Riskanalys - Stockholms universitet Beslut

Transkript

1 1. Utbildning "Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden." 1.1 i utbildning på grundnivå och avancerad nivå "Varierande och studentaktiverande undervisnings- och examinationsformer" samt "Aktivt deltagande av studenter i sprocesser som avser utbildningen och studiemiljön" samt "Uppföljning och utvärdering av kurser och utbildningar som en central del av kvalitetsarbetet av utbildningen" Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade lärare till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt att upprätthålla en hög kompetensnivå bland lärarna Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå Svårigheter att rekrytera studenter till utbildningen på grundnivå och avancerad nivå (se även 4.1.1) per capita-ersättning, d v s ersättningsbelopp per student Svårigheter att rekrytera lärare med rätt kompetens för aktuell undervisning samt svårigheter att upprätthålla en hög kompetensnivå i befintlig lärarkår, kan påverka kvaliteten i undervisningen negativt. Försämrad forskningsanknytning i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå medför risk att kvaliteten i utbildningen påverkas negativt. Minskad efterfrågan på universitetets grundutbildning med minskat söktryck, försämrad genomströmning och minskade intäkter som följd. Faktorer som kan påverka är t ex nedgång i ålderskullar (prognos att de blir mindre kommande år), komplicerade tillträdesregler, ökad konkurrens från andra lärosäten nationellt och internationellt, dålig placering i ranking av utbildningar och lärosäten mm. per capita-ersättning, d v s det ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer som utgör den statliga resurstilldelningen för högre utbildning, medför risk för negativ påverkan på kvaliteten i utbildningen Hög Sida 1 (16)

2 1.1.5 Ej tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete inom utbildningen Risk för att universitetets kvalitetsarbete på utbildningssidan inte är tillräckligt systematiskt. Exempelvis finns risk för brister i kvalitetssäkring, bl a avsaknad av processer, skriftliga rutiner. Även risk för avsaknad av krav på uppföljning Internationalisering "Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer" Försämrad förmåga att Risk att universitetet inte lyckas attrahera attrahera internationella tillräckligt många internationella studenter till studenter till universitetets utbildningar, särskild risk gällande studenter utbildningar från utomeuropeiska länder till följd av införandet av studieavgifter för dessa studenter. Därmed finns risk för att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter samt intellektuellt och forskningsmässigt utbyte t deltagande av universitetets studenter i internationella studentutbyten 1.3 Lärarutbildning 1.4 Övrigt Antagning av studenter på falska meriter Fusk och plagiering vid examination Risk att universitetet går miste om internationaliseringsmöjligheter om man inte lyckas förbereda studenterna för internationella studier och om allt för få av universitetets studenter deltar i studentutbyten, vilket även leder till att studenter går miste om värdefulla internationella studieerfarenheter, språkkunskaper och breddad erfarenhet inför inträde på arbetsmarknaden. Studenter antages till utbildning på falska merithandlingar. Risk för att fusk och plagiering vid examination ökar kraftigt i omfattning Sida 2 (16)

3 2. Forskning "Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående." 2.1 i forskning och utbildning på forskarnivå "Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander" Svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade forskare/lärare (se även rörande generationsväxling) Svårigheter att rekrytera forskare/lärare med rätt kompetens samt svårigheter att behålla kvalificerade och framgångsrika forskare/lärare medför risker för forskningens kvalitet och utveckling på sikt. Tendens att konkurrensen om kvalificerade forskare/lärare ökar i takt med att flera lärosäten utlyser anställningar. 3 4 Hög Tiden som forskare disponerar för forskning minskar Risk att ökad byråkratisering, utförande av administrativa uppgifter, ansökningar av externa medel mm medför att forskarens tid att disponera för forskning minskar Svårigheter att rekrytera forskarstuderande till utbildningen på forskarnivå Svårigheter att rekrytera forskarstuderande med rätt kompetens kan medföra risk för forskningens kvalitet och utveckling på sikt Bristande kapacitet och kvalitet avseende Bristande kapacitet och kvalitet på handledningen i utbildningen på forskarnivå handledning i utbildningen medför risk för försämrad genomströmning och på forskarnivå negativ påverkan på kvaliteten i forskarutbildningen och forskningen på lång sikt. 2.2 Internationalisering "En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander" Försämrad rörlighet bland forskare och forskarstuderande Försämrad rörlighet bland forskare och forskarstuderande mellan lärosäten i Sverige och internationellt kan medföra risk för negativa konsekvenser för forskningens och forskarutbildningens kvalitet. 2 2 Sida 3 (16)

4 2.3 Övrigt Förlust av forskningsresultat/ forskningsspionage/-stöld Brister i riskmedvetandet och informationssäkerheten gör att skyddsvärd forskningsinformation kan bli tillgänglig för obehöriga, förstöras, gå förlorad eller inte uppfylla krav på spårbarhet och riktighet (dvs om den har kunnat förvanskats), vilket kan leda till förtroendeskada. 3. Samverkan och samarbete med övriga samhället 3.1 Utbildning och övriga samhället "Goda förutsättningar för studenterna att etablera sig på arbetsmarknaden som anställda eller entreprenörer" samt "Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten" Allmänhetens syn på Samhällsdebatten om högre utbildnings värde högre utbildning förändras och status kan påverka allmänhetens syn på negativt värdet av högre utbildning negativt, med minskat söktryck som följd Bristande omvärldsanalys kan medföra bristande anpassning av utbildningen till samhällets behov och utveckling, till omvärldsförändringar samt till studenters och arbetsgivares efterfrågan Bristande omvärldsanalys och samordning internt av omvärldsinformation samt brister i samverkan med samhällsaktörer vid utformning av utbildningen, vilket kan medföra risk för bristande anpassning till samhällets långsiktiga behov och utveckling och/eller arbetsmarknaden och studenternas efterfrågan. Exempel på väsentliga variabler är demografi, konjunktur och studenter och arbetsgivares preferenser. 3.2 Forskning och övriga samhället Brister i samverkan mellan Brister i samverkan mellan universitetets universitetets forskare och forskare och olika samverkanspartners i det omgivande samhället samhället, vilket kan leda till att samverkansuppgiften ej uppfylls, att forskningsinformation ej sprids i samhället, att universitetet går miste om näringslivssamarbeten och kommersialisering av forskningsresultat etc. Risk att medarbetare inte inser möjligheterna till samverkan, liksom att samverkan bör vara en naturlig del av all universitetets verksamhet. 2 2 Sida 4 (16)

5 3.2.2 Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan skada förtroendet för universitetets oberoende Externa finansiärer inskränker möjlighet till samverkan och publicering 3.3 Profilering Universitetets varumärke, identitet och profil uppfattas som svag i omvärlden Oklara riktlinjer kring partnerskap med näringsliv och övriga samhället kan innebära att tveksamma relationer underminerar förtroendet för universitetets oberoende. Externa finansiärer inskränker via avtal möjlighet till samverkan och publicering. Risk att universitetet och dess verksamhet inte är känd för omvärlden. Kan leda till svårigheter vid rekrytering av såväl studenter som anställda samt vid skapande av internationella relationer/strategiska partnerskap Brister i avsändartydlighet vid kommunikation 3.4 Övrigt Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk som reglerar bisysslor Risk att inte universitetets namn lyfts fram vid exponering i media. Risk att unika, lokala Tillförlitlig rapportering arbetssätt används vid kommunikation i stället för att universitetets kommunikationspolicy och - plattform följs. Detta kan medföra att enbart en enskild experts namn lyfts fram och att det inte blir känt att universitetet besitter denna expertkompetens. Kan också påverka tillförlitligheten i rapportering av t ex citeringar, vilket kan medföra risk för negativ påverkan på forskningsintäkterna. Bristande kontroll över anställdas bisysslor samt bristande efterlevnad av regelverk kopplade till bisysslor kan leda till förtroendeskada eller till konkurrerande verksamhet mellan universitetet och anställda och i förlängningen till uteblivna intäkter. 3 3 Sida 5 (16)

6 3.4.2 Konflikt med större bidragsgivare eller annan samarbetspartner En konflikt med en större bidragsgivare eller annan samarbetspartner kan skada förtroendet för universitetet och påverka verksamheten och finansieringen negativt Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm Externa risker såsom ökad politisk styrning av forskningen, andra politiska, finanskris mm medför risk att universitetets verksamhet, finansiering mm påverkas negativt Negativa händelser och negativ publicering i media skadar förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning Risk för att förtroendet för universitetet och dess utbildning och forskning skadas genom negativa händelser och negativ publicering i media, exempelvis vetenskaplig ohederlighet, negativ exponering av kurs/lärare/utbildning i media osv. Det kan även medföra förtroendeskada om regelverk och riktlinjer ej efterlevs, t ex inom känsliga områden såsom representation, myndighetsutövning, konsultarvoden och affärstransaktioner mellan SU och SU-anställd eller dennes bolag Försämrad placering på internationella rankinglistor Risk för att universitetet får försämrad placering i internationell forskningsranking eller i ranking av utbildningar eller lärosäten. Detta kan medföra att universitetet förlorar internationell ställning och ryktbarhet och t ex får svårare att rekrytera forskare och studenter Negativt utfall i nationella utvärderingar Risk för att förtroendet för universitetets utbildning och forskning skadas genom negativt utfall i nationella utvärderingar, t ex utvärdering genomförda av Högskoleverket, Vetenskapsrådet m fl. 3 3 Sida 6 (16)

7 4. Studenter och anställda 4.1 Arbetsmiljö och studiemiljö Brister i den psykosociala arbets- och studiemiljön, t ex inom områdena delaktighet, inflytande över arbetssituation, studentinflytande, studentmedverkan, samverkan, ledarskap Brister i den fysiska arbetsoch studiemiljön, t ex inom områdena personsäkerhet, ergonomi, inomhusklimat, olycksfall/skador och ohälsa Brister i den psykosociala miljön t ex kopplat till studentinflytande, inflytande över arbetssituationen, samverkan mellan chef/medarbetare och lärare/student samt ledarskap medför risk för ohälsa och försämrade arbets- och studieprestationer vilket i förlängningen påverkar effektivitet och kvalitet i verksamheten negativt. Överträdelser av arbetsmiljölag/-förordning kan medföra risk för skadeståndsanspråk. Brister i den fysiska arbets- och studiemiljön medför risk för skador och ohälsa. Brister i personsäkerheten kan, i den i huvudsak öppna och tillgängliga miljön på campus, öka risk för hot och våld mot anställda och studenter. Överträdelser av arbetsmiljölag/ -förordning kan leda till skadeståndsanspråk Försämringar i studiefinansieringssystemet Svårigheter att få studentbostad och gästforskarbostad 4.2 Jämställdhet, jämlikhet och likabehandling Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering Försämringar av studiefinansieringssystemet leder till minskat söktryck och försämrad genomströmning. Stockholm väljs bort som studieort p g a svårigheter att få bostad. Gästforskare väljer bort Stockholms universitet p g a svårigheter att få bostad. Risk för att anställda och studenter i arbetet eller under studietiden utsätts för trakasserier och/eller diskriminering, vilket medför negativ påverkan på arbets- och studieeffektivitet samt risk för brister i efterlevnad av lagar och förordningar inom området mm. 4 3 Hög Sida 7 (16)

8 4.2.2 Risk för bristande Risk att universitetet inte uppfyller krav på 3 3 jämställdhet, jämlikhet och jämställdhet, jämlikhet och likabehandling likabehandling och/eller bristande efterlevnad av enligt internt uppsatta mål och/eller enligt gällande lag och regelverk. lag och regelverk inom jämställdhetsområdet 4.3 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Bristande kompetensförsörjning Risk att universitetet inte klarar av att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Olika faktorer påverkar t ex att åldersstrukturen medför stora pensionsavgångar inom en snar framtid, oklara karriärvägar för anställda, ökad konkurrens på arbetsmarknaden, löneläget minskar attraktionskraften och förutsättningar i övrigt (personella resurser, lokaler, utrustning) håller inte den klass som krävs för att attrahera forskare, lärare och andra anställda. 3 4 Hög Rekrytering sker av medarbetare som ej är lämplig Rekrytering av medarbetare som visar sig inte passa som lärare/forskare/ forskarstuderande/övrig personal vilket medför risk för t ex låg arbetsprestation och ekonomiska konsekvenser Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i verksamhet, IT-system mm Beroende av nyckelkompetens medför risk för sårbarhet i forsknings- och utbildningsverksamhet, IT-system mm Bristande kompetensutveckling Otillräckliga resurser satsas på kompetensutveckling av lärare, forskare och övrig personal, något som sänker kvaliteten och leder till att personal lämnar universitetet. Sida 8 (16)

9 4.3.5 Brister i ledningskompetens 4.4 Övrigt Brister i myndighetsutövning Ledare inom universitetets organisation har inte alltid tillräcklig ledningskompetens, vilket kan medföra risk för att t ex ledning av personal och verksamhet ej sker på ett effektivt sätt. Risk att anställda som fattar som innebär myndighetsutövning mot enskild saknar erforderlig kunskap om gällande regelverk, t ex allmänna handlingars offentlighet eller rättssäkerhetsfrågor vid antagning, examination och tillgodoräknanden, vilket kan innebära risk för brister i myndighetsutövningen. 5. Ekonomi, organisation, lokaler, IT-infrastruktur, miljö mm 5.1 Resursutnyttjande Brister i styrkedjan från statsmakterna till universitetet samt vidare inom universitetet - externt fokus Brister/brott i styrkedjan från staten till universitetet samt inom universitetet leder till bristande måluppfyllelse. Statsmakternas, direktiv och intentioner får inte genomslag i styrkedjan/hela verksamheten Bristande tillämpning av centrala styrdokument internt inom universitetet Exempelvis bristande tillämpning av universitetets verksamhetsplan. Målen för universitetets verksamhet är inte kända i alla delar av organisationen. Övergripande mål är inte nedbrutna till konkreta mål inom universitetet, vilket medför risk för bristande måluppfyllelse och resursutnyttjande Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden kan medföra risk för brister i styrning, uppföljning och kontroll, bristande resursutnyttjande, att uppgifter "hamnar mellan stolarna", förtroendeskador mm. Sida 9 (16)

10 5.1.4 Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och ekonomisk analys Bristande rutiner för budgetering, ekonomisk uppföljning och ekonomisk analys, vilket innebär att sfattare kan gå miste om information och signaler som är nödvändiga för att åtgärder skall kunna vidtas i tid, t ex signaler om att ekonomin är i obalans Ej tillförlitlig och rättvisande ekonomisk och verksamhetsmässig redovisning och rapportering En icke rättvisande redovisning och rapportering av ekonomi och verksamhet kan bl a leda till att fattas utifrån felaktiga underlag och att man inte på ett korrekt sätt kan avläsa ekonomisk ställning, måluppfyllnad och verksamhetsresultat för universitetet. Extern rapportering blir ej rättvisande. Tillförlitlig rapportering Ej tillförlitlig och rättvisande redovisning och rapportering av prestationer och anslag En icke rättvisande redovisning av Tillförlitlig rapportering helårsprestationer och anslag, t ex felaktig eller ofullständig registrering av uppgifter i Ladok, kan leda till felaktig anslagsredovisning, brister i den externa rapporteringen, negativ påverkan på universitetets intäkter, förtroendeskada mm Ineffektivt lokalutnyttjande och ineffektiv styrning av lokalförsörjningsprojekt Ej tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet Risk att universitetets lokaler inte används på ett effektivt sätt. Även risk att lokalförsörjningsprojekt inte styrs på ett effektivt sätt. I takt med ökad komplexitet och ökad mängd lokalprojekt som genomförs i olika delar av verksamheten ställs högre krav på styrning och samordning av lokalförsörjningsprojekt samt informationsutbyte mellan t ex kärnverksamheten och den centrala byggnadsplaneringen. Risk att universitetet inte får tillgång till tillräckligt med ändamålsenliga lokaler i Frescatiområdet, vilket kan medföra begränsningar när det gäller tillväxt och utveckling av universitetets utbildning, forskning och övriga verksamhet Hög Sida 10 (16)

11 5.1.9 Konflikt mellan synen att externa medel utgör "egna" resurser kontra myndighetens resurser Bristande kongruens mellan universitetets och medarbetarnas mål kan medföra att den enskilda medarbetaren ser sig som egen företagare snarare än som en del av universitetet med konsekvenser som suboptimering, felaktigt användande av medel och felaktig redovisning. Tillförlitlig rapportering Allt för små organisatoriska enheter Risk att allt för små organisatoriska enheter gör enheterna ekonomiskt och verksamhetsmässigt sårbara och därigenom ger sämre utvecklingsmöjligheter. Även risk för oförmåga eller ovilja att avveckla delar av verksamheter, t ex verksamhetsinriktningar av liten strategisk betydelse. 4 3 Hög Icke ändamålsenlig fördelning av administrativa uppgifter och resurser samt svårigheter att upprätthålla kompetens inom det administrativa området Risk för att de administrativa uppgifterna och resurserna inte är fördelade på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom universitetet. I takt Tillförlitlig rapportering med att komplexiteten i de administrativa uppgifterna ökar är det fler individer som utför många olika typer av administrativa uppgifter vilket medför svårigheter att upprätthålla och utveckla önskad kompetens. Detta kan leda till fel i handläggning av ärenden, att det tar längre tid att utföra arbetsuppgifter, att lagar och regelverk inte efterlevs, att orimliga villkor accepteras vid avtalstecknande, onödigt resursutflöde, förtroendeskador osv Otillräcklig informationsspridning Komplex, decentraliserad organisation medför risk att informationsspridning och kommunikation blir ineffektiv, tidskrävande och dyr. Utebliven intern kommunikation kan t ex leda till förseningar av implementering av. Sida 11 (16)

12 5.2 Intäkter Externa finansiärer finansierar inte den externfinansierade verksamheten i sådan utsträckning att full kostnadstäckning uppnås Otillräcklig täckning av indirekta kostnader från externa finansiärer leder till oönskat stort krav på medfinansiering vilket medför risk för att negativ påverkan på övrig verksamhet uppstår Brister i planerings-, ansöknings- och avtalsprocessen vid extern finansiering samt brister i efterlevnad av ingångna avtal med externa finansiärer Brister i ansöknings- och avtalsprocesserna kan t ex försämra möjligheterna att erhålla externa medel samt kan leda till oförmånliga finansiella villkor. Risken för att externa medel används felaktigt och ej i enlighet med kontrakt eller att det finns brister i återrapporteringen till finansiärerna medför risk att förtroendet för universitetet skadas och att finansiärers benägenhet att fortsätta finansiera verksamheten minskar Ordinarie utbildning Uppdragsutbildning prioriteras på bekostnad av prioriteras ner på grund av ordinarie utbildning. uppdragsutbildning Forskningens oberoende kan påverkas negativt av en ökad andel extern finansiering Forskningens oberoende hotas genom en ökad andel extern finansiering, såväl vad gäller inriktning generellt som genom att inriktningen mot uppdragsverksamhet av tillämpad karaktär utarmar grundforskningen Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Risk för att förändrade resurstilldelningsmodeller för tilldelning av statsanslag för utbildning kan medföra risk för försämrad resurstillgång och minskade anslagsintäkter till grundutbildningen, vilket kan medföra negativ påverkan på verksamheten och utbildningskvaliteten. 1 4 Sida 12 (16)

13 5.2.6 Förändrad resurstilldelningsmodell för statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå En förändrad resurstilldelningsmodell för tilldelning av statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå medför risk för försämrad resurstillgång/minskade forskningsintäkter, vilket kan medföra negativ påverkan på kvaliteten på forskning och utbildning på forskarnivå samt även negativ påverkan på kvaliteten på utbildning på grundnivå och avancerad nivå p g a försämrad forskningsanknytning Ökade avhopp från utbildning Studenter hoppar i ökad utsträckning av sina universitetsstudier under pågående utbildning, vilket i förlängningen leder till minskade intäkter. 5.3 IT-infrastruktur Bristande samordning av IT-verksamheten, t ex unika, lokala arbetssätt avseende IT-stöd, medför risk för försämrad effektivitet och att ITutvecklingens möjligheter ej tas tillvara Bristande samordning av rutiner och arbetssätt mm påverkar effektivitet och kostnadseffektivitet negativt samt motverkar skalfördelar. Även risk för att möjligheter inom IT-området inte tas tillvara, vilket medför risk att universitetet går miste om effektivitetsmöjligheter, möjligheter till kvalitetshöjning och förbättrat resursutnyttjande Bristande IT-styrning och bristande beställarkompetens och kravställning avseende IT-system Risk för brister i den strategiska styrningen av IT-verksamheten (strategiska nivån) samt brister i beställarkompetens i processen när ITsystem köps in, byggs upp och implementeras (operativa nivån), t ex brister i kravställning från verksamheten eller brister i den interna kommunikationen kring verksamhetens faktiska IT-behov. Båda medför risk för brister i effektivitet och resursutnyttjande. Sida 13 (16)

14 5.3.3 Brister i IT-säkerhet Risk för brister i IT-säkerheten i IT-system, datorer och datornät, vilket medför risk för t ex allvarliga störningar, yttre och inre angrepp, virus, otillåten åtkomst eller kopiering av information Brister i informationssäkerhet Brister i administration av behörigheter för tillgång till universitetets system Risk för brister i informationssäkerheten, främst på lokal nivå, vad avser sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet som t ex samverkande parter kräver. Kan leda till förtroendeskada, försämrad konkurrenskraft samt att externa parter inte vill samarbeta. Oklara behörighetsprofiler eller andra brister i administrationen av behörigheter leder till säkerhetsbrister Haverier/ bristande backuprutiner Haverier och bristande backuprutiner leder till förluster av data och information. 5.4 Vetenskaplig informationsförsörjning 5.5 Miljö Risk att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas i verksamheten Risk att systematiskt miljöarbete inte genomförs och att ökad miljöhänsyn inte eftersträvas inom olika delar av verksamheten Miljörisker Risk för effekter på miljön till följd av olyckor eller brister i hantering av miljöfarliga ämnen samt bristande efterlevnad av regelverk inom miljöområdet. 1 4 Sida 14 (16)

15 5.6 Övrigt Risk för oegentligheter Risk för ekonomiska oegentligheter t ex förskingring, mutor/bestickning, bedrägerier, inköp av varor och tjänster utan koppling till verksamheten, utbetalning till ändamål som inte hör ihop med verksamheten. Medför risk för ekonomiska förluster samt förtroendeskada Bristande efterlevnad av ekonomiadministrativa lagar, förordningar, föreskrifter och andra regelverk Ineffektiva och icke affärsmässiga inköp genomförs vilket medför risk för bristande efterlevnad av upphandlingspolicy med tillhörande föreskrifter, LOU och andra regelverk inom området Bristande kontroll över anläggningstillgångar Felaktiga och otillbörliga betalningar, t ex löneutbetalningar, leverantörsfakturabetalningar mm Bristande efterlevnad av ekonomiadministrativa regelverk kan leda till förtroendeskada, ekonomisk skada, lagbrott, ej tillförlitlig redovisning och ej rättvisande rapportering mm. Den långt drivna decentraliseringen av inköp medför risk för att ineffektiva och ickeaffärsmässiga inköp genomförs, risk att avrop ej sker från befintliga ramavtal, risk för brister och fel i upphandlingsprocesser (bl a beroende på komplexa upphandlingsförfaranden) mm, vilket i förlängningen kan leda till bristande efterlevnad av upphandlingspolicy och LOU mfl samt förtroendeskadande överprövningar/skadestånd. Brister i kontroll över och redovisning av anläggningstillgångar kan leda till bl a ekonomiska förluster och ej rättvisande redovisning. Risk för brister i universitetets betalningsprocess. T ex brister i kontroll och rutiner för registrering och ändring av fasta och rörliga löneuppgifter, vid löneutbetalning mm. Även risk för brister i övriga betalningsrutiner, risk för manipulering av betalningsfiler o s v. Detta kan medföra risk för t ex felaktiga eller otillbörliga betalningar som i sin tur kan leda till ekonomiska förluster, förtroendeskada och ej rättvisande rapportering. Tillförlitlig redovisning och rättvisande rapportering Tillförlitlig rapportering Tillförlitlig rapportering 3 3 Sida 15 (16)

16 5.6.6 Skadegörelse Inventarier och/eller lokaler utsätts för 2 2 skadegörelse medförande materiella förluster Brand Förlust av lokaler/inventarier genom brand medför materiella förluster, vilka - framför allt 1 4 om det gäller speciallokaler - får långvarig negativ påverkan på verksamheten Stöld Stöld av inventarier/utrustning får negativa konsekvenser för verksamheten. 2 2 Sida 16 (16)