2015-02-18 Fritidsnämnden Tid: Onsdagen den 18 februari 2015 kl. 13:15-16:00 Plats: Hotell Lappland, Lycksele ande: Ari Leinonen (S), ordförande, ej 3 Annicka Bäckström (S) Åke Johansson (S), ordförande 3 Malin Forss (MP) Carinne Sjöberg (FP) Solveig Granberg (C) Sofia Stolt (V) Lennart Arvidsson (V) Lars Rejnus (M), ersättare för Lennart Johansson (M) Anders Hägglund (S), ersättare för Irma Olofsson (S) Birgitha Bengtson (KD), ersättare för Tina Myhrberg (M) Sally Danielsson (S), ersättare för Ari Leinonen (S), 3 Utses att justera: Solveig Granberg Sekreterare: 1-9 Ann-Christin Johansson Ordförande: Justerare: Ari Leinonen Åke Johansson, 3 Solveig Granberg BEVIS Justerat protokoll har offentliggjorts genom anslag Organ: Fritidsnämnden Sammanträdesdatum: 2015-02-18 Anslaget har satts upp: 2015-03-04 Anslaget tas ner: 2015-03-26 Förvaringsplats: Umeå fritid Underskrift: Ann-Christin Johansson
Sida 2 av 17 Övriga deltagare Ej tjänstgörande ersättare Bengt Holm (S) Hanna Abbasi (S) Carl-Magnus Ådén (MP) Abdi Hanad (V) Tova Andersson (V) Tjänstemän Stefan Hildingsson, fritidschef Hans-Erik Bergström, utvecklingsledare Anne Christine Lejon, utvecklingsledare Monia Sundelin, controller Peter Hörnemalm, avdelningschef Thomas Savilahti, fritidskonsulent Martin Svensson, kommunikatör Patrik Samuelsson, avdelningschef Ann-Christin Johansson, nämndsekreterare
Sida 3 av 17 1 Diarienr: FN-2014/00127 Verksamhetsuppföljning 2014 Fritidsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsuppföljning 2014-12, januari-december 2014 och internkontrollrapport för 2014, samt att reglera underskottet mot fritidsnämnden egna kapital. Ärendebeskrivning Verksamhetsuppföljning 2014-12 är en uppföljning av fritidsnämndens budget och uppdragsplan 2014-2015 avseende år 2014. Internkontrollrapporten är en uppföljning av fritidsnämndens internkontrollplan för 2014. sunderlag Verksamhetsuppföljning 2014-12, januari-december. Internkontrollrapport år 2014. Roger Svärd, ekonomichef Monia Sundelin, controller Anne Christine Lejon, utvecklingsledare et ska skickas till Ekonomifunktionen
Sida 4 av 17 2 Diarienr: FN-2015/00015 Anläggningsstöd/driftbidrag 2015 Fritidsnämnden beslutar att fördela 2015 års anläggningsstöd enligt följande: Driftsstöd 1 895 539 kr Investeringsstöd 1 181 161 kr IKSU 400 000 kr Badmintoncenter 500 000 kr SURF 300 000 kr Skoterleder 250 000 kr Kartframställning 225 000 kr Fiske/friluftsliv 200 000 kr S:a 4 951 700 kr Ärendebeskrivning Budgeterade medel för nämndens anläggningsstöd 2015 uppgår till 4 951 700 kr. Anläggningsstödet består dels av ett driftsstöd som syftar till att täcka del av skötsel- och driftskostnader av föreningsägda anläggningar och dels av ett investeringsbidrag som syftar till att skapa förutsättningar för nybyggnad och reparation av föreningsägda anläggningar. Inom ramen för anläggningsstödet lämnas även bidrag till kartframställning, fiskevård/friluftsliv, skoterleder samt ett antal större föreningsanläggningar enligt tidigare tagna beslut (IKSU, Badmintoncenter och SURF). sunderlag Förslag till fördelning av driftsbidrag. Thomas Savilahti, fritidskonsulent et ska skickas till Berörda föreningar med villkor för rekvirering av beviljade medel
Sida 5 av 17 3 Diarienr: FN-2014/00263 SOFI 2015 Fritidsnämnden beslutar att fördela föreningsbidraget SOFI enligt bilaga. På grund av jäv deltar inte Ari Leinonen (S) i handläggningen i detta ärende. Ärendebeskrivning Föreningsbyrån har tidigare handlagt bidraget FortsättningsTILDA till lyckade föreningsverksamheter som fått stöd från satsningen TILDA. Bidraget bytte namn och fick ett nytt regelverk fr.o.m. 2014. Bidraget heter SOFI (Socialt Förebyggande Insatser). Tanken är att bidrag ska kunna ges till föreningar som bedriver vanliga kultur- och fritidsaktiviteter men som har ett socialt och förebyggande perspektiv och tar ett extra ansvar för dessa frågor i sin ordinarie verksamhet. Socialnämnden, kulturnämnden och fritidsnämnden har gemensamt bidragit till SOFI. Målsättning med stödet är att: - stödja föreningar som arbetar med tidiga och förebyggande sociala insatser - möjliggöra verksamhet för barn, ungdomar och deras familjer som visar tecken på en tilltagande social problematik och därmed riskerar sin egen hälsa och utveckling. IF-nämnden fördelar årligen ett verksamhetsbidrag till sociala föreningar. Vi föreslår att huvudsakligen sociala verksamheter får sitt bidrag därifrån. Fritidsaktiviteter för barn och unga kan få bidrag från SOFI. Bidragen bör komplettera varandra och föreningarna beviljas en typ av bidrag. Jamo Jamo Art kommer därför inte att få något bidrag av IF-nämnden detta år. Det kompenseras av att de får motsvarande stöd i ökning från SOFI. sunderlag Förslag till fördelning 2015. Bidragsregler. Sara Nordström, fritidskonsulent et ska skickas till Berörda föreningar
Sida 6 av 17 4 Diarienr: FN-2014/00265 Studiefrämjandet - Live & Danskarusellen 2014-2015 Fritidsnämnden beslutar att bevilja 70 000 kronor till Studiefrämjandet från projektstöd mångfald till Live och danskarusellen 2015. Ärendebeskrivning Livekarusellen har genomförts under några år i Umeå. Syftet är att låta unga oetablerade musiker få ett tillfälle att spela inför publik. Tillsammas med fritidsgårdar genomförs ett antal deltävlingar. Deltävlingarna är lokala kulturarrangemang där ungdomar engageras i genomförandet t.ex. som arrangörer, ljud-ljustekniker, jury m.m. De musiker som går vidare tävlar i en final på Studion. Den som vinner där får representera Västerbotten i en nationell tävling. Under 2014 genomfördes också en danskarusell med samma upplägg men med fokus att visa upp dans och olika dansstilar. Både live- och danskarusellen syftar till att öka unga människors demokratiska inflytande och deltagande i kulturmiljöer. Ca 100 deltagande artister förväntas delta. Utöver det tillkommer en stor publik på arrangemangen och ett antal workshopdeltagare. Live- och danskarusellen lockar kreatörer inom alla stilar och vill också fungera som en plattform för kulturutövare oavsett studieförbund. Under 2015 kommer extra satsningar göras för att nå underrepresenterade grupper. I danskarusellen är det en övervikt av tjejer och i livkarusellen är det en övervikt av killar. Det handlar om att förändra deltagande både på och bakom scenen. Under 2015 kommer också ett antal workshops att genomföras för att nå underrepresenterade målgrupper som unga med funktionsnedsättning, med annan etnisk bakgrund än svensk, ickesvensktalande, personer som inte är män, samt artister som dansar eller spelar icke-normativ musik och dans.
Sida 7 av 17 Tidigare har Live-och danskarusellen fått bidrag som två separata projekt. 2014 fick livekarusellen 37 000 kr och danskarusellen 20 000 kr. I år söker de gemensamt 80 000 kr och kommer att jobba mer tillsammans. sunderlag Ansökan från Studiefrämjandet. Sara Nordström, fritidskonsulent et ska skickas till Studiefrämjandet
Sida 8 av 17 5 Diarienr: FN-2015/00009 Angående medborgarförslag 32/2014 - Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Fritidsnämnden beslutar att lämna följande yttrande: 1. Konsekvenser av att bli förvaltningsområde för meänkieli Om Umeå kommun blir förvaltningsområde för meänkieli behöver det finnas personal i kommunen som kan bistå Umeå fritid för att kommunicera med medborgare på meänkieli. Det skulle vara önskvärt med en samordnare som har utökad kunskap om språk och kultur som kan finnas som stöd till fritidsnämndens verksamheter. Avdelningen föreningsbyrån har ett uppdrag att ansvara för föreningsfrågorna i kommunen och där ingår redan idag att föra en dialog med olika grupper. Idag finns det en förening i Umeå som samlar tornedalingar. Om kommunen blir förvaltningsområde för meänkieli kan personella resurser behöva avsättas för att fördjupa dialog och samverkan. Föreningsbyrån har också ett uppdrag att handlägga och samordna kommunens bidrag till föreningslivet. Om kommunen skulle bli förvaltningsområde för meänkieli så skulle det kunna innebära ett nytt bidrag att handlägga. Då det i dagsläget enbart handlar om bidrag till och samråd med en förening så förväntas det inte vara någon betungande uppgift. Sammanfattningsvis kan sägas att fritidsnämnden inte ser några hinder för att kommun blir förvaltningsområde för meänkieli. Tvärtom är det positivt om de nationella minoriteterna kan få samma möjligheter att få ekonomiskt stöd till kultur och fritidsaktiviteter. Enligt grundskyddet ska kommunen skydda alla nationella minoriteters språk och kultur. 2. Konsekvenser av att vara förvaltningsområde för finska och samiska En effekt av att Umeå kommun ingått i förvaltningsområdet för finska och samiska är att kunskapen om minoritetsfrågor ökat genom deltagande i kommunövergripande samverkan och utbildningsinsatser. Samtidigt har det också blivit tydligt att det behövs informationsinsatser internt i kommunen
Sida 9 av 17 om lagen och de skyldigheter den innebär. Det behövs också information om minoriteternas språk, kultur och speciella situation. Dialogen med minoriteterna har också ökat då kultur och fritid gemensamt haft regelbundna möten med referensgrupper för sverigefinnar och samer. Det innebär att de minoriteter som ingår i förvaltningsområdet fått större möjligheter till inflytande och dialog. Umeå kommun har fått statsbidrag för att klara uppdraget att vara förvaltningsområde. Från statsbidraget har avsatts medel till en ny typ av föreningsbidrag, kulturpotten. Syftet med kulturpotten är att stödja kultur och språkfrämjande aktiviteter. En effekt är att de föreningar som representerar samer och sverigefinnar har kunnat få ett ökat ekonomiskt bidrag till sina aktiviteter som inte andra minoriteter har kunnat söka. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit som föreslår att Umeå kommun ska ansöka om att bli förvaltningsområde för meänkieli. Alla nämnder ombeds svara på: 1. Ser ni att det skulle få konsekvenser för er verksamhet om Umeå kommun blev förvaltningsområde för meänkieli? 2. Vilken effekt har ni i er organisation sett av att Umeå har ingått i det samiska förvaltningsområdet sedan 2010 och i förvaltningsområdet för finska språket sedan 2011? Sverige har fem erkända minoriteter nationella minoriteter som skyddas av lagen om nationella minoriteter och minoritetspråk. De är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Lagen om nationella minoriteter anger att samtliga nationella minoriteter omfattas av ett grundskydd. Grundskyddet innebär att bland annat att kommunen ska: - informera alla fem minoriteterna om lagen - ge inflytande till och samråda med företrädare för alla fem minoriteter - skydda och främja alla minoriteters språk och kultur, särskilt med fokus på barn - ge god service på respektive minoritetsspråk om det finns personal som kan detta språk Utöver grundskyddet så ger lagen ett förstärkt skydd till samer, sverigefinnar och tornedalingar inom s.k. förvaltningsområden. Det förstärkta skyddet innebär att: - enskilda har rätt att använda sitt språk vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen, och att kommunen är skyldig att ge muntligt svar på samma språk.
Sida 10 av 17 - kommunen ska sträva efter att bemöta enskilda på minoritetsspråket - kommunen ska verka för att det finns tillgänglig personal med språkkunskaper där det behövs i kontakter med kommunen - kommunen får bestämma särskilda tider och platser för att ta emot enskilda medborgare, samt ha särskilda telefontider. - kommunen ska erbjuda barn- och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket vid efterfrågan Umeå ingår för närvarande i de samiska och det finska förvaltningsområdet. Det finns två minoritetssamordnare anställda för att stödja verksamheterna i kommunen. Sara Nordström, fritidskonsulent et ska skickas till Cathrin Alenskär, chef internationella enheten
Sida 11 av 17 6 Diarienr: FN-2015/00018 FN-Anmälningsärenden 2015 Fritidsnämnden beslutar att lägga anmälningsärenden, november-januari, till handlingarna. sunderlag Anmälningsärenden, november-januari Sara Nordström, fritidskonsulent
Sida 12 av 17 7 Diarienr: FN-2015/00008 Revisionsrapport Långsiktig finansiering av fritidsanläggningar Fritidsnämnden beslutar att mot revisionsrapport om Långsiktig finansiering av fritidsanläggningar inte lämna någon erinran. Ärendebeskrivning KPMG har av Umeå kommun fått i uppdrag att granska kommunens långsiktiga finansiering av fritidsanläggningar. Granskningen avser fritidsnämnden samt kommundelsnämnderna. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen har en samlad strategi för utbudet av fritidsanläggningar i kommunen, inklusive dess kommundelar, samt om nämnderna bedömer att de inom tilldelade ramar klarar kapital-, drifts- och underhållskostnaderna på fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av interna krav, budget och uppdragsplan samt kompletterande dokument, intervjuer med tjänstemän och politiker samt analys och bedömning av resultat av insamlade styrdokument samt KPMG:s egna verifieringar och intervjuer. Kommunrevisorerna rekommenderar fritidsnämnden att: - Fritidsnämndens synpunkter i frågor som rör Umeå fritid bör beaktas i den politiska processen. - Fritidsnämnden bör få klarhet i nämndernas ansvar för fritidsanläggningarna då dessa ofta är stora. - Nämnden bör se över målen och ta ställning till om alla mål är relevanta. - Befintliga investerings- och uppdragsplaner kan utvecklas. - Regelbundet följa upp och utvärdera hyresavtal och gränsdragningslistor som rör underhåll och drift. - Nämnden bör göra en tydligare uppdelning av drift- och underhållsbudget, - Samarbetet bör fortsätta mellan nämnderna kring långsiktiga underhållsplaner.
Sida 13 av 17 Fritidsnämnden har inget att erinra mot vad som framgår i rapporten och ser särskilt rekommendationerna att fritidsnämndens synpunkter bör beaktas i den politiska processen som viktig liksom att en tydligare uppdelning av drift- och underhållsbudget och samarbete kring långsiktiga underhållsplaner bör eftersträvas. sunderlag Revisionsrapport: Långsiktig finansiering av fritidsanläggningar. Hans-Erik Bergström, utvecklingsledare Anne Christine Lejon, utvecklingsledare et ska skickas till Per.skalk@kpmg.se
Sida 14 av 17 8 Diarienr: FN-2014/00290 Yttrande över riktlinjer för serveringstillstånd i Umeå kommun Fritidsnämnden beslutar att mot förslag till nya riktlinjer för serveringstillstånd i Umeå kommun inte lämna någon erinran. Ärendebeskrivning Enligt alkohollagen 8 kap 9 ska varje kommun utforma riktlinjer för tillståndsgivningen på alkoholområdet. Syftet med riktlinjerna är att komplettera och tydliggöra alkohollagen. De riktlinjer som idag finns i Umeå kommun antogs av kommunfullmäktige 2005. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att de föreslagna riktlinjerna för serveringstillstånd ska skicka på remiss till Polisen, UmeBrå, individoch familjenämnden samt fritidsnämnden. Det som berör fritidsnämndens verksamhetsområde finns under rubrikerna Lokaler och verksamheter med barn- och ungdomsverksamhet och Sport- och idrottsanläggningar med sport- och idrottsevenemang. Föreslagna förändringar och tillkommande formuleringar är följande: Nuvarande riktlinjer Lokaler och verksamheter för ungdomsverksamheter - För de lokaler som kommunen äger, och som i huvudsak nyttjas för barn- och eller ungdomsverksamhet i kommunal regi eller med kommunalt stöd skall stor restriktivitet råda vad gäller nyttjande av lokalerna för arrangemang där alkohol förtärs. - Serveringstillstånd bör inte meddelas för serveringsställen som ligger i omedelbar närhet av fritidsgård eller annan ungdomsverksamhet. Nya riktlinjer - Serveringstillstånd ska inte beviljas i lokaler som i huvudsak används för barn- och/eller ungdomsverksamhet. Serveringstillstånd bör inte heller ges för serveringsställen som ligger i omedelbar närhet till skola, fritidsgård eller annan ungdomsverksamhet. - Verksamheter som i första hand riktar sig till barn och ungdomar ska inte beviljas serveringstillstånd. - För verksamheter som drivs i kommunens regi eller som erhåller kommunalt stöd ska stor restriktivitet för tillståndsgivning råda.
Sida 15 av 17 Nuvarande riktlinjer Sport- och idrottsanläggningar och sport- och idrottsevenemang - I idrotts- eller liknande anläggningar bör tillstånd avseende alkoholservering till allmänheten ej ges i samband med bedrivande av huvudaktiviteten sport eller idrott. - I Riksdagens beslut om Alkohollagen anges: att det självfallet inte kan komma i fråga att tillåta alkoholservering till idrottspublik på läktare, utan att det skall vara fråga om restaurang i avgränsad del av idrottsanläggningen. - Serveringstillstånd till allmänheten bör ej ges i samband med bedrivande av huvudaktiviteten sport eller idrott. - Med direkt samband menas att alkoholserveringen bör vara skild i tid och/eller geografiskt från idrottsevenemanget. Nya riktlinjer - Vid sport- och idrottsevenemang och på sport- och idrottsanläggningar bör serveringstillstånd inte ges i direkt anslutning till bedrivande av huvudaktiviteten sport eller idrott. - Med direkt anslutning menas att alkoholserveringen ska vara geografiskt skild från idrottsutövandet. Servering av alkohol får pågå samtidigt som aktiviteten under förutsättning att det sker i en avgränsad restaurangdel av anläggningen. Den avgränsade delen ska vara insynsskyddad för publik, utövare och gäster. Alkoholservering till idrottspublik på läktare är inte tillåten. - Med sport menas atletiska aktiviteter med tävlingsmoment. Beroende på verksamhetens utformning kan samma aktivitet ibland bedömas vara sport och ibland spel/lek. sunderlag Förslag till riktlinjer för serveringstillstånd i Umeå kommun 2014-11-11 Anne Christine Lejon, utvecklingsledare et ska skickas till Skickas till mhn@umea.se
Sida 16 av 17 9 Diarienr: FN-2015/00023 Gästhamn vid Strömpilen Fritidsnämnden beslutar att begära att kommunstyrelsen upphäver avtalet för gästhamn på Ön, att disponera 1.5 mkr ur fritidsnämndens eget kapital för att bygga 40 bryggplatser vid Strömpilen samt att uppdra till Umeå fritid att teckna avtal med Strömpilens AB. Reservation Malin Forss (MP), Carinne Sjöberg (FP), Solveig Granberg (C), Lars Rejnus (M) och Birgitha Bengtson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning I ett markanvisningsavtal (dnr KS 36/2008) fanns ett syfte att en marina/ gästhamn skulle uppföras på Ön. Tillträdande köpare har ett ansvar att uppföra och driva en gästhamn under 10 år. Gästhamnen har varit i drift från 2012 och omfattar idag 10 gästhamnsplatser och c:a 30 fasta båtplatser. Möjlighet ska finnas att utöka antalet gästplatser efter behov. Under åren 2012 2014 har anläggningen nyttjats av ett begränsat antal gäster. De synpunkter som framförts från båtfolket är att gästhamnen har legat för långt från centrala Umeå, svårt med kommunikationerna. Det har också saknats möjligheter att få service med bensin, livsmedel osv. Ett alternativ till gästhamnen på Ön har presenterats av Strömpilens AB. I ett förslag till avtal mellan Umeå kommun och Strömpilens AB erbjuder företaget en gästhamn med 40 platser i anslutning till köpcentrat. Lokaliseringen ger tillgång till bussförbindelser med centrala Umeå och den service som finns i köpcentrat. Strömpilen AB:s krav för att ansvara för gästhamnen är att kommunen tillhandahåller bryggor med landfästen. Det som i övrigt krävs för gästhamnen som servicehus, vatten och el, skyltning, bevakning, avfallshantering är företagets ansvar. Den föreslagna gästhamnen ska kunna vara i drift under 2015. Fritidsnämndens beslutsordning Solveig Granberg (C), med flera, yrkar återremiss. Avslås.
Sida 17 av 17 Protokollsanteckning Vi reserverar oss mot beslutet då vi anser att en tillräcklig utredning inte gjorts avseende andra möjligheter, bedömning av exakta kostnader vad gäller muddring och specialbryggor (då det är väldigt strömt) samt ingen utredning finns vad gäller övernattningspotentialen. Ett avtal på 10 år känns långt, då nuvarande gästhamn på Ön vill behållas samt att en bro planeras från Ön till centrala stan. Malin Forss (MP), Carinne Sjöberg (FP), Solveig Granberg (C), Lars Rejnus (M), Birgitha Bengtson (KD). Hans-Erik Bergström, utvecklingsledare