KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist främst i inlandet Rela vt låg andel unga är utanför KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN Publiceras sommar och vinter. Kontakt: Anna Norin, 070 396 57 03, anna.norin@regionvasterbo en.se
Konjunkturutvecklingen Den posi va ekonomiska utvecklingen fortsä er för Västerbo en och Sverige*. Till skillnad från digare är det inte bara hushållens konsum on som bidrar ll den ekonomiska llväxten. Bostadsinvesteringar bidrar allt mer och i år visar även llverkningsindustrin, som ha en svag utveckling ända sedan krisen, på en allt tydligare uppgång. Under 2015 har industriproduk onen visat på en posi v trend och de svenska företagen säljer mer både i Sverige och utomlands. Den posi va trenden är främst inom trävaror, stål och metallverk och elektronikindustrierna. Industriproduk onen inom motorfordon och metallvaror fortsä er a minska.* Sysselsä ningen ökat mest i Västerbo en Sysselsä ningen fortsä er a öka i länet och ligger nu på en nivå som är betydligt högre än högkonjunkturåren 2006 2007. Den här ökningen har varit starkare i Västerbo en än i Norrland som helhet. Det är en minskande sysselsä ning framför allt i Norrbo en men även i Jämtland som gör a Norrland har en svagare utveckling under det senaste året***. Västerbo en är det län i Norrland som tydligast följt med i den na onella utvecklingen. Västernorrland med sin bas i llverkningsindustrin har däremot ha störst utmaningar och har for arande en lägre sysselsä ningsnivå än före krisen***. Arbetslösheten har inte minskat i motsvarande utsträckning och det beror på flera faktorer*. Demografiska förändringar med ne oinfly ning och stora ungdomskullar som kommer ut på arbetsmarknaden innebär a arbetskra en ökar. När sysselsä ningen ökar är det även allt fler som söker sig ut på arbetsmarknaden. Fortsa hög arbetslöshet sam digt som antalet lediga platser nu ökar pekar på ökande utmaningar för företag a hi a personer med e erfrågad kompetens*. De som söker jobb matchar inte de jobb som finns. Strukturförändringar? Varslen har ökat något i Västerbo en jämfört med digare år och ökningen är något större än för riket som helhet. Det indikerar a det inte är alla sektorer som har en lika posi v utveckling och visar på fortsa a strukturförändringar i Västerbo ens näringslivsstruktur. *SCB, SCB Indikatorer, juni 2015. **Sveriges byggindustrier, h p://prognos.bygg.org/ ***SCB, kortperiodisk sysselsä ningssta s k
Tjänstesektorer har fortsa posi v utveckling Många tjänstenäringar har ha en fortsa posi v utveckling. Tjänstenäringarna har bidragit starkast ll den posi va sysselsä ningsutvecklingen medan sysselsä ningen i llverkningsindustrin varit i stort se oförändrad sedan krisen*. Det är branscher kopplat ll digitala varor och tjänster som ökat mest. Även inom vård och omsorg har det varit en kra ig ökning av omsä ningen sedan år 2010 *. Besöksnäringen, som står för en betydande del av ekonomin på vissa orter, har också ha en posi v utveckling över d. Gästnä er på hotell har ökat med närmare 18 procent sedan 2008 09. I Västerbo en står hotellnä erna för cirka häl en av de totala gästnä erna, och gästnä er på camping för en nästan lika stor andel (40 procent).* Sta s ken för camping är inte inkluderad på grund av e ersläpningar i inrapporteringen. Posi va förväntningar Inköp av kapitalvaror speglar en llförsikt inför fram den hos företag och privatpersoner. Nyregistrerade personbilar har ökat kra igt sedan 2013 och det senaste året har ökningen varit större i Västerbo en än i riket som helhet. Det pekar på a det finns förväntningar a den posi va ekonomiska utvecklingen ska fortsä a. Exportutveckling och omvärldsförutsä ningar*** Företag i Västerbo en exporterar mest ll Finland, Norge, Tyskland och USA. Den svenska exporten ll Finland är oförändrad medan den samlade svenska exporten ll de övriga tre har ökat under det senaste året. Finland har en fortsa svag ekonomisk utveckling med noll llväxt under det senaste året. Det beror främst på en specialisering mot två sektorer som i Finland ha en sämre utveckling än andra: telekomsektorn och skogsindustrin. Sam digt har nedgången blivit mer utdragen e ersom Finland inte har en egen valuta. Exportländerna Norge, Tyskland och USA har däremot en fortsa posi v utveckling. *SCB **Konjunkturläge Västerbo en, Sommar 2015 ***Business Sweden ****SCB, SCB Indikatorer, juni 2015.
Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Västerbo ens befolkning ökade med 1 250 personer förra året, och uppgick den 31 december 2014 ll 262 362 personer. Ökningen tog plats i å a av länets femton kommuner, där Nordmaling utmärker sig med e llsko på 79 personer. Övriga kommuner med en posi v befolknings llväxt var Vindeln, Bjurholm, Norsjö, Skelle eå, Storuman, Vännäs och Umeå. De a kan jämföras med 2012, då endast Umeå, Vännäs och Skelle eå hade en ökande befolkning. Posi v utveckling i länets kommuner Urbaniseringen i Västerbo en är tydlig, då 73 procent av länsbefolkningen är bosa a i Umeå eller Skelle eå kommuner. Utöver Umeå hade även Vindeln, Bjurholm, Storuman och Åsele e posi vt inomregionalt fly ne o under 2014. Den sedan länge pågående avfolkningen av gles och landsbygdskommuner visar tecken på avma ning, och de kommuner som minskar i befolkning gör det i lägre takt än digare.* Nordmaling och Bjurholm var ensamma om a uppvisa e posi vt fly ne o mot övriga Sverige. Där ll var Umeå och Vännäs de enda kommunerna med e posi vt födelsene o, dvs där antalet barn som föds överskrider antalet invånare som dör. Utrikes infly ning bidrar posi vt Befolkningsökningen beror istället främst på e mycket högt översko i utrikesfly ningarna. Utan infly ning från utlandet skulle endast Bjurholm, Nordmaling och Umeå ha en posi v befolkningsutveckling under 2014, och Västerbo ens befolkning skulle ha minskat med 1 443 personer. Kommuner med nega va födelsene on är även de kommuner som har en hög andel äldre i befolkningen. På länsnivå har andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökat från 13,4 procent ll 19,6 procent, och övers ger genomsni et för riket i samtliga kommuner utom Umeå. ** *Region Västerbo en, Konjunkturläge Västerbo en hösten 2013 **SCB
Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? En åldrande, och i en del kommuner även minskande befolkning, innebär a allt färre ska försörja allt fler. De a ställer kompetensförsörjningsfrågan på sin spets. Tillgång ll välutbildad arbetskra är en vik g del i a möta kompetensförsörjningsbehovet. Där ll kan förbä rade förutsä ningar för arbetspendling öka matchningsgraden på arbetsmarknaden. Figuren nedan visar förändringen i pendling bland länets högutbildade mellan åren 2005 och 2013. För länet i stort är ökningen i inpendling nästan dubbelt så stor som ökningen i utpendling. De a trots a utpendlingen ökat i samtliga kommuner, medan inpendlingen ll Malå, Åsele och Sorsele har minskat. Mest har inpendlingen ökat i Umeå, Skelle eå, Vindeln och Norsjö. Koncentra on ll kommuner nära större städer* Arbetspendlingen i Västerbo en är i huvudsak koncentrerad ll kommuner kring länets större städer. De stora pendlingsströmmarna går mellan tätorterna Umeå, Skelle eå och Lycksele, samt från kranskommunerna Vindeln, Robertsfors, Nordmaling och Vännäs in mot Umeå. I länets inland bor en mindre del av befolkningen på en betydligt större yta. Följaktligen är avstånden stora och pendlingsflödena därmed rela vt se små. Vännäs kommun har e stort inflöde såväl som u löde av förvärvsarbetande. En pendlingsström som avviker från det generella mönstret är pendlingen från Umeå ll Vindeln, som sker ll följd av de metallindustrier som finns där. I dessa stråk är också kollek vtrafikutbudet bra, men framförallt är avstånden förhållandevis korta. Arbetspendling inte lösningen* Arbetspendling, om än vik g för a llhandahålla en yrkesbredd på små arbetsmarknader, har begränsade möjligheter a lösa utmaningarna med kompetensförsörjningen. Utöver länets långa avstånd är orsaken ll de a a det råder brist på samma kompetenser i hela länet, liksom i Sverige och i västvärlden i stort. Där ll kan det vara problema skt a med samhällsekonomiska argument mo vera omfa ande infrastrukturinvesteringar i orter med små pendlingsströmmar. *Region Västerbo en, 40 000 nya medarbetare behövs fram ll 2025. Strategisk kompetensförsörjning i Västerbo en, kommande rapport
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Ökning av investeringar i Västerbo en Investeringar i Västerbo en ökar mer än många andra län. Den totala byggvolymen i länet väntas uppgå ll 9,779 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med år 2014. Bara Södermanland, Uppsala och Skåne har en lika stor eller högre förändringstakt under samma period. Bygginvesteringar har betydelse för den ekonomiska llväxten på kort sikt men är även betydelsefull för fram da llväxt genom a bygginvesteringar skapas nya llgångar möjliggör fram da ekonomisk llväxt. Investeringar påverkar både e erfrågan i ekonomin på kort sikt utbudet av varor och tjänster på längre sikt. Från infrastruktur ll bostäder Mellan åren 2008 ll 2011 dominerades investeringarna i Västerbo en av infrastrukturbyggna oner, ll följd av bland annat stora investeringar i väg och järnvägsnätet. Investeringarna i andra byggnader fick e kra igt uppsving under 2011, för a sedan öka i jämnare takt. Under prognosperioden 2015 ll 2016 väntas istället bostadsbyggandet öka markant. I Umeå planeras flera nyproduk oner av bostäder, bland annat vid Olofsdalsområdet, Umeå Östra, Campus Arena och Hedlunda. En betydande ökning väntas även i investeringarna i andra byggnader. I Umeå ska ll exempel IKEAvaruhuset och e ny shoppingcenter vid Entré Syd färdigställas, och i Skelle eå planeras e ny kulturhus och skola. Infrastrukturinvesteringarna domineras av Umeåprojektet och väntas ligga på en jämn nivå under prognosperioden. Ojämn fördelning över länet Den absoluta merparten av investeringarna sker i Umeå och Skelle eå, medan länets övriga kommuner har mycket små andelar av Västerbo ens totala investeringar. De a framgår tydligt i den nedre figuren, som visar den kommunala fördelningen av länets totala investeringar under prognosperioden 2013 ll 2016. Umeås andel uppgår ll 68 procent, följt av Skelle eå med 18 procent. Däre er följer resterande kommuner med andelar mellan 0 ll 2 procent.
Bostadsbrist främst i inlandet Boendefrågan är tä sammankopplad med frågor rörande såväl kompetensförsörjning som befolknings llväxt, då llgång ll olika typer av boenden är en förutsä ning för a infly ning ska kunna ske i en kommun. För a ge en aktuell regional bild av läget på länets bostadsmarknad genomför Länsstyrelsen i Västerbo en varje år en enkätundersökning bland länets kommuner. Enligt kommunernas bedömningar kommer bostadsbristen 2019 framförallt i länets inland, medan kustkommunerna uppvisar balans på bostadsmarknaden. Fas ghetsprisernas betydelse Låga fas ghetspriser kan medföra a människor väljer a behålla bostadshus på landsbygdskommuner som fri dsboenden, och då Tobins Q kvoten är låg är det svårt a få lån för nybygge i dessa kommuner. De a är en starkt bidragande orsak ll a det råder bostadsbrist även i u ly ningsorter. En förutsä ning för allt bostadsbyggande är a det finns en lokal marknad som e erfrågar bostäderna. Där ll krävs priser som övers ger, eller åtminstone är i närheten av byggkostnaderna. Tobins Q och bygginvesteringar E vanligt må för a bedöma lönsamheten vid nyproduk on är Tobins Q, som visar kvoten mellan marknadspriset på e befintligt hus och kostnaden för a bygga e motsvarande ny hus. Är Tobins Q under 1 så är det billigare a köpa e boende än a bygga e ny. Är värdet över 1 är det billigare a bygga ny än a köpa e befintligt boende. Vid e värde runt 0,8 tar bostadsbyggande fart och vid 1.0 börjar risken för bostadsbrist a uppstå. Umeå den enda av Västerbo ens kommuner med en Tobins Q över 0,8. Det innebär a en nybyggna on i övriga kommuner kan vara svår a finansiera med enbart fas gheten som säkerhet, då marknadsvärdet o a ligger långt under produk onskostnaden. Även i kommuner med låg Tobins Q kan det råda stor lokal e erfrågan på fri dshus, medan permanentboenden omvandlas ll fri dshus i andra kommuner. En växande andel fri dsbostäder kan därför förhindra permanent infly ning och på sikt påverka förutsä ningarna för kompetens och serviceförsörjning. Bostadsbrist Balans Översko Tobins Q > 0,8 Tobins Q < 0,8 Bedömning bostadsmarknaden i Västerbo en 2019 Källa: Länsstyrelsen Västerbo en Tobins Q Västerbo ens kommuner 2010 Källa: Konjunkturläge Västerbo en, våren 2013
Rela vt låg andel unga är utanför Det tradi onella arbetslöshetsbegreppet ger inte en korrekt bild av den aktuella ungdomsarbetslösheten och därför används istället unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Om man utgår ifrån 90 procent av den unga befolkningen studerar, 5 procent arbetar och 5 procent är arbetslösa så blir ungdomsarbetslösheten 50 procent vilket ger en missvisande bild av ungas arbetsmarknadssitua on medan UVAS egentligen är 5 procent*. Över 40 procent av de ungdomar som klassificeras som arbetslösa i sta s ken är hel dsstuderande som söker jobb. Västerbo en har låg andel UVAS Jämfört med andra OECD länder har Sverige en rela vt hög ungdomsarbetslöshet men en lägre andel UVAS. År 2012 var ungdomsarbetslösheten 23,7 procent medan UVAS var 9,3 procent. Uppsala och Västerbo en har lägsta UVAS nivån i Sverige med 7,4 procent. 2 848 unga var UVAS i Västerbo en år 2012. på a flera av de unga är for arande på högstadiet. Det är ungefär samma i Västerbo en som resten av landet. Tidigare studier visar a ca 70 procent av inak va i yngre gruppen kvarstår som UVAS i kommande år*. Riskfaktorer för a hamna i UVAS UVAS är en mycket heterogen grupp och det finns många faktorer som gör a unga a hamnar i UVAS kategorin. En av de vik gaste faktorerna är utbildning; unga med låg utbildning löper tre gånger så hög risk a hamna i UVASgruppen. I kommuner som inte har gymnasieskola är UVAS nivåerna högre än i kommuner som har gymnasieskola för den yngre åldersgruppen. Åsele hade 8 procent UVAS i åldersgruppen 16 19 år 2011. Åsele har vidare högsta UVAS totalt bland länets kommuner med 12 procent medan Storuman har lägst med 5 procent år 2011. Sam digt är ökningstakten av UVAS i Sverige högre än i andra OECD länder År 2012 hade UVAS ökat 4,5 procent i Sverige jämfört med år 2011. Det var ingen signifikant förändring för Västerbo en, medan UVAS i Uppsala ökade med ca tre procent. Både Västernorrland och Norrbo en hade en nega v utveckling. Störst ökning syns i Stockholms län med ca 27 procent. Yngre personer i åldersgruppen 16 19 år är betydligt mindre UVAS än de som är i åldern 20 25 år, vilket beror *MUCF/TEMAGRUPPEN Unga i arbetslivet: h p://www.temaunga.se/uvassiffror