Spindeldiagram Malmö stads välfärdsredovisning 2011

Relevanta dokument
Case Malmö stads välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Malmö stads välfärdsredovisning 2011

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven

REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Malmö stads välfärdsredovisning 09

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Västra Innerstaden, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Välfärdsbokslut 2008

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsa på lika villkor?

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

2(16) Innehållsförteckning

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun


Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Malmö stads kartläggning av hemlösheten år 2017

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.


Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

Folkhälsoplan Grästorp

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Malmö stads välfärdsredovisning 07

Drogpolitiskt program

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk


Välfärdsredovisning 2009

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Hälsa på lika villkor? År 2010

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

1 (10) Folkhälsoplan

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Avdelning för hälsofrämjande -

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Folkhälsoplan Åstorps kommun

En god hälsa på lika villkor

Att höra eller nästan inte höra

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Folkhälsopolitiskt program

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Folkhälsa Fakta i korthet

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015


Delaktighet och inflytande i samhället

Verksamhetsplan för år 2014

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning


Transkript:

Bilaga 2 Spindeldiagram Malmö stads välfärdsredovisning 211 Stadskontoret, avdelningen för samhällsplanering

Innehållsförteckning Bakgrundsinformation...2 Centrum, kvinnor/flickor...1 Centrum, män/pojkar...11 Södra Innerstaden, kvinnor/flickor...12 Södra Innerstaden, män/pojkar...13 Västra Innerstaden, kvinnor/flickor...14 Västra Innerstaden, män/pojkar...15 Limhamn-Bunkeflo, kvinnor/flickor...16 Limhamn-Bunkeflo, män/pojkar...17 Hyllie, kvinnor/flickor... 18 Hyllie, män/pojkar... 19 Fosie, kvinnor/flickor... 2 Fosie, män/pojkar...21 Oxie, kvinnor/flickor...22 Oxie, män/pojkar...23 Rosengård, kvinnor/flickor...24 Rosengård, män/pojkar...25 Husie, kvinnor/flickor...26 Husie, män/pojkar...27 Kirseberg, kvinnor/flickor...28 Kirseberg, män/pojkar...29 Socioekonomisk status, kvinnor...3 Socioekonomisk status, män...31

Malmö stads välfärdsredovisning 211 Bakgrundsinformation För att följa välfärdens utveckling i Malmö har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska göras en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Årets välfärdsredovisning är den tionde i ordningen och bygger likt tidigare år på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. För att ge en övergripande bild av utfallet i välfärdsredovisningen har 22 spindeldiagram tagits fram som synliggör ett antal av indikatorerna i Malmö stad välfärdsredovisning för 211. Indikatorer har valts ut så att de ska täcka in samtliga nationella målområden för folkhälsan. Underlaget har tagits fram av Mathias Grahn på Region Skåne, avd. för folkhälsa och miljö. Indikatorindexen har beräknats genom att befolkningsandelen (anges i procent) eller incidensen (antal fall per invånare och år) för stadsdelen avseende en viss indikator divideras med denna indikators befolkningsandel respektive incidens för hela Malmö, och multipliceras sedan med hundra. Index representerar Malmögenomsnittet för varje indikator och demonstreras av cirkeln i diagrammen. Om en stadsdel har ett index på för en viss indikator innebär det alltså att befolkningsandelen/incidensen i stadsdelen för denna indikator sammanfaller med genomsnittet för Malmö. Ett index under - innanför cirkeln - visar att stadsdelen ligger bättre till än Malmögenomsnittet avseende indikatorn i fråga. Om indexet är över - utanför cirkeln - så ligger man sämre till. (Exempel: om index för indikatorn Lågt valdeltagande i en viss stadsdel är 17 så innebär det att andelen icke-röstande i denna stadsdel är sju procent högre än andelen icke-röstande i hela Malmö). För de flesta av indikatorerna finns det två index. De index som sammanbinds med den tjocka svarta linjen utgår från nya data. De andra indexmarkeringarna som utgörs av rosa punkt sammanbundna med blå linjer utgår från äldre data. Observera dock att båda dessa index bygger på samma Malmögenomsnitt. De rosa punkterna utgör alltså index som bygger på äldre data och nya genomsnitt. På så sätt blir de två indexen för respektive indikator direkt jämförbara och det går att utläsa om stadsdelen har förändrats i jämförelse med tidigare mätningar. I de spindeldiagram som redovisar socioekonomisk status för kvinnor respektive män i Malmö är indikatorerna uppdelade under de elva nationella målområdena för folkhälsa, vilket förtydligas med en egen färg för varje målområde. Indikatorerna i spindeldiagrammen redovisas för Malmös tio stadsdelar, uppdelat på kvinnor/flickor respektive män/pojkar, sammanlagt 2 spindeldiagram. En del indikatorer som presenterats i Malmö stads välfärdsredovisning för 28 är inte med i spindeldiagrammen. Detta beror dels på ett begränsat utrymme dels på att en del av indikatorerna inte är möjliga att redovisa på stadsdelsnivå. Flera av de indikatorer som redovisas i spindeldiagrammen går inte att få uppdelade på kön, nämligen lågt valdeltagande, låginkomsthushåll, ekonomiskt bistånd, ekonomisk stress, hemlöshet (vuxna), trångboddhet (vuxna), ej behöriga till gymnasieskolan, bristande kvalitet inom förskolan, trångboddhet (barn), hemlöshet (barn), otrygg i bostadsområdet, anmälda bostadsinbrott, ej närhet till grönområden, låg vaccinationstäckning samt bristande sexoch samlevnadsundervisning. För dessa indikatorer anges samma indexvärde för både kvinnor/flickor och män/pojkar. 2

Närmare beskrivning av statistikunderlaget med källhänvisning finns i tabell 1. Det bör nämnas att det finns möjlighet att få fram mer detaljerade uppgifter avseende ett flertal indikatorer, till exempel uppdelning på etniska grupper samt åldersgrupper, vilket ofta är nödvändigt för en fördjupad förståelse. Spindeldiagrammen ska därför ses som en förenklad sammanfattning och förhoppningsvis intresseväckande utgångspunkt för att söka ytterligare kunskap för det lokala folkhälsoarbetet. I tabell 2 redovisas de genomsnitt för Malmö som ligger bakom beräkningarna av indikatorindexen. Varje stadsdels befolkningsandelar/incidenser kan beräknas med hjälp av följande formel: Befolkningsandel/incidens för stadsdelen avseende en viss indikator = (indexvärdet för indikatorn)/ * (Malmögenomsnittet för indikatorn) 3

Tabell 1. Lista över de indikatorer som illustreras i spindeldiagrammen för Malmö stads välfärdsredovisning 211. Nedan görs också en beskrivning av vad indikatorn representerar samt källhänvisning. Indikator Lågt valdeltagande Beskrivning Ej deltagit i kommunala valet. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Källa, årtal Statistiska centralbyrån (SCB) i, 26 och 21 Låg socialt deltagande Personer i åldern 18-8 år som under det senaste halvåret har deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter; studiecirkel på arbetsplatsen, annan studiecirkel, fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, besök på bio/teater, konstutställning mm. Folkhälsoenkät Skåne ii, 24 och 28 Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Personer i åldern 18-8 år som har lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Förtroendet för elva olika samhällsinstitutioner så som till exempel politiker i riksdag och hälsooch sjukvården har mätts. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Ej eftergymnasial utbildning Personer i åldern 2-64 år utan eftergymnasial utbildning. SCB iii, 25 och 211 Personer i åldern 2-64 år som ej förvärvsarbetar. SCB iv, 24 och 29 Ekonomiskt bistånd Hushåll som har fått ekonomiskt bistånd. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Verksamhetsstatistik, IoFstatistik v, 24 och 211 Ekonomisk stress Hemlöshet (vuxna) Föräldrar till 4-åringar som uppger att de under det senaste året inte har haft tillräckligt med pengar för att ha råd med den mat eller de kläder som familjen har behövt. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Personer i åldern 18 år och uppåt som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Barndatabasen vi, 24 och 29 Hemlöshetsräkningarna Malmö stad vii, 24 och 211 4

Lågt emotionellt stöd Personer i åldern 18-8 år som uppger att de inte säkert har någon som kan ge ett personligt och känslomässigt stöd att klara livets stress och påfrestningar. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 I undersökningen används General Health Questionnaire GHQ 12 instrumentet för att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i Skånes befolkning. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv kategorierna definieras lida av dålig psykisk hälsa. Andel personer i åldersgruppen 18-8 år som har låg tillit Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Ej behöriga till gymnasieskolan Elever i skolår 9 som ej är behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Elevregistret ELIT viii, 24 och 211 Trångboddhet (barn) 4-åringar som bor i hushåll med mer än två boende per rum kök och ett rum oräknat. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Barndatabasen, 24 och 29 Elever i skolår 6 som uppger att de inte trivs i skolan. Malmöelevers levnadsvanor ix, 26 och 29 Elever i skolår 6 som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad (frågeställningen ändrad 26 och 29 till en eller flera gånger i månaden eller en eller flera gånger i veckan). Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Elever i skolår 5 som inte är simkunniga. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Respektive stadsdel i Malmö x, 27 och 211 bland befolkningen i åldern 2-64 år; antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning summeras för en region och divideras med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. Kommunala basfakta Statens folkhälsoinstitut (FHI) xi, 24 och 21 5

Förtidspension/ sjuk- och aktivitetsersättning Personer i åldern 2-64 år med förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning. Kommunala basfakta FHI, 24 och 21 Anspänd arbetssituation Förvärvsarbetande i åldern 2-64 år som uppger att de har en anspänd arbetssituation. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Skadeincidens på grund av olycksfall per invånare i åldern 75 år och uppåt. Skaderegistret Region Skåne xii, 24 och 21 Anmälda bostadsinbrott Med bostadsinbrott avses inbrott i någons bostad samt försök till inbrott. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) xiii, 24 och 21 Otrygg i bostadsområdet Personer som känner sig otrygga utomhus kvällstid i området där de bor. Polisens och Malmö stads medborgarundersökning xiv, 24 och 211 19-åringar med nya lagningar. Folktandvården Skåne xv, 25 och 21 Elever i skolår 9 som uppger att de eller deras partner inte använde något/några preventivmedel vid det senaste samlaget. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Bristande sexoch samlevnadsundervisning Elever i skolår 9 som uppger att de upplever att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är dålig eller mycket dålig. Uppdelning på kön finns ej att tillgå varför samma värde anges för män och kvinnor. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Låg fysisk aktivitet (ungdomar) Elever i skolår 9 som uppger att de inte tränar regelbundet på fritiden. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Låg fysisk aktivitet (vuxna) Personer i åldern 18-8 år som uppger att de har låg fysisk aktivitet (stillasittande fritid). Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 6

Elever i skolår 4 med övervikt och fetma; BMI (Body Mass Index) 2,- 23,99 kg/m 2 respektive över 24 kg/m 2. Skolhälsovården Malmö stad och Region Skåne xvi, 24/25 och 21/211 Personer i åldern 18-8 år med övervikt; BMI över 25 kg/ m 2. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Låg konsumtion av frukt och grönsaker Personer i åldern 18-8 år som äter för lite. Gränsen för låg konsumtion som använts i undersökningen är Folkhälsoinstitutets rekommendation om att konsumera minst 1,3 gånger per dag (rekommenderat genomsnitt för en individ under en vecka) Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Rökning (ungdomar) Elever i skolår 6 som uppger att de röker. Malmöelevers levnadsvanor, 23 och 26 Personer i åldern 18-8 år som uppger att de röker dagligen. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Snusning Elever i skolår 9 som uppger att de snusar. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Konsumtion av alkohol (ungdomar) Elever i skolår 9 som uppger att de dricker starkalkohol; starköl, starksprit, vin, starkcider och alkoläsk. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 Riskkonsumtion av alkohol (vuxna) Personer i åldern 18-8 år med riskkonsumtion; Riskkonsumtion beräknas genom ett index baserat på tre frågor hur ofta man dricker, hur mycket man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Folkhälsoenkät Skåne, 24 och 28 Använt narkotika (vuxna) Personer i åldern 18-8 år som uppger att de har använt narkotika; Frågeställning år 2 använt hasch, frågeställningen år 24 använt hasch eller marijuana. Folkhälsoenkät Skåne, 2 och 24 Använder narkotika (ungdomar) Elever i skolår 9 som uppger att de använder narkotika. Malmöelevers levnadsvanor, 26 och 29 7

i Statistiska centralbyrån www.scb.se, kommunala valen valdeltagande. ii Folkhälsoenkät Skåne, genomförs vart fjärde år sedan 2. Befolkningsenkät utförd i Skåne under 2, 24 och 28 av Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS på uppdrag av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Skåne läns allmänna försäkringskassa; åldersgrupp 18-8 år (om ej annat anges), åldersstandardiserade data. iii Statistiska centralbyrån www.scb.se, utbildningsregistret; åldersgrupp 2-64 år. iv Statistiska centralbyrån www.scb.se, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS); åldersgrupp 2-64 år. v Verksamhetsstatistik, statistik från Malmö stadskontors avdelning för individ och familj. vi Barndatabasen innehåller uppgifter från årlig enkätundersökning om barns hälsa och levnadsförhållanden vid 8 månader respektive 4 års ålder. Alla BVC i Malmö har ingått i undersökningen sedan 1998, med undantag av de BVC som bildats vid en senare tidpunkt. 22 reviderades uppdraget till att omfatta hela Sydvästra sjukvårdsdistriktet. De privat drivna BVC kom med 24. vii Hemlöshetsräkningarna i Malmö stad (genomförs i oktober resp. år); vuxna - åldersgrupp 18 år och uppåt samt de personer under 18 år som har eget hushåll, barn åldersgrupp -18 år. viii Elevregistret ELIT, Malmö stads system för elevadministration (systemägare stadskontorets avdelning barn & ungdom); i systemet hanteras förskoleverksamheten, grundskolan, gymnasieintagningen, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och kulturskolan (exkl. friskolor). Det nya betygssystemet som infördes 211 innebär en uppdelning i behörighetsgrad till antingen högskoleförberedande program, estetiskt eller yrkesprogram. ix Malmöelevers levnadsvanor genomförs vart tredje år sedan 1994. Utförd av stadskontorets avdelning för trygghet och säkerhet. Enkätundersökning om Malmöelevers förhållningssätt till vissa riskbeteenden. Undersökningen omfattar samtliga elever i grundskolans skolår 6 och 9, samt gymnasiets årskurs 2. x Skolornas egen uppföljning varpå stadsdelen rapporterar resultaten till stadskontoret. Skolorna ska följa de riktlinjer som finns i läroplanen gällande simkunnighet. Enligt målen ska eleven i slutet av det femte skolåret: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 2 meter, varav meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. xi Kommunala basfakta FHI; ursprungskälla Riksförsäkringsverket. Åldersgrupp 2-64 år. xii System för skaderegistrering i Patientadministrativ Stöd i Skåne (PASIS), Socialmedicinska enheten, UMAS. Under 21 saknar 129 malmöbor stadsdelstillhörighet enligt datafil från Malmö stadskontor. Då dessa individer enligt PASiS har mantalsskrivning Malmö enligt kommunkod så medräknas dessa i Malmös totalsiffra. xiii Brottsförebyggande rådet www.bra.se, statistikdatabasen. xiv Polisens medborgarundersökning/trygghetsundersökningen har genomförts av polisen i samarbete med Malmö stad i samma form sedan år 2; åldersgrupp 16-85 år. xv Folktandvården Skåne www.folktandvardenskane.se xvi Skolhälsovården Malmö, rapportering till Socialmedicinska enheten UMAS Region Skåne; åldersgrupp skolår 4. 8

Tabell 2. Genomsnitt alternativt incidens för Malmös befolkning avseende indikatorerna i spindeldiagrammen för Malmö stads välfärdsredovisning 211. Siffror i procent om inget annat anges. Indikator Kvinnor/flickor Män/pojkar 25,7 4 41 Lågt förtroende för 24 32 samhällsinstitutioner 54 61 4 39 5,6 4,4 33 39 25 19 4 39 24 9 9 1 11 9 24 * 35 27 Förtidspension/sjuk- och 8 6 aktivitetsersättning 28 18 ** 89 56 *** 584 4 27 26 31 27 28 Bristande sex- och 14 samlevnadsundervisning 29 21 16 18 25 26 38 54 frukt och 18 33 grönsaker 3 2 17 18 2 9 53 64 13 19 6 13 16 26 * antal dagar ** antal olycksfall per invånare *** antal bostadsinbrott per invånare 9

Centrum - kvinnor och flickor Använt narkotika 2 (vuxna) 181 2 2 2 154 124 146 1 89 63 88 75 9 49 18 124 94 68 7 14 9 88 124 76 78 138 69 64 96 39 69 63 63 111 136 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 1

Centrum - män och pojkar 2 2 164 14 16 111 76 147 133 135 1 83 89 68 78 77 9 49 18 87 84 77 88 131 9 81 64 61 67 59 63 111 112 14 133 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 11

Södra Innerstaden - kvinnor och flickor 2 2 2 163 162 136 117 118 13 154 13 37 1 121 98 129 85 113 139 125 179 13 116 113 123 171 131 119 16 13 114 61 78 73 138 136 144 211 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 12

Södra Innerstaden - män och pojkar 169 2 2 142 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 133 136 119 142 85 8 153 136 129 83 67 16 1 121 83 114 143 94 8 97 13 44 83 92 113 139 138 125 179 18 15 123 126 144 13 13

Västra Innerstaden - kvinnor och flickor 2 2 88 86 111 63 17 123 65 77 44 52 1 138 1 54 62 22 94 64 68 68 96 73 68 23 25 4 7 38 61 44 85 69 78 96 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 14

Västra Innerstaden - män och pojkar 2 2 167 151 153 1 1 18 155 115 97 94 56 44 64 66 78 76 67 23 25 4 82 79 74 69 86 88 96 65 62 22 98 16 38 55 66 78 8 111 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 15

Limhamn-Bunkeflo - kvinnor och flickor 2 2 162 97 146 78 85 71 68 14 18 59 44 62 53 1 75 11 87 88 75 71 85 61 69 68 19 24 67 64 78 22 37 29 61 56 55 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 16

Limhamn-Bunkeflo - män och pojkar 2 2 178 134 1 117 79 77 64 68 72 87 69 119 96 91 64 44 39 19 24 85 22 37 74 74 95 96 17 58 53 11 98 94 29 48 55 67 9 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 17

Hyllie - kvinnor och flickor 2 2 1 118 12 112 119 84 54 31 72 123 16 1 56 82 19 96 39 115 14 118 133 36 113 18 16 56 118 7 133 18 15 133 156 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 18

Hyllie - män och pojkar 2 2 1 83 67 64 113 81 71 85 17 119 16 1 73 37 82 12 96 61 122 128 128 113 6 56 19 13 16 56 7 133 13 15 113 156 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 19

Fosie - kvinnor och flickor 156 132 135 138 117 12 134 71 76 2 2 1 38 146 148 125 133 78 13 128 18 118 125 189 175 161 126 135 156 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 1 94 89 138 123 118 175 2 2

Fosie - män och pojkar 178 148 156 115 119 15 92 82 85 67 69 63 56 2 2 1 146 146 134 123 128 189 128 115 116 125 175 136 114 126 156 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 1 15 128 139 19 122 175 2 21

Oxie - kvinnor och flickor 2 2 134 144 117 112 81 62 83 77 123 52 29 97 1 129 18 125 86 83 44 46 46 13 72 11 9 6 45 75 111 79 17 14 125 249 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 22

Oxie - män och pojkar 2 2 157 126 16 117 13 86 19 95 83 111 111 46 19 69 58 97 1 68 122 9 11 46 56 75 79 123 82 46 9 6 8 68 9 249 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 23

Rosengård - kvinnor och flickor 2 2 2 16 178 2 1 144 17 124 117 121 88 62 38 27 44 128 135 158 236 183 121 62 56 Ej 235 behöriga till gymnasieskolan 72 127 146 129 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 159 175 152 133 24

Rosengård - män och pojkar 1 2 2 16 161 1 16 127 159 213 161 19 113 119 78 57 53 46 149 146 163 Hemlöshet 236 (vuxna) 183 9 14 71 6 Ej 235 behöriga till gymnasieskolan 147 195 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 144 22 138 256 25

Husie - kvinnor och flickor 2 2 141 18 82 89 126 18 94 114 157 78 79 35 13 1 74 69 54 69 75 13 92 13 111 35 25 97 68 113 59 56 73 79 84 122 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 26

Husie - män och pojkar 2 2 14 91 96 94 86 8 73 79 97 53 22 27 79 1 74 62 17 68 117 13 85 94 51 35 25 74 111 53 45 56 89 73 85 13 16 13 117 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 27

Kirseberg - kvinnor och flickor 2 Riskkonsumtion 3 av alkohol (vuxna) 2 159 1 113 113 69 75 19 121 92 75 128 117 94 13 84 18 117 83 15 62 78 115 116 119 88 86 98 144 12 115 111 164 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 28

Kirseberg - män och pojkar 2 2 Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 211. 145 124 143 19 117 146 144 88 94 93 94 79 77 88 141 1 113 115 12 73 66 133 12 13 111 97 121 75 128 78 11 116 13 122 137 128 29

3

31