Bidningsnämnden 3.10.2012 55 Stadsstyrelsen 15.10.2012 239 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR SKOLNÄTET 2013-2018 MELLA NRAPP ORT

Bidningsnämnden 3.10.2012 55 Stadsstyrelsen 15.10.2012 239 LOVISA STAD UTVECKLINGSPLAN FÖR SKOLNÄTET 2013-2018 MELLA NRAPP ORT

Innehåll 1. INLEDNING 3 2. MÅLSÄTTNINGAR 5 3. UTGÅNGSPUNKTER 6 UTMANINGAR I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN 6 KOMMUNALEKONOMISK SYNVINKEL 6 BEFOLKNINGS- OCH ELEVPROGNOSER 14 MODELL FÖR OMRÅDESSTRUKTUREN I LOVISA 16 4. UTVECKLINGSMODELLER 18 5. BEDÖMNING AV UTVECKLINGSMODELLERNA 21 6. ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 22 MÅLSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLINGEN AV SKOLNÄTET 22 ÅTGÄRDSFÖRSLAG PÅ KORT SIKT 23 ÅTGÄRDSMÖJLIGHETER PÅ LÄNGRE SIKT 23 bilagor bilaga 1: skolvisa elevprognoser 2012-2018 25 bilaga 2: exempel på uträkning 29

3 1. Inledning I enlighet med stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens uppdrag är utgångspunkten för utvecklingsplanen att uppdatera skolnätsutredningen från år 2006 samt utreda möjligheterna att förverkliga utbildningen i enlighet med sammanhållen grundskola tjänsterektors- och föreståndararrangemangen för hela undervisningssektorn Den första fasen av skolnätsutredningen, slutrapporten som gjordes av Ramboll Management Consulting Ab under ledning av den arbetsgrupp som bildningsnämnden valde, färdigställdes i maj 2012. Utredningen slutrapport presenterades för skolornas och stadens personal 21.5, elevernas vårdnadshavare 22.5 samt för de förtroendelvalda 23.5.2012. Bildningsnämnden i Lovisa stad konstaterade i sitt beslut 30.5.2012 att slutrapporten var klar, men att den ännu inte godkänns i nämnden, eftersom den kräver preciseringar både gällande innehåll och de uträkningar som saknas. På sitt möte 19.6.2012 konstaterade skolnätsarbetsgruppen att det finns behov av att jobba vidare och klargöra de åtgärdsförslag och motiveringar som framkom i slutrapporten. Styrgruppen kom överens om att, utgående från slutrapportenoch genom att använda ny bakgrundsinformation uppgöra en utvecklingsplan på tjänstmannanivå. I den finns beaktat de nationella och lokala projekt, som är av betydelse för de förslag som finns i utvecklingaplanen. Arbetsgruppen konstaterade på sitt möte 5.9.2012 att det är omöjligt att i detta nu veta vilka effekter de nationella strukturförändringarna ( bl.a. kommunstruktur- och statsandelsreformer)har på kommunernas ekonomi och servicestrukturer. De centrala markpolitiska-, planerings- och bostadspolitiska program som är sammakopplade med stadens strategi och är av stor vikt med tanke på skolnätet är likaså under beredning. Arbetsgruppen anser att det kommunala servicenätet bör kunna svara på utmaningar som kommer emot. På grund av det och de tidigare nämnda osäkerhetsfaktorerna ger arbetsgruppen i detta skede en mellanrapport av utvecklingsplanen för skolnätet, som innehåller förslaget till principerna för utvecklingen av skolnätet sådana åtgärdsförslag som inte direkt har anknytning till de förändringsprocesser som pågår Arbetsgruppen föreslår tilläggstid, så att det är möjligt att bekta de pågående strukturförändringarna och de linjedragningar som stadens strategiarbete har för vidareutvecklingen av skolnätsutredningen..

4 Utredningsarbetet grundar sig på uppgifter från utbildningsstyrelsen, statistikcentralen samt Lovisa stads egna statistikuppgifter och prognoser. Då granskningen av utgifterna gjorts har de baserat sig på uppgifter från utbildningsstyrelsen och stadens egna uppgifter. Denna utvecklingsplan för skolnätet i Lovisa har uppgjorts av den arbetsgrupp som bildningsnämnden i Lovisa valt. Arbetsgruppen har bestått av följande medlemmar: ordförande för bildningsnämndens finska sektion Nina Pere, ordförande för bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bo Lindfors, medlem i bildningsnämndenlars Bäcklund, sakkunnigmedlem Jorma Törnroos, bildningsdirektör Thomas Grönholm, utbildningschef Timo Tenhunen samt lokalchef Antti Kinnunen.

5 2. Målsättningar Via utredningen kommer beslutsfattarna att få information om vilka åtgärder som krävs för att skolnätet skall vara kvalitativt samt ekonomiskt effektivt och pedagogiskt. Den centrala målsättningen med utvecklingsplanen för skolnätet är att utveckla utbildningen och skolnätet, så att elever, lärare och övrig personal erbjuds goda lärmiljöer och samtidigt skapa en skolnätshelhet som är pedagogiskt, utrymmesmässigt och ekonomiskt ändamålsenlig. Målsättningen är att utveckla skolnätet så att: skolornas storlek och gruppstorlekarna ger eleverna en möjlighet att få kvalitativ undervisning i enlighet med med läroplanen och utgående från eleven egna förutsättningar specialundervisningen, elevvården och övriga stödtjänster kan ordnas så att kvaliteten och tillgängligheten garanteras det är möjligt att beakta möjligheter till sammanhållen grundskola och modeller som medför att tjänsterektors- / skolföreståndararrangemangen kan ordnas ändamålsenligt kostanderna/elev hålls inom ramen för de uppsatta målen, dock så att den den regional tillgängligheten av utbildningstjänster, speciellt i randområdena, garanteras ekonomin och produktiviteten, som förespråkar ett högre antal elever/skola, flexibel användning av utrymmen samt en hög användningsgrad av utrymmen beaktas då beslut om skolnätet görs. tillväxtplanerna och- områdena i stadens markpolitiska- och bostadspolitiska program beaktas samarbetet mellan småbarnsfostran, ungdomsväsendet, biblioteken, fritidsväsendet och grundläggande utbildning utvecklas, så att servicenätet bildar en,ur invånarsynvinkel, enhetlig servicehelhet det fogar sig till förändringar i invånar- och bosättningsstrukturen samt stöder områdets dragningskarft och image Vad gäller gymnasieutbildningen så är målsättningen att trygga den som en del av stadens utbildningshelhet och att utveckla den, så att den ökar gymnasiernas dragningskraft och medför ett utökat elevantal.

6 3. Utgångspunkter UTMANINGAR I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTUREN Regeringen fastställde i februari 2012 måltidtabellen för kommunstrukturreformen. Enligt den ska strukturlagen träda i kraft i maj 2013. Den nya kommunallagen ska enligt tidtabellen godkännas samma år på hösten och träda i kraft vid ingången av 2015, såsom också den nya statsandelslagen som anknyter till kommunreformen. Arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur har föreslagit Lovisa stad två alternativa modeller för kommunstrukturen: i första hand anslutning till en storkommun som byggs upp kring Borgå och som har 74 000 invånare, och i andra hand en kommun som bildas av Lovisa och Lappträsk med inalles 18 500 invånare. Kommunstrukturreformen kommer sannolikt att inverka på åtgärdsförslagen i Lovisas skolnätsutredning i betydande grad, och särskilt då på den del som gäller utbildningen i andra stadiet, men även ordnandet av den grundläggande utbildningen måste granskas på ett nytt sätt. Om statsandelslagstiftningen, som det allmänt antas att den gör, förändrar finansieringen av undervisningsväsendet, inverkar detta direkt på hela utbildningsfältet. Därför är det nödvändigt att ta i beräkning eventuella kommande ändringar i alla de utvecklingsåtgärder som föreslås lokalt. Riktlinjerna i Lovisa stads strategiarbete, om vilka staden inte ännu till alla delar fattat beslut, kommer också att styra arbetet för utveckling av skolnätet. I synnerhet programmen för markanvändning, planläggning och bostadspolitik, som alla slår fast riktningarna och områdena för stadens tillväxt, kommer att påverka de förslag som görs för att utveckla skolnätet. Just nu bereds det bostadspolitiska programmet. I detta program kommer de utvecklingsmål som stadsfullmäktige godkände i februari 2011 i dokumentet Modell för områdesstrukturen: Lovisa 2025 att utgöra en central grund. KOMMUNALEKONOMISK SYNVINKEL Statens sparbeslut Statsrådet gjorde under våren 2012 beslut i samband med ramförhandlingarna som kommer att påverka kommunernas ekonomi. Statsandelarna kommer att minskas genom att sänka statsandelen/ invånare med ett jämstort belopp. År 2013 är minskningen 23,36 / inv., 46,53 /inv. år 2014 och 93,06 /inv. år 2015. Vidare har man redan gjort beslut om att minska statsandelarna I enlighet med regeringsprogrammet fr.o.m. år 2012 med 631 miljoner euro d.v.s 118 euro/ invånare. Totalt skär regeringen i statsandelarna 1 131 miljoner euro d.v.s. 211, 51 euro/invånare.

7 Lovisa stad får kompensation för minskningen av statsandelarna och övriga sparbeslut via en höjd andel av samfundsskatten med 5 % år 2014-2015. För Lovisa innebär detta ökade inkomster 150 /invånare. Vad gäller beslut om undervisningssektorn har man i regeringsprogrammet kommit överens om inbesparingar( 30 miljoner ) och statsrådet rambeslut enligt vilken anslagen för den grundläggande yrkesutbildningen sänks med 57 miljoner från nivån år 2012 fram till år 2016. Lovisa stads ekonomiska situation I samband med beredningen av budgeten år 2013 och ekonomiplanen 2013-2015 står det klart att en balansering av ekonomin förutsätter förändringar I den rådande utgiftsstrukturen. Tabell: Uträkningar i samband med beredningen av Lovisa stads budget 2013 och ekonomiplan 2013-2015. Situationen 12.9.20912. Källa: Lovisa stad Ur tabellen ovan framgår att anpassningsåtgärder är nödvändiga för att få stadens ekonomi i balans. Den ekonomiska rörligheten, som staden fick via morotspengarna p.g.a kommunsammanslagningen, finns inte längre. Den nya statsandelslagstiftningen träder i kraft fr.o.m. år 2015.

8 Tabell: Utvecklingen av Lovisa stads verksamhetsutgifter 2010-2015 i enlighet med situationen 12.9.2012. * Den av stadsstyrelsen 14.5 fastslagna planeringsramen. ** Förvaltningsenheternas förslag. Källa : Lovisa stad Samtidigt då verksamhetsinkomsterna enligt prognosen minskar, så ökar verksamhetsutgifterna. Ökningen från år 2012 till år 2013 borde enligt stadsstyrelsen ram vara 1,0%. Om förvaltningsenheternas budgetberedningsförslag förverkligas är höjningen 4,8 %. Tabell: Utvecklingen av Lovisa stads under-/ överskott år 2010-2015 i enlighet med situationen 12.9.2012. * Den av stadsstyrelsen 14.5 fastslagna planeringsramen. ** Förvaltningsenheternas förslag. Källa : Lovisa stad

9 Om det inte är möjligt att genomföra anpassningsåtgärder kommer underskottet för år 2013 att var närmare en miljon euro. Vid granskningen av förvaltningsenheternas nettoutgifternas utveckling kan konstateras, att grundtrygghetens utgifter är de största. Utgifterna är dubbelt så stora till den näststörsta förvaltningsenheten, bildningscentralen. Grundtrygghetens andel av nettoutgifterna är 51 % år 2012, bildningscentralens 26 %, tekniska centralens 13% och allmänna förvaltningens 10 %. Tabell: Utvecklingen av Lovisa stads nettoutgifter 2012-2012 och enligt budgetramen för år 2013. Källa: Lovisa stad Det är möjligt att konstatera,då man granskar utvecklingen av skatteintäkter och statsandelar, att skatteintäkterna stiger en aning då däremot statsandelarna halls oförändrade. Tabell: Utvecklingen av Lovisa stads skatteintäkter och statsandelar år 2012-2015 i enlighet med situationen 12.9.2012. * Loviisan kaupungin verotulojen ja valtionosuuksien kehitys 2010-2015 laskentatilanteen 12.9.2012 mukaan. * Den av stadsstyrelsen 14.5 fastslagna planeringsramen ** Förvaltningsenheternas förslag. Källa : Lovisa stad

10 Befolkningens åldrande, som sker snabbare i Lovisa än i medeltal i hela landet, kommer också att förändra kommunens utgiftsstruktur. Det är förutsägbart att andelen för social-, sjukvårds- och hälsovårdstjänsterna, som redan nu utgör över 50 % av stadens nettoutgifter, fortsättningsvis kommer att öka. Utbildningskostnader Driftskostnaderna per elev inom den grundläggande utbildningen ligger i landsomfattande jämförelse på en hög nivå. Enligt kostnadsuppgifterna för 2010 kostade undervisningen för en elev inom den grundläggande utbildningen 907 euro (11,8 %) mera i Lovisa än i kommunerna i medeltal. Då antalet elever inom den grundläggande utbildningen i Lovisa 2010 uppgick till 1 510 elever, innebar det en kostnadspost på ca 1,3 miljoner euro. Stapeldiagram: Driftskostnaderna inom den grundläggande utbildningen 2010 2011 utan små projekt, undervisning på sjuhus eller undervisning av handikappade. * Siffrorna för 2011 för Lovisas del baserar sig på bokslutsuppgifter, jämförelsetalen för Lappträsk, Borgå och hela landet har räknats ut genom att höja kostnaderna 2010 med 3 %, som utgjorde den årliga kostnadsökningen i medeltal. (Källa: Utbildningsstyrelsens kostnadsrapporter.) Driftskostnaderna i Lovisa har också ökat snabbare än i landet i övrigt. År 2010 var utgifterna för den grundläggande utbildningen 13 % högre än föregående år, och följande år ökade utgifterna med över 5 %, medan den landsomfattande ökningen hölls på en nivå om 3-4 %. Stapeldiagrammet nedan visar kostnaderna per elev enligt skola. Av stapeldiagrammet framgår det att större enheter i medeltal är mera fördelaktiga med hänsyn till ekonomin än små enheter. De mest måttfulla kostnaderna uppstår i

11 regionens största skolor med årskurserna 1 6. Elevantalet i dessa skolor uppgår till närmare tvåhundra. I stora enheter blir bildandet av undervisningsgrupper i regel mera fördelaktigt med hänsyn till ekonomin. Diagram: Kostnader inom den grundläggande utbildningen enligt skola per elev 2011. Källa: Lovisa stad

12 De skolor med årskurserna 1 6 som uppvisar de högsta kostnaderna per elev är Isnäs skola, Isnäsin koulu, Tessjö skola, Tesjoen koulu och Valkon koulu. Mest ekonomisk har ordnandet av undervisningen varit i Länsiharjun koulu, Generalshagens skola, Kyrkoby skola, Sävträsk skola, Koskenkylän koulu och Forsby skola. Det faktum att kostnaderna inom den grundläggande utbildningen i Lovisaregionen är högre än i medeltal torde bland annat bero på det regionalt vidsträckta skolnätet, storleken på undervisningsgrupperna och antalet elever inom specialundervisningen. Undervisningsgruppernas storlek i Lovisa är låga jämfört med nationella medelvärden. I årskurserna 1-6 finns i snitt 3,6 färre elever/grupp än nationellt. Hela landet Lovisa Borgå Alla grupper totalt 19,2 15,6 18,3 Undervisnings årskursvis 20,2 17,1 19,1 Sammansatta klasser 16,3 16,1 15,9 Förskola 14,1 9,6 20,0 Tabell: Gruppstorlekarna i snitt i årskurserna 1.6 år 2010. Källa: Undervisnings- och kulturministeriet, Statistikcentralen

13 I Lovisa fanns läsåret 2011-2012 totalt 922 elever I årskurserna 1-6. Om elevantalet divideras med gruppstorlekarnas medeltal i hela landet fås 52 grupper. Om motsvarande division görs I Lovisa är gruppernas antal 59. Då skillnaden multipliceras med undervisningstimmarna I årskurserna 1-6 ( 22 timmar) är resultatet 154 timmar. I parktiken innebär det att årskurserna 1-6 i Lovisa undervisas av ca sex-sju fler lärare än i snitt nationellt. Då lönekostanderna för en lärare är 45 000 euro är kostanderna för sju lärare 315 000 euro. I årskurserna 7-9 är skillnaderna inte lika märkbara som för årskurserna 1-6. Även i grupperna i årskurserna 7-9 finns det 0,9 elever färre än nationellt sett. Diagram: Gruppstorlekarna i snitt i årskurserna 7-9, år 2010. Källa Undervisnings- och kulturministeriet, Statistikcentralen. I årskurserna 7-9 fanns läsåret 2011-2012 totalt 463 elever. Om man dividerar gruppstorleken i snitt nationellt så skulle dessa bilda 27,1 grupper och i Lovisa 28,6 / undervisningstimme. Skillnaden, som är 1,5 grupper multiplicerat med antalet undervisningstimmmar ger resultatet 45 årsveckotimmar, som omräknat innebär lärarlönen för två lärare, som är ca 100 000 euro på årsnivå De årliga driftskostnaderna för gymnasieutbildningen är enligt kostnadsuppgifterna för 2010 nästan 30 % högre än i kommunerna i genomsnitt. Då kostnaderna per elev på kommunnivå 2010 uppgick till i medeltal 6 800 euro, kostade utbildningen i Lovisa 8 800 euro. När summan multipliceras med antalet elever uppgår skillnaden i kostnaderna till 380 000 euro. Ökningen i driftskostnaderna i Lovisa har i genomsnitt också varit snabbare än i landet i övrigt. Enligt utbildningsstyrelsens ekonomirapport ökade utgifterna i jämförelse med 2009 med över 20 %, då ökningen på kommunnivå i medeltal uppgick till 3 %.

14 Stapeldiagrammet: Driftskostnaderna för gymnasieutbildningen2010 2011 utan små projekt. * Siffrorna för Lovisa för 2011 grundar sig på bokslutsuppgifter, jämförelsetalen för Lappträsk, Borgå och hela landet har räknats ut genom att höja kostnaderna 2010 med 3 %, som utgjorde den årliga kostnadsökningen i medeltal. (Källa: Utbildningsstyrelsens kostnadsrapporter.) De höga kostnaderna per elev är ett problem som berör alla små gymnasieskolor. För att kunna upprätthålla sin servicenivå måste gymnasierna erbjuda ett så omfattande kursutbud som möjligt. Undervisning måste också ges i mycket små undervisningsgrupper, vilket leder till en kraftig ökning av kostnaderna. Skolinvesteringar I Lovisa stads budget 2012 2014 och dess investeringsplan 2012 2018 har skolspecifika investeringsprojekt godkänts fram till 2018 enligt tabellen nedan. Kostnadsberäkningen inbegriper inte små kostnader, d.v.s. sådana som understiger 100 000 euro. Finska skolcentrumet, 2012 8 540 000 Koskenkylän koulu, 2015 10 600 000 Lovisanejdens högstadium, 2017 8 700 000

15 BEFOLKNINGS- OCH ELEVPROGNOSER Befolkningen åldras Folkmängden i Lovisa stad uppgick i slutet av 2011 till 15 552 invånare, varav antalet män var 7 758 och kvinnor 7 794. Barnens och de ungas andel av invånarna var i Lovisa mindre (15,2 %) än i Borgåregionen (18,0%), Nyland (16,9 %) och hela landet i medeltal (16,5%). Stapeldiagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen i Lovisa 1980 2011 och Statistikcentralens trendprognos 2020 2040 samt målet för invånarantalet i Lovisa stad 2020. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos ökar invånarantalet i Lovisa med 943 invånare (+6,1 %) åren 2011 2020, med 1 801 invånare (11,3%) åren 2011 2030 och med 2 447 invånare (+15,7 %) åren 2011 2040. Stapeldiagram: Befolkninsutvecklingen i Lovisa 1980 2011, Statistikcentralens befolkningsprognos och Lovisa stads befolkningsmål. Källa: Statistikcentralen och Lovisa stad. I befolkningsstrukturen i Lovisa betonas i framtiden allt mera andelen invånare som fyllt 65 år. Åren 2011 2020 ökar antalet i alla åldersgrupper med personer som fyllt 60 år, mest ökar antalet invånare i gruppen 70 79 år. Antalet invånare i alla åldersgrupper med personer under 60 år minskar å sin sida, mest minskar antalet invånare i gruppen 40 49 år. Ändringen i befolkningsstrukturen försvagar den demografiska försörjningskvoten i Lovisa, det vill säga att det i framtiden kommer att finnas allt flera personer som inte är aktiva i arbetslivet i förhållande till antalet förvärvsarbetande. Enligt befolkningsprognosen är 29 % av invånarna i Lovisa över 65 år gamla år 2020. Befolkningens åldrande är en allmän utvecklingstendens, men i Lovisa är förändringen i åldersstrukturen snabbare än i Borgåregionen, Nyland och i hela landet i medeltal.

16 Elevantalet minskar Elevprognos, årskurserna 1 6 sammanlagt, prognos 2012 2018 (mars 2012) Läseår 2012 13 2013 14 2014 15 2015 16 2016 17 2017 18 Finska 452 491 496 493 503 512 Svenska 454 450 422 406 400 366 Sammanlagt 906 948 918 899 903 878 Tabell: Elevprognos 2012 2018, årskurserna 1 6. Källa: Lovisa stads elevprognos, som baserar sig på uppgifter från Befolkningsregistret Vid granskning av elevantalet i årskurserna 1 6 inom den grundläggande utbildningen kan det konstateras att antalet elever inom utbildningen som ordnas på svenska enligt prognosen kommer att minska med ca 110 elever fram till 2018. Inom utbildningens som ordnas på finska ökar antalet elever enligt prognosen med ca 55 elever fram till 2018. Stapeldiagram: Elevprognosen 2012 2018, årskurserna 1 6. Källa: Lovisa stads elevprognoser I Strukturutredning över skolförvaltning och -nät i Lovisanejden, som genomfördes 2006, framfördes en uppskattning om att antalet finskspråkiga barn i grundskoleålder skulle uppgå till 802 och antalet svenskspråkiga barn till ca 722 läsåret 2011 2012. Elevprognosen i rapporten från 2006 och utfallet för läsåret 2011 2012 har jämförts i följande tabell.

17 Prognos Utfall Differens Finska årsklasser 1-9 802 730-72 Svenska årsklasser 1-9 722 753 +31 Sammanlagt 1 524 1 483-41 Tabell: Prognos och utfall för elevantal läsåret 2011 2012. Källa: Strukturutredning över skolförvaltning och nät i Lovisanejden 2006 samt Lovisa stad Som det framgår av prognosen uppskattades antalet finskspråkiga elever bli högre än vad utfallet visar (72 elever, ca 9 %), medan motsvarande antal svenskspråkiga elever i grundskolålder faktiskt blev högre än i prognosen (31 elever, ca 4 %). I praktiken beror detta delvis på att många barn i tvåspråkiga familjer har finska som modersmål i befolkningsregistret, men att barnen ändå går i svensk skola. MODELL FÖR OMRÅDESSTRUKTUREN I LOVISA I Lovisas modell för områdesstrukturen, som godkändes i februari 2011, behandlas de centrala målen för utvecklingen av markanvändningen. Modellen för områdesstrukturen granskar utvecklingen av invånarantalet, förändringar i åldersstrukturen, markanvändningsberedskapen och markägoförhållanden samt ställer upp områdesvisa mål för dessa. Modellen för områdesstrukturen fastställer målen för befolkningsutveckling och boende, arbetsplatsutveckling och arbetsplatsområden, trafiknätverk, energiproduktion och basservice.

18 Bild 1: Lovisas modell för områdesstrukturen 2025 Utgående från modellen för områdesstrukturen kommer de områdesvisa målen för invånarantalet fram till 2020 att fastställas i det bostadspolitiska programmet, som nu är under beredning. Målet som ställts upp är en ökning på 1 451 personer (ca +1 %/år) från 2009. Befolkningstillväxt förväntas ske tämligen jämnt i stadens alla tätorter och byar. Den största befolkningstillväxten antas äga rum i Lovisa stads centrum på området Gråberg. Folkmängd Folkmängd 2009 2020* Förändring % Lovisa centrum 6 710 7 380 670 10,0 Valkom 1 163 1 250 87 7,5 Tessjöi 1 241 1450 209 16,8 Strömfors 1 336 1 340 4 0,3 Forsby 1 691 2 000 309 18,3 Pernå kby 691 720 29 4,2 Isnäs 689 750 61 8,9 Liljendal kby 1 180 1 250 70 5,9 Skinnarby 335 340 5 1,5 Kuggom 513 520 7 1,4 Loviisa sammanlagt 15 549 17 000 1 451 9,3 Tabell : Folkmängden 2009 och målet för folkmängd 2020 enligt område *Mål för folkmängd enligt område i Lovisa stads bostadspolitiska program 2020, utkast

19 Sammanfattning av utmaningarna för utvecklingen av servicenätet och kommunalekonomin i Lovisa: Skatteinkomsterna ökar långsammare än nettoutgifterna för tjänsterna. Invånarnas åldrande tilltar. Invånarantalet stiger långsamt. Enligt prognoserna minskar antalet barn i gruppen 6-12 år med 9 % före 2018. 4. Utvecklingsmodeller Den pågående kommunreformen utgör en helhet som inbegriper reformen av kommunstrukturen och finansieringssystemet, totalrevisionen av kommunallagen, lagen om ordnande av social- och hälsovården och bedömning av kommunernas uppgiftsfält. Målet är att en kommun består av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet som har ekonomiska och personalmässiga förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av tjänsterna åt kommuninvånarna. Kommunen ska också vara kapabel att ansvara för en enhetlig och stark serviceorganisation. Finansministeriet: Kommunreformen, broschyr 11.9.2012 Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur beslutade föreslå Lovisa stad två olika modeller för kommunindelning. Det primära alternativet är en kommunhelhet som byggs upp kring Borgå. Det sekundära alternativet består av en ny kommun som bildas genom sammanslagning av Lappträsk och Lovisa.

20 Ur Lovisa stads och skolnätsutredningens synvinkel innebär kommunreformen och de förestående framtida utmaningarna att servicestrukturerna och de sätt på vilka tjänsterna ordnas måste bedömas på ett nytt sätt som leder till att stadens finansiering bibehålls på en stabil grund utbildningen och skolnätet ska utvecklas på så sätt att utbildningskostnaderna hålls på en rimlig nivå utan att kvaliteten och resultaten inom undervisningen lider. Till grund för och bedömning av strukturutredningen har det valts två alternativa modeller för utvecklingen av skolnätet. I den första modellen beskrivs en situation, där allt fortsätter som förr och skolnätet fortgår i sin nuvarande omfattning. I den andra modellen bearbetas skolnätet i olika faser. I den första fasen (åtgärdsförslag på kort sikt) bereds och genomförs de ändringar som inte är bundna till landsomfattande strukturförändringar. I den andra fasen (åtgärdsförslag på lång sikt) utförs sådana åtgärder i vars beredning Lovisa stads egna beslut om riktlinjerna för markanvändning, planläggning och boende kan beaktas. I båda modellerna strävar man samtidigt efter att bedöma och beskriva kommunreformens inverkan på skolnätet i Lovisa, det vill säga hur skolnätsutredningarna skulle kunna se ut om Lovisa stad bildade en ny kommun med kommunerna i Borgåregionen eller Lappträsk. ALTERNATIV 1: INGENTING FÖRÄNDRAS Att bevara skolnätet i sitt nuvarande tillstånd skulle innebära att verksamheten i Lovisas 18 skolor inom den grundläggande utbildningen och två gymnasier skulle fortsätta oförändrad. De enda förändringarna skulle bestå av att de nuvarande fastigheterna för Koskenkylän koulu och Lovisanejdens högstadium ersätts med de i investeringsplanen antecknade nybyggena. Ur elevernas och vårdnadshavarnas synvinkel kan detta alternativt förståeligt nog upplevas som bra och tryggt. Den egna närskolan finns kvar. Ur synvinkeln för kommunalekonomi och utvecklingen av utbildningen skulle situationen vara problematisk på många olika sätt. Framtidsutsikten för kommunalekonomin är svag och kostnaderna per elev är höga i jämförelse med kommunernas medeltal. Enligt elevprognosen kommer dessutom antalet elever att fortsättningsvis minska. ALTERNATIV 2: STEGVIS FRAMÅT Att stegvis utveckla skolnätet vidare i två olika faser är motiverat i ett läge, där man är medveten om utvecklingsbehoven, men där det finns många sådana förändringsprocesser som man ännu inte har tillräckligt med kännedom om. Målet för detta alternativ är att för Lovisa åstadkomma ett skolnät som fungerar på en skälig kostnadsnivå i riksomfattande hänseende, medan man samtidigt regionalt tryggar kvaliteten på undervisningen och tillgängligheten till tjänsterna. Åtgärder på kort sikt

21 I den första fasen bestäms de principer som man ska beakta i det fortsatta arbetet för skolnätsutredningen och genomförs de åtgärder som inte är bundna till pågående ändringsprocesser. Det är ändamålsenligt att i principerna för utvecklingen av skolnätet fatta beslut om sådana pedagogiska och ekonomiska utgångspunkter enligt vilka slutgiltiga åtgärdsförslag som gäller hela stadens utbildningsnät bereds. Helheter (sakkomplex), som det behövs anvisningar om, är till exempel frågor som anknyter till storleken på skolorna och ekonomisk fördelaktighet. Sådana åtgärder på kort sikt, vars bindning till kommunstrukturreformens framskridning är liten, är de små skolenheterna i Lovisa stads randområden. Finska och svenska skolan i Isnäs och Teutjärven koulu är enheter med två lärare och 20 30 elever. Skolornas kostnader per elev är dyra och funktionellt är de små, varför det är svårt att motivera att dessa skolor ska bibehållas som separata enheter. Det geografiska avståndet till övriga skolor i staden är dock så stort att det föreligger skäl att utreda möjligheterna att bevara utbildningstjänsterna i Isnäs och Teutjärvi med andra arrangemang. Ett alternativ för skolorna i Isnäs, vars elevupptagningsområde också inbegriper Kabböle och Sarvsalö, erbjuder modellen, där den finska och den svenska enheten först förenas administrativt. Därefter granskas som skolförsök förutsättningarna att skapa en tvåspråkig skolenhet med årskurserna 1 6 med undervisning på båda språken. Till försöket ansluts också områdets dagvård som redan nu är tvåspråkig. Försöket skulle pågå en bestämd tid. Att genomföra detta förutsätter tillstånd av skolmyndigheterna. Att bevara utbildningstjänsterna i området Teutjärvi förutsätter kommunalt samarbete. Skolan Ratulan koulu i Kouvola stad, som är belägen knappa 5 kilometer från Teutjärven koulu, är också en liten skola med två lärare, och vars existens är hotad. Genom att förena dessa två enheter skulle man kunna bilda en skola med 4 lärare, vilket skulle vara en tillräckligt stor funktionell helhet. I Forsby, som enligt befolkningsprognosen är en av de kraftigast växande tätorterna, ska det enligt förslaget i stadens investeringsprogram byggas en ny finsk skola 2016 2017. Den gamla skolbyggnaden, vars elevantal ökar och som är belägen utanför Forsbys bosättningscentrum, lönar sig det inte att utveckla ur pedagogisk och funktionell synpunkt. Att uppföra en ny modern skolbyggnad är ett bättre alternativ. Man behöver inte bygga en särskild gymnastiksal i den nya skolbyggnaden tack vare Agricolahallen som ligger i närheten. I den nya skolbyggnaden kan man också beakta nya lokaler för den svenskspråkiga undervisningen och biblioteket. Merparten av de nuvarande skolskjutsarna skulle upphöra tack vare skolans mera centrala läge och den nya skolan i Forsby skulle bli en äkta närskola för största delen av eleverna. Behovet av grundläggande renovering av Lovisanejdens högstadium konstateras enligt utredningar uppgå till över 85 %. Anslag för en ersättande nybyggnad har reserverats i stadens investeringsprogram för 2017. Det är allt skäl att uppdatera kostnadskalkylen som gjorts tidigare, likaså bedömningen av utrymmesbehovet med beaktande av elevprognosen. Samtidigt erbjuds en möjlighet att granska användningsgraden av också andra skolfastigheter i centrum och överväga alternativa lösningar för såväl användningen av skolorna som deras placering. Det

22 är dock allt skäl att först utreda de ekonomiska följderna samt möjligheterna till statsbidrag för nybygget. Åtgärder på lång sikt Utgångspunkten är att åtgärderna på lång sikt grundar sig på de beslut som fattas om målen och syftena för utvecklingen av skolnätet. Besluten som gäller stadens bostadspolitiska program och valda riktningar för tillväxten står också till förfogande. Dessutom kan då också effekterna av kommunstruktur- och statsandelsreformen beaktas på ett bättre sätt än i nuläget. Helheter, som ska inkluderas i den slutgiltiga skolnätsutredningen är bland annat de pedagogiska förutsättningarna för lärande och undervisning utbildningens ekonomiska fördelaktighet omfånget och den regionala omfattningen av skolnätet för den grundläggande utbildningen skolenheternas geografiska avstånd till varandra samt elevupptagningsområde skolskjutsar placeringen av förskolor åtgärder som vidtas för skolfastigheter som eventuellt blir lediga alternativa modeller för utvecklingen av gymnasieutbildningen tillgång till yrkesutbildning samordning av skolnätslösningen med de alternativ som föreslagits i kommunstrukturreformen skolförvaltningen hur specialundervisningen ordnas i framtiden skolfastigheternas kommande renoveringsbehov och kostnadsinverkan

23 5. Bedömning av utvecklingsmodellerna Om skolnätet för den grundläggande utbildningen bibehåller sitt nuläge kan alternativ 1 betraktas ur följande synvinklar: Ur kommunalekonomins och servicestrategins synvinkel kan man utgå från att stadens kostnader för investeringar och underhåll hålls höga anskaffningen av inventarier och undervisningsmaterial till ett omfattande skolnät blir dyrt det blir svårt att i små skolenheter öka på undervisningsgruppernas storlek, som har en stor ekonomisk inverkan på utbildningskostnaderna det blir svårare att utrusta och utveckla skolfastigheterna som kommunala serviceställen med flera funktioner i och med att de ekonomiska resurserna inte kan fördelas på ett effektivt sätt utvecklingen av servicenätet på ett sätt som beaktar de regionala tyngdpunktsområden och tillväxtriktningar som staden valt kan bli svårare. Ur undervisningens och lärandets synvinkel kan man utgå från att omfattningen av yrkeskunnandet och specialisering i de små skolorna är mera utmanade än i större enheter ett mindre skolnät erbjuder bättre möjligheter att utrusta skolorna så att de stöder undervisningen än vad ett vidsträckt nätverk av läroanstalter gör elevvården och stödåtgärder för lärande kan ordnas på ett effektivare sätt om antalet skolor minskas stora skolenheter är funktionellt flexibla i såväl att bilda av grupper som att utbilda sin personal rektors- och föreståndararrangemangen, som numera förutsätter allt vidare administrativt kunnande, går att lösa på ett effektivare sätt i stora skolenheter.

24 6. Arbetsgruppens förslag Det är inte möjligt att i detta skede göra upp en specifik plan för skolnätets omfattning eller för utvecklingen av utbildningen i Lovisa, eftersom det är beroende av pågående strukturförändringsprocesser på nationell nivå samt beroende av det pågående strategiarbetet i staden. Arbetsgruppen föreslår således att utvecklingsarbetet ska fortsätta, så att det i den slutliga skolnätsutredningen är möjligt att ta i beaktande de pågående strukturförändringarnas effekter. På basen av de baksgrundsinfo och - utredningar som finns till förfogande anser arbetsgruppen att det ändå är möjligt att föreslå: målsättningar och linjedragningar för hur skolnätet bör utvecklas förslag till sådana åtgärder, på kortare sikt, som inte har anknytning till de förändringsprocesser som pågår och som är under beredning Beredningen inför beslutsfattande om principiella linjedragningar och åtgärder på kortare sikt borde inledas så fort som möjligt. I det fortsatta arbetet, då förslag om skolnätets utveckling bereds, fungerar dessa som centrala utgångspunkter. Arbetsgruppen anser att det är befogat att presentera beskrivningar om utvecklingsmodeller och- möjligheter på längre sikt, vilka bör utredas innan beslut om slutliga åtgärder görs. Arbetsgruppen anser även att det finns skäl att förbereda sig på en försämring av stadens ekonomiska läge och då göra upp en sparplan genom vilken utbildningen kan spara på kort sikt. Målsättningar för utvecklingen av skolnätet Skolnätet utvecklas i enlighet med följande principer: Princip 1: Den minsta storleken på en skolenhet utreds genom att jämföra utredningsarbetsgruppen för skolnätsutredningens minsta skolenhetsstorlek på 3 lärare och minst 40 elever och den minsta skolenhetsstorleken enligt föredragandens förslag på 4 lärare och minst 55 elever. Motivering: I första hand ur ett pedagogiskt perspektiv med tanke på undervisning och inlärning! Skolenheterna bör storleks-, utrymmes-, och utrustningsmässigt vara sådana att de möjliggör en kvalitativ undervisning och flexibla undervisningsarrangemang samt ett kollegialt och yrkesmässigt samarbete

underlättar rekrytering av behörig personal 25

26 Princip 2: Den skolvisa kostnaden/elev i grundläggande utbildning får överstiga den nationella nivån för en enskild skola och i staden i snitt med 15 %. Om ifrågavarande gräns överskrids, så inleds diskussioner om kostnadsnivån och en ändamålsenlig resursanvändning. Motivering: Effektiv användning av resurser, d.v.s. ekonomi! Undervisning ges i enlighet med läroplanen i trygga och ändamålsenligt utrustade utrymmen på en vettig kostnadsnivå. Användningsgraden av skolnätet höjs genom att utveckla läroinrättningarna till allaktivitetslokaler. Målsättningen är att möjliggöra att samarbetet utvecklas mellan småbarnsfostran, ungdomsväsendet, biblioteken, fritidsväsendet, medborgarinstituten och grundläggande utbildningen, så att servicenätet bildar en, ur invånarsynvinkel, enhetlig servicehelhet Åtgärdsförslag på kort sikt Arbetsgruppen föreslår att i enlighet med stadens investeringsprogram, byggs en ny finskspråkig skola i Forsby, som även betjänar bibliotekets och den svenskspråkiga undervisningens behov det i samband med planeringen av nybygget Lovisanejdens högstadium ( LNH), som finns i stadens investeringsplan ska uppdateras både LNH:s och centrumskolornas utrymmesbehov de tidigare beräkningarna gällande byggnadsinvesteringen investeringarna kan genomföras om statsbidrag erhålls utreda olika alternativ vad gäller användningen av skolfastigheterna i centrum beredningen av åtgärsförslagen inleds för att förverkliga den tvåspråkiga utbildningen för Isnässkolorna bibehålla utbildningstjänstrena i Teutjärven koulu i samarbete med Kouvola och utreda tjänsterektors- och skolföreståndararrangemangen inom utbildningen Vidare föreslår arbetsgruppen att om stadens ekonomi snabbt försämras, så uppgör bildningscentralen ett sparprogram, med vilket man i första hand får inbesparingar genom timresursnedskärning och minskning av antalet skolgångsbiträden Åtgärdsmöjlighter på längre sikt

27 Det är inte möjligt att göra upp enskilda och motiverade åtgärdsförslag, eftersom de är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen och de av arbetsgruppen föreslagna skolinvesteringarnas förverkligande. Däremot anser arbetsgruppen att det är nödvändigt att föra fram olika lösningsmodeller för att utveckla skolnätet och hela utbildningen Då skolnätet utvecklas finns det skäl att tänka i nya banor i förhållande till de samhälleliga förändringsprocesserna och stadens ekonomiska läge. Gymnasieutbildning Då elevantalet antas sjunka i stadens båda gymnasier, i synnerhet i det finskspråkiga, finns det skäl att satsa på elevrekrytering för att öka på dragningskraften. Myllyharjun lukio är ett litet gymnasium och kommer inte att klara sig med nuvarande verksamhet då elevantalet sjunker och då konkurrensen med övriga gymnasier blir allt hårdare. Huvudlinjerna för utvecklingen är följande: samarbete med det svenskspråkiga gymnasiet samarbet med Porlammin lukio och gymnasierna i Borgå samarbete mellan yrkes- och gymnsieutbildningen sammanslagning av de svenskspråkiga och finskspråkiga gymnasierna och yrtekseutbilningen till en helhet. utveckling av när-, distans- och virtuell undervisning i samarbete med Lovisa Gymnasium och medborgarinstituten Att utveckla elevunderlaget på den finska sidan på kort sikt innebär samarbete melan kommunerna. Ett alternativ är att inleda förhandlingar med lappsträsk kommun om att sammanslå Myllyharjun lukio och Porlammmin lukio. De svenskspråkiga eleverna i årskurserna 1-6 från Lappträsk har enligt skolavtalet fortsatt sin skolgång i Lovisanejdens högstadium och vidare till Lovisa Gymnasium. Grundläggande utbildning Vad gäller fastigheterna och deras användning inom den grundläggande utbildningen bör man tänka fördomsfritt. I synnerhet vad beträffar placering och användningsändamål av Lovisanejdens högstadiums nybygge. Nybygget av det finskspråkiga skolcentret är snart aktuellt. Eleverna i Länsiharjun koulu och Harjuntaustan koulu får således nya utrymmen. Vad gäller projektet är det även skäl att beakta att det finns en möjlighet att utvidga den nu planerade nybyggnaden.

28 BILAGA 1: SKOLVISA ELEVPROGNOSER 2012-2018 Isnäsin koulu esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk Lukuvuosi 1-6 lk 2012-2013 19 19 0 5 3 6 3 1 1 2013-2014 18 22 4 0 5 3 6 3 1 2014-2015 21 24 3 4 0 5 3 6 3 2015-2016 21 25 4 3 4 0 5 3 6 2016-2017 19 19 0 4 3 4 0 5 3 2017-2018 16 22 6 0 4 3 4 0 5 Keskimäärin 22 Koskenkylän koulu Lukuvuosi 1-6 lk esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk 2012-2013 93 114 21 19 25 10 16 17 6 2013-2014 108 127 19 21 19 25 10 16 17 2014-2015 110 132 22 19 21 19 25 10 16 2015-2016 116 134 18 22 19 21 19 25 10 2016-2017 124 147 23 18 22 19 21 19 25 2017-2018 122 141 19 23 18 22 19 21 19 Keskimäärin 133 Kirkonkylän koulu Lukuvuosi 1-6 lk esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk 2012-2013 43 50 7 4 7 6 9 8 9 2013-2014 41 49 8 7 4 7 6 9 8 2014-2015 41 46 5 8 7 4 7 6 9 2015-2016 37 42 5 5 8 7 4 7 6 2016-2017 36 44 8 5 5 8 7 4 7 2017-2018 37 41 4 8 5 5 8 7 4 Keskimäärin 45 Teutjärven koulu Lukuvuosi 1-6 lk esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk 2012-2013 26 29 3 3 6 3 5 6 3 2013-2014 26 32 6 3 3 6 3 5 6 2014-2015 26 31 5 6 3 3 6 3 5 2015-2016 26 28 2 5 6 3 3 6 3 2016-2017 25 27 2 2 5 6 3 3 6 2017-2018 21 25 4 2 2 5 6 3 3 Keskimäärin 29

29 Tesjoen koulu esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk Lukuvuosi 1-6 lk 2012-2013 48 58 10 15 9 0 6 14 4 2013-2014 54 70 16 10 15 9 0 6 14 2014-2015 56 66 10 16 10 15 9 0 6 2015-2016 60 71 11 10 16 10 15 9 0 2016-2017 71 83 12 11 10 16 10 15 9 2017-2018 74 79 5 12 11 10 16 10 15 Keskimäärin 71 Länsiharjun koulu Lukuvuosi 1-6 lk esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk 2012-2013 165 203 38 25 23 31 30 35 21 2013-2014 182 218 36 38 25 23 31 30 35 2014-2015 183 207 24 36 38 25 23 31 30 2015-2016 177 207 30 24 36 38 25 23 31 2016-2017 176 207 31 30 24 36 38 25 23 2017-2018 184 211 27 31 30 24 36 38 25 Keskimäärin 209 Valkon koulu esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk Lukuvuosi 1-6 lk 2012-2013 58 72 14 15 6 10 9 9 9 2013-2014 63 68 5 14 15 6 10 9 9 2014-2015 59 66 7 5 14 15 6 10 9 2015-2016 57 62 5 7 5 14 15 6 10 2016-2017 52 64 12 5 7 5 14 15 6 2017-2018 55 72 14 12 5 7 5 14 15 Keskimäärin 67 Finskspråkiga, årskurserna 1-6, totalt, prognos 2012-2018 (mars 2012) Lukuvuosi 1-6 lk esikoulu- 6 lk esikoulu 1 lk 2 lk 3 lk 4 lk 5 lk 6 lk 2012-2013 452 545 93 86 79 66 78 90 53 2013-2014 491 585 94 93 86 79 66 78 90 2014-2015 496 572 76 94 93 86 79 66 78 2015-2016 493 568 75 76 94 93 86 79 66 2016-2017 503 591 88 75 76 94 93 86 79 2017-2018 512 591 79 88 75 76 94 93 86 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

30 Forsby skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 73 87 14 14 13 11 14 9 12 2013-2014 75 78 3 14 14 13 11 14 9 2014-2015 69 76 7 3 14 14 13 11 14 2015-2016 62 72 10 7 3 14 14 13 11 2016-2017 61 74 13 10 7 3 14 14 13 2017-2018 61 72 11 13 10 7 3 14 14 Medeltal 77 Isnäs skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 17 22 5 2 4 1 3 4 3 2013-2014 19 22 3 5 2 4 1 3 4 2014-2015 18 20 2 3 5 2 4 1 3 2015-2016 17 18 1 2 3 5 2 4 1 2016-2017 17 19 2 1 2 3 5 2 4 2017-2018 15 18 3 2 1 2 3 5 2 Medeltal 20 Haddom skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 52 60 8 13 8 6 8 9 8 2013-2014 52 57 5 8 13 8 6 8 9 2014-2015 48 53 5 5 8 13 8 6 8 2015-2016 45 56 11 5 5 8 13 8 6 2016-2017 50 53 3 11 5 5 8 13 8 2017-2018 45 51 6 3 11 5 5 8 13 Medeltal 55 Kyrkoby skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 41 47 6 6 6 8 5 8 8 2013-2014 39 42 3 6 6 6 8 5 8 2014-2015 34 37 3 3 6 6 6 8 5 2015-2016 32 41 9 3 3 6 6 6 8 2016-2017 33 35 2 9 3 3 6 6 6 2017-2018 29 31 2 2 9 3 3 6 6 Medeltal 39 Tessjö skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 35 45 10 8 8 3 4 7 5 2013-2014 40 43 3 10 8 8 3 4 7 2014-2015 36 44 8 3 10 8 8 3 4 2015-2016 40 45 5 8 3 10 8 8 3 2016-2017 42 44 2 5 8 3 10 8 8 2017-2018 36 48 12 2 5 8 3 10 8 Medeltal 45 Sävträsk skola

31 Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 63 72 9 11 10 6 12 8 16 2013-2014 56 68 12 9 11 10 6 12 8 2014-2015 60 69 9 12 9 11 10 6 12 2015-2016 57 63 6 9 12 9 11 10 6 2016-2017 57 70 13 6 9 12 9 11 10 2017-2018 60 70 10 13 6 9 12 9 11 Medeltal 69 Generalshagens skola Läsåret 1-6 åk förskola -6 åk förskol a 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 2012-2013 173 201 28 24 32 32 23 30 32 2013-2014 169 187 18 28 24 32 32 23 30 2014-2015 157 176 19 18 28 24 32 32 23 2015-2016 153 172 19 19 18 28 24 32 32 2016-2017 140 152 12 19 19 18 28 24 32 2017-2018 120 144 24 12 19 19 18 28 24 Medeltal 172 Svenskspråkiga, årskurs 1-6, samtliga, prognos 2012-2018 (mars 2012) Läsåret åk1-6 förskola -6 förskol a åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 2012-2013 454 534 80 78 81 67 69 75 84 2013-2014 450 497 47 80 78 81 67 69 75 2014-2015 422 475 53 47 80 78 81 67 69 2015-2016 406 467 61 53 47 80 78 81 67 2016-2017 400 447 47 61 53 47 80 78 81 2017-2018 366 434 68 47 61 53 47 80 78

32 bilaga 2: exempel på uträkning Exempel på uträkning av förändringar i skolnätet: Strömfors 2006 Skolnätet i Strömfors kan utvecklas på flera olika sätt. Alla alternativ utgår från att behovet av utbyggnad av utrymmen skulle vara möjligast liten eller saknas. Om tilleller ombyggnad blir nödvändigt, koncentreras åtgärderna till grundskolorna i Kyrkobyn och Tessjö. Enligt elevprognoserna finns det hösten 2007 i Strömfors 20 finskspråkiga (Teutjärvi 3, Kirkonkylä 7 och Tesjoki 10) och 11 svenskspråkiga (Tessjö 9 och Virböle 2) barn i förskoleåldern eller teoretiskt sett två finskspråkiga och en svenskspråkig förskolegrupp (13 elever / grupp). Kalkylen utgår ändå från att basgrupperna 2011 i enlighet med närskoleprincipen befinner sig i Teutjärven koulu, Kirkonkylän koulu och Tesjoen koulu (en grupp per skola) samt en svenskspråkig grupp i Tessjö skola. I alla dessa skolor har förskoleundervisningen tillgång till gymnastik- och slöjdutrymmen samt matsal. Som stöd för den egentliga skolnätslösningen har man på basen av elevprognoserna gjort uppskattningar om basgruppernas antal och deras storlek. Uppskattningen utgår från att det i årskurserna 1-2 inte uppstår basgrupper med flera än 20 elever och i årskurserna 3-6 inte flera än 25 elever. Basgruppen kan också påverkas av bl.a. elevernas behov av speciellt stöd, eventuella integrerade specialelever eller elever som omfattas av förlängd läroplikt, vilka inte har kunnat beaktas i denna uppskattning. Utbildningsanordnaren besluter om basgrupper och deras storlek. Enligt lagen om grundläggande utbildning bör utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Enligt lagen om grundläggande utbildning 30 2 mom. skall undervisningsgrupperna sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen. Vid utvecklingsalternativets ekonomiska bedömning har basgruppernas antal minskats med enbart tre från nuvarande 14, även om en större minskning i ljuset av elevprognoserna vissa år skulle vara möjlig. Detta av den orsak att man har beaktat möjligheten att integrera specialelever och för att lämna ekonomiska resurser för eventuella delade timmar som kan behövas. Kalkylen visar förändringen till det nuvarande på kommunens nivå och tar inte ställning till hur resurserna riktas internt. De verkningar på skolväsendets ekonomi som kommer sig av stängning av skolor har uppskattats med avseende på undervisningspersonal, rektorsarvoden och transporter samt fastigheternas uppvärmnings-, el- och interna hyreskostnader. För fastighetskostnadernas del bör det särskilt utredas vad som görs med de

33 fastigheter som befrias från skolanvändning, eftersom det ur kommunens perspektiv inte uppstår någon inbesparing om fastigheten tas i annan kommunal användning, även om det uppstår en inbesparing för skolväsendets del. För de övriga stödtjänsternas del har alternativets inverkningar på städning och matlagnings bedömts utgående från att de mottagande skolorna inte behöver anställa tilläggspersonal för skötseln av dessa uppgifter. Undervisningens kostnad har uppskattats utgående från en klasslärares genomsnittliga personalkostnad på årsnivå (37 700 euro), andra utgifter i anslutning till utbildning, såsom material mm. uppskattas inte förändras i betydande grad på grund av att eleverna flyttas från en skola till en annan. Skolgångsbiträdenas antal minskar med två i det föreslagna alternativet. Det arvode som betalas till rektorer i små skolor har uppskattats till 4 450 euro på årsnivå. Då basgruppernas antal ökar i de mottagande skolorna kan man förvänta sig en ökning i rektorsarvodena i dem, vilket har beaktats i kalkylen. Alternativenas kostnadseffekter har för personalkostnadernas del bedömts utgående från det minskade antalet basgrupper och antalet verksamhetspunkter som tas ur skolbruk. Eftersom skolnätet inte längre inverkar på grunderna för fastställande av pris per enhet inom grundläggande utbildning i Strömfors kommun, finns inga kalkyler i anslutning till statsandelarna. I korthet kan man konstatera att den mest betydande faktorn är förändringen i det totala antalet elever och elevstruktur dvs. antal elever i specialundervisning och årskurserna 7-10. Skolnätet har ingen inverkan på dessa faktorer. Förändringar i nuvarande avtal gällande specialelever och mottagande av de högre årskurserna har däremot en inverkan på finansieringen. I denna utredning är utgångspunkten att nuvarande praxis fortsätter. Som ett nytt tillägg inom det interkommunala samarbetet kan man i enlighet med närskoleprincipen beakta möjligheten att placera de strömforselever på de lägre årskurserna som bor längs Skärgårdsvägen i Lovisa stads skolor för lägre årskurser. Utvecklingsalternativet Eleverna i Haavisto-Joensuun koulu förflyttas till Teutjärven koulu (minskning 2 basgrupper) och Virböle skolas elever förflyttas till Tessjö skola (minskning 2 basgrupper). Kalkylen upptar endast elever från Strömfors. Eleverna från Elimä kommun i Haavisto-Joensuun koulu antas bli förflyttade till skolor i den egna kommunen. Hösten 2007 skulle elevantalet i dessa skolor fördelade på årskurser se ut enligt följande: 0. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Sma Teutjärvi 3 6 5 4 2 5 7 32

34 Tessjö 13 8 8 11 7 9 10 66 Fördelade på basgrupper skulle elevantalet se ut enligt följandet: 0. 1.-2. 3. 4. 5. 6. Sma Teutjärvi 14 18 32 Tessjö 13 16 18 19 66 Förskoleeleverna skulle placeras så att de tre barnen i förskoleålder i Teutjärven koulu skulle placeras i nybörjarbasgruppen, varvid gruppens storlek skulle vara 14 elever. Gruppen skulle erhålla ett skolgångsbiträde som tilläggsresurs. Förskoleeleverna skulle bilda en egen basgrupp i Tessjö skola. Till följd av förändringen skulle det uppstå en ny basgrupp i Tessjö skola, varför basgruppernas antal skulle minska med tre i jämförelse med ursprungssituationen. Det skulle fordras ett nytt undervisningsutrymme, vilket kunde byggas i skolans övre våning. Genom att placera de elever som bor längs Skärgårdsvägen i Länsiharjun koulu (finskspråkiga) och Generalshagens skola (svenskspråkiga) i Lovisa kan man inverka minskande på gruppernas storlek i Tessjö skola, varvid också elevernas skolväg skulle bli kortare. Även om alla elever skulle fortsätta sin skolgång i Tessjö skola, skulle de nya basgruppernas storlek fortfarande vara mycket goda med avseende på pedagogiska aspekter. De ekonomiska verkningarna skulle på årsnivå vara: Minskning i undervisningens personalkostnad* 3 x 37 700-113 100 Minskning i rektorsarvoden 2 x 4 450-8 900 Minskning av skolgångsbiträden 2 x 16 800-33 600 Förändring i fastighetskostnad -28 800 Städning -41 000 Minskade statbidrag (eleverna från Elimä) 35 000 Förändring i transportkostnaderna 26 100 Sammanlagt -164 300