Ubbarp 8:20 m.fl. samt Vist 10:25 m.fl. Dagvattenutredning till detaljplaner

Transkript

1 Ubbarp 8:20 m.fl. samt Vist 10:25 m.fl.

2 Beställare: ICA Fastigheter Sverige AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Svenska McDonald s AB Beställarens representant: Jan-Anders Börjesson Dan Petersson Andreas Persson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\13\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (22) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Ätran Tertiärt vattenskyddsområde Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Exempel på utformning av dagvattensystem Genomsläppliga beläggningar Gröna tak Makadammagasin Kassettmagasin Översilningsytor Rening av dagvatten Framtida dagvattenflöden Sammanfattning av föreslagna dagvattensystem ICA:s fastighet Statoils fastighet McDonalds fastighet Referenser Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagen dagvattenhantering

4 4 (22) 1 Orientering På uppdrag av ICA Fastigheter Sverige AB, Statoil Fuel & Retail Sverige AB samt Svenska McDonald s AB har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplanerna för fastigheterna Ubbarp 8:20 m.fl. samt Vist 10:25 m.fl. i Ulricehamns kommun. Trafikverket planerar att lägga om sträckningen av Riksväg 40 till Ulricehamns norra delar, söder om Ubbarp och Vist. Syftet med de två detaljplanerna är att i närhet till det nya motorvägsmotet, tillskapa byggrätt för handelsetablering, fordonsservice med drivmedelsförsäljning och biltvätt samt vägrestaurang. Av figur 1 framgår planområdenas läge översiktligt. Ätran Figur 1. Av rödmarkeringen framgår planområdenas läge ungefärligen De båda planområdena skiljs åt av Riksväg 46. Ubbarp 8:20 m.fl. är belägen i öst och Vist 10:25 m.fl. i väst, se figur 2. Vidare begränsas planområdet för fastigheterna Ubbarp 8:20 m.fl. i söder och öster av betesmarker tillhörande Ulricehamnsbygdens Ridklubb samt i norr av en mindre väg i riktning mot Ubbarp. Söder om planområdet rinner en bäck som mynnar ut i Ätran. Planområdet för fastigheterna Vist 10:25 m.fl. begränsas i nordväst av Vistaforsvägen, i väst av bebyggelse och åkermark samt i söder av en mindre väg i riktning mot Vist. Väster om det aktuella planområdet rinner Ätran.

5 5 (22) Ätran 46 Figur 2. Planområdena och deras omgivningar Planområdet för fastigheten Ubbarp 8:20 m.fl. omfattar ca 3,43 ha och består till stor del av flack öppen betesmark. Marknivån är belägen omkring m inom hela planområdet. Planområdet för fastigheten Vist 10:25 m.fl. omfattar ca 2,26 ha och består till stor del av flack öppen betesmark. Marknivån är även här belägen omkring m inom hela planområdet.

6 6 (22) Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom de båda planområdena och i deras närhet, samt presentera principförslag på åtgärder som kan implementeras för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten. 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av de båda planområdenas befintliga dagvattenförhållanden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Inventeringen genomfördes den 8 november Befintliga dagvattensystem beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. En geoteknisk undersökning har genomförts för de båda planområdena (Norconsult, ). Enligt undersökningen utgörs jordlagren, under ett 0,5 m mulljordstäcke, av sand och silt för de båda planområdena. Lerskikt förekommer i silten men med begränsad mäktighet. Inom planområdet för Ubbarp 8:20 m.fl. varierar jorddjupet från ca 1 m till 15 m. Inom planområdet för Vist 10:25 m.fl. är djupet till fast botten betydligt större, över 25 m. Den övre grundvattenytan bedöms ligga mer än 4 m under befintlig markyta större delen av året. Baserat på den geotekniska undersökningen bedöms infiltration vara möjlig. 2.1 Ätran Enligt ovan utgör Ätran, sydväst om planområdet Vist 10:25 m.fl., recipient för dagvatten från de båda planområdena. Ätran har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län med avseende på kemisk och ekologisk status. Den kemiska statusen i Ätran har klassificerats som uppnår ej god p.g.a. för höga halter kvicksilver. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver klassificeras som god. Dock föreligger risk att den kemiska statusen exklusive kvicksilver inte nås till Den ekologiska statusen har klassificerats som måttlig då fiskar hindras att vandra i vattendraget. Strandzonen är dessutom påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer för djur och växter. God ekologisk status bedöms dock kunna uppnås till 2015.

7 7 (22) I samband med utbyggnad av Riksväg 40 genomförs förstärkningsåtgärder längs Ätran, se figur 3, samt omgrävning av den bäck som ansluter till Ätran österifrån, söder om det aktuella utredningsområdet. Bäcken som utgör biflöde till Ätran leds längs en sträcka om ca 200 m om för att möjliggöra planerad byggnation av Riksväg 46. Figur 3. Förstärkningsåtgärder utmed Ätran 2.2 Tertiärt vattenskyddsområde De två detaljplaner som omfattas av föreliggande utredning är belägna inom tertiärt vattenskyddsområde, se figur 4. Detta innebär att Skyddsföreskrifter för Ulricehamns vattenskyddsområde, som fastställts av kommunfullmäktige 2012 (Diarienr ), måste efterlevas. Beträffande dagvattenhanteringen i området berör skyddsföreskrifterna enbart anmälningsplikt vid risk för vattenförorening ( 12) enligt nedan.

8 8 (22) 12a) Ägare eller nyttjare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark eller vatten. Anmälan skall göras till Räddningstjänsten och Miljö- och samhällsbyggnad i Ulricehamns kommun. 12b) Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr Tertiär skyddszon Aktuellt utredningsområde Sekundär skyddszon Primär skyddszon Figur 4. Ulricehamns vattenskyddsområde (Ulricehamns kommun, 2012) 2.3 Befintliga dagvattenflöden Planområdena omfattas av två avrinningsområden som separeras av Riksväg 46. Riksväg 46 avvattnas via två diken som ägs av Trafikverket. Planområdena är i sin helhet väldigt flacka och består till stor del av betesmark. Topografin och markförhållandena inom planområdena bidrar till att dagvattnet till stor del omhändertas genom infiltration. Den del av dagvattnet som inte infiltrerar avrinner ytledes. Dagvatten inom planområdet Vist 10:25 m.fl. avrinner ytledes mot Ätran. Från Ubbarp 8:20 m.fl. avleds dagvattnet via bäcken söder om planområdet, som slutligen når Ätran.

9 9 (22) Den befintliga dagvattenavrinningen har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Den dimensionerande varaktigheten har ansatts till 30 min, vilket bedöms motsvara rinntiden genom respektive planområde. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 30 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 116 l/s, ha. Vid flödesberäkningen har en avrinningskoefficient om 0,1 antagits för respektive planområde, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. Totalt har det befintliga dagvattenflödet från respektive planområde i samband med ett s.k. 10-årsregn beräknats uppgå till omkring 38 l/s från Ubbarp 8:20 m.fl. och 33 l/s från Vist 10:25 m.fl. 3 Föreslagen dagvattenhantering I samband med planerad exploatering ökar andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på närliggande vattendrag, föreslås utjämning av dagvatten inom de båda planområdena. Fördröjningsanordningar föreslås anläggas för utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdena efter exploatering inte överstiger befintliga maxflöden. Dagvattensystem föreslås i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104 dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar. Dagvatten inom planområdena föreslås omhändertas så nära källan som möjligt. Med fördel kan principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, följas och genomsläppliga beläggningar bör anläggas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalasen i området samtidigt som behovet av utjämning av dagvatten reduceras. Poängteras skall dock att genomsläppliga beläggningar inte är lämpliga där risken för oljeutsläpp samt spill och läckage av andra föroreningar är särskilt stor, t.ex. vid lastningsområdet bakom ICA Maxi samt inom Statoils fastighet.

10 10 (22) Verksamheterna inom planområdena, såsom drivmedelsförsäljning samt fordonstrafik och uppställning av fordon, bidrar till ökade halter av föroreningar i dagvattnet. Reningsanordningar för dagvattnen inom planområdena krävs för att utesluta en negativ påverkan på närliggande vattendrags kemiska och ekologiska status. Även användandet av LOD-anläggningar bidrar till en ökad föroreningsavskiljning genom att partiklar ackumuleras på växtligheten samt sedimenteras på ytan. Genom föreslagna åtgärder minimeras påverkan på Ätran och bäcken söder om Ubbarp 8:20 m.fl. Eftersom dagvatten föreslås fördröjas så att framtida flöde inte skall överskrida befintligt maxflöde samt renas inom planområdena, bedöms påverkan på Ätran och nedströms belägna vattendrag vara försumbar. 3.1 Exempel på utformning av dagvattensystem VA-huvudmannen föreslås upprätta anslutningspunkter för dagvatten i anslutning till tomtgräns vid respektive fastighet. Dock bör fastighetsägare anvisas att endast utjämnade dagvattenflöden får anslutas till det kommunala dagvattenledningsnätet. Avledning av fördröjda dagvattenflöden föreslås ske med självfall söderut till den omgrävda bäcken som leder till Ätran. Tillkommande ledningar föreslås anläggas i lutningar om åtminstone 5. Definitiva ledningslägen, dimensioner och övrig utformning föreslås fastslås i detaljprojekteringsskedet. Enligt uppgift från Ulricehamns Energi har markägare i området vid upprepade tillfällen påtalat att det är bakfall vid ett befintligt åker-/vägdike utmed den enskilda vägen i norr, vid inloppet under Riksväg 46. Det föreslås i samband med planerad exploatering åtgärdas så att dikets funktion kan säkerställas. Det är dock ovisst huruvida det är den befintliga trumman under Riksväg 46 eller själva diket som utgör problemet, då inga nivåer har tillhandahållits avseende varken trumman eller dikets botten. Om trumman visar sig ligga i bakfall bör den läggas om med fall åt rätt håll. Då det längs Riksväg 46 förekommer transporter med farligt gods skall det tillses att dagvatten från vägen eller annan vätska vid en eventuell olycka inte kan avrinna till något av de aktuella planområdena. Detta föreslås lösas med hjälp av ett tätt uppsamlingsdike utmed vägen.

11 11 (22) Dikets botten skall vara tät för att förhindra infiltration av miljöskadliga ämnen i samband med olycka med farligt gods. Tätskiktet skall vara beständigt mot olja och lut under erforderlig tid tills sanering av diket är utförd. Diket skall utformas så att en volym om minst 25 m 3 kan inrymmas och hållas kvar i diket och dikets utloppsanordning skall förses med avstängningsanordning, vilken utformas i samråd med räddningstjänsten. Då vägen och diket inte omfattas av något av de aktuella planområdena, utan en separat vägplan, skall dikets utformning avtalas med Trafikverket. Nedan presenteras exempel på åtgärder som kan implementeras på tomtmark för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom de aktuella planområdena. Föreslagna system illustreras även i bilaga Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 5. I figur 5 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 5. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Även vid ogynnsamma förhållanden för infiltration av dagvatten genom underliggande jordmaterial kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar.

12 12 (22) Inom såväl ICA Maxis fastighet som McDonalds dito, förordas anläggande av genomsläppliga beläggningar på parkeringsytor och i stor utsträckning som möjligt även på andra ytor. Med tanke på snöröjning och andra driftaspekter förordas på parkeringsytorna permeabel asfalt framför hålsten och plattsättning. Den permeabla asfalten bör underlagras av en dränerad makadambädd, i vilken dagvatten kan fördröjas och till viss del även renas. Som tidigare nämnts, är dock genomsläppliga beläggningar inte lämpliga där risken för oljeutsläpp samt spill och läckage av andra föroreningar är särskilt stor, t.ex. vid lastningsområdet bakom ICA Maxi samt inom Statoils fastighet Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal ca 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum, till skillnad från vanligt gräs, den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär Makadammagasin För att tillse att utgående flöden från de aktuella planområdena inte överstiger befintliga maxflöden, föreslås anläggande av utjämningsmagasin. Sådana kan utformas på olika sätt, t.ex. fyllda med makadam. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i makadamen utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %.

13 13 (22) Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även en renande effekt. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola i samarbete med Norconsult (Nilsson och Stigsson, 2012) har fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin likt det föreslagna undersökts. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och % reduktion av halterna suspenderade partiklar. Utflöde från makadammagasin sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via en utloppsledning eller ett dräneringssystem. Makadammagasin anläggs lämpligen under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Genom att makadammagasin förses med s.k. geotextil, som omsluter makadamen, ökar magasinens livslängd. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning Kassettmagasin Fördröjningsmagasin kan även bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 6. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym om ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 6. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor, 2011)

14 14 (22) Översilningsytor Genom att avleda vatten från vägar och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. Översilningsytor är vegetationsytor i relativt svag lutning, maximalt omkring 15 %, där vattnet bromsas upp och infiltreras till underliggande mark. Sådana ytor kan utgöras av grönytor eller mer skogslik terräng och anläggs med fördel så nära källan som möjligt. För bästa effekt bör dagvattnet spridas ut över översilningsytans bredd, hellre än släppas i en enda punkt. Spridningen kan ske med hjälp av en spridningsledning, genom makadam eller över ett avvägt skibord. För att ytterligare reducera risken för erosion vid höga flöden kan översilningsytor förses med erosionsskydd, t.ex. kokosnät som vegetationen kan etableras i. Direkt nedströms en översilningsyta bör ett avskärande dike anläggas, för omhändertagande av dagvatten som inte infiltrerat. Översilningsytor kan även seriekopplas med avskärande diken med jämna mellanrum för uppbromsning och fördelning av dagvatten innan nästkommande yta. Rening uppnås genom att partiklar ackumuleras på växtligheten samt sedimenteras på ytan. Reningsprocesserna påverkas av kontakttiden mellan dagvattnet och vegetationsytan, ytans storlek samt markens infiltrationsegenskaper. I Trafikverkets publikation 1998:009 föreslås en arbetsgång för dimensionering av översilningsytor och gräsbevuxna diken. Med rätt utformning kan översilningsytor utgöra estetiska värden i ett område och jämfört med många andra system för utjämning av dagvatten är anläggningskostnaderna som förknippas med översilningsytor relativt låga. I figur 7 visas en skiss över utformningen av en översilningsyta. Figur 7. Principskiss för översilningsyta (Peter Lindvall, 2008).

15 15 (22) 3.2 Rening av dagvatten Verksamheterna inom planområdena riskerar bidra till ökade halter av föroreningar i dagvattnet, och dagvattnet måste således genomgå rening innan det kan återföras till det naturliga kretsloppet. Främst inom planområdet Vist 10:25 m.fl., där Statoil planerar bedriva drivmedelsförsäljning samt biltvätt, skall åtgärder vidtas för att undvika ökade halter av olja, partiklar och rengöringsmedel. Även verksamheten inom planområdet Ubbarp 8:20 m.fl., där ICA planerar anlägga 335 parkeringsplatser åt sina kunder samt godshantering, riskerar bidra till föroreningar i form av olja och partiklar i dagvattnet. På platser där risk föreligger att olja skall förorena dagvatten, föreslås lokala ledningsnät för oljeförorenat vatten, s.k. OFA-nät, upprättas och anslutas till oljeavskiljare. Oljeavskiljare skall vara av klass I enligt SS EN 858-1, lamellavskiljare eller avskiljare med bypass. Avskiljare skall normalt vara utrustad med oljenivålarm. Varje fastighetsägare är skyldig att ha en fungerande oljeavskiljare om så erfordras, avhänget verksamhet. För vissa verksamheter kan väl dokumenterad drift och dokumenterat underhåll av avskiljare ersätta larmanordning. Inom Statoils fastighet skall dagvattensystem utformas i enlighet med Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga vätskor på bensinstationer (Räddningsverket, 2008) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (Naturvårdsverket, 2004). Enligt Hantering av brandfarliga vätskor på bensinstationer (Räddningsverket, 2008) föreligger följande krav på skydd mot spill och läckage på platser där spill eller läckage kan förekomma, t.ex. påfyllnads- och tömningsplatser: 1. Spillskyddet på marken inom spillzonen runt mätarskåpen är av asfalt eller betong eller annan tät markbeläggning. 2. Marken under tankfordonet har doserad lågpunkt så att utspilld vätska kan tas om hand på ett från brand- och explosionssynpunkt säkert sätt, t.ex. genom att lågpunkten är placerad vid sidan om tankfordonets lossningsplats. Lågpunkten får vara ansluten till en brunn som i sin tur är ansluten till bensinavskiljare. Brunnen kan utformas med täta betongringar och betongbotten. En anordning som förhindrar att vätska klass 1 faller fritt ska vara installerad. Uppsamlingsanordningen måste vara tom före lossning.

16 16 (22) Enligt 10 kap. i Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (Naturvårdsverket, 2004) råder ytterligare krav inom vattenskyddsområde. Detta omfattar bl.a. följande: 3) Cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter skall ha sekundärt skydd. 5) Rörledningar skall vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd. Rörledningar i mark får endast ha kopplingar mot cistern. Dagvatten från parkerings- och lastningsytor, samt andra ytor där risk för spill eller läckage av olja föreligger, bör i så stor utsträckning som möjligt oljeavskiljas inom kvartersmark, innan det når recipienten. Ett bra alternativ för rening av dagvatten från hårdgjorda ytor med låg trafikintensitet, t.ex. parkeringsytor, är att rännstensbrunnar förses med brunnsfilter, se figur 8. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt. Figur 8. Principskiss filterförsedd rännstensbrunn (Flexiclean, 2012)

17 17 (22) De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst % för metaller och ännu högre för olja. Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Metoden är fördelaktig då höga vattennivåer riskerar att stiga upp i dagvattensystemet, då filterbrunnar inte är lika utrymmeskrävande som t.ex. oljeavskiljare. 3.3 Framtida dagvattenflöden På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. I samband med planerad exploatering bedöms regnets dimensionerande varaktighet reduceras till 10 min då andelen hårdgjorda ytor förväntas öka. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Vid flödesberäkningarna har sammanvägda avrinningskoefficienter antagits enligt Svenskt Vattens publikation P90, exempelvis 0,9 för takytor och 0,8 för asfalterade vägar. Ofördröjda dagvattenflöden från respektive fastighet efter exploatering samt erforderliga magasinsvolymer, för att framtida flöden inte skall överskrida befintliga maxflöden, har beräknats med förutsättningar enligt ovan. Beräkningar har genomförts dels för en konventionell utformning med hårdgjorda tak samt asfalterade parkeringsytor (alternativ A) och dels för en utformning med gröna tak samt genomsläpplig beläggning på parkeringsytor (alternativ B). Beräkningsresultaten presenteras i tabell 1.

18 18 (22) Tabell 1. Beräknade flöden efter exploatering samt erforderliga magasinsvolymer Ofördröjt flöde (l/s) Erforderlig magasinsvolym (m 3 ) Fastighet Alternativ A Alternativ B Alternativ A Alternativ B ICA Statoil McDonalds Enligt ovan bedöms möjlighet till infiltration finnas inom planområdena. I vilken utsträckning dagvatten kan förväntas infiltrera är dock i detta skede mycket ovisst, varför beräknade magasinsvolymer baserats på antagandet att ingen infiltration av dagvatten sker. Detta kan således antas vara ett s.k. värsta-fall-scenario och volymerna kan komma att reduceras i senare skede, med bättre vetskap om rådande geotekniska förutsättningar för infiltration. Genom anläggande av gröna tak samt genomsläppliga beläggningar kan de erforderliga magasinsvolymerna inom respektive planområde reduceras ytterligare. Särskilt stora är effekterna av detta inom Ubbarp 8:20, där en stor del av det framtida flödet avrinner från tak och parkeringsytor. 4 Sammanfattning av föreslagna dagvattensystem Nedan sammanfattas ovan beskrivna system inom ICA:s, Statoils respektive McDonalds fastigheter inom de två aktuella planområdena. 4.1 ICA:s fastighet Parkeringsytan öster om byggnaden kan förses med permeabel asfalt, för att minimera flödesökningen som planerad exploatering förväntas ge upphov till. Resterande del av erforderlig utjämning av dagvattenflöden, för att tillse att det utgående dagvattenflödet inte ökar i samband med planerad exploatering, föreslås ske i utjämningsmagasin. Om parkeringsytan görs helt asfalterad och byggnaden förses med konventionellt hårdgjort tak, erfordras en effektiv magasinsvolym om 640 m 3. Ju större del av markytan som förses med permeabel asfalt, samt andra typer av genomsläppliga beläggningar, desto mindre blir den erforderliga magasinsvolymen.

19 19 (22) Platser där spill eller läckage av olja kan förekomma, t.ex. vid lastningsområdet bakom byggnaden, skall förses med hårdgjord beläggning och ledningsnät för oljeförorenat vatten, s.k. OFA-nät, skall förses med avstängningsventil och anslutas till oljeavskiljare. Efter rening och fördröjning föreslås dagvattnet avledas till kommunal anslutningspunkt för dagvatten, för vidare avledning till den omgrävda bäcken som leder till Ätran. 4.2 Statoils fastighet Inom Statoils fastighet skall dagvattensystem utformas i enlighet med Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga vätskor på bensinstationer (Räddningsverket, 2008) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (Naturvårdsverket, 2004). Samtliga markytor föreslås hårdgöras och allt dagvatten skall oljeavskiljas och fördröjas innan avledning söderut till kommunal anslutningspunkt för dagvatten. Erforderlig effektiv magasinsvolym för utjämning av dagvatten, för att tillse att det utgående dagvattenflödet inte ökar i samband med planerad exploatering, uppgår till 125 m 3. Efter rening och fördröjning föreslås dagvattnet avledas till kommunal anslutningspunkt för dagvatten, för vidare avledning till den omgrävda bäcken som leder till Ätran. 4.3 McDonalds fastighet Genomsläppliga beläggningar, t.ex. permeabel asfalt, föreslås anläggas på parkeringsytor i så stor utsträckning som möjligt och byggnaden kan förses med sedumtak, för att minimera flödesökningen som planerad exploatering förväntas ge upphov till. Resterande del av erforderlig utjämning av dagvattenflöden, för att tillse att det utgående dagvattenflödet inte ökar i samband med planerad exploatering, föreslås ske i utjämningsmagasin. Vid anläggande av genomsläpplig beläggning och sedumtak erfordras en effektiv magasinsvolym om ca 70 m 3. Om parkeringsytor görs helt asfalterade och byggnaden förses med konventionellt hårdgjort tak, erfordras istället en effektiv magasinsvolym om 85 m 3.

20 20 (22) Då ingen markanvändning eller annan aktivitet planeras inom fastigheten som befaras förorena dagvatten i nämnvärd utsträckning, erfordras ingen oljeavskiljning eller annan reningsåtgärd. Efter fördröjning föreslås dagvattnet avledas till kommunal anslutningspunkt för dagvatten, för vidare avledning till den omgrävda bäcken som leder till Ätran. Norconsult AB Mark och Vatten Jennifer Löfvendahl jennifer.lofvendahl@norconsult.com Herman Andersson Herman.andersson@norconsult.com

21 21 (22) 5 Referenser Flexiclean. (2012) Herlin, B. (2008) Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Räddningsverket Lindvall, P (2008) Utformning av översilningsytor för dagvatten Med fokus på tungmetaller. Lund: Lunds Universitet Naturvårdsverket. (2004) Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor. Stockholm: Naturvårdsverket Nilsson, E och Stigsson, A. (2012) Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola Svenskt Vatten. (2004) Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Solna: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering; Råd vid planering och utformning. Solna: Svenskt Vatten AB Ulricehamns kommun. (2012) Ulricehamns vattenskyddsområde. Kommunfullmäktige, Diarienr Uponor. (2011) Vegtech. (2013) Fotogalleri

22 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax