Smitt Smittskyddsenheten NR 1. JANUARI 2017 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 CALICI... 2 RSV- RESPERATORY SYNCYTIAL VIRUS... 2 TBE-VACCINATION... 3 ZIKA... 3 CAMPYLOBACTER... 4 HIV- TESTING WEEK... 5 NY ADRESS TILL SMITTSKYDDSENHETEN... 5 HÄR NÅR DU OSS... 5 INFLUENSA Årets influensasäsong har startat. Den har börjat tidigare än de senaste årens influensasäsonger. Det innebär att det är hög tid att vaccinera sig om man inte hunnit göra det. Figur: Antalet rapporterade influensafall nationellt under säsongerna 2012-13 till och med årets säsong. Data till och med vecka 51, 2016. Hittills har majoriteten av patienterna haft influensa A av typen H3N2 som ingår i influensavaccinet. Skyddseffekten av vaccinet räknas i nuläget ligga på totalt 50 %, men lägre för riskgrupperna. Det finns därför anledning att vara generös med antiviral behandling till personer med influensasymptom som tillhör riskgrupperna för allvarlig influensa, även om de är vaccinerade.
CALICI Även vinterkräksjukan (calicivirus) är i full gång. Årets utbrott ser ut att bli i liknande nivå som tidigare år. Bästa skyddet mot Calicivirus är god handhygien och god livsmedelshygien. Man ska inte heller arbeta när man är sjuk i vinterkräksjuka. Smittsamheten är stor. Figur: Antalet rapporterade fall av calicivirus (noro och saporo) per vecka jämfört med tidigare säsonger. Rapport till och med vecka 51, 2016. RSV- RESPERATORY SYNCYTIAL VIRUS RSV- är ett luftvägsvirus som drabbar alla barn, oftast före 2 års ålder. Man får ingen bestående immunitet och kan drabbas av RSV flera gånger i livet. Sjukdomen kan bli allvarlig, särskilt första gången barnet får den, och kan då kräva vård på sjukhus. I Sverige har vi årligen epidemier på vinterhalvåret under ungefär samma period som säsongsinfluensan. Det finns inget vaccin mot RSV men sjukdomen kan numera förebyggas med ett läkemedel som innehåller monoklonala antikroppar mot viruset. Det ges framför allt till för tidigt födda barn med lungsjukdomar. Folkhälsomyndigheten har sedan några år publicerat veckorapporter även för RSV. I år ligger säsongen tidigt och verkar bli relativt omfattande. 2
Figur: Antalet rapporterade fall av RSV infektion till och med vecka 51, 2016. Jämförelse med tidigare RSVsäsonger. TBE-VACCINATION Det är hög tid att vaccinera sig mot TBE inför 2017 års fästingsäsong. Är man inte vaccinerad tidigare och ska hinna få fullt skydd med tre doser vaccin innan sommaren bör man påbörja vaccination i januari-februari. Om man inte är vaccinerad tidigare så ska grundvaccination med tre doser vaccin: dag 0, efter 1-3 månader och efter 5-12 månader. Barn bör också vaccineras, även om det är ovanligare med allvarlig TBE-infektion hos barn. TBE-vaccinet kan ges från 1 års ålder. Man ger barn (1-12 år Encepur, 1-15 år FSME) ett vaccin med lägre dos men med samma tidsintervall. Är man grundvaccinerad ska man ta en påfyllnadsdos efter 1-5 år beroende på ålder och vilket vaccin man tidigare fått. ZIKA WHO (World Health Organization) har deklarerat att zikavirusepidemin inte längre utgör ett internationellt hot mot människors hälsa och man drar bort det ökade beredskapsläget. Man kommer dock att fortsätta att arbeta med att minska smittspridningen och få mer kunskap om sjukdomen. Inga ändringar har gjorts i rekommendationerna för gravida och de som önskar bli gravida eller för provtagning. (Se Folkhälsomyndighetens hemsida ) USA:s smittskyddsenhet CDC (Center for Disease Control) anser att man nu har kontroll på spridningen av zikavirus i Florida. 3
CAMPYLOBACTER Antalet personer som har insjuknat i campylobakter har under sommaren och hösten varit ovanligt många. Uppsala län har liksom i övriga landet haft mer än tre gånger så många inhemska fall som tidigare år. I september-december (se Figur). Figur: Antalet fall av enterit orsakad av Campylobacter i Uppsala län 2016. Jämförelse med medelantalet för 2007-2015. Personer smittade i Sverige. Konsumtionen av färsk kyckling har ökat under flera år och ökningen av antalet sjuka detta år sammanfaller med en ökning av förekomsten av campylobacter i svenska kycklingflockar. Färsk kyckling är sedan tidigare en känd källa till smitta. Vid en utredning för nästan ett år sedan kunde laboratorieanalyser visa att det var samma sorts bakterier som fanns hos både kycklingbesättningar och människor som blev sjuka. Campylobacter är känsliga för snabb nedfrysning och mängden campylobacter är därför lägre i fryst kyckling. Med en god hand och livsmedelshygien är dock risken att smittas mycket liten även med färsk kyckling. Genomstek alltid kyckling - genom att hetta upp maten ordentligt dör eventuella bakterier. Var noggrann med hygienen, tvätta händerna innan du börjar laga mat, och direkt efter att du hanterat rått kött och kyckling. Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor. 4
HIV- TESTING WEEK Vecka 47 uppmärksammades hiv testing week på Flogsta vårdcentral. Tanken var att erbjuda alla besökare över 18 år ett hivtest, oavsett av vilken anledning de uppsökte vårdcentralen. Kampanjen resulterade i att ca 70 hivtester togs under veckan, vilket är många fler än vad som brukar tas på vårdcentralen (genomsnittet har legat på 1-5/månad). Från enkätsvar kan vi se att de flesta tycker att det är bra och viktigt att bli tillfrågad om att ta ett hivtest och ingen svarade att de upplevde det som kränkande. Det var också glädjande att se att besökare i alla åldrar tackade ja till ett hivtest. De yngsta var 19 år och den äldsta var 85 år. Ur preventionssynpunkt är det viktigt att vara frikostig med hivtester och som den här kampanjen visar så tar patienter inte illa upp av att få frågan. Kom ihåg att vem som helst kan få hiv, det är inget som bara drabbar vissa grupper. NY ADRESS TILL SMITTSKYDDSENHETEN Från 1 januari 2017 blir Landstinget i Uppsala län del av Region Uppsala. Det innebär byte av namn på våra logotyper och mailadresser. Smittskyddsenhetens myndighetsbrevlåda nås från 10 januari på: smittskydd@regionuppsala.se HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten, Region Uppsala, 751 85 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: 018-55 29 01 E-post till myndighetsbrevlådan (fr.o.m. 10 januari 2017): smittskydd@regionuppsala.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 018-611 60 62 Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@lul.se Telefon: 018-611 92 30 Helena Palmgren Bitr.smittskyddsläkare helena.palmgren@lul.se Telefon: 018-611 92 20 Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@lul.se Telefon: 018-611 92 21 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@lul.se Telefon: 018-611 92 22 Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@lul.se Telefon: 018-611 03 86 Johan Landström Smittskyddsassistent johan.landstrom@lul.se Telefon: 018-611 92 24 Annie A. Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@lul.se Telefon: 018-611 92 25 Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@lul.se Telefon: 018-611 03 85 Vi kommer att byta våra personliga e-postadresser successivt under början av året. Istället för lul.se på slutet blir det förnamn.efternamn@regionuppsala.se Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: http://www.smittupp.nu Ansvarig utgivare: Mats Ericsson Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva Furuland, Marie Björlin Smittskyddsenheten, 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00 (vxl) E-post: uppsala.smittskyddslakaren@regionuppsala.se 5