UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). I serien ingår två bihang: 1851 bihang: Inledning till och återblick öfver 3:dje afdelningen Om allmänna hälsotillståndet i riket af Fr. Th. Berg 1853 bihang: Sundhets-Collegii underdåniga berättelse om Kolerafarsoten i Sverge år 1853 efter uppdrag af Collegium utarbetad av dess ledamot D:r A. Timoleon Wistrand Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd 1-50 Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009 urn:nbn:se:scb-b0-k0-5601_

3 SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE OM MEDICINALVERKET i RIKET SJETTE ÅRET. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER. KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 INNEHÅLL. Sid. 1. Kongl. Sundhets-Collegii embets-verksamhet Summarisk öfversigt af Medicinalfondens utgifter och inkomster Öfversigt af allmänna helsovården i riket 6. A. Läkarepersonal, distrikter och stationer 6. B. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar 7. Nedercalix 7; Carlstad 8; Arvika köping 9; Oroust och Tjörn 10; Wimmerby stad 10; Christianstads distrikt 11; Broby distrikt 12. C. Sammandrag af läkarnes embelsberättelser om under året gängse sjukdomar 14. a) Tabell öfver embetsresor för sjukvård och utgifter derför 14; antal fattige sjuke som erhållit fria medikamenter på medicinalfonden 15; vicarierande och biträdande läkare 16. b) Öfversigt af Väderleken 16; Årsväxten 17; Helsotillslåndet 18; Sjukdomsförhållandet inom hvarje särskildt län 18; Smittkoppor 19; Vattenkoppor 22; Skarlakansfeber 23; Messling 28; Kikhosta 33; Påssjuka 35; Strypsjuka 36; Diphteritis 37; Inflammatoriska och Katarrhala febrar 38; Gastriska och nervösa febrar 39; Hjemfeber 40; Kolera 52; Rödsot 72; Diarrhé 76; Frossa 77; Bölder och fulslag 87; Syphilis och kroniska hudsjukdomar 87; Elephanthiasis 88; Bitne af galna hundar 89; Mjeltbrandskarbunkel 91. c) Allmän återblick på helsotillståndet i riket Skyddskoppympningen 95. Tabell öfver ympningen i serskilda län 95; Belöningar för verkställd vaccination 99; Vaccinationsdepoternes verksamhet 100; Anslaget för vaccinationens befrämjande Sammandrag af rapporter från Civila sjukvårdsinrättningar A. Länslasaretter och Kurhus 101. B. Hospital 106. C. Serskilde sjukvårds- och välgörenhets-anstalter 111. a) Akademiska sjukhuset i Upsala 111; b) Serafimerordens-Lasarettet 112; c) Gymnastiskt- Orthopediska Institutet 112; d) Allmänna Electricitets-anstalten 113; e) Allmänna Barnbördshuset 114; f) Ammeskaffnings-Kontoret 115; g) Barnbördshuset Pro Patria 115; h) Allmänna Barnhuset 116; i) Provisoriska sjukhuset 117; k) Fabriks-Sjukhuset 118; l) Danviks enkhus och hospital 119; m) Sabbatsbergs fattighusinrättning 119; n) Drottninghuset 119; o) Diakoniss-anstaltens sjukhus 119; p) Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg 120; q) Barnbördshuset i Lund 121.

6 246 Sid. D. Helsobrunnar och Bad 122. Tabell öfver behandlade sjukdomar 122; Tofta brunn 124; Loka 125; Porla 126; Adolfsberg 126 ; Norrtelge 127; Gustafsberg 128; Marstrand 128 ; Strömstad 127; Torpa 129; Wenersborgs nya brunn 129; Thorhult 130; Lund 130; Medevi 131; Södra Vi 134; Lannaskede 134; Flugeby 134; Warbergs brunn 135; Ronneby 136; Ramlösa 137. E. Sjukvården vid Fängelserna Sammandrag af rapporter om de å rikets samtlige offentliga sjukinrättningar vårdade venerlske sjuke Helso- och sjukvården vid armén och flottan 153. a) Sammandrag af rapporter om Beväringsmönstringarna b) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid armén 168. Garnisonssjukhuset i Stockholm 169; Sappör-Compagniet 173; Kadett-Corpsen 175; Garnisonssjukhuset i Götheborg 176; Wendes Artilleri-kommendering i Christianstad 176; Depôt-Compagniet i Landskrona 176; Kronprinsens Hussarer 176; Arméens och Beväringsmanskapets vapenöfningar 177; Fästningarna Carlsborg, Carlsten och Waxholm 184. c) Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid flottan 186. Carlskrona station 188; Corvetten Lagerbjelke 188; Briggen Nordenskjöld 190; Stockholms station 190; Götheborgs depôt 190. d) Sammandrag af rapporter rörande revaccinationen vid armén och flottan 191. e) Andra ärenden rörande helso- och sjukvården 193. Undervisningen för sjukvårdsmanskap 193; Förändringar inom Läkarepersonalen vid armén och flottan 193; Pensionärer och stipendiater 193; Förordnade extra läkare 194; Koleraläkare 194; Kongl. Bref och Förordningar Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om medicolegala förrättningar Undervisningen vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet Understöd till vetenskapliga utrikes resor Apotheksväsendet 218. a) Den pharmaceutiska undervisningen 218; b) Apothekens antal och tillstånd 218; c) Tillkomne nya apothek och stadfästelse-privilegier 221; d) Medicinaltaxan 222; e) Handeln med arsenik Barnmorskeväsendet 224. Barnmorskeundervisningen, Barnsbördshusen, Barnmorskornes antal i länen 224; Instrumentalförlossningar Veterinärväsendet 233. a) Undervisningen 233; b) Länsdjurläkarnes verksamhet 236; Tabell öfver embelsresor och utgifter derför237; Allmännast förekomne sjukdomar hos hästar 237; Hornboskap 239; Svinkreatur 242; Hundar 242.

7 Stormäktigste Allernådigste Konung! Jemlikt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 3 Mars 1852, får Sundhets-Collegium härjemte öfverlemna dess underdåniga berättelse om

8 medicinalverket i Riket för år 1856; och framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter C. J. EKSTRÖMER. E G. ENGBERG. A. TIMOL. WISTRAND. C. U. SONDÉN. Stockholm den 30 September J. Ljungberg.

9 1. Summarisk uppgift på de af Sundhets-Collegium handlaggde mål år a) Inkomne mål: b) Utgångne expeditioner:*) *) Ibland desse torde serskildt höra nämnas: underdånigt utlåtande angående Provincialläkare-distrikternas reglering inom Wester-Norrlands län; angående ifrågaställd förändring af stationerna för Provincial- och Bataljonsläkarne inom Södra Helsingland; angående väckt fråga om Provincial- Iäkares anställande och ett apotheks anläggande vid Klinte å Gottland; angående ifrågaställd nybyggnad vid provincialläkare-stationen i Jerfsö af Gefleborgs län; underdånig framställning angående upphörandet af den hittills tillåtna prisförhöjningen å medikamenter vid apotheket i Östersund; underdånigt utlåtande angående sökt rättighet för Medicinae Candidater att sig tillgodo beräkna tjenstgöring vid Lasarettet i Lund; angående väckt fråga om förhöjd skjuts- och traktaments-ersättning till Provincialläkare för embetsförrättningar; underdånig framställning angående ökade arfvoden för verkställde niedicolegala besigtningar med flere förrättningar; underdånigt yttrande och förslag i afseende på förberedande åtgärder till vinnande af statistiska uppgifter angående dödsorsakerna; underdånig framställning med förslag till förnyadt reglemente för Barnmorskor; underdånigt utlåtande angående åtgärder i anledning af utbrottet af den elakartade lungsjukan i Skaraborgs och Calmar län; hvarförutom Collegium uppå nådig befallning, under den 8 Maj utfärdat Circular med ny förteckning å gifter och häftigt verkande medel, hvilka å apotheken skola hållas serskildt inläste.

10 2 2. Summarisk redogörelse för de till Sundhets-Collegii disposition ställde medel år A. Inkomster. Hela MedicinaJ-Staten för detta år upptager en total anslagssumma af 4 25,075 R:dr 24 sk., deraf frän Stats-Kontoret direkte skolat utgå: och återstoden, 30,280 R:dr 18 sk. 8 rst. af Sundhets-Collegium disponerad förbestämda ändamål, neml.:

11 3 tillkommer: I Kongl. Stats-Kontoret lyftade: samt serskildta inkomster:

12 4 Då till ofvanstående tillgångar, att af Collegium disponeras, ytterligare läggas: B. Utgifter. Med förestående tillgång hafva följande utgifter blifvit bestridde, nemligen: Till fartoters och smittosamma sjukdomars botande:

13 5 Behållning: Leverering:

14 6 3. Öfversigt af allmänna helsovården i Riket*). A) Läkare-personal, distrikter och stationer. Vid början af år 1856 voro i riket lediga: Under årets lopp blefvo ytterligare lediga: Ibland dessa ledigheter hafva under året blifvit återbesatte: Och återstodo alltså vid 1856 års slut obesatte: Under loppet af år 1856 hafva 8 läkare, dels i, dels utom tjenst med döden afgått och från läroverken utexaminerade läkare, så vidt anmälan derom hos Collegium blifvit gjord, tillkommit till ett antal af 25. Under året hafva 43 läkara idför Sundhets-Collegium aflagt det s. k. embetsprofvet och sålunda törvärfvat full kompetens till offentliga läkare-befattningar. *) Referent: Medicinal-Rädet Wistrand.

15 Uti förutvarande förhållande med läkaredistrikter och stationer samt läkares befordringgrätt hafva följande förändringar föregått: Sedan socknemännen i Bodum pastorat i Hernösands län åtagit sig att, jemlikt det af Rikets Ständer, för utgåendet af anslaget för en extra provincialläkare-befattning inom Ångermanland stadgade vilkor, uppföra och underhålla lämplig bostad åt läkaren; har genom Kongl. Brefvet d. 12 Januari 1856, med stadfästelse å socknemännens öfverenskommelse, extra provincialläkarens station blifvit bestämd att vara i Backe by af Bodunas socken och tjenstgöringsdislriktet att tills vidare utgöras af Lidens, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjellsjö och Tåsjö socknar af Södra Ångermanlands fögderi. Genom Kongl. Brefvet den 51 Maj 1856 har tjensteårsberäkning, i likhet med civile läkare i statens tjenst, uppå de vilkor som Kongl. Kungörelsen d. 47 Okt bestämmer, blifvit beviljad för en i södra delen af Stockholms län antagen distriktsläkare med tjenstgöringsdistrikt af Öknebo härad och med station i Södertelge stad. Genom Kongl. Brefvet den 1 November 1856 har enahanda tjensteårsberäkning medgifvits för en vid Finspångs bruk antagen distriktsläkare med tjenstgöringsdistrikt af Finspångs och Bråbo härader af Östergöthlaods län. Enahanda tjensteårsberäkning har också blifvit beviljad för läkaren vid fästet Kronan i Götheborg genom Kongl. Brefvet d. 12 Januari och för grufläkaren i Fahlun genom Kongl. Brefvet d. 19 December B) Sammandrag af läkarnes embets-berättelser om medicinsk topografi och endemiska sjukdomar. I likhet med hvad som skett i föregående underdåniga Berättelser får Collegium här meddela hvad som i provincialläkarnes embetsrapporater funnits ytterligare anfördt, till kännedom om dessa förhållanden i åtskilliga distrikter. Norrbottens län. Neder-Calix distrikt, består af Neder-Calix, Råneå, Öfver-Calix och Gellivare 6ocknar med en befolkning af omkring 48,000 menniskor. Marken är nästan öfverallt bergig och stenbuoden, men jordmonen är dock i allmänhet fruktbar. Ofantliga sträckor äro beväxta med barrskog, som dock är låg och gles samt närmare kusten och de större vattendragen redan så medtagen, att knappast ett enda träd förefinnes, som förr än efter många år kan användas till såg- eller byggnads-timmer. Inom distriktet finnas Gellivare malroberg, 2:ne masugnar, 3:ne större jernbruk, 42 större sågverk och 2:ne större skeppsvarf. Allmogens förnämsta sysselsättning är derföre dels att hugga och ifrån skogarna till sågverken nedföra timmer, dels att föra plankor och bräder från sågverken till lastageplatserna, dels kolning och tjärubränning, dels arbete vid skeppsvarfven, sågverken och lastageplatserna. Dessutom förekommer på många ställen, isynnerhet inom Öfver-Calix församling, handsågning, hvartill ofta redan användes gossar om 45 à 46

16 8 år, och följden af detta tunga arbete vid så tidig ålder, visar sig bäst hos nyssnämnde församlings beväringsynglingar, hvilka i uselhet svårligen kunna finna någonting motsvarande i hela riket. Åkerbruket ligger deremot i lägervall, och dagspenningarna äfvensom tjenstefolkets löner äro så uppdrifna, att den som vill- egna sig åt jordbruket, svårligen kan derpå använda annat arbete än sitt eget och sina barns. De som bo aflägset från kusten och vattendragen, sköta dock sin jord med något mera drift, och dessa äro också i allmänhet de, som stå sig bäst. I de vid kusten belägna byarna idkas strömmingsfiske och på några ställen, utefter de större vattendragen, laxfiske. Med den ökade arbetsförtjensten hafva äfven behofverna stigit och någon benägenhet till hushållning har man svårt att upptäcka, isynnerhet hos sådana som bäst behöfde den. I de flesta byar finnes ungefär lika många inhysingar som bönder. Dessa tillbringa till större delen sommaren med arbete vid lastageplatserna och flere af dem, som, sedan lefnadskostnaden för dem sjelfva och deras familj blifvit afdragen, kunde för hvarje vecka hafva i behåll 8 à 40 R:dr, ligga likväl under vintern fattigvården till last. Hvad angår lefnadssättet, så utgöra tunn-bröd af kornmjöl, saltad, torr och färsk fisk, torrt kött jemte sur mjölk och något potatis, allmogens föda. Till dryck användes sur mjölk och vatten. Bränvinssuperiet är bär mindre allmänt än i de flesta andra trakter, och har isynnerhet efter den nya bränvinsförordningens tillämpande, mycket aftagit; men såsom surrogat användes Aether spirituosus utspädd med några gånger sin qvantitet bränvin, som af de flesta handlande, under namn af Hoffmans droppar, försäljes till allmogen, mest inom Öfver-Kalix och Gellivare socknar. Kaffe fortares oerhördt starkt och i orimliga qvantiteter, och i den uslaste koja, der födoämnen eljest saknas, står dock kaffepannan större delen af dagen på elden. Fattighjonen underhållas till en del genom bidrag af penningar och spanmål. Andra hafva sig anvisadt ett visst område, inom hvilket de tillbringa en del af året i hvarje hushåll. En stor del utleges efter entreprenad åt den minstbjudande. Folkskolor finoas inom alla församlingarna både fasta och ambulatoriska. De vid kyrkoställena belägna skolhusen äro alla nybygda, stora, ljusa och sunda. Ibland endemiska sjukdomar namnes Bennikemask, för hvilkens allmänna förekommande i de närmare kusten belägna trakterna, ingen närmare förklaringsgrund torde finnas än det dåliga dricksvattnet, helst på de stälien der vattnet är bättre, masken är sällsynt. Vidare: Conjunctivitis som allmänt förekommer hos lapparna i Gellivare och hvartill orsaken är lätt insedd, då man erinrar sig deras lefnadssätt, samt Magsyra som är temligen allmän inom hela distriktet och till stor del anses härröra af det omåttliga kaffedrickandet. (Prov.-Läk. Tyselius). Wermlands län. Carlstads provincialläkaredistrikt utgör ett lågt kustland utmed Wenern, i hvilket från norr nedskjuta låga skogbeväxta bergåsar från Philipstads bergslag och Norska fjellen. östra delen har en bördig jordmån, till en del bestående af mylla, så att kring Christinehamn odlas temligen mycket hvete, hvilket annars förekommer sparsamt i Wermland; mellersta delen, Klar-Elfvens alluvialbädd, består för det mesta i sandjord samt är omkring Carlstad föga fruktbart, den vestra åter, Nors-Elfvens floddal, har mycket lerjord och är temligen bördig. Skogstillgången har de sednare åren mycket minskats

17 minskats genom afverkning af sågtimmer. Några trakter, t. ex. en del af Kihls socken sakna redan skog till husbehof. Wermlänningen är gästfri, glad, lätt, ofta lättsinnig. I mån af en stigande välmåga, följden af ett förbättradt jordbruk och betydligt ökad arbelsförtjenst, söker allmogen, här som annorstädes, att i lefnadssätt och klädsel, vida mer än i snygghet och komfort, härma ståndspersonsklassen. Kaffedrickandet är alltför mycket utbredt, men utom på kaffe bjudes man vanligen bos förmögnare bönder, på bränvin naturligtvis, men äfven på vin, punscb, toddy och bäijerskt öl. I mottagning som i klädsel söker den efterhärmande allmogen mer det konstiga än det enkla och ändamålsenliga. Gröfre brott och stölder hafva, isynnerhet på sednare åren blifvit mer sällsynta; förseelser mot bränvinsförfattningarne förekomma deremot icke sällan. Nykterheten har förr ingalunda varit Wermlänningens starka sida; förhållandet är dock nu otvifvelaktigt äfven härutinnan bättre än fordom, och den allmänna belåtenheten med den nya bränvinslagstiftningen ger godt hopp för framtiden. Bränvin finns numera sällan i hvardagslag i den mindre bemedlade allmogens hem. När bonden kommer in till staden tager han dock sin skada igen, och knappt någon af de äldre torde väl återvända hem fullt nykter. "Naturam furca expellas, tamen usque rucurrit". Det så kallade bäijerska ölet, som redan i myckenhet tillverkas och drickes, torde nog blifva ett gerna begagnadt surrogat. Lättsinnet i ungänget könen emellan är mycket allmänt. Antalet af oäkta barn är äfven på landet stort och i städerna, åtminstone i Carlstad, ganska betydligt, till icke ringa tunga för fattigvården. Jordbruket blir allt mer och mer den hufvudsakliga näringen; dess afkastning lemnar ofta öfverskott till utförsel åt andra orter. Flera större och mindre jernbruk och sågverk finnas, bland de sednare en större ångsåg, anlagd för några år sedan i närheten af Carlstad. Bland de få fabrikerna må nämnas en klädesfabrik i Carlstad med ej obetydlig tillverkning. På landet finnes ej andra fabriker än något mindre garfveri eller färgeri. En tändsticksfabrik i Öfre Ullerud är för närvarande utan arbete, i brist på virke. (Prov.-Läk. Lagerstedt). Arvika Köping, med en folkmängd af något öfver 800 personer, har ett sundt läge på och vid en bergsluttning ned emot den s. k. Arvikaviken af Glafsfjorden. Köpingens norra del är bygd på sjelfva bergsluttningen; den södra, bäst bebyggda delen, ligger lägre på ett mot viken sakta lutande jemnt plan, hvars grund är lera. I vester, norr och öster är den omgifven af skogbeväxta höjder. Den är reguliärt anlagd med breda, raka, hvarannan räkvinkligt skärande gator. Husen äro i allmänhet mindre omsorgsfullt uppförde och omsedde, hvadan köld och drag i rummen, under den kalla årstiden, oaktadt den temligen ymniga tillgången på vedbrand, framkalla och underhålla katarrhala åkommor, isynnerhet i de mindre bemedlades bostäder. Invånarne utgöras hufvudsakligen af handlande och handtverkare hvilka hafva sin inkomst af de för lyx och propreté fallna Jössehörningarna. Folket i orten omkring köpingen är i allmänhet välbergadt, har på de sista åren gjort raska framsteg i silt landtbruk så att orten de 2:ne sista åren kunnat exportera säd til! ett ej obetydligt belopp, då den förut måst köpa sitt behof från sädesrikare provinser. Bränvinssuperiet, hvilket tillförene flitigt bedrifvits på köpingens krogar, synes nu nästan försvunnit. 9

18 10 Hvarken i köpingen eller i församlingarna deromkring finnas några allmänna fattigförsörjningsanstalter eller fattighus, utan är fattigvården så organiserad att hjonen antingen gå på roten eller på entreprenad utlegas. Inga fasta folkskolor finnas, utan flyttas skolan från den ena gården till den andra, hvarvid ofta vintertiden för små rum begagnas i förhållande till antalet skolbarn. Som folket i allmänhet är vettgirigt, skrif- och läskunnigt, så uppfostras barnen lätt dertjll. På få orter i riket torde allmogen så allmänt sysselsätta sig med läsning af böcker och tidskrifter som i denna ort. (Distr.-Läk. Gullstrand). Götheborgs och Bohus län. Oroust och Tjörns distrikt: Den försvårade åtkomsten af bränvin fortfar att på denna ort verka i högsta grad förmånligt. Sällan eller aldrig ser man någon person öfverlastad på andra ställen än på de gästgifvaregårdar der utskänkningsrätt finnes. Många familjfäder, som förr offrade hela sin välfärd på dryckenskapen, använda nu sina krafter på förbättrandet af sitt jordbruk och tänka derigenom mer på sin familj än någonsin förr. Deremot synes förbrukningen af kaffe vara i väl starkt tilltagande och det fortares utan undantag af alla åldrar samt torde här få anses som en af hufvudorsakerne till den här i orten så allmänt förekommande cardialgien och chroniska gastriten. Numera finnes knappt ved denna oundgängliga artikel att få för penningar. Den lilla skog, mest ung, som finnes qvar, anfalles med ett förvånande raseri och användes dels till båtvirke så mycket som dertill duger och dels till ved som till kringboende försäljas till priser som betydligt öfverstiga dem i städerna. Svårigheten att skaffa ved har kommit skärgårdsboen och hemmansegaren att se sig om efter torf och fyrkol, hvilka dock äfven stå i högt pris. Båtbygge idkas här i orten troligen i större skala än på något annat ställe på vestra kusten, och bygges här icke blott smärre segelbåtar (från 5 10 alnars köl) utan äfven slupar, skonertar och briggar, synnerligen i Torp och Röra socknar som hafva haft den mesta skogen. Fattigdomen är i tilltagande. Potatissjukan, som här är allmän sedan flere år, bidrager också till svårigheten för den fattige att lifnära sig. Såsom ett glädjande tecken till mera reela försök att förekomma nöden, omtalas att socknemagasiner blifvit inrättade i Ståla, Myckleby, Lângelanda och Torp. Endast 2:ne församlingar, Torp och Klöfvedal de 2 minsta i distriktet hafva egna ändamålsenliga skolhus. I öfrigt bedrifves undervisningen ambulatoriskt. (Prov.-Läk. Gammelin). Calmar län. Wimmerby stad är belägen på en sandås i Stångåns floddal vid 57 40' nordlig bredd, 33 30' östlig längd, 404 Sv. fot öfver hafvet, i-dels mil från åns utlopp i sjön Krön. Dalgångens riktning är här från söder mot norr. På sydsidan af staden utgöres den till en stor del och i en sträcka af omkring f-dels mil, utaf Mader, som vid åns stigande öfver sina bräddar hvarje vår, många år äfven hösttiden, stå nästan helt och hållet under vatten. Likväl säges vattenminskningen årligen märkbart fortgå. På norra sidan, mot sjön, är dalgången mera trång och mindre sumpig samt intages till största delen af odlad mark och af ängar, beväxta med löfträd. På de öfriga sidorna utgöras omgifningarne närmast af åkrar, längre bort af skogiga höjder. Vestliga vindar sägas herrska i-delar af året. Derefter komma de östliga i freqvens,

19 Närheten af de ofvannämnde maderna med de periodiska flödena synas icke hafva utöfvat något menligt inflytande på helsotillståndet, enär man uppgifver, att detta varit i allmänhet godt, att nervfebrar och rödsoter högst sällan förekommit, samt att frossorna först på sednare åren, liktidigt med deras allmännare utbredning inom riket, blifvit på stället gångbara. Uti yttre anordning erbjuder staden föga skiljaktighet från våra andra småstäder. Gatorna äro dock breda och kunna i följd af markens beskaffenhet utan svårighet hållas torra och snygga. Flertalet af boningshus, ehuru hvarken genom stil eller läge visande sig vara uppförda efter någon gemensam plan eller bestämd ordning, äga dock fördelarna af rymliga gårdsplaner eller planteringar i sitt grannskap. Arbetsklassens, i sednare tider uppförda, bostäder, utmärka sig framför de äldre genom större ändamålsenlighet, bättre grund, Större rymlighet och proportionsvis stora fönsterlufter; (den sednare förbättringen, som synes allmänt antagen bland allmogen i orten, har sannolikt en väsendtlig orsak uti lättheten att för billigt pris från ett närbeläget glasbruk erhålla fönsterglas). Genom källor och brunnar, som likväl sedan 1854 börjat afsina, äger staden tillgäng på godt dricksvatten. Tvänne badinrättningar äro upplåtna till allmänhetens begagnande, den ena för bassinbad; den andra, som är tillkommen genom Apothekaren Hults välvilliga omtanka, är väl ordnad för karbad och dusch: denna inrättning saknade dock ännu den önskvärda ekonomiska ställning, som skulle kunna göra den mera tillgänglig för mindre bemedlade medlemmar af samhället. Invånarnes antal utgör omkring 1,550. Jordbruket anses såsom deras förnämsta näring. Några egendomliga eller specielt anmärkningsvärda fabriker, handtverk eller slöjder finnas icke. Det industriella lifvet synes i allmänhet tynande. Stadens belägenhet djupt inuti landet, på 7 mils afstånd från större vattenkommunikationer, bör kunna antagas såsom en bland de väsendtligare förklaringsgrunderna härför. Uti lefnadssätt, sedvanor och klädsel företer befolkningen ej någonting i hufvudsaken egendomligt. Den allmänna anmärkningen rörande arbetsklassens inom hela vårt land öfvervagande användning af vegetabiliska födoämnen, synnerligast de minst närande bland dessa, såsom potatis, äger visserligen äfven här ännu sin fulla tillämpning; likväl säger man sig tydligt förnimma, att konsumtionen af kött bland arbetarne sedan några år tillbaka är i ett icke obetydligt tilltagande, likasom att uti sjelfva anrättningssättet ett sundare bruk gjort sig gällande. Missbruket af kaffe är inom nämnde klass i allmänhet stort; bland de fattigare dock störst. Det synes som om en instinktlik aning ledt den fattige till valet af denna dryck, som vetenskapen erkänt såsom ett medel att under bristen på verkligt närande föda tills vidare uppehålla jemnvigten inom reproduktionsprocessen. Bland öfriga sedvanor, som kunna anses utöfva något inflytande på helsotillståndet, anser jag mig böra nämna missbruket af åderlåtningar såsom prophylaktiskt och kurativt medel samt qvinnornas bruk att gifva di under en tid af 4 i à 2 år, samt att derjemte redan efter de första månaderna gifva barnen artificiell föda. Dessa skadliga vanor, som företrädesvis tillhöra arbetsklassen, äro dock mindre framstående och mindre allmänna bland allmogen på landet. (Stads-Läk. Kamph). Christianstads län och distrikt. Detta distrikt förminskadt till nära f genom bildandet af ett extra provincialläkaredistrikt af Ö. och W. Göinge härader, består 11

20 12 numera endast af Willands och Gerds härader med ungefär 40,000 inbyggare och har sin största längd omkring 7 mil frän norr till söder och sin största bredd 3 mil från vester till öster. Under året har en distriktsläkarebefattning bildats af Åhus och Rinkaby socknar inom Willands samt Widtsköfle och Degeberga inom Gerds härad. Willands härad är rikt på insjöar och är slättland, med undantag af de nordligare socknarna, hvilka äro till största delen skogiga och bergiga. Detta härad skiljer sig från ö. Göinge genom sjön Immeln och Helga å. Gerds härad, som med undantag af 2 3 åar, har obetydlig vattentillgång, är till sin största del ett bördigt slättland. Längs dess sydvestra och södra gräns fortlöper den skogbeväxta bergskedja som benämnes Linnerådsåsen. (Prov.-Läk. Andersson). Broby distrikt, som består af Ö. och V. Göinge härader med undantag af Färslöf och Ströö socknar, innefattar nordöstra delen af Christianstads län med en folkmängd af något öfver 50,000 invånare. Jordmånen är i allmänhet mager, bestående af hufvudsakligen mer och mindre skogbevuxna grusbackar med mellanliggande mossar och vattendrag; den egentliga odlade jorden är inskränkt till de närmast gårdarne liggande fälten samt utdikade mossar, sjö- och åstränder. Svedjande brukas äfven mer än som är förenligt med en ordnad skogshushållning. Härifrån undantages likväl några ställen i södra delen af distriktet hvarest jordmånen är bördig samt åkerbruket till följd deraf mera utveckladt. Den sjelfägande allmogen är i allmänhet välbergad och dess hufvudsakligaste inkomster beroende på skogsafverkning och bränvinsbränning. Lefnadssättet är i allmänhet godt, på många ställen öfverflödigt och endast hos de fattigaste påträffas annat bröd än af råg. Kaffe och spirituösa anses för oumbärliga lefnadsförnödenheter. Bostäderna äro sunda, bestående öfverallt af trädhus, på många ställen med 2 våningar. Invånarnes lynne är lifligt och skrytsamt med mycken benägenhet för handelsspekulationer. I klädedrägten hos de förmögne råder mycken lyx och består den hufvudsakligast af kläde och utländska tyger. En mängd landthandlare finnas också nästan i hvarje socken. Af fabriker finnas 2 mindre klädesfabriker, två pappersbruk, ett jernmanufakturi, en tobaksfabrik samt diverse färgerier och garfverier. Allmogen har i allmänhet mycken fallenhet för handaslöjder och en mängd ganska skickliga snickare, vagnmakare och smeder finnas der och hvar. Fattigvården är åtminstone i Broby församling ställd på det sätt att fattighjonen utlegas genom auktion åt den minstbjudande. Folkskolorna äro i allmänhet i godt skick och bedrifves undervisningen dels i fasta skolor, dels i de glesare bebyggda orterna, ambulatoriskt. (E. Prov.-Läk. Lindforss). Anmärkning: Oaktadt meddelade påminnelser hafva årsberättelser för 4856 icke inkommit från: Provincial-Läkaren i Nysättra distrikt. Distrikts-Läkaren i Ferna.

21 Stads-Läkaren i Söderköping.» i Linköping.»» Landskrona. 2:dre Stads-Läkaren i Carlskrona, saknas från: 1:ste Stads-Läkaren i Stockholm. Distrikts-Läkaren i Åhus. Stads-Läkaren i Umeå.» t Sundsvall.» i Hudiksvall.» t Södertelge.» t Wenersborg.» i Falkenberg.» t Warberg. 13 hvarförutom årsberättelser ännu

22 14 C) Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gångbara sjukdomar. a) Sammandrag af vederbörande läkares rapporter om embetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande, med specifikation länsvis å medicinalfondens utgifter för sjukes vård år Dessutom harva inkommit 45 rapporter om resor för venerisk sjukdom.

23 15 Antalet under året verkställde embetsresor för den allmänna helsovården, uppgående till 335, understiger alltså med icke mindre än 159 motsvarande antal under föregående är. Detta beror hufvudsakligen derpå att så väl kolera som rödsot under detta år påkallat jemförelsevis ganska få embetsresor. Deremot hafva embetsreserna för skarlakansfeber och messling betydligt ökats. Enligt de upplysningar som kunnat inhemtas af till Collegium inkomne summariska rapporter rörande sjuke som erhållit fria medikamenter å medicinalfonden, hafva nedannämnde antal sjuke i hvarje län under året kommit i åtnjutande deraf, nemligen: Ibland desse voro 2,082 behäftade med frossa, 484 med vattusot efter frossa eller skarlakansfeber, 214 med bleksot, 245 med åtskilliga former af nervsjukdomar, 86 med skrofler och 248 med utvärtes åkommor, hvarförutom ett stort antal sjuke af nervfeber, skarlakansfeber, messling och kikhosta likaledes erhållit fria medikamenter å medicinalfonden. Vicarierande Provincialläkare hafva, i anseende till Provincialläkares sjukdomsförfall, för längre eller kortare tid varit anställde i Stockholms och Wester-Norrlands län samt Bilrådande läkare i Skaraborgs, Östergöthlands och Jönköpings län under derstädes tilltagande rödsotsepidemi.

24 16 Beträffande medicinalfondens utgifter för denna gren af den allmanna helsovården sä utvisar ofvan meddelade tabell att kostnaden för rese- och traktamentsersättning, utgörande 41,493 R:dr 44 sk. 41 rst., afvensom för medikamcnter för fattige sjuke, utgörande 8,438 R:dr 29 sk. 4 1 rst., oaktat minskadt antal embetsresor, likväl hvar för sig något öfverstigit motsvarande utgifter under föregående år. Detta har sin grund deruti att i dessa summor ingå åtskilliga kostnader för läkares embetsresor dels för andra farsoter men dels och hufvudsakligen för kolerafarsoten, afvensom för medikamenter till fattige sjuka under nästföregående år, för hvilka räkningar icke blifvit hos Collegium till liqvid anmälde förr än under redovisningsåret, hvarigenom detta års utgifter för dessa ändamål synas större än de i sjelfva verket varit. Deremot understiger kostnaden för vicarierande provincialläkare, uppgående till 4,466 R:dr 22 sk. 8 rst., med icke mindre än 900 R:dr motsvarande utgift under föregående år, hvarigenom också sammanlagda kostnaderna för denna gren af den allmänna helsovården, uppgående till 21,098 R:dr 19 sk. 6 rst., endast obetydligt öfverskjuter föregående års motsvarande kostnad. b) Öfversigt af väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet så vidt detsamma synes hafva haft inflytande på helsotillståndet, samt allmännast under året gängse sjukdomar. Väderleken. Vintern uppgifves detta år hafva nästan öfverallt varit temligt kall och jemn endast i några af de södra och vestra länen: Calmar, Kronobergs, Blekinge och Bohus län mera ostadig med häftiga vexlingar med starka isar samt, der och hvar med ansenlig nederbörd. Våren uppgifves också med undantag för några trakter såsom i Kopparbergs, Gefleborgs, Hallands och Blekinge län hafva varit sen, kall och blåsig med länge fortfarande nattfroster; ännu vid slutet af April månad inträffade starka snöfall med påföljande köld så att snön qvarlåg långt in i Maj. Sommaren blef också härefter nästan utan afbrott kylig, regnig och blåsig såsom det från flera orter heter: den kallaste sommar någon kan erinra sig med stark nederbörd och för årsväxtens utveckling föga gynsam väderlek med tidiga nattfroster (i Augusti) samt på de flesta ställen med starkt regn under den försenade bergningen. Hösten var öfver hufvud regnig och kall med täta nattfroster utom 2 3 veckor af Oktober månad som medförde mild och klar väderlek och redan i November tillkom tidig vinter med stark köld som fortfor inemot årets slut. I Halland anmärktes kölden i Nov. 4 8 gr.; i de nordliga länen voro sjöarnas isar redan i Oktober månad farbara. Mälaren islades redan d. 4 6 Nov. Den 47 Nov. anmärktes i flere vidt åtskilde delar af landet åska med hagelskur och derpå följande ökad köld. De starka regnen under sommaren och hösten förorsakade der och hvar starka vattenflöden samt medförde skada såväl för

25 för den växande grödan som för många vattenverk. I följd af den ymniga nederbörden bief också vattenståndet i sjöar och floder, som under de föregående årens torka förblifvit nästan oafbrutet lågt, ånyo ökadt sä att detsamma under detta ur åter uppnatt sin vanliga medelhöjd. Enligt meteorologiska observationer â Stockholms observatorium har medeltemperaturen för året varit + 4,81 och nederbörden *) 12,85 Sv. dec. tum. Enligt i Prov.-Läk. Srhultz årsberättelse från Upsala meddelade meteorologiska uppgifter var barometerns medelhöjd 25,456, termometerns maximum (i Juli) + 29,3 och minimum (i Januari) 27.6 samt medeltemperaturen + 3,0, öfvervägande vindriktning vestlig, samt nederbörden Enligt i D:r Beronii årsberättelse från Fahlun meddelade uppgifter var barometerns medelhöjd 25,13, termometerns maximum + 24 och minimum 32 samt medeltemperaturen + 3,2.1; öfvervägande vindriktning N. N.O. Enligt i Prov.-Läk. Hallströms årsberättelse från Hernösand lemnade uppgifter var medeltemperaturen för året betydligt mindre än för de begge föregående åren, nemligen r ,73, år ,45 och år ' ,85. Enligt af Prov.-Läk. Afzelivs i årsberättelse från Östersund (63"i2' Nordl. Br.) lemnad uppgift var medeltemperaturen för året +1,5. Enligt Distr.-Läk. Rydbergs i årsberättelse från Ronneby (56 i3' Nordl. Br.) meddelad uppgift var medeltemperaturen för året + 8,15 och enligt uppgifter inkomne från Prov.-Läk. Tyselius i Neder-Calix (65 55' Nordl. Br.) var medeltemperaturen för året 1,52. Årsväxten. Härom instämma berättelserna frän nästan alla delar af riket att den sena våren med dess länge fortfarande täta nattfroster och i slutet af April och början af Maj, snöfall med köld samt derefter följande vattenflöden, såväl utöfvat menligt inflytande på den växande höstsäden som också försenat vårarbetet och sådden. Sommarens kyla och frost samt den ymniga nederbörden i Augusti och September verkade ytterligare skadligt på årets gröda så att den mognade sent och isynnerhet vårsäden, mångenstädes måste inbergas omogen eller frusen, emedan bergningen fördröjdes långt utöfver den vanliga tiden, och t. ex. hvete samt hafreskylar på många ställen qvarstodo långt inpå hö6ten, betäckta af snö. Från Stats-Kontorets underdåniga berättelse om årsväxten i riket år 1856, torde här böra upptagas: att öfverhufvud anses sädesskörden hafva utfallit god eller öfver medelmåttan endast i de 4 sydligaste länen i Skåne, Halland och Blekinge äfvensom i Kronobergs, Södermanlands och Gotllands län; men eljest varit medelmåttig inom Wermland, Örebro, Bohus, Skara och Jönköpings län; under medelmåttan i Wester-Norrlands, Gefleborgs, Westmanlands, Upsala, Stockholms, Elfsborgs, Östergöthlands och Kalmar och full missväxt inträffat i 4 län nemligen Kopparbergs (synnerligen Westerdalarne), Jemtland och de båda nordligaste lönen Westerbotten och Norrbotten; och att årets skörd således kan uppskattas för hela riket till i allmänhet medelmåttig, men dock till grödans beskaffenhet mindre god. Vårsäden, som utgör det huvudsakligaste sädet i de norra orterna, blef nemligen mestadels *) Synes icke hafva blifvit med fullkomlig noggrannhet uppmätt. 17

26 18 omogen och frusen eller ruttnade den i hässjorna under den regniga sommaren, sä att frän flere stallen i dessa orter det heter: ej så svår missväxt i mannaminne. Potatisen har utom i de 4 sydligaste länen samt Kronobergs och Bohus län, i följd af regn och frost nästan öfverallt lemnat missväxt och flerstädes dessutom befunnits angripen af torröta. Den var pä många ställen ännu oupptagen vid November-vinterns början. Priset å potatis uppgick der och var till 42 R.dr per tunna. Öfriga jordfrukter hafva likaledes lemnat klen afkastning. Deremot har gräsväxten mestadels öfverallt varit temligt gifvande så att höfångsten varit betydligare än under föregående år. Ehuru alltså detta års skörd öfverhufvud varit medelmåttig och till grödans beskaffenhet mindre god har dock inflytandet af detta förhållande i det hela icke genast blifvit så synnerligt känbart, emedan dels god säd på flere ställen funnits besparad, dels också i anseende till i öfrigt stegrade varuvärden, penningar öfverhufvud icke saknats. Helsotillståndet. - Af från vederbörande läkare till Collegium inkomne embetsberättelser och rapporter inhemtas i afseende på sjukdomsförhållandet inom hvarje serskildt län, att: I Norrbottens län, med stark sjuklighet, allmännast förekommit skarlakansfeber samt gastriska och nervösa febrar, mindre allmänt katarrhalfebrar och lunginflammationer samt spridda fall af frossa, strypsjuka och diarrhé. I Westerbottens län, allmännast lunginflammationer, katarrhalfebrar och messling, mindre allmänt: skarlakansfeber och angina samt frossa, spridda fall af gastriska och nervösa febrar, strypsjuka, rödsot och diarrhé. I Jemtlands län, der sjukligheten öfverhufvud varit mindre betydlig: allmännast messling och katarrhalfebrar, mindre allmänt inflammatoriska febrar, spridda fall af gastriska och nervösa febrar samt smittkoppor. I Wester-Norrlands län, likaledes med mindre betydlig sjuklighet, allmännast inflammatoriska och katarrhala febrar, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt frossa, partiel epidemi af skarlakansfeber och messling (i städerna), spridda fall af strypsjuka, smittkoppor, kolera och diarrhé. I Gefleborgs län, med öfverhufvud måttlig sjuklighet: allmännast katarrhalfebrar och frossa, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar och diarrhé, spridda fall af utslagsfebrar och strypsjuka samt enstaka fall af kolera. I Stora Kopparbergs län, med betydlig sjuklighet: allmännast katarrhalfebrar. frossa och kikhosta, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar, skarlakansfeber och messling, spridda fall af diarrhé, rödsot, strypsjuka och vattenkoppor. I Wermlands län, med temligt betydlig*) sjuklighet: allmännast frossor, inflammationsfebrar, utslagsfebrar, kikhosta och påssjuka, mindre allmänt hjernfeber, spridda fall af gastriska och nervösa febrar samt rödsot, diarrhé och strypsjuka. *) Prov.-Läk. i Philipstads distrikt D:r Pallin anför att han i sjukbesök under året "färdats 1,779 mij åkande, 23 roende, 7 ridande och 11 mil vandrande genom skogar".

27 I Örebro län, med stark sjuklighet: allmännast skarlakansfeber och frossa mindre allmänt messling och kikhosta, spridda fall af inflammatoriska och katarrhala samt nervösa febrar äfvensom hjernfeber. I Westmanlands län, med temligt betydlig sjuklighet, allmännast frossa, messling och frossfeber, mindre allmänt lunginflammation, skarlakansfeber och kikhosta, spridda fall af vattenkoppor, strypsjuka, gastriska och nervösa febrar samt hjernfeber, diarrhé och kolera. I Ùpsala län, med betydlig sjuklighet, allmännast frossa samt inflammatoriska och katarrhala febrar; mindre allmänt skarlakansfeber och messling samt gastriska och nervösa febrar; partiel epidemi af kolera; spridda fall af kikhosta, strypsjuka, påssjuka och diarrhé. I Stockholms stad, under första qvartalet med temligt betydlig sjuklighet, allmännast: frossa, katarrh och lunginflammation, dernäst påssjuka, messling, diarrhé och rheumatism; mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt spridda fall af vattenkoppor, kikhosta, skarlakansfeber och strypsjuka; 2:dra qvartalet med stark sjuklighet: allmännast frossa, messling och katarrh, dernäst lunginflammation, påssjuka, halsfluss och diarrhé; mindre allmänt: gastriska och nervösa febrar samt rheumatism och spridda fall af skarlakansfeber, strypsjuka, hjerninflammation, smittkoppor och vattenkoppor; under 3:dje qvartalet med ringa sjuklighet och ingen öfvervägande sjukdomsform: spridda fall af messling, halsfluss, katarrh, frossa, diarrhé, kolera, lunginflammation, smittkoppor, gastriska och nervösa febrar, rheumatism, skarlakansfeber, påssjuka, kikhosta, strypsjuka, hjerninflammation och vattenkoppor samt under 4:de qvartalet, med tilltagande sjuklighet, allmännast: katarrh och diarrhé, dernäst: rheumatism, halsfluss, frossa och lunginflammation, mindre allmänt: gastriska och nervösa febrar, skarlakansfeber och messling samt spridda fall af smittkoppor, kolera, kikhosta, vattenkoppor, strypsjuka och påssjuka. I Stockholms län, med betydlig sjuklighet: allmännast frossa, lunginflammation och katarrhalfeber; mindre allmänt: skarlakansfeber, messling, påssjuka, gastriska och nervösa febrar, partiel epidemi af kolera och halssjuka samt spridda fall af rödsot, diarrhé och koppor. 1 Södermanlands län, med stark sjuklighet: alimännast frossa, skarlakansfeber och messling, mindre allmänt: katarrhala samt gastriska och nervösa febrar äfvensom påssjuka, partiel epidemi af kolera samt spridda fall af lunginflammation, kikhosta, strypsjuka, koppor och diarrhé. I Götheborgs och Bohus län, med temligt betydlig sjuklighet: allmännast frossa, messling, kikhosta och påssjuka, mindre allmänt inflammatoriska och katarrhala febrar äfvensom hjernfeber och diarrhé; partiel epidemi af kolera och spridda fall af gastriska och nervösa febrar, rödsot, skarlakansfeber och vattenkoppor. I Elfsborgs län, med ovanligt stark sjuklighet: allmännast inflammatoriska och katarrhala febrar samt messling, dernäst kikhosta, påssjuka samt gastriska och nervösa febrar; mindre allmänt skarlakansfeber, rödsot, diarrhé och frossa, spridda fall af strypsjuka, vattenkoppor och hjernfeber. I Skaraborgs län, med temligt betydlig sjuklighet: allmännast messling, frossa och rödsot, dernäst inflammatoriska och katarrhala febrar, samt kikhosta, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar, spridda fall af skarlakansfeber, vattenkoppor, diarrhé och strypsjuka. 19

28 20 I Östergöthlands län, med betydlig sjuklighét : allmännast frossa och flussfeberj dernäst bjerafeber, lunginflammation och skarlakansfeber; mindre ahmäntgfstriska och nervösa febrar samt kikhosta; partiel epidemi af kolera; spridda fall af messling, påssjuka och diarrhé. I Calmar län, allmännast frossa, inflammatoriska och katarrhala febrar samt messling; dernäst hjernfeber och kikhosta; mindre allmänt gastriska och nervösa febrar, påssjuka och diarrhé; partiel epidemi af kolera, spridda fall af skarlakansfeber, stomatitis och vattenkoppon I Jönköpings län, med öfverhufvud mindre betydlig sjuklighet: allmännast frossa och flussfeber, dernäst rödsot och messling; mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt kikhosta; spridda fall af hjernfeber, skarlakansfeber och vattenkoppor. I Kronobergs län, med obetydlig sjuklighet: allmännast inflammatoriska och katarrhala febrar, dernäst messling och kikhosta, mindre allmänt diarrhé och rödsot; spridda fall af gastriska och nervösa febrar. I Blekinge län, med under första halfâret stark, men sedermera ovanligt ringa sjuklighet: allmännast frossa och messling, dernäst inflammatoriska och katarrhala febrar; mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt diarrhé; spridda fafl af hjernfeber, rödsot och kolera. I Christianstads län, likaledes med under första hälften stark och derefter ringa sjuklighet: allmännast messling och frossa,. dernäst inflammatoriska och katarrhala febrar, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt skarlakansfeber; spridda fall af strypsjuka, diphteritis och påssjuka. I Malmöhus län, med öfverhufvud måttlig sjuklighet: allmännast frossa och messling, dernäst inflammatoriska och katarrhala febrar samt diarrhé, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt skarlakansfeber, partiel epidemi af koppor, spridda fall af strypsjuka, påssjuka och kolera. I Gotllands län, med betydlig sjuklighét: allmännast frossa och messling, dernäst inflammatoriska och katarrhala febrar samt kikhosta, mindre allmänt gastriska och nervösa febrar samt diarrhé, partiel epidemi och spridda fall af kolera och strypsjuka. I afseende på uppkomsten och utbredningen af de märkligaste ibland' dessa under året herrskande sjukdomar, hvilka förnämligast tagit täkarnes verksamhet i anspråk och tillsammans utvisa årets sjukdomskonstitution, inhemtas vidare följande: Smittkoppor omtalas från Jemtlands län, dit införda i slutet af året, med ett "ifrån Stockholm anländl barnhusbarn, som under vägen insjuknat" och intogs å lasarettet i Östersund, der, oaktadt vidtagne försigtighetsraått, några der för andra sjukdomar vårdade patienter kort derefter angrepos af koppor och sedermera i sin ordning meddelade smittan till landsbygden, der likväl sjukdomen förblef inskränkt till några enstaka sjukdomsfall i Ragunda och Näs socknar. I staden yppades endast ett par sjukdomsfall. I Näs sockenblefvo kopporna konfluenta hos en hästjägare som under nästföregående års möte blifvit 2:ne gånger utan framgång vaccinerad och som trodde sig icke hafva blifvit vaccinerad i barndomen. Ehuru illa vårdad i ett fähus, tillfrisknade han dock. Han hade blifvit smittad;

29 af sin matmoder, som vid ett besök â Östersunds lasarett, ådragit sig sjukdomen, dock i Smittkoppor. lindrig grad. Vaccination och revaccination sattes genast i gång och vid årets slut hade sjukdomen icke ännu vunnit någon allman utbredning (Grenholm). Wester-Norrlands län: endast 2:ne fall anmärktes i Hernösands stad, det ena hos en frän Stockholm anländ sjöman, det andra hos ett. ovaccineradt barn. Matrosen Johansson från Stockholm intogs på lasarettet d. 13 Nov. med svåra konfluenta koppor och utskrefs frisk d. 4 Dec. Den 10 Dec. insjuknade lasarettssköterskans 7 månader gamla ovaccinerade barn i de svåraste koppor, men tillfrisknade fram i Januari månad, dock med svåra märken efter sin sjukdom (Lenström). Stockholms stad: efter det hufvudstaden alltsedan Juli månad 1855, varit från smittkoppor fullkomligt förskonad, yppades ett nytt fall af denna sjukdom d. 3 Juni 1856, då fiskköparedrangen Fagerström, 32 år gammal, vaccinerad, (född på Åland) intogs å provisoriska sjukhuset, angripen af koppor. Han hade dagen förut hemkommit från en resa till Åland, der han efter egen uppgift, icke varit i direkt beröring med någon koppsjuk, men väl vistats i ett hus der en sådan låg. Dernäst yppades sjukdomsfall i samma trakt af staden, Katharina församling, nemligen hos en piga i samma hus der Fogelström tjenade, underläkaren på nyssberörde sjukhus samt 3:ne för andra sjukdomar der intagne patienter, en man vid Stora Bondgatan m. fl. hvarefter sjukdomen under långsamt tilltagande, började visa sig afven i andra delar af hufvudstaden så att densamma, vid årets slut, befanns temligt allmänt utbredd i staden och påkallade serskilde åtgärder för beredande af utväg till de insjuknades vårdande. Fattigläkarnes rapporter upptaga under Juli 2, Augusti \ 2, September 13, Oktober 20, November 39 och December 80 sjuke ibland hufvudstadens fattige. Sjuktillförseln å provisoriska sjukhuset var också ungefär i samma mon i tilltagande, så att inalles från ofvannämnde 3 Juni till årets slut intogos å provisoriska sjukhuset 208 personer, af hvilka 44 afledo, nemligen 13 från Nikolai, 26 från Clara, 13 från Jakobs och Johannis, 35 från Maria, 85 från Catharina, 10 från Ladugårdslands, 7 från Adolf Fredrik, 12 från Kungsholms församling och 7 utan uppgifvet hemvist. 21 Af hela antalet uppgifvas hafva varit: Utöfver detta, till fattigsjukvården hörande, sjukantal förekommo äfven sjukdomsfall tilj icke uppgifvet antal hvilka icke blefvo â kopphuset intagne. Revaccination anställdes temligt allmänt och allmänheten uppmanades genom Stadsläkarens kungörelser till begagnande af detta skyddsmedel. Farsoten befanns ännu vid årets slut i betydligt tilltagande. (Grähs).

30 Smittkoppor. 22 Stockholms län och distrikt: inom flera socknar såsom vid Ensta och Åberby i Danderyds socken samt i Lidingö m. fl. socknar visade sig smittkoppor 4:de qvart. temligen talrikt (Wästfeldt). Södermanlands län: enstaka fall i Trosa i December (Bosborg). Malmöhus län. Trelleborgs distrikt: infördes i början af December med en skeppare som afrest frän Öregrund, der han uppgifvit koppor då hafva varit gängse och hemkom till Skanör i första dagarne af December samt ehuru frisk under hela resan, sjuknade straxt efter hemkomsten i smittkoppor som derefter spridde sig till flere personer i staden och fortfara ännu vid årets slut (Ström). Vattenkoppor omtalas från Westerbottens län Umeå distrikt enstaka fall 3:dje qvart. (Haij); Gefleborgs län Gefle distrikt några spridda fall (Bceclcströrn); Kopparbergs län Rättviks distrikt "elakartade vattenkoppor" i Mora socken 2:dra qvart. hos barn under 15 år: efter några dagars illamående, visade sig utslag, företrädesvis i ansigtet och sedan utbredande sig till den öfriga kroppen af hårda, hampfröstora "pustler", saknande inflammatorisk omkrets, som inom 2 3 dagar fylldes med en klar vätska, utbredde sig till bläsor (hos yngre barn till och med af en bankoskillings storlek, hos de äldre mindre) som sönderbrusto, epidermis afföll och efterlemnade ett ytligt sår som efter läkning ej lemnade ärr; hos 3:ne späda barn som afledo efter 4 dagars sjukdom, lära pustlema varit confluenta och svartaktiga så att de på större ytor af kroppen voro liksom flådda. Alla de af Prov.-Läk. besökte hade fullständiga vaccinationsärr (Wettergren); -i- Wermlands län Philipstads distrikt: spridda fall, 5 sj. (Pallin); Westmanlands län: spridda fall i Westerås och Salatrakten (Widberg, Lundh); Södermanlands län: spridda fall i Eskilstuna (Malm) och Malmköping (Zetl'erstrand); Bohus län: spridda fall i Uddevalla stad (Lönner); Elfsborgs län: spridda fall i Borås distrikt (Elmlund); Skaraborgs län: spridda fall i Hjo distrikt (Tengstrand): Östergöthlands län: spridda fall i Norrköpings stad 2:dra qv. (Åberg); Calmar län: flere fall i Calmar stad under sommaren men mycket lindriga (Söderbaum); Jönköpings län: spridda fall i staden 2:dra qvart. (Caspersson). Återblick. Efter det riket alltifrån upphörandet af den i förra berättelsen skildrade 9-åriga koppepidemien, inemot ett års tid förblifvit fritt från smittkoppor, visade sig denna sjukdom ånyo i Stockholm, der den efterhand utvecklades till epidemi hvilken inom kort utbredde sig dels till några ställen i orten deromkring och dels med enstaka fall till Jemtlands, Wester-Norrlands, Södermanlands och Malmöhus eller inalles 5 län. Ibland städerna angrepos Stockholm, Hemösand, Trosa och Skanör. Första sjukdomsfallet anmärktes hos en från Åland *) anländ person. Till de öfriga ställen der sjukdomen yppades, anmärktes *) Enligt Finska Medicinal-Styrelsens Årsberättelse om Medicinalverket i Finland för år 1856, voro smittkoppor alltifrån Mars månad detta år gängse i 20 lökaredistrikter deribland Ålands provincialläkaredistrikt. Finska Läkare-Sällskapett Handlingar Bd. VI, sid. 569.