsuppgifter och service som efterfrågas i skyddsfrågor blir utförda; samt att utfärda/lämna ut SKYD. Huvudsakliga arbetsuppgifter för planeringsansvarig är bland annat att: aktivt stödja organisationen i val av arbetsmetod/strålskyddsåtgärder; aktivt söka och förmedla erfarenheter inom/utom organisationen; bereda AO och utverka SKYD; genomföra och delta i utredningar. Strålskyddstekniker medverkar i att utföra åtgärder för att reducera dos och eliminera arbetsmiljörisker [10, 11]. Andra huvudsakliga arbetsuppgifter är bland annat: Att genomföra avsökning, rumsklassning, dosrat, luftprov och strykprov Utlämning och service av skyddsmateriel Att bereda och lämna ut SKYD Framtagning, uppdatering och granskning av instruktioner Att utföra informations- och utbildningsinsatser Skyddstekniker kan vara dagtids- eller skiftgående, det finns även skiftledare [10, 11]. Intervjuer Av intervjuerna framkom att SKYD används, bland annat för att begränsa stråldos. OKG använder tidigare erfarenheter i sitt arbete med strålskydd. Av

Sida 13 (24) intervjuer framkom även att man på OKG i stor utsträckning använder sig av tidigare genomförda analyser av dosreducerande åtgärder (t ex blyplaner). OKG har ett arbetsdosimetrisystem som registrerar dos på en tidsaxel. I dagsläget använder OKG inte fullt ut denna möjlighet för uppföljning av arbeten. Däremot har OKG vid händelser som t ex vid oplanerade bestrålningar av personal i samband med radiografering använt dosdata från arbetsdosimetrisystemet för att utreda vad som hänt. Av intervjuer framkom att OKG har som ambition att använda data från den tidsaxelregistrerade dosen för planering, övervakning och uppföljning av arbete. OKG har ett arbetsdosimetrisystem som registrerar dos på en tidsaxel. På så sätt skulle arbeten som är på väg att överstiga planerad dos kunna fångas upp i tid, innan den i dosimetern inprogrammerade larmgränsen överskids. Med dagens teknik är det möjligt för OKG att mer noggrant följa upp uppmätt dos mot beräknad dos. Exempelvis är det möjligt att mäta hur länge personer varit närmast strålkällan. Sådan information kan användas för att göra mer exakta dosbudgetar vilket på sikt medverkar till att optimera strålskyddet. I alla ABT/SKYD finns möjlighet att skriva in erfarenheter i historiken. Vissa SKYD förmarkeras för erfarenhetsåterföring. Detta görs för att säkerställa en uppföljning från gång till gång. Genom att förmarkera principiellt viktiga SKYD säkerställer OKG att erfarenheter från dessa samlas in och dokumenteras. OKG har påbörjat arbete med att anpassa larmgränser och EPD-koder för att få en högre upplösning på data som samlas in. Med ett mer detaljerat underlag har strålskyddsplaneraren förutsättningar att göra en ännu bättre plan för kommande insatser. Det pågår en diskussion på OKG om att i SKYD, för varje specifikt arbete, lägga in nyanserade/anpassade larmgränser. Dessa larmgränser kommer då att vara lägre än satta planeringsvärden. På så sätt får den som utför arbetet hjälp att identifiera när man är i områden med högre strålning än vad som planerats; vilket bidrar till en optimering av strålskyddet. Det pågår även ett arbete med att minska användandet av generella koder vid registrering av dos. Syftet med det är att få en bättre kontroll över vilka arbeten som tagit vilken dos och därmed kunna göra bättre uppföljningar. I förlängningen innebär det också möjligheter att göra bättre, mer exakta, planeringar. Av intervjuer framkom att strålskyddspersonal får bra gensvar hos annan personal vid påpekanden ute i verksamheten. Om man exempelvis identifierat oväntat högt dosutfall, fördelar arbetsledaren om arbetet och/eller personal. Av intervjuer framkom även att om man skulle behöva backa i hanteringen av ett SKYD måste detta göras via Malmö-kontoret. Detta kan ta en arbetsdag, vilket kan leda till fördröjningar.

Sida 14 (24) Blå-klassade områden kontrolleras (klassas) årligen och resultaten förs in i en pärm. Vid arbeten på gula och röda områden görs en mätning för att erhålla aktuella värden vid planering av arbetet och dosbudget. Bedömning SSM bedömer att OKG uppfyller kraven på optimering av strålskydd genom att OKG arbetar med att optimera strålskydd. Bland annat används SKYD för att begränsa till personalen erhållen stråldos. OKG använder också tidigare erfarenheter i sitt arbete med strålskydd. Särskilt intressanta SKYD förmarkeras för erfarenhetsåterföring. Vid påpekanden ute i verksamheten får strålskyddspersonal bra gensvar hos annan personal. SSM bedömer dock att OKG har förbättringsbehov i det att gamla bedömningar används som mall vid framtagning av nya SKYD (exempelvis blyplaner). SSM bedömer att återkallningsprocessen, att backa SKYD via Malmökontoret, kan leda till att arbeten fördröjs eller planeras om, vilket i sin tur kan utgöra en risk för strålsäkerheten. Fördjupad strålskyddsutbildning (7 SSMFS 2008:26) Dokumentgranskning Fördjupad strålskyddsutbildning enligt definitionen i 7 SSMFS 2008:26 kallas på OKG Strålskyddsteknik (6:101.0) eller bara paragraf 7- utbildning. Utbildningen repeteras vart tredje år. Samtlig OKG-personal som arbetar på kontrollerat område måste gå utbildningen. Även samtliga inhyrda arbetsansvariga ska ha denna utbildning. Intervjuer Enligt de intervjuade har OKG-personal med arbetsledande funktion genomgått fördjupad strålskyddsutbildning. Även externa arbetsansvariga ska ha fördjupad strålskyddsutbildning. Utbildningen genomförs på OKG men även på de andra verken. Utbildningen på OKG är två och en halv dag, repetitionsutbildningen är kortare. Utbildningen genomförs vid behov även på engelska. Beroende på instruktörers språkkunskaper skulle kursen kunna hållas på andra språk, exempelvis franska eller tyska. OKG genomför repetition av utbildningen var tredje år, det som repeteras är kapitlen 1, 2 och 4. Eftersom SKYD är en central del i strålsäkerhet vid arbete i anläggningen

Sida 15 (24) går man vid utbildningen igenom blanketten för SKYD. För att SKYD ska fylla sitt syfte måste den arbetsansvarige som kvitterar ut SKYD ha den kompetens som krävs för att förstå de skyddsåtgärder som kan anges i ett SKYD. I intervjuer framkom att man från strålskyddshåll tycker det är viktigt att informationen i SKYD kopplas till kunskap, framförallt hos arbetsansvarig. Av intervjuerna framkom att det kan vara möjligt för OKG att markera passerkortet med strålskyddsutbildning, för att få en tydlig övervakning av utbildningens aktualitet. Genom att använda en färgkod kunde också aktuell fördjupad strålskyddsutbildning synliggöras på passerkortet. Detta är dock inget som utnyttjas i dagsläget. Enligt intervjuer har detta dock diskuterats på OKG. Av intervjuerna framkommer att den utökade strålskyddsutbildningen inte är målgruppsinriktad, den är lika för alla. För att kunna fungera för alla kärntekniska anläggningar i Sverige är utbildningen generell, oavsett vilka som går utbildningen. Den generella utbildningen kan kompletteras med en anpassad utbildning, exempelvis inför RA eller i samband med större jobb. Beroende på instruktörens pedagogiska förmåga kan även den ordinarie utbildningen anpassas till olika målgrupper. Även arbetsgenomgång (PJB) [12] är ett tillfälle att genomföra en målgruppsanpassad utbildning. Bedömning OKG uppfyller kravet på fördjupad strålskyddsutbildning genom att man har en generellt fungerande fördjupad strålskyddsutbildning. Av intervjuerna framkom dock att utbildningen inte är målgruppsinriktad. Kompetens (9 pkt 5, 2 kap. SSMFS 2008:1) Dokumentgranskning Chefen för avdelning G (gemensam service) har i sitt ansvar för att utveckla strålskyddsverksamheten stöd av ALARA-kommittén. Den består av kompetenser från olika områden, bland annat underhåll, teknik-kontoret, driften och strålskyddsföreståndaren. För att få en bred kompetens vid riskvärderingen av sexveckorsplanen finns en lista med fasta representanter vid veckoplaneringsmötet [1]. Bland annat finns skyddsgruppen (GSO) representerat med ansvar för strålskyddsfrågor, samt underhåll med ansvar för framtagning av AO för underhållsaktiviteter. Veckoplaneringsmötet ska dessutom stämma av pågående och planerade AO

Sida 16 (24) mellan inblandade parter. Varje månad håller GS/GSS/GSO-chef och strålskyddsföreståndaren ett möte för att följa upp verksamheten ur ett strålskyddsperspektiv. GSO utför det operativa strålskyddsarbetet. Ansvar för att ta fram krav och riktlinjer för strålskyddsfrågor har fördelats på GSS avseende personstrålskydd, respektive GSY avseende systematiskt brandskyddsarbete [3, 4]. GSS och GSY har utredande funktioner med strålskyddsingenjörer, brandskyddsansvarig och arbetsmiljöingenjör. OKG ställer krav på att arbetsledare som inte är svensktalande ska vara engelsktalande. ABT/SKYD (på svenska) hämtas ut av arbetsansvarig. Arbetsansvariga ska normalt kunna kommunicera och läsa instruktioner och tillstånd på svenska (detta krav finns inte för arbetsledare). Rollbeskrivning för arbetsledare och arbetsansvarig [13] medger att arbetsansvariga i undantagsfall kan accepteras vara engelsktalande; sådant undantag kan lämnas av OKG:s beställare. Intervjuer De intervjuade upplever att personal (GSO) som gör filtrering av AO har förutsättningar att identifiera behov av SKYD inom: strålskydd, brandskydd, arbetsmiljö och brandfarlig vara. De är dock bara experter på strålskydd. Genom eget arbete och via kollegor får de erfarenhet för att kunna bedöma även när annan expertis behöver göra en egen bedömning (brand eller arbetsmiljö). Exempelvis kan det vara lätt att identifiera heta arbeten och brandfarlig vara. Det är dock svårare att identifiera när en åtgärd innebär exempelvis bruten brandcellsintegritet eller blockering av utrymningsväg etc. ABH-personal har ofta en mycket god kunskap om de system och de processer som blir inblandade i olika arbeten. De har också en tät kontakt med personalen i CKR. ABH utgör därmed en sorts barriär som kan stoppa otillräckliga ABT/SKYD. De intervjuade anser att personal som hämtar ut ABT har tillräcklig kompetens, eftersom enbart de som i ODU registrerats som godkända att vara arbetsansvariga kan hämta ut ABT/SKYD. Personer som ska komma att arbeta med ABT/SKYD får utbildning i ODU. OKG håller dock ingen repetitionsutbildning i ODU. De intervjuade uppgav att när man arbetar regelbundet i ODU så håller man sina kunskaper levande, dessutom lär man sig av kollegorna. Några intervjuade antog att det kan vara möjligt för OKG att kombinera strålskyddsutbildning med passerkortet. Därmed skulle OKG få en tydlig

Sida 17 (24) övervakning av utbildningens aktualitet, exempelvis med en sorts färgkod på kortet. Detta är dock inget som utnyttjas i dagsläget men det har diskuterats på OKG. Av intervjuer framkom att ABT och SKYD skrivs på svenska, ingen intervjuad hade sett något ABT/SKYD på annat språk. Nyanställda ges utbildning i ODU vilken behandlar AO, ABT och SKYD. OKG har inte några krav på repetition av denna utbildning. Upplärning av redan utbildade sker i viss mån allt eftersom nya funktioner i ODU introduceras. Bedömning OKG uppfyller kravet på kompetens inom inspekterat område genom att man på ett systematiskt sätt säkerställer att uppgifter utförs av personer med rätt kompetens. SSM har dock identifierat ett antal förbättringsbehov. ABH utgör en sista barriär som kan stoppa otillräckliga ABT/SKYD. Denna kontroll/granskning är dock inte dokumenterad. De intervjuade upplever att personal (GSO) som gör filtrering av AO har förutsättningar att identifiera behov av SKYD. De kan dock behöva erfarenhet och kompetens för att identifiera vilka arbeten som kan behöva beredas av andra, framförallt inom områdena arbetsmiljö och brandskydd. Av intervjuerna framkom att det ibland kan vara svårt att identifiera när en åtgärd innebär exempelvis bruten brandcellsintegritet eller blockering av utrymningsväg etc. Enbart de som i ODU registrerats som godkända att vara arbetsansvariga får hämta ut ABT/SKYD. OKG saknar dock systematisk kontroll av att den personal som kvitterar ut ABT/SKYD faktiskt har den kompetens som OKG kräver för att få kvittera ut ABT/SKYD (det vill säga Arbetsansvar U [6:652.0]). Kontroll görs mot att uthämtarens signatur finns i ODU. Det finns dock ingen kontroll av att kvalifikationerna är uppfyllda hos de som finns i ODU (exempelvis aktuell 7 utbildning). OKG:s egen personal kan spärras ut (i inpasseringen) om de inte uppfyller kraven på aktuell 7 utbildning. För externa arbetsledare fungerar detta bara för den ordinarie strålskyddsutbildningen ( 6). Aktualiteten hos utbildning för OKG-personal kan fångas upp avseende andra krav via Plateau, det fungerar dock inte för externa. Förbättringsbehov: OKG behöver på ett systematiskt sätt säkerställa kompetensen hos personer som får kvittera ut ABT/SKYD (ex. utökad strålskyddsutbildning).

Sida 18 (24) OKG behöver överväga att låta respektive expertkompetens själv avgöra om ett SKYD behöver utfärdas (brand och arbetsmiljö). OKG bör överväga att införa en repetitionsutbildning i ODU och hanteringen av ABT/SKYD för de som inte dagligen har detta som arbetsuppgifter. Arbetsförutsättningar (9 pkt 6, 2 kap. SSMFS 2008:1) Dokumentgranskning För att säkerställa förutsättningar för en bra planering ställer OKG krav på minst tre veckors framförhållning för AO [14]. AO som kommer in senare bereds av ABH och miljö (strålskydd, brand och arbetsmiljö) i mån av tid för att tas upp i nästa veckoplaneringsmöte. AO som kommer in så sent att de inte hinner behandlas på ett veckoplaneringsmöte hanteras som tillkommande arbete och tas upp på driftmöte. För att säkerställa att personal som hämtar ut ABT har förutsättningar att följa ABT/SKYD ställer OKG krav på att de har blivit kompetensförklarade som arbetsansvarig. Enbart de som i ODU registrerats som godkända att vara arbetsansvariga får hämta ut ABT/SKYD. Enligt instruktion för att skapa AO [14] ska det i AO finnas information som beskriver eventuella risker med aktuell åtgärd. Det konstateras också att risker förekommer vid alla arbeten. Beredare av AO ska analysera vilka risker som kan uppstå, stöd för detta finns i bilaga 2 till instruktionen [14]. Identifierade risker ska förmedlas till ABH, strålskydd, brandskydd och arbetsmiljö. För att ge personalen förutsättningar inför åtgärd ska identifierade risker dessutom gås igenom med utförande personal i samband med att arbetet startas (i enlighet med instruktion för arbetsgenomgång) [12]. Enligt samma instruktion ska arbetsgenomgång (PJB) genomföras inför samtliga åtgärder. PJB ska genomföras av beredare av AO (eller motsvarande kompetens) med arbetsansvar. Samtliga på avdelning U har kompetens för att vara arbetsansvarig. Den som genomför/förmedlarar PJB ska försäkra sig om att utförande personal mottagit, förstått och accepterat gällande förutsättningar. Intervjuer De intervjuade bedömer att personal som tar fram AO ges rätt arbetsförutsättningar. ODU upplevs av de intervjuade vara ett användbart verktyg för hanteringen av ABT/SKYD. Underlagen som lämnas i AO är ofta bra men behöver ibland kompletteras för att fullt ut kunna användas vid

Sida 19 (24) beredning av ABT/SKYD. Det intervjuade uppgav att det sällan var något problem att få fram kompletterande information. Ibland ändrar GSO/ABH status på AO i ODU till under beredning för att beredaren ska komplettera AO med information som saknas. Personal (GSO) som gör filtrering av vilka AO som kan behöva SKYD ges rätt förutsättningar för att identifiera: brandskydd, arbetsmiljö och brandfarlig vara. ODU är ett verktyg för att styra framdriften hos arbetet med åtgärder. För att skapa goda arbetsförutsättningar behöver systemet i ABH och hanteringen av AO, AGO, ABT och SKYD kompletteras med kommunikation mellan berörda parter i arbetets planering, utförande och efterarbete. Några intervjuade menade att processen för beredning av SKYD kan vara sårbart i snabba lägen eftersom vissa funktioner saknar redundans. Det finns bara en person som arbetar med SKYD avseende arbetsmiljö. Brand finns tillgängliga dygnet runt och deltar i möten två gånger i veckan. Även arbetsmiljö finns med på mötena. Brand sitter dock geografiskt separerat från övriga SKYD-beredare vilket försvårar det naturliga, dagliga, informationsutbytet. Under revisionsavställning finns brandtekniker på skyddskontoret, de är tillgängliga för akuta SKYD. Det finns en ambition hos beredare att även gå ut i anläggningen för att skaffa sig en uppfattning om verkligheten och att följa upp att SKYD fungerar som denne tänkt. Sådana arbetsplatsbesök är dock beroende av det aktuella arbetsläget. I intervjuer framkom att vid revision kan samma person vara arbetsansvarig för flera samtidigt pågående jobb. Det uppgavs att det kan vara svårt att ha uppsikt över samtliga arbeten, särkskilt när de är geografiskt spridda i anläggningen. I intervjuer framkom att personer som utför åtgärder i fler än en anläggning gärna ser att blocken samordnar sig och arbetar enhetligt. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan blocken. Detta leder ibland till misstag eftersom det i stor utsträckning finns personer som arbetar mot flera block, vissa arbetar även mot andra verk. I intervjuer framkom att utförare av åtgärd ibland sätter upp en kopia av SKYD i direkt anslutning till arbetsplatsen. På så sätt blir mycket information tillgängligt för andra, även om arbetsplatsen skulle vara obemannad. Av SKYD framgår namn och telefonnummer till den som utfärdat SKYD, vilket underlättar kontakt om det skulle behövas mer information.

Sida 20 (24) Bedömning OKG uppfyller kraven på arbetsförutsättningar inom aktuellt område genom att personalen upplever ODU som ett stöd i hanteringen av ABT/SKYD. SSM har dock identifierat ett antal förbättringsbehov. Enbart de som i ODU registrerats som godkända att vara arbetsansvariga får hämta ut ABT/SKYD. Det framgår dock inte hur skiftchefen ska kunna göra den bedömningen vid sent inkomna ärenden eller vid muntliga tillstånd. Enligt instruktion för PJB [12] ska arbetsgenomgång genomföras inför samtliga åtgärder. Den som förmedlar PJB ska försäkra sig om att utförande personal mottagit, förstått och accepterat gällande förutsättningar. Det finns dock inga krav på dokumentation av arbetsgenomgången, eller av vilka punkter som gåtts igenom, eller ens att PJB genomförts. Några intervjuade menade att processen för beredning av SKYD kan vara sårbart i snabba lägen eftersom vissa funktioner i beredningen av SKYD saknar redundans. SSM bedömer att OKG behöver klargöra rollen som OKG-anställd arbetsansvarig, speciellt vid revision då samma arbetsansvarig kan vara arbetsansvarig för flera samtidigt pågående jobb. SSM anser att denna roll mer liknar OKG:s beskrivning på arbetsledare [13]. I intervjuer framkom att SKYD kan ha olika utseende (grafisk profil), vilket ansågs kunna leda till viss osäkerhet hos utförare. Förbättringsbehov: OKG behöver samordna arbetssätt mellan blocken OKG behöver överväga behov av oberoende granskning av SKYD OKG behöver säkerställa att arbetsansvariga ges rätt förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar, även vid flera samtidigt pågående arbeten OKG behöver säkerställa att information i ABT/SKYD förstås av samtlig utförande personal, oavsett språkkunskaper Erfarenhetsåterföring (9 pkt 7, 2 kap. SSMFS 2008:1) Dokumentgranskning För att följa upp verksamheten ur ett strålskyddsperspektiv hålls varje månad ett möte med GS/GSS/GSO-chef och strålskyddsföreståndaren. Som hjälp i att utveckla strålskyddsverksamheten har chefen för avdelning G ALARAkommittén som stöd och rådgivare [2, 3]. För att få en bred belysning av

Sida 21 (24) erfarenheter består ALARA-kommittén av representanter från (minst) G, U, T, PX samt stråskyddsföreståndaren. ALARA-kommittén har fyra protokollförda möten per år. Rapportering till SSM gällande strålskyddsfrågor görs av GS via strålskyddsföreståndaren. Av GSO:s organisationsbeskrivning [4] framgår att praktiskt (operativt) arbetande strålskyddare deltar i nordiska strålskyddsmötet som hålls en gång per år. På mötet behandlas intressanta strålskyddshändelser och det är ett tillfälle till erfarenhetsåterföring och nätverkande inom branschen. Intervjuer Erfarenheter skrivs in i historik för att underlätta för uppföljning. Vid beredning av nya ärenden används tidigare historik. Särskilt intressanta arbeten förmarkeras för historikföring för att säkerställa att erfarenheterna registreras. När AO behöver kompletteras med information tar beredaren kontakt med den som skrivit AO för att få en bättre förståelse för vad som ska göras. Ibland gör beredaren sin bedömning efter den kompletterande informationen, men denne kan dock inte göra kompletteringar i AO. Ibland ändras statusen tillbaka på AO i ODU och då kan den första beredaren komplettera AO med den saknade informationen. På så vis finns informationen tillgänglig nästa gång liknande arbete ska utföras. Vissa delar av hanteringen av ABT/SKYD historikförs i fysisk loggbok. Det finns planer på att göra dessa loggböcker digitala för att öka spridningen av erfarenheter. Strålskyddsplaneraren tar del av EPD-historik för att göra uppföljningar. Förändringar har påbörjats för att få högre upplösning på statistiken kommande år. På så vis kan man tydligare följa upp under vilken fas av ett arbete som dos erhållits. Exempelvis om mycket dos erhållits vid montering, av-/på-isolering, transport till/från arbetsplatsen etc. OKG har identifierat vissa förbättringsåtgärder i ODU-systemet för ABT och SKYD. Förbättringsförslag finns framtagna och är under implementering. Bedömning OKG uppfyller kraven på Erfarenhetsåterföring inom området genom att man regelbundet håller möten för att ta vara på erfarenheter. OKG framhöll att loggböcker (speciellt avseende strålskydd) ska digitaliseras så det blir enklare hantering och spårbarhet. SSM anser detta som en positiv

Sida 22 (24) utveckling. SSM ser också positivt på att AO som saknar information i underlaget backas och kompletteras vilket medför att erfarenhetsåterföringen blir bättre då mer information läggs in i AO (ODU). SSM har dock identifierat förbättringsbehov i att OKG i dagsläget inte alltid skriver in erfarenheter från planering och/eller utförande av arbete. OKG behöver förbättra systematiken i att omhänderta erfarenheter från utförda ABT/SKYD. Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM:s samlade bedömning är att OKG:s hantering av SKYD och ABH är styrd och systematisk. Personalen har den kompetens och de arbetsförutsättningar som uppgifterna kräver. SSM konstaterar att OKG har ett fungerande system, från beredning av arbetsorder till utfärdande av ABT och SKYD. Samtliga intervjuade personer känner ett ansvar för sin uppgift och är väl förtrogna med sina arbetsuppgifter. Många gånger tar man ett större ansvar än vad som ingår i respektive roll. OKG har behov av förbättringsåtgärder inom styrning av hur beslut om SKYD fattas. En första filtrering av huruvida ett SKYD behövs eller inte görs av en person som inte har full kompetens inom de områden där det krävs ett SKYD. OKG behöver också förbättra systematiken i att omhänderta erfarenheter från utförda ABT/SKYD. OKG saknar en systematisk kontroll av om externa arbetsansvariga uppfyller kraven på fördjupad strålskyddsutbildning enligt 7 SSMFS 2008:26. OKG behöver samordna arbetssätt mellan blocken. OKG behöver säkerställa att information i ABT/SKYD förstås av samtlig utförande personal, oavsett språkkunskaper. Andra notervärda omständigheter En PJB ute på plats innan arbetet påbörjas eller ett SKYD anser OKG i vissa fall som en kort riktad strålskyddsutbildning. Samma person kan både bereda och granska ett SKYD beroende på arbetets svårighetsgrad [15]. Av intervjuerna framkom att det är vanligast att samma person både bereder och granskar SKYD. OKG anser också att ett SKYD kan anses vara granskat om arbetet styrs av en instruktion. Granskningen kan också utföras så att ett historiskt SKYD återanvänds.

Sida 23 (24) Referenser 1. Oskarshamnsverket Planering av åtgärder under drift. OKG 2005-06892, Utg. 5.0, 2011-01-13 2. Organisation och uppgiftsfördelning för avdelning G, Gemensam service. OKG 2010-29089, utg. 3.0, 2011-09-08 3. Organisation och uppgiftsfördelning för enheten GS, Skydd. OKG 2010-29115, Utg. 1.0, 2010-12-16 4. Organisation och uppgiftsfördelning för grupp GSO, Gemensam service, Skydd, Operativt skydd. OKG 2010-30801, Utg. 1.0, 2010-12-22 5. Förtydligande av ROKs åtaganden i Brandavtal referensdokument. 2007-26780 utg. 1, 2007-11-26 6. Befattningsbeskrivning för driftingenjör ABH. OKG 2008-26352, Utg. 2.0, 2010-12-22 7. Organisation och uppgiftsfördelning för avdelning S Säkerhet och Kvalitet. 2007-04388 utg. 5.0, 2010-12-20 8. Oskarshamnsverket Pre-Job-Briefing Riskvärdering inför åtgärd i OKGs anläggningar. OKG 2005-14224, Utg. 4.0, 2010-02-17 9. Befattningsbeskrivning för strålskyddsingenjör. OKG 2008-26504 utg. 1, 2008-10-15 10. Beskrivning av rollen planering för befattning strålskyddsingenjör. OKG 2008-26508 utg. 1, 2008-10-17 11. Befattningsbeskrivning för Strålskyddstekniker kategori A. OKG 2008-26503 utg. 1, 2008-10-15 12. Oskarshamnsverket Pre-Job-Briefing Arbetsgenomgång med utförande personal inför åtgärd i OKGs anläggningar. OKG 2009-35186. 13. Rollbeskrivning för Arbetsledare och Arbetsansvarig inom OKGs ansvarsområde. OKG 2009-27131 utg 3.0, 2010-03-17 14. Oskarshamnsverket Skapa arbetsorder eller felsökningstillstånd för att få utföra åtgärd i OKGs anläggningar. OKG 2008-03489 15. Oskarshamnsverket Tillstånd och avgränsningar. OKG 2005-06348 Referenser utan hänvisning till i rapporten. 16. Befattningsbeskrivning Strålskyddsföreståndare. OKG 2005-08386 utg. 3, 2008-04-08 17. Beskrivning av rollen expeditionsansvarig för befattning strålskyddsingenjör. OKG 2008-26507 utg. 1, 2008-10-17 18. Beskrivning av rollen skiftgående strålskyddstekniker för befattning Strålskyddstekniker kategori A. OKG 2008-26511 utg. 1, 2008-10-17 19. Oskarshamnsverket Tillstånd och avgränsningar. OKG 2005-06348 20. Oskarshamnsverket Riktlinjer för att genomföra åtgärder i OKGs anläggningar. OKG 2008-03490 21. Krav och riktlinjer Åtgärder i anläggningarna. OKG 2009-33498 22. Oskarshamn 1 Processavgränsningar för arbetstillstånd. OKG 2005-6504 Utg. 5, 2009-06-17