1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden." 1.1 i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1.1.1 ( se även 2.1.1 och 4.3.1) Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade forskare/lärare/övrig personal samt att upprätthålla en hög kompetensnivå 1.1.2 Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå medför risk att kvaliteten i utbildningen påverkas negativt. 3 4 1 4 Hög 1.1.3 Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Minskad efterfrågan på universitetets grundutbildning med minskat söktryck, försämrad genomströmning och minskade intäkter som följd. Faktorer som kan påverka är t ex nedgång i ålderskullar, komplicerade tillträdesregler, ökad konkurrens från andra lärosäten nationellt och internationellt, dålig placering i ranking av utbildningar och lärosäten mm. 1.1.4 per capita-ersättning, d v s ersättningsbelopp per student per capita-ersättning, d v s det ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer som utgör den statliga resurstilldelningen för högre utbildning, medför risk för negativ påverkan på kvaliteten i utbildningen. 3 3 Sida 1 (15)
1.1.5 Ej tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete inom utbildningen Risk för att universitetets kvalitetsarbete på utbildningssidan inte är tillräckligt systematiskt. Exempelvis finns risk för brister i kvalitetssäkring, bl a avsaknad av processer, skriftliga rutiner. Även risk för avsaknad av krav på uppföljning. 1.2 Internationalisering 1.2.1 Försämrad förmåga att Risk att universitetet inte lyckas attrahera attrahera internationella tillräckligt många internationella studenter till studenter till universitetets utbildningar, särskild risk gällande studenter utbildningar från utomeuropeiska länder till följd av införandet av studieavgifter för dessa studenter. Därmed finns risk för att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter samt intellektuellt och forskningsmässigt utbyte. 1.2.2 t deltagande av universitetets studenter i internationella studentutbyten 1.3 Övrigt 1.3.1 Antagning av studenter på falska meriter 1.3.2 Fusk och plagiering vid examination Risk att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter om man inte lyckas förbereda studenterna för internationella studier och om allt för få av universitetets studenter deltar i studentutbyten, vilket även leder till att studenter går miste om värdefulla internationella studieerfarenheter, språkkunskaper och breddad erfarenhet inför inträde på arbetsmarknaden. Studenter antages till utbildning på falska merithandlingar. Risk för att fusk och plagiering vid examination ökar kraftigt i omfattning. 3 3 4 2 4 2 1 2 1 3 Sida 2 (15)
2. Forskning och utbildning på forskarnivå "Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående." "Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka" "De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras" 2.1 i forskning och utbildning på forskarnivå 2.1.1 Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade ( se forskare/lärare/övrig även personal samt att 1.1.1 upprätthålla en hög och 4.3.1) kompetensnivå 2.1.2 Svårigheter att rekrytera forskarstuderande till utbildningen på forskarnivå 2.1.3 Bristande kapacitet och kvalitet avseende handledning i utbildningen på forskarnivå 2.2 Internationalisering 2.2.1 Försämrad mobilitet bland forskare/lärare och forskarstuderande 2.3 Övrigt 2.3.1 Förlust av forskningsresultat/ forskningsspionage/-stöld Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Svårigheter att rekrytera forskarstuderande med rätt kompetens kan medföra risk för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. 3 4 1 4 Bristande kapacitet och kvalitet på handledningen i utbildningen på forskarnivå medför risk för försämrad genomströmning och negativ påverkan på kvaliteten i forskarutbildningen och forskningen på lång sikt. Försämrad rörlighet bland forskare och forskarstuderande mellan lärosäten i Sverige och internationellt kan medföra risk för negativa konsekvenser för forskningens och forskarutbildningens kvalitet. Brister i riskmedvetandet och informationssäkerheten gör att skyddsvärd forskningsinformation kan bli tillgänglig för obehöriga, förstöras, gå förlorad eller inte uppfylla krav på spårbarhet och riktighet (dvs om den har kunnat förvanskats), vilket kan leda till förtroendeskada. 2 2 Hög Sida 3 (15)
3. Samverkan och samarbete med övriga samhället "Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation." "Studenter på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen" "Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras." 3.1 Utbildning och övriga samhället 3.1.1 Allmänhetens syn på Samhällsdebatten om högre utbildnings värde högre utbildning förändras och status kan påverka allmänhetens syn på negativt värdet av högre utbildning negativt, med minskat söktryck som följd. 3.1.2 Bristande omvärldsanalys kan medföra bristande anpassning av utbildningen till samhällets behov och utveckling, till omvärldsförändringar samt till studenters och arbetsgivares efterfrågan Bristande omvärldsanalys och samordning internt av omvärldsinformation samt brister i samverkan med samhällsaktörer vid utformning av utbildningen, vilket kan medföra risk för bristande anpassning till samhällets långsiktiga behov och utveckling och/eller arbetsmarknaden och studenternas efterfrågan. Exempel på väsentliga variabler är demografi, konjunktur och studenter och arbetsgivares preferenser. 3.2 Forskning och övriga samhället 3.2.1 Brister i samverkan mellan Brister i samverkan mellan universitetets universitetets forskare och forskare och olika samverkanspartners i det omgivande samhället samhället, vilket kan leda till att samverkansuppgiften ej uppfylls, att forskningsinformation ej sprids i samhället, att universitetet går miste om näringslivssamarbeten och kommersialisering av forskningsresultat etc. Risk att medarbetare inte inser möjligheterna till samverkan, liksom att samverkan bör vara en naturlig del av all universitetets verksamhet. 3.2.2 Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan skada förtroendet för universitetets oberoende Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan innebära att tveksamma relationer underminerar förtroendet för universitetets oberoende. 2 2 Sida 4 (15)
3.2.3 Externa finansiärer inskränker möjlighet till samverkan och publicering 3.3 Profilering 3.3.1 Universitetets varumärke, identitet och profil uppfattas som svag i omvärlden, nationellt och internationellt 3.3.2 Brister i avsändartydlighet vid kommunikation 3.4 Övrigt 3.4.1 Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk som reglerar bisysslor 3.4.2 Konflikt med större bidragsgivare eller annan samarbetspartner Externa finansiärer inskränker via avtal möjlighet till samverkan och publicering. Risk att universitetet och dess verksamhet inte är känd i omvärlden, nationellt och internationellt. Kan leda till svårigheter vid rekrytering av såväl studenter som lärare/forskare/övrig personal samt vid etablering av internationella strategiska relationer och partnerskap. Risk att universitetets namn inte lyfts fram vid exponering i media, vid internationella forskningskonferenser mm. Detta kan medföra att enbart en institutions/centrumbildnings namn eller en enskild experts namn lyfts fram och att det inte blir känt att universitetet besitter denna expertkompetens. Detta kan exempelvis innebära att universitetet går miste om samarbetsmöjligheter, kommer sämre ut i internationella rankingar och det kan också påverka tillförlitligheten i rapporteringen av t ex citeringar, vilket kan medföra risk för negativ påverkan på forskningsintäkterna. Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk kopplade till bisysslor kan leda till förtroendeskada eller till konkurrerande verksamhet mellan universitetet och anställda och i förlängningen till uteblivna intäkter. 3 3 Tillförlitlig rapportering 3 3 En konflikt med en större bidragsgivare eller annan samarbetspartner kan skada förtroendet för universitetet och påverka verksamheten och finansieringen negativt. Sida 5 (15)
3.4.3 Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm medför risk att universitetets verksamhet, finansiering mm påverkas negativt. 3.4.4 Negativa händelser och negativ publicering i media skadar förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning Risk för att förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning skadas genom negativa händelser och negativ publicering i media, exempelvis vetenskaplig ohederlighet, negativ exponering av kurs/lärare/utbildning i media osv. Det kan även medföra förtroendeskada om regelverk och riktlinjer ej efterlevs, t ex inom känsliga områden såsom representation, myndighetsutövning, konsultarvoden och affärstransaktioner mellan SU och SU-anställd eller dennes bolag. 3 3 3.4.5 Försämrad placering på internationella rankinglistor Risk för att universitetet får försämrad placering i internationell forskningsranking eller i ranking av utbildningar eller lärosäten. Detta kan medföra att universitetet förlorar internationell ställning och ryktbarhet och t ex får svårare att rekrytera forskare och studenter. 3.4.6 Negativt utfall i nationella utvärderingar Risk för att förtroendet för universitetets utbildning och forskning skadas genom negativt utfall i nationella utvärderingar, t ex utvärdering genomförda av Högskoleverket, Vetenskapsrådet m fl. 3 3 Sida 6 (15)
4. Studenter och anställda 4.1 Arbetsmiljö och studiemiljö 4.1.1 Brister i den psykosociala arbets- och studiemiljön, t ex inom områdena delaktighet, inflytande över arbetssituation, studentinflytande, studentmedverkan, samverkan, ledarskap 4.1.2 Brister i den fysiska arbetsoch studiemiljön, t ex inom områdena personsäkerhet, ergonomi, inomhusklimat, olycksfall/skador och ohälsa Brister i den psykosociala miljön t ex kopplat till studentinflytande, inflytande över arbetssituationen, samverkan mellan chef/medarbetare och lärare/student samt ledarskap medför risk för ohälsa och försämrade arbets- och studieprestationer vilket i förlängningen påverkar effektivitet och kvalitet i verksamheten negativt. Överträdelser av arbetsmiljölag/-förordning kan medföra risk för skadeståndsanspråk. Brister i den fysiska arbets- och studiemiljön medför risk för skador och ohälsa. Brister i personsäkerheten kan, i den i huvudsak öppna och tillgängliga miljön på campus, öka risk för hot och våld mot anställda och studenter. Överträdelser av arbetsmiljölag/ -förordning kan leda till skadeståndsanspråk. 2 4 4.1.3 Försämringar i studiefinansieringssystemet 4.1.4 Svårigheter att få studentbostad och gästforskarbostad Försämringar av studiefinansieringssystemet leder till minskat söktryck och försämrad genomströmning. Risk för att såväl nationella som internationella studenter samt gästforskare väljer bort Stockholms universitet som lärosäte p g a svårigheter att få bostad. 4 3 Hög 4.2 Jämställdhet, jämlikhet och likabehandling 4.2.1 Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering, vilket medför negativ påverkan på arbets- och studieeffektivitet samt risk för brister i efterlevnad av lagar och förordningar inom området mm. Sida 7 (15)
4.2.2 Risk för bristande Risk att universitetet inte uppfyller krav på 3 3 jämställdhet, jämlikhet och jämställdhet, jämlikhet och likabehandling likabehandling och/eller bristande efterlevnad av enligt internt uppsatta mål och/eller enligt gällande lag och regelverk. lag och regelverk inom jämställdhetsområdet 4.3 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 4.3.1 Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade ( se forskare/lärare/övrig även personal samt att 1.1.1 upprätthålla en hög och 2.1.1) kompetensnivå 4.3.2 Rekrytering sker av medarbetare som ej är lämplig Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Rekrytering av medarbetare som visar sig inte passa som lärare/forskare/ forskarstuderande/övrig personal vilket medför risk för t ex låg arbetsprestation och ekonomiska konsekvenser. 4.3.3 Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i verksamhet, IT-system mm Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i forsknings- och utbildningsverksamhet, IT-system mm. 3 4 2 4 Hög 4.3.4 Bristande kompetensutveckling 4.3.5 Brister i ledningskompetens Otillräckliga resurser satsas på kompetensutveckling av lärare, forskare och övrig personal, något som sänker kvaliteten och leder till att personal lämnar universitetet. Ledare inom universitetets organisation har 3 3 inte alltid tillräcklig ledningskompetens, vilket kan medföra risk för att t ex ledning av personal och verksamhet ej sker på ett effektivt sätt. Sida 8 (15)
4.4 Övrigt 4.4.1 Brister i myndighetsutövning Risk att anställda som fattar som innebär myndighetsutövning mot enskilda/studenter saknar erforderlig kunskap om gällande regelverk, t ex om rättssäkerhetsfrågor vid antagning, examination och tillgodoräknanden eller om allmänna handlingars offentlighet, vilket kan innebära risk för brister i myndighetsutövningen. 5. Ekonomi, organisation, lokaler, IT-infrastruktur, miljö mm 5.1 Resursutnyttjande 5.1.1 Brister i styrkedjan från statsmakterna till universitetet samt vidare inom universitetet - externt fokus Brister/brott i styrkedjan från staten till universitetet samt inom universitetet leder till bristande måluppfyllelse. Statsmakternas, direktiv och intentioner får inte genomslag i styrkedjan/hela verksamheten. 2 4 5.1.2 Bristande tillämpning av centrala styrdokument internt inom universitetet Risk för bristande tillämpning av centrala styrdokument, t ex verksamhetsplan, handlingsplaner, interna regler och riktlinjer. 3 3 5.1.3 Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden kan medföra risk för brister i styrning, uppföljning och kontroll, bristande resursutnyttjande, att uppgifter "hamnar mellan stolarna", förtroendeskador mm. 5.1.4 Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och analys samt efterlevnad av ekonomiadministrativa regelverk Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och ekonomisk analys, vilket innebär att sfattare kan gå miste om information och signaler som är nödvändiga för Tillförlitlig rapportering att åtgärder ska kunna vidtas i tid. Även risk för brister i efterlevnaden av ekonomiadministrativa regelverk, vilket kan leda till förtroendeskada, ekonomisk skada, ej tillförlitlig redovisning osv. 2 4 Sida 9 (15)
5.1.5 Ej tillförlitlig och rättvisande ekonomisk och verksamhetsmässig redovisning och rapportering En icke rättvisande redovisning och rapportering av ekonomi och verksamhet kan bl a leda till att fattas utifrån felaktiga underlag och att man inte på ett korrekt sätt kan avläsa ekonomisk ställning, måluppfyllnad och verksamhetsresultat för universitetet. Extern rapportering blir ej rättvisande. Tillförlitlig rapportering 5.1.6 Ej tillförlitlig och rättvisande redovisning och rapportering av prestationer och anslag En icke rättvisande redovisning av Tillförlitlig rapportering helårsprestationer och anslag, t ex felaktig eller ofullständig registrering av uppgifter i Ladok, kan leda till felaktig anslagsredovisning, brister i den externa rapporteringen, negativ påverkan på universitetets intäkter, förtroendeskada mm. 5.1.7 Ineffektiv styrning och samordning av lokalförsörjningsprojekt Risk för att lokalförsörjningsprojekt inte styrs och samordnas på ett effektivt sätt. I takt med en mer komplex lokalförsörjningssituation och en ökad mängd lokalprojekt som genomförs i olika delar av verksamheten ställs högre krav på styrning och samordning samt på informationsutbyte mellan t ex kärnverksamheten och den centrala byggnadsplaneringen. Vid olika typer av organisatoriska förändringar, t ex samgåenden av institutioner, ställs krav på samlokalisering inom rimlig tidsram. Även risk att universitetets lokaler inte används på ett effektivt sätt. 3 4 Hög 5.1.8 Ej tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet Risk att universitetet inte får tillgång till tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet, vilket kan medföra begränsningar när det gäller tillväxt och utveckling av universitetets utbildning, forskning och övriga verksamhet. 3 4 Hög Sida 10 (15)
5.1.9 Konflikt mellan synen att externa medel utgör "egna" resurser kontra myndighetens resurser Bristande kongruens mellan universitetets och medarbetarnas mål kan medföra att den enskilda medarbetaren ser sig som egen företagare snarare än som en del av universitetet med konsekvenser som suboptimering, felaktigt användande av medel och felaktig redovisning. Tillförlitlig rapportering 2 2 5.1.10 Allt för små organisatoriska enheter Risk att allt för små organisatoriska enheter gör enheterna ekonomiskt och verksamhetsmässigt sårbara och därigenom ger sämre utvecklingsmöjligheter. Även risk för oförmåga eller ovilja att avveckla delar av verksamheter, t ex verksamhetsinriktningar av liten strategisk betydelse. 4 3 Hög 5.1.11 Icke ändamålsenlig fördelning av administrativa uppgifter och resurser samt svårigheter att upprätthålla kompetens inom det administrativa området Risk för att de administrativa uppgifterna och resurserna inte är fördelade på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom universitetet. Exempelvis att det administrativa stödet kring forskare/lärare inte är säkerställt, vilket kan medföra att tiden som kan disponeras för forskning/undervisning minskar. Ett annat exempel är att det administrativa stödet vid samgåenden av institutioner inte är tillräckligt. I takt med att komplexiteten i de administrativa uppgifterna ökar är det fler individer som utför många olika typer av administrativa uppgifter vilket kan medföra svårigheter att upprätthålla och utveckla önskad kompetens. Tillförlitlig rapportering 3 3 5.1.12 Otillräcklig informationsspridning Komplex, decentraliserad organisation medför risk att informationsspridning och kommunikation blir ineffektiv, tidskrävande och dyr. Utebliven intern kommunikation kan t ex leda till förseningar av implementering av. Sida 11 (15)
5.2 Intäkter 5.2.1 Externa finansiärer finansierar inte den externfinansierade verksamheten i sådan utsträckning att full kostnadstäckning uppnås Otillräcklig täckning av indirekta kostnader från externa finansiärer leder till oönskat stort krav på medfinansiering vilket medför risk för att negativ påverkan på övrig verksamhet uppstår. 3 3 5.2.2 Brister i planerings-, ansöknings- och avtalsprocessen vid extern finansiering samt brister i efterlevnad av ingångna avtal med externa finansiärer Brister i ansöknings- och avtalsprocesserna kan t ex försämra möjligheterna att erhålla externa medel samt kan leda till oförmånliga finansiella villkor. Risken för att externa medel används felaktigt och ej i enlighet med kontrakt eller att det finns brister i återrapporteringen till finansiärerna medför risk att förtroendet för universitetet skadas och att finansiärers benägenhet att fortsätta finansiera verksamheten minskar. 5.2.3 Ordinarie utbildning Uppdragsutbildning prioriteras på bekostnad av 1 3 prioriteras ner på grund av ordinarie utbildning. uppdragsutbildning 5.2.4 Forskningens oberoende kan påverkas negativt av en ökad andel extern finansiering Forskningens oberoende hotas genom en ökad andel extern finansiering, såväl vad gäller inriktning generellt som genom att inriktningen mot uppdragsverksamhet av tillämpad karaktär utarmar grundforskningen. 5.2.5 Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Risk för att förändrade resurstilldelningsmodeller för tilldelning av statsanslag för utbildning kan medföra risk för försämrad resurstillgång och minskade anslagsintäkter till grundutbildningen, vilket kan medföra negativ påverkan på verksamheten och utbildningskvaliteten. 1 4 Sida 12 (15)
5.2.6 Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå En förändrad resurstilldelningsmodell för tilldelning av statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå medför risk för försämrad resurstillgång/minskade forskningsintäkter, vilket kan medföra negativ påverkan på kvaliteten på forskning och utbildning på forskarnivå samt även negativ påverkan på kvaliteten på utbildning på grundnivå och avancerad nivå p g a försämrad forskningsanknytning. 5.2.7 Ökade avhopp från utbildning Studenter hoppar i ökad utsträckning av sina universitetsstudier under pågående utbildning, vilket i förlängningen leder till minskade intäkter. 5.3 IT 5.3.1 Bristande samordning av IT-verksamheten, t ex unika, lokala arbetssätt avseende IT-stöd, medför risk för försämrad effektivitet och att ITutvecklingens möjligheter ej tas tillvara Bristande samordning av rutiner och arbetssätt mm påverkar effektivitet och kostnadseffektivitet negativt samt motverkar skalfördelar. Även risk för att möjligheter inom IT-området inte tas tillvara, vilket medför risk att universitetet går miste om effektivitetsmöjligheter, möjligheter till kvalitetshöjning och förbättrat resursutnyttjande. 3 3 5.3.2 Bristande IT-styrning och bristande beställarkompetens och kravställning avseende IT-tjänster Risk för brister i den strategiska styrningen av IT-verksamheten (strategiska nivån) samt brister i beställarkompetens i processen när ITsystem köps in, byggs upp och implementeras (operativa nivån), t ex brister i kravställning från verksamheten eller verksamhetsförståelse, hos personal vid ITavdelningen, kring verksamhetens faktiska ITbehov. Båda medför risk för brister i effektivitet och resursutnyttjande. Sida 13 (15)
5.3.3 Brister i IT-säkerhet Risk för brister i IT-säkerheten i IT-system, datorer och datornät, vilket medför risk för t ex allvarliga störningar, haverier, yttre och inre angrepp, virus, otillåten åtkomst eller kopiering av information. 5.3.4 Brister i informationssäkerhet 5.4 Vetenskaplig informationsförsörjning 5.5 Miljö 5.5.1 Risk att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas i verksamheten Risk för brister i informationssäkerheten, främst på lokal nivå, vad avser sekretess, tillgänglighet, riktighet, spårbarhet, behörighetsadministration, backuprutiner mm. Kan leda till förtroendeskada, försämrad konkurrenskraft samt att externa parter inte vill samarbeta. Risk att systematiskt miljöarbete inte genomförs och att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas inom olika delar av verksamheten. 3 3 5.5.2 Miljörisker Risk för effekter på miljön till följd av olyckor eller brister i hantering av miljöfarliga ämnen samt bristande efterlevnad av regelverk inom miljöområdet. 5.6 Övrigt 5.6.1 Risk för oegentligheter Risk för ekonomiska oegentligheter t ex förskingring, mutor/bestickning, bedrägerier, inköp av varor och tjänster utan koppling till verksamheten, utbetalning till ändamål som inte hör ihop med verksamheten. Medför risk för ekonomiska förluster samt förtroendeskada. 1 4 2 4 Sida 14 (15)
5.6.2 Felaktiga och otillbörliga betalningar, t ex löneutbetalningar, leverantörsfakturabetalningar mm 5.6.3 Ineffektiva och icke affärsmässiga inköp genomförs vilket medför risk för bristande efterlevnad av upphandlingspolicy med tillhörande föreskrifter, LOU och andra regelverk inom området 5.6.4 Bristande kontroll över anläggningstillgångar Risk för brister i universitetets betalningsprocess. T ex brister i kontroll och rutiner för registrering och ändring av fasta och rörliga löneuppgifter, vid löneutbetalning mm. Även risk för brister i övriga betalningsrutiner, risk för manipulering av betalningsfiler o s v. Detta kan medföra risk för t ex felaktiga eller otillbörliga betalningar som i sin tur kan leda till ekonomiska förluster, förtroendeskada och ej rättvisande rapportering. Den långt drivna decentraliseringen av inköp medför risk för att ineffektiva och ickeaffärsmässiga inköp genomförs, risk att avrop ej sker från befintliga ramavtal, risk för brister och fel i upphandlingsprocesser (bl a beroende på komplexa upphandlingsförfaranden) mm, vilket i förlängningen kan leda till bristande efterlevnad av upphandlingspolicy och LOU mfl samt förtroendeskadande överprövningar/skadestånd. Brister i kontroll över och redovisning av anläggningstillgångar kan leda till bl a ekonomiska förluster och ej rättvisande redovisning. 5.6.5 Skadegörelse Inventarier och/eller lokaler utsätts för skadegörelse medförande materiella förluster. 5.6.6 Brand Förlust av lokaler/inventarier genom brand medför materiella förluster, vilka - framför allt om det gäller speciallokaler - får långvarig negativ påverkan på verksamheten. Tillförlitlig rapportering Tillförlitlig rapportering 3 3 2 2 1 4 5.6.7 Stöld Stöld av inventarier/utrustning får negativa konsekvenser för verksamheten. 2 2 Sida 15 (15)