Effektivitet Kvalitet. Kvalitet 1 4. Effektivitet Regelefterlevnad. Kvalitet 3 3. Kvalitet. Effektivitet Kvalitet
|
|
- Hugo Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Forskning och Utbildning Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Ej tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete inom utbildningen t ersättningsbelopp per helårsstudent och helårsprestation Avhopp från studier under pågående utbildning Minskad efterfrågan på universitetets grundutbildning med minskat söktryck, försämrad genomströmning och minskade intäkter som följd. Faktorer som kan påverka är t ex nedgång i ålderskullar, ökad konkurrens från andra lärosäten nationellt och internationellt, dålig placering i ranking av utbildningar och lärosäten mm. Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå medför risk att kvaliteten i utbildningen påverkas negativt. Risk för att universitetets kvalitetsarbete på utbildningssidan inte är tillräckligt systematiskt, vilket i förlängningen kan leda till förlust av examensrätt. Exempelvis finns risk för brister i kvalitetssäkring, bl a avsaknad av processer, skriftliga rutiner. Även risk för avsaknad av krav på uppföljning. Bristande samarbete mellan institutioner riskerar också att medföra sämre utbildningskvalitet. t ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer, vilket utgör den statliga resurstilldelningen för högre utbildning, medför risk för negativ påverkan på kvaliteten i utbildningen. Detta gäller specifikt för det naturvetenskapliga utbildningsområdet där det inte skett någon höjning av ersättningsbeloppen sedan Risk att studenter i allt för hög utsträckning hoppar av studierna under pågående utbildning. Avhopp från studier och låg genomströmning kan leda till sämre examensfrekvens och i förlängningen till minskade intäkter, negativ påverkan på utbildningskvaliteten mm Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 1 (10) Hög
2 1. Forskning Svag och koppling Utbildning mellan ämnen och ämnesdidaktik Försämringar i studiefinansieringssystemet Svag koppling mellan ämnen och ämnesdidaktik kan påverka kvaliteten i utbildningen för lärarstudenter negativt. Försämringar av studiefinansieringssystemet leder till minskat söktryck och försämrad genomströmning Svårigheter att få studentbostad och gästforskarbostad Risk för att såväl nationella som internationella studenter samt gästforskare väljer bort Stockholms universitet som lärosäte p g a svårigheter att få bostad Försämrad placering på internationella rankinglistor Negativt utfall i nationella utvärderingar Antagning av studenter på Studenter antages till utbildning på falska falska meriter merithandlingar Fusk och plagiering vid Risk för att fusk och plagiering vid examination examination ökar kraftigt i omfattning Svårigheter att rekrytera Svårigheter att rekrytera forskarstuderande forskarstuderande till med rätt kompetens kan medföra risk för utbildningen på forskningens kvalitet och utveckling på sikt. forskarnivå Bristande kapacitet och Bristande kapacitet och kvalitet på kvalitet avseende handledningen i utbildningen på forskarnivå handledning i utbildningen medför risk för försämrad genomströmning och på forskarnivå negativ påverkan på kvaliteten i forskarutbildningen och forskningen på lång sikt. Risk för att universitetet får försämrad placering i internationell forskningsranking eller i ranking av utbildningar eller lärosäten. Detta kan medföra att universitetet förlorar internationell ställning och ryktbarhet och t ex får svårare att rekrytera forskare och studenter. Risk för att förtroendet för universitetets utbildning och forskning skadas genom negativt utfall i nationella utvärderingar, t ex utvärdering genomförda av Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet m fl Hög Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 2 (10)
3 1. 2. Forskning Rekrytering och och Utbildning kompetensutveckling Svårigheter att attrahera, rekrytera och behålla bland annat excellenta forskare och lärare/forskare inom ämnen där det råder brist på viss kompetens Svårigheter att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven, exempelvis när det gäller excellenta forskare och lärare/forskare inom ämnen där det råder brist på viss kompetens, vilket kan medföra risker för forskningens och utbildningens kvalitet och utveckling på sikt Svårigheter att försörja organisationen med goda akademiska ledare Svårigheter att försörja organisationen med akademiska ledare med god ledningskompetens, kan medföra risk för verksamhetens kontinuitet och utveckling Bristande kompetensutveckling Otillräckliga resurser satsas på kompetensutveckling av lärare, forskare och övrig personal, något som sänker kvaliteten och leder till att personal lämnar universitetet Beroende av administrativ Beroende av administrativ nyckelkompetens nyckelkompetens medför medför risk för sårbarhet i IT-system, risk för sårbarhet i forsknings- och utbildningsverksamhet mm. verksamhet, IT-system mm Nationell och internationell samverkan Få in- och utresande studenter Risk att allt för få av universitetets studenter deltar i internationella studentutbyten samt risk att universitetet inte lyckas attrahera tillräckligt många internationella studenter till utbildningar, särskild risk gällande studenter från utomeuropeiska länder till följd av införandet av studieavgifter för dessa studenter. Därmed kan universitetet gå miste om internationaliseringsmöjligheter samt intellektuellt och forskningsmässigt utbyte. 4 2 Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 3 (10)
4 1. Forskning Försämrad och Utbildning mobilitet bland forskare/lärare och forskarstuderande Försämrad rörlighet bland forskare och forskarstuderande mellan lärosäten i Sverige och internationellt kan medföra risk för negativa konsekvenser för forskningens och forskarutbildningens kvalitet Bristande omvärldsanalys Bristande omvärldsanalys och samordning internt av omvärldsinformation kan t ex medföra bristande anpassning av utbildningen till samhällets och arbetsmarknadens behov och utveckling, till studenters efterfrågan och andra omvärldsförändringar Brister i samverkan mellan universitetet och olika samhällsaktörer/ samverkanspartners i det omgivande samhället Brister i avsändartydlighet vid kommunikation samt låg kännedom om universitetet Brister i samverkan kan t ex leda till att universitetet går miste om utbildnings- och forskningssamarbeten med näringsliv, kommun och landsting, skolor, lärosäten etc. Exempelvis skulle brister i samarbetet med KI och KTH kunna medföra negativa konsekvenser för samarbetet rörande SciLifeLab. Brister i samverkan kan även leda till att forskningsinformation ej sprids i samhället och att samverkansuppgiften ej uppfylls. Risk att universitetets namn inte lyfts fram vid kommunikation, t ex vid exponering i media och vid internationella forskningskonferenser. Detta kan leda till att universitetet och dess verksamhet inte blir känd i omvärlden och kan påverka universitetets varumärke och position negativt. kännedom om universitetet som arbetsplats kan även få negativa konsekvenser vid rekrytering. 2 2 Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 4 (10)
5 1. Forskning Bristande och Utbildning kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk som reglerar bisysslor Negativa händelser och negativ publicering skadar förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning 4. Förvaltning och verksamhetsstöd 4.1 Organisation Allt för små organisatoriska enheter Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk kopplade till bisysslor kan leda till förtroendeskada eller till konkurrerande verksamhet mellan universitetet och anställda och i förlängningen till uteblivna intäkter. Risk för att förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning skadas genom negativa händelser och negativ publicering, exempelvis vetenskaplig ohederlighet, negativ exponering av kurs/lärare/utbildning. Det kan även medföra förtroendeskada om regelverk, riktlinjer och avtal ej efterlevs, t ex inom känsliga områden såsom myndighetsutövning, representation, konsultarvoden, programvarulicenser och affärstransaktioner mellan SU och SU-anställd eller dennes bolag. Risk att allt för små organisatoriska enheter gör enheterna verksamhetsmässigt och ekonomiskt sårbara och därigenom ger sämre utvecklingsmöjligheter. Små organisatoriska enheter medför även allt för små forskningsoch utbildningsmiljöer vilket kan leda till risk för sämre måluppfyllelse vad gäller kvalitet i verksamheten. Även svårigheter att upprätthålla och utveckla önskad administrativ kompetens på varje enhet i takt med att komplexiteten i de administrativa uppgifterna ökar. Även risk för oförmåga/ovilja att avveckla delar av verksamheter, t ex inriktningar av liten strategisk betydelse. 2 4 Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 5 (10)
6 Forskning Lokaler och Utbildning Ej tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet Ineffektiv styrning och samordning av lokalförsörjningsprojekt 4.3 Arbets- och studiemiljö Brister i den psykosociala arbets- och studiemiljön, t ex inom områdena delaktighet, inflytande över arbetssituation, studentinflytande, studentmedverkan, samverkan, ledarskap Risk att universitetet inte får tillgång till tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet (flexibla lär- och kontorsmiljöer), vilket kan medföra begränsningar när det gäller tillväxt och utveckling av universitetets utbildning, forskning och övriga verksamhet. Risk för att lokalförsörjningsprojekt inte styrs och samordnas på ett effektivt sätt. I takt med en mer komplex lokalförsörjningssituation och en ökad mängd samt större lokalprojekt (t ex Albano) som genomförs i olika delar av verksamheten ställs högre krav på styrning och samordning. Vid organisatoriska förändringar, t ex samgåenden av institutioner, ställs krav på samlokalisering inom rimlig tidsram. Det finns även risk att universitetets lokaler inte används på ett effektivt sätt. Brister i den psykosociala miljön t ex kopplat till studentinflytande, inflytande över arbetssituationen, samverkan mellan chef/medarbetare och lärare/student, likabehandling samt ledarskap medför risk för ohälsa och försämrade arbets- och studieprestationer vilket i förlängningen påverkar arbets- och studieeffektivitet och kvalitet i verksamheten negativt. Överträdelser av arbetsmiljölag/ -förordning kan leda till skadeståndsanspråk Hög Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 6 (10)
7 1. Forskning Brister och i den Utbildning fysiska arbets-brister i den fysiska arbets- och studiemiljön och studiemiljön, t ex inom områdena personsäkerhet, ergonomi, inomhus-klimat, olycksfall/skador och ohälsa Risk för bristande jämställdhet, jämlikhet och likabehandling och/eller bristande efterlevnad av lag och regelverk kopplade till dessa områden 4.4 Miljö Risk att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas i verksamheten medför risk för skador och ohälsa. Brister i personsäkerheten kan, i den i huvudsak öppna och tillgängliga miljön på campus, öka risk för hot och våld mot anställda och studenter. Överträdelser av arbetsmiljölag/ -förordning kan leda till skadeståndsanspråk. Risk att universitetet inte uppfyller krav på jämställdhet, jämlikhet och likabehandling enligt internt uppsatta mål och/eller enligt gällande lag och regelverk. Ett exempel är den situation med otrygga anställningsformer och osäker finansiering som möter unga forskare perioden efter disputation och som kan leda till att kvinnliga forskare i högre grad tvingas lämna akademien. Brott mot diskrimineringslagen kan leda till krav på diskrimineringsersättning. Risk att systematiskt miljöarbete inte genomförs och att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas inom olika delar av verksamheten Miljörisker Risk för effekter på miljön till följd av olyckor eller brister i hantering av miljöfarliga ämnen samt bristande efterlevnad av regelverk inom miljöområdet. 4.5 IT Bristande samordning av IT-verksamheten, t ex unika, lokala arbetssätt avseende IT-stöd, medför risk för försämrad effektivitet och att ITutvecklingens möjligheter ej tas tillvara Bristande samordning av rutiner och arbetssätt mm påverkar effektivitet och kostnadseffektivitet negativt samt motverkar skalfördelar. Även risk för att möjligheter inom IT-området inte tas tillvara, vilket medför risk att universitetet går miste om effektivitetsmöjligheter, möjligheter till kvalitetshöjning och förbättrat resursutnyttjande. 1 4 Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 7 (10)
8 1. Forskning Bristande och Utbildning IT-styrning och bristande beställarkompetens och kravställning avseende IT-tjänster Risk för brister i den strategiska styrningen av IT-verksamheten (strategiska nivån) samt brister i beställarkompetens i processen när ITsystem köps in, byggs upp och implementeras (operativa nivån), t ex brister i kravställning från verksamheten eller verksamhetsförståelse från t ex IT-avdelningens sida kring verksamhetens faktiska IT-behov. Båda medför risk för brister i effektivitet och resursutnyttjande Brister i IT-säkerhet Risk för brister i cybersäkerheten och ITsäkerheten i IT-system, datorer, mobila enheter, datornät mm samt rutiner och processer vad gäller dess motståndskraft och återhämtning vilket medför risk för t ex allvarliga störningar, haverier, yttre och inre angrepp, skadlig kod, identitetskapning, otillåten åtkomst eller kopiering av information Brister i informationssäkerhet Risk för brister i informationssäkerheten vad avser sekretess, tillgänglighet, spårbarhet, riktighet, skydd mot obehörig åtkomst eller förändring, behörighetsadministration, backuprutiner mm. Kan exempelvis leda till förlust av skyddsvärd forskningsinformation/- resultat, studieresultat, utbildningsdokumentation mm vilket kan medföra förtroendeskada, försämrad konkurrenskraft och att externa parter inte vill samarbeta. 4.6 Egendomsskydd Stöld och skadegörelse Stöld och/eller skadegörelse av inventarier/utrustning/lokaler kan medföra materiella förluster och få negativa konsekvenser för verksamheten Brand Förlust av lokaler/inventarier genom brand medför materiella förluster, vilka - framför allt om det gäller speciallokaler - kan få långvarig negativ påverkan på verksamheten. Tillförlitlig rapportering Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 8 (10)
9 Forskning Förvaltningoch Utbildning Bristande tillämpning av styrdokument internt inom universitetet Brister i myndighetsutövning Otillräcklig informationsspridning Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag/externa medel till utbildning och forskning Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och analys samt efterlevnad av ekonomiadministrativa regelverk Risk för bristande kunskap om och tillämpning av styrdokument, t ex s- och delegationsordningar, verksamhetsplan, handlingsplaner, interna regler och riktlinjer. Risk att anställda som fattar som innebär myndighetsutövning mot enskild saknar erforderlig kunskap om gällande regelverk, t ex om rättssäker-hetsfrågor vid antagning, examination och tillgodoräknanden eller om allmänna handlingars offentlighet. Komplex, decentraliserad organisation medför risk att informationsspridning och kommunikation blir ineffektiv, tidskrävande och dyr. Utebliven intern kommunikation kan t ex leda till förseningar av implementering av. Risk för förändringar i resurstilldelningsmodellen för statsanslag till utbildning och forskning eller att externa finansiärer ändrar inriktning för vilka ändamål bidrag ges till. Sådana förändringar kan medföra risk för försämrad resurstillgång och påverka verksamheten och utbildnings- och forskningskvaliteten negativt. Risken för omfördelning från basanslag till projektbidrag på forskningssidan är ett exempel. Ett annat är osäkerheten kring finansieringen av det sameuropeiska forskningsinfrastrukturprojektet ESS vilket kan medföra ekonomiska konsekvenser för lärosätena inom sektorn. Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och analys samt efterlevnad av ekonomiadministrativa regelverk, kan t ex innebära att rapporteringen inte blir rättvisande och att sfattare går miste om information och signaler som är nödvändiga för att åtgärder ska kunna vidtas i tid. 2 4 Tillförlitlig rapportering 4 3 Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 9 (10) Hög
10 1. Forskning Ej tillförlitlig och Utbildning och rättvisande ekonomisk och verksamhetsmässig redovisning och rapportering En icke rättvisande redovisning och rapportering av ekonomi, anslag, helårsprestationer och andra verksamhetsresultat kan bl a leda till att fattas utifrån felaktiga underlag, att den externa redovisningen inte blir rättvisande mm Risk för oegentligheter Risk för ekonomiska oegentligheter t ex förskingring, mutor/bestickning, bedrägerier, inköp av varor och tjänster utan koppling till verksamheten, utbetalning till ändamål som inte hör ihop med verksamheten. Medför risk för ekonomiska förluster samt förtroendeskada Felaktiga och otillbörliga betalningar, t ex löneutbetalningar, leverantörsfakturabetalningar mm Risk för brister i universitetets betalningsprocess, t ex i samband med löneutbetalning eller i andra betalningsrutiner. Detta kan medföra risk för t ex felaktiga eller otillbörliga betalningar som i sin tur kan leda till ekonomiska förluster, förtroendeskada och ej rättvisande rapportering. Tillförlitlig rapportering Tillförlitlig rapportering Ineffektiva och icke affärsmässiga inköp genomförs vilket medför risk för bristande efterlevnad av LOU Bristande kontroll över anläggningstillgångar Den långt drivna decentraliseringen av inköp medför risk för att ineffektiva och ickeaffärsmässiga inköp genomförs, risk att avrop ej sker från befintliga ramavtal, risk för brister i samordningen av inköp och fel i upphandlingsprocesser (p g a komplexa upphandlingsförfaranden) mm, vilket i förlängningen kan leda till bristande efterlevnad av LOU mfl samt förtroendeskadande överprövningar/skadestånd. Brister i kontroll över och redovisning av anläggningstillgångar kan leda till bl a ekonomiska förluster och ej rättvisande redovisning. Tillförlitlig rapportering Konsekvens av att risken inträffar: 1=försumbar, 2=lindrig, 3=märkbar, 4=allvarlig Sida 10 (10)
Effektivitet Kvalitet. Effektivitet Regelefterlevnad Kvalitet 3 3
1. Forskning och Utbildning 1.1.1 Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå 1.1.2 Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå
Riskanalys Stockholms universitet BESLUT SU FV Dok nr 1 Universitetsstyrelsebeslut
1 (5) Riskanalys 2017 - Stockholms universitet BESLUT SU FV-1.1.2-2999-16 Dok nr 1 Universitetsstyrelsebeslut 2016-12-02 1. Forskning och utbildning 1.1.1 Svårigheter att rekrytera Minskad efterfrågan
Riskanalys - Stockholms universitet Beslut Dnr SU FV Dok nr 1. Hög. Låg. Låg. Medel
1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska
Riskanalys - Stockholms universitet Beslut
1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet Inom universitetets process för intern styrning och kontroll har ett femtiotal risker identiferats i riskanalysarbetet. Fyra riskområden värderades
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet Inom universitetets process för intern styrning och kontroll har ett femtiotal risker identiferats i riskanalysarbetet. Fyra riskområden värderades
Sida 1 av 8. Risk Kort beskrivning av risken Koppling till 3 MyndF och 1 kap 4 HL
Sida 1 av 8 Riskanalys 2018 - Stockholms universit BESLUT 2017-12-01 SU FV-1.1.2-3387-17 Universitsstyrelsen 1. Forskning och utbildning 1.1.1 Svårigher att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå
Revisionsplan för 2016
1 (1) BESLUT 2015-12-01 Dnr SU FV-1.1.6-3218-15 Handläggare: Mikael Lundén Internrevisionschef Revisionsplan för 2016 vid Stockholms universitet har efter en riskanalys av universitetets verksamhet utarbetat
Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom parentes)
Åtgärdsplan för Stockholms universitet 2019 2020 vara ett framstående forskningsuniversitet (s. 3). Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom 1 Beskriva existerande kvalitetsssäkringssystem för forskning
Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN Dnr V 2016/526 DATUM: BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Handelshögskolan Dnr V 2016/526 DATUM: 2016-10-27 BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse KONTAKTPERSON: Catharina Tillman FORSKNING SOM PÅVERKAR Handlingsplan
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll
KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande
Riskanalys Samhällsbyggnadsnämnden. Fastställd
Riskanalys Samhällsbyggnadsnämnden Fastställd 2019-08-29 1 Inledning Intern kontroll omfattar kommunens organisation, rutiner och system och syftar bland annat till att: Säkerställa att lagar, bestämmelser
Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN DATUM: Dnr V 2017/703. BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Handelshögskolan DATUM: 2017-10-26 Dnr V 2017/703 BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse KONTAKTPERSON: Catharina Tillman FORSKNING SOM PÅVERKAR Fortsatt
Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.
110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR Generationsskifte i forskningsverksamheten samt ökande obalans mellan verksamhetsgrenarna (rekrytering för att täcka behov i utbildningsuppdraget har under
Revisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan
Revisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan 0 Sammanfattning Förslaget till revisionsplan baseras på en risk- och väsentlighetsanalys som internrevisionen genomfört. Analysen bygger
Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
Revisionsplan för 2018
Bilaga p 8 2018-02-20 Dnr MIUN 2018/412 Internrevisionschef Emelie Holmlund Revisionsplan för 2018 Enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) ska myndighetens styrelse besluta om revisionsplan för
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
Psykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Psykologiska institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier
System för säkring och utveckling av kvalitet
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling
Psykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019 Dnr V 2018/703 Psykologiska institutionen DATUM: 2018-10-30 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området
Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland
Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens
UTKAST 4. Grundinformation. Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner
Grundinformation Organisation: Göteborgs universitet Upprättad av: UTKAST 4 /Projektgruppen Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner Datum
Internkontrollplan 2019 för kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen 2019-01-11 1 (2) Kommunledningskontoret Ledningsstaben Ingrid Bergman 016-710 52 72 KSKF/2018:348 Kommunstyrelsen Internkontrollplan 2019 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Internkontrollplan
RISKANALYS JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DNR V 2015/965 DATUM:
DNR V 2015/965 RISKANALYS 2016 JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DATUM: 151126 BESLUTAD AV: Ulla Sätereie, prefekt KONTAKTPERSON: Ulla Sätereie, ulla.satereie@jmg.gu.se
Vägledning för utbildningsutvärderingar
UPPSALA UNIVERSITET utbildningsutvärderingar på forskarnivå Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2018-11-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Aspekter
FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1
1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1
UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet
Högskolan som både myndighet och akademi Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet SUHF:s utbildningsdag, 20 september 2017 Uppsala universitet Omfattande verksamhet: 6,6 miljarder (72/28),
Institutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Institutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.
Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen
1 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Stockholms universitet (SU) granskat intern styrning och kontroll i upphandlings-
Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet. Yvonne Andersson Per Ragnarsson
Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet Yvonne Andersson Per Ragnarsson Syfte Att beskriva förändringar i omvärlden och inom UmU som har betydelse för personal- och ekonomiområdet Lyfta fram några
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete
Verksamhetsplan Sveriges förenade studentkårer 2015 / 2016 1. Inledning SFS verksamhetsplan är det dokument som slår fast vilket arbete som SFS ska bedriva under verksamhetsåret med politisk påverkan och
Landstingsstyrelsens förvaltning Bilaga N Internkontrollplan (5)
Internkontrollplan 2008 1(5) Styrning och konsekvensanalyser Landstingsstyrelsens förvaltning har en fastställd budget/verksamhetsplan med mätbara mål Landstingsstyrelsens förvaltning tecknar avtal och
Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Reglemente för intern kontroll
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2015:6-042 Reglemente för intern kontroll Antagen av kommunfullmäktige 2015-08-27 102 1 Reglemente för intern kontroll Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar
Psykologiska Institutionen
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Psykologiska Institutionen DATUM: 2017-12-05 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Kompetensförsörjning sker i syfte
Naturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala Kris- och kontinuitetshantering Fastställd av: Universitetsdirektören 2014-10-30 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering
Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet
Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag Dnr B 5 350/08
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag 2008-02-20 Dnr B 5 350/08 REVISIONSPLANEN FÖR ÅR 2008 1. Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet
Program för internationalisering
Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets
Verksamhetsplan
1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller
Miljö- och konsumentnämndens riskbedömning inför intern kontrollplan 2020
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-31 Dnr 2019-2261 Sida 1(1) Andreas Zalewski, 033-35 32 29 andreas.zalewski@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Miljö- och konsumentnämndens riskbed inför intern kontroll
HISTORISKT. me LINKÖPINGS. Klassificeringsstruktur vid Linköpings universitet version 1.1 UNIVERSITET. Gäller från
me LINKÖPINGS UNIVERSITET LIU-2017-01676 1(7) vid Linköpings universitet version 1.1 Gäller från 2017-05-01 L1U-2017-0167 2(7) 1 Styra och leda verksamheten 1.1 Planera och styra verksamheten I denna process
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE DATUM: 2016-10-16 BESLUTAD AV: Cecilia Wallerstedt KONTAKTPERSON: Cecilia Wallerstedt FORSKNING SOM
Universitetsledningen
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Universitetsledningen DATUM: 2016-09-05 BESLUTAD AV: Rektor 2016-09-05 KONTAKTPERSON: Ingela.Elofsson@gu.se Dnr V 2016/526 FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Naturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
E-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/
Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/2017 2017-05-15 Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/2017 2017-05-15 INNEHÅLL Riktlinjer för hantering av misstänkta
Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
KLASSIFICERINGSSTRUKTUR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
KLASSIFICERINGSSTRUKTUR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Bilaga fastställd 2012-11-29 enligt förvaltningschefsbeslut 1 STYRA OCH LEDA VERKSAMHET 1.1 Planera, följa upp och utvärdera
Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Universitetskanslersämbetet. Anders Söderholm Generaldirektör
Universitetskanslersämbetet Anders Söderholm Generaldirektör Universitetskanslersämbetets uppdrag Ger universitet och högskolor underlag för förbättring genom granskning och utvärdering av verksamhetens
RISKANALYS FÖR Humanistiska fakulteten. DATUM: Förslag BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen. KONTAKTPERSON: Mats Andrén
RISKANALYS FÖR 2015 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2014-10-14 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Mats Andrén RISKANALYS Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018
Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss
Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Åsa Kettis Avdelningen för kvalitetsutveckling Uppsala universitet Utveckling av kvalitetssystem för forskningen V SUHF 2018-05-13 Disclaimer Idéskissen
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH
Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.
Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En
RISKANALYS för 2015 Dnr V 2014/668
BILAGA RISKANALYS för 2015 Dnr V 2014/668 Forskning som påverkar Kortfattad beskrivning av risken Universitetet lyckas inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att
Landstingsstyrelsens förvaltning Bilaga 1 Internkontrollplan (5)
Internkontrollplan 2009 2009-06-01 1(5) Styrning och konsekvensanalyser Landstingsstyrelsens förvaltning har en fastställd budget/verksamhetsplan med mätbara mål Landstingsstyrelsens förvaltning tecknar
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms
Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll
Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,
Bilaga 2. Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet
Bilaga 2 Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet 1 KI-övergripande indikatorer för forskarutbildning Indikatorer Datakälla Vi följer idag Vi kan mäta idag Crown factor (R) ** Genomströmning
Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun
Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn
Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
Måldokument för IT-verksamheten vid Mittuniversitetet
DNR: IT-nummer: 2016/002 2017-2019 Publicerad: 2017-09-01 Beslutsfattare: Håkan Stenström Ansvarig för genomförande: IT-chef Mats Edin Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-12-31 1/8 Innehållsförteckning 1
Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek
Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen
SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU
Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2017-2019 NLU 2017-02-09 Dnr: ST 2016/4704-1.1 Verksamhetsplan NLU 2017-2019 A. Kompetensförsörjning I. Vetenskaplig kompetens Målsättning: NLU ska genom
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda
Program för systematiskt kvalitetsarbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola
1 (10) Program för systematiskt kvalitetsarbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Bilaga: Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete 2017 2022 Beslutsfattare Beslutsdatum Giltighetstid Dokumenttyp
Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2017 för
Socialförvaltningen Bilaga 4 Sid 1 (18) Handläggare Elin Olaisson Till Socialnämnden Plan för intern med väsentlighets- och riskanalys 2017 för Socialnämnden Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning...3
Innovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Långsiktig plan
2011 2015 Långsiktig plan Inledning Vision Följande vision gäller för verksamheten vid Stockholms universitet: År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter
Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet
Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010 Göteborgs universitet www.gu.se/kvalitet Form och layout: Anders Eurén Foto: Göran olofsson Tryck: Geson Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Innehåll Plan för kvalitetsarbetet
Institutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2017-12-05 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Humanistiska fakulteten
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2015-10-13 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margareta Hallberg FORSKNING SOM PÅVERKAR
4. Inriktning och övergripande mål
Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi
Program för lika villkor vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier