Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014



Relevanta dokument
Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutritionsproblem och åtgärder

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Margareta Hallner. anpassning av miljö och dryck. Barn med Downs Syndrom matproblematik,

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Checklista - vanliga stressorer

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Ätstörningar och ESSENCE

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Mat och välbefinnande

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren Utbildning Grupper

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Det är (inte) vårt bord!

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Typisk oralmotorisk utveckling

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Hälso- och sjukvårdsenheten

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Skolsocial kartläggning

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Orofaciala funktionsstörningar. När mat och tandborstning blir en kamp. Ätsvårigheter. Kartläggning av barn med gastrostomi. Utbildningsdag

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Habiliteringen i Blekinge

Manual för Nutrition, vårdplan

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Riskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor

Tjänsteutlåtande - Riktlinjer för måltider och nutrition inom verksamhetsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Hur det är att leva med NPF

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Habiliteringsprogram autism

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Kan inte äta, vill inte äta? - Om en behandlingsmodell av matvägran

och behandling hos barn

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

3 års hälsobesök i team

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Transkript:

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering

Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem. Folke Bernadotte regionhabilitering

Ätovilja vad är det? Landsunikt arbetssätt Multiprofessionellt team 2 v utredning, familjerna bor hos oss Till stor del riks/regionspatienter Våra familjer/remittenter är nöjda Lång kö, remisser ökar stadigt i antal

Varför äter inte mitt barn? Ätmotoriska orsaker - Mitt barns motorik hindrar det från att kunna äta och svälja R13.9 Sväljningssvårigheter F80.0B Utvecklingsförsening av oralmotorik Ätovilja - Mitt barn äter inte så mycket som det har potential att göra F98.2 Matvägran hos spädbarn och barn (ätovilja)

Barn som riskerar att drabbas av ätovilja Barn med sensoriska problem Barn med hjärtfel Prematura barn Barn med ADHD Barn med autismspektrumstörning Barn med reflux/förstoppning Långvariga sjukdomsperioder Barn med syndrom

Svältprovokation? Kan man behandla ätproblem genom att svälta barnet så att det blir hungrigt? Aptit är starkt förknippad med lust. Hunger är fysiologisk, aptiten väcks. Vad händer om barnet inte vill ta in mat i munnen?

Teamet: arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och specialpedagog Utredningsperiod: oftast två veckor uppföljningsvecka kräver ny specialistvårdsremiss Annat: konsultationer studiedagar, kurser

Utredningens innehåll Varje teammedlem bidrar, utifrån sin profession, till en helhetssyn på barnets ätproblem: hälsotillstånd, medicinska faktorer nutrition och näringsinnehåll sensoriska reaktioner och bearbetning av intryck grovmotorik och sittställning

Matlagets modell Multiprofessionellt: Föräldracoachning i måltider Sensorisk/grovmotorisk behandling Mat och lek Matkul Medicinska faktorer Optimerad sondregim, livsmedelsval

Anpassad hemkunskap Matkul Matskola Föräldrasamtal med psykolog Uroterapi Handledning av hemteam

Maten och måltidssituationen - Matdagbok - Tillväxtkurvor - Kosthistorik - Kostanamnes - Måltidsordning - Volym och matningsstider - Sondmat och livsmedelsval

Föräldracoachning i måltider Erbjudande förhållningssätt Vägledande tilltal Mängd och konsistensanpassning

Erbjudande förhållningssätt - För att ge barnet chansen att utveckla sitt intresse måste vi ge det utrymme att själv närma sig maten. - Man kan aldrig öka sina mängder när man är i försvarsposition.

Vägledande tilltal - Korta koncisa meningar om det som händer precis här och nu: Vad upplever vi? Vad gör vi? Hjälper barnet (våga) hålla fokus på det ät- och drickbara Beskrivs utförligt i boken Varsågod handbok för föräldrar till barn med ätproblem

Sensorisk lek Sensory Diet Föräldra samtal med psykolog Uroterapi Kostråd Handledning av hemteam

Samlad bild Efter utredningen får föräldrarna en samlad bild av barnets förmågor: vad som hindrar barnet vilka åtgärder som kan underlätta barnets förmågor hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till hemsituationen Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring.

Sensoriska problem

Sensoriska överkänslighetsreaktioner - Taktil överkänslighet - Osäkerhet vid rörelse - Överkänslighet mot lägesförändringar - Överkänslighet för lukt, smak, ljud och ljus

Underkänslighet - Behöver starka stimuli - Kan inte få nog - Svårt att hålla stabil vakenhetsgrad.

Taktilt försvar Tycker inte om att duscha, borsta tänder, torka ansiktet eller kamma sig. Tycker inte om lätt beröring, särskilt svårt med långa strykningar, oväntad beröring eller kladdiga texturer. Kan ha svårt att tolerera olika konsistens på mat. Leker ofta ensam Varierar mycket med dagsformen, feber, trötthet, etc.

Sensoriskt försvar Sensoriskt försvar är ofrivilliga eller defensiva reaktioner på icke hotande stimuli. Stör den individuella förmågan att klara dagliga situationer Stör förmågan att uppskatta nya saker och händelser

SI-baserade interventioner SI behandling Sensory Diet Heavy work Borstmetoden Alert program Omgivnings åtgärder Information

Fördjupningstexter http://www.spdfoundation.net/ många olika avd. För SI. http://www.sensory-processingdisorder.com/ SPD. Nätverk. http://www.sensoryintegration.org.uk/cour ses/ Engelska nätverket för SI.