2015, vinter/vår Behandlingsföreståndaren har ordet Arbetsmiljöverket om läkemedel Hjärnans belöningssystem Ny personal Nätverksträff Arbetsplatsprogram Anhörigprogram Studiebesök Aleforslinjen Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet
När läkemedel blir en säkerhetsfråga Arbetsgivaren har en skyldighet att bl.a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. I detta kan även ligga en undersökningsplikt. Detta är naturligtvis beroende av typen av verksamhet, vilka arbetsuppgifter arbetstagaren ska utföra och hur stor riskerna kan anses vara kopplat till det som arbetsgivaren efterfrågar hos arbetstagaren. Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 4 ska arbetstagare bl.a. följa givna föreskrifter och iaktta försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. I detta ligger även en skyldighet att berätta om medicinering som en arbetstagare misstänker kan inverka på säkerheten på arbetsplatsen. Det finns dock inte någon skyldighet berätta om t.ex. hälsotillstånd kopplat till medicineringen utöver vad som är nödvändigt med anledning av säkerheten på arbetsplatsen Samtliga droger, inklusive alkohol, som inverkar på kognitiva funktioner, reaktionstid, omdöme, syn m.m kan orsaka ohälsa eller olycksfall i och på väg till och från arbetet. Lite är skrivet om sambanden mellan dessa droger och olycksfall i arbetslivet, för att hitta jämförbara situationer har jag tittat på vad vi vet om sambandet mellan trafikolyckor och läkemedel. I Fass (farmakologiska specialiteter i Sverige) skriver man under rubriken Trafik och läkemedel : Trafik ställer stora krav på uppfattningsförmåga, intellekt och motoriska funktioner. Vissa läkemedel påverkar trafikbeteendet ogynnsamt. Trafikbrottslagen innefattar att den motorfordonsförare som intagit narkotika döms för rattfylleri om något narkotiskt ämne finns i blodet. Detta gäller inte om narkotikan intagits enligt läkares ordination. Föraren kan dock dömas för rattfylleri om han varit så påverkad av annat ämne än alkohol, att det kan antas att han inte kan framföra fordon på ett betryggande sätt, även om intaget skett enligt ordination. Texten om ett läkemedel kan se ut på följande sätt: Trafikvarning Tiparol kan försämra reaktionsförmågan, vilket du bör tänka på innan du kör bil eller använder maskiner. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan framföra motorfordon eller utföra arbeten som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka denna förmåga är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Jag läser i samma text i FASS; Studier har visat att patienter under pågående medicinering kan ha svårt att själva bedöma sin förmåga att framföra motorfordon. En undersökning i Norge har jämfört de förare som varit inblandade i trafikolyckor med de övriga förare i samma material som på andra grunder misstänkts för att köra påverkade av annat än alkohol, men förblivit olycksfria. Därvid fann man att bensodiazepiner inte bara var det vanligaste analysfyndet utan också påvisades signifikant oftare hos olycksförare än hos övriga misstänkta förare.
Hos bilförare dödade i trafiken i Norge har man påvisat alkohol hos 28% och läkemedel/narkotika hos 16%. Motsvarande siffror för enbart singelolyckor var alkohol hos 42% respektive läkemedel/narkotika hos 22%. Under år 2013 sändes 14 996 blodprover från motorfordonsförare till Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning i Linköping för analys avseende alkohol och/eller andra medel som kan påverka förmågan att framföra motorfordon på ett betryggande sätt. Läkemedel utan samtidig förekomst av illegal narkotika påvisades i 8% av totala antalet fall, men i 14% av dessa fanns även mer än 0,2 promille alkohol. De 10 vanligaste substanser som påvisades i läkemedelsfallen var diazepam och alprazolam i ca 30% av proverna, buprenorfin (16%), klonazepam (13%), oxazepam (10%), tramadol (6%), zopiklon (6%), zolpidem (7%), nitrazepam (4%) och metadon (5%) Försök att beräkna trafikolycksfallsrisken vid läkemedelsanvändning har, genom jämförelse med förskrivningen av läkemedel, visat att förare som intagit minor tranquillizers (huvudsakligen bensodiazepiner) löpte 4,9 gånger större risk att råka ut för olyckor. Rimligen borde dessa siffror vara tillämpliga även i arbetssituationer med höga säkerhetskrav, men även i arbetsuppgifter som kräver fullt fokus och gott omdöme utan att för den sakens skull innebära risk för rent fysiska skador. Det finns ingen lag som förbjuder en arbetsgivare att genomföra drogtester. Av Arbetsdomstolens (AD) praxis framgår bl.a. att det i kollektivavtal eller i anställningsavtal kan överenskommas om rätt för arbetsgivare att genomföra drogtester. Har någon överenskommelse inte träffats i saken kan arbetsgivaren ändå kräva att arbetstagaren genomgår test. Detta är enligt AD:s praxis en följd av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. En avvägning skall göras mellan arbetsgivarens intresse av att drogtesta arbetstagaren och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet. En arbetstagares vägran kan vara saklig grund för uppsägning. I verksamheter med riskfyllda arbetsuppgifter och i verksamhet av särskild art har AD godtagit regelbundet återkommande tester, slumpmässiga sådana, stickprovskontroller och tester på förekommen anledning, bl.a. i AD 2013 nr 19* (se nästa artikel). Morgan Karlsson Föreståndare/behandlingschef Aleforsstiftelsen Källor: FASS, Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket om läkemedel I december 2014 ställde vi följande fråga till Arbetsmiljöverket: Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Innebär det att jag som arbetstagare är skyldig att informera min arbetsgivare ifall jag använder mediciner som kan påverka säkerheten på min arbetsplats? Har arbetsgivaren rätt att fråga om sådan medicinering? Kan arbetsgivaren begära provtagning med rätt att ta del av provresultat om sådan medicinering? Frågan gäller m a o hur tungt den personliga integriteten väger i förhållande till säkerheten på arbetsplatsen när det gäller medicinering ordinerad av läkare. Arbetsmiljöverket svarade så här: Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 4 ska arbetstagare bl.a. följa givna föreskrifter och iaktta försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. I detta ligger även en skyldighet att berätta om medicinering som en arbetstagare misstänker kan inverka på säkerheten på arbetsplatsen. Det finns dock inte någon skyldighet berätta om t.ex. hälsotillstånd kopplat till medicineringen utöver vad som är nödvändigt med anledning av säkerheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har en skyldighet att bl.a. vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. I detta kan även ligga en undersökningsplikt. Detta är naturligtvis beroende av typen av verksamhet, vilka arbetsuppgifter arbetstagaren ska utföra och hur stor riskerna kan anses vara kopplat till det som arbetsgivaren efterfrågar hos arbetstagaren. Det finns ingen lag som förbjuder en arbetsgivare att genomföra drogtester. Av Arbetsdomstolens (AD) praxis framgår bl.a. att det i kollektivavtal eller i anställningsavtal kan överenskommas om rätt för arbetsgivare att genomföra drogtester. Har någon överenskommelse inte träffats i saken kan arbetsgivaren ändå kräva att arbetstagaren genomgår test. Detta är enligt AD:s praxis en följd av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. En avvägning skall göras mellan arbetsgivarens intresse av att drogtesta arbetstagaren och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet. En arbetstagares vägran kan vara saklig grund för uppsägning. I verksamheter med riskfyllda arbetsuppgifter och i verksamhet av särskild art har AD godtagit regelbundet återkommande tester, slumpmässiga sådana, stickprovskontroller och tester på förekommen anledning, bl.a. i AD 2013 nr 19*. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en rätt för arbetsgivaren att begära drogtest men arbetsgivarens intresse av testet ska alltid vägas mot arbetstagarens intresse av skydd för
sin personliga integritet. En bedömning av omständigheterna måste göras i varje enskilt fall. Det är i sista hand AD som avgör gränsdragningen mellan dessa intressen. * AD 2013 nr 19 gällde en tvist mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund samt DHL Freight (Sweden) AB i Stockholm. Fråga främst om arbetstagarna skulle genomgå alkoholtest hos en av bolagets kunder inneburit brott mot ett mellan förbundet och bolaget träffat kollektivavtal om hantering och rutiner av alkolås i företagets fordon. AD dömde till arbetsgivarens fördel och bedömde att dennes intresse av att minimera riskerna av alkoholpåverkade förare vägde tyngre än arbetstagarens intresse att skydda den personliga integriteten. Andra domar som berör drogtestning AD 1991 nr 45 Bolag ansågs ha rätt att ställa som villkor för arbete med ställningsmontage att arbetstagarna deltog i drogtest avseende cannabis. Arbetstagarna ansågs ha motsvarande skyldighet att medverka. Trots detta ansågs bolaget ej ha haft rätt att - vid den tidpunkt då det skedde - säga upp två arbetstagare som vägrade medverka i drogtestet. I den situation som hade uppkommit borde enligt domstolens uppfattning [arbetstagare A] och [arbetstagare B] trots att de inte kunde sysselsättas i arbete med ställningsmontage ha beretts ytterligare betänketid för att överväga bolagets krav att de skulle delta i provtagningen. AD 1998 nr 97 Svenska Elektrikerförbundet har väckt talan mot EFA och OKG (kärnkraftverk) vid arbetsdomstolen med yrkande att domstolen skall förklara att arbetstagaren inte är skyldig att vart tredje år genomgå alkohol- och narkotikatester. AD ansåg att arbetstagaren var skyldig att medverka till narkotikatest, men inte i alkoholtest med motiveringen att alkoholtestet inte var tillräckligt tillförlitligt att kunna säkerställa en alkoholkonsumtion av sådan omfattning och med sådana skadeverkningar att den kan utgöra en fara för bolaget. AD 2001 nr 3 Hos en stiftelse som bl.a. bedriver projektverksamhet i vilken anställda placeras på skolor som s.k. skolvärdar uppkommer misstankar om att en skolvärd missbrukar narkotika. Projektledningen beslutar därför att arbetstagaren skall lämna urinprov i syfte att utröna om det finns grund för misstankarna. Arbetstagaren vägrar emellertid att medverka i provtagningen med hänvisning till sin personliga integritet. Då han efter flera uppmaningar vidhåller sin ståndpunkt sägs han upp från sin anställning. Fråga om stiftelsen har haft saklig grund för uppsägningen. Uppsägningen ansågs av AD som sakligt grundad, men p g a formfel vid uppsägningen dömdes stiftelsen till allmänt skadestånd. Per Öhman kvalitetsansvarig och arbetsrättslig sakkunnig vid Aleforsstiftelsen telefon 0705-28 74 00
Hjärnans belöningssystem Alkohol- och drogmissbruk är vårt största samhällsproblem, det finns inget som kan jämföras med det. Var står modern biomedicinsk och neurovetenskaplig forskning idag, när det gäller beroendeproblem? Vad vi vet idag är, att alla de medel som missbrukas av människor, och som ger upphov till beroende, det gäller alkohol, kokain, amfetamin, opiater, cannabis och så vidare, alla de medlen kan på olika sätt aktivera våra belöningssystem. Dessa medel blir då genvägar eller surrogat, till de naturliga förstärkarna. Man kan inte ta bort drogen utan att hitta nya sätt att aktivera belöningssystemen, som gör att den beroende upplever tillfredsställelse eller glädje, och har en god livskvalitet. Alkohol har effekt på många organ. För hög alkoholkonsumtion leder till exempel till hjärtoch leverproblem, men alkohol påverkar även hjärnan genom flera olika mekanismer. Det är dessa mekanismer som är grunden för alkoholens beroendeskapande potential. Alkohol kan verka stimulerande aktiverande glädjeframkallande, ångestdämpande, kramplösande och muskelavslappnande. Alla dessa effekter är av betydelse för alkoholens beroendeframkallande potential. Hjärnan och drogerna Den mänskliga hjärnan har en miljard nervceller, och är den mest komplexa struktur man känner till. Där finns belönings- och varningssystem som haft avgörande betydelse för vår överlevnad och utveckling både som individer och som art. Belönings- eller lustcentrum ligger djupt inne i mellanhjärnan och sträcker sig till det limbiska systemet. Det finns kopplingar till pannloben som bland annat är viktig för planering, tankar och värdesystem. Väljer vi rätt beteende eller handling blir vi lyckliga och mår bra. Misslyckas vi kan resultatet bli ångest och oro. Normalt sett uppstår dessa känslor av tillfredsställelse med hjälp av nervsystemets eget belöningssystem. Men olika droger kan påverka och till och med ta över vårt belöningssystem. Dessa droger kommer att ge lustupplevelser utan att vi presterar något som är bra för oss. Ibland kan man se att en drogberoende person väljer drogen framför kraftiga naturliga förstärkare som mat, sex och gemenskap. Hjärnan kan inte skilja på naturliga och drogframkallande stimuli. Belöning upplevs alltid som positiv. Under en beroendeutveckling byggs hjärnans belöningssystem om. Hjärnan blir mindre känslig för vissa drogeffekter, så kallad tolerans, men mer känslig för andra, sensitisering. Tolerans innebär att man behöver mer av drogen för att få samma effekt som tidigare uppnåddes med mindre mängd. Tolerans är sedan länge ett välkänt fenomen, som bland annat innebär att en alkoholberoende person kan ha mycket hög alkoholhalt i blodet utan att verka
påtagligt berusad. Alkoholberoende patienter som tagits för rattfylleri kan ha så mycket alkohol i blodet att det för en frisk person skulle innebära medvetslöshet. Sensitisering kan sägas vara motsatsen till tolerans. Den beroendesjuke blir alltmer känslig för vissa av drogens effekter. En alkoholberoende person kan starta ett drickande bara genom att dricka ett glas öl, eller till och med genom att befinna sig i en miljö som förknippas med drickande. Sensitisering innebär att de stimulerande effekterna av en drog förstärks. Sensitisering kvarstår under flera år och är en av de bidragande orsakerna till upprepade återfall. För en beroendesjuk kan dessutom olika yttre omständigheter påverka hur fort beroendeutvecklingen går. Djurexperimentella studier visar att droganvändande som sker samtidigt med en stressituation ger snabbare beroendeutveckling. Forskning visar också att förekomst eller beroende av andra droger fungerar som ett slags inkörsport till alkohol eller annat drogberoende. Så verkar vara kopplingen mellan nikotin och alkohol. En oerhört hög andel av de alkoholberoende personerna är rökare, upp till 90% jämfört med 20-30% i den vanliga befolkningen. Detta fenomen kallas korssensitisering, effekten av en drog förstärks av en annan drog. Råttor som givits nikotin föredrar alkohol framför vatten. Ungdomar som börjar röka tidigt blir lättare beroende av alkohol och andra droger senare i livet. Och alla känner väl till kopplingen mellan alkohol och nikotin som feströkning. I hjärnan finns två signalsubstanser med motsatt funktion GABA (gammaaminobutansyra) och glutamat. GABA har en dämpande effekt på organismen och glutamat verkar aktiverande. Vid långvarigt drickande försvagas GABA och glutamat tar överhanden, vilket leder till en överaktiv hjärna med risk för skador. Serotonin centralt för vår psykiska hälsa Signalsubstansen serotonin har stor betydelse för hur vi mår. För låga serotoninnivåer ger ökad ångest och ökad förekomst av depressioner. Alkohol kan på sikt försämra serotoninfunktionen. Ett av de viktigaste kroppsegna ämnen som aktiverar belöningssystemet är dopamin. Dopamin spelar första fiolen i belöningsorkestern och verkar vara en neurokemiskt gemensam nämnare. Alla beroendeframkallande medel ökar aktiviteten, direkt eller indirekt, i detta system. Effekterna skiljer sig åt beroende på typ av drog, men sluteffekten blir ett ökande inflytande för dopaminets belöningssystem. Senare års forskning har nyanserat synen på dopamin som den viktigaste belöningstransmittorn förmedlaren. För närvarande ser det ut som om dopaminet har stor betydelse för att koppla alla sorters nya intryck med olika känslor, inte bara lust.
Vem blir alkoholberoende? Alla kan bli alkoholberoende, helt enkelt därför att alkohol i sig är beroendeframkallande. Ingen har ett inbyggt skydd mot beroende, det är viktigt att påpeka. Alla som dricker tillräckligt mycket alkohol under tillräckligt lång tid blir till sist beroende. Det finns ingen skyddsgen mot alkoholberoende. Vissa av oss är mer sårbara för missbruk och beroende. Orsaken till detta kan hittas i vårt genetiska anlag (arvet), den livsstil vi lever i och den miljö vi vistas i. Även om vi har släktingar som utvecklar alkoholberoende innebär inte detta att vi måste bli alkoholberoende själva. Det vi ärver är ett slags fallenhet för att utveckla beroendeproblem. På samma sätt är inte en viss livsstil eller en särskild miljö tvingande för att utveckla ett beroende. Jörgen Engel Professor, sektionen för farmakologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet Texten är ett utdrag ur boken Leva med beroende av Pia Mattzon Ramavtal med Göteborgs stad och flera andra kommuner Från och med 1 februari har vi ramavtal med Göteborgs Stad gällande deras personal. Då Göteborgs Stad organiserar nästan 50.000 anställda så är vi givetvis mycket stolta över detta samarbete som gäller såväl öppenvård som behandling vid vårt behandlingshem. Vi har även tecknat samarbetsavtal för anställda genom Aleforsrådet med följande kommuner det senaste året: Hjo Kommun Mariestads kommun Tidaholms kommun Skara Kommun Munkedals kommun Götene kommun Vara kommun Öckerö kommun Mölndals stad Uddevalla kommun Marks kommun Gullspångs kommun
Ny personal Malin Sandberg började arbeta som stf verksamhetschef på Aleforsstiftelsen den 1 september. Malin är socionom och specialiserad på att arbeta med människor med beroendeproblematik. Hon har ca 15 års erfarenhet av arbete med denna målgrupp, både i offentlig och privat sektor, senast som platschef på ett behandlingsföretag. Malins ansvarsområden är bl a personaloch marknadsfrågor. För närvarande håller hon tillsammans med Per Öhman på att skapa en ny hemsida med nya texter med målsättningen att spegla den utveckling som sker inom Aleforsstiftelsen. Malin leder också ett internt arbete med att utveckla behandlingen så att den matchar de behov som finns ute på våra arbetsplatser idag, bl a beredskapen att behandla personer med läkemedels- och narkotikaberoende. Thomas Lundblad är nyrekryterad rådgivare och börjar att arbeta på Aleforshemmet i Alingsås den 2 mars. Thomas är utbildad alkohol- och drogterapeut och har flera års erfarenhet av arbete med personer med beroendeproblematik. Vi söker en alkohol- och drogrådgivare till vårt behandlingshem i Alingsås. Sista ansökningsdag är 27/2. Läs mer om tjänsten på vår hemsida. www.aleforsstiftelsen.se
Aleforsrådets nätverksträff med fokus på läkemedel i arbetslivet Aleforsstiftelsen bjuder in till nätverksträff för dig som arbetar som personal- eller HRansvarig. Vid detta tillfälle fokuserar vi på våra medarbetare som äter olika mediciner mot smärta, ångest, oro, sömnsvårigheter, mm. Många läkemedel som skrivs ut är narkotikaklassade och kan ha en kraftig påverkan på vårt sinnestillstånd såväl som att de kan vara förenade med besvärande bieffekter. Ibland kan dessa läkemedel påverka vår arbetsförmåga såsom exempelvis sänkt reaktionstid, sänkta kognitiva funktioner och humörsvängningar. Vad händer när så sker och det kan bli fråga om ett arbetsmiljöproblem eller till och med en säkerhetsrisk? Hur kraftigt påverkas vi av olika läkemedel? Vilka möjligheter har arbetsgivaren att utreda en medarbetare som har en behandlande läkare och äter förskriven medicin? Har arbetstagaren någon skyldighet att informera arbetsgivaren om medicinering som kan påverka säkerheten på arbetsplatsen? Mötesledare: Morgan Karlsson, behandlingschef vid Aleforsstiftelsen Vi för samtal med Arbetsmiljöverket och Läkemedelsverket om deras deltagande. I skrivande stund är detta ännu inte fastställt. Vi återkommer i vårt nyhetsbrev! Mejla info@aleforsstiftelsen.se om du inte redan får vårt nyhetsbrev till din mejladress. TID OCH PLATS: kl 13-16 den 26 maj, 2015. Mötesplats Göteborg, Södra Allégatan 1B, Göteborg PRIS: Kostnadsfritt för medlemmar i Aleforsrådet. Övriga: 750 kr ANMÄLAN: www.aleforsstiftelsen.se alt Per Öhman, 0705-28 74 00
Arbetsplatsprogram Arbetsplatsprogrammet vänder sig chefer, personalansvariga, skyddsombud samt till våra patienters kontaktpersoner med intresse av att få en ökad förståelse av alkohol och andra droger i arbetslivet under en heldagsutbildning. Varje patient som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram bör ha en eller flera kontaktpersoner från arbetsplatsen eller annan remittent. För att fungera som kontaktperson behöver man ha grundläggande kunskap om alkohol och droger samt insikt i behandling. Detta gäller även chefer eller andra med ansvar för personal och arbetsmiljöfrågor. Innehåll Tidiga tecken Arbetsrätt vid missbruk Läkemedels- och narkotikamissbruk Alkohol- och drogtestning Alkohol- och drogpolicy Vägen in och ut ur ett missbruk Uppföljning av behandling Målgrupp Chefer, HR-funktion, skyddsombud, företagshälsovård samt våra patienters kontaktpersoner Tid Datum Plats Pris Anmälan Mellan kl 09:00-16:00. Lunch ingår ej utan sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Du kan välja mellan följande utbildningstillfällen: 18 mars, 20 maj, 16 september eller 18 november under 2015 Utbildningen sker i HSB:s lokaler på Första Långgatan 28 A den 18 mars. Övriga tillfällen är vi på Mötesplats Göteborg, Södra Allégatan 1B. För kontaktpersoner till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Medlemsföretag i Aleforsrådet har två fria platser per utbildningstillfälle. För övriga deltagare är avgiften 2.500 kr per deltagare exkl moms. Lunch vid heldagsutbildning sker på egen hand. Kaffe/Te ingår och serveras vid raster under dagen. Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på telefon 0322-66 56 80. Avbokning kan ske fram till 14 dagar före start. Vid avbokning senare än 14 dagar före debiteras full avgift. Vid förhinder att delta kan platsen överlåtas till en kollega. Vid för få anmälningar förbehåller vi oss rätten att ställa in.
Anhörigprogram Anhörigprogrammet vänder sig till våra patienters anhöriga och familjemedlemmar. Vi träffas under tio onsdagar (en onsdag varje månad). Varje sådant tillfälle består av en föreläsning och ett grupparbete då vi diskuterar aktuella ämnen. Man kan påbörja programmet när som helst. För anhöriga till patienter på Aleforshemmet erbjuds möjlighet att ta del av Anhörigprogrammet på lördagar i form av lördagsseminarier. Dessa hålls på Aleforshemmet mellan kl 09:30 12:30. Därefter finns möjlighet att äta lunch på Aleforshemmet och umgås tillsammans med patienten. Vill Du/Ni få mer information eller anmäla Dig, ring till Romana Powidzka Casserblad på telefon 031 15 97 03. Datum 2015 14 januari, Känslor 18 februari, Skam och skuld 18 mars, Att växa upp i en missbrukarfamilj 15 april, Isblomma 13 maj, Ett återfall ur familjens perspektiv 10 juni, Hur går vi vidare? 16 september, Tillfrisknandeprocessen från beroendet 14 oktober, Tillfrisknandeprocessen familjen 11 november, Krisprocessen 9 december, Relationer Tid Mellan kl 17:30 20:00. Plats Pris Anmälan På vår mottagning i Göteborg, Första Långgatan 21. För anhöriga till våra patienter ingår utbildningen i behandlingskostnaden. Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på telefon 031 15 97 03, Romana Powidzka Casserblad.
Välkommen på studiebesök Vi tar gärna emot arbetsgivare, företagshälsovård, socialtjänst, elever och andra som är intresserade av vår behandlingsverksamhet och tolvstegsbaserad behandling. Besök oss gärna när vi har informationsträffar på Aleforshemmet. Vi berättar om vår verksamhet, visar runt på anläggningen och avslutar med en gemensam fikastund. Vårt eget kök brukar bjuda på hembakat. Programpunkter o Presentation av Aleforsstiftelsen. o Beroendesjukdom vad är det? o Tolvstegsbaserad behandling på Aleforshemmet. o Vad händer sedan? o Hur får anhöriga hjälp? o Visning av Aleforshemmet o Fika Datum 24 mars eller 27 oktober, 2015 Tid Mellan kl 13:00 15:00 Plats Pris Anmälan Aleforshemmet, Aleforsvägen 11 i Alingsås Kostnadsfritt Du kan anmäla dig via vår hemsida, www.aleforsstiftelsen.se eller på Aleforshemmets telefon 0322-66 56 80. Välkommen!
020-22 12 00 Kostnadsfri rådgivning Aleforslinjen är vår telefonrådgivning för alkohol- och drogfrågor, som vänder sig till dig som anställd i någon av Aleforsrådets medlemsorganisationer. Frågorna kan handla om vad man ska göra när man misstänker missbruk av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. Det kan även handla om ens egen konsumtion eller någon anhörig, ex familjemedlem, som man är bekymrad för. Aleforslinjen kostar inget för dig som ringer. Telefonnumret till Aleforslinjen är 020-22 12 00 och du kan vara helt anonym när du ringer. Aleforslinjen är öppen alla vardagar mellan kl 08:00 och 16:00. Välkommen att kontakta oss! Önskar ni kontaktkort med information om Aleforslinjen till Er arbetsplats? Kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00 eller Anders Andersson på telefon 0725-14 92 20
Alkohol- och drogkunskap i arbetslivet Cirka 318 000 svenskar uppskattas vara beroende av alkohol och ytterligare 128 000 uppskattas ha ett pågående missbruk (källa: CAN). Uppvisar någon tecken på att vara påverkad av alkohol eller droger så utgör den personen en direkt fara både för sig själv och sin omgivning. Vi har alla en skyldighet att i ett sådant läge ingripa och hjälpa till. Vad är missbruk/beroende och hur kan man se signalerna? Vad gör man när man misstänker att någon är påverkad på jobbet? Vad är medarbetarens ansvar? Vad är chefens ansvar? Vad innebär arbetsgivarens utredningsansvar och rehabiliteringsansvar? Hur hanterar man påverkan av läkemedel och narkotika? Vilken hjälp finns att få för den som har problem? Hur följer man upp en behandlingsinsats? Målgrupp: chefer, skyddsombud och övriga medarbetare Omfattning: Halvdag Tidpunkt: Efter överenskommelse Pris: 7.500 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Vi erbjuder även ovanstående utbildning med tillägget att någon som genomgått behandling berättar om vägen in och ut ur sitt missbruk med möjlighet att ställa frågor och diskutera. Utbildningen ges då istället som heldagsutbildning. Pris: 11.900 kr exkl moms (gäller medlemmar i Aleforsrådet) Priser är exklusive resekostnader. Vid resa utanför Göteborg-/Alingsåsområdet debiteras 45 kr/mil samt 354 kr per påbörjad timme om restiden överstiger 1 timma. Lagstadgad moms, fn 25%, tillkommer på ovanstående pris. Betalningsvillkor 30 dgr netto. Priserna gäller t o m 2015-03-31. Beställ Er utbildning idag! Kontakta Anders Andersson (tel. 0725-14 92 20) eller Per Öhman (tel. 0705-28 74 00) Mejl: anders.andersson@aleforsstiftelsen.se, per.ohman@aleforsstiftelsen.se
Bli medlem i Aleforsrådet Förtur till Aleforsstiftelsens behandlingar Vid kösituation till behandling är det alltid Aleforsrådets medlemmar som kommer i första hand. Normalt skall ett bedömningssamtal kunna bokas senast nästkommande vardag och behandlingsinsatsen påbörjas så snart den kontrollerade nykterheten/drogfriheten har avslutats (normalt en vecka). Medlemskapet säkerställer en snabb hantering vid en akut situation. Rabatt på utbildningar, konsultation, material och behandlingar Särskild prislista tillämpas. Två fria platser i Arbetsplatsprogrammet vid varje utbildningstillfälle Arbetsplatsprogrammet är en heldagsutbildning som ges löpande under året. Vid varje utbildningstillfälle har Aleforsrådets medlemmar två platser reserverade utan kostnad. För närmare beskrivning av utbildningen, se vår hemsida www.aleforsstiftelsen.se Fri telefonrådgivning genom Aleforslinjen för samtliga anställda Genom Aleforslinjen, 020-22 12 00, har samtliga anställda möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få kostnadsfri telefonrådgivning i frågor som rör missbruk av alkohol, läkemedel och narkotika. Man kan vara helt anonym när man ringer. Det går bra att ringa om man känner oro för egen konsumtion, i rollen som anhörig eller om man har allmänna frågor. Fri chefshandledning Alla chefer har möjlighet att kontakta Aleforsstiftelsen för att få stöd och handledning i personalärenden där man misstänker alkohol- eller annan drogproblematik. Kontakt kan tas antingen via Aleforslinjen eller med något av våra kontor. Fri policyrevision och tillgång till dokumentmallar Vi vill att alla Aleforsrådets medlemmar ska ha en bra policy med tillhörande handlingsplan gällande alkohol och droger. I medlemskapet ingår därför en översyn av befintlig policy där vi återkopplar med förslag på hur denna kan stärkas. De organisationer som uppvisar en godkänd policy erhåller ett intyg från oss. Via vår hemsida erbjuds en särskild inloggning som ger tillgång till exempel på policy från olika organisationer, behandlingsöverenskommelse och annat dokumentstöd. Kostnadsfritt företagsbesök och fortlöpande information I medlemskapet ingår att vi varje år, under en timme, kommer ut och besöker er för att berätta om vår verksamhet samt hur vi kan bistå era chefer och medarbetare. Genom nyhetsbrev såväl via post som mejl ges information löpande om vår verksamhet samt inom området alkohol och andra droger. För medlemskap, kontakta Per Öhman på telefon 0705-28 74 00 eller Anders Andersson på telefon 0725-14 92 20. Aleforsstiftelsen Aleforshemmet Första Långgatan 21 Aleforsvägen 11 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com Fax: 031-42 62 35 Fax: 0322-66 56 81 Hemsida: www.aleforsstiftelsen.com