MEDICINAL-STYRELSENS

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1982. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, 1912-1931. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1930. 1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8101_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 21. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1881. STOCKHOLM, 1883. KONGL. B O K T R Y C K E R I E T. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid. 2. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer B. i Mälarstäderna 7. 8. C. i Ostkuststäderna 8. D. E. i Skånska städerna i Stockholm 9. 9. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året 10. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1880 och 1881 10. G. Fläcktyfus 11. H. Tyfoidfeber 12. I. Gastrisk feber 12. K. L. Hjernfeber Difteri 13. 13. M. Strypsjuka 14. N. Kikhosta 14. O. P. Rödsot Barnsängsfeber 15. 15. Q. R. Diarré, tarmkatarr och kolera Frossa 16. 16. S. Pås-sjuka 17. T. Smittkoppor 17. U. Skarlakansfeber 18. V. Mäsling 18. 3. Förbättrad läkarevård 21. Tab. Lit. X. Lung- och lungsäcksinflammation 19. Y. Katarrer m. m. 19. Z. Smittosam ögonsjukdom 20. Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna flutna 10-årsperiod 20. Ä. Medicinalfondens utgifter 20. Ö 1. Förbättringar i läkarevården 21. Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar 21. 4. Civila sjukvårdsinrättningar 22. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet 29. Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och 30. bildningsfel 30. Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar 30. Ee. förgiftningssjukdomar... 31. Ff. sjukdomar i hjerna och ryggmärg 31. Gg. sinnessjukdomar 32. Hh. ögonsjukdomar 32. Ii. tarmbråck 33. Kk. sjukdomar i ändtarmen 33. Ll. sjukdomar i urinverktygen 33. Mm. sjukdomar i manliga könsdelar 34. Nn. sjukdomar i qvinliga Oo. Pp. könsdelar 35. sjukdomar i ledgångarne 36. sjukdomar i ben och benhinna 36. Qq. kroniska hudsjukdomar 37. Rr. kräftsjukdomar 37. Ss. tumörer 38. Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar 39. Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke 40. Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar 41. Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor Yy. Å barnbördshusen födde barn 41. 42. Zz. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka 42. ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill 43. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer Sid. II. 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön VI. 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer... VIII. 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser XI. 5. Tillkomne och afgångne spetelske X. 6. Läkares embetsresor XII. 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande XII. 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län.. XIII. Civila sjukvårdsinrättningar. 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke XIV. 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke XVI. 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar XVII. 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar XVII. 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar XXIV. 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske patienter XXX. 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke XXXII. 16. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder XXXIV. Helsobrunnar och badanstalter. 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter XXXVI. 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter XXXVII. Besigtningar å beväringsmanskapet. 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap XXXVIII. 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap XXXIX. 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap... XL. 22. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige XL. Härens och flottans sjukvård. 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan XLI. 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar XLII. 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar XLIV. Barnmorskeväsendet. 26. Antal utexaminerade barnmorskor XLVI. 27. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen XLVI. 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar XLVI. Skyddskoppympningen. 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar. 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar XLVII. XLVII. XLVIII. Apoteksväsendet. 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län L.

II 5. Helsobrunnar och badanstalter Sid. 43. 6. Sjukdomsförhållandet i fängelserna 45. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet 45. 3. Sjukvården vid hären och flottan 46. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke... 46. B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar 47. C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna 47. D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar 49. E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset 51. F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset 51. G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning 52. H 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke 53. I 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke 53. K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke 54. L 1. Sjukvården under sjötåg 54. M 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap 56. Militära undervisningskurser 56. N 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar 57. O 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter 57. 4. Barnmorskeväsendet 58. P 1. Disposition af de för barnmorskeundervisningen anslagna medel 59. 5. Skyddskoppympningen 59. Q 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter 60. R 1. Vaccinationsfondens inkomster och utgifter 60. 6. Rättsmedicinska undersökningar 60. S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden 61. T 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål 61. 7. Apoteksväsendet 62. U 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen 63. V 1. Apotekens antal och tillstånd 63. 8. Veterinärväsendet 64. X 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur 64. Y 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur Z 1. 65. Sammandrag af veterinärernes uppgifter öfver sjuka djur 76. Z 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar 77. 9. Understöd för vetenskapliga resor 78. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet 78. A 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål 78. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen... Sid. LI. 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren LI. 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1881 LII. LII.

Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes. 7. B. C. les villes du lac Mälar du golfe bottnique 8. 8. D. E. de la Scanie à Stockholm 9. 9. Topographie et maladies endémiques 10. Tab. Lit. F. G. Les récoltes de 1880 et 1881 Typhus pétéchiale 10. 11. H. Fièvre typhoide 12. I. K. Gastro-entérite catarrhale Meningite cérébrospinale 12. 13. L. Diphtérie 13. M. Croup 14. N. Coqueluche 14. O. Dysentérie 15. P. Fièvre puerpérale 15. Q. Diarrhée et cholera 16. R. Fièvre intermittente 16. S. Oreillons 17. T. Varioles 17. U. Scarlatine 18. V. Rougeole 18. Médicins dans le service de l'état Tab. Lit. X. Inflammation des poumons 21. 19. Y. Z. Affections catarhales Opthalmie épidémique 19. 20. Å. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies en 1872 81 20. Ä. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1-4), pour les épizooties (col. 5-7), pour les autopsies légales (col. 8 10) 20. Ö 1. L'acroissement des places médicales dans le service public _ 21. Ö 2. Mouvement du personel medical civil 21. Hôpitaux civils... 22. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1881 et en 1876 1880 29. Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfant malades 30. Cc. Maladies congénitales, déformations 30. Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils 30. Ee. Intoxications id 31. Ff. Maladies du cerveau et de la moelle Gg. Aliénés id 31. 32. Hh. Maladies ophtalmiques id 32. Ii. Hernies id 33. Kk. Maladies dû rectum id 33. Ll. Maladies du systèm uropoétique id Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id 33. 34. Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id 35. Oo. Maladies des articulations id 36. Pp. Maladies des os id 36. Qq. Maladies de la peau id 37. Rr. Carcinomes id Ss. Tumeurs id 37. 38. Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité 39. Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique 40. Vv. Mouvement des malades et des maladies traités au frais publics par la gymnastique médicale 41. Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement 41. Yy. Les enfants nés dans les maisons d'accouchement 42. Zz. Maladies des femmes après l'accouchement 42. Åå. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques 43. Sources d'eau minérale, bains de mer, etablissements hydrothérapeutiques 43. État sanitaire dans les prisons 45. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II. 2. Décès par âge et par sexe dans les villes VI. 3. Résumé des causes des décès dans les villes... VIII. 4. L'èléphantiasis dans la province de Helsingland IX. 5. Nombre et mouvement des malades X. 6. Nombres des visites officielles des medicins cantonaux XI. 7. Nombre approximatif des maladies épidémique par mois XII. Médicins dans le service de l'état. 8. Nombre des places des médicins civils dans le service de l'etat par préfecture Hôpitaux civils. XIII. 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils XIV. 10. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux XVI. 11. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm... 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux XVII. civils XVIII. 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôqitaux XXIV. 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les XXX. hôpitaux XXXII. 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques XXXVI. 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer XXXVII. Conscription. 19. Résultats des rapports de médecins chargés XXXVIII. 20. d'éminer les conscripts des toutes les 5 classses) XXXIX. 21. Nombre des conscripts, par préfectures. XL. 22. Causes d'exeption du service de conscription XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires XLI. 24. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée XLII. 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires XLIV. Sages-femmes. 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages femmes XLVI. 27. Nombre des sages femmes, par préfectures XLVI. 28. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments XLVI. Vaccination. 29. Nombre des vaccinés, par préfectures XLVII. 30. Nombre des portions de vaccin expédiés par les dépôts XLVII.

IV 2. Conscription pag. 45. 3. État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine 46. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm 46. B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm 47. C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm 47. D 1. Énumeration des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm 49. E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm 51. F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm 51. G 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital 52. H 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie 53. I 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital on à domicile... 53. K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm 54. L 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes 54. M 1. Revaccinations des recrues de l'armée 56. N 1. Mouvement du personel médicale militaire 56. O 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances 57. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies legales pag. XLVIII. Pharmacies. 32. Nombre des pharmacies, par préfectures L. Médecins vétérinaires, épizooties. 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures 34. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne 35. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures 36. Recettes et depenses du Conseil supérieur de santé pendant l'anné 1881 LI. LI. LII. LII. 4. Sages-femmes 58. P 1. Dépences de l'ètat pour les écoles des sages-femmes 59. 5. Vaccination 59. Q 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois 60. R 1. Dépenses de l'état pour la vaccination 60. 6. Autopsies légales 60. S 1. Suicides. 61. T 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux 61. 7. Pharmacies 62. U 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie 63. V 1. L'accroissement et l'état des pharmacies 63. 8. Établissements vétérinaires et Épizooties 64. X 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm 64. Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara 65. Z 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties 76. Z 2. Maladies des chevaux de l'armée 77. 9. Voyage scientifiques 78. 10. Travaux du Conseil supérieur de santé 78. Å 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur 78.

TILL KONUNGEN! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1881, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas, är uppstäld hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 7. Apoteksväsendet. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet. 8. Veterinärväsendet. 3. Sjukvården vid hären och flottan. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 4. Barnmorskeväsendet. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande 5. Skyddskoppympningen. öfversigt af sjukvårdspersonalen och anstalterna i riket. 6. Rättsmedicinska undersökningar. K. Medicin-Styrelsens Berättelse för år 188t.

2 År 1881. Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Sedan från hälsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer till Medicinalstyrelsen inkommit föreskrifna berättelser om allmänna helsotillståndet änder år 1881 samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, går styrelsen att ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser : A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Arboga: I förra berättelsen omnämnda brunnsborrningar hafva icke krönts med framgång, Ytterligare förbättringar skola med stadens vattenledning vidtagas. Borgholm: En ny allmän brunn fullbordad, försedd med filtreringslager af träkol, sand och småsten. Vattenafloppet i allmänhet ofullständigt och trögt; tomter och trädgårdar i allmänhet vattensjuka. Borås: Vattenledningsverket fullbordadt. Underjordisk afledning delvis anbringad medelst kloaker och rörledningar. Eksjö: Genom nämndens försorg har ett dike upptagits för afledning af en stinkande vattensamling från en bakgata i norra stadsdelen. Enköping: Efter verkställd undersökning har förbud utfärdats mot användande af vissa brunnars vatten till dryck och matlagning. Eskilstuna: Flera gårdsegare ålagde att låta torrlägga sina tomter. Falköping: Förbud utfärdadt mot användande af vattnet i den genom staden flytande bäcken till hushållsbehof, hvarjemte de afflöden, som orena densamma blifvit afstängda. Filipstad: Ett nytt afloppsdike upptaget i Allégatan. För att hindra orenlighets nedsipprande i Spångbergskällan hafva försök blifvit gjorda med cementering, upphöjning och rännstensanläggning. Gefle: Källan i stadsträdgården försedd med tidsenlig pump. Vattenledningens rörnät har utvidgats med 2,349 löpande fot och 9 brandposter, hvadan det förras hela längd nu är 2 mil 33,091 fot och de senares antal 235. Vatten har under året blifvit inledt uti 25 egendomar, summa 460. Medelförbrukningen af vattenledningsvatten har varit 27 kannor för person och dygn. Ny dräneringsledning är nedlagd i Källgränden. 24 gårdar hafva dränerats, deraf några genom nämndens försorg, då egarne uraktlåtit att ställa sig gifvet föreläggande till efterrättelse. De allmänna dräneringsledningarne under året ökade med 5,983 löpande fot glaserade stenrör, 74 fot afioppstruramor af plank, 441 fot afloppsdike, 37 gatubrunnar af stengods och 1 af plank. Göteborg: Vid anläggandet af Delsjö-vattenledningen bibehölls fortfarande den äldre ledningen från Kallebäcks källa, hvilken användts hufvudsakligen såsom dricksvattensledning. Då flera delar af sistnämnda ledning blifvit otjenstbara, hafva Stadsfullmäktige beslutat att stadens vattenledning från Kallebäck skall omläggas, enligt förslag af majoren Richert, med reservoir vid Gustafs källa och rörledningar af jern med 3, 4 och 6 tums diameter. Kostnadsförslaget uppgår till 73,500 kronor och är arbetet redan i hufvudsakliga delar verkstäldt under 1881. Afloppsledningar hafva utförts till längd af 13,798 fot och utgjorde Göteborgs stads afloppsledningar vid 1881 års slut 267,094 fot eller 7,41 mil, hvarutaf allmänna rörledningar 4,89 mil och sidorörledningar 2,52 mil. Under året hafva inrättats 93 afloppsbrunnar af sten och funnos vid årets slut 909 dylika jemte 618 af trä. Haparanda: Arbetet med afdikning af närbelägna sänka trakter har under året fortgått och ännu icke afslutats. Till förekommande af elfvattnets förorening få klädtvätt, sköljning af hudar m. m. ske endast nedanför staden. Helsingborg: Vattenafloppen ytterligare utvidgade.. H er nosan d: Emedan vattentillgången, särdeles vintertiden, är klen, hafva Stadsfullmäktige beslutat att anlägga en vattenledning i förening med den till hospitalet förut anbringade, och kommer i sammanhang härmed äfven dränering att utföras. För dagvattnet finnes för öfrigt ') Ref. Medicinalrådet Pontin. genom stadens sluttande läge godt aflopp med undantag af den stadsdel, som kallas Ostanbäcken. Flera allmänna brunnar hafva under året upprensats. Hudiksvall: En afloppstrumma anlagd från prostgården, äfvensom i mellersta stadsdelen från de efter eldsvådan nybygda gårdar samt folkskolehuset aflopp jemväl blifvit anordnade. Kalmar: En del af brunnarne undersökte i afseende på djup ra. m. samt en komité tillsatt att afgifva förslag för beredande af tillgång på godt driksvatten. För afledning hafva 2:ne kostbara diken anbringats ifrån stadsdelen "Malmen". Karlshamn: Den förut omnämnda borrbrunnen har befunnits gifva så dåligt vatten, att pumpen måst borttagas. Bristerna i afloppet från sydöstra stadsdelen till en del, men ej fullständigt afbjelpta. Karlskrona: 2:ne afledningar af saltglaserade tegelrör nedlagda, den ena i mellersta delen af Smedjegatan, den andra i mellersta delen af Köpmangatan. Karlstad: Frågan om vattenledning och dränering hvilande hos en af Stadsfullmägtige tillsatt komité. Kungsbacka: En gård försedd med vattenledning från stora ån, en gård dränerad. Köping: Beslut fattadt om gårdstomternas dränering samt om anläggning af kloakledningar. Dricksvattentillgången god; nästan i hvarje gård linnes rörbrunn. Lund: Dricksvattnet i brunnarne på många ställen underhaltigt. Malmö: Stadens vattenledning, i afseende på anläggning och inrättning af särdeles framstående beskaffenhet, har till följd af riklig nederbörd under sommar och höst haft full tillgång på vatten, men då Segeån på en sträcka af flera mil får betydliga tillflöden från de stora mossar den genomflyter, är vattnet rikt på organiska ämnen. Gamla vattenledningen från Piledammen, dit vattnet insamlas från de större afloppsdikena i trakten, hålles fortfarande i reserv, men har under året egentligen icke varit i bruk. Bådas vatten analyseradt. Då naturliga källor saknas och högst få gräfda brunnar numera finnas inom staden, är befolkningen nästan uteslutande hänvisad till vattenledningsvattnet. Vattenafloppen utgöras i allmänhet ännu af öppna rännstenar, som. utmynna i den staden omgifvande kanalen, dit allt spillvatten och flytande orenlighet har sitt naturliga aflopp. Flerestädes inom staden äro de ännu af mycket underhaltig beskaffenhet, men i mån af omläggning användes numera i allmänhet tuktad sten i stället för den förut begagnade kullerstenen. Afloppet är emellertid både långsamt och ofullständigt på grund af stadens plana läge och bristen på naturligt fall. Å en del i och invid förstäderna belägna områden finnas ännu qvar djupa jordgropar af i sanitärt hänseende ytterst vådlig beskaffenhet, men, sedan efter Helsovårdsnämndens derom gjorda framställning ett omfattande förslag till stadens fullständiga kanalisering blifvit af major Richert uppgjordt, och som nu befinner sig under Stadsfullmägtiges pröfning, torde dessa jordgropar i en snar framtid komma att försvinna och ersättas af murade kulvertar eller stenrörsledningar. I den nya stadsdelen "Rörsjön", i ett par gator å "Lugnet" samt åtskilliga gator inom staden finnas redan nedlagda större stenrörsledningar, till hvilka från de angränsande husen blifvit anknutna både aftednings- oeh dräneringsrör, men dessa ledningar äro ännu inskränkta och ofullständiga och lida alla af den olägenheten, att den sålunda bortförda orenligheten utsläppes i stadskanalen, hvilken olägenhet ej kan undanrödjas på annat sätt än genom inrättande af pumpverk. Mariefred: Endast en brunn finnes, men med godt och tillräckligt dricksvatten; f. ö. Mälaren. En del af staden är dränerad och ytterligare arbeten i detta afseende äro beslutade. Mariestad: Vattentillgången tillräcklig från Venern, Tidan och brunnarne i staden, men dricksvattnet enligt gjorda analyser högst dåligt. Nämndens bemödande att få en vattenledning till stånd har ännu icke vunnit framgång. För grundvattnets afledning äro trummor flerestädes nedlagda, utmynnande i sjön eller Tidan. Södra stadsdelen är lågt belägen och besvärad af högt grundvattenstånd. Ett öppet dike har blifvit igenlagdt och rörledning i stället anordnad. Framställning af nämnden gjord om torrläggning af återstående delen af Katthafvet. Nora: Under sommaren hafva verkställts djup-

Året 1881. Helsovårdsnämnderna. 3 borrningar efter dricksvatten, hvarpå staden fortfarande lider brist Ett borrhål nedslogs i skolparken i stadens vestra ända och erhölls der vatten på 31 fots djup, hvarföre en 18 fot djup reservoir der gräfdes till uppsamlande af vattnet, som vid undersökning befanns godt. Ett annat borrhål i norra delen af staden lemnade ett vatten, som dels var lerbemängdt, dels jernhaltigt och således ej lämpligt till dryck. Nedläggandet af dräneringsrör i gatorna har fortgått. Nyköping: Eik tillgång på godt och rent dricksvatten. Storgatan är numera dränerad, så att vattnet med lätthet afledes. Flera trakter finnas dock inom staden, der vattenafledningen möter stor svårighet, som dock torde minskas i den mån beslutad allmän dränering hinner genomföras. Oskarshamn: En brunn afstängd, emedan deruti från ett magasin nedrunnit fotogen. Sala: I stadens närhet finnas 7 källor med godt dricksvatten. De invid staden varande vattendrag, bestående af 2:ne dammar och en mindre å, upprensas årligen af Sala bergslag. Sigtuna: Ombyggnaden af brunnen i stadsqvarteret är nu verkställd. Skara: Vatten erhålles från stensatta brunnar i enskilda gårdar, 2 allmänna cisterner, samt från en staden förbiflytande bäck, hvilken ofvan för staden blifvit uppgräfd till en mindre sjö, hvarigenom tillfälle beredts till bad och sköljning! Afledningen genom täckta trummor. Skellefteå: Utmärkt dricksvatten erhålles vintertiden ur elfven; under sommaren hemtas vatten från källor i stadens närhet. Stockholm: Vattenledningens rörnät har ökats med 6,013 kilometer och har liksom 1880, utan att särskild garantiafgift fordrats, utsträckts inom Katarina församling i Sågaregränden, Lilla Bondegatan och i Kocksgatan till Beckbrännaregränden, hvarest en allmän vattenkastare blifvit uppsatt. Antalet sådana vattenkastare uppgår nu till 19 och dricksbrunnarne till 9. Vattenförbrukningen har sedan 1880 ökats med öfver 15 proc. och utgjorde under 1881: 65,5 liter för dag och invånare. Vattnet har under hela året blifvit undersökt såväl före som efter filtreringen och har det visat sig att under sommartiden genom filtrering bortskaffats omkring 3 gånger större mängd organiska ämnen, hvilket förhållande sammanfaller med den årstid, då Arstavattnet håller största mängden organiska ämnen, men också med den tid, då filtrerbäddarne flitigt vexlas. Analyser af jordprof, tagna i gator, der arbeten pågått, visa att stadens grund är i hög grad förorenad af organiska ämnen, härstammande från menniskor och djur, eller just sådana ämnen, hvilka anses göra marken till en gynsam jordmån för spridandet af vissa folksjukdomar, och gifva sålunda en ny påminnelse om angelägenheten af att förse gator och gårdar med tät beläggning och goda avloppsledningar. Synnerligen beaktansvärd är den s. k. Träskängen, som sedan långliga tider blifvit fylld med sopor och i äldre tider äfven med afträdesämnen och som, ifrån att vara en stadens utkant, numera indragits inom dess bebygda delar. Sundhetsinspektören har i afseende dera hemställt att Helsovårdsnämnden måtte utverka, att Träskängen blefve föremål för undersökning af i hvad mån densamma kan torrläggas och derefter antingen söka verka för sådan torrläggnings skyndsamma verkställande jemte förbud tills vidare att å Träskängen uppföra bostäder, eller eventuelt hos Stadsfullmägtige föreslå sådan ändring uti stadsplanen att platsen icke alls må bebyggas, utan i stället förses med planteringar. Strömstad: Källor och brunnar hafva flera gånger blifvit rengjorda och brunnarne täckta. I den reglerade stadsdelen å norr äro 4 täckta vattenaflopp anbragta. Sundsvall: Vattenledning under året införd i 30 gårdar; rörnätet utvidgadt omkring 1,000 fot till norra stadsbacken. På norrmalm ytterligare 1 vattenkastare uppsatt, så att för allmänheten 4 sådana finnas tillgängliga. Afledningar likaledes utförda från ofvannämnda 30 gårdar samt till omkring 1,000 fots längd från Holmgatan, V. Kyrko- och Magasinsgatorna. Söderhamn: Vattentillgången numera god, undantagandes för norra och södra dyet, hvarest bristen endast genom vattenledning kan afhjelpas. För aflopp är väl sörjdt i den centrala stadsdelen, men andra ställen lemna deremot mycket öfrigt att önska. Utfyllningar för torrläggning af mark hafva detta år å flera ställen verkställts. Söderköping: Större delen af Skönbergsgatan har dränerats och hafva ett par gårdsegare i sammanhang dermed dit ledt dräneringsrör från sina gårdar. Trosa: Vatten för hushållsbehof hemtas ur den genom staden flytande ån. För dricksvatten finnes 2:ne källor utom tullen, som rengjorts ett par gånger under året. Några trummor och afloppsdiken från tomterna hafva blifvit upphjelpta. Vid en nybyggnad har täckdike anlagts och vattenledning anordnats. Uddevalla: Dräneringsarbeten under året utförda. Den s. k. Kilbäcken, som gått öppen genom norra stadsdelen och genom vattens stagnering vållat obehag för närboende, har under jorden blifvit afledd till Bäfveån. Umeå: Vattentillgång dels i elfven dels i de å alla gårdstomter befintliga brunnar. I vestra stadsdelen hafva omfattande arbeten blifvit utförda för upptagande af en esplanad, hvarjemte utdikning af den staden nu tillhöriga, till tomter indelade, s. k. Strandbergska gärdan till någon del egt rum. Upsala: Som vattenledningsvattnet vissa tider varit orent, hafva till förekommande häraf på en längre sträcka, från Sandkällan till Johannisgatan, der vattnet varit ledt genom glaserade stenrör med cementerade fogar, dessa blifvit utbytta mot jernrör. Dessntom har staden hos Kungl. Maj:t gjort förnyad underdånig ansökan om tillstånd att få täcka den å borggården belägna, nu öppna, vattenreservoaren. Varberg: Ett större mellan staden och dess hamn beläget träsk har under året, med en kostnad af omkring 1,700 kr., blifvit ut fy lid t oeh förvandladt till upplagsplatser. Vaxholm: Fastän gamla brunnar upprensats och nya upptagits, har tillgången på dricksvatten varit knapp. Vester vik: Vattnet i brunnarne kemiskt undersökt och förbud utfärdadt mot användandet af vattnet i en brunn, hvilket befunnits skadligt. Vesterås: Förberedande undersökningar för vattenledning verkställda. Vattenafloppen förbättrade genom anbringande af huggna rännstenar i samband med gatuomläggning. Äfvenledes dränering. Brunnsvattnet i de mera anlitade brunnarne har vid undersökning befunnits godt. - Åmål: Tillgången på dricksvatten knapp. En god källa finnes l / t mil utom staden. Elfvens vatten är odugligt till dryck och matlagning, helst denna är det naturliga afloppet för all från gator och gårdar nedflytande orenlighet. Väl behöflig dränering har varit ifrågasatt, men ej kommit till stånd. Örebro: Tillgång på vatten lemna såväl Svartån som 3 allmänna och 92 enskilda brunnar förutom de för brandväsendet anordnade cisterner. Undersökning har visat att såväl Svartåvattnet som åtskilliga brunnars vatten är oanvändbart till hushållsbehof. Dagvattnet afledes genom rännstenar af fältsten och huggen sten. Från en del tomter hafva afledningar till de allmänna afloppen utförts. Fullständig dräneringsplan upprättad, men som kan tillämpas endast delvis, innan Hjelmaresänkningen fullbordats, och dessutom beroende på åns kanalisering, hvilken fråga är under Stadsfullmägtiges behandling. Östersund: A de flesta gårdar finnas brunnar med godt och rikligt vatten, hvarjemte stadens läge omedelbart på stranden af Storsjön lemnar god och beqväm tillgång på sjövatten. Dräneringsförslag under utarbetning. B. Åfiägsnande af afträdesämnen, sopor, hushållsaffall, förbrukadt vatten, m. m. Åt denna vigtiga angelägenhet har på de flesta ställen allt för liten omsorg ännu blifvit egnad. Den är nemligen i allmänhet öfverlemnad åt de enskilda husegarnes godtycke, hvilka antingen sjelfva eller genom kringboende jordbrukare låta bortföra orenligheten på för dem passande tider. I några städer äro särskilda entreprenörer antagna. Vanligen inskränka sig de i berättelserna anförda åtgärderna till anvisningar om upplagsplatser samt förbud att under sommarmånaderna forsla spillning viss tid på dagen, äfvensom föreskrifter att det under vintern ansamlade inom viss tid på våren skall vara bortfördt. Göteborg: Den i förra berättelsen omnämnda komité har afgifvit förslag till renhållningens ordnande, öfver hvilket förslag Helsovårdsnämnden afgifvit yttrande, hvarefter det blifvit vid flera sammanträden af Stadsfullmägtige behandladt samt derpå återremitterats till komitén för utredning af kostnaderna i det fall, att staden sjelf ombesörjde renhållningen på de af beredningskomitén föreslagna grunder. Haparanda: Förbud utfärdadt mot tömmande af latrintunnor å de till stadsplanen gränsande egolotter äfvensom inom staden utan förutgången desinfektion. Malmö: Denna angelä-

4 Året 1881. Helsovårdsnämnderna. genhet är, trots Helsovårdsnämndens gensägelse, fortfarande öfverlemnad åt den enskilda företagsamheten och bedrifves alltjemt på ett mindre tillfredsställande sätt, hvarför nämnden har för afsigt att till Stadsfullmägtige härom göra förnyad framställning. Sopor och hushållsaffall tillvaratages i de flesta gårdar i allt för stora behållare, dit hvarjehanda annan orenlighet äfven inblandas. Förändring till något bättre är af behofvet högeligen påkallad. Mariestad: Fasta afträdesämnen, sopor o. d. bortföras i mer eller mindre lämpliga fordon, Flera tomtegare hafva bötfällts, emedan de begagnat otäta sådana. Köksaffallet slås vanligen i gödselkistorna; förbrukadt sköljvatten och andra ej illaluktande ämnen afrinna i rännstenarne. Skellefteå: Sopor och affall föras utom staden till särskild upplagsplats, der de efter behof förbrännas. Afträdesämnen samlas i tunnor och föras utom staden. - Sköfde: Tvenne smutsbrunnar fyllda eller upprensade. Förbud ulfärdadt mot orenlighets utsläppande i det s. k. Loget. Stockholm: Latrin afhemtas och bortföres med få undantag genom stadens renhållningsverk, som under året bortforslat 219,952 tunnor (om 2 kub.-fot. eller derunder) 25,001 gårds- och 26,002 garderobs-klosettkärl eller tillsammans 270,955 kärl med en afgift af 50 öre pr stycke. Den har försålts i sitt ursprungliga skick till pris af i medeltal 9,8 7 öre per kub.-fot, tillsammans kronor 47,894,81. Transporten har skett på jernväg eller i pråmar. Sopor och hushållsaffall hafva, så länge sjöfarten varit öppen, af renhållningsskyldige, d. v. s. tomtegarne eller af dem antagne och af Öfverståthållareembetet godkända entreprenörer forslats till för ändamålet utlagda farkoster, förlagda 1 vid Nybroviken, 1 uti Barnhusviken, 1 i Beckholmssundet vid Djurgården samt 1 vid Stadsgårdshamnen. Talrika och berättigade klagomål hafva förnummits öfver den afskyvärda stank, som dessa oftast odäckade farkoster sprida under lastningen, hvilken ofta pågår många dagar. Någon förbättring i detta oefterrättliga tillstånd kunde ernås genom användande af endast däckade farkoster. Då sjöfarten varit stängd till afsättningsorterna, hafva soporna, så länge det varit möjligt, forslats till Fjäderholraarne och der upplagts, och sedan detta icke låtit sig göra, aflossats å för ändamålet upplåtna afstjelpningsplatser. Förbrukadt vatten och annan flytande orenlighet afföres genom de i gatorna nedlagda afloppstrummor. Under 1881 hafva deraf tillkommit: ovala med 3 fots horizontaldiameter: 457 sträckfot, dito 2 fots: 1,163, stengodsrör, cirkelrunda, glaserade: 29,585. Tid årets slut var totalsumman 146,499 sträckfot. Särskildt omnämnas de afloppsledningar som anlagts från kommunens trenne sjukhus samt det s. k. Eriksdalsdiket, som förut utmynnade i Årstaviken helt nära vattenledningsverket, men som under året blifvit ersatt genom en murad trumma, som under Götgatan afleder dess vatten till Hammarbysjön. En mycket betydande del af Stockholm är numera försedd med underjordiska afloppsledningar för slaskvatten, hvarjemte en mängd gårdar belagts med asfalt eller tuktad sten, och hafva dessa båda slag af åtgärder i betydlig mån förbättrat stadens sundhet. I utkanterna af staden äro likväl afloppen å många ställen ännu uti otillfredsställande skick. Strömstad: Orenlighet antingen föres långt ut i hafvet eller tömmes i en utanför staden befintlig kloak. Sundsvall: En ny urinkur med vatten- och afloppsledning har blifvit uppsatt och finnas nu 4 sådana å olika ställen i staden. Uddevalla: Drätselkammaren har anvisat plats för upplag af afskrädesämnen och dylik orenlighet, hvarjemte afloppsledning för slaskvatten blifvit nedlagd. Åmål: Afträdesämnen, sopor och hushållsaffall bortföras i mån af behof i vanliga gödselkärror. Den flytande spillningen upphemtas i tunnor och behållare och undanskaffas, när så påfordras. Örebro: Nämnden har trenne gånger, fast utan påföljd, hos Stadsfullmägtige gjort framställning om renhållningens ordnande. Östersund: Magistraten har meddelat föreskrifter angående afstjelpning af sopor och affall samt beträffande försigtighetsmått vid afförande från staden af gödsel och andra stinkande ämnen. C. Begrafningsplatserna. Nya begrafningsplatser hafva dels blifvit anordnade dels äro under anläggning uti Falkenberg, Falköping, Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Laholm, Piteå, Sala, Snndsvall, Trosa, Umeå, Vadstena, och Varberg. För öfrigt anföres:' Eskilstuna: Nämnden har föreskrifvit att grafvarne skola igenfyllas omedelbart efter hvarje jordfästning. Haparanda: Arbetet med begrafningsplatsens torrläggning afslutadt. Nytt bårhus af trä uppfördt med derunder befintlig likkällare. Hudiksvall: Den vid pass 1,000 fot utom stadens reglerade hufvuddel, men i omedelbar närhet af delvis bebygd och till reglering föreslagen ny stadsdel, belägna s. k. gamla kyrkogården lärer på förslag af kyrkorådet, men utan Helsovårdsnämndens hörande, hafva utvidgats till det omfång staden i en framtid för begrafningsplats kan behöfva, och pågår för närv. omgräfning af platsen, hvars naturliga jordmån dock ingalunda är för ändamålet lämplig såsom bestående af lerblandadt grus.- Mariestad: Då någon till kyrkogård lämplig plats icke finnes i stadens granskap och på dess egor, har kyrkostämman beslutat att ånyo hos Kungl. Maj:t begära att få inköpa eller arrendera en åkerlycka tillhörande kungsgården Marieholm. Visby: Nämnden har till vederbörande myndighet ingått med begäran om fullständig undersökning angående nya kyrkogårdens torrläggning samt, om sådan ej kan verkställas, om anläggning af annan kyrkogård. Östhammar: Plats för ny kyrkogård har blifvit utsedd, men ännu icke af vederbörande myndigheter godkänd. D. Boningslägenheter, luftvexling. Borgholm: En bostadslägenhet förbjuden att uthyras. Gefle: Egare till gårdar, hvarest till fyllning användts garfvarebark blandad med andra ruttnande organiska ämnen, hafva blifvit förständigade att borttaga denna fyllning och afplanera gårdarne med tjenligt fyllnadsämne. Göteborg: Boningslägenheter hafva i åtskilliga fall befunnits medföra våda för inneboendes helsa, hvarvid dels öfverenskommelse träffats, dels nämnden vid vite förständigat husegarne att inom viss tid hafva utrymt lägenheten och ej ånyo upplåta den till bostad förr än det felaktiga afhjelpts. Blott i ett fall har nämnden nödgats med särskild åtgärd ingripa, der husvärd vägrat att borttaga arsenikhaltiga tapeter. Lägenheter afsedda för emigranters inhysande hafva till ett antal af 183 blifvit besigtigade och uppmätta och i hvar och en af dem genom tryckt anslag angifvits, huru många personer der finge mottagas. Helsingborg-. Förbud utfärdade mot uthyrande af bostadslägenhet dels i källare och dels ofvanpå afträdeshus. Kristianstad: En öfver gödselstad belägen bostad förbjuden. Lund: En lägenhet utrymd. Malmö: Bruket att inflytta i nyuppförda hus, innan dessa hunnit blifva färdiga än mindre uttorkade, är här allmänt och har utan tvifvel medfört stor skada, men kan ej helt och hållet förebyggas, sålänge bestämda föreskrifter i detta afseende saknas, hvarföre något lagstadgande härom vore önskligt. Arbetarebefolkningens benägenhet att tränga sig samman och öfverbefolka bostäder är äfven allmän och, såsom beroende på ekonomiska orsaker, är denna olägenhet svår att undanrödja Skara: En bostad förbjuden. Stockholm: Till följd af den fortsatta lifliga byggnadsverksamheten är numera icke någon brist på bostäder ehuru de i allmänhet ännu allt för höga hyresbeloppen hindra arbetarebefolkningen att bestå sig sunda bostäder. "Vid årets början funnos 7,215 hus med 92,335 boningsrum och 26,199 kök, oberäknadt tamburer, serveringsrum, affärs- och embetslägenheter. Såsom mindre lyckligt beträffande de nya hus, hvilka bebos af arbetare, måste fortfarande anmärkas, att de ofta äro allt för stora och kasernlika, att en stor mängd familjer hafva samma ingång och att deras barn leka uti samma förstugor och korridorer, och förefinnas sorgliga erfarenheter om spridandet af smittosamma sjukdomar på detta sätt. En stor olägenhet, orsakad af de dyra hyrorna, är det ofta förekommande inneboendet. På anmälan af helsopolisen har nämnden till uthyrande förbjudit 30 särskilda för helsan vådliga boningslägenheter, somliga för all framtid, andra blott för den kalla årstiden. Dessa lägenheter voro samtliga kallrum, utgörande dels gamla lusthus och skjul, dels låga fuktiga kyffen med otillräcklig eller ingen dager, dels slutligen kalla unkna källarhvalf, med ett ord det uslaste i bostadsväg inan kan tänka sig. Äfven Stockholms helsovårdsnämnd framhåller önskvärdheten af ett lagstadgande till förekommande af allt för tidigt inflyttande i nybygda hus. Nämnden har vidare med-

Året 1881. Helsovårdsnämnderna. 5 delat föreskrifter och råd rörande ventilationen vid tvenne skolhusbyggnader. Uddevalla: En lägenhet förbjuden; tvenne såsom ohelsosamma utdömda och sedan af staden inköpta och nedrifna. Upsala: I högre allmänna läroverket och offentliga samlingsrum hafva luftundersökningar blifvit verkställda. Venersborg: En lägenhet förbjuden. Vesterås: Tvenne lägenheter förbjudna. Ystad: Åtskilliga skollokaler besigtigade och erforderliga dels förelägganden dels råd föreståndarne meddelade. Åmål: En öfver garfveri belägen bostad utdömd och utrymd. Elementarskolorna såväl för gossar som flickor äfvensom slöjdskolan hafva goda lokaler; folkskolan deremot i hög grad otillräckliga, hvarför beslut fattats om uppförande af nytt rymligt folkskolehus. Fattighuset mycket bristfälligt, hvarför fattiga familjer måst inlogeras i 8 mindre byggnader. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Eskilstuna: Beslag gjorda å 20 särskilda partier torgförda matvaror. Ordningsstadga fastställd för försäljning af hästkött. Göteborg: Påbud om obligatorisk undersökning af till salu utbjudet fläsk och svinkött under året fastställdt. Å trikinbyrån hafva undersökts af svenskt fläsk: 5,628 hela, 702 halfva och 1,676 mindre, st.; amerikanskt: 906 fläsksidor och från annan utländsk ort 150 st., och befunnos trikinhaltiga 4 hela svenska och 17 amerikanska fläsk. Hos nämnden har förevarit fråga om mera utsträckt kontroll å födoämnen va. m., i anledning hvaraf nämnden beslutat hos vederbörande göra framställning om ökadt arbetsbiträde. Helsingborg: Åtal dels för brott mot förbudet af svinkötts försäljning utan föregången besigtning dels för försäljning af uppblåst kalf- och fårkött. Hernösand: Vid undersökning af inalles 191 större och mindre partier sviakött har endast ett fall af trikiner i ett amerikanskt fläsk anträffats. Jönköping, Hjo, Hudiksvall: Besigtning af torgförda matvaror genom veterinärer. Karlshamn: Vid på åtskilliga mjölkförsäljningsställen anställda prof har underhaltig vara ett par gånger anträffats. Påbud om obligatorisk undersökning af till salu utbjudet fläsk och svinkött under året fastställdt. Karlskrona: Tillsyn utöfvas af stadens polis, som i fall af behof gör anmälan hos nämnden. Påbud om obligatorisk undersöknidg af till salu utbjudet fläsk och svinkött under året fastställdt. Karlstad: Köttbesigtningsbvrå inrättad, hvilken förestås af en af stadeu aflönad veterinär. Kristianstad: Å byrån hafva trikiner många gånger anträffats. Kristinehamn: Trikinbyrå under året inrättad; trikiner en gång anträffade i ett amerikanskt fläsk. Köping, Mariestad: Besigtning af veterinär. Landskrona: Föreståndarne för köttbesigtningsbyrån öfvervaka torghandeln. Malmö: Handeln såvidt möjligt öfvervakad och åtskilliga beslag å förskämda födoämnen verkställda. För närmare öfvervakande af handeln med födoämnen, fläskbesigtning i afseende å trikiner och dynt m. m. har nämnden föreslagit inrättandet af en köttbesigtningsbyrå och anställande af egen veterinär samt 2:ne helsovårdskonstaplar. Ehuru af Stadsfullmägtige bifallen har denna angelägenhet till följd af besvär öfver beslutet ännu icke blifvit ordnad. Norrtelje: En person bötfalld för utbjudande af för helsan skadliga födoämnen. Simrishamn: En dito för hästslagteri inom staden. Skara: Torghandeln med födoämnen öfvervakas af polisen. Stockholm: Flaskbesigtningen visar följande resultat: Besigtigade hela fläsk 25,641, halfva 1,612, stycken 14,073, hvaraf amerikanska 120 långa och 2,919 korta. Trikinhaltiga voro 30 hela, 4 halfva och 50 stycken, hvaraf amerikanska 3 långa och 45 korta stycken. Af de svenska funnos trikiner uti 30 hela och 1 hälft = 0,083 % för svensk och 1,5 8 % för amerikansk vara. Från annan utländsk ort voro 5 trikinsmittade mindre stycken. Torg- och bodkontrollen har utförts genom 3,301 besök af helsopolisen på salutorgen, 2,103 å fartyg, 3,471 i salubodar, der matvaror hållits till salu, hvarjemte uppsigt äfven hållits å jernvägsstationer, bondqvarter o. s. v. I 290 fall hafva födoämnen anhållits och i 277 deraf befunnits till föda åt menniskor otjenliga och derföre oskadliggjorts, hvilket dessutom egt rum med 84 trikin- och 18 dynthaltiga fläskstycken, 17 partier annat kött och 4 poster matvaror, hvilka anträffats i förskämdt tillstånd af egarne öfvergifna, summa kasserade 400 fall. Till följd af en rapport ifrån sundhetsinspektören angående den vedervärdiga osnygghet som var rådande vid den i Stockholms omnejd ofta af ruttnade djurdelar bedrifna korftillverkningen vände sig nämnden till Konungens Befallningshafvande i Stockholms län med begäran om åtgärder till detta ofogs stäfjande och ålade denna myndighet vederbörande kommunalnämnder att föranstalta kontroll öfver de öfverklagade anstalterna, och har Stockholms helsopolis, på anmodan af kommunen, inom Solna biträdt vid ifrågavarande uppgift. Af 1,027 mjölk- och gräddprof hafva i 9 fall åtal blifvit föranledda. Å en del mjölkmagasin är ej snyggheten sådan den borde vara och genom att samma rum begagnas till bostad har månget af dem tvifvelsutan bidragit till smittosamma sjukdomars spridande. Sundsvall: Handeln med födoämnen öfvervakas af en helsovårdskonstapel. En person åtalad. Beslag verkstälda och varorna oskadliggjorda. Nämnden har afslagit 2:ne ansökningar att få inrätta slagterier, då lokalerna ej varit lämpliga, saknat aflopp och renlighet ej iakttagits. Söderhamn: 91 partier fläsk undersökta, alla trikinfria. Trelleborg: Åtal i 3 fall för utbjudande af skämda köttvaror, hvilka blifvit oskadliggjorda och nedgräfda. Trikiner anträffade 2:ne gånger. Upsala: Å torgförda födoämnen, isynnerhet skämd färsk fisk, hafva rätt ofta beslag blifvit gjorda. 3,602 partier fläsk, deraf 87 amerikanska, hafva blifvit undersökta och trikiner anträffats i 4 svenska (från Upsala stad) och 2 amerikanska Förbud utfärdadt mot försäljning af hästkött, som icke genom förut anställd besigtning befunnits felfritt. Varberg: Genom nämndens försorg tillfälle till fläskundersökning beredt. Vexiö: Af 781 undersökta fläsk befunnos 2 trikinhaltiga, hvilka inlöstes och gjordes oskadliga. Ystad: Trikiner hafva anträffats i 1 danskt och 23 amerikanska fläsk; dynt i 16. Örebro: Handeln med födoämnen öfvervakas af veterinär. Förslag väckt om obligatorisk trikinbesigtning. F. Fabriker och, näringar. Göteborg: Till nämnden hafva 5 anmälningar inkommit om upplag af lump och beu, hvaraf 4 efter besigtning af lokalerna blifvit medgifna. Det 5:te, som redan var inrättadt uti källaren till ett i tätt bebygd stadsdel beläget hus, förständigades egaren vid vite att inom viss tid hafva borttagit. Nämnden måste äfven ingripa i ett fall, der ett äldre dylikt upplag medförde olägenhet och der egarinnan ålades att inom viss tid hafva afhjelpt olägenheterna vid äfventyr att näringens fortsatta bedrifvande annars af nämnden förbjödes. Fabriksarbetarnes antal: 4,673, hvaraf 747 under 18 år. Karlshamn: Egaren till ett sill salteri ålagd vidtaga åtgärder till förekommande af elak lukt. Sköfde: En lumphandlare ålagd borttaga ett i källare förvaradt illaluktande upplag. Stockholm: Nämnden medgifvit anläggande af ett hudsalteri vid Grefgatan, sedan lokalen blifvit försedd med ogenomträngligt golf och underjordisk afloppsledning. Slagterierna, hvaraf blott ett fåtal bedrifves i större skala, äro till antalet 29. Fyra hafva upphört och tvenne nyinrättats; dock gäller det meddelade tillståndet endast tills vidare och intilldess ett offentligt slagthus kan varda inrättadt. Kontrollen svår öfver de nu spridda slagterierna, men mycket har förbättrats genom dem egnad tillsyn, specielt af nämndens veterinär. Tillsyningsmännen hafva på dylika ställen gjort 328 besök och äfven utsträckt tillsynen till stadens närmaste granskap. Söderhamn: Nämnden har utfärdat förbud emot uppläggande af uppmuddrad dyjord, innehållande organiska ämnen i riklig mängd, inom staden tätt intill gata och bebygda tomter. Örebro: Från 2:ne i stadens medelpunkt belägna garfverier lider åvattnet förorening och sprides elak lukt. G. Aftråden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. I många städer möta oöfvervinneliga svårigheter i afseende på det stadgade afståndet från gata, men äfven beträffande afträdenas inredning hafva helsovårdsnämnderna måst låt sig nöja

6 Året 1881. Helsovårdsnämnderna. med småningom skeende förändringar till det bättre. Ett ofta förekommande ämne till tvist mellan nämnden och husegarne är bestämmandet af hvilka förändringar, som böra anses utan allt för stor svårighet kunna ske. Alingsås: Tvenne personer bötfälde för försummelser beträffande afträden. Falköping, Falun: Varningar och viten i flera fall angående afträden. ' Filipstad: En svinegare förständigad angående husets beskaffenhet. Gefle: Egare till en mängd gårdar, hufvudsakligen i 2:dra qvarteret, hafva till följd af förra året gifna förelägganden bringat afträdena till öfverensstämmelse med helsovårdsstadgans föreskrifter. I några fall af försummelse har nämnden låtit verkställa arbetet på egarens bekostnad. Spillningsrummen i några gårdar hafva likaledes undergått erforderlig förändring. Göteborg: Fortgående undersökningar beträffande renhållningen i hus och gårdar äro af sundhetspolisen verkställda. Bristfälligheter i allmänhet afhjelpta efter uppmaning till husegarne. Der så ej skett, har nämnden antingen utsatt vite eller, der påföljd varit i helsovårdsstadgan bestämd, hos polismyndigheten anmält förhållandet till beifran i laga ordning. Fähus och stallar hafva likaledes blifvit undersökta. I ett fall har nämndens mellankomst påkallats genom klagomål öfver att från stall med bristfälligt aflopp orenlighet utrann på grannens tomt. I 2-.ne fall, der utan vederbörandes tillstånd stall blifvit nppförda tätt invid gata, har nämnden anmält förhållandet hos byggnadsfiskalen för laga beifran. Svin- och boskapshus få enligt byggnadsstadgan icke finnas i staden inom Vallgrafvarne och Pustervik. Haparanda: Vite i ett fall förelagdt i anledning af försummelser mot helsovårdsstadgans g 17 mom. 2 och 19 mom. 4. Karlstad: En husegare, af nämnden ålagd att förändra gödselkistan, har anfört klagomål både hos Konungens Befallningshafvande och Kungl. Maj:t, men hafva klagomålen i båda instanserna ogillats. Kristianstad: Åtal väckte för svinbållning och i ett fall föreskrifter lemnade om bortförande af både svin och svinhus. Kungsbacka: En husegare, som uppfört stall invid gata, bötfälld och ålagd vid vite att detsamma borttaga. Tvenne husegare pliktfällde för försummad renhållning. Malmö: Inom staden är tunnsystemet gen omförd t, men då någon ordnad bortforsling ännu icke kommit till stånd, finnes tills vidare endast enkla tunnor, som afstjelpas i hemtningsvagnarne, och hvilkas renhållning derföre är ganska ofullständig. Nämnden har för afsigt att härutinnan åstadkomma förändring genom obligatorisk afforsling. Utanför det planlagda området begagnas ännu gropar och andra mindre ändamålsenliga inrättningar, men skola förbättringar åstadkommmas, sä fort sig göra låter. Stallar och fähus äro Öfverallt inom staden lagenligt ordnade. Mariestad: Stora svårigheter att bringa afträdena i öfverensstämmelse med belsovårdstadgan. Afträdesämnena uppsamlas dels i murade, dels omurade gropar, dels brädlårar, ställda ofvan marken på hjul, och dels i tunnor. Nämnden har ålagt 36 husegare att flytta sina invid allmän gata belägna gödselgropar och inrätta afträdena enligt stadgan. Marstrand: Föreskrifter vid vite utfärdade om flere äldre afträdens ombyggnad. Nyköping: Besigtningar verkställda och befintliga försummelser åtalade. Oskarshamn: Flera afträden efter föreläggande af nämnden borttagna, flyttade eller försatta i lagligt skick. Sala: Då staden innehar omkring 3,000 tunnland inegor, hvarigenom dess egentliga hufvudnäring är jordbruk, finnas inom staden en mängd ladugårdar, hvilka likväl till en stor del torde komma att derifrån utflyttas, sedan det nu pågående laga skiftet af dessa inegor blifvit fullbordadt. Skara: Till förekommande af stank från afträden blandas exkrementen med kalk i för ändamålet anbragta täta lårar. Vid fähus och stallar hållas stenlagda gödselstäder, hvarifrån spillningen under den varma årstiden ofta bortfores. Sköfde: Ännu finnas djupt i marken liggande nfträdeskistor, som rymma stora massor, sällan tömmas och derföre sprida stank. Stockholm: Afträden inrättade med tunn- och klosettkärl: 38,449, deraf invid gata uti 210 egendomar och med otäta underlag; utom boningshus i 348 och inom boningshus i 21 egendomar. Afträden med grop finnas på 7 ställen och med särskilda afträdesanordningar på 43 ställen. Nämnden har ålagt 5 husegare att ombygga eller förändra afträden, deribland Tanto sockerbruk, hvarest hittills latrinen från 160 arbetare samlats i grop, belägen helt nära Ärstavikens strand och hvilken tömts endast en gång årligen, och hvarest en till gamla anordningen hörande trätrumma utbytts mot ett utanför husets vägg geuom alla våningar gående 9-tums fallrör af gjutjern, ventileradt medelst ett i dess Öfre öppna del infördt ångrör, hvarjemre gropen blifvit rensad, fylld och ersatt med afträdestunnor, hvilka dagligen skola ömsas. Helsopolisen har utfört 35,543 afträdesbesigtningsr. Sex nya urinkurar hafva å allmänna ställen blifvit uppsatta, två förändrade och en borttagen. Vid kontrolleringen af gårdars renhållning hafva 2,898 gånger förekommit anledningar till anmärkning, 359 gånger af den vigt, att anmälan gjorts till allmänna polisen. Fähusens antal minskadt, men stallens ökadt med ej mindre än 87 stycken. Nämnden har medgifvit 7 personer^ att i stadens utkanter hafva gödselupplag. Söderköping: Åtskilliga åtal och förelägganden med önskad påföljd. Uddevalla: Några for nära boningshus belägna afträden flyttade eller ordnade, Upsala: I de nya stadsdelarne hafva visserligen en del afträden blifvit förbättrade, sedan ett flertal gårdsegare blifvit kallade inför nämnden, men någon väsentlig förbättring är ej att vänta förr, än stadens allmänna afledningssystem blifvit till dessa delar utsträckt. Vimmerby: Oaktadt enträgna ansträngningar har nämnden ännu ej lyckats förmå alla gårdsegare att vid vissa afträdeshus vidtaga föreskrifna förändringar. Viten hafva blifvit förelagda de försumlige. Åmål: En gårdsegare ålagd att ombygga en bristfällig gödselkast och förbättra reservoiren för spillningens upptagande. Östersund: Enär till följd af det stränga klimatet vissa af helsovårdsstadgans bestämmelser rörande afträden icke äro lämpliga härstädes, har nämnden haft sammanträde för vidtagande af andra mera ändamålsenliga åtgärder. Angående svinhållning kan af förut omnämnda skäl ej lemnas någon tillförlitlig underrättelse. Fortfarande är denna näring i vissa städer förbjuden vare sig alldeles eller inom vissa områden. Största antalet svinhållare anmäles från Visby nemligen 447, Falun 258, Nyköping 194 o. s. v. Mariestad: Förbudet mot svinhållning inne i staden har väckt stort missnöje hos arbetarebefolkningen. I Stockholm har antalet nedgått från 72 till 57. Tillstånd meddeladt åt 4 personer, men vägradt åt andra 4 på grund af otillfredsställande anordningar. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. De i detta afseende anmälda åtgärder hafva liksom föregående år i allmänhet gått ut på isolering af de sjuka, desinfektion, inställande af skolgång, försigtighetsmått vid begravningar ru. m. Eskilstuna: En småskola stängd 1 månad i anledning af difteri. Falköping: I anledning af rödsotsepidemi anordnades ett provisoriskt sjukhus. Desinfektionsmedel utlemnades på stadens bekostnad. Grenna: Tyfoidfeber, hvarföre isolerings och desinfekåtgårder vidtogos och särskild sköterska anskaffades. Göteborg: Bitningar jemte kostnadsförslag slutande å 219,550 kronor till nytt epidemisjukhus aflemnade till Stadsfullmägtige, som remitterat ärendet till Drätselkammaren. Desinfektion har genom nämndens försorg verkställts i 102 fall, hufvudsakligen för tyfoidfeber och difteri. Kristianstad: Utom epidemisjukhuset med 15 platser inreddes under rödsotsepidemien på hösten 3:ne folkskolans salar till sjukrum med 30 sängar. Hufvudsakligaste utredningen erhölls till låns från Vendes Artilleriregemente. Gårdsegarne förständigades att under denna tid 3 gånger dagligen låta i afträden och afträdesgropar utslå karbolsyrad kalk. I trenne gårdar verkställdes genom nämnden desinfektion. Undervisningen i skolorna inställdes omkring 3 veckor. Kungsbacka: Folk- och småskolorna stängdes den 1 Mars. Den sistnämnda lokalen desinfekterades i anledning af der inträffade fall af skarlakansfeber. Malmö: Epidemisjukhus med 40 å 45 platser. Vårdade för rödsot 88 och för koppor 32. Under rödsotsepidemien ålades föreståndarne för allmänna inrättningar såsom jernvägar, hoteller, skolor och industriella anläggningar att öfvervaka och desinfektera afträden och pissoirer, och i de avarter, der rödsot