UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-6701_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 7. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE året STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER KOKNGL. BOKTRYCKARE

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. 1. Civila sjukvården sid Topografi och endemiska sjukdomar» Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m..» 14. Väderlek, vattenstånd och skörd» 15. Tab. Litt. A.»» B. Årsväxt och spanmålspriser Tyfösa och gastriska febrar» 16.» 17.»» C. Hjernfeber» 19.»» D. Difterit» 20.»»»» E. F. Strypsjuka Kikhosta» 21.» 21.»»»» G. H. Rödsot Kolera och diarrhé» 23.» 23.»»»» I. K. Frossa Påssjuka» 24.» 25.»»»» L. M. Smittkoppor Skarlakansfeber» 26.» 28.»»»» N. O. Messling Lunginflammation, katarrh, m. m.» 29.» 30.»» P. Struma» 32.»» Q. Ergotism» 34.»» R. Sammandrag för fem år af iakttagelser om temperatur, m. m.» 36.»» S. Gängse sjukdomars utbredning» 38.»» T. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 39.»» U. Jemförelse med sistförflutna domsförhållande qvinqvenniets sjuk-» 39.»» V. Medicinalfondens utgifter för allm. sjukvården m. m.» Förbättrad läkarevård Tab. Litt. X. Förbättringar i läkarevården» 41.» 41.»» Y. Antal läkare och läkarebefattningar» 43.»» Z. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårds-inrättningar» 43. Tab. Litt. Å. Sjukvården vid länslasaretterna i förhållande till sista qvinqvenniet» 50.»» Ä. Å särskilde sjukhus vårdade sjuke» 51.»»»» Ö. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke Aa. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 51.» 52.»» Bb.»» kräftsjukdomar» 53.»» Cc.»» sinnessjukdomar» 53.»» Dd.»» ögonsjukdomar» 54.»» Ee.»» tarmbråck» 54.»» Ff.»» sjukdomar i ändtarmen» 55.»» Gg.»» sjukdomar i urinverktygen» 55.»» Hh.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 56.»» Ii.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 56.»» Kk.»» sjukdomar i ledgångarne» 56.»» Ll.»» sjukdomar i ben och benhinna» 57.»» Mm.»» kroniska hudsjukdomar...» 57.»» Nn.»» tumörer» 58.»» Oo. Sammandrag af rapporterna från hospitalen» 59.»» Pp. Å Allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 60.»» Qq. Å Gymnastiska central-institutet behandlade sjuke och sjukdomar» 61.»» Rr. Å Medico-gymnastiska institutet i Göteborg vårdade sjuke och sjukdomar» 62.»» Ss. Å Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke personer» 62.»» Tt. Å Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjukdomar» 63.»» Uu. Å Medico-pnevmatiska anstalten behandlade sjuke»» och sjukdomar Vv. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 64.» 65.»»»» Xx. Å barnhusen födde barn Yy. Sjukdomar bland efter förlossningen insjuknade» 65. barnaföderskor och barn» Helsobrunnar och badanstalter» Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 72. B. Tabellbilagor till den underdåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, medelbarometerstånd och nederbörd sid. II.» N:o 2. Vattenhöjd i insjöarne» III.» N:o 3. Väderlekens och årsväxtens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» III.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke» III.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Gefleborgs m. fl. län» IV.» N:o 6. Läkares embetsresor och medicinalfondens utgifter för sjukdomars hämmande» V.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» VI.»N:o8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län...» VII. Civila sjukvårds-inrättningar.» N:o 9. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen» VIII.» N:o 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke...» IX.» N:o 11. Å länslasaretten och kurhusen m. fl. sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» x.» N:o 12. Å offentliga sjukvårds-inrättningar veneriske sjuke vårdade» XVI.» N:o 13. Sjukdomssymtomer veneriske sjuke hos under året intagne» XVIII. Helsobrunnar och badanstalter.» N:o 14. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» N:o 15. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XIX.» xx. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXII.» N:o 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra-5:te klassernas beväringsmanskap» XXIII.» N:o 18. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap...» XXIV.» N:o 19. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XXIV. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» xxv.» N:o 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXVI.» N:o 22. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXVIII. Barnmorskeväsendet.» N:o 23. Antal utexaminerade barnmorskor» xxx.» N:o 24. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» xxx.» N:o 25. Af barnmorskor verkställde instrumental-förlossningar» xxx. Skyddskoppympningen.» N:o 26. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» N:o 27. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 28. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XXXI» XXXI.» XXXII. Apoteksväsendet.» N:o 29. Befintlige apotek och deras natur, inom hvarje län» XXXIV.

6 II 2. Besigtningar å beväringsmanskapet sid Sjukvården vid arméen och flottan» 73. Tab. Litt. Zz. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 74.»» Åå. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 74.»» Ää. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 75.»» Öö. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 76.»» A 1. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 78.»» B 1. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 78.»» C 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 79.»» D 1. Ä garnisonsjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månadtliga omsättning» 80.»» E 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 82.»» F 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 84.»» G 1. Från skärgårdsartilleriets särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 85.»» H 1. Sjukvården under sjöexpeditioner» 86.»» I 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 90.»» K 1. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 90.»» L 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 92.»» M 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagne medel» Skyddskoppympningen» 94.»» N 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 99.»» O 1. Vaccinations-fondens utgifter» Rättmedicinska undersökningar» 100.»» P 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 101.»» Q 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen» 101.»» R 1. Till Sundhets-Collegium remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 103.»» S 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 103.»» T 1. Apotekens antal och tillstånd» 104.»» U 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» Veterinärväsendet» 108.»» V 1. Å veterinär-inrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 109.»» X 1. Å veterinär-inrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 110.»» Y 1. Springormssjukan i Helsingland..» 117.»» Z 1. Gängse kreaturssjukdomars freqvens....» 118.»» Å 1. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse kreaturs-sjukdomar» 120.»» Ä 1. Stockholms veterinär-inrättnings inkomster och utgifter» Understöd för vetenskapliga resor» Sundhets-Collegii embetsverksamhet» 121.»» Ö 1 Antalet af Sundhets-Collegium handlagde mål» 121. Öfversigt af sjukvårds-personal och anstalter m. m. i riket» Bihang om de af läkare tillförlitligt utredde dödsorsakerna i rikets städer» 123. Veterinärväsendet. Tab. N:o 30. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen... sid. xxxv.» N:o 31. Djurläkarnes embetsresor för sjukdomars häm-» mande bland husdjuren» xxxv.» N:o 32. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» N:o 33. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1867» XXXVI.» XXXVI. Bihang: Om dödsorsakerna i rikets städer. Tab. N:o I. Dödsfall af s. k. folksjukdomar eller farsoter sid. 1.»» II. Dödsorsakerna i rikets städer enligt läkares uppgifter» 3.»» III. Attesterade dödsorsaker i rikets städer i förhållande till de bland städernas rättsliga befolkning inträffade dödsfall» 44.

7 Table des matières. A. Rapport. État sanitaire de la population civile pag. 2. Tab. Litt. A.»» B. Recoltes et prix de blé Fièvre typhoïde» 16.» 17.»» C. Meningite cérébrospinale épidémique» 19.»» D. Diphthérite» 20.» E. Croup» 21.» F. Coqueluche» 21.»» G. Dysentérie» 23.»» H. Coléra et Diarrhé» 23.»» I. Fièvre intermittente» 24.»» K. Oreillons» 25.»» L. Varioloïdes» 26.»» M. Scarlatine» 28.»» N. Ruogeole» 29.»» O. Inflammation des poumons» 30.» P. Goitre» 32.»» Q. Ergotisme» 34.»» R. Comparation des observations meteorologiques et hygieniques » 36.»» S. L'extension relative des épidémies» 38.»» T. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies 1867» 39.»» U. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies » 39.»» V. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7) pour les autopsies légales (col. 8 10)» 40. Officiers de santé» 41. Tab. Litt. X. L'accroissement des places d'officiers de santé...» 41.»» Y. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine...» 43.»» Z. Mouvement du personel médical civil» 43. Hôpitaux civils» 43. Tab. Litt. Å. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils 1867 et » 50.»» Ä. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 51.»» Ö. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour les enfants»» malades» 51. Aa. Fièvre typhoïde dans les hôpitaux civils de préfectures» 52.»» Bb. Maladies cancéreuses id.» 53.»» Cc. Aliénés id.» 53.»» Dd. Maladies ophtalmiques id.» 54.»» Ee. Hernies id.» 54.»» Ff. Maladies du rectum id.» 55.»» Gg. Maladies du systéme uropoétique id.» 55.»» Hh. Maladies des organes génitaux de l'homme id....» 56.»» Ii. Maladies des organes génitaux de la femmeid....» 56.»» Kk. Maladies des articulations id.» 56.»» Ll. Maladies des os id.» 57.»» Mm. Maladies de la peau id.» 57.»» Nn. Tumeurs id.» 58.»» Oo. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 59.»» Pp. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 60.»» Qq. Enumeration des malades et des maladies traitées dans l'institute central gymnastique» 61.»» Rr. Enumeration des malades et des maladies traitées dans l'institute medico-gymnastique a Göteborg» 62.»» Ss. Mouvement des malades traités aux frais publics par la gymnastique» 62.»» Tt. Maladies traitées aux fraix publics par la gymnastique» 63.»» Uu. Mouvement des malades et des maladies traitées dans l'établissement medico-pneumatique» 64.»» Vv. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 65.»» Xx. Les enfants nés dans les maisons d'accouchement» 65.»» Yy. Maladies des enfants et des femmes tombés malades après l'accouchement» 66. Eaux minerales bains de mer et établissements hydrothérapeutiques» 67. État sanitaire dans les prisons» 72. B. Tableaux annexées. Etat sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du Baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée... pag.ii.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» II.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques...» II.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» III.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades id.» IV.» N:o 6. Nombre des visites officieles des médecins cantonnaux à la campagne» v.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques, par mois» VI. Officiers de santé.» N:o 8. Nombre des places d'officiers civils de santé, par préfecture» VII. Hôpitaux civils.» N:o 9. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» VIII.» N:o 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» IX.» N:o 11. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» x.» N:o 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XVI.» N:o 13. Symtômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XVIII. Eaux minérales, baines de mer et établissements hydrotherapeutiqnes.» N:o 14. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» XIX.» N:o 15. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» xx. Conscription.» N:o 16. Résultats des rapports des médecins chargés d'éxa-» XXII.» N:o 17. miner les conscripts de toutes les 5 classes..» XXIII.» N:o 18. Nombre des conscripts, par préfecture» XXIV.» N:o 19. Causes d'exemption du service de conscription...» XXIV. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 20. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» N:o 21. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» N:o 22. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires Sages-femmes.» xxv.» XXVI.» XXVIII.» N:o 23. Sorties des écoles pour l'enseignement des sagesfemmes» XXX.» N:o 24. Nombre des sages-femmes, par préfecture» xxx.» N:o 25. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» xxx. Vaccination.» N:o 26. Nombre des vaccinés, par préfecture» XXXI.» N:o 27. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXXI. Autopsies légales.» N:o 28. Résultats des rapports sur les autopsies légales 1867» XXXII. Pharmacies.» N:o 29. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXIV.

8 VI 2. Conscription pag État et service de santé de l'armée et de la marine» 73. Tab. Litt. Zz. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 74.»» Åå. Maladies traitées dans les casernes de Stocholm» 74.»» Ää. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 75.»» Öö. Enumeration des malades et des maladies, traitées à l'hôpital militaire de Stockholm» 76.»» A 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 78.»» B 1. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 78.»» C 1. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 79.»» D 1. Mouvement des malades par mois au service médical du dit hôpital» 80.»» E 1. Mouvement des malades des garnisons de Skåne...» 82.»» F 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traitées ou à l'hôpital ou à domcile» 84.»» G 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 85.»» H 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritime» 86.»» I 1. Revaccination des recrues de l'armée» 90.»» K 1. Mouvement du personel médical militaire» 90.»» L 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 92.»» M 1. Dépenses de l'état pour les écoles de sages-femmes» Vaccination» 94.»» N 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 99.»» O 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 100.»» P 1. Suicides» 101.»» Q 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 101.»» R 1. Consultations du Conseil supérieur de santé demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 103.»» S 1. Etat de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 103.»» T 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 104.»» U 1. Aperçu des prix payés pour les priviléges de pharmacies vendus» Établissements vétérinaires et épizooties» 108.»» V 1. Nombre des animaux domestiques malades traitées dans l'établissement vétérinaire de Stockholm...» 109.»» X 1. Nombre des animaux domestiques malades traitées dans l'établissement vétérinaire de Skara» 110.»» Y 1. La Morve dans la province de Helsingland» 117.»» Z 1. L'extension relative des épizooties» 118.»» Å 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 120.»» Ä 1. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» Soutiens pour voyages scientifique» Travaux du Conseil supérieure de santé...» 121.»» Ö 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» Causes des décès dans les villes» 123. Médicins vétérinaires, epizooties. Tab. N:o 30. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture pag. xxxv.» N:o 31. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» xxxv.» N:o 32. Médicins, hópitaux, pharmacies, sages-femmes, par habitants et par préfecture» XXXVI.» N:o 33. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1867» XXXVI. Appendice: Causes des décès dans les villes. Tryckfel. Sid. 30 å tabellen, första spalten, kolumn 6 rad. 15 nedifrån står: 28 läs: 88.»»»» 14»» 267» 207.»»»»»»» 7» 11»» 25» 24.»»»»»»»»» 1»» 351» 350.»»»» andra»»»» 14»» 351» 350.»»»»»» 4» 2»» 5962» 5992.»»»»»»» 7»»»» 477» 476.» 51»» Litt. A.» 12» 1»» 1208» 1178.

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1867, hvilken, såsom bidrag till Sveriges officiela statistik, Sundhets-Collegium härmedelst till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnar, innefattar, enligt hufvudsakligen samma plan och uppställning som tillförne blifvit angifven, särskilda redogörelser för 1. Civila sjukvården. 5. Skyddskoppympningen. 10. Sundhets-Collegii embetsverk- 2. Besigtningar å beväringsman- 6. Medico-legala förrättningar. samhet och jemförande öfverskapet. 7. Apoteksväsendet. sigt af sjukvårds-personalen och 3. Arméens och flottans sjuk- 8. Veterinärväsendet. anstalterna i riket. vård. 9. Understöd för vetenskapliga ut- 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets 4. Barnmorskeväsendet. rikes resor. städer, enligt intyg af läkare. Svndheis-Collegii und. Berättelse för år

10 2 Året 1867 Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Norrbotten. 1. Civila sjukvården. 1. Topografi och endemiska sjukdomar 1 ). Nedanstående, uti provincial- eller distrikt-läkarnes årsberättelser förekommande uppgifter dels om tjenstedistriktens naturförhållanden, dels om innevånarnes lefnadssätt, m. m. och dels om stationära eller endemiska sjukdomar inom distrikten har Collegium ansett sig böra meddela, såsom fortsättning af och tillägg till de topografiska underrättelser som uti de föregående årsberättelserna blifvit lemnade. Norrbottens län. Pajala nybildade provincialläkare-distrikt utgöres af Pajala socken, med en folkmängd af omkring 3,500 innevånare, spridda på en yta af omkring 50 qvadratmil (enligt sägen, emedan afvittringen här ännu ej är verkställd) samt Jukkasjärvi och Enontekis Lappmarks-socknar, hvarest folkmängden, enligt Statistiska Byråns uppgift år 1860, utgjorde omkring 1,750 och 1,240 personer.»pajala socken är ett slättland, genomskuret af otaliga vattendränkta myror. Hvad angår Pajala sockens innevånares lefnadssätt, så utgöres deras föda nästan uteslutande af sur mjölk (pimä), sur fisk samt ojäst kornbröd (rieska) deras dryck af surnad (ruttnad?) tjärnmjölk (kirnopimä) samt deras nästan enda varma dryck af kaffe. Köttmat fortares sällan och kokad mat undantagsvis någon söndag. Deremot äro födoämnena inom Lappmarks-socknarne i allo substantiellare. Bränvinssuperi förekommer ej, ehuru jag tror att den försvårade åtkomsten ej helt och hållet borttagit begäret dertill. Folket är ytterligt okunnigt och envist till lynnet och tobakspipan såväl mannens som qvinnans oskiljaktige följeslagare. Såsom endemiska sjukdomar förekomma allmänneligen hos äldre personer magsyra, benämnd bränsel (poltet), hos barnen anémie med thy åtföljande ryggradskrökningar och oförmåga att gå, enligt min åsigt orsakad af mödrarnes dels klena föda, dels omåttliga kaffedrickande, samt oseden att med»horn» eller»napp», hvari sur mjölk utgör innehållet, dem uppfostra». (T. f. biträd, läkaren K. Th. Wiridén). Råneå provincialläkare-distrikt 2 )»består fortfarande af Råneå och Gellivaara socknar samt Gellivaara lappmark. Råneå socken, gränsande i vester till Neder- och Öfver-Luleå, i norr till Gellivaara, i öster till öfver- och Neder-Kalix socknar samt i söder till Bottniska viken, utgör en areal af omkring 18 qvadratmil. Socken genomflytes af nedra delen af Råneåelfven och Hvitån, utefter hvilka den egentligt bebyggda delen är belägen och der åtskilliga sågverk, en masugn och ett jernbruk äro anlagde. Den närmare kusten och ett par mil uppefter floddalarne belägna delen lärer under för årsväxten tjenliga år vara temligen sädesbärande och har skog till husbehof, hvaremot den öfra delen är föga odlad men har skog till afsalu. Befolkningen utgör omkring 5,700 personer, deraf 3,200 äro inhysingar, bruksarbetare och nybyggare. Gellivaara socken gränsar i vester till Jokkmokk, i norr till Gellivaara Lappmark, i öster till Öfver-Kalix och i söder till Råneå socken. Arealen anses utgöra omkring 60 qvadratmil till största delen bestående af berg, ofantliga myror och på somliga ställen goda skogar. Temligen nära Vestra gränsen flyter öfre delen af Råneåelfven och i östra delen Linaselfven och Ängesån, hvilka båda sistnämnda äro bifloder till Kalix elf. Åkerbruk idkas med temlig fördel i några byar vid Linaselfven ; för öfrigt ser man endast intill de anlagda nybyggena några små uppbrutna tegar, på hvilka säd sås med föga hopp att den skall mogna för skördemannens skära. Antalet innebyggare lärer uppgå till 2,000. Gellivaara Lappmark vidtager norr om socknen och utgör omkring 100 qvadratmil. Den begränsas i vester af de stora Lulevattnen, på hvilkas andra sida Jokkmokks Lappmark tillstöter, i nordvest af fjällryggen, och är i norr och öster skiljd från Jukkasjärvi och Witangi Lappmarks-socknar genom Pajtasjaur, Kalasjärvi och Kalasädno ') Referent: Medicinalrådet Wistrand. 2 ) Jfr Collegii berättelse, 1866, sid. 2.

11 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Gefleborgs län. 3 (öfversta delen af Kalix elf); största vattensamlingen inom denna Lappmark är Kajtonejaur. Fjäll-lapparnes antal skattas till omkring 700. Befolkningen är i Råneå socken nästan uteslutande af svensk stam och talar svenska, men inom Gellivaara är den af blandad svensk, finsk och lappsk stam och vanliga språket der är lappska eller en blandning af lappska och finska. Endast i kustlandet och ett par mil uppefter Råneåelfven utgör åkerbruket befolkningens hufvudnäring, i öfre delen af Råneå och nedre af Gellivaara lefver den af de inkomster skogsafverkningen kan gifva, och ännu längre norrut af rehnskötsel och fiske». (Prov.-Läk. P. J. Ekman.) Gefleborgs län. Söderhamns provincialläkare-distrikt 1 )»består af 8 socknar med tillsammans nära 17,500 innevånare, Söderhamns stad ej deruti inberäknad. Det utgöres af sydöstra delen af Helsingland; tre af de dit hörande socknarne ligga vid hafvet; Ljusne elf flyter midt igenom distriktet; för öfrigt finnes här en mängd bäckar, åar, småsjöar och kärr. Landet är mycket bergigt ehuru bergen ej uppnå någon särdeles stor höjd, marken är i allmänhet stenbunden och oländig; till följd häraf ser man ej några större åkerfält, men så mycket mera arbete nedlägges på den öppna jord som finnes. Mycket skog finnes ännu qvar i vissa trakter, men i allmänhet är den starkt medtagen. Hufvudnäringarne äro fortfarande boskapsskötsel och åkerbruk, i synnerhet linodling i några socknar, derjemte skogsafverkning och forsling af trädvaror samt fiske af lax och strömming. Laxfisket gifver isynnerhet god afkastning. Flera jernbruk och större sågverk finnas inom distriktet; arbetare vid dessa sednare utgöras till största delen af Wermlänningar och Dalkarlar, som endast vistas här under sågningstiden. Dessutom finnas en mängd småsågar som egas af bönder. Allmogen är i allmänhet välbergad, ehuru de naturligtvis äfven här haft känning af sednare årens tryckta affärsförhållanden, kanske till och med mera här än på många andra orter, till följd af den härstädes allmänna lusten att ge sig in i ofta nog vidlyftiga affärer. P'olket är storväxt och kraftigt; benägenheten för öfverflöd, i synnerhet i kläder, är stor; födan är deremot i hvardagslag af temligen tarflig beskaffenhet; den utgöres hufvudsakligast af torr fisk och strömming. De inåt landet boende insalta sjelfva sin strömming, men göra det ej vid kusten, der den köpes, utan lasta den i säckar och föra den sedan ofta flera dagsresor på hjuldon i sommarvärmen. Innan den kommer till sin bestämmelseort är den naturligtvis halfrutten, såsom man redan på långt håll kan känna på lukten, då man nödgas köra förbi en sådan strömmingsfora. Så kalladt kaffe brukas allmänt och omåttligt, men gör ingalunda skäl för sitt namn. Kaffebönor användas visserligen till någon del vid dryckens beredning, men dé brännas så starkt att de flygtiga beståndsdelarne försvinna, och uppblandas sedan med lika starkt brändt korn och sönderstött bröd; den dryck, som häraf beredes kan sålunda ej göra skäl för namn af kaffe, men verkar troligen långt skadligare på matsmältningen än riktigt beredt kaffe skulle göra. Svagdricka fortares ymnigt, i synnerhet i vissa socknar. Bränvinssuperiet påstås hafva aftagit. Osedligheten är ganska stor. Onani är en last, som förekommer temligen allmänt, hvilket jag kan sluta deraf att jag på sednare åren haft flera patienter, som lidit af deraf förorsakade sjukdomar, såsom epilepsi m. m. Bland endemiska sjukdomar må nämnas: bleksot, hvilken förekommer ganska allmänt; men om den förekommer mera nu än förr, torde vara svårt att afgöra. Att den omtalas mera nu torde val hafva sin orsak deruti att, sedan tillgången på läkare härstädes blifvit större och allmänheten börjat fatta mera förtroende för dem, rådfrågas de mera såväl för denna som för andra sjukdomar. Uterinlidanden äro ej sällsynta. Kronisk magkatarrh är den vanligast förekommande sjukdomen, naturligtvis till följd af den illa tillagade och svårsmälta födan. Rheumatismer och hjertfel förekomma äfven ganska allmänt. Spetälskan förekommer ej så allmänt inom detta distrikt som högre upp efter Ljusne-elfven; om den är i aftagande torde vara svårt att med visshet afgöra. Struma är sällsynt på landet, men i Söderhamns stad finnas flera dermed behäftade». (Prov.-Läk. Beskow). ') Jfr Collegii berättelse 1851, sid. 39, 1853, sid. 18, 1857, sid. 7 och 1863, sid. 4.

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermland. Wermlands län. Nedre Fryksdalens provincialläkare-distrikt 1 )»utgöres fortfarande af Fryksdals Härads Nedre Tingslag med en folkmängd af cirka 27,000 och en areal af omkring 11 qvadratmil, samt är utefter hela sin längd från norr till söder genomskuret af sjön Fryken, som med sin vattenyta ligger 200 fot öfver hafvet och är ansedd för att vara den djupaste insjön i Sverige. I följd af sin ovanliga djuplek, lägger sig Fryken sällan förrän i Januari eller Februari och under den långa tid af vanligen 3 månader som erfordras till denna betydliga vattenmassas afkylning, uppstiga ofta ur sjön dimmor, som omtöckna det omgifvande landskapet, och torde denna omständighet mäktigt bidraga till framkallandet af de härstädes talrikt förekommande ögonsjukdomarne. Landet består i allmänhet af skogbevuxna höjder och mellan dessa trånga och djupa dalgångar. Några af bergen uppnå en rätt försvarlig höjd, såsom det vid Frykens vestra strand uppstigande Tosseberget, hvilket är 1,000 fot högt, likasom den, 900 fot höga, vid sjön Rotten vackert belägna Jättekärnsklätten, som är utmärkt för sin yppiga vegetation och sin, för Wermland högst egendomliga flora. I trakten af Sunne kyrka, hvarest de bergshöjder, som beledsaga Frykens stränder, aflägsna sig från hvarandra, utbreder sig en någorlunda betydlig slättbygd, som är ovanligt tätt bebyggd, rikt befolkad och temligen bördig. I de högre belägna trakterna består jordmånen af sand, i de lägre deremot af jäslera, tunnt betäckt med svartmylla. Såsom endemiska sjukdomar anföras företrädesvis kroniska magkatarrher, bleksot och rheumatism. En gemensam orsak till dessas talrikhet är att söka i den usla och tunna beklädnad, som numera allmänt nyttjas, hvarjemte den dåliga kosten, det myckna tobaksrökandet och kaffedrickandet torde i väsendtlig mån bidraga till framkallandet af de båda förstnämnde sjukdomarne. Fryksdalingen ådrager sig oftast rheumatism och»magsve» under sina körningar i bergslagen och arbeten i skogarne, då han vanligen är illa logerad och dessutom lefver endast på torr föda. ögonsjukdomar af hvarjehanda slag äro också mycket allmänna, hvartill orsaken torde vara att finna, dels i det bländande skenet från den på höjderna, om våren, länge qvarliggande snön, dels i de täta och kyliga dimmorna, som tidtals uppstiga ur sjöarne». (Prov.-Läk. öhrman). Uddeholms distrikt 2 ), som»utgör en del af Filipstads provincialläkare-distrikt och innefattar Ekshärads, Råda, Sunnemo och Gustaf Adolphs socknar, eller Elfsdals Härads Nedre Tingslag, har en utsträckning från norr till söder af omkring 7 mil, och från öster till vester af omkring 5 mil. Folkmängden utgör 17,183 personer, hvaraf ungefär lyda under Uddeholms bolag. Till läkarens område höra dessutom nämnda bolags bruk och egendomar inom närgränsande distrikter. Inalles äro 8 jernbruk och 3 hyttor inom distriktet belägna. Det genomflytes i hela sin längd af Klarelfven, hvars floddal mot norr alltmera sammantränger sig under det att de omgifvande bergens höjd tilltager, öster om Klarelfven och parallelt med densamma går en rad af långsträckta sjöar, som genom Ufån mottaga och gifva aflopp åt en del af Vesterdalarnes fjellvatten. Trakten omkring dessa sjöar är den naturskönaste och jemförelsevis bördigaste delen af distriktet, östra delen af detsamma, eller Gustaf Adolphs kapellförsamling, är en vild skogstrakt, uppfyld af sjöar, berg och moras. Den nordöstra, mot Dalarne gränsande, delen utgöres af s. k. Finnbygd, om hvars första bebyggare ännu många ortnamn och traditioner bära vitne. Folket derstädes kallas ännu af den öfriga allmogen för»finnar», ehuru de numera hvarken i språk eller lefnadssätt ega något egendomligt. Jordmånen, bestående hufvudsakligen af elf- och mo-sand samt jäslera, är föga tacksam för odlarens möda, och den knappa skörden härjas nästan årligen af nattfroster. Hafra är hufvudsädet; råg och korn odlas föga; af rotfrukter uteslutande potates. Klimatet är, i förhållande till breddgraden, ovanligt hårdt, synnerligen i den af skogsmyror uppfylda»finnbygden», der kölden under de sednare årens vintrar ej sällan närmat sig qvicksilfrets stelningspunkt. Innevånarnes lynne och lefnadssätt bär också prägeln af den karga natur, som fostrat dem. Deras bostäder äro mestadels usla kojor, mörka och l ) Jfr Çollegii berättelse 1866, sid ) Jfr Collegii berättelse 1851, sid. 54, 1861, sid. 73.

13 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westmanlands län. 5 dragiga, der hela familjen oftast bor sammanpackad i ett rum. Snyggheten är dock mångenstädes bättre iakttagen än man under sådana förhållanden kunde vänta. Klädedrägten eger numera ingenting utmärkande. Att de förut allmänt brukliga pälsarne och tröjorna af fårskinn och de hemväfda ylleplaggen alltmera utbytas mot tunna fabriksväfnader, är här som annorstädes ett beklagligt faktum, hvars inverkan på helsotillståndet ej kan bestridas. Födan är till största delen vegetabilisk: gröt och välling af hafre eller råg, framför allt den s. k.»näfgröten», en halfkokt mjölröra, som hopknådes med händerna och ätes ined något fläsk eller sill; detta är Elfdalingens största läckerhet. Bränvinssuperiet aftager årligen, i synnerhet bland det- uppväxande slägtet; kaffekonsumtionen deremot är här, som annorstädes, i en betänklig tillväxt. Tobak förbrukas likaledes i betydlig mängd, mest i form af rulltobak, som dels tuggas, dels karfvas och rökes i korta jernpipor, såväl af qvinnor som män. Snus nyttjas ej. Männens sysselsättning, utom det ringa och vanskötta jordbruket, utgöres mest af timmerafverkning och flottning, samt kolning och körslor åt de många bruken och hyttorna. Några slöjder idkas ej, utan tillbringas de långa höstoch vinterqvällarne ofta i fullkomlig sysslolöshet. Qvinnorna deltaga ofta i männens göromål och sysselsätta sig inomhus med spanad och stickning, i hvilken handslöjd de ega ej obetydlig skicklighet. Folklynnet är ytterst flegmatiskt, fromt och förnöjsamt : en ärligare befolkning torde knappast finnas. I intelligens stå de visserligen ej på någon hög ståndpunkt, och i sedligt hänseende torde väl också åtskilligt vara öfrigt att önska, men svårare brott äro dock så godt som okända. Läseriet, på sednare åren genom kringstrykande kolportörer utplanteradt och af inflytelserika personer omhuldadt, har måhända bidragit till fylleriets minskande, men å andra sidan äfven alstrat ofördragsamhet och krass bokstafsdyrkan, vidskepelse och stundom sinnesrubbning. Bleksot och hysteri hos qvinnor stå ofta på denne basis». (Distrikts-Läkaren Hööh.) Westmanlands län. Wåla provincialläkare-distrikt 1 )-»Den kroniska rheumatismen är här rätt allmän, ehuru för densamma sällan sökes någon bot, emedan då den egentligen vid en mera framskriden ålder blir besvärlig, man tröstar sig med att»det är väl bara gikten», hvilken anses såsom en naturlig följeslagare till ålderdomen. Orsaken torde få sökas uti den här inom distriktet rådande rikedomen på vattensjuk mark med rå luft och tunga dimmor; hvarförutom folket har för vana att om sommarmorgnarna utgå till sitt dagsarbete (äfven långt ifrån hemmet) klädde i bara skjortärmarna, och således illa skyddade för de omslag i väderlek och temperatur, som kunna inträffa innan de sent på aftonen återvända hem». (Prov.-Läk. Lefjler.) Ferna distrikt, som»består af Gunnilbo, Heds och Skinnskattebergs socknar, tillsammans utgörande Skinnskattebergs Härad, med omkring 6,500 innevånare, genomlöpes från norr till söder af Hedåsen, som delar de inånga sjöarne inom detsamma i tvenne större vattendrag, hvilka, gående det ena genom dess östra, det andra genom dess Vestra del, nedanför densamma sammanflyta och bilda Hedströmmen. Beläget fot öfver hafvet består det till största delen af berg, skogsmark samt talrika sjöar och kärr. Eufvudnäringarne äro jern- och skogshandtering samt. något jordbruk, hvilket sednare dock, till följe dels deraf, att den odlade jorden utgöres af sand- eller mojord eller svagare lera, samt dels af dess ringa vidd, på långt när ej kan fylla ortens behof af säd. Man kan dock hoppas, att jordbruket småningom kommer att höjas, enär forslandet af brukens produkter till Mälarhamn, som förut till största delen sysselsatte allmogen och drog den från jorden, genom Köpings-Uttersbergs-banan till en del upphört. Befolkningen, till största delen bestående af brukens underhafvande, är dels jordbrukare dels smeder och torpare, och kan i allmänhet anses berga sig temligen hjelpligt. Hvad lefnadssättet beträffar, finnes intet anmärkningsvärdt att anföra, utom allmogens myckna vistande på landsvägarne och arbete i skog och kolkojor, hvilket tvinl ) Jfr Collegii berättelse 1864, sid. 8.

14 6 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Södermanlands län. gar dem att lefva på matsäcksmat och torrföda. Bränvinsmissbruket har på sednare tider minskats, men finnes ännu, i synnerhet bland smederna, hvilka förtjena mest, men också lefva högst. Lördagarne ser man en mängd hustrur och barn, i synnerhet till smederna, på väg till landthandlandena för att hemta bränvin åt männen till Söndagen. Sedligheten kan ej sägas stå på särdeles hög ståndpunkt. Allmogens klädedrägt är den vanliga; dess bostäder hjelpliga, utom på några ställen, der till följe af ökad skogsafverkning och jerntillverkning, arbetspersonalen betydligt ökats, men nya bostäder ej hunnit byggas, hvilket missförhållande man kan hoppas småningom kommer att rättas. Några för distriktet karakteristiska endemiska sjukdomar finnas ej, om icke dit få räknas de ofta förekommande bronchial- och magkatarrherna samt rheumatiska åkommor och bleksot, af hvilka.de 3 första sjukdomarne till stor del måste tillskrifvas folkets förut nämnda sysselsättning och lefnadssätt». (Distrikts-Läk. Lind.) Södermanlands län. Daga provincialläkare-distrikt»består numera endast af följande 6 socknar: Björnlunda, Frustuna, Cathrinenäs, Gryth, Gåsinge och Dillnäs med tillsammans en folkmängd af 7,131 innevånare, och innefattar den mellersta delen af Södermanland, samt har en bördig jordmån i dälderne mellan de många skogbeväxta höjderna. Allmogen utgöres till största delen af sjelfegande besuttne bönder. Vid herregodsen herrskar statdrängssystemet. Allmogen är välbergad, nykter, arbetsam och i hög grad sparsam, bibehållande såväl i lynne som lefnadsvanor och klädedrägt något gammaldags och allvarligt. Byggnadssätt och åkerbruk stå i förhållande härtill. Egentlig fattigdom finnes ej ibland allmogen. Fattigdomen utgår, der han finnes, ifrån herregårdarne, hvarifrån statarnes familjer rekrytera socknarnes fattigvård. Denne är på några ställen så ordnad, att underhållet sker genom entreprenörer, hvilka betalas med penningar, som utgå efter fyrktalsberäkning. Härigenom torde de fattiga blifva mindre väl tillgodosedde, än när fattigdelen utgick in natura. Frustuna sockens fattigvård har hårdt betungats genom den derinom uppväxta stationen Gnesta, der en mängd löst folk slagit sig ned, lockade af hoppet öm en tillfällig arbetsförtjenst. Der frodas osnygghet och liderlighet bland elände och fattigdom. Daga-allmogen lefver godt, fastän icke öfverfiödigt. Bränvin njutes ej i öfverflöd och icke i hvardagslag, kaffe deremot fortares i ymnighet, ehuru icke till sådant öfverflöd, som i åtskilliga andra orter». (T. f. Prov.-Läk. L. Hœrén.) Göteborgs och Bohus län. Håby provincialläkare-distrikt 1 ), beläget i mellersta Bohus län,»består numera endast af Tunge, Stångenäs, Sotenäs och Sörbygdens härader, med nära 30,000 innevånare. De 3:ne förstnämnda häraderna ligga till en del utmed hafvet, hvars 2:ne i nordlig riktning djupt inskjutände vikar, Åby- och Gullmars-fjordarne, skilja dem från hvarandra. Sörbygden och en del af Tunge härad gränsa intill Dalsland. Största längden är 6 à 7 mil och största bredden nära 4 mil. Från läkarebostället till hafvets närhet är öfver 2 mil, ehuru det är blott i mil till Ferlefskilen, en af Gullmarns 2:ne slutändar, men der är så långgrundt vatten, att man behöfver en timmas tid för att från Håby komma till ett passande badställe. Landet höjer sig emot öster och nordost och högsta höjden öfver hafsytan är 3 à 400 fot. Några berg i Tunge och Sörbygden ligga ännu 1 à 200 fot högre. Arealen utgör 7 à 8 qvadratmil och består till största delen, ungefär $ af berg, emellan hvilka ligga större och mindre bördiga dalar eller vanligen blott mindre jordrymder. Bergens massa utgöres hufvudsakligen af granitartad gneis och bildar, med undantag af nordöstra delen, Sörbygden, sällan större sammanhängande bergskedjor, utan oftare spridda klippor och bergskullar, utan ordning kastade om hvarandra. Såsom nämndt är hafva bergen ingen anmärkningsvärd höjd, men utmärka sig, i synnerhet i de sydliga häraderna, genom egna, underliga formationer och de beryktade hällristningarne, samt stupa på några^ställen, vanligast vikarnes östra sida, lodrätt i sjön eller bilda djupa hålvägar. En stor del af bergen bildar ödsliga fjéll, sällan») Jfr Collegii berättelse för år 1859, sid. 14.

15 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Göteborgs och Bohus län. 7 beväxta af annat än mossa, ljung- och en-buskar eller små af blåsten pinade dvergträd, en annan del, på kusten och i skärgården, utgöres af tusentals större och mindre, kala, af det oroliga hafsvattnet och den ständiga blåsten polerade klippor och skär, blottade på all vegetation. Minsta delen är skogbeväxt, men på flera ställen äro bergen omgifna af en vacker krans af löfträd. Sörbygden är den skogigaste delen, men skogen har på sista tiden blifvit mycket illa åtgången och knappast torde der nu finnas någon grof stamskog. Gran och furu, al och björk äro de vanligaste trädslagen. Ekar finnas ännu vid några större herregårdar, men bilda knappt någon skog. Äfven vacker och reslig bok finnes på det.vid Gullmarn belägna natursköna Holma med dertill hörande Bornö, samt vid Anneröd i Sotenäs, vid 58 29' n. bredd, hvilket sednare ställe torde vara bokens nordligaste gräns i Sverige. De inom distriktet befintliga sällsynta skogarne bilda således verkliga oaser, för en kort stund fängslande den förbiresandes hela uppmärksamhet; och för läkaren, som måste tillbringa en stor del af dagen på kärran, äro de längtansfulla föremål, ämnen för glädje, men äfven för smärta, vid tanken på huru vackert här säkerligen fordom varit och ännu kunde vara, men troligen aldrig mera skall blifva. Torfmossar, ofta innehållande inbäddade grofva trädstammar, finnas här i mängd, till och med i skärgården, ehuru ej särdeles stora. De anlitas flitigt till bränsle och äfven om de, såsom antagligt är, ännu tillväxa, så sker det likväl ej i någon rimlig proportion emot förbrukningen. Andra mossar och kärr äro sällsynta. Jorden består öfvervägande af lätt lera och lermylla, sällan sand, är lättbrukad och stenfri samt säges i bördighet vara jemngod med den förnämsta i riket. Såväl i som ofvan jorden finnas fornlemningar i myckenhet. På flera ställen, mest i Sotenäs och Stångenäs, ligga mäktiga fossila snäcklager och får jordbrukaren härstädes således till skänks ett dyrbart gödningsmedel, hvilket dock så litet värderas att det ofta begagnas till vägfyllnad. Trädgårdar och trädplanteringar äro sällsynta och finnas nästan endast vid herregårdarne. I fjellbygden finnas stora utmärker, men eljest är här brist på betesmark. Kreaturen följas vanligen af vallhjon, hvartill ofta väljas barn, hvilka, vanligen höljda i trasor och, liksom kreaturen, utsvultna, svårt pinas af blåsten och regnet och ofta förlora helsan. Sjöar och vattendrag, vanligen gående från norr till söder, finnas i mängd, ehuru de flesta obetydliga och ej förtjenta af någon särdeles uppmärksamhet, utom vid vattenflöden, till och med efter blott några timmars starkt regn, då de hastigt svälla öfver de låga dalarne och vägarne. Den största sjön är Bullaren, hvilken dock blott med sin södra ända intränger i distriktet, dernäst Kärn, en mil lång, högst \ mil bred, skiljande Sörbygden från Tunge härad och genomfluten af en från. Dalsland kommande elf, hvilken vid sitt utlopp vid det vackra Torp i Håby socken bildar några vattenfall och sedan under namn af Quiströms elf flyter genom den natursköna Quiströms-dalen och utfaller i Saltkälle-fjorden. I denna elf midt för det vackra Foss inmynnar den, äfven från Dalsland kommande, i vestlig riktning gående Munkedals-elfven, hvilken förut vid det vackert belägna Munkedal bildat ett temligen högt och vackert fall. Källor med vanligen godt dricksvatten, ehuru oftast illa skötta, hvadan vattnet vid regnväder lätt blir tjockt och lerblandadt, finnas vid de flesta gårdar, dock utsina de lätt vid torka och köld. Vid Sandåker i Krokstads socken är en källa med det friskaste vatten och af så riklig tillgång, att man ej kan annat än beklaga att den der påbörjade vattenkursanstalten, till följd af lokala förhållanden och dålig ekonomi, ej har någon.utsigt för framtiden. Af mineralkällor finnas endast några obetydliga surbrunnar. För saltsjöbad finnes vid Lysekil en badinrättning, som på sednare åren gått mycket framåt och, såväl genom sitt läge nära hafvet, som för hvad der gjorts till de besökandes beqvämlighet, förtjenar stor uppmärksamhet. Skada blott att der ej finnes någon nämnvärd vegetation och att, oaktadt bad-direktionens flitiga bemödanden, det ej är mycket hopp derom för framtiden. Vore det möjligt att det mil derifrån vid Gullmarn belägna Holma kunde flyttas dit och ej bortsopas af blåsten, så skulle Lysekil blifva den vackraste badort i norden. Vägarne inom distriktet ftro, i synnerhet i Sörbygden och norra Sotenäs, förfärligt backiga, och byvägarne äro ofta ofarbara, åtminstone måste en stark körsven gå bredvid och hindra

16 8 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Göteborgs och Bohus län. kärran att ramla omkull. Brist på grus och sand är på många ställen stort hinder för vägarnes iordningsställande, men brist på god vilja är likväl förnämsta hindret och aldrig sättes någon byväg i stånd utan föregående flerårige processer. Håby distrikt i dess helhet företer sålunda ett mycket omvexlande skaplynne och funnes här mera skog skulle det säkert vara en af rikets vackraste landsdelar. Men nu gifva de nakna bergen och ödsliga fjellen detsamma, åtminstone för fremlingen, ett dystert och fattigt utseende, långt mera än det verkligen är, ty finnas här massor af öde och fula trakter, så finnas här äfven bördiga dalar och ställen med så egendomlig och tilldragande naturskönhet, att få landskap torde kunna uppvisa vackrare, såsom herresätena Saltkällan, Holma och Torreby vid Gullmarn och Åby vid fjorden af samma namn, jemte många flera. Läkarebostället eger likväl föga lockande och är i många afseenden vanlottadt. Som en del af distriktet ligger i det öppna hafvets närhet, tager klimatet naturligtvis intryck deraf och äro således fuktig luft, regn och blåst öfvervägande. Ehuru årets medeltemperatur här är något högre än inuti landet, så är likväl klimatet långt ifrån mildt, utan kan snarare, till följd af den här rådande hafsvindens starka tryck, kallas hårdt. Den stora nederbörden har säkerligen stor del i jordens fruktbarhet, ehuru den ofta är hinderlig för en ihållande och god bergning af grödan. Hafsvinden, sydvesten, är den herrskande och kännes till följd af dess styrka kallare än den verkligen är. Dess temperatur rättar sig naturligtvis efter hafvets och är den således om vintern betydligt varmare och om sommaren under dagen vanligen litet kallare och under natten varmare än luften. Den kalla årstiden medför den töväder och om sommaren, när den blåser lagom, en behaglig svalka, men, när den har någon större styrka, kännes den rå och kall. Om vintern medföra nordliga och fullt vestliga vindar vanligen klart väder. Äfven en svag nordan eller nordostvind kännes denna tid isande kall. Höst och vinter uppstiger ofta ur hafvet en tjock och kylig dimma, hvilken utbreder sig långt inåt landet. Yrväder har de sednare vintrarne ofta inträffat och alltid med en rasande ostlig vind. Såväl till följd häraf som af den förhärskande sydvesten är vintern här mycket ostadig och sällan är här godt och ihållande slädföre. Vid sjelfva kusten och i skärgården visar termometern under vintern alltid några grader högre än blott kort väg, i mil, derifrån. Af förut anförda skäl borde temperaturen vid kusten under sommardagarne vara något lägre än inåt landet, men jag vet ej säkert om så är förhållandet, endast att vid kusten äro aftnarne och nätterna under sommaren, isynnerhet eftersommaren, när det ej blåser för hårdt, ovanligt behagliga, hvilket måste bero deraf att hafsvattnets temperatur ej är underkastad så stora förändringar som luftens och att värmeutstrålningen från hafvet gör temperaturskilnaden emellan natt och dag vid kusten långt mindre än blott kort väg derifrån. På träd- och buskvegetation verkar sydvesten på för denna vind öppna ställen tvinande och dödande dessa, men deraf hindras ej jordens bördighet och frambringande af lika goda gräs- och sädesskördar derstädes som i de bördiga dalarne. -Äfven en frisk person med goda lungor, men ovan vid hafsluft, besväras i början af den härstädes rådande häftiga blåsten, men kläder han sig ordentligt, vänjer han sig snart dervid och mår, såsom jag sjelf erfarit, väl deraf. Onekligen är Bohus läns kustbefolkning, åtminstone den manliga delen, ehuru väderbiten och i hela sitt väsen bärande intryck af ett hårdt klimats inflytande, en af landets kraftigaste och mest härdade, och säkerligen har den till största delen att tacka den friska luften för sin starka helsa. Men må vi ihågkomma att denna befolkning ifrån barndomen vänjes såväl vid den skarpa luften som vid umbäranden af alla slag. Helt olika är förhållandet med de lungsotspatienter som komma hit för att söka helsan. Många af dem veta ej hvad frisk luft och blåst vill säga och torde nödgas tillbringa många dagar inomhus. De skola ej rosa marknaden, som man säger. Såsom en vistelseort för kroppens härdande i allmänhet och således äfven för att stärka lungorna är deremot ett längre och verksamt uppehåll vid vestkusten, liksom sjöresor i allmänhet, jemte njutandet af de sköna hafsbaden säkerligen förträffligt. De kraftiga baden, såväl varma som kalla, jemte gyttjeingnidningarne äro säkert välgörande för en mängd åkommor, och att luften här är nyttig

17 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Göteborgs och Bohus län. 9 för gamla frossor och frosskakexier torde kunna slutas deraf att frossfebrar numera har aldrig förekomma. De hafva likväl funnits här förut, ty jag har talat vid flera här bosatta personer, som försäkra att både de och andra här boende för 20 à 30 år sedan haft svår frossa. Detta förhållande bekräftas äfven af Holmberg i hans Bohus läns historia. Likväl torde klimatet ej böra förbjudas alla bröstpatienter. Den som endast har svagt bröst och möjligen anlag för tuberkulos eller phtisis eller besväras af annan bröstsjukdom, som ej är af svårare beskaffenhet än att den sjuke utan olägenhet kan utsätta sig för den för friska, behagliga här rådande sommarsydvesten, den må resa hit. Han tyckes snart vänja sig vid luften och uppehåller han sig bär blott under somrarne och i öfrigt är försigtig och i synnerhet kläder sig väl, så skall han säkert återvända hem med förbättrad helsa. Bleksotspatienter som söka helsan vid vestkusten böra kläda sig mycket väl. För att gifva något stöd åt min åsigt att Håby klimat i dess helhet ej är mildt, utan snarare hårdt och ej gynnsamt för dem som lida bröstsjukdomar, får jag anföra, att af under de 2:ne sista åren anmälde akuta sjukdomar, utom epidemier, utgöra bröstsjukdomar 33 procent. Skulle härtill läggas kroniska bröstsjukdomar, för första gången anmälde, så utgöra bröstsjukdomarne tillsammans öfver 50 procent. Omkring 90 lunginflammationer vårdas hvarje år och lika många akuta katarrher, och af dessa sjukdomar inträffa många under Juni och Juli månader. Sktofler och bleksot tyckas förekomma lika allmänt vid kusten som inuti distriktet. Bleksoten uppträder i proportion lika ofta hos de välbärgade som hos de fattige och ofta redan vid 8 à 10 års ålder, samt ibland äfven hos gossar. Magsyra af alla former är här mycket allmän. Ej så sällan öfvergår den, isynnerhet hos bleksotspatienter, till magsår. Mask klagas mycket öfver och alla plågor i underlifvet anses bero deraf. Maskfrö fortares äfven kopiöst, i synnerhet af barn, och orsakar säkert mera ondt än den oskyldiga masken. Rheumatiska åkommor, här kallade gikt, förekomma allmänt. Hudsjukdomar äro ej sällsynta, i synnerhet frodas skabb. Radesyge har jag ej sett till. Döfhet och lomhördhet förekommer ofta och torde bero af den ständiga och stärka blåsten. Hvad folkets fysiska, intellektuella och moraliska utveckling beträffar, gå vex-lasr den mycket, och svårt är att göra en rättvis skildring deraf. Folket är i allmänhet väl ännu kraftigt och härdadt, i synnerhet kustboen, och här är ej brist på starka och resliga karlar, ehuru klena och i synnerhet småvexta personer finnas i mängd. Qvinnorna, såväl de gifta som uppvexande, och barnen äro i allmäuhet klena, hvarjemte det stora antalet fattiga bär nödens prägel. Kläder, föda, bostad och sysselsättning hafva naturligtvis här såsom öfverallt ett märkbart inflytande på helsotillståndet. Bonden bär vanligen vadmalskläder och ofta 2:ne ylletröjor utanpå skjortan och en mängd halsdukar. Vid helger och kalas brukas vanligen finare svarta kläder. Men qvinnorna äro deremot ej så varmt klädda och hafva vanligen endast bomullskläder och granna schawletter. Vid kalas begagna de förmögnare bondhustrurna sidenklädningar. Torpare och backstngusittare.hafva för det mesta dåliga och trånga kläder och en del fattiga gå nästan nakne. Ehuru fattigvårdskostnaderna äro ovanligt höga fi Håby äro de 5 gånger högre än alla kronoutskylderna), är bettlande allmänt, men tiggaren förstår lika litet som Bohuslänningen i allmänhet»tt vara ödmjuk. Hans vanliga begäran är: Ni ska' ge mig lite mat eller en slant, eller dylikt. Inne i stugan vill Bohuslänningen hafva qväfvande varmt, men det hindrar honom ej att midt i vintern i en öppen rock färdas långa vägar och att utan särdeles olägenhet för tillfället blifva genomvåt. Födan ht vanligen klen och enformig och äfven bonden består sig sällan annat än tunnt, ojäst hafrebröd, möjligen rågbröd till frukost och kall, tjock rågmjölsgröt till afton, salt småsill, potates (på sednare åren sällsynta), surt dricka och om sommaren sur mjölk, allt förtärdt i stora qvantiteter, derjemte kaffe och ibland bränvin. Bonden har vanligen äfven litet salt flftsk, men högst sällan kött eller fisk. De» fattiges föda är kaffe och hafrebröd eller hafremjölsvälling samt litet salt eller saltlake. All mat fortares kall, utom kaffe, som flitigt fortare» af husets alla medlemmar, men det är vanligen dåligt och illa beredt. Bränvin bru- Sundhtt$-Colhgn and. Beråttelte får år

18 10 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Göteborgs och Bohus län. kas säkert ej så ofta som under den gamla goda tiden, men sällan kommer läkaren till en bondgård utan att de vilja truga i honom denna kära dryck, jemte kaffe eller t. o. m. kognak eller något uselt vin, och blifva de förvånade när läkaren förklarar dessa drycker skadliga för helsan. Men brukas bränvin ej så ofta hemma, så tages nog skadan igen vid resor, kalas eller andra folksamlingar och efter sådana nöjen möter man ofta rusiga och skojande sällskaper. Männen förtära vanligen kaffe och bränvin tillsammans, hvilken kära dryck kallas halfva. Likvisst har jag träffat unga män som ej förtära bränvin och som inse hela vådan af dess bruk. Tobak begagnas i alla former, och anses för något särdeles rart och mycket helsosamt emot bröstsveda. Äfven qvinnor röka gerna sin snugga. Bondens stuga består vanligen af ett kök, jemte ett temligen stort hvardagsrura, innanför hvilket är ett mindre rum utan eldstad. I Sotenäs härad finnes ej annan ingång än genom köket. Förmögnare bönder, mest i Foss, hafva större hus med många rum, hvaraf likväl sällan mera än ett begagnas till hvardagsrum. Kakelugnar brukas sällan, utan i stället norska jernspisar, som eldas med torf och i hast göra rummet qväfvande varmt, hvarefter det lika snart utkyles dock underhålles elden gerna dagen om. Innanfenster brukas allmänt och ibland få de sitta i året om och såsom ursäkt derföre får man höra att de ej förstå taga ur dem. Så förhåller det sig med flera andra enkla göromål, som heldre försummas än att Bohuslänningen skulle befatta sig med något som han ej specielt lärt. Renlighet inomhus hör ej till ordningen för dagen och i synnerhet är Sörbygden renommerad för den der i alla hänseenden rådande osnyggheten. Utom höns gå svinen in och ut efter behag och i några stugor har jag sett t. o. m. kor i vänlig samtrefnad med menniskorna. Lyckligtvis äro stugorna långt ifrån välbygda och luften tränger tätt in i springorna, hvarjemte jernspisarne sällan hafva spjell. I de usla backstugorna finnas ej jernspisar utan en dåligt murad gråstensspis med en fallucka ofvanpå skorssten i st. f. spjell. På gårdarne ser ej heller snyggt ut och höst och vår är det svårt äfven för kreaturen att taga sig fram derstädes. Den besutna kustboen, sjömannen och storsjöfiskaren lefva vanligen bättre och tyckas äfven stå högre i intellektuelt hänseende än den öfriga befolkningen, med undantag af några förmögna bönder, som haft tillfälle att se sig litet om. Hvad sysselsättningen beträffar, kan ej nekas att Bohuslänningen är lättjefull, långsam i sina rörelser och gerna hvilar sig, i synnerhet mannen, som sällan idkar någon husslöjd och således hela den mörka årstiden är nästan utan sysselsättning. Af den klena födan kan man ej heller begära något ihärdigt arbete, men att förmå den envise Bohuslänningen att ändra lefnadssätt, och skaffa sig bättre föda är säkert omöjligt. Bjudes tjenstfolk bättre föda, ratas den, och få de ej sina vissa mål och rätter, så kan ingen större olycka drabba dem. Qvinnorna åligga alla inre jemte många yttre sysslor, och arbeta de flitigare än männen och idka t. o. m. på många ställen litet spanad och väfnad såsom husslöjd, men för öfrigt äro hustrurna vårdslösa rörande familjens och hushållets omvårdnad och bidraga derigenom till mången familjefaders ruin. Hufvudsakliga sysselsättningen är jordbruk och säges det hafva gått framåt på senare tiden, ehuru ännu mycket återstår att önska. Hafre odlas mest, dernäst råg med efterföljande vall af klöfver och timotej, något korn och hvete, det sednare mest på herregårdarne, samt potatis, sällan andra rotfrukter annat än på herregårdarne. Hafren har på senare åren stigit ofantligt i pris och deraf förledes allmogen att nästan uteslutande odla detta sade och skall det så fortgå och kreaturen få bara halmen, så skola säkerligen både jordbruket och ladugårdsskötseln gå baklänges. Den sednare står ej heller högt här, ehuru -det närliggande Norge är en god afnärnare för såväl kreatur som andra ladugårdsprodukter. Fiske och sjöfart idkas flitigt af kustboerna och de sparsamma förtjena derpå mycket pengar. Skogsskötseln är obetydlig och aftager för hvarje år. öfrig handtering idkas ej mycket, endast stenhuggeri på 2:ne ställen i Sotenäs nemligen Malmö och Hunnebostrand, hvarest graniten lätt låter klyfva sig i vackra block. Väderqvarnar och mindre, tidtals gående, vattenqvarnar finnas på flera ställen, dock äro kustboerna vanlottade i detta afseende och måste resa flera mil till de stora qvarnarne vid Torp och Munkedal, på hvilka ställen äfven

19 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Göteborgs och Bohus län. 11 finnas sågar. Vid Munkedal finnes äfven spik- och stångjerns-smide. Som arbetslönerna i Norge äro högre än här, utvandrar dit på våren en stor del af den lösa befolkningen och återkommer ej förrän emot slutet af året. Emellertid tyckas de ej spara mycket af förtjensten, utan få deras hustrur och barn ofta svälta. Landthandeln blomstrar öfver allt och kredit beviljas gerna, hvadan det stackars folket köper mera socker och kaffe samt öfverflödsvaror än det kan betala. Så följer utmätning och bonden får gå från bo och gård. Nog tyckes som det vore förståndigare att meddela folket upplysning och kunskaper först och friheterna sedan, alltefter som det förstode att till sitt bästa begagna sig deraf. Hvad folkets intelligens beträffar, kan man säga att Bohuslänningen är både qvick och dum. Det förra gäller om kustboerna och de som sett sig om på andra ställen. Men den genuina Bohuslänningen behöfver lång besinningstid för att reda sina tankar och är vanligen inskränkt. I allmänhet värderas här ej kunskaper, och bonden är ej mycket för skolväsendet. Herregårdame tyckas i detta fall öfva något inflytande, ty i Foss pastorat med många herregårdar finnas 4 fasta skolor, i Stångenäs, hvarest också äro flera ståndspersoner, finnas äfven 4, men i de öfriga häraderna äro herregårdar sällsynta och der finnas ej heller någon fast skola. Till följd af okunnigheten är Bohuslänningen äfven vidskeplig, fallen för qvacksalveri och religionsgrubbel. Han processar äfven gerna om de obetydligaste saker och tycker mycket om samqväm och folksamlingar samt försummar ej gerna marknader, auktioner m. m. dylikt. Han är i öfrigt gästfri, vänlig och med goda lampor får man honom långt, men han blir lätt retad och tål ej gerna befallningar, ännu mindre oförrätter, utan att söka hämnd. Sparsamhet ingår ej i hans lära, ty förtjenar han mera än som går åt för dagen och något tillfälle erbjuder sig att förstöra förtjensten, så är han ej sen dermed, i synnerhet om han är i trefligt sällskap och får tillfredsställa sin lystnad efter den lifvande svenska nektarn. Snål är han deremot till ytterlighet när det gäller familjens, gårdens eller samhällets nytta och trefnad. Hvad sedligheten angår, så är folket, efter den klena upplysning det fått, på sitt sätt gudfruktigt, iakttager noga yttre religiösa bruk, i synnerhet kyrko- och nattvardsgång, läser en mängd religiösa böcker och kan ofta katekesen utantill, men för öfrigt står sedligheten ej högre här än i andra landsorter och Bohuslänningen i allmänhet gör sällan upp någon affär utan att försöka att lura sin nästa, dertill uppfostrad alltifrån det stora sillfiskets tider». (Prov.-Läk. Goldkuhl.) Lysekils nybildade distrikt,»som genom Kongl, brefvet af den 3 Maj 1867 blifvit bestämdt att utgöras af Köpingen Lysekil samt Lyse socken med derinom belägna fiskelägen Stora och Lilla Kornö af Stångenäs härad, ön samt fiskeläget Malmön, Grafvernas kapell med dithörande fiskelägen Smögen, Grafverna, Hasselösund samt Tången af Sotenäs härad, hvilka platser förut tillhört Håby provincialläkare-distrikt, vidare öarna Skaftö och Gåsö med fiskelägena Fiskebäckskil, Södra Grundsund, Rågardsvik och Gåsö af Morlanda socken, som förut tillhört Oroust provincialläkare-distrikt samt Dragsmarks socken af Lane härad, förut hörande till Uddevalla provincialläkare-distrikt, innehåller en befolkning af cirka 8,000 personer, och utgöres till största delen af skärgård på en sträcka af 3J mils längd. Liksom den öfriga Bohuslänska kusten och skärgården består landet af kala, stela, skoglösa klippor med deremellan belägna mindre sträckor af odlad, ganska bördig jord. Hvarhelst någon klippa ger skydd för de häftiga vest- och sydvestliga stormarna, ser man också små träd skjuta i höjden, ehuru de icke nå längre än der skyddet slutar. Troligen skulle dock äfven här skogsodlingen så småningom lyckas, såvida folket kunde förmås göra försök dertill, men befolkningen här är icke mera böjd att arbeta för en framtid än på andra ställen. På de större öarna, der fiskelägen äro anlagda, finnes emellan klipporna ett temligen godt bete, hvadan innevånarne alltid hafva någon, om ock tidtals knapp tillgång på mjölk. Hvad angår Skärgårdsboens lefnadssätt, så utgör rågbröd jemte fisk och potatis hans egentliga föda. Då Bohuslänska fiskaren, synnerligen storsjöfiskaren, i allmänhet är förmögnare än den öfriga allmogen skulle han väl äfven någon gång kunna bestå sig köttföda, men denna är föga i hans smak. Bruket af kaffe deremot tilltager alltmera, och begagnas i alldeles oerhörda qvantiteter, ibland 12 à 14 koppar dagligen, och nästan aldrig kommer man in i en stuga utan att blifva bjuden på kaffe, som van-

20 12 Året Civila sjukdomar. Topografi. Endemiska sjukdomar i Östergötlands län. Ijgtvis redan är färdigt. Bränvinssupandet kan man icke säga är betydligt; endast då fiskaren kommer till städerna visar han i det afseendet sina minst vackra sidor, men i hemmet är han nykter, och då han är ute på fiske, förtär han nästan alls ingen spirituösa, hur ruskigt vädret än må vara och hur ondt han än sliter. Svagdricka, ibland af ganska dålig beskaffenhet, begagnas för det mesta till dryck. Klädedräkten är mycket varierande, men i allmänhet god och ändamålsenlig. Vid första ögonkastet kan inan knappast förstå, huru en fiskare ined sin öppna och korta stortröja förmår skydda sig mot den genomträngande och isande hafevinden, men när han börjar afkläda sig den ena ylletröjan efter den andra, deri ena halsduken efter den andra, ser man att han är varmt ehuru lätt klädd. Skärgårdsboens karaktär är öppen och liflig, häftig och högmodig satnt temligen opålitlig; att lita på hans löften är mer än vanskligt. Männen äro i allmänhet arbetsamma så länge de äro på sjön, men taga igen skadan, när de komma i hemmet. Qvinnorna deremot äro till största delen lättjefulla, samt mest sysselsatta med sqvaller och kaffedrickning hos grannsystrarna, hvarför också hemmen på sina ställen äro riktiga mönster af osnygghet och otrefnad. Boningarne hafva ett temligen likformigt utseende: ifrån en liten förstuga inkommer inan i köket, som ofta icke är försedt med brädgolf. Derifrån går en dörr in till dagligstugan, hvilken alltid uppvärmes genom en norsk jernspis, hvar- ' ifrån en skarp doft af torfrök sprider sig och som åstadkommer en torr, -het och ytterst otreflig temperatur. Bredvid dagligstugan, i hvilken maten merendels kokas i stället för i det s. k. köket, är ett mindre rum, hvarest familjens kläder, matvaror etc. förvaras. Då ofvannämnda sorts eldstad föga bidrager till ventilation, då fenstren äro fastspikade och utan gångjern, och dörren, som förut är nämndt, går ut till ett fuktigt kök, blir all möjlighet att erhålla litet frisk luft utestängd, och luften i dagligstugun allt utom behaglig och sund. 1 framtiden torde dock de husliga vanorna komma att förbättras, när folkskolan, hvilken hittills i skärgården varit temligen försummad, hunnit verka till hyfsningens spridande bland den ingalunda ointelligenta öbefolkningen. Bland endemiska sjukdomar anmärkas först och främst magsyra och dernäst bleksot. Huru stor del de illa ventilerade, öfverbefolkade och osnygga boningsrummen samt det oerhörda kafifedrickaodet har i dessa sjukdomar vågar jag icke yttra mig om, dock är det väl antagligt, att de icke spela någofl liten rol. Skrofleräro icke heller sällsynta och af rachitis hafva åtskilliga fall förekommit. Orsaken till den sistnämnda sjukdomen får väl till en del sökas, utom i de osunda bostäderna, äfven i folkets olämpliga uppfödningsmetod samt deras olyckliga vana att ständigt hafva barnen inomhus». (Distrikts-Läk. Loenbom.) Östergötlands län. Söderköpings provincialläkare-distrikt 1 )»består numera, sedan under förlidet år Finspånga läns härad blifvit derifrån afskiljdt och förklaradt för ett eget distrikt med station i Tjellmo, af östkinds, Björkekinds, Lösings, Bråbo, Meminings, Hammarkinds med Stegeborgs skärgårds tingslag och Skärkinds härader. Uti distriktet finnes 37 socknar och 2 städer, Söderköping och Norrköping, samt en köping, Waldemarsvik, hvilken sistnämnda dock till en del är belägen i Calmare län. Bråbo härad med tre socknar är tilldeladt distriktsläkaren vid Finspång, samt Gryths socken af Hammarkinds härad distriktsläkaren vid Waldemarsvik. Distriktets areal utgör nagot öfver 22 qvadratmil, hvaraf nära 2 qvadratmil vatten, och folkmängden, städernas inberäknad, uppgick, enligt «Sveriges officiella Statistik», den 31 December 1865, till 75,035 personer. Distriktet gränsar i norr till Jönåkers och Oppunda härader af Nyköpings län, i vester till Finspånga läns hårad, sjöarne Glan och Roxen samt Åkerbo och Bankekinds härader, i söder till Norra Tjusts härad af Calmare län, samt i öster till Östersjön, från hvilken de 3 stora vikarne, Bråviken, Slätbaken och Waldemarsviken djupt intränga i distriktet. Genom nordligaste delen af distriktet, nemligen Bråbo härad och den lilla del af Lösings, Björkekinds och östkinds härader, som är belägen norr om Bråviken, framstryka de skogbevuxna Kolmårdsbergen; den emellan Bråviken och Slätbaken belägna halfön, det s. k. Vikbolandet, är skogfattigt, men den södra delen af distriktet, nemligen Skärkinds och Hammarkinds härader, åtmin- 1) Jfr Collegii berättelse 1851, sid. 106, 1853, sid. 39.