Riskanalys - Stockholms universitet Beslut Dnr SU FV Dok nr 1. Hög. Låg. Låg. Medel
|
|
- Rolf Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden." 1.1 i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ( se även och 4.3.1) Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade forskare/lärare/övrig personal samt att upprätthålla en hög kompetensnivå Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå medför risk att kvaliteten i utbildningen påverkas negativt Hög Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Minskad efterfrågan på universitetets grundutbildning med minskat söktryck, försämrad genomströmning och minskade intäkter som följd. Faktorer som kan påverka är t ex nedgång i ålderskullar, komplicerade tillträdesregler, ökad konkurrens från andra lärosäten nationellt och internationellt, dålig placering i ranking av utbildningar och lärosäten mm per capita-ersättning, d v s ersättningsbelopp per student per capita-ersättning, d v s det ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer som utgör den statliga resurstilldelningen för högre utbildning, medför risk för negativ påverkan på kvaliteten i utbildningen. 3 3 Sida 1 (15)
2 1.1.5 Ej tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete inom utbildningen Risk för att universitetets kvalitetsarbete på utbildningssidan inte är tillräckligt systematiskt. Exempelvis finns risk för brister i kvalitetssäkring, bl a avsaknad av processer, skriftliga rutiner. Även risk för avsaknad av krav på uppföljning. 1.2 Internationalisering Försämrad förmåga att Risk att universitetet inte lyckas attrahera attrahera internationella tillräckligt många internationella studenter till studenter till universitetets utbildningar, särskild risk gällande studenter utbildningar från utomeuropeiska länder till följd av införandet av studieavgifter för dessa studenter. Därmed finns risk för att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter samt intellektuellt och forskningsmässigt utbyte t deltagande av universitetets studenter i internationella studentutbyten 1.3 Övrigt Antagning av studenter på falska meriter Fusk och plagiering vid examination Risk att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter om man inte lyckas förbereda studenterna för internationella studier och om allt för få av universitetets studenter deltar i studentutbyten, vilket även leder till att studenter går miste om värdefulla internationella studieerfarenheter, språkkunskaper och breddad erfarenhet inför inträde på arbetsmarknaden. Studenter antages till utbildning på falska merithandlingar. Risk för att fusk och plagiering vid examination ökar kraftigt i omfattning Sida 2 (15)
3 2. Forskning och utbildning på forskarnivå "Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående." "Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka" "De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras" 2.1 i forskning och utbildning på forskarnivå Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade ( se forskare/lärare/övrig även personal samt att upprätthålla en hög och 4.3.1) kompetensnivå Svårigheter att rekrytera forskarstuderande till utbildningen på forskarnivå Bristande kapacitet och kvalitet avseende handledning i utbildningen på forskarnivå 2.2 Internationalisering Försämrad mobilitet bland forskare/lärare och forskarstuderande 2.3 Övrigt Förlust av forskningsresultat/ forskningsspionage/-stöld Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Svårigheter att rekrytera forskarstuderande med rätt kompetens kan medföra risk för forskningens kvalitet och utveckling på sikt Bristande kapacitet och kvalitet på handledningen i utbildningen på forskarnivå medför risk för försämrad genomströmning och negativ påverkan på kvaliteten i forskarutbildningen och forskningen på lång sikt. Försämrad rörlighet bland forskare och forskarstuderande mellan lärosäten i Sverige och internationellt kan medföra risk för negativa konsekvenser för forskningens och forskarutbildningens kvalitet. Brister i riskmedvetandet och informationssäkerheten gör att skyddsvärd forskningsinformation kan bli tillgänglig för obehöriga, förstöras, gå förlorad eller inte uppfylla krav på spårbarhet och riktighet (dvs om den har kunnat förvanskats), vilket kan leda till förtroendeskada. 2 2 Hög Sida 3 (15)
4 3. Samverkan och samarbete med övriga samhället "Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation." "Studenter på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen" "Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras." 3.1 Utbildning och övriga samhället Allmänhetens syn på Samhällsdebatten om högre utbildnings värde högre utbildning förändras och status kan påverka allmänhetens syn på negativt värdet av högre utbildning negativt, med minskat söktryck som följd Bristande omvärldsanalys kan medföra bristande anpassning av utbildningen till samhällets behov och utveckling, till omvärldsförändringar samt till studenters och arbetsgivares efterfrågan Bristande omvärldsanalys och samordning internt av omvärldsinformation samt brister i samverkan med samhällsaktörer vid utformning av utbildningen, vilket kan medföra risk för bristande anpassning till samhällets långsiktiga behov och utveckling och/eller arbetsmarknaden och studenternas efterfrågan. Exempel på väsentliga variabler är demografi, konjunktur och studenter och arbetsgivares preferenser. 3.2 Forskning och övriga samhället Brister i samverkan mellan Brister i samverkan mellan universitetets universitetets forskare och forskare och olika samverkanspartners i det omgivande samhället samhället, vilket kan leda till att samverkansuppgiften ej uppfylls, att forskningsinformation ej sprids i samhället, att universitetet går miste om näringslivssamarbeten och kommersialisering av forskningsresultat etc. Risk att medarbetare inte inser möjligheterna till samverkan, liksom att samverkan bör vara en naturlig del av all universitetets verksamhet Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan skada förtroendet för universitetets oberoende Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan innebära att tveksamma relationer underminerar förtroendet för universitetets oberoende. 2 2 Sida 4 (15)
5 3.2.3 Externa finansiärer inskränker möjlighet till samverkan och publicering 3.3 Profilering Universitetets varumärke, identitet och profil uppfattas som svag i omvärlden, nationellt och internationellt Brister i avsändartydlighet vid kommunikation 3.4 Övrigt Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk som reglerar bisysslor Konflikt med större bidragsgivare eller annan samarbetspartner Externa finansiärer inskränker via avtal möjlighet till samverkan och publicering. Risk att universitetet och dess verksamhet inte är känd i omvärlden, nationellt och internationellt. Kan leda till svårigheter vid rekrytering av såväl studenter som lärare/forskare/övrig personal samt vid etablering av internationella strategiska relationer och partnerskap. Risk att universitetets namn inte lyfts fram vid exponering i media, vid internationella forskningskonferenser mm. Detta kan medföra att enbart en institutions/centrumbildnings namn eller en enskild experts namn lyfts fram och att det inte blir känt att universitetet besitter denna expertkompetens. Detta kan exempelvis innebära att universitetet går miste om samarbetsmöjligheter, kommer sämre ut i internationella rankingar och det kan också påverka tillförlitligheten i rapporteringen av t ex citeringar, vilket kan medföra risk för negativ påverkan på forskningsintäkterna. Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk kopplade till bisysslor kan leda till förtroendeskada eller till konkurrerande verksamhet mellan universitetet och anställda och i förlängningen till uteblivna intäkter. 3 3 Tillförlitlig rapportering 3 3 En konflikt med en större bidragsgivare eller annan samarbetspartner kan skada förtroendet för universitetet och påverka verksamheten och finansieringen negativt. Sida 5 (15)
6 3.4.3 Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm medför risk att universitetets verksamhet, finansiering mm påverkas negativt Negativa händelser och negativ publicering i media skadar förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning Risk för att förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning skadas genom negativa händelser och negativ publicering i media, exempelvis vetenskaplig ohederlighet, negativ exponering av kurs/lärare/utbildning i media osv. Det kan även medföra förtroendeskada om regelverk och riktlinjer ej efterlevs, t ex inom känsliga områden såsom representation, myndighetsutövning, konsultarvoden och affärstransaktioner mellan SU och SU-anställd eller dennes bolag Försämrad placering på internationella rankinglistor Risk för att universitetet får försämrad placering i internationell forskningsranking eller i ranking av utbildningar eller lärosäten. Detta kan medföra att universitetet förlorar internationell ställning och ryktbarhet och t ex får svårare att rekrytera forskare och studenter Negativt utfall i nationella utvärderingar Risk för att förtroendet för universitetets utbildning och forskning skadas genom negativt utfall i nationella utvärderingar, t ex utvärdering genomförda av Högskoleverket, Vetenskapsrådet m fl. 3 3 Sida 6 (15)
7 4. Studenter och anställda 4.1 Arbetsmiljö och studiemiljö Brister i den psykosociala arbets- och studiemiljön, t ex inom områdena delaktighet, inflytande över arbetssituation, studentinflytande, studentmedverkan, samverkan, ledarskap Brister i den fysiska arbetsoch studiemiljön, t ex inom områdena personsäkerhet, ergonomi, inomhusklimat, olycksfall/skador och ohälsa Brister i den psykosociala miljön t ex kopplat till studentinflytande, inflytande över arbetssituationen, samverkan mellan chef/medarbetare och lärare/student samt ledarskap medför risk för ohälsa och försämrade arbets- och studieprestationer vilket i förlängningen påverkar effektivitet och kvalitet i verksamheten negativt. Överträdelser av arbetsmiljölag/-förordning kan medföra risk för skadeståndsanspråk. Brister i den fysiska arbets- och studiemiljön medför risk för skador och ohälsa. Brister i personsäkerheten kan, i den i huvudsak öppna och tillgängliga miljön på campus, öka risk för hot och våld mot anställda och studenter. Överträdelser av arbetsmiljölag/ -förordning kan leda till skadeståndsanspråk Försämringar i studiefinansieringssystemet Svårigheter att få studentbostad och gästforskarbostad Försämringar av studiefinansieringssystemet leder till minskat söktryck och försämrad genomströmning. Risk för att såväl nationella som internationella studenter samt gästforskare väljer bort Stockholms universitet som lärosäte p g a svårigheter att få bostad. 4 3 Hög 4.2 Jämställdhet, jämlikhet och likabehandling Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering, vilket medför negativ påverkan på arbets- och studieeffektivitet samt risk för brister i efterlevnad av lagar och förordningar inom området mm. Sida 7 (15)
8 4.2.2 Risk för bristande Risk att universitetet inte uppfyller krav på 3 3 jämställdhet, jämlikhet och jämställdhet, jämlikhet och likabehandling likabehandling och/eller bristande efterlevnad av enligt internt uppsatta mål och/eller enligt gällande lag och regelverk. lag och regelverk inom jämställdhetsområdet 4.3 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade ( se forskare/lärare/övrig även personal samt att upprätthålla en hög och 2.1.1) kompetensnivå Rekrytering sker av medarbetare som ej är lämplig Svårigheter att rekrytera och behålla forskare/lärare/övrig personal med rätt kompetens, vilket medför risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Exempelvis kan svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medföra risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Rekrytering av medarbetare som visar sig inte passa som lärare/forskare/ forskarstuderande/övrig personal vilket medför risk för t ex låg arbetsprestation och ekonomiska konsekvenser Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i verksamhet, IT-system mm Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i forsknings- och utbildningsverksamhet, IT-system mm Hög Bristande kompetensutveckling Brister i ledningskompetens Otillräckliga resurser satsas på kompetensutveckling av lärare, forskare och övrig personal, något som sänker kvaliteten och leder till att personal lämnar universitetet. Ledare inom universitetets organisation har 3 3 inte alltid tillräcklig ledningskompetens, vilket kan medföra risk för att t ex ledning av personal och verksamhet ej sker på ett effektivt sätt. Sida 8 (15)
9 4.4 Övrigt Brister i myndighetsutövning Risk att anställda som fattar som innebär myndighetsutövning mot enskilda/studenter saknar erforderlig kunskap om gällande regelverk, t ex om rättssäkerhetsfrågor vid antagning, examination och tillgodoräknanden eller om allmänna handlingars offentlighet, vilket kan innebära risk för brister i myndighetsutövningen. 5. Ekonomi, organisation, lokaler, IT-infrastruktur, miljö mm 5.1 Resursutnyttjande Brister i styrkedjan från statsmakterna till universitetet samt vidare inom universitetet - externt fokus Brister/brott i styrkedjan från staten till universitetet samt inom universitetet leder till bristande måluppfyllelse. Statsmakternas, direktiv och intentioner får inte genomslag i styrkedjan/hela verksamheten Bristande tillämpning av centrala styrdokument internt inom universitetet Risk för bristande tillämpning av centrala styrdokument, t ex verksamhetsplan, handlingsplaner, interna regler och riktlinjer Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden kan medföra risk för brister i styrning, uppföljning och kontroll, bristande resursutnyttjande, att uppgifter "hamnar mellan stolarna", förtroendeskador mm Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och analys samt efterlevnad av ekonomiadministrativa regelverk Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och ekonomisk analys, vilket innebär att sfattare kan gå miste om information och signaler som är nödvändiga för Tillförlitlig rapportering att åtgärder ska kunna vidtas i tid. Även risk för brister i efterlevnaden av ekonomiadministrativa regelverk, vilket kan leda till förtroendeskada, ekonomisk skada, ej tillförlitlig redovisning osv. 2 4 Sida 9 (15)
10 5.1.5 Ej tillförlitlig och rättvisande ekonomisk och verksamhetsmässig redovisning och rapportering En icke rättvisande redovisning och rapportering av ekonomi och verksamhet kan bl a leda till att fattas utifrån felaktiga underlag och att man inte på ett korrekt sätt kan avläsa ekonomisk ställning, måluppfyllnad och verksamhetsresultat för universitetet. Extern rapportering blir ej rättvisande. Tillförlitlig rapportering Ej tillförlitlig och rättvisande redovisning och rapportering av prestationer och anslag En icke rättvisande redovisning av Tillförlitlig rapportering helårsprestationer och anslag, t ex felaktig eller ofullständig registrering av uppgifter i Ladok, kan leda till felaktig anslagsredovisning, brister i den externa rapporteringen, negativ påverkan på universitetets intäkter, förtroendeskada mm Ineffektiv styrning och samordning av lokalförsörjningsprojekt Risk för att lokalförsörjningsprojekt inte styrs och samordnas på ett effektivt sätt. I takt med en mer komplex lokalförsörjningssituation och en ökad mängd lokalprojekt som genomförs i olika delar av verksamheten ställs högre krav på styrning och samordning samt på informationsutbyte mellan t ex kärnverksamheten och den centrala byggnadsplaneringen. Vid olika typer av organisatoriska förändringar, t ex samgåenden av institutioner, ställs krav på samlokalisering inom rimlig tidsram. Även risk att universitetets lokaler inte används på ett effektivt sätt. 3 4 Hög Ej tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet Risk att universitetet inte får tillgång till tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet, vilket kan medföra begränsningar när det gäller tillväxt och utveckling av universitetets utbildning, forskning och övriga verksamhet. 3 4 Hög Sida 10 (15)
11 5.1.9 Konflikt mellan synen att externa medel utgör "egna" resurser kontra myndighetens resurser Bristande kongruens mellan universitetets och medarbetarnas mål kan medföra att den enskilda medarbetaren ser sig som egen företagare snarare än som en del av universitetet med konsekvenser som suboptimering, felaktigt användande av medel och felaktig redovisning. Tillförlitlig rapportering Allt för små organisatoriska enheter Risk att allt för små organisatoriska enheter gör enheterna ekonomiskt och verksamhetsmässigt sårbara och därigenom ger sämre utvecklingsmöjligheter. Även risk för oförmåga eller ovilja att avveckla delar av verksamheter, t ex verksamhetsinriktningar av liten strategisk betydelse. 4 3 Hög Icke ändamålsenlig fördelning av administrativa uppgifter och resurser samt svårigheter att upprätthålla kompetens inom det administrativa området Risk för att de administrativa uppgifterna och resurserna inte är fördelade på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom universitetet. Exempelvis att det administrativa stödet kring forskare/lärare inte är säkerställt, vilket kan medföra att tiden som kan disponeras för forskning/undervisning minskar. Ett annat exempel är att det administrativa stödet vid samgåenden av institutioner inte är tillräckligt. I takt med att komplexiteten i de administrativa uppgifterna ökar är det fler individer som utför många olika typer av administrativa uppgifter vilket kan medföra svårigheter att upprätthålla och utveckla önskad kompetens. Tillförlitlig rapportering Otillräcklig informationsspridning Komplex, decentraliserad organisation medför risk att informationsspridning och kommunikation blir ineffektiv, tidskrävande och dyr. Utebliven intern kommunikation kan t ex leda till förseningar av implementering av. Sida 11 (15)
12 5.2 Intäkter Externa finansiärer finansierar inte den externfinansierade verksamheten i sådan utsträckning att full kostnadstäckning uppnås Otillräcklig täckning av indirekta kostnader från externa finansiärer leder till oönskat stort krav på medfinansiering vilket medför risk för att negativ påverkan på övrig verksamhet uppstår Brister i planerings-, ansöknings- och avtalsprocessen vid extern finansiering samt brister i efterlevnad av ingångna avtal med externa finansiärer Brister i ansöknings- och avtalsprocesserna kan t ex försämra möjligheterna att erhålla externa medel samt kan leda till oförmånliga finansiella villkor. Risken för att externa medel används felaktigt och ej i enlighet med kontrakt eller att det finns brister i återrapporteringen till finansiärerna medför risk att förtroendet för universitetet skadas och att finansiärers benägenhet att fortsätta finansiera verksamheten minskar Ordinarie utbildning Uppdragsutbildning prioriteras på bekostnad av 1 3 prioriteras ner på grund av ordinarie utbildning. uppdragsutbildning Forskningens oberoende kan påverkas negativt av en ökad andel extern finansiering Forskningens oberoende hotas genom en ökad andel extern finansiering, såväl vad gäller inriktning generellt som genom att inriktningen mot uppdragsverksamhet av tillämpad karaktär utarmar grundforskningen Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Risk för att förändrade resurstilldelningsmodeller för tilldelning av statsanslag för utbildning kan medföra risk för försämrad resurstillgång och minskade anslagsintäkter till grundutbildningen, vilket kan medföra negativ påverkan på verksamheten och utbildningskvaliteten. 1 4 Sida 12 (15)
13 5.2.6 Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå En förändrad resurstilldelningsmodell för tilldelning av statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå medför risk för försämrad resurstillgång/minskade forskningsintäkter, vilket kan medföra negativ påverkan på kvaliteten på forskning och utbildning på forskarnivå samt även negativ påverkan på kvaliteten på utbildning på grundnivå och avancerad nivå p g a försämrad forskningsanknytning Ökade avhopp från utbildning Studenter hoppar i ökad utsträckning av sina universitetsstudier under pågående utbildning, vilket i förlängningen leder till minskade intäkter. 5.3 IT Bristande samordning av IT-verksamheten, t ex unika, lokala arbetssätt avseende IT-stöd, medför risk för försämrad effektivitet och att ITutvecklingens möjligheter ej tas tillvara Bristande samordning av rutiner och arbetssätt mm påverkar effektivitet och kostnadseffektivitet negativt samt motverkar skalfördelar. Även risk för att möjligheter inom IT-området inte tas tillvara, vilket medför risk att universitetet går miste om effektivitetsmöjligheter, möjligheter till kvalitetshöjning och förbättrat resursutnyttjande Bristande IT-styrning och bristande beställarkompetens och kravställning avseende IT-tjänster Risk för brister i den strategiska styrningen av IT-verksamheten (strategiska nivån) samt brister i beställarkompetens i processen när ITsystem köps in, byggs upp och implementeras (operativa nivån), t ex brister i kravställning från verksamheten eller verksamhetsförståelse, hos personal vid ITavdelningen, kring verksamhetens faktiska ITbehov. Båda medför risk för brister i effektivitet och resursutnyttjande. Sida 13 (15)
14 5.3.3 Brister i IT-säkerhet Risk för brister i IT-säkerheten i IT-system, datorer och datornät, vilket medför risk för t ex allvarliga störningar, haverier, yttre och inre angrepp, virus, otillåten åtkomst eller kopiering av information Brister i informationssäkerhet 5.4 Vetenskaplig informationsförsörjning 5.5 Miljö Risk att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas i verksamheten Risk för brister i informationssäkerheten, främst på lokal nivå, vad avser sekretess, tillgänglighet, riktighet, spårbarhet, behörighetsadministration, backuprutiner mm. Kan leda till förtroendeskada, försämrad konkurrenskraft samt att externa parter inte vill samarbeta. Risk att systematiskt miljöarbete inte genomförs och att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas inom olika delar av verksamheten Miljörisker Risk för effekter på miljön till följd av olyckor eller brister i hantering av miljöfarliga ämnen samt bristande efterlevnad av regelverk inom miljöområdet. 5.6 Övrigt Risk för oegentligheter Risk för ekonomiska oegentligheter t ex förskingring, mutor/bestickning, bedrägerier, inköp av varor och tjänster utan koppling till verksamheten, utbetalning till ändamål som inte hör ihop med verksamheten. Medför risk för ekonomiska förluster samt förtroendeskada Sida 14 (15)
15 5.6.2 Felaktiga och otillbörliga betalningar, t ex löneutbetalningar, leverantörsfakturabetalningar mm Ineffektiva och icke affärsmässiga inköp genomförs vilket medför risk för bristande efterlevnad av upphandlingspolicy med tillhörande föreskrifter, LOU och andra regelverk inom området Bristande kontroll över anläggningstillgångar Risk för brister i universitetets betalningsprocess. T ex brister i kontroll och rutiner för registrering och ändring av fasta och rörliga löneuppgifter, vid löneutbetalning mm. Även risk för brister i övriga betalningsrutiner, risk för manipulering av betalningsfiler o s v. Detta kan medföra risk för t ex felaktiga eller otillbörliga betalningar som i sin tur kan leda till ekonomiska förluster, förtroendeskada och ej rättvisande rapportering. Den långt drivna decentraliseringen av inköp medför risk för att ineffektiva och ickeaffärsmässiga inköp genomförs, risk att avrop ej sker från befintliga ramavtal, risk för brister och fel i upphandlingsprocesser (bl a beroende på komplexa upphandlingsförfaranden) mm, vilket i förlängningen kan leda till bristande efterlevnad av upphandlingspolicy och LOU mfl samt förtroendeskadande överprövningar/skadestånd. Brister i kontroll över och redovisning av anläggningstillgångar kan leda till bl a ekonomiska förluster och ej rättvisande redovisning Skadegörelse Inventarier och/eller lokaler utsätts för skadegörelse medförande materiella förluster Brand Förlust av lokaler/inventarier genom brand medför materiella förluster, vilka - framför allt om det gäller speciallokaler - får långvarig negativ påverkan på verksamheten. Tillförlitlig rapportering Tillförlitlig rapportering Stöld Stöld av inventarier/utrustning får negativa konsekvenser för verksamheten. 2 2 Sida 15 (15)
Effektivitet Kvalitet. Effektivitet Regelefterlevnad Kvalitet 3 3
1. Forskning och Utbildning 1.1.1 Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå 1.1.2 Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå
Riskanalys - Stockholms universitet Beslut
1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska
Effektivitet Kvalitet. Kvalitet 1 4. Effektivitet Regelefterlevnad. Kvalitet 3 3. Kvalitet. Effektivitet Kvalitet
1. Forskning och Utbildning 1.1.1 Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå 1.1.2 Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå
Riskanalys Stockholms universitet BESLUT SU FV Dok nr 1 Universitetsstyrelsebeslut
1 (5) Riskanalys 2017 - Stockholms universitet BESLUT SU FV-1.1.2-2999-16 Dok nr 1 Universitetsstyrelsebeslut 2016-12-02 1. Forskning och utbildning 1.1.1 Svårigheter att rekrytera Minskad efterfrågan
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet Inom universitetets process för intern styrning och kontroll har ett femtiotal risker identiferats i riskanalysarbetet. Fyra riskområden värderades
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet
Risker och kontrollåtgärder vid Stockholms universitet Inom universitetets process för intern styrning och kontroll har ett femtiotal risker identiferats i riskanalysarbetet. Fyra riskområden värderades
Sida 1 av 8. Risk Kort beskrivning av risken Koppling till 3 MyndF och 1 kap 4 HL
Sida 1 av 8 Riskanalys 2018 - Stockholms universit BESLUT 2017-12-01 SU FV-1.1.2-3387-17 Universitsstyrelsen 1. Forskning och utbildning 1.1.1 Svårigher att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå
UTKAST 4. Grundinformation. Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner
Grundinformation Organisation: Göteborgs universitet Upprättad av: UTKAST 4 /Projektgruppen Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner Datum
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR Generationsskifte i forskningsverksamheten samt ökande obalans mellan verksamhetsgrenarna (rekrytering för att täcka behov i utbildningsuppdraget har under
Revisionsplan för 2016
1 (1) BESLUT 2015-12-01 Dnr SU FV-1.1.6-3218-15 Handläggare: Mikael Lundén Internrevisionschef Revisionsplan för 2016 vid Stockholms universitet har efter en riskanalys av universitetets verksamhet utarbetat
Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom parentes)
Åtgärdsplan för Stockholms universitet 2019 2020 vara ett framstående forskningsuniversitet (s. 3). Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom 1 Beskriva existerande kvalitetsssäkringssystem för forskning
Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Psykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Psykologiska institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag Dnr B 5 350/08
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag 2008-02-20 Dnr B 5 350/08 REVISIONSPLANEN FÖR ÅR 2008 1. Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet
UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN Dnr V 2016/526 DATUM: BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Handelshögskolan Dnr V 2016/526 DATUM: 2016-10-27 BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse KONTAKTPERSON: Catharina Tillman FORSKNING SOM PÅVERKAR Handlingsplan
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Program för internationalisering
Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets
Institutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Institutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll
KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande
Bilaga 2. Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet
Bilaga 2 Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet 1 KI-övergripande indikatorer för forskarutbildning Indikatorer Datakälla Vi följer idag Vi kan mäta idag Crown factor (R) ** Genomströmning
Universitetsledningen
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Universitetsledningen DATUM: 2016-09-05 BESLUTAD AV: Rektor 2016-09-05 KONTAKTPERSON: Ingela.Elofsson@gu.se Dnr V 2016/526 FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Örebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN DATUM: Dnr V 2017/703. BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Handelshögskolan DATUM: 2017-10-26 Dnr V 2017/703 BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse KONTAKTPERSON: Catharina Tillman FORSKNING SOM PÅVERKAR Fortsatt
Revisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan
Revisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan 0 Sammanfattning Förslaget till revisionsplan baseras på en risk- och väsentlighetsanalys som internrevisionen genomfört. Analysen bygger
Psykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019 Dnr V 2018/703 Psykologiska institutionen DATUM: 2018-10-30 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Beslut Dnr KS /1421
MAH / Fakulteten för kultur och samhälle Fakultetsstyrelsen Beslut 2011-11-21 Dnr KS 19-2011/1421 Verksamhetsplan 2012 Fakultet/motsvarande: Kultur och samhälle Denna verksamhetsplan avser hela Kultur
Vägledning för utbildningsutvärderingar
UPPSALA UNIVERSITET utbildningsutvärderingar på forskarnivå Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2018-11-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Aspekter
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH
Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Företagsekonomiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Företagsekonomiska institutionen DATUM: 170222 BESLUTAD AV: Patrik Ström, prefekt KONTAKTPERSON: Linda Vidén Ljungars, administrativ chef FORSKNING SOM
HISTORISKT. me LINKÖPINGS. Klassificeringsstruktur vid Linköpings universitet version 1.1 UNIVERSITET. Gäller från
me LINKÖPINGS UNIVERSITET LIU-2017-01676 1(7) vid Linköpings universitet version 1.1 Gäller från 2017-05-01 L1U-2017-0167 2(7) 1 Styra och leda verksamheten 1.1 Planera och styra verksamheten I denna process
Naturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE DATUM: 2016-10-16 BESLUTAD AV: Cecilia Wallerstedt KONTAKTPERSON: Cecilia Wallerstedt FORSKNING SOM
Verksamhetsplan för MND 2010
Dnr SU 408 11-0067-10 1(9) Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND Verksamhetsplan för MND 2010 Denna verksamhetsplan är beslutad av institutionsstyrelsen 10-02-11. Inledning
Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Institutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2017-12-05 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av
DIK är fackförbundet för alla med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK är en del av Saco och organiserar fler än 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, inklusive studenter
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2016-10-17 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt Proprefekt Peter Korp Viceprefekt Christel Larsson
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Bedömning av arbetsprestationer
2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision
Naturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.
110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen
RISKANALYS JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DNR V 2015/965 DATUM:
DNR V 2015/965 RISKANALYS 2016 JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DATUM: 151126 BESLUTAD AV: Ulla Sätereie, prefekt KONTAKTPERSON: Ulla Sätereie, ulla.satereie@jmg.gu.se
Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer
Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision ska varje medarbetare därför erbjudas ett
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
Verksamhetsplan
1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08
Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
KLASSIFICERINGSSTRUKTUR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
KLASSIFICERINGSSTRUKTUR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Bilaga fastställd 2012-11-29 enligt förvaltningschefsbeslut 1 STYRA OCH LEDA VERKSAMHET 1.1 Planera, följa upp och utvärdera
RISKANALYS för 2015 Dnr V 2014/668
BILAGA RISKANALYS för 2015 Dnr V 2014/668 Forskning som påverkar Kortfattad beskrivning av risken Universitetet lyckas inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området
Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna
Mål och stategier för institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet.
041209 Mål och stategier för institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Detta dokument utgår från Uppsala universitets mål och strategier. Avsikten är att ange hur vi bäst anser oss
Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet
BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform
1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete
Verksamhetsplan Sveriges förenade studentkårer 2015 / 2016 1. Inledning SFS verksamhetsplan är det dokument som slår fast vilket arbete som SFS ska bedriva under verksamhetsåret med politisk påverkan och
Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet
Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet
Program för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Revisionsplan för 2018
Bilaga p 8 2018-02-20 Dnr MIUN 2018/412 Internrevisionschef Emelie Holmlund Revisionsplan för 2018 Enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) ska myndighetens styrelse besluta om revisionsplan för
Institutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Institutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: Dnr: V 2016/892 2016-11-29 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Ingrid Jarlsmark FORSKNING SOM PÅVERKAR Institutionen
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall 2009-02-18 Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009 1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet med internrevisionsförordningen
Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:
för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning
Målbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014
HANDLINGSPLAN 2014-2016 & VERKSAMHETSPLAN 2014 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN DATUM: 2013-11- 06 Fastställt av Fakultetsstyrelsen 6 november. KONTAKTPERSON: Ingrid Elam Ingrid.Elam@konst.gu.se FORSKNING SOM PÅVERKAR
Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/
Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/2017 2017-05-15 Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/2017 2017-05-15 INNEHÅLL Riktlinjer för hantering av misstänkta
HISTORISKT. Il e U UNIVERSITET. Klassificeri ngsstru ktu r vid Linköpings universitet, version 1.3 LINKÖPINGS. Gäller från
Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS Klassificeringsstru ktu r 1(7) Klassificeri ngsstru ktu r vid Linköpings universitet, version 1.3 Gäller från 2018-11-01 Universitetsförva ltni ngen U n ivers itetsförva ltn
Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen
1 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Stockholms universitet (SU) granskat intern styrning och kontroll i upphandlings-
Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH
ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
Verksamhetsplan för konstnärliga fakultetskansliet 2014
Diarienr: V 2014/195 Verksamhetsplan för konstnärliga fakultetskansliet 2014 Konstnärliga fakultetskansliets verksamhetsidé fastställdes av fakultetsstyrelsen 18 september 2013, där fastställs de grundläggande
Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek
Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen
Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll
Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,
E-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015
HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Psykologiska institutionen DATUM: 2014-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier
Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet. Yvonne Andersson Per Ragnarsson
Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet Yvonne Andersson Per Ragnarsson Syfte Att beskriva förändringar i omvärlden och inom UmU som har betydelse för personal- och ekonomiområdet Lyfta fram några
Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen
Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Fastställd av förvaltningschef 2011-05-25 1 INNEHÅLL Bakgrund 3 Strategiska frågor för högskolan 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Aktiviteter 6 2 Högskolans förvaltning Bakgrund
Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att
Strategi Kungl. Musikhögskolan
Strategi Kungl. Musikhögskolan 2015-2017 KMH:s vision KMH ska vara ett framstående internationellt centrum för utbildning av musiker och musiklärare av högsta kvalitet. KMH:s vision Kungl. Musikhögskolan
HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2016
HANDLINGSPLAN 2016-2018 & VERKSAMHETSPLAN 2016 INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI DATUM: 2016-03-01 AV: Prefekt Annika Ekestubbe och proprefekt Agneta Robertson i samarbete med professor Mats Jontell tillika