Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska. T. ex.: Finns det moralisk kunskap? 4. Moralpsykologiska. T. ex.: Vilken är kopplingen mellan moraliska omdömen och motivation? Vad har dessa frågor gemensamt? De handlar inte om rätt och fel eller bra och dåligt. Istället handlar de om utsagor eller omdömen som själva handlar om rätt och fel. Därav namnet meta-etik.
En alternativ terminologi: 1. Första ordningens etik handlar om rätt och fel, bra och dåligt. 2. Andra ordningens etik handlar om första ordningens etik. Första ordningens etik = Normativ etik Andra ordningens etik = Meta-etik Frågorna på förra sidan (semantiska osv.) är andra ordningens frågor.
Den viktigaste frågan inom meta-etiken (på sätt och vis en tredje ordningens fråga): Vilken av de olika kategorierna av andra ordningens frågor är primär? Det vanligaste svaret har varit: de semantiska frågorna är primära. Exempelvis: För att veta om det finns moraliska fakta måste man först veta vilken sorts fakta dessa i så fall skulle vara. Och för att veta det måste man veta vilken sorts fakta moraliska omdömen handlar om (en semantisk fråga).
Inom metaetiken försvaras ett stort antal olika positioner som ger olika svar på de andra ordningens frågor vi har sett. Om man utgår från att semantiska frågor är primära kan man ordna dessa positioner i ett flödesschema.
1.Uttrycker moraliska omdömen övertygelser? 2. Är dessa övertygelser deskriptiva? Deskriptiv kognitivism Icke-deskriptiv kognitivism (kap. 10) 3. Är dessa deskriptiva övertygelser ibland bokstavligen sanna? Emotivism (kap. 2) Non-kognitivism Kvasi-realism (kap. 6) 4. Är de sanna oberoende av människors åsikter? 5. Är de sanna i kraft av naturliga fakta? Relativism (Kap. 7) 3b. Är de ibland sanna i bildlig mening? Fiktionalism (Kap. 10) Misstagsteorin (Kap. 3) Naturalism (Kap. 4) Non-naturalism (Kap. 5)
1.Uttrycker moraliska omdömen övertygelser? 2. Är dessa övertygelser deskriptiva? Deskriptiv kognitivism Icke-deskriptiv kognitivism (kap. 10) 3. Är dessa deskriptiva övertygelser ibland bokstavligen sanna? Emotivism (kap. 2) Non-kognitivism Kvasi-realism (kap. 6) 4. Är de sanna oberoende av människors åsikter? 5. Är de sanna i kraft av naturliga fakta? Naturalism (Kap. 4) Relativism (Kap. 7) Non-naturalism (Kap. 5) 3b. Är de ibland sanna i bildlig mening? Fiktionalism (Kap. 10) Misstagsteorin (Kap. 3) Fråga 1 är semantisk Fråga 2 är psykologisk Frågorna 3-5 är metafysiska
Några centrala termer. Moralisk realism: moraliska fakta/egenskaper existerar oberoende av människors omdömen. Moralisk icke-realism (kallas också irrealism och antirealism ): motsatsen till moralisk realism. OBS! Eftersom R är komplex finns det två versioner av IR: 1. Stark IR: förnekar existensen av moraliska fakta över huvud taget. [T.ex.: misstagsteorin] 2. Svag IR: förnekar existensen av omdömes-oberoende moraliska fakta. [T.ex.: relativismen]
Kognitivism: ett moraliskt omdöme uttrycker en övertygelse. K implicerar att moraliska omdömen kan vara sanna eller falska (alternativt: att de kan ha sanningsvärde, eller att de är truth-apt ). Non-kognitivism: ett moraliskt omdöme uttrycker inte en övertygelse utan snarare något icke-kognitivt mentalt tillstånd. Ett mentalt tillstånd är kognitivt omm det kan ha ett sanningsvärde eller omm det beskriver verkligheten.
Naturalism. Termen är tvetydig: 1. Metafysisk naturalism: Bara naturliga fakta existerar. Ett naturligt faktum är ett sådant faktum som figurerar i den vetenskapliga världsbilden. [Fisher] MN är ingen specifikt meta-etisk tes. Många meta-etiska teorier är förenliga med den. 2. Meta-etisk naturalism: en form av kognitivism enligt vilken moraliska omdömen beskriver naturliga fakta. Non-naturalism. Också en tvetydig term: 1. Metafysisk non-naturalism: förnekar MN. 2. Meta-etisk non-naturalism: förnekar MEN.
Motivinternalism: den som anser sig vara moraliskt skyldig att här och nu handla på ett visst sätt måste också vara i viss mån motiverad att här och nu handla på det viset. Kommentar: denna formulering är betydligt mer specifik än Fishers (s. 8), som handlar om moraliska omdömen i allmänhet. En sådan generell form av internalism är inte rimlig. Motivexternalism: motsatsen till MI.
1. Öppna frågans argument G. E. Moore: Principia Ethica (1903) ÖFA är utgångspunkten för den moderna metaetiken. Andra ståndpunkter kan ses som responser på ÖFA. Därför börjar vi här. Argumentets syfte: bevisa att det är omöjligt att definiera godhet. G. E. Moore 1873-1958
1. Öppna frågans argument En första fråga: vad skulle det vara att ge en definition av godhet? Svar (inte riktigt Moores): det är att finna en term eller beskrivning N sådan att N och gott refererar till samma egenskap. Skilj på: a) Godhet = N [Definition] b) För alla x, x är gott omm x är N [Universell generalisering] M förnekar att det är möjligt att visa att någon utsaga av typen (a) är sann, men inte att det är omöjligt att visa att någon utsaga av typen (b) är sann. Att tro att man kan definiera godhet är att göra vad M kallar det naturalistiska misstaget. Notera dock att M förnekar att det alls går att definiera godhet, inte bara att det går att definiera det i naturliga termer.