Samrådsunderlag. Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken Vattenfall Eldistribution AB Maj 2016

Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB 169 56 SOLNA Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Projektledare Tillstånd och rättigheter Projektledare genomförande Carola Svenningson Michael Thorstensson Therese Vuorela Samrådsunderlag ÅF-Industry AB 169 99 Stockholm www.afconsult.com Projektledare MKB, kartor Kraftledningsteknik Markkabelteknik Kvalitetsgranskning MKB Katrin Seuss Felicia Alriksson Stefan Thiel Sebastian Heikkinen Katrin Seuss Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF-Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB. För samtliga bakgrundskartor som framställs i figurerna gäller copyright enligt Lantmäteriet 579724.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Vattenfall Eldistribution AB... 5 1.3 Syftet med förstärkningen... 5 2 Tillståndsprocess... 6 2.1 Nätkoncession för linje... 6 2.2 Övriga lagar och tillstånd... 6 2.3 Syfte med dokumentet och metod... 6 2.4 Markrättigheter... 7 3 Övergripande planeringsförutsättningar... 8 3.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer... 8 3.2 Hänsyn vid lokalisering av kraftledningar... 8 3.3 Geografisk avgränsning av utredningsområde... 10 3.4 Övergripande områdesbeskrivning... 10 3.5 Tidplan... 11 3.6 Generell beskrivning av byggskedet... 12 4 Teknik... 12 4.1 Definition av spänningsnivå... 12 4.2 Teknisk utformning... 12 4.3 Luftledning kontra markkabel... 15 4.4 Elektriska och magnetiska fält... 15 5 Nollalternativ och alternativa stråk... 18 5.1 Nollalternativet... 18 5.2 Alternativa stråk... 18 6 Beskrivning av och möjlig påverkan på berörda intressen... 24 6.1 Landskapsbild... 24 6.2 Naturmiljö... 25 6.3 Kulturmiljö... 30 6.4 Friluftsliv och rekreation... 32 6.5 Boendemiljö och hälsa... 33 6.6 Infrastruktur... 34 6.7 Naturresurser... 35 6.8 Planförhållanden... 36 6.9 Övriga intressen... 37 7 Sammanfattad bedömning... 39 8 Projektets fortsättning... 41 9 Referenser... 42 BILAGOR Kartbilaga 1-4 3(43)

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) äger en befintlig 70 kv ledning som går mellan Slottstorp till transformatorstationen i Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län (Figur 1). Ledningen, som byggdes på 70-talet, försörjer ett större område från Spillersboda i väster till Kapellskär i öster. Närheten till skärgården gör området attraktivt för permanent- och fritidsbebyggelse, vilket ställer krav på trygg och säker elförsörjning. Vattenfall har därför sett ett stort behov av att här förstärka och uppgradera elnätet till 130 kv. Detta förstärkningsarbete kommer att ske successivt över tid men inleds genom att bygga en ny 130 kv ledning till transformatorstation i Spillersboda utöver befintlig 70 kv ledning. Vattenfall avser att ansöka om koncession för en 130 kv ledning men kommer att driva den med 70 kv tills övrigt nät har uppgraderats till 130 kv-standard. I detta samrådsunderlag beskrivs förutsättningar och den bedömda påverkan en 130 kv ledning medför på olika intressen men även vilken påverkan som sker på dessa under den tidsperiod som ledningen drivs med 70 kv. Figur 1. Vattenfalls har avgränsat ett utredningsområde inom vilket den planerade ledningen har studerats och där befintliga ledningar finns. 4(43)

1.2 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) bedriver elnätsverksamhet i Sverige och har cirka 900 000 kunder. Kunderna är mycket olika och kan vara allt från mycket små kunder till landets största företag. De utgörs av såväl producenter, som matar in el på Vattenfalls elnät, som elkonsumenter. Sammanlagt överförs ca 71 TWh/år på Vattenfalls elnät. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.3 Syftet med förstärkningen Vattenfall ser behov av att i första hand förstärka elförsörjningen till transformatorstationen Spillersboda för att i framtiden kunna bibehålla en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet. Planerad ledning innebär att elnätet blir bättre rustat att möta den ökade efterfrågan av el som förväntas i regionen. Via stationen försörjs permanent- och fritidsbostäder, näringslivet och hamnverksamhet på hela Rådmansölandet med el. En omvandling av fritids- till permanentboende och utveckling av Kapellskärs hamn ställer t.ex. högre krav på elnätet. Vattenfall har utrett nätet i regionen och planerar därför en ny ledning till transformatorstationen Spillersboda. Spänningen 70 kv är unik för vissa delar av Sverige och Vattenfall avser att successivt övergå till den internationella standardspänningen 130 kv. Denna övergång sker för att öka kapaciteten och förstärka regionnätet men även pga. av de kostnadsskäl en standardanläggning med standardkomponenter innebär. Utvecklingen av 70 kv komponenter har avstannat och det kommer att bli svårare och framöver ej möjligt att köpa reservdelar för denna spänning eftersom 70 kv år 2014 utgått som internationell standard. Att öka spänningsnivån till 130 kv ger ett mer robust elnät som är bättre rustat för framtida behov med fortsatt stabil och trygg elförsörjning i regionen. Övergången till 130 kv kommer att genomföras efterhand som befintliga ledningar behöver förnyas eller då nätet behöver förstärkas med en ny ledning. Eftersom övergången till 130 kv standard kommer att ske under en längre tidsperiod kommer ledningen till en början att drivas med 70 kv till dess alla transformatorstationer och anslutande ledningar i regionnätet i närområdet har uppgraderats till 130 kv. Vattenfall planerar således att ansökan om koncession och bygga en ledning för 130 kv men kommer initialt att driva den med 70 kv. I detta samrådsunderlag beskrivs därför hur omgivningen påverkas av ledningen när den drivs med 70 kv respektive 130 kv. 5(43)

2 TILLSTÅNDSPROCESS 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap MB (1998:808). Syftet med samrådet är att erhålla ett komplett beslutsunderlag och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse och kommun, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. En ansökan om koncession ska innehålla det som föreskivs avseende nätkoncession i Ellagen (1997:857) samt Elförordningen (2013:208) och prövas av Energimarknadsinspektionen. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. 2.2 Övriga lagar och tillstånd Följande lagar och förordningar kan b.la. beröras i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 7 skydd av områden o kap 11 vattenverksamhet o kap 12 6 anmälan för samråd - Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm. Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan b.la. vara aktuella i projektet - Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser - Kulturmiljölag (1988:950) - Skogsvårdslag (1979:429) 2.3 Syfte med dokumentet och metod Syftet med detta samrådsunderlag är att utgöra underlag för samråd, i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken (MB), för planerad ny 130 kv ledning till transformatorstationen Spillersboda inför ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen. Dokumentet ska även fungera som underlag för länsstyrelsens bedömning och beslut om huruvida planerad anläggning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. I samrådsunderlaget klargörs viktiga förutsättningar inom avgränsat utredningsområde avseende miljö, hälsa och teknik. I underlaget beskrivs tillståndsprocess, planerade åtgärder, tekniska förutsättningar, berörda natur- och kulturmiljöintressen, friluftsliv, 6(43)

naturresurser och andra planeringsförutsättningar. Utifrån identifierade intressen har ett antal alternativa stråk utretts och deras bedömda effekter beskrivs i detta samrådsunderlag. Information om berörda intressen har bl.a. hämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Norrtälje kommun. Analys av gällande detaljplaner och pågående planarbete har gjorts. Vidare har identifierade känsliga passager undersökts översiktligt i samband med fältbesök. Detta samrådsunderlag utgör det första steget i samrådsprocessen inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan. I dokumentet beskrivs ett antal alternativa stråk för planerad ledning och vilken påverkan ledningen bedöms medföra i respektive stråk. Den bedömda påverkan beskrivs med hjälp av bedömningskategorierna: obefintlig, liten, måttlig och stor påverkan och beror b.la. på intressets värde och vilken typ av miljö som finns vid den planerade ledningen. Dokumentet utgör underlag för samråd, se Figur 2. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter och ytterligare information inför val av stråk och fortsatt arbete med att finna den bästa ledningssträckningen inom valt stråk. Inkomna yttranden från myndigheter, fastighetsägare mfl. är viktiga och utgör tillsammans med tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter underlag för val av stråk. Arbetet fortsätter därefter med framtagande av ett mer detaljerat samrådsunderlag avseende ledningssträckning inom valt stråk. Ett samråd genomförs för att inhämta synpunkter kring ledningssträckningen innan den slutliga MKB:n (miljökonsekvensbeskrivningen) utarbetas för slutlig ledningssträckning för vilken koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. Figur 2. Tillståndsprocessen. Mörkgrön ruta markerar vart aktuellt projektet befinner sig i processen. 2.4 Markrättigheter Förutom koncession krävs rättigheter till mark. Detta sker oftast genom att s.k. markupplåtelseavtal tecknas mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare. Det är även möjligt att säkra markrättigheterna genom ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144) hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Ersättning utgår då för det intrång ledningen medför enligt expropriationslagen (1972:719). 7(43)

3 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer Riksdagen antog år 1999 16 stycken nationella miljömål. Målen syftar till att främja en ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Norrtälje kommun saknar miljöprogram eller lokala miljömål, varför bedömningen i denna rapport utgår ifrån de nationella målen. De nationella miljömålen som kan komma att beröras av planerad ledning framgår i Tabell 1. Tabell 1. Nationella miljömål som bedöms vara berörda av planerad ledning Miljömål Förklaring Säker strålmiljö Kring ledningar förekommer elektromagnetiska fält. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Levande sjöar & vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Sjöar och vattendrag ska bevaras och vara ekologiskt hållbara. Värdefulla våtmarker ska bevaras och våtmarkers biologiska funktion ska bibehållas. Skog ska hålla god biologisk produktion där biologisk mångfald ska bevaras. Biologisk mångfald och arters livsmiljöer ska bevaras. Biologisk mångfald och upplevelsevärde i kust och skärgård ska bevaras. Bebyggd miljö ska utgöra god och hälsosam livsmiljö och anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat sätt. Av de i projektet berörda nationella miljömålen prioriterar Stockholms län miljömålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 3.2 Hänsyn vid lokalisering av kraftledningar Ett antal specifika planeringsförutsättningar har ställts upp för projektet. Dessa bygger på tekniska krav för kraftledningen tillsammans med förutsättningar för miljö, hushållning och hälsa. Vid planering av nya ledningar eftersträvar Vattenfall att i möjligaste mån undvika närboende, konkurrerande intressen och bevarandevärden. Det förekommer ofta en mängd olika intressen utmed en tänkt ledningssträckning, varav vissa är förenliga med planerad ledning medan andra inte är det. Olika avvägningar måste därför göras för att bedöma om påverkan från en från ny ledning är acceptabel eller inte, jämfört med den nytta som erhålls om den byggs. 8(43)

Markbehov För att minimera ianspråktagande av ny mark för ledningen och minimera påverkan på landskapsbilden studeras möjlighet att samlokalisera ledningen med andra befintliga intrång. Möjligheten att använda befintlig ledningsgata eller att gå parallellt med denna kommer att studeras. Det kommer vidare att studeras hur landskapspåverkan och markbehov kan minimeras genom att även studera möjliga åtgärder på befintliga, mindre parallellgående ledningar inom utredningsområdet. Bästa möjliga markutnyttjande och minsta intrång eftersträvas. Landskapsbild Utgångspunkten är att erhålla en så rak ledningssträckning som möjligt. Detta dels pga. att den visuella påverkan på landskapsbilden blir mindre om ledningen byggs med s.k. raklinjestolpar istället för med kraftigare vinkelstolpar som kräver tre stolpben och extra stag, dels pga. kostnadsskäl då de kraftigare vinkelstolparna är dyrare än raklinjestolpar. Generellt exponeras en ledning mindre när den går i skogsmark och följer landskapsformerna. Stolpplacering kommer att göras med stor noggrannhet och hänsyn för att om möjligt inte störa utblickar i landskapet. För att minimera påverkan på synintrycket kommer en trädridå, som kan dölja kraftledningen, att sparas där det är möjligt. Bevarandevärden En ledningsgata förändrar befintligt habitat och kan skapa barriärer och utgöra spridningshinder lokalt för vissa växter och djur som lever där. Ledningsgator kan även fungera som spridningskorridor och istället gynna vissa arter. Då ledningsgator röjs regelbundet finns förutsättningar för vissa ledningsgator att hysa ängsmiljöer och då medföra en positiv förändring ur naturvårdssynpunkt. Hänsyn kommer att tas till känsliga natur- och kulturmiljöer vid lokalisering av stråk respektive sträckning samt vid stolpplacering i ett senare skede. Stolpplacering i fuktiga marker med låg bärighet kommer att undvikas i möjligaste mån, både pga. bevarandevärden och byggtekniska aspekter. Om intrång i vattenmiljöer ändå måste ske kommer en annan stolptyp eller annat stolpmaterial att användas för att minimera eller undvika påverkan. Hänsyn kommer även att tas till attraktiva områden för friluftslivet och rekreationsområden. I möjligaste mån kommer stolpplacering ske i anslutning till dikes- och åkerkanter för att minimera påverkan på jordbruket. En ledningsgata innebär att skogsproduktion inte längre kan bedrivas i ledningsgatan, vilket medför en lokal påverkan. Boendemiljö och hälsa En av planeringsförutsättningarna för den nya 130 kv ledningen är att följa försiktighetsprincipen avseende elektromagnetiska fält (EMF). Försiktighetsprincipen syftar till att minimera människors exponering av låga elektromagnetiska fält då det i dagsläget saknas vetenskapliga underlag för att sätta upp gränsvärden för dessa. Vid planering av stråk respektive sträckning för ledningen i och intill bebyggda områden, kommer hänsyn att tas och ansträngningar att göras för att om möjligt placera ledningen på sådant sätt att en god boendemiljö uppnås. Framkomlighet på vägar till arbetsområden kan vara begränsad under byggtiden. Allmänheten ska dock kunna passera arbetsplatsen på ett säkert sätt. Vid arbeten i områden där det sedan tidigare funnits gifter bundna i marken kommer försiktighet vidtas och utredning göras innan arbete påbörjas för att minimera att eventuell spridning av föroreningar. 9(43)

3.3 Geografisk avgränsning av utredningsområde Ett geografiskt utredningsområde har avgränsats inom vilket ett antal alternativa stråk för ny 130 kv ledning har utretts, se i Figur 1 och 3. Området är beläget ca 8 km sydost om Norrtälje, Stockholms län. Den nord-sydgående 70 kv ledningen avgränsar utredningsområdet i väster. I söder avgränsas utredningsområdet av kusten och befintlig 20 kv ledning. I norr avgränsas utredningsområdet av sjön Limmaren och Holmsjön. Figur 3. Vattenfalls befintliga regionnät och transformatorstation i utredningsområdet, Norrtälje kommun. Grå linje avgränsar utredningsområdet. 3.4 Övergripande områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger nära Roslagskusten, strax söder om Norrtälje, och utgörs till största delen av skogsmark. Bebyggelse är främst lokaliserad vid jordbruksmarkerna t.ex. vid Väsby och Södergården respektive nära kusten vid Spraggarboda. Utredningsområdet korsas av Gamla Väsbyvägen och ett antal skogsbilvägar finns i området. Flertalet små skogssjöar och sjöar, många med omgivande våtmarker finns spridda i området. Störst är sjön Limmaren som är beläget strax nordväst om Väsby och som avgränsar utredningsområdet i norr. Strax intill Ösbyholm i väst, finns en av de större sjöarna; Holmsjön med omgivande våtmark. Längs utredningsområdets västra gräns går en nord-sydgående 70 kv ledning som fortsätter söderut mot Åkersberga. Befintlig 70 kv ledning till Spillersboda går från avgreningspunkt vid Slottstorp åt nordost till transformatorstationen Spillersboda och är ca 8 km lång. Från Slottstorp går även en 20 kv ledning österut, som försörjer bebyggelse utmed kusten med el. Denna viker av norrut väster om Klemensboda (i utredningsområdets östra del) och går parallellt med 70 kv ledningen några km innan även den ansluter till transformatorstationen i Spillersboda. Dessa ledningar 10(43)

ingår i regionnätet och måste finnas kvar. Ur ett historiskt perspektiv har markanvändningen i sin helhet varit oförändrad, förutom att samhällsstrukturen har breddats. Historiska kartor visar att området främst har utgjorts av skogsmark där barrträd dominerar, men det finns även ett inslag av ordinära lövträd och ett mindre inslag av ädellövträd, för utförligare beskrivning av området se 5.2.1. Hällmarkspartier med tall finns i större delen av skogsmarkerna (Figur 4). Mer naturvärdesintressant skog förekommer spritt, i mindre arealer. I utredningsområdets sydvästra del finns Storlavens naturreservat. Figur 4. Hällmarkspartierna i utredningsområdet består främst av yngre tallar med inslag av äldre tall. Inom utredningsområdet består berggrunden överlag av granitoid och underordnad syenitoid medan jordarten domineras av morän med stora partivisa inslag av berg. I områdena kring sjön Limmaren, i nordvästra delen av utredningsområdet, har Norrtälje kommun tidigare gjort en utredning om områdets geologi och natur i detalj. Här redogörs berggrunden till största del bestå av äldre graniter och gnejsgraniter, med mindre partier med grönsten strax söder om Limmaren. Jordarten domineras i nordvästra delen av utredningsområdet av morän med ett stort innehåll av kalk. Kring områdena intill Limmarens strand finns lerpartiklar som ett dominerande inslag i moränen. 3.5 Tidplan Samråd kring alternativa stråk för den nya 130 kv ledningen sker under våren 2016. Samrådet dokumenteras i en samrådsredogörelse. Efter att ha tagit del av inkomna synpunkter tas de, tillsammans med tekniska och ekonomiska aspekter, i beaktande vid val av stråk. Därefter utarbetas ett samrådsunderlag för ett utbyggnadsförslag, 11(43)

dvs. en genomförbar sträckning i det valda stråket. Samråd kring detta utbyggnadsförslag planeras att ske under hösten/vintern 2016. Efter detta samråd färdigställs MKB för vald sträckning för vilken koncession söks. Byggtiden för den nya 130 kv ledningen beror på vilket stråk som kommer att väljas men bedöms ta ca 6-10 månader och idrifttagning är planerad till år 2020. 3.6 Generell beskrivning av byggskedet Att bygga en kraftledning innebär att omgivningen kommer att påverkas i form av maskinbuller, begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga. transporter, upplag mm. Arbetsmaskiner och material kommer att behöva transporteras till arbetsområdet, upplagsplatser osv och i möjligast mån sker dessa transporter på befintliga vägar och i den blivande ledningsgatan men anläggande av nya tillfartsvägar kan komma att behövas. Tillfälliga skador som kan uppkomma på vägar, diken etc. i samband med anläggningsarbetena kommer att återställas eller ersättas. Byggtrafiken kan även medföra luftföroreningar i form av dieselavgaser och i viss mån vibrationer. Även ökad spridning av damm kan uppstå under bygget. Nyttjande av mark för upplag, åtkomst till enskilda vägar mm. kräver att överenskommelse nås med berörd fastighetsägare, vägförening osv. Byggskedet samt åtgärder för att minimera påverkan kommer att beskrivas mer detaljerat i kommande samrådsunderlag. 4 TEKNIK 4.1 Definition av spänningsnivå Det kan förekomma olika benämningar vad gäller spänningsnivåer för ledningar. Vanligtvis omnämns ledningar som t.ex. 70 kv ledning eller 130 kv ledning. 70 respektive 130 kv är den s.k. nominella spänningen, dvs. den spänning efter vilken ett nät benämns. Ibland betecknas ledningar dock som 84 kv ledning respektive 145 kv ledning. Den spänning man då talar om är den s.k. konstruktionsspänning, dvs. den högsta huvudspänningen för vilken anläggningen och utrustningen är konstruerad. Planerad ledning kommer att byggas i 130 kv-standard och kommer i detta dokument och i övriga handlingar, som tas fram inom ramen för koncessionsansökan, att benämnas som 130 kv ledningen. 4.2 Teknisk utformning Hur en kraftledning ska utformas och vilka avstånd som måste uppfyllas regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter. Utgångspunkten är att den planerade ledningen byggs som luftledning (Figur 5). Det finns olika stolptyper för olika förutsättningar och där utrymmet är mycket begränsat t ex pga närboende kan markkabel vara ett alternativ. 12(43)

Figur 5. Bilden visar en 130 kv ledning i portalsutförande. Figur 6. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för en 130 kv ledning i s.k. portalstolsutförande. Luftledning En luftledning består av tre faser med en lina i varje fas. I toppen av stolparna placeras en eller två topplinor som bl.a. fungerar som åskskydd. En av topplinorna kan komma att innehålla optofibrer för överföring av mätdata mellan stationerna och styrning av utrustning. Varje stolpe förses även med jordtag för eventuella jordfelsströmmar. En luftledning kräver en skogsgata, där all högväxande vegetation tas bort (Figur 6). Utanför skogsgatan kan enstaka höga träd komma att behöva fällas, s.k. farliga kantträd, för att undvika att riskera att skada ledningen om de skulle falla. 13(43)

Skogsgatan för en 130 kv ledning är i normalfallet knappt 40 m bred. Vid parallellgång med befintlig 70 kv luftledning blir skogsgatan för de två ledningarna totalt ca 55 m bred. Nedan i Figur 7 redovisas alternativa stolptyper för en130 kv ledning och ungefärliga mått och avstånd för dessa. Portalstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca 15-20 m Material: trä, stål eller komposit Spannlängd (normalspann): ca 150 m Skogsgata: ca 40 m Stålrörs- eller gitterstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca 16-29 m Material: stålgitter eller stålrör Spannlängd (normalspann): ca 170-250 m Skogsgata: ca 36 m Y-stolpe Fasavstånd: ca 5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca 15-30 m Material: stål Spannlängd (normalspann): ca 170-400 m Skogsgata: ca 42 m Figur 7. Alternativa stolptyper, olika mått och material. Stolparnas höjd och avståndet mellan stolparna (spannlängd) beror på terrängen. Måtten som redovisas i figuren ovan avser de mått som bör vara aktuella för en genomsnittlig stolpe. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som, beroende på vinkel och markförutsättningar, är något kraftigare, har extra staglinor och kan även ha flera ben för att klara de krafter som uppkommer när ledningen byter riktning. Användandet av trästolpar förutsätter att de impregneras för att kunna stå emot röta. Markkabel Där utrymmet är starkt begränsat kan markkabel vara ett alternativ, t.ex. där bebyggelse förekommer på ömse sidor och nära tänkt ledningssträckning. För att klara samma överföringsförmåga som motsvarande luftledning har, krävs att två markkabelförband förläggs. Varje förband består av tre enledarkablar som grupperas i triangelform. 14(43)

Kabelförläggning innebär att en kabelschakt om ca 1,1 m djupt grävs eller sprängs beroende på markförhållandena. Det kan innebära att schaktbotten blir ca 1,5 m bred och schaktets bredd vid markytan blir ca 2,5 m. Måtten kan variera beroende på mark- och geologiska förutsättningar. 4.3 Luftledning kontra markkabel När det kommer till att göra avvägningar mellan teknikvalen luftledning kontra markkabel, tas hänsyn till driftsäkerhets-, kostnads- och miljömässiga aspekter. Elnätet är indelat i tre nivåer; stamnät, regionnät och lokalnät. Elen transporteras i stamnätet för att sedan ledas vidare i regionnätets ledningar med spänning från 20 kv till 130 kv. Elintensiva industrier ansluts oftast direkt till regionnätet medan mindre industrier, hushåll och andra användare ansluts till lokalnätet. På lokalnät används ofta markkabel för att få en säkrare elförsörjning men för regionnätet gäller dock inte detta. Risken för längre avbrott bedöms istället vara större vid fel på en markkabel jämfört med en luftledning i region- respektive stamnätet. Det tar t.ex. betydligt längre tid att lokalisera felet på en markkabel jämfört med en luftledning och arbetet i sig är mer komplicerat. Driftsäkerheten för en luftledning är mycket hög. Luftledningarna i regionnätet är trädsäkra, dvs. träd riskerar inte att ramla på ledningen och orsaka avbrott. Huvuddelen av Vattenfalls regionnät består av luft-ledningar. En luftledning tål även tillfällig överbelastning medan en kabel inte gör det. När nätet kompletteras med ett kabelavsnitt begränsas därmed möjligheten till detta. Tillverkning av kablar för 130 kv och högre spänning är komplicerat vilket gör att det blir kostsamt. Kostnaden för förläggning av kabel varierar och beror på terräng och markförhållanden. Vidare medför kablifieringen relativ stor påverkan på miljön under byggtiden pga. att schaktarbeten, och vid behov sprängning, måste ske utmed hela sträckningen. Vid anläggande av luftledning begränsas större schaktarbeten till själva stolpplatsen. Markkabel har dock ingen påverkan på t.ex. landskapsbilden under driftskedet. Kabel utgör även det enda alternativet när det inte finns tillräckligt med mark för att anlägga en luftledning. Inom aktuellt utredningsområde förekommer hällmarker och få närboende. I detta tidiga skede bedöms därför fördelar med luftledning, överväga de fördelarna med markkabel. Denna bedömning kan dock komma att ändras i det fortsatta arbetet. 4.4 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag. 15(43)

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva i jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. Det magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande låga magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten, tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Magnetfält från aktuell ledning Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella ledningen, benämnd årsmedelströmlast.. Eftersom planerad ledning är tänkt att drivas med 70 kv inledningsvis, tills övrigt regionnät har uppgraderats till 130 kv, har magnetfältet beräknats för även denna spänning. När spänningen höjs till 130 kv innebär det att strömmen sjunker och magnetfältet blir därmed lägre. Magnetfält för 70 och 130 kv som framgår av diagrammen nedan, gäller för 1,5 m ovan mark. Nedan redovisas hur magnetfältet ser ut kring ledningen i portalstolpsutförande (Figur 8 och Figur 9). Om en annan stolptyp väljs där faserna hänger på ett annat sätt, t.ex. i form av en liksidig triangel, blir magnetfältet mer koncentrerat och dess utbredning begränsas. 16(43)

Figur 8. Beräknat magnetfält invid planerad ledning (driftspänning: 70 kv). Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt under ledningen. Figur 9. Beräknat magnetfält för planerad ledning (driftspänning: 130 kv). Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt under ledningen. Magnetfältet kring en markförlagd kabel blir mer begränsat eftersom kablarna kan, om markförhållandena tillåter det, förläggas tätt intill varandra i triangel. Rakt ovanför kablarna uppgår magnetfältet till ca 0,6 μt och ca 20 m från kabelgravens centrum är magnetfältet nära noll om ledningen drivs med 70 kv. Om ledningen drivs med 130 kv blir magnetfältet lägre. 17(43)

5 NOLLALTERNATIV OCH ALTERNATIVA STRÅK I detta kapitel presenteras både nollalternativet, som innebär att ingen ny ledning byggs, samt de identifierade alternativa stråken för planerad ledning. 5.1 Nollalternativet Nollalternativet är det alternativ som innebär att ingen ny ledning byggs mellan Slottstorp och Spillersboda. Detta innebär att elnätet här inte förstärks och att de befintliga ledningarna som försörjer station Spillersboda med ström i regionnätet bibehålls. Nätet blir därmed inte rustat för att bättre kunna möta ett ökat framtida energibehov. Nollalternativet medför därför en ökad risk för långa elavbrott pga. överbelastning, med automatisk frånkoppling av ledningar eller stationer som följd. Då inga alternativa vägar för att försörja Vattenfalls kunder finns, så skulle nätet bli mycket försvagat om något fel inträffar på befintlig ledning eller station. 5.2 Alternativa stråk Inom det avgränsade utredningsområdet har fyra huvudstråk och två delstråk identifierats (Tabell 2, Figur 10), vilka samtliga presenteras i detta avsnitt. Karta med samtliga stråk återfinns i bilaga 1. Tabell 2. Översiktlig beskrivning av respektive stråk. Månsjön-Spillersboda (MS) Slottstorp-Spillersboda (SS) Stråk Beskrivning Stråk Beskrivning MSnorra Utgår från befintlig nord-syd gående 70 kv ledning strax söder om Månsjön, österut till station Spillersboda SS-Norra Utgår ifrån Slottstorp och går i ett eget stråk norr om befintlig 70 kv ledning fram till station Spillersboda MSmitten Avviker från stråk MS-norra öster om Södergården för att därifrån ansluta till stråk SS-norra. SS-parallell 70 kv Går parallellt med befintlig 70 kv ledning mellan Slottstorp och station Spillersboda MSsödra Avviker från MS-norra väster om Södergården, passerar mellan bebyggelsen vid Södergården och Näset och ansluter därefter till stråk SS parallell 70 kv. SS-parallell 20 kv Går parallellt med befintlig 20 kv ledning mellan Slottstorp och station Spillersboda 18(43)

Figur 10. Alternativa stråk som har identifierats och Vattenfalls befintliga anläggningar inom utredningsområdet. Beskrivning av alternativa stråk Månsjön-Spillersboda (MS-norra) Stråket utgår ifrån befintlig nord-syd gående 70 kv ledning, söder om vid Månsjön och fortsätter österut mellan sjöarna Limmaren respektive Kvarnsjön och Bosjön. Stråket går här främst över yngre tall- och granplanteringar på hällmarker men även fuktstråk med äldre al. Vid Södergården passerar stråket över Gamla Väsbyvägen och fortsätter över öppen betes- och åkermark (Figur 11). I området finns spridd bebyggelse. Stråket fortsätter över södra delen av Holmsjön som i dagsläget håller på att växa igen (Figur 12). Intill finns en nyckelbiotop (N 5825-1994) bestående av en rasbrant. Stråket fortsätter vidare österut i skogsmark med berg i dagen och ansluter till station Spillersboda. Stråket motsvarar en sträcka på ca 9.0 km vilket är det längsta alternativet av alla stråk. 19(43)

Figur 11. Passage där MS-norra korsar Gamla Väsbyvägen och fortsätter över öppen hagmark. Vy norrut mot Väsby. Figur 12. Stråk MS-norra passerar över igenväxt del av Holmsjön. Vy österut. 20(43)

Månsjön-Spillersboda mitten (MS-mitten) Stråket utgör ett kort alternativt stråk (delstråk) till MS-norra med en sträcka som motsvarar ca 0.8 km. Öster om Södergården viker delstråket av och passerar söder om Holmsjön och ansluter därefter till stråk SS-norra. Delstråket berör ett småbrutet landskap men korsar skogsmark med bl.a. tallplantering. Månsjön-Spillersboda södra (MS-södra) Stråket utgör ett alternativ (delstråk) till både stråk MS-norra och MS-mitten. Det innebär att delstråket viker av väster om Södergården gör att gå i sydostlig riktning. Stråket kan ansluta till antingen stråk SS-norra eller SS-parallell 70 kv. MS-södra passerar ett småbrutet landskap med både betesmark och skogsmark (Figur 13). Delstråket motsvarar en sträcka på ca 2.3 km. Figur 13. Vid Gamla Väsbyvägen, med vy mot söder, passerar MS-södra en öppen hagmark. Slottstorp-Spillersboda norra (SS-norra) Stråket utgår ifrån avgreningspunkt i Slottstorp och utgör ett eget stråk som går norr om och parallellt med befintlig 70 kv ledning, fram till stationen i Spillersboda. Stråket passerar efter Slottstorp en liten del öppen mark i samt i utkanten av Ålkistsjön i norr. Stråket fortsätter sedan uteslutande i skogsmark, främst dominerande av tall- och granskog och partier med hällmark. Stråket passerar Gamla Väsbyvägen i anslutning till ett bostadshus (Figur 14). Härefter ansluter MS-norr och MS-mitten och stråket fortsätter i skogsmark fram till stationen i Spillersboda. 21(43)

Figur 14. Stråk SS-norra passerar, med vy mot söder, Gamla Väsbyvägen i anslutning till fastighet Slottstorp-Spillersboda parallell 70 kv (SS-parallell 70 kv) Stråket utgår ifrån avgreningspunkt i Slottstorp och går parallellt med befintlig 70 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda. Stråket berör främst kuperad skogsmark med hällmarker bl.a. med tall- och granplanteringar (Figur 15). Bebyggelse passeras norr om Spraggarboda, där även Gamla Väsbyvägen korsas. Stråket passerar även söder om Mörtsjön med omgivande våtmark. 22(43)

Figur 15. Mager och näringsfattig mark med hällmarkspartier i stråk SS-parallell 70 kv. Vy österut från Gamla Väsbyvägen. Slottstorp-Spillersboda parallell 20 kv (SS-parallell 20 kv) Stråket utgår ifrån avgreningspunkt Slottstorp och följer befintlig 20 kv mellan Slottstorp och Spillersboda (Figur 16). Stråket berör främst öppen mark med odlingar i anslutning till bebyggelse, men även en del skogsmark i norra delen. Skogen består till stor del av tät produktionsskog av gran men det finns även ett visst lövinslag av t.ex. björk, klibbal. Stråket passerar spridd och mer samlad bebyggelse som är lokaliserad kustnära såsom Spraggarboda, Överboda och Gubboda. Öster om Gubboda går stråket strax söder om Norrsjön och Getängsjön. Stråket viker sedan av norrut och ansluter till stationen i Spillersboda. 23(43)

Figur 16. Befintlig 20 kv ledning söder om Överboda. 6 BESKRIVNING AV OCH MÖJLIG PÅVERKAN PÅ BERÖRDA INTRESSEN I förutsättningar nedan beskrivs vilka intressen som finns i utredningsområdet. Under uppskattad påverkan beskrivs vilka intressen som kan tänkas beröras av respektive stråk. 6.1 Landskapsbild Förutsättningar Utredningsområdet berör till största del kuperad skogsmark med berg i dagen med inslag av öppnare betesmarker, och innehåller flertalet mindre skogssjöar och våtmarker. Bebyggelse är främst koncentrerat till kusten. Uppskattad påverkan Stråk MS-norra uppskattas ha en liten till måttlig påverkan på landskapsbilden. Huvuddelen av stråket berör skogsmark vilket innebär en liten landskapsbildspåverkan. Där stråket passerar det småbrutna landskapet kring Södergården kommer ledningen bli mer synlig och därmed medföra en måttlig påverkan. Vyn över Holmsjöns södra del, som idag utgörs av en igenväxande våtmark, kan till viss del komma påverkas av en ledningsdragning i stråket. Det finns dock möjligheter för ledningen att döljas av befintlig skog. 24(43)

Delstråk MS-mitten uppskattas ha liten påverkan på landskapsbilden då stråken främst berör skogsmark. Våtare odlingsmark berörs i liten utsträckning. Delstråk MS-södra berör både skogsmark och öppen odlingsmark samt korsar Gamla Väsbyvägen. Stråket passerar även i utkanten av bebyggelse vid bl.a. Södergården. Beroende på vart i stråket som ledningen förläggs kan landskapsbilden intill enstaka bostäder påverkas. En etablering av kraftledning i stråket uppskattas därför ha en liten påverkan på landskapsbilden. Stråk SS-norra innefattar övervägande kuperad skogsmark, utom ett litet parti med öppen odlingsmark i södra delen av stråket. En ledning i stråket bedöms kunna döljas av omgivande skog. Stråket bedöms därför ha en obefintlig till liten påverkan på landskapsbilden. Stråk SS-parallell 70 kv uppskattas ha minst påverkan på landskapsbilden då denna helt följer befintligt 70 kv ledning i huvudsak skogsmark. En ledning i stråket bedöms medföra en obefintlig påverkan på landskapsbilden. Stråk SS-parallell 20 kv uppskattas kunna ha en måttlig påverkan på landskapsbilden. Stråket berör områden med spridd bebyggelse där landskapet är småbrutet med omväxlande skogs- och jordbruksmark samt tomtmark. Att komplettera ledningsstråket med en större ledning bedöms förstärka intrycket och därmed påverka landskapsbilden. 6.2 Naturmiljö Förutsättningar Utredningsområdet präglas av läget nära kusten, vilket har gett upphov till en varierad natur i form av gamla skogar av varierade naturtyper, ett varierat och småbrutet odlingslandskap samt flertalet sjöar och våtmarker. Inom utredningsområdet finns värdefulla områden för naturmiljön (Figur 17). Dessa är främst knutna till områdena kring sjön Limmaren, Holmsjön samt Storlavens naturreservat. Naturvärdena präglas partivis av den kalkrika berggrund som har påträffats i området och som ger upphov till en särskilt skyddsvärda miljöer. Biotoptypen kalkbarrskogar är uppmärksammad ur ett internationellt perspektiv som Sverige har ett särskilt ansvar att skydda. Större delen av utredningsområdet innehåller dock icke skyddsvärd produktionsskog. Eventuell dispens kommer att sökas för de fall där planerad ledning kan komma att påverka skyddad natur. I samband med slutlig lokalisering av sträckning föreslås att en naturvärdesinventering genomförs för att identifiera tidigare okända värden som en del i den fortsatta planeringen. Områden av riksintresse Sydöstra delen av utredningsområdet tangerar ett område av riksintresse för samlade natur- och kulturvärden. För beskrivning av detta område, se kulturmiljöavsnittet i avsnitt 6.3. Riksintresse för högexploaterad kust omfattar ett större område bestående av kust och skärgård. Den sydöstra delen av utredningsområdet berör riksintresset. Högexploaterad kust är en äldre benämning som har använts i tidigare lagstiftning och reglerar t.ex. uppförande av ny bebyggelse. Inom riksintresset får inte natur- och kulturvärden skadas påtagligt och vissa större industriella anläggningar får byggas endast där befintliga liknande anläggningar finns. 25(43)

Värdefull natur och inventeringar Norrtälje kommun är generellt rik på nyckelbiotoper i jämförelse med övriga Sverige (Norrtäljeprojektet). Nyckelbiotop som begrepp definieras enligt Skogsstyrelsen som ett kvalitetsbegrepp som avser skogsområden där man finner eller förväntas finna rödlistade arter. Då flera av nyckelbiotoperna i utredningsområdet inventerades år 1994 kan värdena vara förändrade eller inaktuella. Nyckelbiotoperna i utredningsområdet består främst av barrskogar, branter och sumpskogar. Vidare finns ett antal mindre områden som utpekats som objekt med naturvärde, dvs. områden som har förutsättningar att utvecklas till nyckelbiotoper. Vidare förekommer enstaka biotopskyddade områden inom utredningsområdet. Syftet med Storlavens naturreservat är att bevara gammal kalkbarrskog och naturskog med dess växt- och djurliv men även att bevara den sjö (Storlaven) med våtmark och ostörd hydrologi som återfinns i reservatet. En del av reservatet är avsatt som Natura 2000-område och skyddas av EU:s habitatdirektiv. Enligt ängs- och betesmarksinventeringen (från år 2002-2004) finns ett antal inventerade områden inom utredningsområdet. År 1995 utfördes en översiktlig naturvärdesinventering kring Limmaren där partier med höga naturvärden identifierades bl.a. strax söder om Limmaren. En större inventering av småvatten och dammar i Norrtälje kommun gjordes år 1996, med fokus på större vattensalamander (fridlyst enligt artskyddsförordningen och skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv art). Lokaler har identifierats bl.a. öster och väster om Limmaren. I samband med en detaljplan utreddes påverkan på kända lokaler för större vattensalamander år 2012, varav 2 lokaler finns i nordvästra delen av utredningsområdet. Detta kan indikera på förutsättningar för att finna ytterligare potentiella lokaler inom utredningsområdet. Inga inrapporterade skyddsvärda enstaka träd eller trädytor finns inom utredningsområdet. I området pågår ett aktivt skogsbruk. Uppgifter från skogsstyrelsen visar på att avverkningar har gjorts eller skogar är avverkningsanmälda. Även delar av redovisade värdefulla naturmiljöer är berörda, vilket medför att naturvärdena kan ha förändrats. Enligt Artportalen förekommer att flertal rödlistade fåglar i utredningområdet. Rödlistningskategorierna för arter i Rödlista 2015 (ArtDatabanken) är bl.a. Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR) och speglar arters risk att dö ut. I Artportalen finns färska uppgifter på att spillkråka NT har observerats vid Långsjön. Vid Limmaren har de närmaste åren även t.ex. brunand VU och havsörn NT observerats. Havsörn NT men även bl.a. rödrom NT har påträffats på flera platser i utredningsområdet. Flera sällsynta och rödlistade arter från olika artgrupper finns noterade i naturreservatet Storlaven. Förutom fåglar finns det däremot endast någon enstaka rödlistad art noterad de senaste 15 åren i utredningsområdet. Här finns äldre fynd (från 1994) av lunglav NT vid Spraggarboda och ringlav VU, ullticka NT, samt veckticka NT intill Västersjön. 26(43)

Lokala naturmiljöintressen Det finns tre områden utpekade av Norrtälje kommun som övriga områden med högt naturvärde (Figur 17). Dessa är ofta tätortsnära grönområden med syfte att bevara och utveckla t.ex. öar i skärgården, urskogar och betesmarker med höga naturvärden. Områdena har inget lagstadgat skydd men bör skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön, kulturmiljön och värden för friluftslivet. Områden med höga naturvärden är alla i klass 3 (klass 1-3 där 1 är högst) och är belägna kring sjön Limmaren, Ösbyholm och Mörtsjön samt ett mindre område vid Buddaboda Figur 17. Skyddade naturområden eller områden med värdefull natur i utredningsområdet. Sjöar, vattendrag och våtmarker Utredningsområdet är som nämnts, beläget nära kusten och innehåller flertalet små skogssjöar, många med tillhörande våtmarker (Figur 18). Kring hav, sjö och vattendrag finns ett strandskydd (MB 7 kap) som gäller 100 m inåt land och 100 m ut i vattnet, från strandlinjen. Runt Limmaren gäller dock ett utökat strandskydd om 300 m. Detta beror, enligt Norrtälje kommun, delvis på Limmarens dåliga ekologiska och kemiska status (klassad till otillfredsställande ekologisk status). Syftet med strandskyddet är skydd av livsmiljöer och allmänhetens friluftsliv. Åtgärder som äventyrar syftet med strandskyddet kräver dispens. I nordvästra delen av utredningsområdet finns ett stort skyddsområde för flodkräfta, som främst avser Limmaren, men även de närmaste småsjöarna, vattendragen och dammarna runtom. Befintliga skyddsområden för flodkräfta är preliminära. I våtmarksinventeringen (som genomfördes år 1980-2005) identifierades flera värdefulla våtmarker inom utredningsområdet, varav två våtmarksinventerade områden finns i direkt anslutning till stråk. 27(43)

Tre stycken ekologiskt känsliga områden i form av kustvattendrag finns inom utredningsområdet enligt Norrtälje kommuns översiktsplan (skyddade i MB 3 kap). Dessa är Solöbäcken, Norrsjöbäcken och Trollsjöbäcken vilka är känsliga för t.ex. torrläggning och stängda vandringsvägar för fisk. Dessa inventerades år 1999 av Norrtälje kommun för att kartlägga mindre kustmynnade vattendrag i syfte att undersöka reproduktionsmöjligheter för fisk. Eventuell påverkan i drift- respektive i anläggningsskedet på marker med sämre bärighet, kommer att beskrivas ytterligare i kommande samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivning. Underlagen kommer att innehålla förslag till försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan på blöta marker och områden med sämre bärighet. Figur 18. Skyddade områden eller områden med värdefull natur, i vattenrelaterade miljöer i utredningsområdet. Uppskattad påverkan Gemensamt för alla stråk är att de mer eller mindre berör ett av Norrtälje kommun utpekat naturområde vid Ösbyholm med höga naturvärden. Här finns bl.a. våtmarker och sjöar med rikt fågelliv (främst Mörtsjön), naturbetesmark och ädellövskog. Området är svårt att undvika då det täcker ett stort område väster om transformatorstation Spillersboda, och gränserna för området är generöst tilltagna. Lokal påverkan på områdets naturvärden förväntas därför kunna ske. MS-norra berör området mest, följt av SS-norra och SS-parallell 70 kv. Dessa tre stråk går rakt igenom området och uppskattas därför kunna medföra en liten till måttlig påverkan. Övriga stråk tangerar endast området varför en liten påverkan på området vid Mörtsjön kan förväntas. 28(43)

Stråk MS-norra förväntas kunna ha en måttlig påverkan naturmiljön. Naturvärden knutna till vattendrag och dammar såsom flodkräfta respektive större vattensalamander förväntas inte bli påverkade, då dessa kan undvikas i samband med stolpplacering. Stråket berör en liten nyckelbiotop med äldre lövskog som förväntas kunna undvikas i samband med en ledningssträckning i stråket. Stråket går även strax utanför området med höga naturvärden kring Limmaren, vilka främst är knutna till fågellivet. Störningar på fågellivet kan ske under byggnationen som därför bör anpassas. Fortsättningsvis tangerar stråket en välhävdad betesmark som kan undvikas och således inte bli påverkad. I stråkets norra del finns en sumpskog som kan påverkas och som bör undvikas i samband med en eventuell ledningsetablering. Sumpskogen är dock redan starkt påverkat av dikning. Delstråk MS-mitten och MS-södra uppskattas endast ha en obefintlig till liten påverkan på naturmiljön. Då stråken överlappar varandra berör båda en sumpskog som bör undvikas eftersom sådana typer av miljöer är känsliga för störning. I MSmitten bör passagen intill Holmsjön utföras så att det finns marginal till Holmsjön för att undvika störning av sjö och våtmark. Förläggs ledningen i södra delen av MSsödra kommer denna inte påverka några kända naturvärden. Stråk SS-norra undviker flera värdefulla områden, som befinner sig utanför eller i direkt anslutning till stråket. Däribland undviks flera sumpskogar, nyckelbiotoper och våtmarken vid Mörtsjön. Stråket går delvis över en sumpskog som även är klassad som naturvärde av Skogsstyrelsen, vilken förväntas kunna bli påverkad av en eventuell ledningsetablering. Sumpskogen bör dock till stor del kunna undvikas genom att ledning i så fall etableras väster om objektet. Då stråket gränsar till flera värdefulla naturområden bedöms en ledningsgata i stråket medföra en liten till måttlig påverkan på naturmiljön lokalt, bl.a. då denna kan utgöra ett spridningshinder för vissa arter. Stråk SS-parallell 70 kv uppskattas medföra en liten påverkan på naturmiljön och berör natur som redan delvis är påverkad av den befintliga ledningen. I söder berör stråket delvis en sumpskog som är påverkad av dikning samt utkanten på en annan sumpskog som även klassad som naturvärde. Möjlighet att undvika båda sumpskogarna finns. Vidare påverkar en eventuell ledning i stråket även delar av Mörtsjön och dess våtmark. För att undvika att störa den känsliga miljö som finns här bör ledning etableras öster i stråket. Ett kort avsnitt av stråket berör även riksintresse för högexploaterad kust. Stråk SS-parallell 20 kv bedöms innebära en obefintlig till liten påverkan på kända naturvärden bl.a. då området redan är påverkat av befintlig ledning och bebyggelse. Stråket berör utkanten på ett område med höga naturvärden vid Buddaboda där det bl.a. finns tallmosse, myrkomplex och kärr. Möjligheterna att finna en ledningssträckning som inte påverkar naturvärdena är goda. I stråket finns även en sumpskog som redan är påverkad av befintlig ledning. Vidare går stråket även till viss del över en liten sumpskog, strax innan stråket viker av mot Spillersboda station, vilken bedöms kunna undvikas. Stråket berör riksintresse för högexploaterad kust men bedöms ej påverka det. Stolpplacering i samband med en eventuell ledningssträckning i stråket kommer att kunna anpassas efter de känsliga vattendragen som är belägna i stråket. 29(43)

6.3 Kulturmiljö Förutsättningar Det finns förhållandevis få kulturhistoriska lämningar inom området. En kulturhistorisk lämning kan antingen vara en s.k. fornlämning som skyddas av kulturmiljölagen, eller en s.k. övrig kulturhistorisk lämning som skyddas av skogsvårdslagen. De flesta lämningar är i kluster koncentrerade till söder om Månsjön (inom befintligt detaljplaneområde), Sika, samt kring Ösbyholm. Enstaka spridda lämningar finns inom utredningsområdet Inga regionala kulturmiljöintressen eller byggnadsminnen finns i området. Inför lokalisering av stråk kommer en kulturmiljöinventering att genomföras. Detta för att erhålla information om eventuella oupptäckta lämningar som krävs för att lokalisera ledning med minsta möjliga påverkan. Dispens kommer att sökas i de fall där risk för påverkan på fornlämningar finns. Riksintressen Inom utredningsområdet finns två riksintressen för kulturmiljö, se Figur 19. Vid Slottstorp tangeras ett riksintresse för kulturmiljö; Länna [AB 81], som sträcker sig kring Länna, Fägla, Slottstorp och Hammarby. Riksintresset består bl.a. av en av centralbygd och farledsmiljö. Här finns en vattenled med medeltida fästen utmed Penningbyån och sjösystemet från Östersjön och Uppland, som var viktig under järnåldern och medeltiden. Farledens inlopp behärskades av det medeltida fästet vid Slottstorp och Penningby slott, vilka det här finns lämningar ifrån. Vidare finns bl.a. lämningar ifrån Länna sockencentrum med medeltidskyrka, prästgård och annan bebyggelse. I utredningsområdet finns även riksintresse för samlade natur- och kulturvärden. Riksintresset syftar till att bevara den unika kust- och skärgårdsmiljön med bl.a. stränder, öar, sund, skogar och kulturlandskap. Fornlämningar och kulturmiljöobjekt Inom befintlig detaljplan för industriområde, norr om Storlavens naturreservat har flertalet olika sorter kulturhistoriska lämningar identifierats i samband med en arkeologisk undersökning. Lämningarna utgörs t.ex. av ett boplatsområde från bronsåldern. Övriga lämningar kommer i huvudsak från bronsålder och äldre järnålder. Här finns bl.a. en torplämning ifrån 1700-talet, en backstugebebyggelse från 1600-talet samt en fossil åker. Utanför Sika finns ett gravfält med flertalet fornlämningar. Vid Slottstorp, intill befintlig syd-nordgående 70-kV ledning, finns bebyggelselämningar i form av ett torp med en fossil åker. I närheten av ledningen i sydöstra delen av utredningsområdet finns även kulturhistoriska lämningar i form av två husgrunder. Kring Ösbyholm finns flera olika övriga kulturhistoriska lämningar i form av bebyggelselämningar från sen tid (anlagda efter år 1850) samt odlingsrösen från en gammal åker. Norr om denna, strax intill Holmsjön, finns olika bebyggelselämningar från mellan 1000-1500 talet. I närområdet finns även bl.a. fornlämningar i form av ett gravfält och flertalet högar och stensättningar ifrån brons- eller järnåldern. Vid Södergården finns ett gravfält. Lokala intressen Inom utredningsområdet, vid Buddaboda, finns ett lokalt kulturmiljöintresse. Detta består av en ensamgård i ett småskaligt brukat landskap med små och oregelbundna åkerytor. 30(43)

Figur 19. Kulturmiljöintressen i utredningsområdet. Uppskattad påverkan Stråk MS-norra innebär en obefintlig påverkan på kulturmiljön. Väster i stråket finns kulturlämningar belägna i eller strax intill detaljplan för industriområde. Då området kommer att bli visuellt påverkat av industriområdet, antas en ledning här inte påverka den kulturhistoriska miljön ytterligare. Vid passagen över Holmsjön, passerar stråket även olika lämningar. Då det kommer att finnas skog mellan eventuell ledning och lämningar här bedöms kulturmiljön inte påverkas. Delstråk MS-mitten har en liten påverkan på de kulturhistoriska lämningar, belägna strax innanför till stråket i norr. För att minimera påverka denna miljö bör stråket etableras längre söderut i stråket. Då det dock är en öppen åkermark rakt över stråket (intill kulturlämningarna), är det svårt att helt undvika att påverka synintrycket från en etablerad ledning. Delstråk MS-södra påverkar ingen känd kulturhistorisk lämning och bedöms ha en obefintlig påverkan på kulturmiljön. SS-norra, SS-parallell 70 kv och SS-parallell 20 kv har en liten eller obefintlig påverkan på de befintliga kulturhistoriska lämningarna, om en ledning etableras i något av stråken. Stråken berör endast en mycket liten del av riksintresse för kulturmiljö, där närmaste fornlämningen inom riksintresset är ett torp, beläget strax utanför befintlig nord-sydgående ledning. Synintrycket bör inte störas av en eventuell ledning, då lämningarna omges av skog. Stråk SS-parallell 20 kv bedöms inte påverka riksintresse för samlade natur- och kulturvärden där befintlig 20 kv ledning är lokaliserad. Inte heller bedöms det lokala kulturmiljöintresset vid Buddaboda påverkas av ytterligare en ledning i stråket. 31(43)

6.4 Friluftsliv och rekreation Förutsättningar Närheten till Norrtälje har gjort att delar av utredningsområdet används som populära frilufts- och strövområden. Inom utredningsområdet finns två regionala intressen för friluftsliv belägna väst-sydväst om Limmaren och kring Holmsjön (Figur 20). Dessa har stora rekreationsvärden med naturkvalitéer som är attraktiva för besökare från hela regionen. Norrtälje kommun påpekar därför att enstaka mindre exploateringar i intressena ska belysas i ett bredare perspektiv och att ogenomtänkta ingrepp ska försöka att undvikas. Det först nämna regionala intresset för friluftsliv sträcker sig utanför utredningsområdet, från flygfältet strax söder om Norrtälje till ett stycke söder om Sika. En 70 kv ledning tangerar området i sydväst. Norrtälje kommun informerar att området används bl.a. flitigt för hundpromenader. Det andra regionala intresset utgörs av området runt Holmsjön. Området i fråga är även utpekat som ett område med höga naturvärden av Norrtälje kommun och utgörs till största del av en stor våtmark. Inga riksintressen för friluftslivet finns inom utredningsområdet. Figur 20. Områden av regionalt intresse för friluftslivet i utredningsområdet. 32(43)

Uppskattad påverkan Stråk MS-norra berör båda områden av regionalt intresse för friluftsliv. Det västra friluftslivsområdet är påverkat av befintliga ledningar. I det östra friluftslivsområdet, vid Holmsjön, kan en ledning över södra delen av Holmsjön medföra ett visst synintryck. Stråket berör endast den södra delen av respektive friluftslivsområde. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet därför bli liten. Stråk MS-mitten berör endast en mycket liten skogs- och odlingsmark i kanten av friluftsområdet runt Holmsjön. En ledning i stråket bedöms därför ha en obefintlig påverkan på friluftslivet. Stråk MS-södra berör inga områden avsatta för friluftslivet och bedöms ha en obefintlig påverkan. Stråk SS-norra berör uteslutande skogsmark. Stråket berör en liten del av det regionala intresset för friluftsliv vid Holmsjön, varför påverkan bedöms bli liten eller obefintlig. Stråk SS-parallell 70 kv uppskattas inte medföra någon påverkan på friluftslivet då en ny ledning lokaliseras till en befintlig ledning. Stråk SS-parallell 20 kv berör inga områden avsatta för friluftslivet varför en obefintlig påverkan kan förväntas. Stråket kan däremot påverka närrekreationsområdena intill bostäderna och kusten. 6.5 Boendemiljö och hälsa Förutsättningar Då en kraftledning avger ett visst magnetfält som avtar med avståndet från ledningen, är det viktigt att minimera risken för att människor och djur vid bebyggelse exponeras för magnetfältet. I detta tidiga stadium har avstånd till bebyggelse, hur många och vilka bostäder som faktiskt kommer att påverkas av magnetfält och vilka åtgärder som behöver vidtas, studerats på en övergripande nivå. Mer detaljerade studier kommer att göras i kommande arbete med samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivning för valt utredningsstråket. Vattenfall skall i sitt agerande följa den av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip för elektromagnetiska fält. I Norrtälje kommuns översiktsplan redovisas Svenska kraftnäts magnetfältspolicy avseende 220 och 400 kv ledningar. Avseende Vattenfalls högspänningsledningar anges endast att ett säkerhetsavstånd om 5 m ska innehållas enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Inom utredningsområdet finns spridd bebyggelse. Bostäder finns mer samlade främst utmed kusten som Spraggarboda, Gubboda och Klemensboda. Bostäder finns även i viss mån längs Gamla Väsbyvägen och då främst vid jordbruksmark vid Väsby och Ösbyholm. Huvuddelen av utredningsområdet utgörs av skogsmark med endast ett fåtal enstaka bostadshus. Uppskattad påverkan Stråk MS-norra är lokaliserad så att påverkan på boendemiljö vid Sika undviks. Stråket går genom en smal passage mellan bostäder i Väsby och Södergården vilka 33(43)

kan bli visuellt påverkade av en ledning. Sammantaget har stråket en måttlig påverkan boendemiljön. Stråk MS-mitten uppskattas inte medföra någon påverkan på boendemiljön. Stråk MS-södra går nära bebyggelse vid Södergården. Den påverkan som kan bli aktuell är visuell. Påverkan på boendemiljö och hälsa uppskattas sammantaget bli liten eller obefintlig. Stråk SS-norra medför eventuellt en visuell påverkan på enstaka bostäder norr om Oskarslund, vilka omges av skog. Påverkan på boendemiljö och hälsa bedöms därför bli liten eller obefintlig. SS-parallell 70 kv uppskattas medföra en liten påverkan på boendemiljön, då området redan är påverkat av befintlig 70 kv ledning. Möjlighet att finna en sträckning inom stråket som inte påverkar boendemiljön vid Lucktorp, Spraggarboda och Oskarslund bedöms vara god. Påverkan på boendemiljö och hälsa bedöms därför bli liten eller obefintlig. SS-parallell 20 kv berör i störst utsträckning bebyggelse. Det förekommer bostäder på ömse sidor om befintlig 20 kv ledning. Ledningen kommer att upplevas från ett antal boendemiljöer. Passager kan förekomma där avståndet mellan bostadshus och ledning inte kommer att vara tillräcklig för att ge plats för en parallellgående ledning. Sammantaget bedöms påverkan på boendemiljö och hälsa bli måttlig till stor. 6.6 Infrastruktur Förutsättningar Inom utredningsområdet förekommer mindre vägar mellan bebyggelse i området som leder till väg 276 och E18. E18 är beläget norr om utredningsområdet och är av riksintresse för kommunikation. I utredningsområdet finns även ett antal skogsbilvägar. Norr om utredningsområdet vid Mellingeholm finns en flygplats enligt Norrtälje kommuns översiktsplan. Inom utredningsområdet finns Vattenfalls befintliga kraftledningar i form av 70 kv och 20 kv ledningar men även flertalet mindre ledningar med spänningar under 10 kv. Inom området finns även anläggningar för t.ex. el, VA och opto mm. Uppskattad påverkan Gemensamt för alla stråk är att en ledning i något av stråken inte förväntas medföra någon påverkan på befintliga vägar och ledningar. I samband med en byggnation av en ny ledning kommer hänsyn tas till befintligt el- och bredbandsnät i utredningsområdet. Under byggfasen kan det finnas en begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga. transporter, upplag mm. Dessa begränsningar är dock tillfälliga. Ledningen kommer att utföras så att gällande säkerhetsavstånd mm. hålls till vägar. 34(43)

6.7 Naturresurser Förutsättningar Med naturresurser avses en markanvändning som kan generera någon form av ekonomiskt värde. Utredningsområdet berör främst skogsmark där ett aktivt skogsbruk bedrivs. Endast mindre områden med jordbruksmark finns (Figur 21). Jordbruksblocken avser åker- eller betesmark som lantbrukaren har fått ett arealbaserat jordbrukarstöd från EU för. Inom utredningsområdet finns ett vattenskyddsområde (MB 7 kap) (Diarienummer 11.184 412-85), beläget i södra delen vid kusten. Vattenskyddsområde syftar till att långsiktigt skydda vårt dricksvatten från föroreningar i viktiga vattentäkter. Ytterligare ett vattenskyddsområde finns strax utanför utredningsområdet, i Spillersboda. Figur 21. Naturresurser i form av jordbruksmark, skog och vattenskyddsområde. Uppskattad påverkan Stråk MS-norra och SS-norra berör båda till största del skogsmark. MS-norra berör även en liten del jordbruksmark vid Södergården. Stråken bedöms medföra en liten till måttlig påverkan på naturresurserna, främst pga. den skogsmark som i så fall tas i anspråk. En liten påverkan förväntas ske i jordbruksmarken, främst i passagen vid Södergården i stråk MS-norra. Detta då det här kan vara svårt att undvika att placera stolpar i jordbruksmark. Stråk MS-mitten och MS-södra förväntas medföra en liten lokal påverkan på naturresurserna i stråket, där skog måste avverkas. Den jordbruksmark som finns i stråket förväntas kunna undvikas i samband med en ledningsetablering. 35(43)