UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 11. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KUNGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. 1. Civila sjukvården sid Topografi och endemiska sjukdomar» Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m» 9. Väderlek, vattenstånd och skörd» 9. Tab. Litt. A. Årsväxt och spanmålspriser» 10.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 10.»» C. Hjernfeber» 11.» D. Difteri» 11.»» E. Strypsjuka...» 12.» F. Kikhosta» 12.» G. Rödsot» 13.»» H. Kolera, kolerin och diarrhé» 13.»» I. Frossa» 14.»» K. Påssjuka» 14.»» L. Smittkoppor» 15.»» M. Skarlakansfeber» 16.»» N. Messling» 16.»» O. Lunginflammation, katarrh, m. m» 17.»» P. Smittosam ögonsjukdom» 17.»» Q. Sammandrag för fem år af iakttagelser om temperatur, m. m» 19.»» R. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 20.»» S. Jemförelse med sjukdomsförhållandet under sistförflutna tioårsperiod» 21.»» T. Medicinalfondens utgifter för allm. sjukvården m.m.» Förbättrad läkarevård» 22. Tab. Litt. U. Förbättringar i läkarevården» 23.»» V. Antal läkare och läkarebefattningar» 23.»» X. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårds-inrättningar» 24. Tab. Litt. Y. Sjukvården vid länslasaretterna i förhållande till sista qvinqvenniet» 27.»» Z. Å särskilde sjukhus vårdade sjuke» 28.»» Å. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 28.»» Ä. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 29.»» Ö.»» kräftsjukdomar» 29.»» Aa.»» sinnessjukdomar» 30.»» Bb.»» ögonsjukdomar» 30.»» Cc.»» tarmbråck» 31.»» Dd.»» sjukdomar i ändtarmen» 31.»» Ee.»» sjukdomar i urinverktygen» 31.»» Ff.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 32.»» Gg.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 32.»» Hh.»» sjukdomar i ledgångarne» 32.»» Ii.»» sjukdomar i ben och benhinna» 33.»» Kk.»» kroniska hudsjukdomar.» 33.»» Ll.»» tumörer» 34.»» Mm. Sammandrag af rapporterna från hospitalen» 34.»» Nn. Å Allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 35.»» Oo. Å Gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 36.»» Pp. Å Medico-gymnastiska institutet i Göteborg behandlade sjuke och sjukdomar» 37.» Qq. Å Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar,.» 38.»» Rr. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» 39.»» Ss. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 40.»» Tt. Å barnbördshusen födde barn» 40.»» Uu. Sjukdomar bland efter förlossningen insjuknade barnaföderskor och barn» 41.»» Vv. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» Helsobrunnar och badanstalter» Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 48. B. Tabellbilagor till den underdåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, medelbarometerstånd och nederbörd sid. II.» N:o 2. Vattenhöjd i insjöarne» III.» N:o 3. Väderlekens och årsväxtens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» III.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke» III.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Gefleborgs m. fl. län» IV.» N:o 6. Läkares embetsresor och medicinalfondens utgifter för sjukdomars hämmande» V.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till och aftagande» VI.» N:o 8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län.» VII. Civila sjukvårds-inrättningar.» N:o 9. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen» VIII.» N:o 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke..» IX.» N:o 11. Å länslasaretten och kurhusen m. fl. sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» X.» N:o 12. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske sjuke» XVI.» N:o 13. Sjukdomssymptomer hos under året intagne veneriske sjuke» XVIII. Helsobrunnar och badanstalter.» N:o 14. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XIX.» N:o 15. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XX. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXII.» N:o 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXIII.» N:o 18. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap...» XXIV.» N:o 19. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XXIV. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXV.» N:o 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXVI.» N:o 22. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXVIII. Barnmorskeväsendet.» N:o 23. Antal utexaminerade barnmorskor» xxx.» N:o 24. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» xxx.» N:o 25. Af barnmorskor verkställde instrumental-förlossningar» xxx. Skyddskoppympningen.» N:o 26. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XXXI.» N:o 27. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XXXI. Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 28. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar Apoteksväsendet.» N:o 29. Befintlige apotek och deras natur inom hvarje län» XXXII.» XXXIV.

6 II 2. Besigtningar å beväringsmanskapet sid Sjukvården vid arméen och flottan» 49. Tab. Litt. Xx. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke..» 49.»» Yy. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 50.»» Zz. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 50.»» Åå. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 51.»» Ää. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 53.»» Öö. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 53.»» A 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 54.»» B 1. Å garnisonssjukhusets, medicinska afdelning vårdade sjukes månadtliga omsättning» 55.»» C 1 Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 56.»» D 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 57.»» E 1. Från skärgårdsartilleriets särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 58.»» F 1. Sjukvården under sjöexpeditioner» 58.»» G 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 61.»» H 1. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 61.»» I 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet.»» K 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagne medel» Skyddskoppympningen.»» L 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 67.»» M 1. Vaccinations-fondens utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 67.»» N 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 68.»» O 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen» 69.»» P. Till Sundhets-Collegium remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 70.»» Q 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 70.»» R 1. Apotekens antal och tillstånd» 71.»» S 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» Veterinärväsendet» 74.»» T 1. Å veterinär-inrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 74.»» U 1. Å veterinär-inrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 74.»» V 1. Springormssjukan i Helsingland» 85.»» X 1. Uppgifne antalet sjuke och döde i gängse kreaturs-sjukdomar» 86.»» Y 1. Stockholms veterinär-inrättnings inkomster och utgifter» Understöd för vetenskapliga resor» Sundhets-Collegii embetsverksamhet» 87.»» Z 1. Antalet af Sundhets-Collegium handlagda mål» 87. Öfversigt af sjukvårdspersonal och anstalter m. m. i riket» 88. Veterinärväsendet. Tab. N:o 30. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen sid. xxxv.» N:o 31. Djurläkarnes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» xxxv.» N:o 32. Öfversigt af befintliga sjukvårds-personalen och anstalterna m. m. i riket» N:o 33. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1871» XXXVI.» XXXVI.

7 Table de matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Topographie et maladies endemiques» 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 10.»» B. Fièvre typhoïde» 10.»» C. Meningite cérébrospinale épidémique» 11.»» D. Diphthérite..» 11. E. Croup» 12.»» F. Coqueluche» 12.»» G. Dysentérie...» 13.»» H. Choléra et diarrhé» 13. I Fièvre intermittente» 14.»» K. Oreillons» 14.»» L. Varioloïdes» 15.»» M. Scarlatine..» 16.»» N. Rougeole» 16.»» O. Inflammation des poumons» 17.»» P. Ophtalmie épidémique» 17.»» Q. Comparation des observations météorologiques et hygiéniques » 19.»» R. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies 1871» 20.»» S. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies » 21.»» T. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 22. Officiers de santé» 22. Tab. Litt. U. L'accroissement des places d'officiers de santé...» 23.»» V. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)» 23.»» X. Mouvement du personel médical civil» 24. Hôpitaux civils» 24. Tab. Litt. Y. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils 1871 et » 27.»» Z. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 28.»» Å. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour les enfans malades» 28.»» Ä Fièvre typhoïde dans les hôpitaux civils de préfectures» 29.»» Ö. Maladies cancéreuses id.» 29.»» Aa. Aliénés id» 30.»» Bb. Maladies ophthalmiques id» 30.»» Cc. Hernies id» 31.»» Dd. Maladies du rectum id» 31.»» Ee. Maladies du système uropoétique id» 31.»» Ff. Maladies des organes génitaux de l'homme id...» 32.»» Gg. Maladies des organes génitaux de la femme id..» 32.»» Hh. Maladies des articulations id» 32.»» Ii. Maladies des os id» 33.»» Kk. Maladies de la peau id» 33.»» Ll. Tumeurs id.» 34. Mm. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 34.»» Nn. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 35.»» Oo. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'institute central gymnastique» 36.»» Pp. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'institute gymnastique à Göteborg» 37.»» Qq. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique» 38.»» Rr. Enumeration des malades et des maladies traités dans l'hopital des incurables à Stockholm» 39.»» Ss. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 40.»» Tt. Les enfans nés dans les maisons d'accouchement 40.»» Uu. Maladies des enfans et des femmes tombés malades après l'accouchement» 41.»» Vv. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales sont exempts des exercises gymnastiques» 41. Eaux minerales, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques» 43. État sanitaire dans les prisons» 48. B. Tableaux annexées. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée pag. II.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» III.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques...» III.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» III.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades» IV.» N:o 6. Nombre des visites officielles des médecins cantonnaux à la campagne» V.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» VI. Officiers de santé.» N:o 8. Nombre des places d'officiers civils de santé, par préfecture» VII. Hôpitaux civils.» N:o 9. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» VIII.» N:o 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» IX.» N:o 11. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» X.» N:o 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XVI.» N:o 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XVIII. Eaux minérales, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques.» N:o 14. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» N:o 15. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XIX.» XX. Conscription.» N:o 16. { Résultats desrapports des médecins chargés d'éxa- }» XXII.» N:o 17. miner les conscripts de toutes les 5 classes» XXIII.» N:o 18. Nombre des conscripts, par préfecture» XXIV.» N:o 19. Causes d'exemption du service de conscription» XXIV. État et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 20. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXV.» N:o 21. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXVI.» N:o 22. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXVIII. Sages-femmes.» N:o 23. Sorties des écoles pour l'enseignement des sagesfemmes» XXX.» N:o 24. Nombre des sages-femmes, par préfecture» XXX.» N:o 25. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XXX. Vaccination.» N:o 26. Nombre des vaccinés, par préfecture» XXXI.» N:o 27. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXXI. Autopsies légales.» N:o 28. Résultats des rapports sur les autopsies légales» XXXII. Pharmacies.» N:o 29. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXIV.

8 IV 2. Conscription pag État et service de santé de l'armée et de la marine» 49. Tab. Litt. Xx. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 49.»» Yy. Maladies traités dans les casernes de Stockholm» 50.»» Zz. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 50.»» Åå. Enumeration des malades et des maladies, traités à l'hòpital militaire de Stockholm» 51.»»Ää.Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 53.»» Öö Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 53.»» A 1. Maladies traités au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 54.»» B 1. Mouvement des malades par mois au service médical du dit hôpital» 55.»» C 1. Mouvement de malades des garnisons de Skåne.» 56.»» D 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités ou à l'hôpital ou à domicile» 57.»» E 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 58.»» F 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 58.»» G 1. Revaccination des recrues de l'armée» 61.»» H 1. Mouvement du personel médical militaire» 61.»» I 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 62.»» K 1. Dépenses de l'état pour les écoles de sages-femmes» Vaccination» 64.»» L 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 67.»» M 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 67.» N 1. Suicides» 68.»» O 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 69.»» P 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies» 70.»» Q 1. État de l'enseignement dans l'écoles de pharmacies» 70.» R 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 71.»» S 1. Aperçu des prix payés pour les priviléges de pharmacies vendus» Établissements vétérinaires et Épizooties» 74.»» T 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Stockholm.» 74.»» U 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement vétérinaire de Skara» 74.»» V 1. Morve dans la province de Helsingland» 85.»» X 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 86.»» Y 1. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» Soutiens pour voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 87.»» Z 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 87. Médecins vétérinaires, epizooties. Tab. N:o 30. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture» XXXV.» N:o 31. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» xxxv.» N:o 32. Médecins,hôpitaux,pharmacies,sages-femmes, par habitants et par préfecture» N:o 33. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1871» XXXVI.» XXXVI.

9 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1871, hvilken härmed till Eders K ongl. Maj:t öfverlemnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan, som tillförene blifvit angifven, likväl med den förändring, att det bihang som innefattat speciell redogörelse för dödsorsakerna i rikets städer icke vidare deruti finnes intaget. Berättelsen omfattar alltså särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. verksamhet och en jemfö- 2. Besigtningar å beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för vetenskapliga rande öfversigt af sjukvårdsskåpet. 6. Rättsmedicinska undersök- utrikes resor. personalen och anstalterna i 3. Arméens och flottans sjuk- ningar. 10. Sundhets-Collegii embets- riket, m. m. vård. 7. Apoteksväsendet. K. Sundh.-Coll. Berättelse för är

10 2 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westernorrlands och Wermlands län. 1. Civila sjukvården. 1. Topografi och endemiska sjukdomar 1 ). Såsom ett tillägg till förut i årsberättelserna lemnade topografiska redogörelser har Collegium ansett sig böra meddela följande, uti vederbörande läkares årsberättelser intagna uppgifter om naturförhållanden och andra på allmänna helsotillståndet inverkande omständigheter samt hos innevånarne allmännare förekommande stationära eller endemiska sjukdomar inom åtskilliga tjenstedistrikter. Westernorrlands län. Hernösands provincialläkaredistrikt 2 ) utgöres af Tynderö, Häggdånger, Säbrå, Stigsjö, Viksjö samt Hemsö, Högsjö och Hemö församlingar, liggande utefter Bottniska viken och vestra stranden af Angermanelfven på en sträcka af fullt 4^ mil både i längd och bredd, med en sammanlagd folkmängd af 10,808 personer, utom Hernösands stad (med 3,707 innevånare). Utom jordbruket, som utgör hufvudnäringen, är strömmingsfisket utefter kusten och skogsafverkning tillika med körslor till sågverken och bruken för de längre in i landet boende den förnämsta förvärfskällan. Strömmingsfisket, som bedrifves större delen af sommaren, tager nog mycket tid och arbetskraft från jordbruket. Få af allmogen hafva nu några skogar i behåll, utan dessa äro afyttrade till de närmast belägna sågverken. Någon egentlig lyx kan ej sägas här finnas, ty både män och qvinnor gå för det mesta i hemmaväfda kläder. Kaffe användes mycket, men bränvin endast undantagsvis och hos särdeles förmögna bönder i hvardagslag, då deremot vid besök i staden de flesta taga sig bra till bästa. Någon större förmögenhet finnes ingenstädes på landsbygden, men ej heller någon egentlig fattigdom, utan bönderna berga sig i allmänhet bra på sina små egendomar. Utom strömming, som, jemte potatisen och kornmjölsgröt, utgör deras förnämsta och älsklingsföda, ingår äfven animalisk spis till ej ringa del i deras matordning. Kornet är här hufvudsädet, men på sednare tiden har äfven råg börjat odlas till ej obetydlig mängd. Bland rotfrukter odlas mycket potatis och kålrötter. I någorlunda goda år producera de flesta spanmål icke allenast till sitt eget behof, utan äfven något till afsalu. Ladugårdsskötseln har under de sednare åren betydligt förbättrats isynnerhet i de trakter, som ligga så nära staden, att produkterna kunna dit införas. Utom en mängd små sågar, som drifvas dels med vatten, dels med ånga och finnas i nästan alla socknar, samt en större ångsåg, som ligger på Hernösands mark, är inom distriktet ett jernbruk, Utansjö i Högsjö socken, samt ett på gränsen, Aviken, hvilket ligger till en del i Häggdånger och till en del i Hässjö socken, men hvars befolkning härifrån erhåller sin läkarevård. Vid Aviken, der förut endast stångjerns- och spiksmide bedrifvits, är nu, sedan jernkonjunkturerna blifvit goda, en masugn under anläggning. Invid staden är under byggnad en mekanisk verkstad med s. k. slip, der äfven ångmaskiner komma att förfärdigas. På stadens varf äro under byggnad 4 skepp, af hvilka 3 gå ut vid första öppet vat 1 ) Referent: Medicinalrådet Wistrand. 2 ) Jemför Collegii berättelse 1851, sid. 33. ten, då kölarna genast komma att sträckas till nya på de lediga bäddarna. Bland endemiska sjukdomar som här förekomma, men hvilka på sednare tiden tyckas mycket hafva förminskats till freqvensen, är spetälskan. Jag har ej inom distriktet kunnat finna mera än 3 fullt utbildade fall; eljest förekomma här temligen allmänt kroniska magkatarrher, magsyra, bleksot och menstruationsanomalier. Bland orsaker, som kunna framkalla dessa sjukdomar, kan jag ej underlåta att nämna en osed, som här är mycket allmän, nemligen att skura golf med fötterna, då qvinnorna, som skura, gå större delen af dagen i ganska sträng kyla, stundom i varmt, stundom i kallt vatten, stundom äfven i snön med bara fötter, men att kunna förmå dem att upphöra dermed eller inse det skadiiga deri är alldeles omöjligt. (Prov.-läkaren Bergström). Torps provincialläkare-distrikt 1 ), utgörande på 62 20' 40' nordlig bredd vestra hälften af provinsen Medelpad, består fortfarande af socknarne Torp, Borgsjö, Stöde och Hafverö, tillsammans 40 qv.-mil med omkring 13,000 innevånare, och är till största delen en vild skogstrakt, rikligt genomdragen af vattendrag. Folkstammen är reslig och kraftfull med välbildade drag; folklynnet sjelfständigt, sträft och otillgängligt samt, till följe af lefnadssättet såsom skogsafverkare, flott- och förmän, temligen rått och ohyfsadt. Spekulationslusta, framkallad af den långt drifna skogsafverkningen, anses äfven hafva, jemte tillströmmandet af löst folk från andra trakter, bidragit till befolkningens försämrande i moraliskt hänseende. Fyllerilast och skörlefnad hafva på sista tiden tilltagit i betänklig grad. Den likliga tillgången på pengar har hos allmogen födt tycke för lyx och öfverflöd såväl i klädedrägt, som mat- och dryckesvaror, hvilka ymnigt tillhandahållas i de otaliga handelsbodar, som här uppstå som svampar för att suga till sig den lätt erhållna, men också lika lätt omsatta arbetsförtjensten. Såsom endemiska sjukdomar må nämnas: kronisk magkatarrh ("vattsåg") och alkoholism hos karlarne, kloros och magsår hos ogifta samt magsår och kroniska underlifslidanden hos gifta qvinnor. Dessa sjukdomar torde stå i a3tiologiskt sammanhang med det allmänt utbredda missbruket af starka drycker och kaffe, af hvilka en förening under namn af "kaskar" konsumeras i otrolig myckenhet, samt andra retmedel, såsom Hoffmans droppar m. m., ehuruväl endast fåtalet af omnämnda lidanden kommer till läkarens kännedom. (Prov.-läkaren Malmgren). Wermlands län. Filipstads provincialläkare-distrikt 2 ) utgöres af Filipstads bergslag eller Fernebo och Nyeds härader samt Elfdals härads nedre tingslag. Det mäter i sin största längdriktning från Nordnordvest till Sydsydost 11 och i sin största bredd från ostnordost till vestsydvest 7 svenska 1 ) Jemför Collegii berättelser 1851, sid 34; 1853, sid. 16; 1857, sid. 7 och 1868, sid ) Jemför Collegii berättelse 1851, sid. 55.

11 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermlands, Örebro och Stockholms län. 3 mil, är beläget mellan 59, 25' och 60, 24' nordlig latitud samt mellan 30, 48' och 32, II' östlig longitud från Ferrö och gränsar i Nordost till Dalarne, i öster och sydost till Örebro län, i söder till Olme och Wäse, i vester till Kihls och Fryksdals härader, i nordvest och norr till Elfdals öfre tingslag. Det innefattar 13 socknar, nämligen Ekshärad, Sunnemo, Gustaf Adolf och Råda i Elfdalen, Nyed och Elfsbacka i Nyeds härad och Fernebo, Nordmarken, Ramen, Gåsborn, Brattfors, Lungsund och Kroppa i Filipstads bergslag. Af dessa är det numera endast bergslagen samt östra delen af Nyeds härad, som utgör Provincialläkarens privata tjenstgöringsområde, sedan Elfdalen redan 1843 blifvit försedd med egen distriktläkare och den ena af Bataljonsläkarne vid Wermlands regemente bosatt sig i Kihls härad, nära vestra gränsen af Nyed. Distriktet är ett bergigt och skogbevuxet högland, omvexlande med sjöar, elfvar och dalgångar, af hvilka den största utgöres af Klarelfvens flodbädd. Till följe af landets upphöjda läge är klimatet hårdt, synnerligen inom Elfdalen och Filipstads bergslag, hvilker. sednare på vissa trakter uppnår en höjd af 1,000 fot öfver hafsytan. Snö faller derföre i större mängd och tidigare samt qvarstadnar längre här än i de lägre och sydligare delarne af provinsen. Jordmånen är i allmänhet mager, i Elfdalen Dästan uteslutande bestående af sand, i Nyed af sandblandad jäslera och i Filipstads bergslag på höjderna af klapperblandad sand, men i de lägre trakterna af sandblandad jäslera och s. k. racka. Hufvudnäringarne äro bergs- och skogshandtering samt jordbruk, den ena arten mer eller mindre öfvervägande allt efter landets natur och beskaffenhet. Likasom bergsbruket inom bergslagen nästan helt och hållet tager all tid och kraft i anspråk, är skogshandtering hufvudsaken inom Elfdalen och jordbruk inom Nyed, hvilket härad derför af den egentlige bergsmannen med ett visst öfvermod benämnes "bondlandet". Folkmängden utgör för närvarande omkring 43,000 persöner; deraf komma 19,000 på bergslagen, 17,000 på Elfdals nedre tingslag och nära 7,000 på Nyeds härad. Innevånarnes lynne, karakter och sedvanor äro omvexlande och beroende på deras sysselsättningar och lefnadssätt. Bergslagsboarne äro i allmänhet stolta och egenkära och betrakta med ett slags förakt allt, som ej hörer till deras handtering; starka, härdade, lifliga, muntra och arbetsamma ådagalägga de en i ögonen fallande ordning, ifver och raskhet i göromålen, höflighet och vänlighet i tal och svar, redbarhet i uppförandet, gästfrihet i umgänget, allvar och otvungen värdighet i sättet att skicka sig och kunna ännu räknas såsom värdiga föredömen af gammal svensk ära och tro. Undantag härifrån saknas naturligtvis icke, isynnerhet bland grufarbetarne, af hvilka många äro särdeles råa och ohyfsade, supiga, buttra och ovänliga, pockande och grälaktiga. Klädedrägten företer intet ovanligt mot hvad som i allmänhet brukas i öfriga delar af landet, om icke de gamla becksömsstöflarne, som på många orter redan äro "urmodiga", men här ännu allmänt begagnas och i sin mån äro ett uttryck af folkets allvarliga och praktiska sinne. I följd af de många grufvorna, hyttorna och bruken råda mycket lif och verksamhet öfverallt i bergslagen, särdeles vintertiden, då långa föror med malm, jern, kol och spannemål oupphörligt korsa och aflösa hvarandra på vägarne. God arbetsförtjenst fattas derföre icke för någon, som kan och vill arbeta; till och medqvinnorna och barnen ses ej sällan deltaga i de göromål, som höra till bergshandteringen, och hos de förra träffas ofta samma styrka, raskhet och beslutsamhet som hos männen. Arbetarens föda består af rågeller hnfrebröd, potatis och sill, gröt, välling, mera sällan af mjölk, ost och smör, undantagsvis af kött eller fläsk. Kaffe förbrukas icke på långt när så allmänt eller i sådan mängd, som jag sett vara fallet i vestra Vermland och andra orter, och är det hos mången icke ens en daglig konsumtionsartikel; deremot är bränvinssuperiet temligen allmänt och till stor del föranledt af det ständiga och tunga arbetet utomhus, ofta under hård väderlek och sträng köld, men synes icke utöfva samma skadliga inflytande som å de orter, der sysselsättningen är mindre härdande, lefnadssättet vekligare, födan knapp och mindre närande. Tobak ingår äfven till en väsendtlig del bland de dagliga förnödenheterna och brukas spunnen i rullar mest till tuggniug men äfveu sönderkarfvad till rökning i små korta ler- eller jernpipor. (Prov.-läkaren Örtengren). Örebro län. Edsbergs distrikt 1 ). Befolkningen är öfverhufvud taget ganska välbergad. I Skagershult och Tångeråsa, hvilka socknar lyda under de stora godsen Bohlby och Trystorp, är förhållandet sämre. En svarffabrik vid Trystorp har under året varit i verksamhet, och då den lemnat arbetsförtjenst åt en mängd personer har den ej obetydligt bidragit till förbättrandet af befolkningens ekonomiska ställning. Genom de derstädes för trådrullstillverkningen använda tubular- och cirkelsågarne hafva dock under året icke mindre än 6 personer fått sina händer mer eller mindre skadade. I allmogens hvardagliga föda utgör ärtmjölet en vigtig beståndsdel. Det fortares antingen såsom "ärtmjölspannkaka" eller, kokadt med vatten, såsom s. k. "ärtmjölsröra". Bränvinssupandet är snarare i till än aftagande. Vid de ofta förekommande marknaderna eller s. k. mötena fortares ej obetydligt bränvin, kaffe och "sött vin". Den sistnämnda drycken är ganska allmän äfven i den fattiges koja och anses jemte svagdricka som en för den sjuke oumbärlig läskedryck. (Distr.-läkaren Waldenström). Stockholms län. Östhammars distrikt 2 ). En ej obetydlig tillökning i god, odlingsbar jord har under sednaste tiden vunnits genom sänkning af öfre loppet af den dels genom dels på gränsen till distriktet gående Olandsån och genom sänkning af nedre loppet, som helt och hållet tillhör distriktet, skulle ännu ytterligare stora sträckor, hvilka nu ligga dränkta och mera till skada än gagn, kunna vinnas till nytta såväl för jordbruket som ock i sanitärt hänseende. Ehuru riklig tillgång på godt bete och höfångst finnes inom större delen af distriktet står dock boskapsskötseln i allmänhet ganska lågt. Skogsafverkning har hittills utgjort och utgör ännu för allmogen en icke obetydlig inkomstkälla, men skall skogshushållningen eller rättare skogsmisshushållningen fortgå på samma sätt som förut, torde den tid ej vara långt aflägsen, då allmogens skogar äro sköflade och den kala kuststräckan och öarne ligga öppna för de från hafvet kommande skarpa nordliga och nordostliga vindarne, hvilket kommer att inverka ganska menligt så väl på vegetationen som ock på helsotillståndet. Allmogens lefnadssätt är mycket enkelt och tarfligt och den hufvudsakliga födan utgöres af salt fisk, strömming, potatis, bröd och mjölföda, såsom 1 ) Jemför Collegii berättelse 1869, sid ) Jemför Collegii berättelse 1862, sid. 10.

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Stockholms län. välling, gröt, bön- och ärtsoppa särat något salt kött och fläsk; färskt kött fortares sällan. Kaffe, i allmänhet af högst usel beskaffenhet, utgörande en dekokt på rostadt bröd, potatis eller ärter, den så kallade "sumpen", som ofta får stå och blifva sur, och ea ringa del kaffebönor, fortares i ymnighet af båda könen. Vid högtidliga tillfållen blanda männen till nämnde afkok något bränvin, och kallas denna dryck "kask". Bränvinskonsumtionen har här betydligt aftagit och sällan får man på landet se någon öfverlastad af bränvin. Endast vid marknader och besök i städerna händer det att en och annan tager sig ett grundligt rus, men utom i städerna finnes inom hela distriktet ej något utskänknings- eller utrainuteringsställe för bränvin och endast ett ångbränneri. Deremot fortares af allmogen stora qvantiteter bajerskt öl och vin, det sednare i bästa fall dåligt bärvin, men äfven ganska ofta troligen en färgad blandning af mera sprithaltiga ämnen och socker, på hvilka drycker tillgången är ganska lätt hos den mängd landthandlande, som på sednare tiden till icke ringa skada för befolkningen etablerat sig. I klädedrägten, som vanligen är enkel och anspråkslös (qvinnornas ofta ej tillräckligt skyddande mot storm och kyla), finnes intet för orten egendomligt. Boningarne utgöras vanligen af envåningshus, innehållande ett större rum, hvardagsstugan, der hela familjen vistas och förrättar alla husliga sysslor, samt en å två kamrar, vanligen begagnade till förvaringsrum. Bostäderna äro i allmänhet dåligt ombonade och dragiga. Renlighet och snygghet utgör ingalunda befolkningens starka sida. I hvardagsstugan är golfvet vanligen betäckt med ett ganska mäktigt lager af smuts, och bord, stolar och sofflock nedsmetade med matrester och i öfrigt så belamrade med hvarjehanda, att man vid inträde dit har svårt att finna en fläck för sin hufvudbonad, innan husmodren eller någon annan hunnit med förklädet "rusta af litet" och luften derinne är, isynnerhet om någon är sjuk (de sjuka ligga vanligast i "stugan"), ytterst tryckande och afficierar genom sin rikhaltighet på svafvelväte, ammoniak, m. m., på ett högst obehagligt sätt luktorganet. Allmogen afkläder sig sällan helt och hållet utan går till sängs med en del af de under dagen påhafda kläderna, männen med strumpor, byxor eller kalsonger, ylletröja och ofta väst, qvinnorna med strumpor, en och annan kjortel och lifstycke eller en mindre schal och ofta finner man äfven sjuke med brännande feber eller badande i svett liggande på detta sätt och dertill påhöljda fällar och täcken. Befolkningen har i allmänhet ett fredligt och lugnt sinnelag; dess intellektuela förmögenheter äro föga utvecklade och mycken vidskepelse råder bland densamma. Så är det långt ifrån sällsynt att, då något blifvit bortstulet eller förkommet, "kloka" anlitas för att genom signerier och orakelsvar utforska hvart det förkomna tagit vägen, och ofta får man höra att iråkade sjukdomar förorsakats derigenom att den sjuke antingen blifvit "förgjord" eller "råkat ut för" något onämnbart, mystiskt, och att de endast genom öfvernaturliga medel kunna återvinna helsan. Att en och annan samvetslös, förslagen sälle skall söka underhålla och ockra på denna folkets okunnighet och öfvertro är naturligt. Det oundvikliga ödet spelar äfven en genomgripande role i folkets lif och handlingar. Många sjelfvållade olyckor och mindre goda handlingar skrifvas på ödet och vid inträffande sjukdomar får den sjuke ofta, i afvaktan på ödets utslag, en rundlig tid ligga utan nödig vård, och dör han är det de efterlefvandes tröst att det var så ödets skickelse. Endast då sjukdomen blir allt för långvarig och så väl den sjuke som omgifningen börja blifva villrådiga om ödets mening, sökes läkarehjelp och om då, såsom naturligtvis ofta händer, all mensklig hjelp är fåfäng och den sjuke dör, så heter det åter: ''Han, läkaren, kunde intet bjelpa, ty det var så ödet" "Läseriet'.' har äfven här slagit djupa rötter och den "inre missionens" apostlar hafva bland det på känslans ståndpunkt stående folket ett rikt och tacksamt fält för sin verksamhet. Här och der föranstaltas "missionsmöten", till hvilka strömmar lolk från när och fjerran och på hvilka uppträda talare i mängd och hålla så kallade bibelförklaringar, som ofta hvarkeu till innehåll eller form motsvara ens de billigaste fordringar och i hvilka, med tillbakasättande, mången gång rent af fördömande af allt, som kan lända till andlig och sedlig förkofran, förkunnas den blinda trons evangelium. Till följe af den mindre närande och naturvidriga föda, hvarmed digestionsorganerna redan från spädaste barndomen öfverlastas, måste naturligen sjukdomar i nämnde organer ganska tidigt uppträda. Det späda barnet måste,, äfven om modren ammar det och har tillräckligt att gifva, ovilkorligen hafva välling, och då barnet till följe af den härigenom uppkomna magoch tarmkatarren blir oroligt och skrikigt, tillgripes, till råga på eländet, "sudden". Lyckas barnet trots denna diet blifva några månader gammalt, börjas, jemte vällingen, matningen med "tuggor", innehållande samma födoämnen föräldrarne sjelfva vid måltiderna förtära, och så snart barnet sjelf kan bearbeta fastare födoämnen bespisas det med folkets vanliga föda, salt strömming, potatis, bröd, etc, sällan mjölk. Detta förvända sätt att uppföda barn är, äfven hos de bättre lottade, som kunde åstadkomma en naturligare föda och vård, så inrotadt att de kraftigaste och mest talande skäl deremot oftast äro fruktlösa, och mången gång får man på alla sina föreställningar härutinnan af föräldrarne till svar: "vi äro uppfödde på samma sätt" eller: "barnet kan väl inte lefva af bara mjölk". Den gifna följden hiiraf är att de flesta barn torde i mer eller mindre grad lida af mag- och tarmkatarr, som åter ej sällan grundlägger sekundära lidanden i andra organer, såsom rachitis och shrofulösa åkommor, hvilka, åtminstone de sednare, äro ganska vanliga bland det uppväxande slägtet. Då nu dertill de flesta sjukdomar, synnerligast i digestions- och respirationsorganerna, under första dentitionsperioden tillskrifvas "ondt för tänder" och allmänheten vanligen ej anser, det löna mödan att söka bot för dem, så erhålla högst få barn under denna för deras fysiska utveckling vigtiga period någon ändamålsenlig behandling, och om sent omsider läkarehjelp sökes så hafva barnens föräldrar eller målsmän sällan nog förstånd att bryta med gamla vanor och underkasta dem den stränga diet och omsorgsfulla behandling en inrotad mag- och tarm-katarr kräfver. Ty värr sätter äfven fattigdom och brist på det nödtorftigaste ofta ett oöfverstigligt hinder deremot. Då "ondt för tänder" ej längre kan anses vara orsaken till barnens lidanden, tillskrifvas de mask, till hvilket antagande knip i magen, barnens bleka och slappa utseende gifva tillräckligt skäl. Sannt är att Ascaris lumbricoides är ganska vanlig i synnerhet hos den fattigare befolkningens barn och att Helminthiasis således ofta sammanträffar med andra sjukdomar, men mången gång får masken

13 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Stockholms och Skaraborgs län. 5 oskyldigt uppbära skulden för barnens lidanden och maskkuren (Flores Cinse) tillgripes i tid och otid. På grund af hvad nu blifvit anfördt om befolkningens lefnads- och uppfostringssätt och då dertill kommer, att den i utveckling stadde ynglingen och flickan tidigt måste sysselsätta sig med ansträngande arbete, må man icke förundra sig öfver att de i barnaåren grundlagda sjukdomsanlagen medfölja och utvecklas vidare under pubertetsperioden och allt framgent. Så är magkatarren och klorosen de vanligaste sjukdomar, för hvilka läkarehjelp sökes, och den allmännaste orsaken till oantaglighet vid beväringsniön^tringarne utgör Anasmie och kroppslig svaghet. (Prov.-läkaren Hofvander). Skaraborgs län. Lidköpings provincialläkare-distrikt 1 ), hvilket ännu vid 1858 års ingång omfattade ej långt ifrån hela sydvestra tredjedelen af länet och sedan dess tvänne gånger undergått gränsreglering, sednast i följd af Kongl. Brefvet den 1 November 1861, utgöres nu af Westra delen af K inne hårad, nemligen Forshems, Klefva, Öster-plana och Medelplana pastorater; hela Kinnefjerdings och Kållands härader samt större delen af Skånings härad, nemligen Skara, Salehj, Jungs, Synnerby, Winköls och Asaka pastorater jemte städerna Lidköping och Skara, med tillsammans omkring 50,000 innevånare. Distriktet, hvars ytinnehåll upptager närmare 10 qvadratinil och hvars yttersta utkanter tangeras i öster och vester af longitudlinierna 4 30' och 5 19' (vester om Stockholm) samt i norr och söder af latituderna 58 47' och 58 15', begränsas i norr och nordost af Wenern och den till Mariestads distrikt hörande delen af Kinne härad, i öster af Walle härad (Mariestads distrikt), i söder af den till Naums distrikt hörande delen af Skånings härad, samt Barne och Wista härader (Naums distrikt), och i vester af Åse härad (sistnämnde distrikt) samt Wenern. Det är således beläget utefter sydöstra sidan af denna stora insjö, som medelst en 2 mil lång och i inloppet en mil bred, nästan rätt i söder inskjutande vik, Kinneviken, skiljer tvänne stora och till skaplynne betydligt olika delar af distriktet ifrån hvarandra. Den östra, innefattande den till Kinne härad hörande delen samt nordöstra hälften af Kinnefjerdings härad, upptages till stor del af den utmed sjön belägna, \\ mil långa och circa \ mil breda, päronformade, terrasslikt uppstigande Kinnekulle, som lyfter sin mot norr vettande skogbeklädda hjessa, den s. k. Högkullen, till en höjd af 941 fot öfver hafvet och 793 fot öfver Wenerns medelvattenhöjd, och hvars egendomliga formation af synnerligen vackra, jemna och horizontalt lagrade, ofta i dagen liggande och af forntida vågor tvärskurna och i de bizarraste former gestaltade kalk- och sandstenslager, blandade med alunskiffer, är lika allmänt bekant, som dess utan tvifvel på kalkhalten i jordmånen beroende yppiga vegetation. Härifrån gör dock ett stycke af den mot söder sig sänkande, åtminstone i ytan af lösa klippblock och rullstensgrus bestående och med enbuskar och mossa bevuxna ryggåsen ett i ögonen fallande undantag. En straxt söder om "Kullen" belägen lägre, kal, nu delvis odlad grusås. Skebyåsen, bildar liksom en fristående afslutning af landthöjden på denna sidan om viken. Innanför denna landthöjd åt landsidan vidtager åter ett lågland omvexlande med vidsträckta, öppna dälder och lägre, mer eller mindre skogbevuxna kullar och åsar, hvilka söderut alltmera utjemna 1 ) Jemför Collegii berättelse 1857, sid. 9. sig för att slutligen öfvergå i den nedannämnda slätten. Mera kuperadt är landet vester om Kinneviken, hvilket bildar den stora halfö med dertill hörande ögrupp (Kållands, fordom Qvaldins ö och skärgård), som (jemte Wermlnndsnäs och Lurö skärgård) deltager i åtskiljandet af Wenerns tvänne stora hälfter: den egentliga eller norra Wenern och Dalbosjön. Gråberget sticker här öfverallt i dagen, utan att dock någonstädes uppnå någon ansenligare höjd, der och livar (utan tvifvel genom menniskohand) kalt, men mestadels skogbeklädt, lemnande mellan sina kullar och bergåsar, bland hvilka sednare den från sydost till nordvest sig sträckande och med en långt ut i Wenern utskjutande smal udde slutande Råda (och Skalunda) ås är den mest betydande, större och mindre dälder och lågmarker, hvilka isynnerhet utmed norra och vestra kusten öfvergå i sänka, ofta öfversvämmade mader. Denna ytbildning, till hela sitt utseende påminnande om mellersta Sveriges och specielt Mälareprovinsernas, fortgår genom hela Kållands härad rätt söderut till (och väl äfven utöfver) distriktets gräns. Den återstående, söder om Kinneviken och det ofvanbeskrifna öster om densamma liggande landet belägna tredjedelen af distriktet, innefattande sydvestra hälften af Kinnefjerdings och den hithörande delen af Skånings härad, utgör en hufvudsaklig del af den (vida utöfver distriktets gräns sig sträckande) stora och bördiga Westgötaslätten den egentliga "hafrebygden", hvilken från Kinnevikens på denna sida ytterst långgrunda strand småningom och nästan omärkligt höjer sig mot söder och sydost, och hvars enformighet endast i granskapet af sjön afbrytes af större eller mindre parker och skogsdungar. Vattendrag finnas inom distriktet högst få och jemförelsevis oansenliga. Det största är Lidaån (eller elfven, såsom den något oförtjent kallas), flytande från söder mot norr och utfallande i Kinneviken, samt dess från Hornborgasjön utgående och emot vester flytande biflöde, Fliaån. Dernäst tvänne från småsjöar vid foten af Billingen kommande små åar, af hvilka den ena utfaller'norr, den andra söder om Kinnekulle. För öfrigt några obetydliga, mot Wenern eller Lidan flytande bäckar. Ingen enda större vattensamling finnes inom distriktet, och vattentillgången alltid mer eller mindre knapp eller svåråtkomlig, åtminstone för den, som icke vill åtnöja sig med lergroparnas ingalunda aptitliga innehåll kan i tider af långvarig torka öfvergå till fullkomlig vattenbrist. Gräfda brunnar och små dammar med sitt i de flesta fall mer eller mindre lervällingslika innehåll få vanligen tillfredsställa behofvet både af dricks-, kok- och tvättvatten, med hvilket sistnämnda den stora mängden dock alldeles icke (af sparsamhet eller vana?!) är fallen för att slösa. Detta förhållande gäller dock hufvudsakligen slättlandet. I de mera bergiga och kuperade trakterna är förhållandet något bättre; på och omkring Kinnekulle uppspringa på flera håll källor med ymnig tillgång på det kristallklaraste, mest rensmakande, sannolikt dock något kalkhaltiga vatten. Sjelfva staden Lidköping, belägen, såsom bekant, vid Lidaåns utlopp i Kinneviken på en låg och sidländt sandbädd ined underliggande mäktigt Ierlager, hörde ända till medlet af år 1856 till de på godt dricksvatten vanlottade orterna, men eger sedan dess, tack vare en af dess samhällsmedlemmars frikostighet, en från källor vid Rådaås ledd 13,633.^ fot lång och 42 fot doserande vattenledning, hvars vatten, uppsamladt i en vid torget (och hamnen) af tegel uppförd och med trenne aftappningskranar försedd större cistern, så väl till qvantitet som

14 6 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skaraborgs län. qvalitet knappast torde lerana något öfrigt att önska. Skogar af något större omfång saknar distriktet helt och hållet. De mest betydande bland skogsparkerna äro Kartåsen, tillhörande staden Lidköping, Agärdsskogen, likaledes invid samma stad, men af en orkanlik storm för åtta år sedan till stor del förstörd, Råda kronopark i Råda socken samt Brakelund 1 ) (egentligen Bragelund = Brages lund) i Säfvareds pastorat. Jordmånen består mestadels af sandmylla och åkerlera, det ena slaget mera öfvervägande på ett ställe, det andra på ett annat. På slätten torde dock leran vara nära nog uteslutande rådande. Några torfmossar finnas inom Kållands härad, ehuru af mindre betydlig utsträckning. Klimatet anses i allmänhet vara kyligt och blåsigt till följe af det för alla vindar öppna läget, och synnerligen för den öfver och från hela norra Wenern fritt spelande nordanvinden, med sina ofta framvältrande, tjocka och kalla dimmor i sällskap. För öfrigt kan det ingalunda kallas hårdt, snarare tvärtom, hvilket bäst bevisas af den ganska rika vegetationen. Emellertid torde detta klimatförhållande i hufvudsaklig mån bidraga till uppkomsten och underhållandet af de här rätt ofta förekommande kroniska lunglidandena af hvarjehanda art. En annan på allmänna helsotillståndet i trakterna i sjöns grannskap inverkande faktor är väl otvifvelaktigt de låga, långgrunda, vattensjuka stränderna och "Wenerns under olika år så högst olika vattenstånd, hvilket påstås under en följd af några år vara i ständigt stigande och derpå under lika lång tid i fallande för att derefter ånyo stiga, allt oberoende af ökadt eller minskadt tillflöde ett påstående, livars värde jag vill lemna derhän. För närvarande torde den hafva uppnått sitt maximum af lågt vattenstånd, åtminstone säga sig gamla personer på orten knappast någonsin hafva iakttagit ett lägre. Frossor, som under redovisningsåivt hållit sig långt i bakgrunden, torde derföre med snaraste vara att förvänta i främsta linien. Föga, om ens något, af odjingsbar men hittills af odlaren oberörd mark torde inom distriktet finnas. Deremot utgöras icke obetydliga områden af gammal åker, hvilka områden dock under do sednare tiotalen af år lära hafva mångdubblats; och naturligtvis gäller detta framför allt slättbygden. Att landtbruket följaktligen måste vara ortens hufvudsnkliga om ej alldeles uteslutande näring, faller af sig sjelf. Också torde denna trakt nu mera kunna anses för en af rikets "kornbodar". Staden Lidköping, fordom och väl ännu Westergötlands förnämsta handelsstad, var förr landtmännens på flera mils omkrets enda afsättningsplats. Efter jernvägarnes öppnande (Westra stambanan på 5 och Uddevalla Herljungabanan på 3 mils afstånd) har detta förhållande betydligt förändrats till stadens nackdel, enär snart sagdt vid hvarje banstation inom sädesorten uppstått spannemålshandelsplatser. Icke dess mindre gå ännu ganska betydliga qvantiteter spannemål, företrädesvis hafre, till Lidköping och sedan härifrån sjöledes. Hand i hand med jordbrukets på sednare tider allt hastigare och fullkomligare utveckling går naturligtvis ladugårdsskötseln, uppmuntrad och befrämjad genom exemplen från de inånga välskötta herregårdarna. Mejerier, der mjölk och smör när som helst uppköpas i obegränsad mängd och till skäligen högt pris, finnas redan icke så få på olika punkter inom distriktet och flera torde snart uppstå. Och då härtill kommer, att några på hvarandra följande års ymniga 1 ) Nu mera dock i det närmaste uthuggen. skördar, såsom nu varit händelsen, rikligen försett bondens lada och förrådshus med produkter, som oaktadt tillgången städse hållit sig temligen högt i pris och af spanmålshandlarne genast uppköpes och kontant betalas, så ligger väl häruti förklaringsgrunden till de i allmänhet ganska goda ekonomiska omständigheter, hvartill allmogen på sednare tider lärer bragt sig upp. En af landtbrukets binäringar, bränvinstillverkningen, synes här i orten, såsom väl öfverallt, der Ceres uppstigit till makt, ära och anseende, hålla sig på en underordnad ståndpunkt och sålunda hafva vederbörligen förblifvit, eller åtminstone blifvit, denna gudomlighets slafvinna och icke dess herrskarinna, såsom fallet är på andra trakter i riket. Andra binäringar äro stenhuggning, kalkbränning och aluntillverkning, allt på Kinnekulle. Af hemslöjder har jag ännu icke funnit någon nämnvärd. Lättheten att från städerna och andra handelsplatser (handelsbodar finnas nu mera öfverallt på landet, för att icke tala om jernvägsstationerna) för ganska billigt pris förskaffa sig livad till kläder och bohag kan behöfvas, torde göra att husslöjden inskränker sig till det minsta möjliga mått och endast till alster för egen förbrukning. Fiske idkas naturligtvis af kustboarna, och förnämligast af Kållandsöfolket, både för eget behof och till afsalu. Icke blott på Lidköpings torgdagar två gånger i veckan, då matvaror af alla slag och ofta i stora qvantiteter tillföras, utan äfven dessemellan finner man fisk af hvarjehanda slag torgförd, och varan synes städse finna god afsättning. Allmogens lefnadssätt är i hvardagslag ganska enkelt och tarfligt, och födoämnena äro de vanliga: bröd (jästbakadt), potatis, salt fläsk och fisk, mjölk- och mjölrätter, färsk fisk vid de tider då sådan kan erhållas, men mera sällan färsk köttmat. Bränvin finnes väl oftast i hemmet, men begagnas icke eller åtminstone måttligt till dagligt bruk. Vid stads- och marknadsfärder deremot tyckes det höra till goda tonen, här som annorstädes, att icke återvända hem nykter. Dock lärer superiet, med dess bihang af gräl, slagsmål och hvarjehanda ofog, äfven vid dylika tillfällen hafva på sednare tiden märkbart aftagit. Kaffe, som nu mera ju är en oundviklig förnödenhetsartikel öfverallt, till och med der icke ens en bit bröd finnes eller kanske just derför synes dock i allmänhet förtäras med måtta. Hembrygdt svagdricka är den mest begagnade drycken; Bajerskt öl finnes nu mera öfverallt att tillgå, så väl hos alla handlande i stad och på land, som ock på de ännu talrikare och lättare tillgängliga ölstugorna, och torde väl äfven hafva afgång, ehuru mera tillfälligtvis. Detta sednare gäller i ännu större mån porter, vin, cognac och finare spirituösa; och hvad vinet specielt vidkommer, är det vanligen af det slag som hos alla handlande köpes för 25 å 37 öre qvarteret, d. v. s. något slags kryddadt och fårgadt sirapsvatten, tillsatt med några droppar bränvin, ja möjligen någon gång med en smula verkligt vin, allt att döma efter smaken. Klädedrägten, till snitt den nu mera allmänt antagna, rock, väst och långbyxor, är ändamålsenlig. Förskinnet, förr enligt uppgift allmänt begagnadt af männen, synes nu nästan endast på drängar och dagsverkskarlar. Fårskinnspelsen såsom vinterplagg, antingen på gammalt vis såsom ytterplagg eller enligt mera modernt maner såsom liftröja under öfverrocken, ser man allmänt. Qvinnorna äro på sitt vis lika varmt klädda, som karlarne, hvad öfra delen af kroppen vidkommer; den nedre deremot ofta nog så mycket sparsammare beklädd, en omständighet som i

15 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skaraborgs och Calmar län. 7 någon mån torde förklara de icke så alldeles sällan förekommande rheumatiska och cederaatösa (på trögt blodomlopp beroende) affektionerna i nederextremiteterna samt hvarjehanda kroniska lidanden i bukens och bäckenets organer. Afven på qvinnorna ser man under den kalla årstiden en kort fårskinnströja i hvardagslag, men hvilken vid stads- eller andra färder utbytes mot åtskilliga andra plagg, det ena öfver det andra, hvilken påpaltning naturligtvis ingen bättre än läkaren är i tillfälle att se, då vid besök hos honom en på kroppen gående undersökning skall företagas. Dervid åtgår merendels en ganska rundlig tid innan denna så att säga afskalning lag efter lag af ytterschal, kofta, innerschal, s. k. hjertvärmare, halsduk, tröja, klädningslif, lifstycke etc. och en god del af allt detta oftast in duplo hunnit fullbordas och målet, kroppsytan, uppnåtts. Hvad den sistnämnda vidkommer skulle man, att döma efter densammas alltför ofta sig företeende utseende, vara frestad antaga, att orten lede af en både total och permanent vattenbrist. Och icke blott flertalets af det resp. publikum egna kroppar, utan äfven den inre beklädnaden, sängplatser, husgeråd och hela bostaden tala högt om bristande renlighet och ordning. Likväl torde å andra sidan rättvisan fordra det erkännandet, att, vid jemförelse med äldre uppgifter i denna väg, en vändning till det bättre i många fall börjat vinna insteg. Emellertid torde de så ofta sig företeende skabb- och åtskilliga andra kroniska hudsjukdomar stå i obestridligt causalsammanhang med den nu anmärkta bristen. Allmogens på sednare tider uppförda boningshus äro städse fristående och skiljda från uthusen samt vanligen, om icke synnerligen stora, dock för familjens behof tillräckliga, torra, ljusa, varma och beqväma. Såsom motsats till dessa finnes ännu qvar en god del af de gammaldags, nu mera förfallna och ruckliga stugorna, som äro trånga, mörka, fuktiga och låga. Med undantag af alunbruket på Hönsäter, stenhuggerierna på Hellekis m. fl. ställen samt ångbränneriet på Blomberg, allt på Kinnekulle, äfvensom klädes- och färgerifabriken å Kristinedal i Saleby församling är ingen fabriksinrättning på landet mig bekant, om man icke vill räkna dit de lika talrika som för erhållande af dagligt bröd nödvändiga qvarnarne, såväl vattensom väderqvarnar, de sednare af lätt begripliga skäl till antalet vida öfvervägande. I Lidköping finnas en tändsticks- och en snusfabrik samt en ångsåg, hvilka tillsamman sysselsätta 2 å 300 personer. Folklynnet har jag i allmänhet funnit vara af den bättre arten. Folket är fredligt, fogligt, godmodigt, rätttänkande, höfligt utan slafviskt kryperi och rättframt utan oförsynt närgångenhet. Af den öfvermodiga och pockande råheten, den sjelftillräckliga och pösande okunnigheten torde finnas ganska få representanter. Afven hos Kållandsöbon, hvilken förr ansetts vara mest böjd för att utöfva oordningar och våldsamheter, och hos hvilken hyfsningen och vettet såsom jag tyckt mig finna stå på en lägre ståndpunkt i jemförelse med distriktets öfriga innevånare, förnekar sig icke det förstnämnda grundlynnet. Vidskepelse och vantro, så väl i allmänhet som särskildt med hänsyn till sjukdomar, deras orsaker och behandling, finnes väl äfven här så väl som på alla andra håll, och i sammanhang dermed förtroendet för qvacksalvare, kloka gubbar och gummor m. fl. d., men detta torde dock på sednare tiden hafva alltmera aftagit, under det den rationelle läkaren alltjemt stigit i förtroende. Den egna och anmärkningsvärda omständigheten har likväl fallit mig före, att jag ingenstädes har bland de olika befolkningar, inom hvilka jag hittills haft min verksamhet, sett jemförelsevis så många i mer eller mindre grad halta, ofärdiga och lemmalytta personer, mestadels ibland de äldre och medelåldriga, som här, ett förhållande häntydande vare sig på en fördomsfull obenägenhet att för ådragna skador eller andra yttre åkommor och sjukdomar i tid söka den bästa hjelpen och med tålamod underkasta sig den nödvändiga behandlingen, helst om den fordrar någon kostnad och tidsutdrägt, eller ock på någon större vulnerabilitet möjligen stående på skrofulös, rachitisk eller arthritisk botten, hvilka konstitutionela sjukdomsformer här i orten icke höra till sällsyntheterna. Hvad som kan skrifvas på oförsigtighetens, öfverdådets, tanklöshetens och liknöjdhetens räkning är säkerligen icke mera här än öfverallt annorstädes. (Prov.-läkaren Rosborg). Calmar län. Stranda distrikt 1 ) innefattar hela Stranda härad eller Mönsterås, Alems och Döderhults socknar, men större delen af Döderhults socken anlitar närboende läkare i Oscarshamn. Folket är i allmänhet arbetsamt och i följd deraf temligen välmående, dock ligger den egentliga förmögenheten i händerna på de större godsegarne och trävaruhandlande. Folklynnet förråder i allmänhet bakslughet i förening med en hög grad af misstroende, synnerligen till herreklassen. Af födoämnen, som här allmänt begagnas och i ej ringa grad bidraga till de så ofta förekommande digestionslidandena, må nämnas: härsknadt fläsk, här och der gåskött och s. k. kroppkakor, surt bröd och sur dricka. Kaffe har på sednare tiden börjat räknas till de oumbärliga födoämnena och saknas ingenstädes, icke en gång i den ringaste koja. Missbruk af spirituösa förekommer allmänt. Ej mindre än 25- till 30,000 kannor spirituösa utminuteras årligen från Mönsterås' "Bränvinsmagasin". Utskänkningsrätten eges af köpingen, som utarrenderat den till enskild person, hvilken härför är belagd med en obetydlig skatt, emedan Taxeringskommitén ansett honom genom arrendet "göra det allmänna ett synnerligt gagn". Ärligen förekomma inom köpingen flera fall af delirium tremens, och ej obetydligt är deras antal, som lida af alkoholismens lägre grader. På landsbygden visa sig de förderfliga följderna af missbruket mera sällan, dock finnas få ställen, der ej spirituösa bjudes den inträdande främlingen till och med der, hvarest födoämnen fattas. Klädedräkten företer i allmänhet intet anmärkningsvärdt. Här som annorstädes följer lyxen den stigande välmågan i spåren. Hufvudnäringen har hittills bestått i handel med skogsprodukter, som hufvudsakligen exporterats från Mönsterås' köping, men numera har handeln på sednare stället betydligt aftagit, dels derföre att skogarne tillfölje af ett oförnuftigt pitpropshygge glesnat, dels emedan den för godstrafik nyligen öppnade jernbanan mellan Högsby och Oscarshamn skaffat en ny väg för trävaruhandeln, dels ock emedan trämassefabriken i Emmefors, som bedrifves i stor skala, förbrukar ej obetydligt af nämnde råämne. Fisket är af mindre betydenhet. Vanliga fisksorter äro aborre och gädda samt vid lektiden ort och lax. Handaslöjd såsom någon serskild näringsgren idkas ej. Sålunda nödgas den i antal starkt tilltagande befolkningen (c:a 12,000 innev.) söka sitt uppehälle i andra utvägar, hvarföre hågen för jordbruk, 1 ) Jemför Collegii berättelser 1858, sid. 11, 1866, sid. 19.

16 8 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Calmar och Malmöhus län. gynnad af några goda år, nu är lifligare än någonsin. Jorden odlas, mejerier anläggas, agronomer anlitas, landtbruksmöten besökas flitigt; kommer härtill att ett afdelningskontor af Calmar Enskilda Bank är inrättadt i Mönsterås, är lätt att förstå, huru framåtskridandet äfven här vinner seger. Detta hvad den materiella sidan beträffar. Trögare åtminstone tyckas framstegen i folkets intellektuella och moraliska odling försiggå. Folkundervisningen röner föga uppmuntran; synnerligen är okunnigheten stor bland folk hörande under de större herrgårdarne, hvarföre också vidskepelse ännu frodas. Den religiösa sekterismen vinner allt mer och mer utbredning. Methodister och läsare täfla med statskyrkans adepter. Många deltaga dock i de förres sammankomster mera af begäret att "vara tillsammans" än af religiös öfvertygelse. (Distr.-läkaren Bergman.) Malmöhus län. Landskrona stads 1 ) plan är så slätt och lågt att högsta punkten ligger få fot öfver hafsytan och afloppet från gatorna är till följe deraf trögt. Grundvatten träffas öfverallt på föga afstånd från jordytan. Med dricksvatten förses staden likväl numera genom en under de 2:ne sista åren anlagd vattenledning. I ett vattenförande jordlager på stadens nordöstra sida har en vattensamlingsbassin blifvit gräfd, derifrån vattnet inledes i en närmare staden byggd filtrerbassin, från hvilken vattnet genom jernrör införes under gatorne i staden. I vattenkastarne uppstiger vattnet 1A aln högt af det naturliga trycket. Vattnet i ledningen, rensmakande och klart, innehåller temligen mycket kalk. Under sistförflutne höst och början af vintern, då till följe af den ringa nederbörden vattenbrist på flera ställen i trakten förspordes, visade sig dock tillgången från vattenledningen tillräcklig. Byggnaderna utgöras af dels grundmurade stenhus, dels så kallade korsverkshus. Byggnadsordning har först på de sista åren börjat tillämpas. I en mängd hus har till innanväggar och.mellanväggar, blifvit begagnad så kallad råsten, obrändt tegel, och hafva boningsrum blifvit inredde i jordvåningar, hvilka alla här äro fuktiga och ohelsosamma. Afven i bättre uppförda hus är fukt mycket allmän, till en del beroende på det här allmänt begagnade tegel af saltsjölera, i hvilket salt qvarstannar och tilldrager fukt. Många tomter hafva blifvit bebyggde och bebodde utan att förut behörigen utfyllas och torrläggas. Vid sednare skeende utfyllningar af gator och gårdar har nedanvåningarnes botten kommit mer och mindre djupt under jordytan. Tomterna äro i allmänhet små och gårdarne trånga, hvilket är så mycket olägligare, som ej få stadsboer idka åkerbruk på af staden arrenderade jordbitar och hysa hästar, fäkreatur och svin inom sina trånga gårdar, hvilkas grund utgöres af lös mylla, väl mättad af urin och gödselvatten. Nästan hvarje, ej alltför fattig arbetarfamilj uppföder ett eller flera svin, och finnas illaluktande svinstigor på somliga gårdar packade intill hvarandra i ett större antal. I förstäderna, hvilka nästan uteslutande bebygts och bebos af arbetsfolk, förefinnas flera hygiaeniska missförhållanden. De till det mesta ej stenlagda gatorna äro under regntid särdeles djupa, smutsiga, gödseldränkta. Nästan å alla gårdar äro uppförda så kallade afsidor, der det fattigare arbetsfolket hyrer sina bostäder. Svinstigorna och de eländiga afträdeshusen kunna på sina ställen ej få plats på längre afstånd än några få alnar från boningsrummens fönster. 1 ) Jemför Collegii berättelser 1852, sid. 17, 1862, sid. 22. Funnes tillgång på grus och sten, skulle derigenom snygghet utom och inom hus kunna befrämjas i ej ringa mån. Då arbetsfolket med hvarje steg utom sin bostad i densamma insläpar gödseldränkt jord, hopas oupphörligt smuts i boningsrummen och osnygghet blifver en vana äfven hos dem, som skulle vilja hålla rent, om detta vore lättare möjligt. I förstugan, då sådan finnes, vanligen försedd med jordgolf, befinner sig ofta omedelbart vid ingången till boningsrummet den så kallade svinmatstunnan, i hvilken hvarjehanda stinkande ämnen samlas till grisen. Att afsidans byggnadsmateriel är af sämsta beskaffenhet faller af sig sjelf. På grund af fattigdomen bo i sådana hus flera familjer, tätt packade tillsamman i dåliga, fuktiga rum. Då till bränsle för uppvärmning, i anseende till vedens dyrhet, af arbetsfolket uteslutande begagnas stenkol i små jernugnar med dålig rörledning af jernbleck, beräknade att på en gång tjena till matlagning och rummets uppvärmning, är luften under vintertiden i det fattigare arbetsfolkets bostäder ofta genom trångboddheten och snuskigheten i otillbörlig grad förskämd och dessutom genom os från kolugnarne samt uppslammade kolpartiklar i hög grad olämplig till inandning. Under det synnerligast de yngre sjelfegande skånska bönderna stå på en rätt hög bildningsgrad och gent emot arbetsfolket äro stora aristokrater, befinner sig det egentliga arbetsfolket, husmansklassen, ännu på en mycket låg ståndpunkt i hyfsning och vetande, sannolikt mera förslafvadt än i någon annan fäderneslandets provins. Det är utaf de sämsta ur denna klass, som Landskrona stads folkmängd under den sednare tiden årligen ökats med hundradetals inflyttade. Dels den tidtals större tillfälliga arbetsförtjensten vid härvarande fabriker och hamn, dels ock landtförsamlingarnes egen omsorg att blifva af med sitt sämsta arbetsfolk, och deras för de fattiga mindre ömmande fattigvård torde hufvudsakligen bidraga till denna mindre afundsvärda tillväxt i stadens innevånare-antal. Den förut onaturligt stora proportionen af arbetsfolk i staden är härigenom i ett beständigt stigande och dermed äfven fattigdomen, osedligheten och anledningarne till sjukdom. Fyllerilasten är på de sednare åren ej i märkbart aftagande. Densamma motarbetas sedan 4 år af ett kommunalt minuterings- och utskänkningsbolag, hvilket använder all vinst på denna rörelse i samhällets intresse till folkskoleväsendets höjande, den allmänna sjukvårdens förbättrande samt fat-.tigforsörjningsinrättningens utveckling, och sedan dessa ändamål nu snart blifvit tillgodosedda, torde man gripa sig an med krogväsendets reformerande samt ett mera direkt hämmande af spritkonsumtionen inom staden. Stadens insulariska belägenhet, derpå beroende häftiga hafsvindar, hastiga vexlingar i temperatur, lufttryck och fuktighet framkalla under de kallare årstiderna talrika affektioner af luftväearnes slemhinna samt rheumatiska åkommor. A andra sidan torde dock de ofta rådande stormarne med deras kraftiga yttre ventilation i betydlig grad bidraga att hålla den skadliga verkan af ofvannämnde yttre och inre hyginseiska missförhållanden inom något måttliga gränser. { Stadens hufvudsakliga rörelse utgöres af spanmålshandel samt sockerfabrikation vid härvarande skånska sockerbruksaktiebolagets fabrik, der en betydlig mängd hvitbetssocker tillverkas och mycket folk sysselsattes under hösten och större delen af vintern samt å hvars stora betfält äfven under sommaren många af stadens arbetare finna sysselsättning. Ofriga fabriker äro: ett jerngjuteri med mekanisk verkstad, en klädesfabrik å fäst-

17 Året Civila sjukvården. Meteorologiska observationer. Vattenståndet. Årsväxten. 9 ningen, en större fransk ångqvam, 2:ne större bryggerier, ett ullspinneri, en mindre tobaksfabrik och en mindre tändsticksfabrik. Till staden börer en betydlig jordrymd, cirka 1,700 tunnland, belägna i norr och öster om staden. Häraf iiro 1,200 tunnland utmärkt god åkerjord. Sex tunnland i norr från staden äro använde till en park. Den ofruktbaraste delen af jorden, den i öster och nordvest utmed stranden belägna sandjorden, användes till fiilad., En åttondedels mil nordvest från staden är beläget på denna jord till staden hörande fiskläget Borstahusen, bestående af 2:ne utmed stranden byggde rader af fiskarebostäder med ett antal innevånare af öfver 300. Inom samhället finnas få personer, som ega förmögenhet. Den dagliga lätta kommunikationen med Köpenhamn, som ofta besökes för nöjes skuld och i affärer, gör att minuthandeln i staden går dåligt samt att lyxen i klädedrägt vunnit betydligt insteg äfven bland tjenstefolk. I allmänhet synes ingen sparsamhetsanda göra sig gällande utan lefves mest för dagen. De allmännast förekommande chroniska sjukdomsformer äro den chroniska niagkatarrhen och chroniska rheumatismer samt skrafler med körtelansvällningar,och talrika Ögonhiflammationer. (Stadsläkaren Gullstrand). 2. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar utom sjukhus 1 ) (Tabb. N:is 1 8). För år 1871 hafva från 131 provincial- och extra provincial-läkare 2 ), 45 distriktsläkare, 2 grufläkare, 83 stads, stadsdistrikts- eller fattigläkare, 10 fängelseläkare och 6 jernvägsläkare till Collegium inkommit inalles 277 årsberättelser 3 ) utur hvilka, jemförde med omkring 700 rapporter angående allmän sjuklighet och yppade farsoter samt vederbörande läkares deraf föranledda embetsresor, hafva inhemtats, bland annat, följande upplysningar dels om väderleken under de särskilda årstiderna och om årsväxten, samt dels om helsotillståndet i rikets olika delar och om de sjukdomar som der förekommit. Detta sammandrag upptager dock redogörelse hufvudsakligen endast för de så kallade folksjukdomarnes och i allmänhet hetsiga sjukdomars freqvens och utbredning, emedan dessa företrädesvis påkallat vederbörande provincial- och distriktläkares embetsverksamhet; men redogörelsen för länslasaretter, kurhus och andra civila sjukvårdsinrättningar omfattar derjemte äfven öfriga sjukdomar, hvilka på dessa inrättningar varit föremål för- sjukvård. Beträffande väderlekens och årsväxtens förhållande, så vidt detsamma kan hafva utöfvat något inflytande på helsotillståndet hos rikets innevånare, har år 1871, enligt hvad de inkomne årsberättelserna utvisa, öfverhufvud varit kallt och nederbörden utomordentligt ringa, mindre än något föregående år under sednaste decennium. Aret ingick med skarp vinter och föga nederbörd, hvilken dock i Februari blef ymnigare. Våren var tidig och kylig och äfven Juni och Juli månader svala med nattfroster, straxt före midsommar. Augusti torr och kall, liksom förhösten, men den 3 5 December inträffade en snöstorm öfver en stor del af landet, medförande väldiga snömassor, hvilka under flera dagar afbröto kommunikationen. Medeltemperaturen för året utgjorde för Stockholm endast + 4,2o (emot + 5,03 år 1870); den var under det första eller vinterqvartalet 4,69, under våren (April Maj) + 4,06, under sommaren (Juni September) +13,7l och under höstqvartalet 0,46, eller sammanräknadt för 6 vinteroch höstmånader 2,i2 samt för 6 vår- och sommarmånader + 10,i9. Nederbörden utgjorde i Stockholm under vinterqvartalet 1,06 svenska decimaltum, under våren (April Maj) 0,9i 1 ) Referent: Medicinalrådet Wistrand. 2 ) Deribland äfven från provincialkirurgen i Stockholm. Frän Wexiö distrikt och S:t Barthelemy bar i följd af tjensteinnehafvarnes dödsfall årsrapport uteblifvit. 3 ) Årsberättelse har icke inkommit från Osseby-Garns distrikt och ej heller från åtskilliga stads-distrikts-läkare. dec.-t. under sonjmaren (Juni September) 6,37 dec.-t. och under höstqvartalet 1,28 dec.-t., samt uppgick under hela året endast till 9,52 (emot 11,20 under år 1870). Tabellen N:o 1 innefattar ett sammandrag af meteoro- Tab. N:o 1. logiska observationer 1 ), anställda uti vid olika breddgrad och höjd öfver hafvet belägna städer, nämligen Haparanda, Hernösand och Stockholm vid hafvet på östra kuststräckan, Göteborg vid hafvet på den vestra kusten, Östersund, Fahlun och Wexiö på norra och södra landthöjden, Carlstad vid landets största insjö, Upsala och Lund på mellersta och södra låglandet samt "Wisby från öklimat. Tab. N:o 2 innefattar ett sammandrag af iakttagelser Tab. N:o 2. å vattenståndet uti tre bland låglandsbältets största sjöar, Mälaren, Hjelmaren och Wenern, anställda vid Stockholms sluss, Notholmen vid Hjelmare kanal och öfre slusströskeln vid Btinkebergs kulle. Den utvisar att vattenståndet i alla dessa sjöar var lägre än under nästföregående året. Mälaren, som under år 1869 hade en medelhöjd af 14,59 och 1870 af 14,20 öfver Stockholms slusströskel, stod 'i Februari 1871 endast 13,{, steg under April till 15,3 men började derpå åter sjunka ända till i November, då den var lägst under året, nemligen 13,1; dess medelhöjd för året var endast 13,93. Hjelmaren, hvars medelvattenhöjd. för år 1869 var 0,77 fot under nollpunkten å vattenmärket vid Notholmen (beläget 79 fot öfver hafvet) och 1870 steg till 0,85 öfver nollpunkten, hade i Maj 1871 sitt högsta vattenstånd under året, nemligen 0,05 fot öfver och i December sitt lägsta, 2,2 fot under nollpunkten; dess medelhöjd för året var 1,03 fot under nollpunkten Wenern hade år 1869 en medelhöjd af 14,02 och 1870 af 13,47 öfver vattenmärket vid Brinkebergskullcs öfre slusströskel; under 1871 stod den högst i Juni, nemligen 13,1 och lägst i December, 11,15 dess medelhöjd för året var 12,4. Angående årsväxten för år 1871 inhemtas af derom Tab. Litt. A. meddelade uppgifter att höstsäden under i allmänhet gynsam väderlek och bergning nästan allestädes lemnat en god skörd. Rost och sot förekom dock, ehuru icke i någon betydligare grad, isynnerhet å hvetet i några län. Foderväxterna lemnade också 1 ) För Upsala, Stockholm, Göteborg och Lund enligt af vederbörande läkare meddelade uppgifter från dervarande meteorologiska observationsstationer; i öfrigt enligt utdrag och uträkning af meteorologiska iakttagelser i Sverige utgifne af Kongl. Vetenskaps-Akademien under inseende af Professor Edlund. K. Sundh.-Coll. Berättelse för år 1871.

18 10 Året Civila sjukvården. Medelprisen å spanmål. Läkares embetsresor. i det hela en tillfredsställande afkastning, men potatisen visade i flera län benägenhet till torr-röta. Från statskontorets underdåniga berättelse om årsväxten inom riket må för öfrigt här omförmälas att, enligt de från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti de derom afgifna berättelser uttalade åsigter, årets gröda varit god i 7 lån: Stora Kopparbergs, Westmanlands, Upsala, Stockholms, Göteborgs och Bohus, Östergötlands och Calmar; öfver medelmåttan i 12 län: Norrbottens, Westerbottens, Jemtlands, Gefleborgs, Wermlands, Örebro, Södermanlands, Skaraborgs, Jönköpings, Hallands, Christianstads och Malmöhus, och medelmåttig i 5 län: Wester- Norrlands, Elfsborgs, Kronobergs, Blekinge och Gotlands, eller för hela riket öfver medelmåttan. Tab. Litt. A. utvisar, enligt Statskontorets berättelse, årsväxtens förhållande i hvarje särskildt län samt priset på spanmål, hälften råg och korn, enligt de vid slutet af det föregående året upprättade markegångstaxor. Det af Kammar-Collegium efter medelprisen af hvarje läns år 1870 åsatta markegång beräknade och för 1871 fastställda riksraarkegångspriset å spanmål, hälften råg och korn, har, såsom Tab. Litt. A. utvisar, utgjort 1 Rdr 98 öre kubikfoten eller 12 Rdr 47 öre för 6,3 kubikfot, motsvarande det gamla tunnmåttét. De embetsresor, som vederbörande läkare under året Tab. N:o 6. verkställt, med anledning af farsoter, smittosamma sjukdomar och i öfrigt allmännare sjuklighet, hafva, enligt hvad Tab. N:o 6 utvisar, varit inalles 701 (hvaribland likväl ingå 90 resor för venerisk sjukdom, hvilka icke betalas af medicinalfonden) och alltså ej obetydligt understigit motsvarande antal under de näst föregående åren, samt medicinalfondens utgifter för berörde ändamål uppgått till 45,668 Rdr 82 öre eller 11,898 Rdr 40 öre mindre än under näst föregående år och 28,030 Rdr 71 öre mindre än under år Den betydliga minskningen såväl i antalet resor som äfven i utgifter har hufvudsakligen berott derpå att de tyfösa och gastriska febrarne under detta år endast föranledt 405 embetsresor emot 620 under år 1870 och 822 under år 1869, samt att antalet embetsresor för smittkoppor endast varit 38 emot 152 under 1870 och 321 under 1869, och för skarlakansfeber endast 133 emot 234 under För öfrigt hafva embetsresornas antal äfven minskats för andra sjukdomar, hufvudsakligen den veneriska, för hvilken de under 1871 endast utgjorde 25 emot 96 under år 1870 och 93 under år Tab. Litt. A. Årsväxtens förhållande i riket samt spanmålspriserna år Tab. Litt. B. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af tyfösa och gastriska febrar år 1871.

19 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfösa och gastriska febrar. Hjernfeber. 11 Angående frequensen och utbredningen af de under året gängse sjukdomarne inheratas af ofvan omförmälde årsberättelser och rapporter hufvudsakligen följande: Tyfösa och gastriska febrar, under hvilken benämning så väl typhus, febris lyphoides och febris gastrica nervösa som äfven febris gastrica sitnplex blifvit sammanförda uti flera af de inkomne berättelserna, förekommo inom samtliga rikets län, men nästan öfverallt betydligt mindre utbredda och frequenta än under det näst föregående året. Endast inom Södermanlands och Malmöhus län ökades de i någon anmärkningsvärd grad och inom Stora Kopparbergs, Skaraborgs, Östergötlands, Blekinge och Gotlands län var frequensen nästan lika som under det föregående året. Omkring 400 kommuner hafva, såsom Tab. Litt. B. närmare utvisar, företett sammanräknadt 12,935 sjukdomsfall med 1,034 dödsfåll, hvaribland voro 5,020 sjukdomsoch 28 dödsfall af febris gastrica simplex. Anmärkningsvärda epidemier förekommo isynnerhet inom Umeå, Hudiksvalls, Smedjebackens, Christinehamns, Nyköpings, Tanums, Håby, Uddevalla, Orousts, Jörlanda, Trollhättans, Alingsås, Marks, Linköpings och Söderåkra distrikter. Ibland städerna företedde isynnerhet Stockholm, Göteborg, Uddevalla, Norrköping, Jönköping, Halmstad, Karlskrona, Malmö och Helsingborg det största antalet sjukdomsfall och uti 69 städer, der dessa febrar förekommo, tillsamman antecknades 4,532-sjukdomsfall och 415 dödsfall, hvaribland 2,165 sjukdoras- och 8 dödsfall af gastrisk feber. Från föregående året fortforo dessa febrar inom samtliga län, men aftogo i allmänhet mer och mer, isynnerhet under årets andra och tredje qvartal, så att ibland 12,535 till årstiden uppgifna sjukdorasmed 908 dödsfall tillhörde 3,622 sjukdoms- och 260 dödsfall årets första qvartal, 3,175 sjukdoms- och 251 dödsfall det andra, 2,684 sjukdoms- och 182 dödsfall det tredje samt 3,054 sjukdoms- och 215 dödsfall det fjerde qvartalet. Ibland 2,899 till könet uppgifne sjukdomsfall med 366 dödsfall voro 1,352 sjuke och 201 döde män samt 1,547 sjuke och 165 döde qvinnor, och ibland 2,716 till åldern uppgifne sjuke och 219 döde voro 702 sjuke och 15 döde under 10 år, 716 sjuke och 49 döde mellan 11 och 20 år, 410 sjuke och 34 döde mellan 21 och 30 år, 339 sjuke och 43 döde mellan 31 och 40 år, 265 sjuke och 35 döde mellan 41 och 50 år, 230 sjuke och 27 döde mellan 51 och 60 år samt 54 sjuke och 16 döde öfver 60 år. Beträffande deras förhållande i några af de län der de företrädesvis uppträdde må endast anföras följande: Westerbottens län: Umeå (151 sj., 7 d.) Gefleborgs län: Hudiksvall (108 sj., 6 d.). Stora Kopparbergs län: Smedjebacken (168 sj., 11 d.). Wermlands län: Christinehamn (231 sj.). Södermanlands län: Nyköping (141 sj., 25 d.). Göteborgs och Bohus län: Oroust (367 sj., 32 d.), Uddevalla (343 sj., 41 d.), Tanum (210 sj., 12 d.), Jörlanda (129 sj 28 d.), Håby (118 sj., 6 d.). Elfsborgs län: Alingsås (249 sj., 28 d.), Mark (106 sj., 28 d.), Trollhättan (104 sj., 7 d.). Östergötlands län: Linköping (omkr. 100 sj., 10 d.). Calmar län: Söderåkra (362 sj., 32 d.). Hjernfeber, Meningitis cerebro-spinalis, omtalas äf- Tab. Litt. c. ven under detta år hafva visat sig, dock endast med tillsamman 57 enstaka sjukdomsfall och 43 dödsfall inom 12 län, såsom Tab. Litt,, C. närmare utvisar. Tab. Litt. C. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af hjernfeber år Tab. Litt. D. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af difteri år 1871.

20 12 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Strypsjuka. Kikhosta. Tab. Litt. D. Halsröta, difteri, diplderia, angina diphterica, omtalas äfven under detta år från rikets samtliga län utom Jemtlands och Gotlands, men blott med spridda eller enstaka sjukdomsfall till ett för hela riket sammanräknadt antal af 967 sjukdoms- och 147 dödsfall (Tab. Litt. D). Några mera anmärkningsvärda partiela epidemier förekomnio icke, men inom Tierps distrikt uppträdde under sista qvartalet i några byar i trakten omkring Temuare-ån, hvarest årensning förenades och vattenståndet var mycket lågt, åtskilliga sjukdomsfall deraf (29 sj., 9 d.). Ibland städerna företedde endast Stockholm (105 sj., 16 d.) ett anmärkningsvärdt antal sjukdomsfall, och 32 städer, derifrån sjukdomen omtalas, 424 sjukdoms- och 56 dödsfall. Sjukdomen förekom nästan lika freqvent under årets båda hälfter, dock något öfvervägande under den förra, så att, ibland 959 till årstiden uppgifne sjukdomsfall med 132 dödsfall, 274 sjukdoms- och 39 dödsfall tillhörde årets första qvartal, 235 sjukdoms- och 27 dödsfall det andra, 130 sjukdoms- och 19 dödsfall det tredje samt 320 sjukdoms- och 47 dödsfall det fjerde qvartalet. Vid årets slut fortfor sjukdomen med enstaka fall på åtskilliga ställen, särdeles inom Gefleborgs, Upsala, Södermanlands, Göteborgs och Bohus samt Calmar län. Tab. Litt. E. Strypsjuka, angina membranacea, croup, har äfven under detta år förekommit endast med spridda eller enstaka sjukdomsfall, men inom samtliga län utom Kronobergs och till ett något högre antal sjukdoms- och dödsfall än under det föregående året (Tab. Litt. E).. Sjukdomen visade sig något litet mera freqvent under det förra halfåret, så att, ibland till årstiden uppgifne 493 sjukdoms- med 292 dödsfall, 167 sjukdomsocli 92 dödsfall inföllo under första qvartalet, 112 sjukdomsoch 57 dödsfall under andra, 70 sjukdoms- och 51 dödsfall under tredje samt 144 sjukdoms- och 92 dödsfall under fjerde qvartalet. Nästan alla de sjuke voro barn under 10 år. Kikhosta, pertussis, tussis convidsiva, har under året Tab. Litt. F. ytterligare minskats till freqvens och utbredning, men, såsom Tab. Litt. F. närmare utvisar, likväl förekommit inom rikets samtliga län, utom Upsala och Kronobergs, dock inom fiere endast med enstaka sjukdomsfall, hvaremot en ökad freqvens visade sig isynnerhet inom Westernorrlands och Jönköpings samt, om ock i ringa grad, -inom Westerbottens, Skaraborgs, Christianstads och Gotlands län; inalles hafva endast 1,161 sjukdomsoch 64 dödsfall deraf blifvit antecknade. Sjukdomen utgjorde nästan allestädes en fortsättning,från de föregående årens epidemier, men var i allmänhet mycket lindrig och förekom med något litet öfvervägande antal sjukdomsfall under det senarehalfåret, så att, ibland 966 sjukdomsfall med 49 dödsfall, för hvilkå årstiden i berättelserna uppgifves, 306 sjukdoms- och 15 dödsfall komma på årets första qvartal, 96 sjukdoms- och 4 Tab. Litt. E. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af strypsjuka år Tab. Litt. F. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall af kikhosta år 1871.