Beställare: ALE KOMMUN Ledetvägen 6 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Emely Lundahl Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Jaan Kiviloog Uppdragsnr: 103 08 96 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\08\1030896\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\rished dagvatten.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB
3 (22) Innehållsförteckning 1 Orientering... 4 2 Befintlig dagvattenhantering... 5 2.1 Sköldsån... 5 2.2 Befintliga dagvattenflöden... 7 3 Föreslagen dagvattenhantering... 8 3.1 Framtida dagvattenflöden... 8 3.2 Fastighetsägares ansvar... 9 3.2.1 Begränsning av andelen hårdgjord yta... 9 3.2.2 Begränsning av tillåtet dagvattenflöde... 10 3.2.3 Krav på magasinsvolym... 10 3.3 Exempel på system för dagvattenhantering... 11 3.3.1 Öppen dagvattenhantering... 11 3.3.2 Genomsläppliga beläggningar... 14 3.3.3 Gröna öar... 15 3.3.4 Kassettmagasin... 16 3.3.5 Översilningsytor... 17 3.3.6 Makadamdiken... 18 3.4 Höjdsättning... 19 3.5 Förslag till hantering av förorenat dagvatten... 19 4 Slutsats... 21 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattensystem Föreslagen dagvattenhantering
4 (22) 1 Orientering På uppdrag av Ale kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för bostäder inom del av Rished 7:1 i Alafors. Planområdet är beläget i östra Alafors och begränsas av Sjövallavägen i öster, Rishedsvägen i nordväst och en skogsbeklädd bergssluttning i söder. Längre österut rinner Pers å norrut och väster om planområdet rinner Sköldsån mot Göta älv. Av figur 1 framgår planområdets läge översiktligt. Pers å Sköldsån Figur 1. Av rödmarkeringen framgår planområdets läge ungefärligen Planområdet som omfattar ca 3,5 ha utgörs idag till stor del av flack öppen betesmark, med marknivåer som varierar mellan ca + 30 m i norr och ca + 40 m i söder. Omgivande mark i sydost, ovanför den bergssluttning som avgränsar planområdet, är belägen på nivåer om ca + 50 m. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av omkring 100 nya bostäder i form av villor, radhus, parhus och mindre flerbostadshus. Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom planområdet och i dess närhet, samt presentera principförslag på åtgärder som kan implementeras för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten.
5 (22) 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av områdets befintliga dagvattenförhållanden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Inventeringen genomfördes den 14 augusti 2013. Befintliga dagvattensystem beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. En geoteknisk undersökning har genomförts för det aktuella området (Norconsult, 2012-02-09). Enligt undersökningen utgörs jordlagren under ett par decimeters mulljordstäcke av lera, vilken ställvis är siltig och på vissa ställen sulfidhaltig. Lerans sonderade mäktighet uppges uppgå till ca 5 23 m. Således bedöms möjligheterna till infiltration vara starkt begränsade i området. Dagvatten inom planområdet avrinner ytledes samt via befintliga diken åt nordväst, mot Sköldsån. Dit avleds även dagvatten från större delen av angränsande bostadsområden, med hjälp av befintligt ledningsnät för dagvatten. Dagvattenledningsnätet i området utgörs huvudsakligen av plastledningar av relativt små dimensioner, upp till 315 mm. 2.1 Sköldsån Enligt ovan utgör Sköldsån, väster om planområdet, recipient för dagvatten från det aktuella området. Sköldsån, som mynnar i Göta älv, har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län med avseende på kemisk och ekologisk status. Vattendragets avrinningsområde omfattar en yta om 56 km 2. Den kemiska statusen i Sköldsån har klassificerats som god, och krav föreligger att denna status skall vara oförändrad år 2015. Den ekologiska statusen är dock påverkad av övergödning och har klassificerats som måttlig. Det bedöms vara ekonomiskt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status år 2015, varför en tidsfrist fastställts fram till år 2021 för att uppnå god ekologisk status. Att god ekologisk status inte uppnås i dagsläget uppges bero på höga halter av näringsämnen, såsom kväve och fosfor, orsakade av rådande markanvändning inom avrinningsområdet.
6 (22) Från planområdet avleds dagvatten, enligt ovan, till Sköldsån ytledes samt via öppna diken nedför en slänt, se figur 2. Förbi Rishedsvägen leds dagvatten genom en trumma av dimension 500 mm. Avståndet mellan planområdet och Sköldsån uppgår till omkring 200 m. Figur 2. Slänt nordväst om planområdet, mot Sköldsån Ungefär i höjd med den plats där befintliga diken från planområdet ansluter till Sköldsån finns två parallella plåttrummor av dimension 3 000 mm. Strax nedströms dessa finns ytterligare två parallella plåttrummor av samma dimension som leder utmed befintlig bebyggelse.
7 (22) 2.2 Befintliga dagvattenflöden Hela planområdet omfattas av ett enda avrinningsområde, som avrinner åt nordväst mot Sköldsån. Den befintliga dagvattenavrinningen har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Den dimensionerande varaktigheten har ansatts till 30 min, vilket bedöms motsvara rinntiden genom området. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 30 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 116 l/s, ha. Vid flödesberäkningen har en avrinningskoefficient om 0,1 antagits för planområdet som helhet, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. Totalt har det befintliga dagvattenflödet från planområdet i samband med ett s.k. 10-årsregn beräknats uppgå till omkring 40 l/s. Som tidigare nämnts, begränsas planområdet åt sydost av en skogsbeklädd slänt. Från slänten och området ovanför densamma bedöms ett flöde om ca 18 l/s, som beräknats med samma beräkningsförutsättningar som ovan, avrinna mot planområdet.
8 (22) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på närliggande vattendrag, föreslås utjämning av dagvatten. Fördröjningsanordningar föreslås anläggas för utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdet efter exploatering inte överstiger befintliga maxflöden. Dagvattensystem föreslås i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104 dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar. Dagvatten inom planområdet föreslås omhändertas så nära källan som möjligt. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas och anläggande av hårdgjorda ytor bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalasen i området samtidigt som behovet av utjämning av dagvatten reduceras. Nedan presenteras föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom planområdet samt dimensioneringsförutsättningar. Föreslagna system illustreras även i bilaga 2. Genom föreslagna åtgärder minimeras påverkan på Sköldsån och i förlängningen Göta älv. Eftersom dagvatten föreslås fördröjas så att framtida flöde inte skall överskrida befintligt maxflöde, bedöms påverkan på nedströms belägna vattendrag vara försumbar. 3.1 Framtida dagvattenflöden På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. I samband med planerad exploatering bedöms regnets dimensionerande varaktighet reduceras till 10 min då andelen hårdgjorda ytor förväntas öka.
9 (22) Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Vid flödesberäkningarna har sammanvägda avrinningskoefficienter antagits enligt Svenskt Vattens publikation P90, exempelvis 0,9 för takytor och 0,8 för asfalterade vägar. Det totala dagvattenflödet från planområdet efter exploatering har beräknats uppgå till ca 330 l/s vid ett 10-årsregn. Således förväntas det ofördröjda dagvattenflödet öka med ca 290 l/s jämfört med befintliga förhållanden, varför utjämning av dagvatten erfordras. Genom att begränsa andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan flödesökningen reduceras. Erforderlig effektiv magasinsvolym, för att fördröja ett framtida dagvattenflöde om 330 l/s till att motsvara befintlig naturmarksavrinning, har enligt Svenskt Vattens publikation P104 beräknats uppgå till ca 230 m 3. Den dimensionerande varaktigheten, t dim, för erforderligt dagvattenmagasin har beräknats uppgå till ca 40 min. 3.2 Fastighetsägares ansvar För att tillse att erforderlig fördröjning av dagvatten uppnås inom kvartersmark kan krav ställas på fastighetsägare. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och huvudman för VA underlättas uppföljning vid eventuella uppkomna brister i systemet för dagvattenhantering. Krav på fördröjning inom tomt-/kvartersmark kan utformas på olika sätt. Nedan ges exempel på lämpliga kravformuleringar. I kommuner där krav på fördröjning tillämpas sker vanligen uppföljning i bygglovsskedet genom att huvudman godkänner lösning som presenteras av exploatör. 3.2.1 Begränsning av andelen hårdgjord yta Ett sätt att reglera dagvattenflöden från kvartersmark är att ställa krav på en maximal hårdgörningsgrad inom tomtmark. Fastighetsägaren måste då tillse att endast en viss del av tomtytan anläggs med impermeabla ytskikt, t.ex. tak- och asfaltsytor. Resterande del anläggs med genomsläpplig beläggning.
10 (22) För att begränsa det utgående dagvattenflödet till befintligt maxflöde, bör hårdgöringsgraden inom respektive fastighet inte överskrida ca 10 %. Om en större andel hårdgjord yta krävs skall fastighetsägaren tillse att en volym dagvatten motsvarande tillskottet från den tillkommande ytan fördröjs. 3.2.2 Krav på magasinsvolym Utgående dagvattenflöde från en fastighet kan även regleras genom att ställa krav på fastighetsägaren att fördröja dagvatten som motsvarar en viss mängd nederbörd på de inom fastigheten anslutna hårdgjorda ytorna. För att begränsa det utgående dagvattenflödet till befintligt maxflöde, erfordras en effektiv magasinsvolym om ca 0,9 m 3 per 100 m 2 hårdgjord yta. 3.2.3 Begränsning av tillåtet dagvattenflöde Ett annat sätt att få till stånd erforderlig fördröjning inom kvartersmark är att ange ett värde för maximalt utgående flöde från respektive fastighet. Flödet bör stå i proportion till fastighetens storlek. Det är således lämpligt att ange ett värde i enheten l/s, m 2 (liter per sekund och kvadratmeter) eller liknande. Fastighetsägaren ansvarar för att det utgående flödet inte överstiger det angivna maxflödet och tillser att erforderliga fördröjningsanläggningar anordnas inom fastigheten. För att befintligt maxflöde i samband med ett 10-årsregn inte skall överskridas efter exploatering, föreslås att det maximala utgående flödet från respektive fastighet inte överskrider ca 1,2 l/s per 100 m 2 hårdgjord yta. I april 2013 avgjordes två domar om dagvatten i detaljplaner i Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD). I båda fallen ansåg domstolen att dagvattenfrågan inte lösts på ett bra sätt och därför upphävde domstolen de två detaljplanerna som prövades. Båda detaljplanerna innehöll krav på fördröjning inom planområdet och ett angivet maxflöde av dagvatten ut från planområdet. MMÖD gör bedömningen att det saknas stöd för sådana planbestämmelser i plan- och bygglagen. Domen får överklagas och därmed är inte sista ordet sagt ännu i den här frågan. Med hänsyn till detta förordas dock att krav angående fördröjning formuleras med avseende på begränsning av andelen hårdgjord yta alternativt erforderlig magasinsvolym enligt ovan.
11 (22) 3.3 Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, rena och avleda dagvatten inom planområdet. 3.3.1 Öppen dagvattenhantering För att erhålla en tillfredsställande dagvattenhantering med avseende på områdets beskaffenhet föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt och avledas till naturmark i möjligaste mån. I figur 3 t.o.m. 5 visas exempel på utformning av system med utkastare och anlagda rännor för ytlig uppsamling och avledning av dagvatten till naturmark. För att förhindra bortspolning av jord och vegetation bör fördelningsstråk med erosionsskydd anläggas vid utlopp till naturmark. Figur 3. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten
12 (22) Figur 4. Exempel på ränna för avledning av takvatten Figur 5. Exempel på ränna för avledning av takvatten
13 (22) För att uppnå en dagvattenhantering som ej överskrider befintliga flöden kommer enligt ovan magasinering att erfordras. I figur 6 t.o.m. 8 visas exempel på utformning av öppna sådana system. Figur 6. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten Figur 7. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten
14 (22) Figur 8. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten 3.3.2 Genomsläppliga beläggningar Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 9. I figur 9 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 9. Yta med hålsten av betong, makadambelagd gång, samt gångstig med gräs och ett fåtal gångplattor
15 (22) Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. 3.3.3 Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 10. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 10. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Varje grönyta föreslås förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik.
16 (22) 3.3.4 Kassettmagasin Fördröjningsmagasin kan utgöras av s.k. dagvattenkassetter, se figur 11. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 11. Kassettmagasin för fördröjning av dagvatten
17 (22) 3.3.5 Översilningsytor Genom att avleda vatten från vägar och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. Översilningsytor är vegetationsytor i relativt svag lutning, maximalt omkring 15 %, där vattnet bromsas upp och infiltreras till underliggande mark. Sådana ytor kan utgöras av grönytor eller mer skogslik terräng och anläggs med fördel så nära källan som möjligt. För bästa effekt bör dagvattnet spridas ut över översilningsytans bredd, hellre än släppas i en enda punkt. Spridningen kan ske med hjälp av en spridningsledning, genom makadam eller över ett avvägt skibord. För att ytterligare reducera risken för erosion vid höga flöden kan översilningsytor förses med erosionsskydd, t.ex. kokosnät som vegetationen kan etableras i. Direkt nedströms en översilningsyta bör ett avskärande dike anläggas, för omhändertagande av dagvatten som inte infiltrerat. Översilningsytor kan även seriekopplas med avskärande diken med jämna mellanrum för uppbromsning och fördelning av dagvatten innan nästkommande yta. Rening uppnås genom att partiklar ackumuleras på växtligheten samt sedimenteras på ytan. Reningsprocesserna påverkas av kontakttiden mellan dagvattnet och vegetationsytan, ytans storlek samt markens infiltrationsegenskaper. I Trafikverkets publikation 1998:009 föreslås en arbetsgång för dimensionering av översilningsytor och gräsbevuxna diken. Med rätt utformning kan översilningsytor utgöra estetiska värden i ett område och jämfört med många andra system för utjämning av dagvatten är anläggningskostnaderna som förknippas med översilningsytor relativt låga. I figur 12 visas en skiss över utformningen av en översilningsyta. Figur 12. Principskiss för översilningsyta (Peter Lindwall).
18 (22) 3.3.6 Makadamdiken Ett alternativ till traditionella öppna vägdiken är makadamfyllda diken, s.k. makadamdiken. Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även en renande effekt. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches, Nilsson och Stigsson, 2012) har fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin likt det föreslagna undersökts. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om 50 80 % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och 75 95 % reduktion av halterna suspenderade partiklar. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i makadamen utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. För planområdet, där möjligheterna för infiltration är minimala, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten, se figur 13. Figur 13. Skiss över makadamdike med dräneringsledning En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 13, ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant.
19 (22) 3.4 Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dräneringsvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå bör enligt Svenskt Vattens publikation P105 inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det föreslås även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Vid ett sådant scenario föreslås höjdsättningen medge ytlig avledning av dagvatten. Vid höjdsättning skall hänsyn även tas till rådande geotekniska förhållanden. 3.5 Förslag till hantering av förorenat dagvatten De främsta föroreningskällorna inom planområdet förväntas vara fordonstrafik och uppställning av fordon. Även erosionsprodukter från byggnadsmaterial kan utgöra en föroreningskälla liksom användningen av kemikalier och gödsel på tomterna. Inom planområdet planeras tre större parkeringsytor, se bilaga 2, med 12 24 parkeringsplatser per yta. Kommunen håller på att ta fram en dagvattenpolicy och i denna kommer enligt preliminära uppgifter inte oljeavskiljare att förordas för rening av dagvatten från parkeringsplatser av aktuella storlekar. Istället kommer det att föreslås att parkeringsytorna anläggs med fall mot översilningsytor där föroreningar kan fastläggas. Nedanför översilningsytorna anläggs svackdiken med kupolbrunnar för avledning av överskottsvatten till dagvattenledningsnätet. Storleken på erfoderlig yta för översilning är beroende av en rad faktorer såsom lutning, markens infiltrationsförmåga, växtlighet etc., varvid detta inte kan specificeras här. Som en riktlinje för att erhålla en god avskiljning brukar det rekommenderas att översilningsytan utförs med en längd om ca 20 m i flödesriktningen.
20 (22) Gällande illustrationsskiss (2013-06-28) för planområdet medför en relativt hög exploateringsgrad av tillgänglig yta. Det bedöms således vara omöjligt att anlägga översilningsytor i anslutning till parkeringsplatserna, varför anläggande av makadamdiken med vegationsbevuxet jordlager istället föreslås. Avrinningen från parkeringsytorna avleds till makadamdiken där dagvattnet tillförs via infiltration genom en bevuxen markyta, se bilaga 2. För att samla upp vattnet och öka infiltrationsytans storlek föreslås dessa utformas som svackdiken, med så flacka slänter som utrymmena medger. Vid kraftigare nederbördstillfällen, då svackdikena fylls upp, föreslås vatten kunna bräddas till ledningsnätet via kupolbrunnar, se figur 14. Figur 14. Skiss över föreslagen princip för makadamdike med infiltrationsskikt och kupolsil.
21 (22) 4 Slutsats Föreslagen exploatering kommer att leda till en ökad dagvattenavrinning från planområdet. För att minska dimensionerna på dagvattenledningsnätet, erosionen i diken och påverkan på recipientens (Sköldsåns) hydromorfologi föreslås att dagvatten från hårdgjorda ytor fördröjs inom respektive fastighet. Fördröjning kan förslagsvis ske i stenkistor eller kassettmagasin. Större parkeringsplatser inom planområdet kan förväntas utgöra de huvudsakliga platser där dagvattnet tillförs föroreningar. För att rena dagvattnet föreslås, i brist på utrymme för översilningsytor, att dagvattnet avleds till makadamdiken och att dagvattnet får infiltrera till dessa via ett bevuxet jordlager där föroreningar kan fastläggas. Vägarna i området föreslås utformas med öppna vägdiken i största möjliga utsträckning. Det även krävas avskärande diken längs bergspartierna i den sydvästra delen av planområdet för att undvika avrinning mot byggnader och vistelseytor på fastigheterna närmast dessa. För förbiledning av befintligt dagvattenflöde genom området föreslås ett u-område upprättas, se bilaga 2. Vidare avledning av detta dagvattenflöde, efter u-området, utförs med fördel i öppna diken. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Jaan Kiviloog jaan.kiviloog@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
Beteckningar Bilaga 1 Utredningsområdesgräns Befintlig dagvattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig vattenledning Befintligt dike/vattendrag Befintliga dagvattensystem, Ale kommun Uppdragsnummer: 103 08 96 Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se
Beteckningar Bilaga 2 Utredningsområdesgräns Befintlig dagvattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig vattenledning Befintligt dike/vattendrag Föreslagen dagvattenledning Föreslaget u-område Föreslaget makadamdike Föreslaget avskärande dike Föreslagna dagvattensystem, Ale kommun Uppdragsnummer: 103 08 96 Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se