Nya organisationsformer och deras konsekvenser Nya system för styrning i både privata och offentliga organisationer Relationerna, interaktionerna och transaktionerna mellan företag blir allt enklare och allt fler. Därmed sugs företagen upp i och blir beroende av större transnationella nätverk. Generella trender i förändringen av organisationer, till följd av att företagen anpassar sig och sin interna organisation till de nya villkoren 1. Avbyråkratisering 2. Från stuprör till process 3. Interna marknader 4. Den radikala ekonomismen 5. Från ledning till styrning 1
1. Avbyråkratisering Ju närmare företag samarbetar, desto mer specialiserar och anpassar de sig till varandra: Organisationer koncentreras Horisontellt - Satsa på kärnverksamheten Vertikalt - Platta organisationer Flexiblare organisering Kontinuerliga omorganiseringar Temporära organisationer (projektorganisering) 2. Från stuprör till process När marknadsprinciperna blir regel i samarbetet med andra, så blir företagen mer affärsinriktade och kund -medvetna: Fokus på affärsprocessen Business Process Reengineering (BPR) Primära värdekedjor (Michael Porter) Den Horisontella organisationen Horisontell organisering Top Management Team Finance Human Resources Other Product [Manager] Planning / Research Analysis / Design New Product Development Process Building Testing Customer Product [Manager] Planning / Analysis Research / Design Building Testing Customer New Product Development Process Process [Owner] Step 1 Step 2 Step 3 Step 4 Customer [Name of Process] 2
3. Interna marknader Företagens externa (marknads-) villkor kommer även att reflekteras i deras interna organisation: Affärsområden istället för avdelningar Primära och sekundära affärsområden Alla blir kunder till varandra Olika operatörer inom samma verksamhet Ekonomin blir det organisations-gemensamma sättet att kommunicera 4. Den radikala ekonomismen När marknadsprinciperna blir regel i samarbetet med andra, så blir ekonomi och avkastningskrav det gemensamma språket: Den dominerande företagsformen Principal-Agency -relation Aggressiva strategier Ökad extern konkurrens Intern ekonomistyrning 5. Från ledning till styrning Ju längre bort från själva arbetet som ledningen kommer, desto mer teknisk blir den: Tydligare hierarki Kommunikation via formella styrsystem Från HR till Strategisk HRM Nyrationalism Styrningsoptimism Top-down-förfarande Tilltro till vetenskapliga lösningar Rationalistisk människosyn 3
Organisationer blir allt mer formlösa Organisationer blir mer och mer sammanflätade i stora (ofta globala) nätverk Organisationer blir mer och mer marknadsanpassade Organisationer blir mer och mer modulärt och temporärt uppbyggda Som en följd av detta blir organisationens gränser allt mer flytande Organisationen som symbol Företagskultur Varumärkesbyggande Employer Branding Storytelling Företagsetik och värdegrundsarbete Corporate Social Responsibility Koncernstyrning Moderbolag Kontrakt Kontrakt Kontrakt Dotterbolag Dotterbolag Dotterbolag 4
Reinventing Government: How the Entrepreneurial Spirit Is Transforming the Public Sector (Osborne & Gaebler, 1993) Should be read by every elected official in America. This book gives us the blueprint Bill Clinton Reinventing Government: How the Entrepreneurial Spirit Is Transforming the Public Sector (Osborne & Gaebler, 1993) 1. Catalytic Government 2. Community-Owned Government 3. Competitive Government 4. Mission-Driven Government 5. Result-Oriented Government 6. Customer-Driven Government 7. Enterprising Government 8. Anticipatory Government 9. Decentralized Government 10.Market-Oriented Government New Public Management Stat/Landsting/Kommun Kontrakt Kontrakt Kontrakt Skola Vård Omsorg 5
New Public Management Tidiga erfarenheter (England) Decentraliserat resultat- och kostnadsansvar Interna marknader Ökad kostnadsmedvetenhet Metoder och modeller från privata företag Större formell handlingsfrihet, men samtidigt tydligare lokalt ansvar Effektivitetsmätningar i förhållande till explicita och mätbara mål Fokus på kunder och resultat Styrningsmodell 1. Dela upp offentliga verksamheter i Beställare resp. utförare 2. Låt medborgarna välja tjänsteutförare 3. Koppla tjänsteutförarnas finansiering till deras prestation Sammantaget skapas på så sätt en offentligt styrd marknad Att skapa förutsättningar för konkurrensutsättning inom socialtjänstens område i Nacka Kommun Beställare Utförare Politiker Behov av vård i regionen Upphandlare Valuta för pengarna (pris/kvalitet) Partsrelation Säljare Konkurrensoch kundstrategi Pressa kostnader Företagsledning Verksamhetsutveckling Verksamhetsstyrning Samverkan Samverkan Samverkansrelation 6
UPPHANDLINGSPOLICY FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det är viktigt att landstinget utnyttjar sin ställning som stor kund på marknaden. Därför skall upphandlingen samordnas när detta är lönsamt. För denna samordning ansvarar landstingets centrala upphandlingsfunktion, som är organiserad under Landstingsstyrelsen. Det är också viktigt att utforma förfrågningsunderlag på så sätt att även små och medelstora företag har möjlighet att konkurrera om landstingets uppdrag när så är möjligt. New Public Management Senare erfarenheter (Sverige) Inledningsvis relativt stora besparingar i samband med omställning och hot om konkurrens Styrningsproblem när den företagsutvecklade resultatuppföljningen ska översättas till välfärdssektorns verksamhet Förändringarna stannar ofta vid det kosmetiska Decentraliseringen har ibland gått för långt, med styrnings- och kvalitetsproblem som följd Konkurrensutsättningen är ofta ideologiskt, snarare än funktionellt motiverad Även om resultatet inte alltid uppnåtts har processen har haft positiva effekter för verksamhetsutvecklingen SvD 4 december 2013 Tidsbrist för svenska läkare en gåta Många läkare per invånare och få patienter att ta hand om men ändå för kort tid för patienterna. Så ser det ut i den svenska sjukvården. Läkarnas tid och kompetens måste användas bättre anser Myndigheten för vårdanalys som idag överlämnar en rapport till socialminister Göran Hägglund (KD). 50 procent av läkarna ansåg 2010 att de använde sin högsta kompetens under hela eller större delen av arbets-tiden. 1992 var motsvarande siffra 75 procent. Senaste statistiken från OECD visar att Sverige har nästan flest läkare per invånare samtidigt som vi har det näst lägsta antalet läkarbesök per invånare och år. Men i internationella studier ligger svenska patienter ändå nästan sämst till då det gäller upplevelsen av hur mycket tid de får hos läkaren. Även läkarna är missnöjda och i en enkät säger 30 procent att deras arbete försvåras av onödigt administrativt arbete. 7