UTKAST 4. Grundinformation. Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner

Transkript

1 Grundinformation Organisation: Göteborgs universitet Upprättad av: UTKAST 4 /Projektgruppen Länkar till analyser: Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Samverkan Ledning och stödfunktioner Datum Antaganden: Tidsperspektivet i riskkartan är fram till och med UTKAST 4

2 RiskanalUTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projekt Grundutbildning Datum: Rekrytering och genomströmning 1.1 Rekryteringssvårigheter av studenter till grundutbildningen 1.2 Studenternas förväntningar på utbildningen uppfylls ej 1.3 Svårigheter att få studentbostad 1.4 Allmänhetens syn på högre utbildning förändras negativt Efterfrågan minskar på de grundutbildningar universitetet erbjuder. Genom att studenternas förväntningar på utbildningen inte uppfylls blir denna blir mindre attraktiv - söktrycket minskar och genomströmning försämras. Göteborg väljs bort som studieort p g a svårigheter att få bostad. Samhällsdebatten om högre utbildnings värde och status påverkar negativt allmänhetens syn på värdet av högre utbildning med minskat söktryck och försämrad genomströmning som följd. 1.5 Försämringar i Försämringar av studiefinansieringssyste studiefinansieringssystemet leder till met minskat söktryck och försämrad genomströmning. 1.6 Konkurrens från andra utbildningsleverantörer Andra utbildningsleverantörer, såsom andra universitet, högskolor och KYutbildningar, konkurrerar om studenterna med minskat söktryck och försämrad genomströmning som följd. 1 3 Låg 2 1 Låg 2 2 Låg 3 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 2 (22)

3 RiskanalUTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projekt Grundutbildning Datum: Kvalitet 2.1 Brist på kvalitet i grundutbildningen Brister i kvalitet i grundutbildningen försämrar såväl allmänhetens och studenters som samarbetspartners förtroende för universitetet. 2.2 Resursfördelningssyste met ger negativa konsekvenser för kvaliteten i grundutbildningen Resursfördelningsmodellen-/systemet premierar kvantitet på bekostnad av kvalitet, vilket leder till bristande kvalitet. 2.3 Förlust av examensrätt Negativt utfall av HSV-utvärdering leder till indragen examensrätt. 2.4 Lärare med otillräcklig Brister i lärarkompetensen leder till låg forskningskompetens utbildningskvalitet och att studenternas och/eller pedagogisk förväntningar inte uppfylls, med ev. hot kompetens om indragen examensrätt som följd. 2 4 Medel 2 4 Medel 1 4 Låg 1 3 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 3 (22)

4 RiskanalUTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projekt Grundutbildning Datum: Kompetensförsörjning 3.1 Otillräcklig kompetensförsörjning 3.2 Förlust av nyckelkompetens inom utbildningsområde 3.3 Bristande kompetensutveckling Universitetet klarar inte att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Åldersstrukturen vid universitetet är sådan att stora pensionsavgångar kommer att äga rum inom en relativt snar framtid. Detta förhållande, tillsammans med en ökad konkurrens från näringsliv, övrig offentlig sektor och utländska universitet skapar problem att säkerställa kompetensförsörjningen. Lärare flyttar till andra utbildnings- /forskningsmiljöer, eller annat arbete m.m. Svårigheter att ersätta nyckelpersoner; i den mån det överhuvudtaget är möjligt. Otillräckliga resurser satsas på kompetensutveckling av personal, något som sänker kvaliteten och leder till personalflykt. 3.4 Felrekrytering sker Rekrytering av anställd sker på bristfälliga grunder. Kan medföra försämrad effektivitet och kostsamma tvister. 1 3 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 4 (22)

5 RiskanalUTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projekt Grundutbildning Datum: Relation till omvärld 4.1 Otillräcklig omvärldsanalys och/eller anpassning till omvärldsförändringar 4.2 Bristande överensstämmelse med avnämarnas förväntningar; brister i samverkan med avnämare i professionsutbildning 4.3 Alltför snäv anpassning till avnämares intressen 4.4 Möjligheten att bedriva verksamhetsförlagd utbildning försämras Förtroende 5.1 Förtroendet för universitetets grundutbildning skadas Grundutbildningen anpassas inte till samhällets behov och studenternas efterfrågan. Exempel på väsentliga variabler är demografi och konjunktur. Synen på den akademiska utbildningens status och värde påverkas negativt av bristande överensstämmelse med avnämarnas förväntningar och behov. Förtroendet för akademins oberoende minskar genom att universitet gör avkall på akademiska värderingar för att anpassa sig till avnämarintressen. Utbildningen får lägre status inom akademin och ger sämre förutsättningar för fortsatta akademiska studier. Företag och organisationer blir av verksamhetsskäl mindre benägna att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning. Förtroendet för utbildningen skadas genom negativa händelser. 1 3 Låg 2 2 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 5 (22)

6 RiskanalUTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projekt Grundutbildning Datum: Fusk på tentamina, plagiering av självständiga arbeten Studenter ertappas med fusk eller plagiering av självständiga arbeten. Övrigt 5.3 Antagande av studenter på falska meriter 6 Uppdragsutbildning genomförs på felaktiga beslutsgrunder 7 Brister i arbets- och studiemiljö 8 Minskade intäkter på grund av ändrade tilldelningsmodeller Studenter antas på falska merithandlingar. Bristande insikt i det ekonomiska utfallet av uppdragsutbildning p.g.a. dålig kalkylering, och/eller dålig bemanningsplanering eller redovisning leder till felaktiga beslut. Uppdragsutbildning prioriteras på bekostnad av ordinarie utbildning. Risk för skador och ohälsa vilket kan påverka kvalitet och förtroende. Överträdelser av lag och förordning kan leda till skadeståndsanspråk. Ändrade statliga tilldelningsmodeller för grundutbildningsmedel leder till minskade intäkter., 2 4 Medel 3 1 Låg 2 2 Låg 1 3 Låg - - * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 6 (22)

7 Forskning och forskarutbildning Datum: Forskningsfinansiering 1.1 Minskade intäkter på grund av ändrade tilldelningsmodeller Ändrade statliga tilldelningsmodeller för medel för forskning och forskarutbildning leder till minskade intäkter. 1.2 Forskningsfinansiärer De indirekta kostnaderna överstiger i finansierar inte vissa fall de 35% som uppgörelserna forskningsverksamhet med forskningsfinansiärerna i allmänhet en i sådan förutsätter. Vissa finansiärer ger utsträckning att full kompensation som understiger 35%. kostnadstäckning nås. Detta minskar handlingsfriheten med departementsmedel och ökar risken för underfinansiering i pågående projekt. Förtroende 2.1 Förtroendet för universitetets forskning skadas Förtroendet för universitetets forskning skadas genom negativa händelser. 2.2 Forskningsfusk Antalet fall och medias fokus på sakfrågan ger intryck av att forskningsfusk har ökat. Förtroendeskadan kan bli mycket stor. Ovanlig förekomst i förhållande till antalet 4 3 Hög 3 4 Hög 3 4 Hög * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 7 (22)

8 Forskning och forskarutbildning Datum: Bristande rutiner för informationssäkerhet rörande forskningsresultat - såväl i IT-miljö som Förtroendeskador uppstår om forskningsinformation förstörs, går förlorad eller inte uppfyller kraven på riktighet (d.v.s. har kunnat förvanskas) och spårbarhet. Medicinsk och social manuella arkiv, fysisk forskning, som är beroende av säkerhet patientförtroende, är särskilt känsliga områden. Kan leda till 2.4 Risk för förtroendeskada till följd av brott mot lagar, regler, allmän etik- och moraluppfattning 2.5 Bristande uppfyllelse av krav avseende redovisning och kontroll från externa finansiärer 2.6 Jäv vid fördelning av forskningsmedel skadeståndsanspråk. Förtroendeskador uppstår genom brott mot lag, förordning och andra författningar och regler eller gängse moral- och etikuppfattningar. Känsliga områden är t. ex. arbetsrätt (inkl. diskrimineringslagstiftningen), miljöfrågor och hantering av personuppgifter. Universitetet lever inte upp till ökade krav på redovisning och kontroll från externa finansiärer. Jävssituationer uppstår vid fördelning av medel såväl inom GU som när anställda vid GU är ledamöter i externa nämnder/råd. 4 4 Hög 3 4 Hög 3 2 Medel 2 2 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 8 (22)

9 Forskning och forskarutbildning Datum: Kompetensförsörjning 3.1 Otillräcklig kompetensförsörjning - Forskning och forskarutbildning Universitetet klarar inte att tillgodose kompetensförsörjningsbehoven. Åldersstrukturen vid universitetet är sådan att stora pensionsavgångar kommer att äga rum inom en relativt snar framtid. Detta förhållande, tillsammans med en ökad konkurrens från näringsliv, övrig offentlig sektor och utländska universitet skapar problem att säkerställa kompetensförsörjningen. 3.2 UTKAST 4 Låg rörlighet mellan lärosätena avseende kärnkompetensen får negativa konsekvenser för forskningens och forskarutbildningens kvalitet och förämrar därmed också konkurrenskraften Oklara karriärvägar inom forskningen 3.4 Förlust av nyckelkompetens inom forskningsområde Oklara karriärvägar medför konkurrensnackdelar i rekryteringssammanhang liksom för behållande av nyckelkompetens. Forskare flyttar till andra utbildnings- /forskningsmiljöer, eller annat arbete m.m. Svårigheter att ersätta nyckelpersoner; i den mån det 3.5 Felrekrytering sker Rekrytering av anställd sker på bristfälliga grunder. Kan medföra försämrad effektivitet och kostsamma tvister. 2 4 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 9 (22)

10 Forskning och forskarutbildning Datum: Extern finansiering 4.1 Oberoendet kan påverkas av en ökad andel extern finansiering 4.2 Ansöknings- och avtalsprocessen för extern finansiering är ej ändamålsenlig 4.3 Kalkyler och avtal för extern finansering är ej ändamålsenliga 4.4 Oklarheter kring upphovsrätt kopplat till forskarens rättigheter 4.5 Konflikt mellan synen på att forskningsmedel utgör "egna" resurser kontra myndighetens resurser Forskningens oberoende hotas genom en ökad andel extern finansiering såväl vad gäller inriktning som genom att inriktningen mot uppdragsverksamhet av tillämpad karaktär utarmar grundforskningen. Brister i ansöknings- och avtalsprocesserna försämrar möjligheterna att erhålla externa medel. Brister i kalkyler och avtal avseende externfinansierad verksamhet leder till oförmånliga finansiella villkor. Otillräcklig intern kontroll och otydlighet avseende vem som äger rättigheten när en tjänst/produkt utvecklats vid GU och kan kommersialiseras leder till tvister och/eller felaktig regeltillämpning. Bristande kongruens mellan universitetets och medarbetarnas mål medför att den enskilda medarbetaren ser sig som egen företagare snarare än som en del av universitetet med konsekvenser som suboptimering, felaktigt användande av medel och felaktig redovisning. 3 4 Hög 3 4 Hög 4 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 10 (22)

11 Forskning och forskarutbildning Datum: Felaktig användning av forskningsmedel eller utnyttjande av GU ställs till ansvar för felaktig användning av forskningsmedel, varigenom förtroendet för universitetet forskningsresultat för skadas. Bristande kontroll och efterlevnad egen vinning av bisysslebestämmelserna leder till förtroendeskada eller konkurrerande verksamhet mellan universitetet och Övrigt anställd/a vid universitetet. 5 Otillräckligt stöd för kommersialisering av forskningsresultat 6 Bristande kapacitet och kvalitet avseende handledning i forskarutbildningen Brister i principer och rutiner för att inkubationsverksamhet/patentstöd/komm ersialisering av forskningsresultat leder till avsteg från jävs- och bisyssleregler. Brister i handledningen försämrar forskningens och forskarutbildningens kvalitet. 7 "Skuggdoktorander" Förekomsten av "skuggdoktorander" leder till problem avseende anställningsförhållanden, arbetsmiljöansvar och informationssäkerhet m.m. 8 Alltför starka forskningsmiljöer riskerar att kväva idéer som inte är "mainstream" Prioritering av vissa forskningsmiljöer hindrar/försvårar utvecklingen av andra miljöer. 3 4 Hög 2 2 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 11 (22)

12 Forskning och forskarutbildning Datum: Forskningsspionage/ stöld av forskningsresultat Dagens underrättelse verksamhet blir allt mer riktad spetskompetens, produktutveckling, känsliga ämnen och utrustning. Brister i riskmedvetandet och informationssäkerheten gör att skyddsvärd information kan bli tillgänglig för obehöriga. 4 3 Hög * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 12 (22)

13 Riskana UTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projektgr Samverkansuppgiften Datum: Förtroende 1.1 Ofullständig kontroll över bisysslor 1.2 Brister i ekonomisk redovisning och uppföljning i samverkansprojekt 1.3 Brister i kvalitet och avtalsuppfyllande vid uppdragsverksamhet 1.4 Otydlighet avseende vem som företräds i olika sammanhang - den enskilde forskaren? Institutionen? Centret? Universitetet? 1.5 Samverkansuppgiftens karaktär gör den svår att styra och följa upp Bristande kontroll och bristande efterlevnad av bisysslebestämmelserna leder till förtroendeskada eller till konkurrerande verksamhet mellan universitetet och anställd/a vid unversitetet och därmed till att intäkter som skulle tillföras universitetet inte kommer universitetet till del. Universitetet följer inte fastlagda krav på redovisning, kontroll och uppföljning. Kvalitetsbrister och bristande efterlevnad av ingångna avtal vid uppdragsverksamhet skadar förtroendet för universitetet. I vissa fall tvister och skadeståndskrav. Personal ingår avtal/gör åtaganden för universitetets räkning utan klara befogenheter. Förtroendet för universitetet skadas. I vissa fall tvister och skadeståndskrav. Riskerar att leda till bristande kontroll och förhöjd risk för oegentligheter, jävsproblematik. 1 2 Låg 1 2 Låg 3 2 Medel 3 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 13 (22)

14 Riskana UTKAST 4 /Projektgruppen Upprättad av: UTKAST 4 /Projektgr Samverkansuppgiften Datum: Förtroende 1.6 Bristande kunskaper i/efterlevnad av regelverk som måste beaktas vid lösande av samverkansuppgiften Bristande kunskap om för samverkansuppgiften relevanta regelverk, såsom LOU, verks- /myndighetsförordningen och sekretesslag och -förordning. Övrigt 1.7 Konflikt med tillsynsmyndighet ( t. ex. OHRP, HSV, JÄMO eller Arbetsmiljöverket) 1.8 Konflikt med tongivande samarbetspartner (t. ex. Västra Götalandsregionen) En konflikt med en tillsynsmyndighet skadar förtroendet för universitetet och påverkar verksamheten negativt. En konflikt med en tongivande samverkanspartner skadar förtroendet för universitetet och påverkar verksamheten negativt. 4 2 Medel 3 2 Medel 2 Nyckelföretag flyttar eller läggs ned En viktig samverkanspartner flyttar eller lägger ned verksamheten. 3 Konflikt med större En konflikt med en större bidragsgivare bidragsgivare skadar förtroendet för universitetet och påverkar verksamheten negativt. 4 UTKAST 4 Resurser förbrukas i "fel" projekt/verksamheter Låg 3 1 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 14 (22)

15 Ledning och stödfunktioner Datum: Ledning 1.1 Bristande förutsättningar för god ledning 1.2 Brott i styrkedja (Statens intentioner och direktiv --> Universitetets uppgift, roll och mål --> Styrelsens krav och intentioner --> Rektors och ledningens krav och intentioner --> Enheternas krav och intentioner --> Interna styrmedel). Beslut får inte genomslag i hela verksamheten. 1.3 Oklara regelverk kring ansvarsförhållanden; rättigheter och skyldigheter för enheter utanför ordinarie linjeorganisation - exempelvis centrumbildningar Universitetets ledningsmodell medför att besluten blir kollegiala snarare än professionella. Brister/brott i styrkedjan från staten till universitetet samt inom universitetet leder till bristande måluppfyllelse. Oegentligheter, förtroendeskador och konkurrerande bisysslor uppstår som en följd av oklara regelverk. 4 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 15 (22)

16 Ledning och stödfunktioner Datum: Oklara prioriteringar mellan verksamheter Prioteringar mellan verksamheter saknas eller är otydliga varför resurser ej utnyttjas effektivt. 1.5 Bristande beslutsunderlag 1.6 Investeringar genomförs med otillräckliga beslutsunderlag och otillräcklig styrning 1.7 Bristande ekonomisk uppföljning 1.8 Ej rättvisande redovisning 1.9 Chefer på skilda nivåer överbelamras av arbetsuppgifter/ansvar utan erforderligt stöd Brister i beslutsunderlag innebär felaktig utgångspunkt vid beslut och leder därigenom till felaktiga beslut. Investeringar utifrån otillräckliga beslutsunderlag och med bristande styrning leder till bristande måluppfyllelse. Ekonomisk uppföljning ger inte de signaler som är nödvändiga för att åtgärder skall kunna vidtas i tid. En icke rättvisande redovisning leder bl.a. till att beslut fattas utifrån felaktiga underlag och att man inte på ett korrekt sätt kan avläsa ställning och resultat för universitetet. "Sned" uppgiftsfördelning och underdimensionerade stödfunktioner medför förtroendeskador, onödigt resursutflöde, avtalsbrott eller oegentligheter m.m. Rapportering 3 4 Hög 3 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 16 (22)

17 Ledning och stödfunktioner Datum: Sanktionssystemet Ledningen vågar inte bemöta oönskade används inte i tillräcklig beteenden i tid. grad eller på rätt sätt. Administration 2.1 UTKAST 4 Administrationen är ett stöd för kärnverksamheten men utgör också en avtalsmässig motpart. 2.2 Otillräcklig kompetens i administrativa frågor 2.3 Icke ändamålsenlig fördelning av administrativa uppgifter 2.4 Otillräckliga administrativa resurser 2.5 Otillräcklig kvalitet i återrapportering till finansiärer Bristande kompetens medför att administrationen inte utför sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. De administrativa uppgifterna är inte fördelade på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Administrationens resurser är alltför knapphändiga för att en ändamålsenlig verksamhet skall kunna bedrivas. Brister i rapporteringens kvalitet kan leda till krav på återbetalning, exempelvis vid EU-finansiering. Rapportering 2 2 Låg 3 2 Medel 3 2 Medel * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 17 (22)

18 Ledning och stödfunktioner Datum: Fysisk säkerhet 3.1 Skadegörelse Inventarier och/eller lokaler utsätts för skadegörelse medförande såväl materiella som immateriella (varumärket "GU" skadas) förluster. 3 2 Medel 3.2 Brand Förlust av lokaler/inventarier genom brand medför materiella förluster, vilka - framför allt om det gäller speciallokaler Stöld får långvarig negativ påverkan på verksamheten. 1 4 Låg Stöld av inventarier/utrustning får negativa konsekvenser för 2 2 Låg 3.4 Hot och sabotage mot Hot och sabotage mot försöksdjursanläggning försöksdjursanläggningar får negativa ar konsekvenser för verksamheten och leder i vissa fall till förtroendeskador. 2 4 Medel 3.5 Personsäkerhet Hot och våld mot anställda. 3 2 Medel IT- och informationssäkerhet 4.1 Brister i IT-och informationssäkerhet minskar intresset för externa parter att samarbeta med GU IT-systemen främst på lokal nivå uppfyller inte informationssäkerhetskraven vad avser sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet som uppdragsgivare eller samverkan parter kräver. Ger minskat förtroende och försämrad konkurrenskraft. 3 4 Hög * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 18 (22)

19 Ledning och stödfunktioner Datum: Yttre angrepp på universitetets nätverk Yttre angrepp på nätverken genom virus, mailbombningar, intrång och olaglig lagring av data etc skadar verksamhet och administration. 4.3 Inre angrepp på universitetets nätverk 4.4 Brister i administration av behörigheter för tillgång till universitetets system 4.5 LADOK-data registreras felaktigt eller ofullständigt 4.6 Haverier/ bristande backuprutiner Personal eller studenters utnyttjande av universitetets nätverk för oetisk eller brottslig verksamhet. Rutiner med direkt påverkan på universitetets ekonomi Oklara behörighetsprofiler eller andra brister i administrationen av behörigheter leder till säkerhetsbrister. Felaktigheter i LADOK-data har väsentlig påverkan på universitetets intäkter och stor påverkan på intressenters (främst studenters) förtroende. Haverier leder till förluster av data på kort sikt. Bristande backuprutiner leder till definitiva förluser i större eller mindre omfattning. 3 4 Hög 2 2 Låg 3 4 Hög 5.1 Obehörigt inköp/utbetalning 5.2 Intäkter kommer inte universitetet till godo Inköp av varor och tjänster utan koppling till verksamheten. Utbetalning till ändamål som inte hör ihop med universitetets verksamhet. Båda fallen medför materiella förluster och förtroendeskada. Universitetet går miste om intäkter p.g.a. brister i krav- och rekvisitionsrutiner. 2 2 Låg * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 19 (22)

20 Ledning och stödfunktioner Datum: Uteblivna eller felaktiga Universitetet går miste om intäkter p.g.a., registreringar i LADOK uteblivna eller felaktiga LADOKregistreringar. Förtroendeskador uppstår på grund av bristande tillförlitlighet gällande registreringarna om och skyddet av studenters studieresultat, personuppgifter m.m. Rapportering 5.4 Felaktiga inköp/upphandlingar 5.5 Brister i rutiner kring lönehantering Lokalförsörjning Formellt felaktiga inköp/upphandlingar exponerar universitetet för överprövningar och skadestånd. Felaktigt utformade förfrågningsunderlag/urvalsprocesser medför att vara/tjänst som upphandlas inte uppfyller verksamhetens krav. Brister i rutiner kring arbetstider, personalkostnadsfördelning, lönehantering medför att felaktig utbetalning av lön görs. Omfattar bl.a. semesterhantering samt hantering kring övertid och mertid. 2 2 Låg 6.1 Långa hyreskontrakt Försvårar anpassning av lokalbestånd till förändringar i verksamhetens behov. 6.2 Ineffektivt lokalutnyttjande Universitetets lokaler används inte på ett effektivt sätt. * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 20 (22)

21 Ledning och stödfunktioner Datum: Övrigt 7 Personskador, arbetsmiljöproblem 8 Otillräckligt försäkringsskydd Arbetsmiljöproblem och personskador leder till arbetsrättsliga tvister och ev. rättsliga processer som i sin tur resulterar i förtroendeskada. Otillräckligt försäkringsskydd medför kostnader av större eller mindre omfattning för universitetet. 9 Felrekrytering sker Rekrytering sker på bristfälliga grunder. Kan medföra försämrad effektivitet och kostsamma tvister. 1 3 Låg 1 3 Låg - * Förklaring till respektive rubrik återfinns enligt bilaga 1. Sida 21 (22)

22 Riskana UTKAST 4 /Projektgruppen Bilaga 1 Risk Kort beskrivning Mål Konsekvens Sannolikhet Vägd risk Förklaring rubrik Riskens benämning Kort beskrivning av risken Klassificering av risken utifrån målen med den interna styrningen och kontrollen. De tre målen är att myndigheten med rimlig säkerhet skall uppnå en effektiv verksamhet, efterleva lagar, förordningar och andra regler, samt lämna en tillförlitlig redovisning och rättvisande rapportering av verksamheten. Hur stor påverkan risken har på universitetets möjlighet att nå sina mål? Skala 1-4. Hur sannolikt är det att risken kommer att inträffa? Skala 1-4. En sammanvägning av konsekvens och sannolikhet. Skala Låg (1-5), Medel (6-11) och Hög (12-16). - Sida 22 (22)