MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 25. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1885.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. I. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 9.»» B. i Mälarstäderna» 10.» C. i Ostkuststäderna» 10.»» D. i Skånska städerna» 11.»» E. i Stockholm» Sammandrag af läkares embetsherättelser om gängse sjukdomar under året» 12. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1884 och 1885» 12.» G. Fläcktyfus» 13.» H. Tyfoidfeber» 14.»» I. Gastrisk feber» 14.»» K. Hjernfeber» 15.»» L. Difteri» 15.»» M. Strypsjuka» 16.»» N. Kikhosta» 16.»» O. Rödsot» 17.»» P. Barnsängsfeber» 17.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 18.»» R. Frossa» 18.» S. Pås-sjuka» 19.»» T. Smittkoppor» 19.»» U. Skarlakansfeber» 20.» V. Mäsling» 20.»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» 21.»» Y. Katarrer m. m» 21.»» Z. Smittosam ögonsjukdom» 22.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna 10-årsperiod» 22.»» Ä. Medicinalfondens utgifter» Förbättrad läkarevård» 23. Tab. Lit. Ö. Förbättringar och omsättningar i civila läkarevården» Civila sjukvårdsinrättningar» 23. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 29.»» Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke...» 30.»» Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 30.»» Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 30.»» Ee.»» förgiftningssjukdomar...» 31.»» Ff.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 31.»» Gg.»» sinnessjukdomar» 32.»» Hh.»» ögonsjukdomar» 32.»» Ii.»» tarmbråck» 33.»» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen.» 33.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen» 33.»» Mm.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 34.»» Nn.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 34.»» Oo.»» sjukdomar i ledgångarne» 35.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna» 35.»» Qq.»» kroniska hudsjukdomar.» 36.»» Rr.»» kräftsjukdomar» 36.»» Ss.»» tumörer» 37.»» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 42.»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 43.»» Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 44.»» Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 45.»» Yy. Å barnbördshusen födde barn» 45.»» Zz. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 46.»» Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 47. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer..» VIII.»» 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» XI.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län.» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIV.»» 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke.» XVI.»» 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XVII.»»12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVIII.»»13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar..» XXIV.»» 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdadeveneriske patienter» XXX.»» 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXXII.»»16 Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»» 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVI.» XXXII. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap XXXVIII.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIX.»» 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XL.»» 22. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XL. Härens och flottans sjukvård.»» 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XLI.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XLII.»» 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLIV. Barnmorskeväsendet.»» 26. Antal utexaminerade barnmorskor» XLVI.»» 27. Barnmorskornas antal och fördelninginom länen» XLVI.»» 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLVI. Skyddskoppympningen.»» 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län»» 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XLVII» XLVII Rättsmedicinska undersökningar.»» 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLVIII. Apoteksväsendet.»» 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» L.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter Sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 49. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke..» 49.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 49.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 50.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 51.»» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 53.»» F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 53.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 54.»» H 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 55.»» I 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 55.»» K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 56.»» L 1. Sjukvården under sjötåg» 56.»» M 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 60.»» N 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 61.»» O 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 61. Militära undervisningskurser» Barnmorskeväsendet» 62. Tab. Lit. P 1. Disposition af de för barnmorskeundervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 64.»» Q 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 64.»» R 1. Vaccinationsfondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 65.»»» S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» T 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska» 66. mål» Apoteksväsendet» 67.»» U 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 67.»» V'. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 69.»» X 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 69.»» Y 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 69.»» Z 1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 81.»» Z 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga resor» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 85.»» Å 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 84. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen... Sid» LI.»» 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LI.»» 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket»» 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1885.» LII.» LII. Tryckfel : å pag. 48, första spalten 14:de raden nedifrån står 86,20 procent, läs 80,51 procent.»»»»» 13:de»»» 13,74»» 19,49»

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 9.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 10.»» C.»»»» du golfe bottnique» 10. D.»»»» de la Scanie» 11.»» E.»»» à Stockholm» 11. Topographie et maladies endémiques» 12. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1884 et 1885» 12.»» G. Typhus pétéchiale» 13.»» H. Fièvre typhoïde» 14.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 14.»» K. Méningite cérébrospinale» 15.»» L. Diphtérie» 15.»» M. Croup» l6.»» N. Coqueluche» 16.»» O. Dysentérie -» 17.»» P. Fièvre puerpérale» 17.»» Q. Diarrhée et choléra» 18.»» R. Fièvre intermittente» 18.» S. Oreillons» 19.»» T. Varioles» 19.» U. Scarlatine» 20.»» V. Rougeole» 20.»» X. Inflammation des poumons» 21.»» Y. Affections catarrhales» 21.»» Z. Ophthalmie épidémique» 22.»» Å. Nombre aproximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 22.»» Ä. Dépenses extraordinaries de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 22. Médecins dans le service de l'état» 23.»» Ö. L'accroissement des places médicales et mouvement du personel médical civil dans le service public» 23. Hôpitaux civils» 23. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1885 et en » 29.»» Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orph lins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 30.»» Cc. Maladies congénitales, déformations» 30.»» Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 30.»» Ee. Intoxications id» 31.»» Ff. Maladies du cerveau et de la moelle» 31.»» Gg. Aliénés id» 32.»» Hh. Maladies ophtalmiques id» 32.»» Ii. Hernies id» 33.»» Kk. Maladies du rectum id» 33.»» Ll. Maladies du système uropoétique id» 33.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id» 34.»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id...» 34.»» Oo. Maladies des articulations id» 35.»» Pp. Maladies des os id» 35.»» Qq. Maladies de la peau id...» 36.»» Rr. Carcinomes id» 36.» Ss. Tumeurs id» 37.»» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 42.» Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 43.»» Vv. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 44.»» Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 45.»» Yy. Les enfants nés dans les maisons d'auccouchement» 45.»» Zz. Maladies des femmes après l'accouchement» 46.»» Åå. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercises gymnastiques» 47. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 45. État sanitaire dans les prisons...» 48. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Decès par âge et par sexe dans les villes» VI.»» 3. Résumé des causes des décès dans les villes.» VIII.»» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» IL.»» 5. Nombre et mouvement des malades» x.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonnaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XII. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places des médecins civils dans le service de l'état par préfectures Hôpitaux civils.» XIII.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIV.»» 10. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» XVI.»» 11. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm.» XVIII.»» 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XVIII.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXIV.»» 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» xxx.»» 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXXII.»» 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minerales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques»» 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» XXXVI.» XXXVII.»» 19. {Résultats des rapports de médicins chargés }» XXXVIII.»» 20. {d'éxaminerles conscrits des toutes les 5 classes}» XXXIX.»» 21. Nombre des conscrits, par préfectures» XL.»» 22. Causes d'exception du service de conscription» XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XLI.»» 24. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XLII.»» 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XLIV. Sages-femmes.»» 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XLVI.»» 27. Nombre des sages-femmes, par préfectures...» XLVI.»» 28. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» XLVI. Vaccination.»» 29. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLVI.»» 30. Nombre des portions de vaccin expédiées par les dépôts» XLVII.

8 IV 2. Conscription pag État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 49. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 49.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 49.»» C. 1 Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 50.»» D 1. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 51.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 53.»» F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm» 53.»» G 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 54.»» H 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 55.»» I 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile...» 55.»» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 56.»» L 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 56.»» M 1. Revaccinations des recrues de l'armée» 60.»» N 1. Mouvement du personnel médicale militaire» 61.»» O 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 61. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. XLVIII. Pharmacies.»» 32. Nombre des pharmacies, par préfectures» L. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures»» 34. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne»» 35. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures»» 36. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1885» LI.» LI.» LII.» LII. 4. Sages-femmes» 62.»» P 1. Dépences de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 64.»» Q 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 64.»» R 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 65.»» S 1. Suicides» 66.»» T 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 67.»» U 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 67.»» V 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 67. Établissements vétérinaires et Épizooties» 69.»» X 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 69.»» Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 69.»» Z 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 81.»» Z 2. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 85.»» A 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 84. Errata. Page 48, colonne 1, ligne 14 d'en bas: au lieu de 86,20 %, lisez: 80,51 %.»»» 13»»»».» 13,74 %,» 19,49 %.

9 TILL KONUNGEN! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1885, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverleinnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården, 7. Apoteksväsendet, 2. Besigtningar å beväringsmanskapet, 8. Veterinärvasendet, 3. Sjukvården vid hären och flottan, 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor, 4. Barnmorskeväsendet, 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande 5. Skyddskoppympningen, öfversigt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 6. Rättsmedicinska undersökningar, K. Medicin.-Styrehens Berättelse för tir

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Enär nåd. helsovårdsstadgan för riket af den 25 sept vid 1885 års ingång varit tillämpad i tio år, men det såväl af de årliga berättelserna från helsovårdsnämnderna som äfven genom särskilda af Medicinalstyrelsen under hösten 1884 infordrade uppgifter visat sig, att på många ställen allt för litet ännu blifvit afgjordt för genomförande af de i stadgan anbefallda sanitära anordningar isynnerhet till renhållningsväsendets förbättrande inom städerna samt Eders Kungl. Maj:t genom nåd. bref af den 24 april 1885 bifallit en af Medicinalstyrelsen gjord und. framställning om tillstånd att få genom utsände sakkunnige inspektörer låta besigtiga de städer och större orter, som beträffande helsovården vore likställda med städerna, der sådana inspektioner ansåges behöfliga, bar styrelsen genom tvenne för ändamålet förordnade, i berörde afseende erfarne läkare, nemligen förste stadsläkarne i Stockholm K. Linroth och i Upsala R. Sehultz, låtit under året hålla besigtning i 42 städer och större orter inom rikets sydligare delar, hvarvid tjenliga råd och upplysningar jern väl meddelats vederbörande helsovårdsnämnder angående såväl renhållning i allmänhet som äfven beträffande lämpliga anordningar mot smittosamma sjukdomars uppkomst och spridning; och hafva inspektörerne till styrelsen afgifvit berättelser dels öfver hvarje särskild besigtigad stad eller ort, dels ett gemensamt utlåtande öfver förhållandena i allmänhet å de inspekterade ställena samt de önskningsmål, som företrädesvis synts dem vara af vigt att få uppfyllda. Denna allmänna del af berättelsen bar Medicinalstyrelsen låtit trycka och utdela till upplysning och ledning vid hälsovårdsnämndernas vidare åtgöranden, hvarjemte hvarje särskild helsovårdsnämnd fatt afgifva förklaring och yttrande öfver de anmärkningar inspektörerna framställt beträffande de besigtigade ställena. Att dessa besigtningar varit af stor nytta och redan medfört förbättringar i flera afseenden, har Medicinalstyrelsen genom sedermera inkomna berättelser erfarit, hvarföre dessa besigtningar äfven under innevarande år med Eders Kungl. Maj:ts nåd. bifall blifvit fortsatta. Sedan från helsovårdsnämnderna i rikets städer med undantag af Vadstena, hvarifrån, oaktadt såväl genom vederbörande magistrat som länsstyrelse berättelse infordrats, sådan hittills uteblifvit, till styrelsen inkommit föreskrifna berättelser för år 1885 om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, går styrelsen att ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser: A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Alingsås: Två nya brunnar borrade af resp. 190 och 220 fots djup, af hvilka den förre lemnar springvatten till 8 fots höjd öfver marken och bada ett särdeles godt dricksvatten. För öfrigt finnas 12 brunnar med godt, 21 med drickbart, 32 med dåligt och 21 med till dryck och matlagning obrukbart vatten. Askersund: God 1 ) Referent: Medicinalrådet Pontin. vattentillgång från vattenledningen och sjön Alsen. Staden underdikad med tegelrör. Borås: Under året har bygts en filtrerbassin, beräknad för 50,000 kub.-fot pr dygn samt en öfvertäckt reservoir, rymmande 300,000 kannor. Eksjö: Tvenne gator dels afvägda och stensatta, dels omlagda och höjda. Eskilstuna: Vattenledning beslutad. Ätskillige gårdsegare ålagde att låta afleda vatten från sina tomter. Falsterbo Skanör: Ny stadsplan för Skanör utlagd och fullständig plan för vattenafledning utarbetad. Gefle: Vattenledningens rörnät utvidgadt med 1,894 Jöp. fot och 5 brandposter. Under året 33 gårdar försedda med vattenledning, hvarigenom summan ökats till 606. Totallängden af ledningen vid årets slut 3 mil 6,286 fot, hvarå äro utsatte 255 brandposter. Medelkonsumtionen vatten 54,800 kub.-fot i dygnet eller 29 kannor (75,9 liter) pr dygn och person. Dräneringens rörnät ökadt med 333 löp. fot 7 qv.-fots oval kulverttrumma, 4,715 fot hufvudledning, 1,007 fot sidoledning af stengods och 89 fot planktrumma eller tillsammans 6,144 löp. fot, 44 st. gatubrunnar af stengods och 10 st. af plank. Totallängden utgör sålunda vid 1885 års slut 2 mil 4,854 fot med 371 st. gatubrunnar. Dränerade egendomars antal har under året ökats med 40 och utgör nu 423 st. Göteborg: Vattenledningens rörnät utgjorde 8,2.1 mil, hvaraf Kallebäcksledningen 28,645 fot. Antalet reservledningar vid årets slut 240. Allmänna vattenkastare funnos från Delsjöledningen 51 och från Kallebäcksledningen 17 st. Vattenförbrukningen under året har utgjort 123 millioner kub.-fot. Delsjöns vattentillgång 137,3 mill. kub.-fot. Under året äro följande vattenaflopp utförda: rörledningar 11,793 fot, kulvertar 2,903 fot, brunnar 142 st. Vid årets slut funnos allmänna ledningar 6,15 mil, sidoledniugar 3,35 mil eller tillsammans 9,5 mil. Kapitalkostnaden härför 913,563 kr. 45 öre och för vattenledningen 2,153,580 kr. 21 öre. Halmstad: Under år 1885 har staden, för åstadkommande af godt vatten öfverallt inom densamma, låtit anlägga en dyrbar vattenledning från sjöar, belägna inom Snöstorps socken på nära en mils afstånd från staden. Från de vid sjöarne anlagda filtrerbassinerna ledes vattnet medelst sjelftryck genom jernrör. Eörnätet är utsträckt till alla gator i staden inom gamla vallarne äfvensom i norra förstaden anda till Slottsmöllans klädesfabrik, samt söder utom staden till länslasarettet. Inom östra förstaden hafva äfven flera rörgrenar utlagts, hvilka komma att ökas i mån af denna stadsdels bebyggande. Brandposter, afsedda äfven för spolning af gator, rännstenar och afloppstrummor, finnas öfverallt, der rörnätet framgår på fots afstånd från hvarandra. Inledning af vatten i enskildes hus och lägenheter pågår. Plan för markens torrläggning inom östra förstaden uppgjord, så att den kan utföras delvis i mån af stadsdelens bebyggande. Haparanda: En större afloppstrumma har upptagits för torrläggning af i närheten af torget belägna sänka tomter. Till förekommande af det till dricksvatten använda elfvattnets förorenande har sköljning af klädtvätt och garfvade hudar äfvensom rensning af lax förbjudits högre upp vid elfstranden än straxt nedanför staden. Hedemora: Staden saknar fortfarande godt vatten. Ett dike upptaget från Garfvaregränden öfver tomter n:o 18 vid Långgatan. Nödvändigheten att torrlägga marken eller upprensa de s. k.»myror», som finnas inom staden, har af nämnden påpekats för stadsfullmäktige, men strandat på kostnaden. Helsingborg: Vattenledningen under året utsträckt till hela staden. Nya kloakledningar anlagda. Hudiksvall: Vestra Tullgatan från bryggeriet t. o. m. Hattmakaregränden med dertill hörande gränder samt större delen af Trädgårdsgatan med dess gränder hafva blifvit afdikade och försedda med dräneringsledningar och rännstenar. Jönköping: Vattenledning finnes i alla hus och vattenkastare å offentliga platser. Under senare hälften af året har kloakledning lagts å förstaden och en mängd gårdar stå redan i förbindelse med densamma. Uti staden i öfrigt kan till följd af den ringa lutningen kloakledning icke anläggas, utan aöbres vattnet genom öppna rännstenar. - Kalmar: En del vatten-

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 aflopp hafva ändrats och förbättrats. Muddring har egt rum i vatten, der orenlighet samlats. En allmän brunn, hvars vatten ansågs synnerligen farligt, har blifvit tillstängd. Karlskrona: Fråga väckt om vattenverkets utvidgning. För spolning af rännstenar och trummor voro anslagna 400 kr. Det har föreskrifvits att rännstenar skola läggas af huggen, s. k. tuktad sten. Underjordiska afloppsledningar af saltglaseradt lergods finnas nu i gatorna till en längd af 7,460 fot, äldre af sten lagda deri icke inberäknade. Dräneringen fortsatt enligt planen. Anslutningsledningar från tomter hafva anlagts. Äfven enskilde husegare visa nitälskan för samma mål. Åtgärder vidtagna att förekomma vattnets förorenande i Lyekeby å, hvarifrfin vattenledningen får sitt vatten. Filtrerapparater användas i många hus. Tillsyniugsmäns och husegares uppmärksamhet har fästats vid gräfda brunnar i gårdar eller gator och föreskrift gifvits att de, som hafva orent vatten, skola rensas eller fyllas. Karlstad: Förberedande undersökningar gjorda för anskaffande af godt dricksvatten åt stadsdelarne Herrbagen och Viken. Kristianstad: Den underjordiska ledningen för aflopp af spill- och regnvatten samt flytande orenlighet fullbordad så vidt angår gator och allmänna platser inom den egentliga staden, men i åtskilliga gårdar ej så verkställd som föreskrifvits. Frågan härom jemte flera andra hänskjuten till en af stadsfullmäktige tillsatt komité. Kungsbacka: Det i norra delen befintliga stadsdikets utmynning88tälle i Stora ån har flyttats nedanför vattenhemtningsstället. En gård har blifvit försedd med underjordisk afloppsledning till ån. Den källa, hvarifrån dricksvatten förnämligast hemtas, har på nämndens föranstaltande blifvit upprensad, öfvertäckt och försedd med pumpverk. Köping: Äfloppsledningarne hafva ökats med 137 meter murad 0,75X1,05 meters kulvert, 792 meter glaserade stengodsledningar och 21 st. gatubrunnar. Längden af samtliga underjordiska afloppsledningar 4,662 meter med 70 gatubrunnar. Omkring 100 rörbrunnar äro upptagna och lemna godt dricksvatten. Lindesberg: Ett större dräneringsarbete under året fullbordadt, hvarigenom såväl aflopp för dagvattnet blifvit beredt som äfven tillfälle att afleda grundvattnet från tomterna. Dricksvattnets beskaffenhet undersökt och en del brunnar förbjudna till begagnande. Lund: En ny serveringsbassin af betydliga dimensioner är vid Bögle under arbete. Stadsfullmäktige hafva beslutat att vatten till hushållsbehof lemnas afgiftsfritt uti enskild, fastighetsbevillning underkastad, inom stadens planlagda område belägen fastighet, dit vatten inledes eller redan är inledt. Kloakfrågan har fortskridit så långt, att fullständigt förslag till såväl en kombinerad som en delvis separat regn- och spillvattensledning blifvit uppgjordt af ingeniören Ambt i Köpenhamn, hvilket förslag underställts prof. Heymans granskning. Genom kloakledningen kommer äfven stadens allmänna dränering att väsentligen förbättras. Efter anställda analyser har nämnden vid vite förbjudit användandet af en del brunnsvatten till dryck och matlagning. Åtgärder äro äfven vidtagna för reglering af den såväl beträffande vattenafloppen som i andra hänseenden sanitärt illa lottade sydöstra stadsdelen. Malmö: Ehuru vattentillgången i Segeån under juli och augusti månader var så knapp, att servering från gamla vattenverket vid Pildammarne måste tillgripas, har dock vattenförsyningen försiggått regelbundet och vattenverket under året lemnat tillsammans 366,579,580 kannor eller 22,5 kannor pr person i dygnet. Förslag till fullständig och planmessig kanalisering och dränering. Åtskilliga underjordiska rörledningar nedlagda både i staden och förstäderna, äfvensom östra delen af stadskanalen blifvit reglerad och utvidgad samt samma åtgärder beträffande kanalen vid södra infartsbron beslutade. Olägenheterna deraf, att från staden och dess omnejd afrinnande orenlighet har sitt aflopp till kanalen och tidtals förpestar denne, qvarstå och torde svårligen kunna undanrödjas, utan särdeles genomgripande anordningar, hvarom dock förslag äfven afgifvits. Mariestad: Anslag beviljadt till uppförande af en ny pump med ledningsrör från Venern. En emellan n. v. delen af staden och jernvägsbanken från Venern afskuren träskhåla återstår ännu att fylla. Nora: Under de senare åren hafva i gatorna blifvit nedlagda glaserade lerrör för afledning af dagvatten och från de flesta gårdar äro slaskbrunnarnes ledningar dragna till gatans hufvudledning. Äfloppsledningarne mynna söderut i ett större ängsdike, österut i sjön. Dessa arbeten äro ännu icke afslutade, då endast smärre gatudelar årligen dräneras och stensättas, dock återstå nu helt obetydliga delar. Dricksvattnet är ej fullt oklanderligt, hvarken i de murade eller de borrade brunnarne. Nyköping: I sammanhang med gatuomläggning hafva under året betydliga dräneringsarbeten blifvit utförda. Oskarshamn: Stadens läge på åtskilliga klippor omöjliggör dränering, som för öfrigt är mindre af behofvet påkallad, enär största deleu af stadsområdet sluttar ned åt hafvet, hvarigenom vattnet har naturligt aflopp. Piteå: Det s. k. Norra sundet, som omgifver staden åt norr och nordost, har under året blifvit upprensadt och fördjupadt. Ronneby: Godt och ymnigt dricksvatten från vattenledning, naturliga källor och en å rådhustomten befintlig borrbrunn. Staden har under året till vissa delar blifvit försedd med kloakledningar och dränering. Sala: Beslut fattadt om dränering af Hyttgatau från Bergsmansgatan till Lillan, hvarigenom de mest vattensjuka gårdarne i staden komma att torrläggas. Skara: Åtgärder vidtagna att genom upprensning af tillflöden, rätning af strömfåran m. m. öka vattentillgången i den genom staden flytande bäcken. Afloppen utgöras af med fältsten satta rännstenar samt täckta trummor. Flera af de förut omnämnda öppna dikena i stadens utkanter hafva under året blifvit ersatta med trummor. Skellefteå: Arbetet med vattenledningen är instäldt på grund af bristande vattentillgång. Vatten hemtas från elfven, som under 8 månader af året lemnar utmärkt rent och godt sådant. Under sommartiden hemtas vatten från naturliga källor i närheten. Sköfde: Stadens vattenledning är under året med omkr. 2,300 fot 10" jernrör utsträckt till källorna, hvarifrån vattnet förut gick i öppna diken. Anläggning af en cistern eller vattensamlare straxt invid källorna har äfven påbörjats, då den förutvarande ej var tät, utan insläppte dagvatten och orenlighet. Vid nedläggningen af afloppsrör torrlades med täckta kullerstensdikeu det s. k.»loget», en igenfylld dam, liggande inuti staden, samt en del af norra Långgatan, som var något vattensjuk i grunden. I gamla staden och en del af nya stadsdelens gator äro omkr. 9,000 fot Höganäsrör nedlagda för affarande af förbrakadt vatten, dagvatten och flytande orenlighet. I de flesta gathörn finnas brunnar med vattenlås och ifrån en del gårdar äro tilloppsbrunnar äfven med vattenlås anlagda. Den 1 juli 1886 skola alla gårdar, der vattenledning är inledd, vara försedda med sådana brunnar. Kostnaden för afloppen i gatorna jemte 4,700 fot afloppstrummor af plank och upprensning af den back, deri afloppet mynnar, har stigit till 23,382 kr. Stockholm: Vattenledningens rörnät har vunnit en ökad utsträckning af 5,958 meter eller, om afdrag göres för 873 meter upptagna rör, af 5,085 meter, hvadan rörnätets totallängd vid årets slut utgjorde 137,667 meter. Till 193 egendomar hafva spisningsrör blifvit nedlagda. Vattenförbrukningen belöpte sig till 5,725,792 m 3 eller 504,748 m 3 mera än 1884 och utgjorde pr dygn och individ (medelbefolkning = 205,430 personer) 76,4 liter eller 3,4 liter mera än föregående år. Genom den brådstörtade bygnadsverksamhet i stadens aflägsnare qvarter, som under flera år pågått, hafva hus och hubgrupper uppförts, innan gator hunnit dit framdragas eller några åtgärder vidtagas för beredande af aflopp för de nya husen, till följd hvaraf såväl yt- som uppdämdt grundvatten.samlat sig på de lägsta punkterna och der bildat polar invid och under de nybyggda husen. Då dessa, som försetts med husledningar för slaskvatten, sedan börjat bebos, har allt spillvatten utsläppts direkt på den mark, der de blifvande gatorna skolat framgå och dels der stagnerat dels genom husens källare eller andra vägar sökt sig fram till berörda polar, som derigenom blifvit än vämjeligare. Häremot har ingen annan utväg stått nämnden till buds, än att förbjuda slaskvattens utsläppande genom husledningarne, som t. o. m. på några ställen mast afstängas. Afloppstrummorna hafva vnnnit en ökad utsträckning af 6,890 meter och utgör deras längd vid årets slut 69,877 meter. Strömstad: Sedan nya brunnar 1884 upptagits, är tillgången på dricksvatten tillräcklig för stadens behof. Sundsvall: För att bereda ymnigare tillgång på vattenledningsvatten har en ny filtrerbassin, 45 fot i fyrkant och 13 fot djup, blifvit anlagd. Den är uppförd af gråsten i cement; i filtrerbäddeu är betongfyllning använd i öfversta 7 foten längs murarnes yttersidor. Vattenledningsnätet är omkring 38,270 fot långt. Vattenledning är under året inledd i 16 gårdar och finnes nu inalles i 365; endast 60 sakna ännu sådan. Medelförbrukningen pr person och dygn har

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. utgjort 4,22 kub.-fot eller 111 liter. Brandposternas antal är 89 st. Afloppsledniugar hafva inrättats från ofvannämnda 16 gärdar, ledningarnes längd varierande mellan 50 och 100 fot. Afloppsrörnätet har utvidgats med 350 löp. fot (9" trätrummor) å Norrmalm. 3 st. gatubrunnar äro anlagda. Den s. k.»tivolibäcken», som genomflutit östligaste qvarteret af Norrmalm, har blifvit ledd i en trätrumma (15" i fyrkant) öster om nämnda qvarter till Selangersån; ledningens längd är 517 fot. Till den s. k.»biintzowska» tjernen bar från Sidensjöbäcken blifvit ledd en särskild vattenledning af 4 tums gjutjerusrör och 3,700 fots längd; å andra sidan har tjernen satts i förbindelse med stora kulverten, så att en ständig ström af friskt vatten rinner genom tjernen och afloppsledningens.hufvudrör. Söderhamn: Stadens förnämsta allmänna brunn, den s. k. Uhrs källa, har uppgräfts och ger nu rikligt och godt vatten. För öfrigt är vattentillgången ingalunda tillfredsställande; särskildt är den stadsdel, som ligger på det s. k. Dyet, helt och hållet i saknad af drickbart vatten. Omkring 8,000 fot underjordiska ledningar af glaseradt stengods tinuas nedlagda i staden och Stugsund. Söderköping: För stadens räkning äro under året upptagna 3 rörbrunnar, deraf 1 på kreatursförsäljningsplatsen straxt utanför staden. Den sistnämnde och den ene uti staden äro anordnade för vattenhemtning. Af de 3 äldre rörbrunnarne är en oduglig och två i bruk. I enskildes gårdar äro minst 6 rörbrunnar uuder året upptagne, alla med godt vatten. och lemna flere af de nya brunnarne springvatten, som sköljer ett af de stora afloppsdikena i stadsgränsen. En annan är afsedd att genom pumpning skölja tvenne dylika diken. Plan är upprättad för afloppsledniugar och dränering, men ej utförbar till följe af kostnaden, 130,000 kronor. Södertelge: Den påbörjade afledningen af vatten har under året enligt planen afslutats och en del kloakledningar nedlagts. Sölvesborg: För att skydda vattnet i brunnarne för orenlighet hafva, förutom cementerade gödselbehållare i de flesta gårdar,»muera på flera ställen brunnarne blifvit öfvertäckte och försedde med frostfria jernpurapar. Uddevalla: En brunn i en bryggerigård, hufvudsakligen använd till kärlsköljning, har förbjudits till användning, då vattnet befunnits mycket orent. Kampenhofsdiket har i botten belagts med släta stenar, hvarjemte såväl detta dike som jeruvägsdiket och dikena omkring Lagerbringska ängen gjorts så mycket sluttande, att stagnerande vatten ej der samlar sig. För en vattensjuk gård har gifvits påbud om påfyllning och steusättning. Ulricehamn: Allmän vattenledning ifrågasatt, undersökning och kostnadsförslag gjorda, men dervid har det tills vidare af brist på medel stannat. Särdeles godt och rent dricksvatten i källorna på sluttningen ofvanför staden. Umeå: Ett i O. förstaden anlagdt täckdike ersatt genom trätruininor för afledande af djupvattnet, då det förra ej visat sig ändamålsenligt. Frågan om vattenledning beroende pä stadsfullmäktiges afgörande. Upsala: Efter nämndens framställning hafva stadsfullmäktige anslagit en summa af 20,000 kr. för utsträckning till alla nya bebodda delar af stadsplanen af såväl vatten- som kloakleduiugen ; genom densamma kommer grundvattensnivån att betydligt sänkas, delvis uuder Fyrisåns högsta vattenstånd; samt vattendragen Luthagsdiket och Svarta bäcken, hvilka dels aflwa vatten från kringliggande landsbygd, dels mottaga en mängd orenlighet lian staden, komina att försvinna eller åtminstone göras oskadliga. Varberg: Två brunnar med otjenligt vatten genom nämndens försorg igenfyllda. Vaxholm: En af stadens brunnar har blifvit försedd med brunnshus och medel anslagits till upptagande af erforderliga tvenne nya brunnar. En afloppstrumina anlagd samt fullständig plan jemte kostuadsförslag för stadens afdikning uppgjord. V esteras: Stadsfullmäktige hafva antagit ett af nämnden framlagdt förslag till fullständig vattenledning, afloppsledning samt dränering för staden, och har, sedan beslutet vunnit laga kraft, ansökan till K. Ma:jt iugifvits om upptagande af lån för anläggningarnes utförande. Vexiö: Stadsfullmäktige hafva under året beslutat anläggande af vattenledning från Helgasjön, enligt förslag af major Richert, och att hos K. Maj:t begära tillstånd att för ändamålet få upptaga ett lån af 200,000 kr. Ystad: Förslag till fullständig kloakledning är uppgjordt, och är en cirkelformig kul vert med 5 1 / 2 fots diameter till en utsträckning af 340 fot under året anlagd, hvarigenom de olägenheter, som varit förenade med det i förra berättelsen omförmälda diket, blifvit afhjelpta. Åmål: Vattenafloppen äro nu inom större delen af staden reglerade. I vestra delen, som är uuder senare åren bebygd, saknas dock ännu flerstädes stenläggning. Täckdikningen likväl fortsatt äfven till denna stadsdel. Örebro: Under året har på föranstaltande af nämnden vattnet i ytterligare 10 brunnar blifvit undersökt. I en af dessa befanns vattnet otjenligt till dryck och hushållsbehof, hvarom allmänheten underrättades. Öregrund: A gamla torget har en ny brunn blifvit sprängd till 40 fots djup och sedan borrad till 60 fot, då friskt och rent dricksvatten påträffades i tillräcklig mängd. Östersund: Förslag till vattenledning har blifvit utarbetad. Östhammar: Några ränustenar under året anlagde. B. Aflägsnande af aftradesämnen, sopor, affall, förbrrukadt vatten m. m. Äfven af berättelserna tor år 1885 bekräftas den redan för länge sedan vunna erfarenheten att, så länge bortförs!ingen af afträdesämnen bch dylikt är öfverlemnad åt de enskilde husegame och icke ordnats såsom en kommunens allmänna angelägenhet, renhållningen i städerna, till följd af dermed förenade kostnader och besvär för de enskilde, icke på tillfredsställande satt kommer att utöfvas. Borgholm: Afheintuingeu verkställes af kringboende jordbrukare. Flytande orenlighet afledes genom ränusteuarue eller upptages i gödselbehållarne. Alla gårdar hafva besigtigats en gång under året. En poliskonstapel med aflöning antagen för tillsyn. Borås: En ordningsman antagen med 100 kr. lön. Eskilstuna: Tillsyningsman, tillika helsopolis, antagen med 450 kr. lön. Entreprenör bortför efter anmälan latrin och annan orenlighet mot 600 kr. årlig ersättning, Göteborg: Staden har genom sin reuhållniugsstyrelse under hela året besörjt renhållningen i alla de fastigheter, hvilkas egare derom anhållit. Halmstad: En sundhetspolis antagen med ett extra biträde under månaderna juni september. Bortforslingeu ombesörjes i allmänhet af husegarne, men vid försummelse, som ej genast vid tillsägelse rättas, bortskaffas orenligheten på nämndens föranstaltande af enskild person, som enligt aftal åtagit sig att vid tillsägelse genast afhemta orenlighet från tomt eller plats, som af sundhetspolisen utvisas. Helsingborg: Fyratio tillsyningsman hafva biträdt nämnden och dessutom under juli augusti månader 3 extra sundhetspoliskonstaplar. För bortforsling af afträdesämnen är entreprenör antagen; förbrukadt vatten afledes genom kloakerna. Karlskrona: Fem tillsyningsman med en förman antagne för öfvervakande af renhållningen å afträden m. m. Afhemtningen sker mest af landtbrukare, men efter anmälan å poliskontoret äfven af stadens nattman och under den varma årstiden äfven af andra derom vidtalade personer. Kristianstad: En aflönad tillsyningsman. Nämndens förslag om bortforsliugens ordnande hänskjutet till en af stadsfullmäktige tillsatt komité, som äfven skall behandla frågan om särskild sundhetspolis. Kristinehamn: Förslag väckt att renhållningen skall verkställas på stadens bekostnad. Köping: Aflönad entreprenör antagen. Linköping: Afträdesämnen, sopor oeh hushållsaflall uppsamlas fortfarande i afträdesgroparne. Förbrukadt vatten och annan flytande orenlighet inledas i afloppsledniugen. Malmö: Sedan på nämndens förslag beviljats ett anslag för anordnande t. v. af daglig bortforsling af sopor och affall, hvaraf en hvar eger att efter anmälan sig mot en viss afgift begagna, har nämnden förbjudit från och med den 1 augusti att inom gårtlarne anhopa sopor och affall i större behållare och förordnat att för ändamålet endast må begagnas smärre karl af högst 30 kannors rymd. Assistent och 4 helsovårdskoustaplar anställde. - Mariestad: Förslag väckt att bortforslingen ställes på entreprenad och att flytande orenlighet aflägsnas medelst kloakledning. Marstrand: Ett nytt system för afträdesämnens och sopors bortförande, som visat godt resultat, har införts derigenom att numera alla dessa ämnen inlastas i pråmar, som dagligen från kl. 11 e. in. till kl. 5 f. m. finnas tillgängliga vid hamnen, för att sedan träns-

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 porteras till atlägsna platser på Koön. - Nora: Gårdsegarne ålagde, att minst en gång årligen tömma gödselstaderna; för öfrigt är aflägsnandet af dessa ämnen öfverlemnadt åt gårdsegarnes egen omsorg. Norrköping: Förslag om ordnad bortforsling förfallet. Försök gjordt att af den fasta spillningen bereda s. k.»latrinextrakt», ett torrt nästan luktlöst pulver af stort gödningsvärde, genom enskild persons företagsamhet. Spillningen behandlas lör detta ändamål med svafvelsyra, kalk och benkol, hvarefter massan torkas och förmales. Oskarshamn: Mindre kloakledningar anlagda i flera gårdar för torrläggning ooh bortskaffande af flytande orenlighet. Eonneby: Afhemtningen sker genom närboende landtbrukare i mån af ansamling. Förbrukadt vatten och flytande orenlighet utsläppes i rännstenarne, dock finnes förbud häremot gällande tiden maj augusti annat än mellan 8 e. m. och 6 f. m. Skara: Bortforslingen besörjes i allmänhet af kringboende jordbrukare, men som dessa endast hemta på för dem lämpliga tider, oaktadt afträdeskärlen stå öfverfulla, gör sig behofvet af ordnad bortforsling allt mera gällande. Flytande ämnen bortledas genom underjordiska trummor, hvilka äfven verka som dräneringsrör; endast några af hufvudledningarne bestå af glaserade lerrör, alla öfriga ledningar af fyrhörniga stentrummor, som ej äro cementerade eller på annat satt tatgjorda, hvadan markens förorenande ej kan undgås. Dock förminskas olägenheterna delvis deraf, att den omgifvande marken nästan öfverallt består af hård lera med ringa permeabilitet. A gårdarne finnas slaskbrunnar med afsättningsrum, som under varm årstid rengöras minst en gång i veckan och under vintern två gånger i månaden. Sköfde: En helsopolisbetjent antagen med 150 kr. årlig lön. Stockholm: Den vigtiga renhållningsfrågan har under året tagit ett afgörande steg framåt mot sin slutliga lösning, i det egendomen Riddersvik med Löfsta vid Mälaren, 1 mil från staden, inköpts till upplagsplats för latrin och sopor jemte det anslag beviljats till en jernväg till stället, så att orenligheten utan dröjsmål kan ur hufvudstaden bortföras både vinter och sommar samt såsom gödningsämue beqvämt afyttras. Afträdesämneuas bortskaffande har under året liksom förut nästan uteslutande skett genom renhållningsverket, som låtit bortforsla 240,934 vanliga karl, 41,879 gårds- och 50,790 garderobsklosetter eller tillsammans omkr. 333,600 afträdeskärl mot en afgift af 50 öre pr stycke. Af dessa hafva omkr. 63,000 karl bortförts på jernväg, de öfriga sjöledes. Försäljningen har inalles inbringat 40,554 kr., hvaremot renhållningsverkets alla utgifter uppgått till 251,443 kr. Strömstad: En särskild sundhetspoliskonstapel antagen. I oktober träffades öfverenskommelse med egaren af det i närheten belägna säteriet Blomsholm, att denne skulle åtaga sig bortförandet af alla afträdesämnen och hushållsaffall samt tillhandahålla erforderlig kalk och myrjord för spillningens uppblandande. Snndsvall: Spolning af gator m. m, anställd under 38 dagar. Gårdarnes renhållning kontrollerad genom 2,756 besök, dervid anmärkning förekommit i 464 fall. Ett anbud af gaturenhållningsentreprenören att äfven öfvertaga allmänna renhållningen har af nämnden förordats. Söderhamn: Bortforslingen, som sker genom de enskilde husegarnes försorg, lemnar mycket öfrigt att önska. Söderköping: Under sommaren påbjöds bortförande en gång i veckan af latrinspilluingen eller ock dess beredande till pudrett uti en del gårdar, som hafva afträden nära gatan. Utslående af urin och stinkande ämnen i de större afloppsdikena i stadsgränsen förbjöds tillsvidare vid vite från och med maj månad. Uddevalla: Slaskbrunnar af nytt system hafva under året insatts i 55 gårdar och de af gamla systemet igenfyllts. Afskrädeskistor påbjudna i 10 går- '' ar - Umeå: Afträdesämnen hopsamlas och bortföras allmänt i tunnor. Sopor och hushållsaffall samt förbrukadt vatten och flytande orenlighet bortföras vanligen med kreatursspillningen. Upsala: Bildandet af ett renhållningsbolag har utgjort föremål för nämndens bemödande, men hittills ej vunnit anklang bland gårdsegarue. Nya förslag till frågans lösning äro under arbete. C. Begrafningsplatser. Engelholm: Ny begrafningsplats beslutad i Norra kronoplantenngen. Falun: Kristina församlings nya begrafningsplats numera ordnad och tagen i användning. Göteborg: Plats utsedd för 2 nya kolerakyrkogårdar. Helsingborg: Den nya begrafningsplatsen har under år 1885 fullbordats och tagits i bruk. - Mariestad: Sedan Kongl. Maj:t medgifvit staden ratt att expropriera en jordlycka utom staden, skall arbetet med dess apterande till begrafningsplats under 1886 års sommar fullbordas. Norrtelge: Från och med årets början har den nya kyrkogården med afsides läge och tillräcklig rymlighet begagnats för jordande af lik. Ronneby: Begrafningsplatsen, belägen 1 / 2 mil utanför staden, har under året genom inköp af ett angränsande jordområde blifvit utvidgad och består af djup sand. Sala: Beslut fattadt om anläggande af ny begrafningsplats å derför tjenligt ställe söder om staden. Stockholm: Då vid 1885 års ingång rättigheten att jorda lik inom stad med vissa undantag för enskilda grafställen upphört, fann nämnden sig föranlåten att i ett cirkulär till kyrkoråden härom erinra äfvensom föreskrifva, att i de fall, då lik hädanefter komma att inom Stockholm begrafvas, kistan skall i grafven till en fots höjd öfver locket täckas med träkolstybb till förruttnelsens oskadliggörande. Från det af staden till Kungsholms församling afträdda, förut till begrafningsplats använda område, hvarifrån lik och likdelar skulle till annan begrafningsplats förflyttas, innan området Ange bebyggas, började denna förflyttning i oktober och afslutades i december, under hvilken tid omkr. 6,000 lik derifrån affördes till kyrkogården utanför Norrtull, och voro ett stort antal af dessa lik helt eller delvis omvandlade till»likvax», ett bevis på platsens olämplighet för ändamålet. Genom besök i grafkor inom staden har öfvervakats, att lik ej der fatt qvarstå längre tid än hvad af nämnden blifvit stadgadt. Vaxholm: Ny högläud utanför staden belägen begrafningsplats invigdes D. Bostäder, luftvexling. Eskilstuna: Några bostäder dels utdömda, dels t. v. förbjudna att uthyras. Göteborg: Helsopolisen har undersökt ett större antal bouingslägenheter af sämre beskaffenhet. Några hafva efter tillsägelse reparerats, andra utrymts. Halmstad, Helsingborg: Otjenliga bostäder utrymda eller förbjudna t. v. Hudiksvall: I anledning af ovanligt starkt vattenflöde i början af oktober blefvo flera lägenheter vid Lilla fjärdens strand delvis obeboeliga och förbjödos derföre till begagnande innan de genomgått grundlig uttorkning och restaurering. Kristianstad: Föreskrifter lemnade om utrymmande af lägenheter i 2:ne gårdar, hvilka ansågos för helsan vådliga, och deras försättande i beboeligt skick. Framställning af nämnden gjord hos stadsfullmäktige om upplåtande af jord för billigt pris till behöfliga sunda bostäder åt arbetsklassen. Lund: Luftanalyser inom särskilda lokaler i Lunds högre allmänna läroverk hafva visat en kolsyrehalt af anda till 6,11 procent. Nämnden har i skrifvelse till rektor och läroverkskollegiet visat nödvändigheten af en mera effektiv luftvexling. Undersökningar öfver luften i folkskolorna pågå. Norrköping: Till följd af bostadsbrist har nämnden hittills ej så, som vederbort, kunnat inskrida mot uthyrandet af en del mindre lämpliga bostäder. Norrtelge: En gårdsegare ålagd att dränera den vattensjuka grunden till ett boningshus. Skara: Till följd af rådande bostadsbrist har nämnden mast inskränka sig till att endast i ett par fall förbjuda uthyrning af bostäder, hvilkas undervåningar ligga i nivå med eller lägre äu omgifvande mark. Stockholm: Under året hafva tillkommit 10,784 rum och kök och borttagits 834, således en tillökning af 9,950, och ställde sig förhållandet vid 1885 ars slut så, att på 1,000 invånare kommo omkr. 760 rum och kök. Många klagomål hafva förekommit öfver osundhet i hyrda bostäder. I 14 fall har nämnden förbjudit bostads uthyrande och föreskrifvit åtgärder för afhjelpande af helsovådliga brister. Ett af fallen gällde ett helt hus, tillhörigt en bostadsförening och uppfördt under synnerligen ogynsamma väderleksförhållanden, nov. januari, uthyrdt redan i juni och i betänkligaste grad fuktigt. 1 afseende å öfverbefolkning uti rum, der ett slags hotellrörelse drifvits, har nämnden i 2:ne fall ingripit och dervid såsom norm antagit en minsta rymd för hvarje person af 10 m 3 och en minsta golfyta af 3,5 m 2. Sundsvall: Tvenne för inneboendes helsa farliga lägenheter förbjudna; i

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. den ena afhjelptes ölägenheterna, men den andra blef egaren ålagd utrymma. Södertelge, Upsala, Vaxholm, Örebro: Från hvarje af dessa städer anmäles likaledes att lägenheter till följd af osundhet i ett eller annat afseende blifvit förbjudna till uthyrning såsom bostäder. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Genom nåd. kungörelse den 6 nov ang. förändrad lydelse af 15, 22 och 29 i Helsovårdsstadgan hafva skärpta bestämmelser lemnats beträffande kontrollen öfver handeln med lifsmedel och en större magt derigenom åt hälsovårdsnämnderna meddelats. Alingsås: Besigtning anstäld af 230 hela svenska fläsk, 53 delar danska och 335 delar amerikanska; trikiner anträffades i 2 danska och 3 amerikanska, hvilka oskadliggjordes. Borås: Af 2,450 st. undersökta fläsk voro 34 utländska trikinhaltiga. Göteborg: För matvarukontroll har helsopolisen gjort 30,982 olika besök. Utom fläsk hafva A byrån undersökts 1,356 partier födoämnen, hvaraf 636 frivilligt inlemnade och 720 anhållna; deraf befunnos 1,211 partier sjukligt förändrade, 106 skämda, 39 sjelfdöda; 888 förklarades onjutbara såsom menniskoföda. Af fläsk hafva undersökts: svenskt 16,651 hela, 1,091 halfva och 493 stycken, deraf trikinösa 5 hela och 1 stycke; amerikanskt 6,846 stycken, deraf 180 trikinösa; öfrigt fläsk 136 stycken, intet trikinhaltigt. Mjölkprof 622 undersökta, deraf blott 2 misstänkta för vattentillsats. Halmstad: A trikinbyråu hafva uudersökts 3,034 st. fläsk, deraf 2,111 svenskt och 932 amerikanskt. Af det amerikanska voro 7 st. trikinhaltiga. Hudiksvall: En finsk matvaruhandlande förbjuden att hålla till salu i högsta grad underhaltigt smör. Jönköping: Länsveterinären och nämndens tillsyningsman hålla tillsyn öfver torgförda varor. Två fiäsknndersökningsbyrår finnas, och är undersökning af torgfördt fläsk obligatorisk. Karlshamn: På byrån hafva undersökts 74 hela, 1,941 halfva och 570 mindre stycken fläsk, deraf 2 befunnits trikin- och 3 halfva och 3 stycken dynthaltiga. Karlskrona: På byrån hafva undersökts 3,185 partier fläsk, deraf 1,015 amerikanskt, af hvilka 18 varit trikinhaltiga. Dyntmask har i 27 fall anträffats i svenskt fläsk. Kristianstad: Af 4,573 undersökta större och mindre stycken fläsk hafva 42 befunnits trikinhaltiga. Lund: Från den 1 april hafva undersökts 3,951 fläskdelar, af hvilka 17 hållit trikiner och oskadliggjorts. Nämndens veterinär har utöfvat verksam kontroll öfver salubjudna födoämnen. Malmö: Af undersökta 8,332 hela, 376 halfva och 10,134 stycken fläsk hafva 54 hållit trikiner och 31 dynt. Mariestad: Till salu hållna födoämnen besigtigas af länsveterinären. Uppblåst kött får icke torgföras. Norrköping: Särskild tillsyningsman för öfvervakande af torgförda matvaror. Nyköping: Förutom sundhetspolisen och allmänna polisen har en särskild tillsyningsman öfvervakat försäljningen af mat- och dryckesvaror. Stockholm: Födoämnen hafva i 663 fall blifvit anhållna och kasserade, dels beträffande nötkreaturskött för tuberkulos, varbildningar, parasiter i musklerna, septikhämi, förskämning ni. in., dels beträffande fårkött för vattensot och dels svinkött för trikiner, dynt, skabb, förskämning. Trikinuudcrsökuingarne ha omfattat 49,540 fall, deraf svenskt 35,987 hela, 1,668 halfva, 8,310 stycken, hvaraf 42 hela, 3 halfva trikinhaltiga; amerikanskt 435 stycken, hvaraf 8 trikinhaltiga; annat utländskt 3,140 st., hvaraf 33 trikinhaltiga. Af det svenska trikinsjuka fläsket härstammade 20 från Stockholm och dess omgifning, 15 från Småland, 5 från Vestergötland o. s. v. Förslag till föreskrifter för mjölkhandeln, uppgjordt och öfverlemnadt till stadsfullmäktige samt ( 24 / 4 86) af öfverståthållare-embetet faststäldt. Strömstad: Då mjeltbrand under augusti månad var rådande bland boskapen på en del hemman i angränsande socknar, ålades stadens slagtare att vara försedde med intyg, af hvem de köpt kreatur, hvilkas kött de höllo till salu. Sundsvall: Kontroll utöfvad af sundhetspolisen, som i 99 fall funnit anledning till anmärkningar. Företagna mjölkundersökningar visa att oskummad mjölk uppblandats med skummad.»finnsraör» har befunnits betydligt nppblandadt med vatten, anda till 15 % och deröfver. Tvenne personer hafva förbjudits utöfva slagteriyrket, emedan de i afseende å renlighet och öfriga anordningar icke ställt sig nämndens föreskrifter till efterrättelse. Sölvesborg: Förbud att inom staden till salu utbjuda uppblåst kött. Trelleborg: Undersökta 226 hela svin, 17 halfva och 176 delar. Trikiner anträffade i 2 hela svenska svin och 1 amerikanskt fläsk. Upsala: Af sundhetspolisen har i 161 fall födoämnen anhållits; i 79 fall har förskämning samt i 62 fall sjukliga förändringar hos slagtade kreatur varit orsaken. Endast i 7 fall hafva åtal kunnat anställas. A byrån hafva undersökts 2,806 hela, 1,683 halfva och 469 stycken fläsk. Trikiner blott 2 gånger anträffade. Trikinhaltigt fläsk inlöses, och till bestridande af utgiften afsättes ett visst belopp för hvarje undersökt stycke. Vesterås: Besigtning af saluhållna födoämnen verkställes af veterinär och helsopolis. Under året hafva dels till försäljning förbjudits, dels anhållits och oskadliggjorts köttet efter 10 större nötkreatur, 6 kalfvar och 11 får, 1 parti fläsk, 3 partier fisk, 1 dito korf samt 103 stycken lefver och lunga. På besigtningsbyrån hafva undersökts 48 hela, 225 halfva och 30 mindre stycken fläsk, alla utan anmärkning. Vexiö: Förbud mot försäljning af uppblåst kött. Åtskilliga beslag gjorda å torgförda matvaror samt ett åtal för försäljning af otjenlig sådan vara. F. Fabriker och upplag; näringar. Borås: Tillkomna en trikotfabrik och ett Vigognespinneri. Arbetarnes antal under året 1,130, deraf 170 under 18 år; arbetstiden i allmänhet 10 timmar. Filipstad: 2 garfverier, 1 tobaksfabrik, 1 tändsticksfabrik, 1 benmjölsfabrik; 33 arbetare mellan 14 och 18 år. Helsingborg: 36 fabriker; ett kopparextraktionsverk tillkommet. Arbetstiden 8 10 timmar. Karlskrona: 19 fabriker. Flere handlande hafva upplag af de slag, som omförmälas i Helsovårdsstadgan 16 mom. 5, utan att derom hafva gjort anmälan hos nämnden, hvarföre åtgärder komma att vidtagas. 522 fabriksarbetare, af hvilka 51 under 18 år. Arbetstiden i allmänhet 7 10 timmar, dock änia till 12 i 4 och 13 i 2 fabriker. Sedan tryckta blanketter tillhandahållits arbetsgifvarne för ifyllning vid anmärkningar, hafva öfverträdelserna minskats. De tredskande hafva blifvit åtalade. Karlstad: Tändsticksfabriken har på anmälan af nämnden blifvit bötfäld för förseelse mot K. Förordn. de»" 18 nov Lund: Fabriker och upplag till antal af 36 med 532 arbetare, af hvilka 74 mellan 14 och 18 år; arbetstiden för de yngre 6, för de äldre timmar. Norrköping: 60 fabriker förutom qvarnar, samtlige besigtigade af helsovårdsnämndens ordf., stadsläkaren och polismästaren; dervid anmärkta missförhållanden rättade. Vanliga arbetstiden från 6 f. m. till 7 e. m. med 2 timmars rast. Nyköping: 18 fabriker och upplag; arbetspersonalen 262 personer, deraf 57 under 18 år. Arbetstiden i allmänhet 10 timmar. Ronneby: Ett inom staden befintligt större slagteri, på nämndens tillskyndelse stängdt 1883, har sedan dess ej användts. Söderköping: I ett garfveri har påbjudits inläggande af nytt golf med tät afloppstrumma, hvarjemte för alla garfverierna förbjudits uthällande af»pyren» i ån. Ett barkupplag bortfördt. Uddevalla: 20 fabriker. Upplag af Källevikens sillguano förbjudet inom stadens område från 15 maj till 15 september. Flyttning af illaluktande varor från ett invid gata beläget magasin har påbjudits. Vesterås: Ett garfveri har enligt föreskrift blifvit försedt med eementgolf. G. Af träden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Alingsås: Afträdena ännu icke i önskligt skick, men nämnden sträfvar fortfarande att få denna olägenhet afhjelpt. Borgholm: Svinstior finnas i ett stort antal gårdar; föreskrifter gifna om täta behållare. Eskilstuna: Atskillige egare af fähus och stall ålagde att förse dessa med täta golf. Falköping: Flera åtal anställda for bristfälliga afträden och fähus. Filipstad: Vid besigtning i

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 juni månad ålades 25 personer att försätta sina stall, fähus, gödselstäder m. m. i lagenligt stånd. Göteborg: Renhållningsstadgans föreskrifter hafva under året tillämpats i de tätast bebygda stadsdelarne och äfven föranledt genomgripande förändringar isynnerhet i afseende på uppsamling af sopor och afskräden i stadens utkanter. Halmstad: Fyra husegare hafva enligt nämndens förständigande ändrat och förbättrat sina afträden. I anseende till faran för kolerasjukdomens möjliga utbredning till värt land förbjöds svinhållning inom staden från 1 juni till 1 oktober. Hernösand: Afträdena numera öfverallt försedda med flyttbara tunnor, stående på fasta och täta underlag. Jönköping: De flesta afträden, så vidt omständigheterna det medgifvit, ordnade enligt Helsovårdsstadgans föreskrifter. Någon grop finnes ej längre, men lårar på inånga ställen. Svinhållning är tillåten endast i stadens utkanter. Karlshamn: Sedan numera tillfälle beredts till täta och regelbundna afhemtningar af afträdesspillningen, har nämnden beslutat att ej vidare tillåta anbringandet af fasta kistor, utan skola såväl vid nybyggnad som reparation lätt flyttbara käri användas. En person ålagd att vidtaga åtgärd att den flytande orenligheten från ett stall hindras flyta ut på gatan. Karlskrona: Inga gropar finnas. Åtskilliga rullande lådor äro utbytta mot tunnor äfvensom åtskilliga soplårar mot tunnor. För bristande renlighet har åtal anställts mot somliga; andra hafva uppkallats inför nämnden och några hafva låtit afhjelpa olägenheterna efter tillsägelse. Karlstad: De i yttre stadsdelarne boende husegare, genom allmän kungörelse förständigade att i afseende å afträdens och svinstiors beskaffenhet ställa sig Helsovårdsstadgans föreskrifter till efterrättelse. Kristinehamn: Förslag att all svinhållning inom staden skall förbjudas. Kungsbacka: För underlåtenhet att inrätta afträdena enligt lag hafva 13 gårdsegare blifvit åtalade, bötfällde och förständigade att försätta desamma i lagligt skick. Laholm: Af de utaf sundhetsinspektören Linroth anmärkta stora gödselupplagen äro 2:ne helt och hållet borttagna och föreskrifter lemnade angående bättre renlighet vid de öfriga. Linköping: Fortfarande förefinnas i de flesta gårdar för afträdesämnenas uppsamling s. k. gödselkistor, d. v. s. i jorden gräfda gropar, stundom beklädda med huggen sten och med cementerade fogar, men vanligen otäta. I några gårdar finnas ännu gropar utan någon beklädnad i botten eller på sidorna. Helsovårdsnämndens försök att åstadkomma förbättring hafva hittills icke krönts med framgång. Då 1884 omkring 40 gårdsegare ålagts förändra afträdena i enlighet med Helsovårdsstadgans S 17 mom. 2, upphäfde K. Bef:hde detta beslut, som nu är beroende på K. Maj-.ts profning (nämndens beslut sedan af K. Maj:t faststäldt). Mariestad: Ännu finnas åtskilliga afträden, som icke ändrats enligt stadgan, men nämnden har ålagt egarne att så fort som möjligt ombygga dem. Marstrand: Alla latrinkällare äro nu borttagna och ersatta med författningsenliga afträden, ehuru på ett och annat underlagen och äfven kärlen äro mindre lampliga. Inspektion af alla afträden och soplårar har 12 gånger verkställts af stadsläkaren med biträde af polisen. All svinhållning förbjuden. Nora: Afträdena i allmänhet icke laggiltigt inrättade, i det att spillningen upptages i gödselbrunn med tätt underlag och täta sidor, bottnen dock belägen under angränsande marks yta. Så länge bortförandet af spillningen är öfverlemnadt åt hvarje gårdsegares godtycke och ej sker på bestämda tider, har nämnden ej funnit skal att utdöma gödselstäderna, helst ej någon olägenhet i sanitärt hänseende visat sig. Norrköping: Spillningen hemtas sommartiden minst en gång i månaden; tätare hemtning har hittills af brist p& afnämare ej kunuat åvägabringas. Stenkistsystemet med aflopp för den flytande orenligheten till kloakerna användes i de fleste gårdar. Tunnsystemet utan ordnad afheratning anses foga vara att föredraga. Svinhållning har varit förbjuden under tiden 1 juni 1 oktober inom stadens planlagda område. Spillningen från fähus och stall uppsamlas i stenkistor tillsammans med latrinen. Oskarshamn: Några atträden, som befunnits icke vara författningsenligt anordnade, hafva blifvit försatta i lagligt skick. Simrishamn: Afträdena i allmänhet icke lagenliga. Nämnden besökte derföre alla gårdar för att granska dem, upplysa och inverka på befolkningen, införde kungörelse i stadens tidning samt lät slutligen polisen ingripa, hvilket medförde, att man ändtligen började förse afträdena med underlag af beton med omgifvande upphöjd kant, flyttbara karl etc.; dock kunde ej förändringen ske på en gång, utan efter hand. Detsamma gäller äfven om svinstiorna. Skara: För upptagande af afträdesämnen har hittills användts lårar, men då dessa dels från början gjorts för stora, dels aldrig kunna hållas täta, har nämnden anbefallt att i deras ställe tunnor småningom skola anskaffas. Då det i förra berättelsen omnämnda förbudet mot all svinhållning väckt stort missnöje och 32 samhällsmedlemmar petitionerat om tillstånd att under den kallare årstiden oktober april få hålla svin, gaf nämnden härtill samtycke, men med vilkor af absolut efterlefnad af Helsovårdsstadgans föreskrifter. I anledning häraf anmälde sig endast 8 personer, som voro sinnade ingå på detta vilkor, och 3 afstodo sedan från sin föresats, hvarjemte 2 vägrades tillstånd på grund af lokala förhållanden, så att slutligen endast 3 af dem begagnade sig af tilllåtelsen. Skenninge: Flera afträden på nämndens tillsägelse flyttade. Jorden under afträdena uppgräfd och fördjupningen kalkad och åter fyld med rent grus eller jord, för att göra grunden bättre. Ett stall, der kalfvar uppföddes med skummjölk, utrymdt till följd af den förpestande stank, som spreds derifrån. Sköfde: En tomtegare ålagd flytta afträdet på laga afstånd från gata. Eftersyn gjord å de ställen, der 1884 förändringar anbefallts. Samtlige tomtegare förständigade att 2 gånger i veckan kalkströ afträdeslårar och tunnor samt hvarannan vecka eller oftare, om så behöfdes, låta bortföra orenligheten. Stockholm: En betydlig mängd bristfälliga afträden hafva på uppmaning af tillsyningsmännen, på skriftlig anmodan af sundhetsinspektören eller föreläggande af nämnden blifvit försatta i godt skick. Särskild uppmärksamhet har egnats underlagen och äfven i gamla hus hafva murkna otäta underlag af trä på många ställen blifvit utbytta mot cement- eller asfaltgolf. Kärlens antal har ökats från 49,275 till 53,016. Förbättrade afträdeskärl hafva börjat införas, i det 500 garderobsklosetter blifvit försedda med karl af stålplåt. Endast på 3 ställen hafva nya svinhus tillkommit, men lika många upphört. Förbättringar i afseende på stiornas beskaffenhet och byggnadssätt hafva vidtagits på 4 ställen. Ladugårdarnes antal 101 och stallens 1,260. Af de förra hade tillkommit 4 och upphört 10, af de senare resp. 123 och 46, och 73 stall blifvit satta i bättre skick genom anbringande af täta golf, ej sällan med cementbeläggning, samt lämpligare gödselkistor. Strömstad: Nämnden lät trycka och i medio af oktober tillställa samtlige husegare inom staden anmaning att vid vite af 20 kr. ofördröjligen och senast före 1 december vidtaga nödiga förbättringar med de i deras gårdar befintliga afträden i öfverensstämmelse med Helsovårdsstadgans föreskrifter, och har denna anmaning i de flesta fall redan efterföljts. Sundsvall: Tillsyn utöfvad i alla stadens delar. Af spillningsrummen hafva 146 cementgolf, 217 sakna sådant. Försök gjordt att införa en gemensam modell för afträdeskärl; 65 gårdsegare förständigade att inrätta afträden och spillningsrum lagenligt. Söderhamn: Genom noggranna syner utröntes att flyttbara afträdeskärl saknades i 50 gårdar, men hade vid årets slut rättelse skett i 48. Kärlens varierande dimensioner, ofta bristfälliga beskaffenhet, oregelbundna tömning och bristande rengöring äro olägenheter, som städse göra sig gällande, så länge ett ordnadt bortforslingssystem ej finnes. En massa förelägganden äro gifna om författningsenligt ordnande af svinhusen, hvilka i de flesta fall äro mycket bristfälliga; likaså om förbättrande af fähus och stall samt en del gödselbehållare, hvartill i såväl gamla som nya stadsdelar hittills uteslutande användts gropar, dessa dock på flera ställen murade eller plankbeklädda. Söderköping: Den största svårigheten vid afträdenas hållande i godt skick är att hemtning i allmänhet icke kunnat påbjudas å bestämda tider. I en gård har svinhållning förbjudits. Trelleborg: Svinhållning förbjuden i 5 fall dels till följd af bristande renlighet, dels gårdsplatsernas trånga utrymme. Uddevalla: Lagliga afträden anordnade i 4 gårdar, der förut funnits gropar. Svinhållning har förbjudits i 10 gårdar, som dels varit för trånga, dels ej haft lagenliga stior eller ock hållits osnygga eller förorsakat grannarne obehag. Lagenliga gödselbehållare hafva påbjudits i 3 gårdar och täta behållare för den flytande orenligheten i 4 stall, hvarjemte ett stall flyttats på 20 fots afstånd från gata. Ulricehamn: Vid början af den vanna årstiden gjordes noggranna inspektioner i stadens alla gårdar

16 8Året1885. Helsovårdsnämnderna. och befunnos afträdena flerstädes i strid med stadgan. Undanrödjandet af dessa ölägenheter möter dock stor svårighet genom vederbörandes oförstånd och bristande vilja och ännu mera deras fattigdom, som förlamar nämndens åtgöranden och hindrar henne att förfara med den stränghet, som vore nödig. Umeå: En betydlig del af stadens invånare har bötfällts för underlåtenhet att ställa sig föreskrifterna angående afträdens inrättning till efterrättelse. Upsala: Tunnsystemet med undantag af 4 fall infördt i alla stadens gårdar. Vaxholm: Samtliga afträden försedda med portativa karl stående på underlag. Genom nämndens ingripande hafva afträden inrättats i ett par egendomar, der sådana förut saknats. Olägenhet vållas deraf, att personer, för att undvika 50 öres afgift för hemtning pr karl, sjelfve störta kärlens innehåll i sjön. Af bristande bevisning har dock ingen kunnat lagforas. Venersborg: Svinhållning tills vidare vid 25 kr. vite förbjuden. Vesterås: Svinhållning förbjuden i 6 trånga och i stadens tätaste del belägna gårdar, samt i 4 under den varmare årstiden. Vexiö: Förständiganden meddelade 2 husegare om förändring af afträden, 4 af svinhus och 1 gödselupplag. Vimraerby: Svinhållning tills vidare förbjuden inom stadsplanen från 1 april Tstad: I ett fall har nämnden, då gifvet förständigande att förändra afträde och gödselbehållare ej hörsammats, mast på den tredskandes bekostnad vidtaga genomgripande åtgärd. Svin få ej hållas inom staden. Åmål, Örebro: Svinhållning förbjuden. Östersund: Gårdsegarne förständigade att före den 1 augusti 1885 hafva lagenligt ordnat afträdena, hvilket förständigande framkallat en begäran om tillstånd att få på ett afvikande satt, medelst murade gropar, anordna desamma. De flesta svinhållarne förekomma liksom förut i Visby (479), Landskrona (293), Falnn (287), Söderhamn (132), Sundsvall (120), Upsala, Nyköping o. s. v. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. Anordningarne hafva såsom förut hufvudsakligen gatt ut på isolering af de sjuke, desinfektion, inställd skolgång m. m., hvarjemte å ett och annat ställe förberedelser blifvit gjorda för den händelse, att kolerasjukdomen skulle hitföras. Göteborg: A epidemisjukhuset hafva vårdats 503 personer, hvaraf 150 för difteri, 127 för tyfoidfeber och 100 för skarlakansfeber, hvarjemte 115 friske personer från smittade hus der varit inhyste. Halmstad: Sjukhusutredningen tillökad och kompletterad. Isolering och desinfektion hafva egt rum till förekommande af skarlakansfebers spridning. Haparanda: Ett epidemisjukhus har under året uppförts på en fri och sund plats ett stycke utom staden. Lägenheten utgöres af 2 större salar med rum för 12 sängar, hvartill utredning finnes, samt kök och kammare. Kalmar: Desinfektioner företagna i anledning af tyfoidfeber och difteri. Karlskrona: Nytt epidemisjukhus under året i det närmaste färdigt. Det har 2 större salar i en paviljong, beräknade för 22 à högst 25 sängar; en mindre paviljong för sängar i 5 rum. En tredje paviljong för desinfektionsugn (Eamsings system), kök m. m. uppförd, men ej fullt färdig. Det äldre s. k. provisoriska sjukhuset har 10 platser. Vagn anskaffad för forsling af smittosamt sjuke. Desinfektion har företagits i bostäder, der upprepade sjukdomsfall genom smitta förekommit. Barn från smittade hem afhållna från skolorna. Kristianstad: Jemte det epidemiska sjukhuset användes i september och början af oktober 2:ne salar i Norra folkskolan till provisoriskt sjukhus i anledning af skarlakansfeber och vårdades der 10 personer och ft epidemisjukhuset 99. Desinfektion medelst svafvelrökning och sublimattvättning. Malmö: Då rödsot, trots de insjuknades afförande till epidemisjukhuset, flera gånger efter hvarandra uppträdde inom samma lokal, blefvo äfven de friske, i och för lokalens rengöring och desinfektion, bortförda och inqvarterade i ett Dockers tält. Särskild vagn för sjukes forsling, som sker under helsopolisens uppsigt. Mariestad: Ett ntom staden beläget hus har blifvit inköpt för att användas till epidemisjukhus, der plats kan beredas för 12 à 16 sängar, hvartill full utredning finnes. Marstrand: Isoleringsåtgärder vidtagna jemte sträng desinfektion inom de gårdar, der skarlakansfeber och difteri uppträdt. Norrköping: Desinfektionsugn anskaffad, hvarjemte särskildt täckt åkdon för sjukes transport finnes. Nyköping: Stadsfullmäktige hafva på förslag af nämnden beslutat att under år 1886 uppföra i stadens utkant vid Nyköpingsåns utlopp ett epidemisjukhus med 9 rum och plats för 24 a 26 sängar. Bonneby: Enligt stadsläkarens förslag beslöto stadsfullmäktige att de i det provisoriska epidemisjukhuset inhysta fattighjonen skulle herbergeras på annat ställe och hela lägenheten öfverlemnas till helsovårdsnämndens disposition. Två sjukbårar hafva anskaffats. Desinfektion utförd medelst svafvelrökning, vädring och linnepersedlarnes tvättning i het lut. Sala: Under året har i den s. k. Stadsträdgården i stadens NÖ. utkant blifvit till epidemisjukhus inredd en der befintlig staden tillhörig byggnad med plats för sängar. Skeninge: Epidemisjukhus saknas fortfarande. Det för ändamålet begagnade rum i rådhuset skall sättas i så godt och isoleradt skick som möjligt och utredning anskaffas till 6 sängar. Sköfde: Så snart lämplig tomt erhållits, skall epidemisjukhus, hvartill förslag blifvit nppgjordt, nppföras. Stockholm: Den vigtiga frågan om ett permanent tidsenligt epidemisjukhus är ännu sväfvande genom svårigheten att på rimliga vilkor kunna anskaffa en fullt lämplig plats derför. Desinfektionsherberget har vida mindre än föregående år behöft anlitas, hvaremot den dermed förenade desinfektionsugnen flitigt tagits i anspråk ej blott för alla kläder från epidemisjukhuset utan äfven för enskild räkning i ej mindre än 253 fall. Desinfektion af bostäder med svafvelrökning, åtföljd af noggrann rengöring har genom helsopolisen verkställts i 151 lägenheter med tillsammans 324 rum, och har ej i något enda fall samma sjukdom, mot hvilken desinfektionsåtgärderna vidtagits, ånyo uppträdt i dessa lägenheter, så vida de gifna föreskrifterna noga efterföljts. I anledning af kolerasjukdomens uppträdande i Europa hafva föregående årens anordningar förnyats, hvarjemte nämnden hos Generaltullstyrelsen utverkat att föreståndarne för tullstationerna i Stockholms skärgård pr telegraf lemna nämnden underrättelse, då fartyg från kolerasmittad ort passerat på väg till hufvudstaden, så att nödig undersökning må kunna här anställas, innan kommunikation med land får ega rum. Strömstad: Nämnden har sörjt för en lokal för ett epidemisjukhus, om smittosam sjukdom skulle i landet utbryta och för dettas inredande erhållit ett anslag af 1,000 kr. Sundsvall: Till epidemisjukhuset äro inköpta 10 st. nya smidda jernsärfgar och 2 portativa klosetter. En ny sjuktransportvagn äfven anskaffad för 600 kr., samt 3 täckta sjukbårar. I vagnen kan en på skenor löpande sjukbår genom en dörr baktill inskjutas. Invändigt är vagnen fordrad med fernissadt trä, för öfrigt konstruerad såsom Stockholms sjuktransportvagnar. Söderhamn: Fullständig utredning anskaffad för ytterligare 12 sängar, så att numera 24 platser finnas att tillgå på sjukhuset. Södertelge: Medel anslagna till ett nytt epidemisjukhus om 8 sängar. Ritning och kostnadsförslag upprättade. Sölvesborg: Under året har för medel, åstadkomna genom bidrag af enskilda personer och anslag af härvarande sparbank, till sammanlagdt belopp af 15,000 kr., uppförts ett sjukhus med fullständig utredning för 10 allmänna platser och 3 enskilda rum jemte tvättrum, 2 rum för städerska och kök, samt ett mindre ekonomihus. Sjukhuset är egentligen afsedt för att begagnas vid utbrytande af epidemier, men har dessemellan upplåtits till stadsläkaren för behandling af kirurgiska fall och ögonsjukdomar. Uddevalla: Epidemisjukhus utanför södertull med 15 jernsängar och nödig utredning. I händelse af kolerautbrott inom landet anmodades nämnden vidtaga lämpliga åtgärder, hvarföre ett anslag af 1,500 kr. ställdes till dess förfogande. Ulricehamn: Såväl epidemisjukhus som sängutredning saknas. Upsala: I händelse af kolerautbrott skulle nämnden få uppföra en barack för 30 sängar. Epidemisjukhusets materiel ökad, så att 70 à 80 sängar nu kunna genast uppsättas. Fem st. barnmorskor, som haft barnsängsfebersjuka under sin vard, hafva satts ur verksamhet för 2 à 4 veckor och derunder erhållit ersättning af 1,50 à 2 kr. pr dag. Tio transportbårar och en desinfektionsngn anskaffade; den senare får två dagar i veckan kostnadsfritt begagnas. Varberg: Nytt epidemisjukhus under året uppfördt och i det närmaste färdigt till begagnande. Vesterås: Stadsfullmäktige hafva beslutat uppföra ett nytt och tidsenligt epidemi'

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 sjukhus för en kostnad af 53,000 kr. I händelse af kolera skulle anordnas provisoriskt sjukhus i en småskola med 2 salar, liggande i en utkant, samt anskaffas utredning och transportvagn. Vimraerby, Åmål, Osthammar: Epidemisjukhus saknas. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Af de redogörelser för dödsorsakerna i rikets städer, som af Hälsovårdsnämnderna blifvit meddelade och hvaraf sammandrag finnas uppgjorda å tabellerna N:s 1 3, finner man att sammanlagda antalet af de under år 1885 i Sveriges städer inträffade dödsfall utgjort 14,820. Vid jemförelse med de af Statistiska Centralbyrån lemnade uppgifter, hvilka utvisa summan af dödsfall under samma tid bland städernas kyrkoskrifna befolkning, oafsedt om dödsfallen egt rum i vederbörande stad eller annorstädes, visar sig denna senare summa, 15,888, med 1,068 fall öfverstiga den förra. Dödlighetsförhållandet har såsom förut beräknats efter den rättsliga medelfolkmängden, hvilken för år 1885 i samtliga städerna utgjorde 791,455 personer. Då af dessa 15,888 aflidit, visar sig en dödlighet af 20,i på 1,000 hafva egt rum. Ar 1884 afledo i städerna 15,454 personer, hvilket på en medelfolkmängd af 763,872 invånare utgjorde 20,2 per mille. Eu jemförelse med de närmast föregående åren visar för 1883 en dödlighet af 20,8 och för 1882 af 21,7 per mille. Bland de större städerna har Stockholm haft en dödlighet af 25,o, Göteborg 18,4, Malmö 16,6, Norrköping 18,7 och Gefle 20,8 O. S. V. Beträffande större eller olika dödlighet inom olika stadsdelar anföres ur berättelserna: Göteborg: l:a distr., staden norr om stora hamnkanalen.. med 6,071 inv. hade 107 döda = 18 p. m. 2:a» staden söder om stora hamnkanalen med Pustervik 7,392» 91» =12» 3:e» Otterhällan med 4,047» 49» = 12» 4:e» Masthugget och Majornas kustdistr. med 6,555» 87» = 13» 5:e» Majornasbergsdistr.» 19,378» 351» = 18» 6:e» Haga «11,537» 216» =20» 7:e» Hagaheden, Annedal, Albpstaden och Landala med 20,373» 338» =18» 8:e» Stampen, Vassnöden och Burgården., med 5,529» 60» = 11» 9:e» Gamlestaden, Kedbergslid m. m. med 3,807» 66» = 17» 10:e» Fattigvårdsinrättningarne._ med»» 167» Summa 84,689 1,532 18,1 Särskildt för stadsdelen Landala med Vestra Brantdala af 7:e distriktet uppgifves dödligheten till 26 p. m. och anses orsaken vara att denna stadsdel först 1883 förenades med staden, att husen der uppförts utan tanke på sundheten samt att renhållning och aflopp befunnit sig i uslaste skick. Stora förbättringar äro dock redan genomförda genom anläggning af gator, underjordiska aflopp o. s. v. Lund: Sydöstra stadsdelen har haft 17,0 döda per mille. Nordöstra»»» 12,7»» Nordvestra»»» 10,8»» Sydvestra»»» 12,3»» Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen år 1885 efter ålder och sjukdomsgrupper.

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. Malmö: Rörsjöstaden har haft en dödlighet af 13,9 per mille. Södra förstaden»»»» 18,7» Ostra förstaden»»»»13,4» Stockholm: Särskilda tabeller innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter ålders- och sjukdomsgrupper såväl för samtliga städerna som för Stockholm, för de öfriga städerna vid Mälaren, de norr om Stockholm belägna kuststäderna samt de skånska städerna hafva äfven för år 1885 blifvit uppgjorda, och utvisa desamma att dödligheten häribiand varit störst i Stockholm (25 p. m.), dernäst mälarstädernas grupp (21,8), vidare i de norra kuststäderna (21,2) samt minst i de skånska städerna (17,1). Nativiteten har varit störst i de norra kuststäderna (34,0 ), dernäst i Stockholm (33,8), vidare i de skånska städerna (33,1) och Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren utom Stockholm år 1885 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm efter ålder och sjukdomsgrupper.

19 Året Helsovårdsnämnderna. 11 minst i mälarstäderna (30,9), under det att i rikets samtliga städer den utgjort 31,8, allt per mille. Förhållandet emellan födde och döde, som för samtliga städerna varit = 158:100, visar sig för norra kuststäderna = 163:100, för de skånska städerna = 198:100, för Stockholm = 134:100 och för de öfriga mälarstäderna = 141 : 100. Dödligheten i första lefnadsåret har i samtliga städerna uppgått till 3,574 fall = 24,1 procent af samtliga dödsfallen och 14,2 proc. af de födde. I Stockholm har detta förhållande varit resp. 24 och 19,5; i de öfriga mälarstäderna 21,5 och 12,9; i de norra kuststäderna 26,7 och 14,9 samt i de skånska städerna 25,6 proc. af samtliga dödsfallen och 12,1 proc. af antalet födda barn. Dödligheten bland mankön har som vanligt varit störst under första lefnadsåret och dernäst under perioden år; bland qvinnor störst i åldern öfver 60 år och dernäst i första lefnadsåret. Tabellerna 1 3 utvisa dels antalet dödsfall uti hvarje af de å formuläret upptagna rubrikerna samt fördelningen på olika ålder och kön, dels äfven antalet dödsfall uti hvar och en af rikets städer uti hvarje sjukdom. Dödsfallen uti infektionssjukdomar, Tab. I kol. 5 19, hafva i samtliga städerna uppgått till 2,041 mot 1,795 år 1884, utgörande 13,7 proc. af samtliga dödsfallen mot 12 proc. förra året. Tillökning visa mäsling och kikhosta, minskning deremot smittkoppor, tyfoidfeber, epid. hjernfeber och difteri. Skarlakansfeber och difteri, mäsling, kikhosta och tyfoidfeber hafva förorsakat största antalet dödsfall isynnerhet i de större städerna, men i förhållande till folkmängden hafva skarlakansfeber i Kristianstad, Eskilstuna, Hudiksvall, Hernösand, Umeå och Piteå, kikhosta i Eskilstuna, Gefle och Örebro, mäsling i Norrköping och Karlstad, samt tyfoidfeber i Upsala och Jönköping föranledt ett icke ringa antal dödsfall. Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de skånska städerna år 1885 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna uti Stockholm år 1885 efter ålder och sjukdomsgrupper.

20 12 Året Årsväxten. Bland öfriga dödsorsaker äro antecknade 5,276 dödsfall af sjukdomar i andedrägtsorganen, deribland lungsot 2,297 fall = 15,5 proc. af samtliga dödsfall, ocb af akuta lung- och lungsäcksinflammationer 1,795= 12 proc. Sjukdomar i matsmältningsorganen hafva föranledt 1,559 dödsfall. Kubriken»sjelfmord» räknar 144 fall mot 132 förra året och»mord och dråp» 13 mot 16 under hvarje af åren 1882, 1883 och K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med dess 26 på andra orter än städer. Genom särskilda Nåd. Bref har förut föreskrifvits att Helsovårdsstadgan för riket af den 25 Sept. 1874, i hvad den afser stad, skall i tillämpliga delar äfven vara gällande för: Eslöf, Höganäs, Råå, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Nybro, Malmköping, Mörbylånga, Vernamo, Lysekil, Valdemarsvik, Nässjö, Trollhättan, Tranås, Säfsjö, Seffle, Sundbyberg, Katrineholm, Gnesta, Töreboda och Vara. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under år 1885 utom sjukhus. Embetsberättelser, innehållande redogörelser för helso- och sjukvardsförhällandena 1885, hafva till Medicinalstyrelsen blifvit insända från 137 provincialläkare, 90 stadsläkare, 51 enskilde distriktsläkare samt 1 för gruf- och bergslagsområde anstäld läkare. På grund af dessa berättelser hafva nedanstående sammandrag blifvit upprättade öfver infektionssjukdomarnes utbredning och fördelning pä de särskilda årstiderna, hvarjemte tabeller, innefattande likartad redogörelse jemväl för de vigtigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarne i andedrägts- och matsmältningsorganen, blifvit utarbetade. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande. Arets medeltemperatur för Stockholm uppgick till + 5,5 eller obetydligt mindre än de närmast föregående åren resp. + 5,82 och + 5,86. Varmast var som vanligt Juli månad med en medeltemperatur + 16,7 och maximum af + 31, kallast Januari med medeltemperatur af 4% ehuru lägsta temperaturen inträffade i Februari med 20. Vinterqvartalets medeltemperatur var 1,9. Vårens (April Maj) + 5,2, sommarens (Juni Sept.) + 13 och höstqvartalets + 1,3. I allmänhet således en mera låg temperatur rådande, isynnerhet under sommaren, beroende på den ovanligt regniga väderleken såväl då som äfven under hösten. Under årets första hälft var nederbörden endast 177 mm. mot 396 under den senare. Ensamt under Oktober föll 143,5 mm. regn och under Augusti 107 mm. Summan för hela året = 574,6 mm. Vindrigtningen var såsom vanligt öfvervägande vestlig och sydvestlig under resp. 58 och 47 dagar, hvarjemte ovanligt många dagar, nemligen 98, voro lugna. Medelvattenståndet i Mälaren har varit 14.8 och i Saltsjön 13,1 fot. Mälarens vattenstånd, som var lågt vid årets början, steg från början af Febr. till mediet af Maj, då det nådde anda till 16,5 fot öfver slusströskeln, men föll sedan lika oafbrutet till medio af Augusti, då det var nere på 13,6 fot; sedan steg det ånyo anda till November, i sammanhang hvarmed äfven matsmältningsorganens sjukdomar visade en mycket ringa freqvens. Uppsjö rådde endast 4 dagar i Augusti. Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket under åren 1884 och 1885.

21 Embetsresor. 13 Det af Statistiskn Centralbyrån uppgjorda sammandrag öfver årsväxtsberättelserna visar att 1885 års skörd utfallit»nära medelmåttig», såsom totalomdöme för hela riket. Den har varit öfver medelmåttan i 4 län, medelmåttig i 9 och mer eller mindre under medelmåttan i 11 län, sämst i de trenne nordligaste länen. Tab. Lit. F. Tab. Lit. F. visar skördens förhållande i hvarje af rikets län under åren 1884 och B. Embetsresor. Tab. N:o 6 utvisar att under år 1885 af vederbörande läkare blifvit verkstälda 1,467 embetsresor i anledning af smittosamma sjukdomar, allmännare utbredd sjuklighet, eller till följd af den vissa kommuner medgifna rättighet att vissa gånger om året på statens bekostnad erhålla besök af vederbörande provincialläkare för enskild sjukvårds tillgodoseende. I ofvan nämnda antal ingå 9 resor för venerisk sjukdom, hvilka icke bekostats af den s. k. Medicinalfonden. Ar 1884 utgjorde antalet embetsresor 1,476, hvaraf 6 för venerisk sjukdom. Det största antalet af dessa resor, nemligen ej mindre än 643, hafva föranledts af skarlakansfeber och hafva till öfvervägande stort antal, neml. 134, förekommit inom Vesterbottens län samt dernäst i Kronobergs och Norrbottens län. Vidare hafva tyfoidfeber och difteri orsakat de flesta resorna, den förra 312 och den senare 252. Af resorna för tyfoidfeber kominer största antalet på Kalmar och Kronobergs län, resp. 49 och 43, och af dem för difteri på Göteborgs och Bohus samt Vermlands län, resp. 75 och 32. Inom Malmöhus län hafva endast 3 och inom Vestmanlands lan 6 resor förekommit. Utgifterna för ifrågavarande embetsresor hafva uppgått till 58,452 kr. 92 öre, för medikamenter åt fattige sjuke till 15,225 kr. 15 öre samt för biträde i sjukvården inom provincialläkaredistrikten till 32,600 kr. 16 öre. C. Öfversigt af infektionssjukdomarnes m. fl:s freqvens och utbredning år Vid en allmän öfverblick af de å tabellerna G Z Tab. N:o 7 anförda sjukdomsförhållanden, utvisande sjukdomarnes för-ochlit.g-z delning på olika årstider och deras utbredning inom olika delar af riket, finner man att under år 1885 blifvit af läkare anmälda 180,480 fall af ifrågavarande sjukdomar mot 174,368 under år 1884, således en tillökning af 6,112 fall. Tilltagit hafva kikhosta, påssjuka, mäsling samt inflammatoriska och katarrala sjukdomar i andedrägtsorganen, hvaremot tyfoida och gastriska febrar, difteri, rödsot, smittkoppor, frossa, diarré och tarmkatarrer aftagit samt den mest gängse af infektionssjukdomarne, skarlakansfebern,, bibehållit ungefär Tab. Lit. u. samma freqvens som förra året, men haft största utbredningen jemte i Stockholms stad uti de bada nordligaste länen äfvensom inom Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Malmöhus län. Difteri har varit mest gängse inom Stockholms stad Tab. Lit. L. och dernäst i Göteborgs och Bohus, Norrbottens, Vesternorrlands, Elfsborgs och Södermanlands län och tyfoidfebem lika- Tab. Lit. H. ledes inom Stockholm samt vidare i Göteborgs, Kalmar och Malmöhus län. Spetålska, Lepra nodosa, Elephantiasis Grœcornm, Tab. N:o 4 som har sitt egentliga tillhåll inom provinsen Helsingland, räknade derstädes, inbegripne de å sjukhemmet för spetälske i Tab. Lit. G. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Fläcktyfus år 1885.

22 14 Året Spetälska. Jerfsö vårdade, vid 1885 års utgång 84 personer, 55 män och 29 qvinnor, af hvilka å sjukhemmet voro intagna 30, hvaribland 22 från Helsingland och 8 från andra län, nemligen 1 från Jemtlands, 6 från Vesternorrlands och 1 från Kopparbergs län. Under året hafva inregistrerats 10 nya fall och afförts 5, af hvilka 3 aflidit och 2 tillfrisknat, hvadan hela antalet kända fall ökats med 5, från 79 till 84, eller, om härtill lägges 6 kända fall från andra län, från 85 till 90. Tab. Lit. H. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Tyfoidfeber Tab. Lit. I. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Enkel Gastrisk Feber år 1885.

23 Året Venerisk sjukdom. 15 Venerisk sjukdom har under året föranledt 9 embetsresor. På besigtningsbyrån i Stockholm hafva 22,420 besigtningar föranledt 535 remisser till kurhus af 289 qvinnor. De besigtigades antal har utgjort 809, hvaribland 108 nyinskrifna och 92 ej prostituerade. De besigtningsskyldigas antal vid årets slut 484 mot 407 föregående år. Tab. Lit. K. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Epidemisk Hjernfeber år Tab. Lit. L. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Difteri 1885.

24 16 Året Venerisk sjukdom. På besigtningsbyrån i Göteborg hafva 8,206 besigtningar föranledt 204 remisser till kurhus af 105 qvinnor. De besigtigades antal 239 mot 259 förra året. Tab. Lit. Å. Tab. Lit. Å innehåller en sammanställning för de tio sista åren af sjukdomsfallen i de vigtigaste sjukdomsgrupperna. Utgifterna från anslaget till smittosamma sjukdomars hämmande (den s. k. Medicinalfonden m. m.) redovisas i sammandrag uti Tabb. Lit. Ä och N:o 6. Tab. Lit. M. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Strypsjuka år Tab. Lit. N. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Kikhosta år 1885.

25 Året Allmän återblick. 17 Tab. Lit. O. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Rödsot år Tab. Lit. P. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Barnsängsfeber år 1885.

26 18 Året Allmän återblick. Tab. Lit. Q. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Diarré, Tarmkatarr och inhemsk Kolera år Tab. Lit. R. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Frossa år 1885.

27 Året Allmän återblick. 19 Tab. Lit. S. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Påssjuka år Tab. Lit. T. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Smittkoppor år 1885.

28 20 Året Allmän återblick. Tab. Lit. U. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Skarlakansfeber år Tab. Lit. V. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Mäsling år 1885.

29 Året Allmän återblick. 21 Tab. Lit. X. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Lung- och Lungsäcksinflammation år Tab. Lit. Y. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Halsfluss, Katarralfeber och andra katarrala åkommor år 1883.

30 22 Året Allmän återblick. Tab. Lit. Z. Uppgifne sjukdoms - och dödsfall uti Smittosam ögonsjukdom år Tab. Lit. Å. Öfversigt af sjukdomsfallen i nedan uppräknade sjukdomar enligt läkares rapporter under 10-årsperioden Tab. Lit. Ä. Af medicinalfonden bestridda utgifter för allmänna sjukvården och rättsmedicinska undersökningar, år 1885.

31 Året Förbättrad läkarevård. Sjukvårdsinrättningar Förbättringar och förändringar i den civila läkarevården (Tab. N:o 8). Genom Nåd. bref den 27 mars har rättighet till tjenstårsberäkning i likhet med civile läkare i statens tjenst blifvit beviljad för en distriktläkare i Oroust vestra distrikt. Det extra anslag af 20,000 kr., som jemväl för år 1886 beviljats att såsom tjenstgöringspenningar användas för beredande af tillfällig löneförbättring åt provincialläkare, tilldelades genom Nåd. bref den 11 december åt innehafvarne af samma distrikt som förut med undantag af att i stället för Östersunds, Marks, Tingsås, Vrigstads, Eksjö och Gislaveds distrikt uppfördes Visnums, Slite, Högsby, Boxholms, Stora Malms och Upsala distrikt. Antalet provincial-, stads- och distriktläkarebefattningar inom hvarje län inhemtas af öfversigten å tab. N:o 8. Under loppet af år 1885 hafva 15 läkare dels i och dels utom tjenst med döden afgått, hvaremot, såvidt anmälan derom till Medicinalstyrelsen inkommit, 40 läkare blifvit från rikets medicinska läroverk utexaminerade, nemligen 28 från Karolinska Institutet, 7 från Upsala och 5 från Lunds Universitet. I Styrelsens matrikel hafva under året 40 läkare blifvit såsom legitimerade inskrifne. 4. Civila sjukvårdsinrättningar 1 ). Lasarettens och kurhusens antal i riket utgjorde liksom föregående år tillsammans 69, såsom närmare framgår af tab. N:o 9. Antalet öfrige civila sjukhus (tab. 10) uppgick till 53. Af dylika sjukhus hade under redovisningsåret tillkommit sjukstugorna i Bengtstorp (södra Oland) och i Ramsberg (Örebro län). Sjukplatsernas antal i samtlige civila sjukvårdsanstalter i riket inhemtas af tab. N:o 35. Af sjukhusläkarnes rapporter och landstingsförhandlingarne för året inhemtas bland annat följande: Kalmar län, södra landstingsområdet: Ritningar och kostnadsförslag till ny sjukhusbyggnad på 35 sängar i Borgholm jemte yttrande af Medicinalstyrelsen och Öfverintendentsembetet förelades landstinget, som beslöt dels att frågan om byggnadstomten må anses afgjord, och den nya tomten sålunda föreslageri ') Referent: Medicinalrådet Hallin. och bestämd å Borgholms kungsgård hörande egor, dels att lasarettsdirektionen bemyndigas låta omarbeta de nu förslagsvis upprättade ritningar och kostnadsförslag till nytt lasarett, så att sjukhusets omfång lämpar sig för högst 25 sängar ensamt för lasarettspatienter. En sjukstuga har som ofvan nämndt är anordnats vid Bengtstorp (södra Öland). Kristianstads län. Landstinget anslog medel för anordnandet af särskild byggnad för smittosamma sjukdomar vid Kristianstads lasarett. Malmöhus län. Lunds lasarett: den nya byggnaden, som är uppförd i sammanhang med sjukhuset af år 1849, har under slutet af året, allt efter som utredningspersedlar hunnit anskaffas, blifvit tagen i bruk. Den upptager: l:o) källarvåning, innehållande kök med serveringsrum, skafferi, matrum för sköterskorna samt förvaringsrum; 2:o) första våningen, innehållande emottagningsrum, kontor, rum för underläkare, hushållerska, Tab. Lit. Ö. Förbättringar och förändringar i den civila läkarevården under år 1885.

32 24 Året Sjukvårdsinrättningar. pigor, direktionsrum, arkiv och klosett; 3:o) andra våningen, innehållande rum for en öfversköterska, amanuens, allmänna och enskilda sjukrum, thekök, linnerum och klosett: 4:o) tredje våningen, innehållande sköterskeruin, operationsrum med hvilrum, allmänna och enskilda sjukrum, thekök och klosett. Samtlige trappor med undantag af innantrappor till köksvåningen äro af cementgjutning. Korridorerna afskiljas från förstugorna äfvensom från sjukhuset af år 1849 medelst glasdörrar. Helsingborgs lasarett: Sjukhustomten har under året blifvit betydligt utvidgad, i det staden till lasarettet öfverlåtit 4,872,5 qv.-meter jord öster om nya byggnadeu mot vilkor, att staden sknlle ega företrädesrätt till beläggande af ytterligare 10 sjuksängar utom de 15, som staden förut på detta satt disponerar. Blekinge län. Landstinget beslöt att en sjukstuga skulle anordnas i Jemshög:»så snart hos lasarettsdirektionen i Karlshamn, hvars distrikt sjukstugan skall tillhöra, blifvit styrkt att Jemshögs kommun åtagit sig ansvaret för tillhandahållandet af sjukstugan med 2 rum samt anskaffandet och underhållandet af en sjuksköterska och samma kommun utsett 2 personer att i sjukhemmets styrelse ingå jemte det Provincialläkaren åtagit sig samma bestyr», nämnde lasarettsdirektion bemyndigades att anskaffa utredning för 4 sjuksängar samt efter anordning af sjukstugans styrelse tillhandahålla nödige medel och beslöt landstinget vidare att för inrättandet af nämnde sjukstuga i 1886 års stat anvisa ett belopp af 1,100 kronor. Hallands län. Halmstads lasarett: Ny badhusbyggnad har blifvit uppförd för en kostnad af 20,526 kr. 47 öre.- Örebro län. På grund af det dåliga och oändamålsenliga skick, hvari lasarettsbyggnaden befinner sig, har landstinget på framställning af lasarettsdirektionen åt denna direktion jemte 3 dertill särskildt utsedde komiterade uppdragit att till 1886 års landsting inkomma med ritningar och kostnadsförslag till nytt länslasarett i Örebro. Landstinget beslöt vidare ett anslag af 300 kronor för anskaffning af instrument m. m. vid Ramsbergs sjukhus samt att sjukvårdsbidrag skulle lemnas till enahanda belopp, som till öfriga i länet inrättade sjukstugor med 50 öre om dagen för hvarje derstädes vårdad patient. Kopparbergs län. Falu lasarett. Under året har ett sommarsjukhus för 20 patienter uppförts å sjukhustomten. Det är afsedt att under den varma årstiden upptaga en afdelning patienter jemte sköterska, så att en hel afdelning af lasarettet må åt gången kunna ordentligt vädras. Byggnaden är uppförd på stengrund, som lagts så djupt, att godt grus anträffades. Den fortlöpande stengrunden räcker dock endast till jordytan. Ofvanför denna utgöres grunden af flera I 1 /2 fots stenpelare, murade af slaggtegel; dessa pelare ligga 6 fot från hvarandra och äro så höga, att byggnadens trossbotten ligger minst I 1 2 fot och högst 2 fot ofvan marken. Med denna anordning har afsetts att undvika grundluftens inkommande. Golfven äro allestädes konstruerade med trossbotten och sågspånsfyllning samt spontade öfvergolf. Byggnaden utom trapporna är 80 fot lång; dess façad är ej jemnlöpande, utan är indragen åt gaflarna på 6 l/ 2 fots utsträckning, der ingång, förstuga och, å ömse sidor af denna, åt ena sidan 1 klosett och 1 rum för orena kläder samt åt andra sidan 1 klosett och 1 garderob äro förlagda. Från förstugan inkommer man direkt i sjuksalen, som har fönster på begge långsidorna. Façaden bar vidare på sin midt ett 14 fot bredt framskjutande parti åt begge sidorna. Detta parti inrymmer åt ena sidan sköterske- och åt andra sidan diskrummet. Baracken är bygd af stolpvirke, närmast utanpå detta är lagd luktfri, tjärad förhydningspapp och ytterligare derutanpå 1 tums plank. På midten af stolpvirket äro väggarna öfverallt i sjuksalarna anda upp till taknocken panelade med hyflade bräder, hvadan i dem ej finnes innertak, utan äro de öppna anda upp till nocken och takstolarnas tvärslag synlige inne i sjuksalen. I de öfrige rummen samt i förstugorna äro deremot vanliga innertak anbragta. Fönster och dörrar samt deras karmar äro invändigt oljemålade, men i öfrigt äro golf, väggar och tak fernissade, yttertaket är lagdt med takspån, som bestrukits med s. k. sågspånsolja. I öfrigt är baracken utvändigt rödfärgad; fönster, dörrar och foder samt kantbräder äro målade med hvit oljefärg. För att vid behof kunna eldas, är en mur uppförd midt i byggnaden och vänder sålunda sina sidor åt hvarje sjuksal samt mot sköterske- och diskrummen, och äro dessa rums mot muren vända sidor inåt böjda under 5 fots fördjupning. 1 baracken är dock tillsvidare blott uppstälda 3 kaminer, nemligen 1 större i hvardera sjuksalen och 1 mindre i diskrummet. Sköterskerummet saknar sålunda ännu eldstad. Till diskrummet är inledt kallt vatten från en af lasarettets reservoarer. Från slasktratten under vattenledningskranen utgår ett gröfre afloppsrör, som utmynnar i lasarettets allmänna kloakledning. I densamma inmynnar också afloppsrör för urin från de bada klosetterna. Ventilationen försiggår dels genom fönstren, som dels kunna hela öppnas, dels äro försedda med lättrutor, dels genom en ventilationstrumma å taknacken öfver hvardera sjuksalen. Denna trumma är 5 fot lång och 3V2 fot bred samt kan tillslutas och öppnas med 2 plåtluckor. Den har visat sig ventilera förträffligt. Slutligen är taket så konstrueradt, att ventilationen genom detta är ganska stark. Det består, såsom ofvan är nämndt, utvändigt endast af takspån och invändigt af panelade bräder utan något tätt mellanlägg. Hvardera sjuksalen är 21 fot bred samt 27 fot lång och utom dess tillkommer den ofvan angifna 5 fots fördjupningen mot eldstadsmuren. Höjden i sjuksalen är 13 fot på den raka väggen och 67 2 fot derifrån till nacken. Golfarealen är sålunda 585 qvadratfot och luftkuben 9,573 kubikfot i hvardera sjuksalen. Då en sådan rymmer 10 patienter inses att 58,5 qv.-fot golfyta och 957 kubikfot luftkub komma på hvarje patient. Utrymmet för hvarje patient är sålunda något mindre än man vanligen beräknar på ett sjukhus, men det är dock tillräckligt stort för trafiken. Då dessutom baracken endast är ämnad att vara öppen den varma årstiden, då man kan ventilera rikligt, torde utrymmet äfven i sanitärt hänseende kunna anses tillräckligt. Att byggnaden har stor ventilationsförmåga bestyrkes af erfarenheten från föregående år, då den var öppen från den 11 juli till den 10 oktober. Under de första af dessa veckor rådde i Falun en ovanligt stor hetta, som dock aldrig var besvärande i baracken, hvilket deremot var fallet inne på det stora lasarettet. Under större delen af september rådde deremot en för denna årstid ovanligt stark köld. Medelst eldning hölls värmen god på baracken, men redan 5 6 timmar efter slutad eldning var luften der ånyo afkyld till grader. Dessa begge erfarenhetsrön torde bestämdt styrka, att baracken är mägtig af en stark ventilation. Den kostade inalles 5,550 kr. Il öre. Landstinget anslog 2,000 kr. till lasarettstomtens planering och

33 Året Sjukvårdsinrättningar. 25 plantering. Hedemora sjukstuga har under året varit ånyo öppnad för sjukes mottagning. Gefleborgs län. Gefle lasarett: Ny sjukhusbyggnad har under året börjat uppföras. I afseende på sjukstugor inom länet förordnade Södermanlands lans landsting:»att emedan de icke äro att betrakta såsom delar af det system, som landstinget antagit för sjukvården i länet, utan äro lokala sjukvårdsanstalter, som de respektive orterna inrättat för sin egen beqvämlighet och nytta, så bör särskild styrelse för hvardera sjukstugan utses, bestående af landstingets inspektor såsom ordförande, läkaren vid sjukstugan och tre personer valde af de kommuner, hvilka bekostat sjukhemmets uppförande och underhåll. Sjukstugans styrelse tillkommer det att, med efterrättelse af landstingets föreskrifter om vilkoren för patienters intagning och legosängsafgifternas belopp, besluta om förvaltningen af sjukstugan och användandet af deras anslag och öfrige tillhörigheter; åliggande det inspektören att ingifva årsberättelse om sjukstugans verksamhet. Inspektörerna för sjukstugorna lemnas i uppdrag att, hvar i sin ort, verkställa anordnandet af de beslutade styrelserna för sjukstugorna och för dem erforderliga instruktioner. I cirkulär till Eders K. M:ts Befallningshafvande i länen af den 1 juni 1885 har Medicinalstyrelsen fästat uppmärksamheten på behofvet och nödvändigheten af anordnandet vid något af lasaretten inom hvarje landstingsområde af en särskild afdelning för vard af sinnessjuke, likmätigt föreskriften i 1 mom. 2 af nåd. stadgan den 2 november Af vederbörande landstingsförhandlingar, rapporter o. s. v. bar Medicinalstyrelsen inhemtat, att, sedan berörde cirkulär genom Eders K. M:ts Befallningshafvandes försorg kommit vederbörande direktioner och landsting tillhanda, dylika anstalter redan funnos anordnade inom Östergötlands, Skaraborgs, Vestmanlands och Vesteibottens län; att beslut om sådan anstalts anordnande för sig, eller i sammanhang med ombyggnad af lasarett eller utvidgning af förut varande blifvit fattadt i Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Kopparbergs, Örebro och Gefleborgs län; att komité för frågans utredning och afgifvande af förslag till landstinget blifvit nedsatt af Stockholms, Upsala, Södermanlands, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Vesternorrlands och Norrbottens landsting, hvaremot öfrige landsting ansågo framställningen icke föranleda till någon. åtgärd. I samma cirkulär har Medicinalstyrelsen äfvenledes fästat uppmärksamheten på att lasarettsläkarnes löneförmåner på de allra flesta ställen icke kunna anses motsvara deras mödosamma, ansvarsfulla och särskild yrkesskicklighet profvande kall, samt att det bör vara af synnerlig vigt för landstingen att åstadkomma förbättringar i berörde afseende, om lasaretten för framtiden skola kunna påräkna att få läkareplatserna försedda med kunnige och erfarne män; hvartill kommer att Iasarettsläkarne icke äro med visshet försäkrade om pension på ålderdomen. Enligt hvad Medicinalstyrelsen kunnat på ofvan nämnda satt inhemta, har sistberörde framställning vid årets landsting gifvit anledning till följande beslut: mer eller mindre löneförhöjningar beviljades lasarettsläkare inom Jönköpings, Kalmar norra, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands och Vesterbottens län; hvarförutom en del landsting, för att underlätta lasarettsläkarnes tjenstgöring medelst biträde vid operationer o. s. v. samt för befordrande af semester, anslogo erforderliga medel till biträdes- och vikariatsarfvoden. Östergötlands landsting nedsatte en komité för ärendets beredning och för framläggande af förslag till kommande landsting. Skaraborgs och Kalmar norra landsting uttalade den mening, att löneförhöjningen bor utgå progressivt i form af ålderstillägg, samt det senare att lönen motsvarande pension bör tillerkännas lasarettsläkaren vid fyllda 65 år. Ofrige landsting ansågo, på anförda skal, såsom att lasarettsläkarnes lön nyligen blifvit reglerad, att vederbörande direktioner icke inkommit med något förslag i ärendet o. s. v. att framställningen icke föranledde till någon åtgärd. Läkaren vid Gefle lasarett doktor Christian Bergh meddelar följande tabellariska öfversigt rörande utspisningen vid nämnda lasarett.

34 26 Året Sjukvårdsinrättningar.

35 Året Sjukvårdsinrättningar. 27

36 28 Året Sjukvårdsinrättningar. Af tab. N:o 9, som utgör ett sammandrag af läkarnes berätttelser om å lasaretten och kurhusen vårdade sjuke, inhemtas att under redovisningsåret i dessa sjukvårdsinrättningar varit vårdade inalles 29,540, hvaraf 25,151 på lasaretten och 4,389 pa kurhusen. Af de å lasaretten vårdade voro 1,938 och å kurhusen 443 qvarliggande från 1884 och 23,213 a lasaretten och 3,946 å kurhusen under året intagna. Från lasaretten utskrefvos 21,837 och från kurhusen 3,991; â lasaretten afiedo 1,363 och å kurhusen 32, så att vid arets slut qvarlågo a lasaretten 1,951 och a kurhusen 366 till år Mortaliteten å lasaretten utgjorde 5,4 prut;, och ä kurhusen 0,7 proc. Underhållsdagania hafva å lasaretten uppgått till 805,962 och a kurhusen till 138,407 eller i medeltal tor hvarje vårdad till 32,i å lasaretten och 31,5 ä kurhusen. Underhållsdagarnes medelantal har varit störst å Stockholms lans afdelning å Seratimerlasarettet, nemligen 45,» och minst å Sollefteå lasarett med 21,0- Medeltalet underhållsdagar a kurhusen var högst â Norbergs kurhus, nemligen 75,o. Utgifterna för den egentliga sjukvården vid samtliga lasaretten och kurhusen uppgingo till 1,338,062 kronor 48 öre, enligt hvad härom finnes meddeladt i läkarnes rapporter. Af denna summa komma 124,640 kronor 8 öre pä medikamenter samt 458,978 kronor 37 öre på utspisningen. Fördelas summan af totalkostnaden (kol. 22) pa hela antalet underhållsdagar (kol. 8 och 16), så befinnes medelkostnaden för hvarje sjuk dagligen utgöra 1 krona 41,7 öre mot 1 krona 41 öre under år Medelkostnaden för medikamenter uppgick till 13,0 öre ( ,6 öre), och för utspisningen till 48,6 öre (1884 = 49,5 öre). Hvarje hela året upptagen sjuksäng har kostat 517 kronor 20 öre. Tab. Lit. Aa utvisar förhållandet mellan de under Tab. Lit. Aa, redovisningsåret å lasaretten och kurhusen vårdade i förhållande till qvinqvenniet , hvaraf framgår bland annat, att antalet vårdade med 2,174 öfverstiger årliga medelantalet under nämnde femårsperiod vårdade sjuke. Dödsprocenten (kol. 4 och 5) har under redovisningsåret varit mindre å lasaretten och större â kurhusen jemförd med nämnde qvinqvennium. Underhållsdagarnes medeltal för hvarje sjuk har under redovisningsåret varit lägre både å lasaretten och å kurhusen än hvad för qvinqvenniet varit forhållandet, äfvenså medelkostnaden för medikamenter; medelkostnaden i sin helhet för hvarje sjuk dagligen har under redovisningsåret varit högre än under berörde femårsperiod. Tab. N:o 10 utvisar antalet vårdade â Serafimerlasa- Tab. N:o 10. rettet, å Stockholms stad tillhörande sjukhus samt å öfriga civila sjukvårdsinrättningar inom landet, hvilka sistnämnde underhållas af landsting, kommuner eller af enskilda fonder. Under redovisningsåret vårdades, enligt hvad samma tabell närmare upplyser, å Serafimerlasarettet 1,769, å Sabbatsbergs sjukhus 3,054, å Katarina, Maria och Norra försörjningsinrättningens sjukhus samt å Diakonissjlikhuset tillsammans 4,262 eller inalles å dessa samtlige sjukhus 9,085. Af de vårdade utskrefvos 7,144, afiedo 911 och qvarlågo till 1886 tillsammans

37 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 29 1,030. Mortaiiteten belöpte sig pä Serafimerîasarettet till 5,8 proc, å Sabbatsbergs sjukhus till 8,o proc. o. s. v. Medelantalet underhållsdagar för hvarje sjuk utgjorde å Serafimerlasarettet 34,4 och å Sabbatsbergs sjukhus 32,1. Medelkostnaden för hvarje sjuk dagligen uppgick â Serafimerlasarettet till 1 krona 53,8 öre och å Sabbatsbergs sjukhus till 1 krona 43,9 öre. A öfriga på samma tabell upptagna sjukhus vårdades under redovisningsåret tillsammans 5,686 sjuke, deribland å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1,743. Från samtliga dessa sjukhus utskrefvos 4,891, afledo 365 och qvarlågo till 1886 tillsammans 430. Mortalitetsprocenten utgjorde å alla sjukhusen i medeltal 6,4, å Sahlgrenska sjukhuset 8,3, Medeltalet af underhållsdagar för hvarje vårdad sjuk utgjorde tillsammans 27,7; på Sahlgrenska sjukhuset uppgick det till 31,9. Tab. N:o 10 utvisar äfven antalet sjukplatser å hvardera af berörda sjukvårdsanstalter. Sammanräknas samtliga â lasaretten, kurhusen och öfriga civila sjukhus under år 1885 vårdade sjuke, uppgå de till ett antal af 44,311 mot 42,891 under år Tab.N:o16. Tab. N:o 16, som innefattar ett sammandrag af till Medicinalstyrelsen från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen inkomna berättelser om verkstäld granskning af räkenskaperna öfver sjukvårdsafgifter med flera inkomster för året, utvisar (kol. 4) beloppet af de inkomster, som för underhåll af lasaretten och kurhusen i hvarje län under detta år varit att påräkna; vidare sjukvårdsdistrikternas antal (kol. 2); lasarettens och kurhusens antal, jemte sjukplatser (kol. 5 6) samt utgifterna (kol. 7). Att sammanlagda totalkostnaden öfverstiger den å tab. 9 och 10 angifna, förklaras derigenom, att uti sistnämnda från läkarnes rapporter hemtade summa icke ingå utgifter för nybyggnader, reparationer och vissa andra poster, utan endast den egentliga kostnaden för sjukvården. Tab Lit. Bb. Af de till Medicinalstyrelsen inkomna rapporter från Barn- och Barnsjukhus framgår, enligt hvad tab. Lit. Bb utvisar, att antalet vårdade ' sjuke å dessa anstalter under året uppgingo till 1,248, nemligen 191 qvarliggande från 1884 och 1,057 under året inkomna. Af de under året vårdade utskrefvos 862, afledo 200 och qvarlågo 186. Mortaiiteten uppgick till 16 proc. mot 10 proc. under år A allmänna Barnhuset i Stockholm har antalet späda barn utgjort 398 mot 434 under år Härtill komma emellertid s. k. extra barn eller sådana, som på obestämd tid emot dagafgift oftast såsom sjuke intagits och vårdats inom inrättningen.. Af dessa funnos vid årets början qvarliggande 4 och under året hafva intagits 35, så att med dessa inberäknade hela antalet vårdade späda barn utgjort 437 mot 471 under år Medeltalet barnhusbarn per dag har utgjort 68,03 samt af extra barn 3,49 eller tillsammans 71,52 mot 74,64 under år Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inpm inrättningen har uppgått för barnhusbarnen till 68,03 dagar, för de extra barnen till 32,6 9. Förhållandet mellan ammor och barn för hela året har varit 1 : 1,45 mot 1 : 1,50 under år Medeltalet ammor per dag har varit 49,34 och medeltiden af hvarje ammas vistande inom barnhuset har varit 120,13 dagar. De sjukdomar, som allmännast förekommit bland de späda barnen, hafva varit akut bronkit, bronkopneumoni och intestinalåkommor. En åkomma, som visat sig hos många sjuka barn, har varit akut nefrit; den har uppträdt hos icke mindre an 87 individer. Den akuta nefrit, som förekommit hos barnen, har ira som tillförene aldrig uppträdt som en sjukdom sui generis, utan alltid varit att betrakta som komplikation till andra sjukdomar, ofta till bronkopneumonierna, men oftast till den form af intestinallidande, som visat sig under form af cholera infantum. Mot slutet af den tid, som barnen ännu bodde qvar på det gamla barnhuset, förekommo flera fall af nefrit med häftiga kollapssymptom och med ytterst obetydliga lokala symptom och forändringar. Dessa sjukdomsfall kunde icke gerna betraktas som annat än en septiehasmia nosocomialis, men torde i sjelfva verket icke hafva varit annat än en häftig och förändrad form af cholera infantum. Af rosfeber hade nägra fall förekommit i början af året på det gamla barnhuset och i slutet af året, tvådagar efter inflyttningen i nya barnhuset uppträdde erysipelas hos ett barn, som utan tvifvel hade fort smittan med sig från gamla barnhuset. Fallen voro elakartade och af sex insjuknade afledo fyra. Dödlighetsprocenten bland de späda barnen har varit 20,6 mot 10,8 år 1884; dödlighetsprocenten bland extra barn har under året varit 51,02. Af de äldre barnen funnos vid 1885 ars början qvar från föregående år 41, hvaraf i åldern från 1 6 år 13, och 28 öfver 6 år. Under årets lopp hafva tillkommit i första kategorien 145 och i den senare 58; men om från barnen i första kategorien (1 6 år) afräknas de, hvilka genast efter intagningen åter Tab. Lit. Aa. Öfversigt af sjukvården vid länslasaretten och kurhusen i förhållande till qvinqvenniet

38 30 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. blifvit utlemnade, så blir hela antalet inom barnhuset vårdade början I, under Uret hafva intagits 13. Af dessa hafva 9 återäldre barnhusbarn i åldern 1 6 år 86 och öfver 6 år gamla 86 tagits af föräldrar eller anhöriga, 2 aflidit och 3 öfverförts till eller tillsammans 172. Af extra barn funnos vid 1885 års 1886 ars personal. På sjuksalarne voro vid årets början qvar- Tab. Lit. Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke barn, år Tab. Lit. Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel, år Tab. Lit. Dd. A lasaretten vårdade tyfösa febrar, år 1885.

39 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 31 liggande 14; 98 hafva under året intagits, så att hela antalet på denna afdelning vårdade har varit 112; af dessa utskrefvos 85 såsom friska eller förbättrade, 12 afledo och 15 qvarlågo till Dödlighetsprocenten bland de på sjukafdelningen vårdade barnen har således utgjort 10,71 mot 4,6 5 under år Polikliniken på barnhuset var under år 1885, det sista på det gamla barnhuset, besökt af 1,841 sjuka barn, som der erhöllo råd och vård. Då hvarje barn gjorde flera besök, ställer sig antalet besök betydligt högre än det ofvan angifna antalet barn. Tab. Lit. Ee. Å lasaretten vårdade förgiftningssjukdomar, år Tab. Lit. Ff. Å lasaretten vårdade sjukdomar i hjerna, ryggmärg och dess hinnor, år 1885.

40 32 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. Å tabb. 12 och 13 meddelas en öfversigt af de sjukdomar, som blifvit vårdade under år 1885 ej mindre å lasaretten än äfven å ofvannämnda öfriga sjukhus. A nedanstående specialtabeller redogöras särskildt för vissa sjukdomsgrupper, som förekommit å nämnda sjukhus. För medfödda sjukdoms- och bildningsfel behandlades under år 1885, enligt hvad tab. Lit. Cc utvisar, tillsammans 121 Tab. Lit. Cc fall, hvaraf 71 utgjordes af harläpp, 12 missbildningar af fingrar eller tår, 6 teleangiectasier m. m. Tab. Lit. Gg. Å lasaretten vårdade sinnessjukdomar, år Tab. Lit. Hh. Å lasaretten vårdade ögonsjukdomar, år 1885.

41 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 33 Tab.Lit.Dd. Af tab. Lit. Dd framgår, att under redovisningsåret förekommit 818 tyfösa febrar mot 1,076 under år Biand de under året upptagna fallen utgjordes 7 af exantematisk tyfus, de öfriga af tyfoidfeber. De flesta fallen inträffade under senare halfåret och i åldersperioden år. I tyfoidfeber afledo 88, motsvarande en mortalitet af 10,8 %. Tab. Lit. Ii. Å lasaretten vårdade tarmbråck, år Tab. Lit. Kk. Å lasaretten vårdade sjukdomar i ändtarmen, år Tab. Lit. Ll. Å lasaretten vårdade sjukdomar i urinblåsa och blåskörtel, år 1885.

42 34 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. Tab. lit. Ee. Enligt tab. Lit. Ee förekommo af fôrgiftningssjukdomar inalles 764 fall, hvaribland alcoholismus acutus och chronîcus förekommo med 425 fall 364 man och 61 qvinnor, och delirium tremens med 280 fall, deraf 258 man och 22 qvinnor. Af desse begge sjukdomar afleda tillsammans 12, 6 i hvardera sjukdomen; mortaliteten för alkoholism altså, 1,4 % och för delirium 6,5 %. I öfrigt förekommo fosforförgiftning i 11 fall med 6 döda, 6 fall af koloxidförgiftning med 2 dödsfall, 3 fall af förgiftning med lysgas med 1 dödsfall, 7 förgiftningsfall med syror eller alkalier med 2 dödsfall, 4 fall af blyförgiftning o. s. v. Tab. Lit. Mm. Å lasaretten vårdade sjukdomar i manliga könsorganen, år Tab. Lit. Nn. Å lasaretten vårdade sjukdomar i qvinliga könsorganen, år 1885.

43 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 35 För sjukdomar i hjerna, ryggmärg och dess hinnor vårdades Tab. Lit Ff. enligt tak Lit. Ff 696 fall, nemligen 450 man och 246 qvinnor. Af dessa voro 176 fall af hjernblödning, nemligen 99 män och 77 qvinnor, med 45 dödsfall eller en mortalitet af 25,5 %. Inflammation i hjernau och dess hinnor förekom i 109 fall med 61 dödsfall eller en mortalitet af 55,9 %; tuberkulös Tab. Lit. Oo. Å lasaretten vårdade sjukdomar i ledgångarne, år Tab. Lit. Pp. Å lasaretten vårdade sjukdomar i ben och benhinna, år 1885.

44 36 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. meningit förekom i 29 fall, af hvilka 3 utgingo ohotade, 25 afledo och 1 qvarlåg till 1886; mortaliteten altså 86,2 %; af cerebro-spinal meningit förekom 12 fall, deraf 4 med dödlig utgång. Hjerntumörer förekommo i 41 fall, 7 med dödlig utgång. För inflammation i ryggmärgen och dess hinnor vårdades inalles 170, deraf 119 män och 51 qvinnor; af dessa afledo 17, således en mortalitet 10 % För tabes dorsalis vårdades 37, hvaraf 10 utskrefvos förbättrade, 14 obotade, 2 döda och II qvarlågo. Tab. Lit. Qq. Å lasaretten vårdade hudsjukdomar, år Tab. Lit. Rr. Å lasaretten vårdade kråftsjukdomar, år 1885.

45 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 37 Tab. Lit. Gg. För sinnessjukdomar vårdades, enligt hvad tab. Lit. Gg utvisar, inalles 757, deraf 407 män och 350 qvinnor, mot 793 under år Af de intagne tillhörde 321 åldern mellan år, 179 åldern mellan år, 51 åldern mellan är och 45 voro öfver 60 år. Af de vårdade utskrefvos 342 friske eller förbättrade, 237 obotade, 21 afledo och 157 qvarlågo till Af de särskilda sjukdomsformerna tillhörde 262 mani, 300 melankoli, 61 paranoia o. s. v. Tab. Lit. Hh. För ögonsjukdomar vårdades, enligt hvad tab. Lit. Hh närmare utvisar, tillsammans 2,479, nemligen 1,299 män och 1,180 qvinnor. Talrikast förekommande var akut och kronisk keratit med tillsammans 885 fall; irit och iridocyclit förekom i tillsammans 252 fall. För starr voro intagna 257, deraf 140 män och 117 qvinnor; af dessa utskrefvos 118 män och 93 qvinnor såsom friska eller förbättrade, 18 man och 17 qvinnor såsom obotade och 4 män och 7 qvinnor qvarlågo till Tab. Lit. Ii. Enligt tab. Lit. Ii vårdades inalles 406 tarmbråck, nemligen 246 män och 160 qvinnor; af desse hade 235 inguinalbråck, 109 cruralbråck och 4 nafvelbråck. Af de med brack vårdade afledo 49, således en mortalitet af 12,0 %. Tab. Lit. Kk. För sjukdomar i ändtarmen vårdades, enligt hvad tab. Lit. Kk utvisar, inalles 242 fall, deraf 132 män och 110 qvinnor. Analfistel förekom 90 gånger, fissur och kontraktur 95 gånger och prolaps 21 gånger; för anus praeternaturalis vårdades 8 fall. Tab. Lit. Ll. Af tab. Lit. Ll framgår att tillsammans 725 fall, nemligen 581 män och 144 qvinnor, under året vårdats för sjukdomar i urinblåsa och blåskörtel. Af dessa tillhörde 357 åldern öfver 60 år. Akut och kronisk inflammation i blåsan förekom 387 gånger med 17 dödsfall, urinretention 79 gånger, inflammation och hypertrofi af blåskörteln tillsammans 189 gånger, förlamning af urinblåsan 45 gånger. För sjukdomar i manliga könsorganen (med undantag af syfiloida och syfilitiska åkommor) vårdades enligt tab. Lit. Tab. Lit. Mm. Mm inalles 683 fall. Striktur förekom i 124 fall, inflammation i testikel och bitestikel 184 gånger, vattenbråck 212 gånger o. s. v. För sjukdomar i qvinliga könsorganen vårdades, enligt hvad tab. Lit. N n utvisar, 1,349 qvinnor mot 1,183 under år Tab. Lit. Nn Akut och kronisk inflammation i lifmodern förekom 113 gånger, para- och perimetrit 242 gånger, katarr i lifmoder och slida 439 gånger o. s. v. Enligt tab. Lit. Oo förekommo inalles 1,741 sjukdomar Tab. Lit. Oo. i ledgångarne. Af de vårdade voro 1,139 män och 602 qvinnor. Luxation och ledvrickning förekommo 401 gånger, akut och kronisk synovit 310 gånger, inflammation i höftleden 251 gånger, spondylit och spondylarthrocace 210 gånger o. s. v. För sjukdomar i ben och benhinna vårdades, såsom tab. Lit. Pp utvisar, tillsammans 2,995, nemligen 2,280 män Tab. Lit. Pp. och 715 qvinnor. Af samtlige vårdade ledo 968 af egentliga sjukdomar i ben och benhinna samt 2,027 af benbrott. Bland benbrotten förekommo 461 brott af underbenet med 8 dödsfall, motsvarande en mortalitet af 1,7 % 300 brott å lårbenet med 9 dödsfall eller en mortalitet af 3 %; 138 brott af öfverarmen och 84 af underarmen utan dödsfall; 68 brott å hufvudskålen med 17 dödsfall, motsvarande en mortalitet af 25 %. För hudsjukdomar vårdades enligt tab. Lit. Qq inalles Tab. Lit. Qq. 1,176, nemligen 617 män och 559 qvinnor. Talrikast förekommo eczematösa utslag; af parasitiska hudsjukdomar förekommo 251 fall. Enligt tab. Lit. Rr vårdades för kräftsjukdom ar inalles Tab. Lit. Kr. 929, deraf 375 män och 554 qvinnor, mot 765 under år 1884 Kräfta i ventrikeln förekom i 214 fall, i bröstkörtlarne i 145 Tab. Lit. Ss. Å lasaretten vårdade tumörer, år 1885.

46 38 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. fall, i qvinliga könsorganen med 133 fall. Af alla för kräfta vårdade dogo 226, d. v. B. en mortalitet af 24,3 %. Tab. Lit. Ss. Enligt livad tab. Lit. Ss utvisar, behandlades under året 1,209 tumörer. Af dessa voro 303 cysta-artade tumörer, 191 lymfomer och lymfosarkomer, 104 epitlieliomer, 99 fibromer, 103 lipomer o. s. v. Af de för tumörer vårdade afledo 43 under «iret, utvisande en mortalitet af 3,5 %. Af de vårdade tillhörde 398 åldersklassen år och 328 åldersklassen år; 135 voro öfver 60 år. Angående orsaken till de genom olyckshändelser uppkomna skador, hvilka blifvit under året vårdade a de civila sjukhusen, upplysa läkarnes till Kongl. Medicinalstyrelsen insända rapporter, att 303 utgjorts af skottskador, hvaraf 80 vid stensprängning, 162 genom skjutvapen och 61 genom explosion; 404 hafva tillkommit genom tillhygge (yxa, lie, knif); 256 i diverse maskiner; 306 under åkning, ridt eller till följd af skenande hästar; 118 under slagsmål eller brottning; 189 genom djurs åverkan; 135 i tröskverk; 128 i sågverk; 72 å jernväg; 55 under byggnadsarbete; 48 a fartyg; 61 vid timmerfallen; 19 vid jordras; 87 i grufvor; 29 i jern- och kopparverk; 1,212 genom fall från höjder, halkning, stötar, klämning o. s. v. För sjelfmordsförsök hafva å sjukhusen 25 vårdats mot 35 under nästföregående år. Af dessa har 1 försökt afdagataga sig genom skott, om 5 lemnas ingen uppgift på tillvägagåendet vid sjelfmordsförsöket och de öfriga 19 hade försökt att afskära pulsådrorna på armar eller hals. A samtliga de civila sjukhusen hafva under år 1885 inalles 7,621 stiirre kirurgiska operationer blifvit verkstälda mot 7,079 under år Efter dessa operationer utgingo 7,350 friske eller förbättrade, 59 obotade; 145 afledo och 67 qvarlågo till Mortalitetsprocenten uppgick till 1,9 mot 2,2 under år Under åren utgjorde denna niortalitetsprocent i medeltal årligen 2,9, hvadan samma procent ställer sig väsentligt lägre för undervisningsåret, antagligen verkan af den antiseptiska särbehandlingen, Enligt hvad nedanstående tabell visar, hafva förekommit 1,294 öffonoperationer, hvaribland 260 kataraktoperationer. Af dessa sistnämnda hafva 231 gifvit godt resultat eller betydande förbättring, motsvarande 88,8 % af de opererade, 29 utgingo obotade. Iridektomi verkstäldes 238 gånger, deraf 128 gånger i optiskt ändamål, 99 gånger såsom terapeutiskt medel, 7 gånger förberedande för starroperation och 4 gånger utan angifvet ändamål. Tenetomi af ögonmuskler utfördes 90 gånger, deraf 89 med godt resultat och enuclmtio bulbi 98 gånger med ett dödsfall och en qvarliggande vid årets slut. E.rstirpation af diverse slags tumörer har blifvit verkstäld 1,661 gånger; motsvarande antal under år 1884 var 1,539. Af de under året opererade voro 326 cysta-artade tumörer, 304 lymfom, 137 fibrom, 111 sarkom och 96 lipom; af cancer epithelialis förekommo 184, hvaraf 1 slutade dödligt; för cancer mamma: utfördes 142 operationer, hvaraf 2 slutade med dödlig utgång och 2 voro qvarliggande vid årets slut. Tracheotomi har utförts 52 gånger med 22 dödsfall eller 42,3 %. Tillsammans hafva 132 plastiska operationer utförts, hvaribland 90 keilo-, 19 cantho-, 8 blefaroplastik. För sjukdom i ändtarmen utfördes 306 operationer, hvaraf 118 för fissura och contractura ani, 99 för analfistel, 70 för lœmorrhoidaltumörer, 12 för prolapsus ani och 5 för atresia ani. För sjukdomar i qvinliga sexualorganen verkstäldes under året 197 operationer. Ovariotomi verkstäldes 71 gånger, i 13 fall med dödlig utgång, utvisande en mortalitet af 18,3 % mot 19,4 % under år Herniotomi utfördes 176 gånger, med lycklig utgång i 139 fall och dödlig i 33, motsvarande en mortalitet af 23,7 % mot 18,7 % under år 1884; 4 af de opererade voro qvarliggande till Liihotripsi och litholapaxi hafva utförts tillsammans 17 gånger med 2 dödsfall; lithotomi har verkstälts 12 gånger och cystotomi 23 gånger, hvaraf 4 aflidit. Urethrotomi har utförts 49 gånger med lycklig utgång. Ämputationer och extartikidationer verkstäldes 1,016 gånger mot 858 under år Af de opererade utgingo 987 läkta, 18 afledo och 11 qvarlågo till Mortaliteten i sin helhet uppgick till 1,7 % mot 1,8 % år Under åren har denna niortalitetsprocent, som i medeltal för år uppgått till 3,4 %, så småningom nedgått till sin nu varande laga siffra, som väl likaledes kan anses hafva sin orsak i en allt mera använd och noggrann antiseptisk behandling. Amputatio numeri verkstäldes 22 gånger, med 1 dödsfall, d. ä. en mortalitet af 4,5 %; amputatio antibraehii verkstäldes 48 gånger med 1 dödsfall; amputatio femoris 50 gånger med 7 dödsfall, utvisande en mortalitet af 14 %; amputatio anticruris 73 gånger med 7 dödsfall eller eu mortalitet af 9,5 %. Exarticulatio humeris är verkstäld 6 gånger med 1 dödsfall; exarticulatio femoris 1 gång; exarticulatio pedis 17 gånger med 1 dödsfall. Diverse slags resektioner utfördes 275 gånger, hvaribland resektio costarum 72 gånger med 13 dödsfall eller en mortalitet af 18 %, resectio genii 45 gånger med 4 dödsfall, resectio coxœ 33 gånger med 4 dödsfall, resectio maxillœ 27 gånger med 1 dödsfall o. s. v. Underbindning af större karl verkstäldes 35 gånger, hvaribland arteria radialis 12 gånger, arteria ulnaris 3 gånger, arteria brachialis 1 gång, arteria proplita;a 1 gång, arteriœ tibialis anticœ et postica; tillsammans 9 gånger, alla med lycklig utgång. A Kurhusen hafva enligt tab. N:o 14 under år 1885 Tub.Tab.l4 vårdats tillsammans 4,389 sjuke mot 4,941 under år 1884 och 5,169 under år Af de under år 1885 vårdade voro 443 qvarliggande tran 1884 och 3,946 under året intagne; af dessa hade 1,111 intagits för dröppel och dess komplieationer samt 2,835 för chanker och dess komplikationer samt konstitutionel syfilis. Af de intagne uppgifves 2,538 hafva for första gången varit med venerisk sjukdom behäftade, 644 intogos efter ånyo ådragen smitta och 764 såsom behäftade med recidiv af venerisk sjukdom. Bland de med konstitutionel syfilis behäftade förekom ärfd syfilis i 86 fall; 1,406 hade ådragit sig sjukdomen genom samlag, 71 genom digifning och 181 på andra vägar; sistnämnda kategori motsvarar 6,3 % af hela antalet mot 6,7 % under år 1884.

47 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 39 Å civila sjukvårdsinrättningar verkstälda större kirurgiska operationer, år 1885.

48 40 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. Å civila sjukvårdsinrättningar verkstälda större kirurgiska operationer, år (Forts.)

49 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 41 Å civila sjukvårdsinrättningar verkstälda större kirurgiska operationer, år (Forts.) Ä Militärsjukhusen vårdades, enligt livad samma tabell utvisar, inalles 738 för venerisk sjukdom, mot 707 under år Af de under året vårdade voro 35 qvarliggande från 1884 och 703 under året intagne. Af de intagne voro 401 behäftade med dröppel och dess komplikationer samt 302 med chanker och dess komplikationer samt konstitutionel syfilis; 322 voro första gången veneriskt smittade, 283 hade ånyo ådragit sig smitta och hos 98 förekom recidiv af venerisk smitta. Af de med konstitutionel syfilis behäftade hade 127 ådragit sig smitta genom samlag och 1 på andra vägar. Tab. N:o 15. Tab. N:o 15 utvisar sjukdomssymptomen hos de å kurhusen (kol. 2 55) samt de å militärsjukhusen (kol ) vårdade. Af inkomna berättelser från öfriga sjuk- och välgörenhetsinrättningar inhemtat följande: 'Tab. lit. Tt. Enligt hvad tab. Lit. Tt utvisar, hafva å allmänna elektricitetsinrättningen under år 1885 behandlats 77 patienter, deraf 36 män och 41 qvinnor. Under föregående år behandlades derstädes 91 personer. Af de under redovisningsåret behandlade voro de flesta bosatta i hufvudstaden, 7 voro från landsorten. De sjukdomar, som talrikast förekommit till behandling, hafva varit: förlamningar af centralt och periferiskt ursprung, neuralgier samt reumatism. Af de behandlade hafva 40 eller 51,9 % utskrifvits som friske eller förbättrade, 4 obotade och 15 patienter hafva af en eller annan orsak afbrutit behandlingen. De öfriga 18 eller 23 % hafva anmält sig till fortsatt behandling under år _ (Hjorth.) TabLit. Uu. A Gymnastiska centralinstitutet hafva enligt tab. Lit. Uu behandlats 373 patienter; deraf 198 män och 175 qvinnor. Af dessa hafva 59 blifvit friska, 222 förbättrade, 25 oförbättrade och 57 voro qvar till De olika sjukdomsrubrikerna äro representerade med olika antal patienter, såsom bleksot 50, K. Medicin.-Rtyrrlsens Beräftehe för år hjertsjukdom 34, kronisk magkatarr 34, muskelinflammation 27, ledgångssjukdomar 21, förstoppning 21 o. s. v. (Hartelius.) Å Gymnastiskt ortopediska institutet hafva enligt hvad tab. Lit. Vv utvisar, under året behandlats 404 personer, nem- Tab. Lit. Vv. ligen 117 män och 287 qvinnor. Af dessa blefvo 69 män och 199 qvinnor utskrifne såsom botade eller förbättrade, 9 män och 12 qvinnor såsom oförbättrade. Om 32 män och 27 qvinnor bar antecknats, att de snart afbrutit behandlingen eller ej lemnat uppgift om resultatet. De talrikast förekommande sjukdomsfallen hafva varit: snedrygg 119 fall, hvaraf 7 män och 112 qvinnor, puckel och kutrygg 40 fall, beninflammation och rakitisk krökning af ben 20 fall, klumpfot 10 fall, plattfot 14 fall, kronisk muskelinflammation 21 fall, hjertsjukdomar samt nervös hjertklappning 33 fall, kronisk svalg-, mag- och tarmkatarr jemte svårartad förstoppning 25 fall. Af de inskrifna tillhörde det relativt största antalet åldersgruppen 8 15 år, nemligen 141 fall. (Murray). A Stockholms sjukhem vårdades år 1885, enligt hvad tab. N:o 11 närmare utvisar, tillsammans 150 personer, nem- Tab.N:o11. ligen 21 män och 129 qvinnor; af dessa qvarlågo från män och 121 qvinnor och hafva under redovisningsåret inkommit 6 män och 8 qvinnor; under nästföregående år vårdades å anstalten tillsammans 153 sjuke. Af de under redovisningsåret vårdade hafva 10 aflidit, 2 utskrifvits och 138 voro vid årets slut qvarliggande. Af dessa patienter hafva 135 tillhört Stockholms stad och 15 voro från landsorten; af de förra voro 23 betalande och 112 intagna å friplatser, af de senare voro 5 betalande och 10 vårdade å friplats. Högsta afgiften à 500 kronor har erlagts af 8 sjuke, 3 hafva betalt 450 kronor, en 400 kronor, en 250 kronor o. s. v.; den lägsta afgiften har erlagts af en sjuk med 40 kronor. Inkomsterna under 1885 hafva uppgått till 170,968,86 kronor, hvaraf donationsmedel 81,650 6

50 42 Året Å lasaretten vårdade sjudomar. kronor, räntemedel 80,896 kronor, sjukvårdsafgifter 8,087,19 kronor. Utgifterna uppgingo inalles till 59,613,86. Uunderhållsdagarnes antal för de sjuke var 57,303 och medelkostnaden för hvarje patient för dag l,18 kronor. Samma tabell utvisar äfven de sjukdomsformer, som förekommit bland de på sjukhemmet vårdade. (Kjerner.) A Sjukhuset för spetälske i Jerfsö vårdades under året 1885 inalles 32, deraf 21 män och 11 qvinnor, af hvilka tillsammans 25 qvarlågo från 1884 och 7 intogos under året. Af de vårdade hafva 2 under året aflidit och 30 voro qvarliggande till Af de spetelskesjukdomen åtföljande symptomer förekommo körtelansvällning, periostit i falangerna, värk i extremîteterna, erysipelas, eczem o. g. v. Tab. Lit. Xx. Enligt hvad tab. Lit Xx utvisar, voro å barnbördshusen 61 qvarliggande från år 1884 och 2,942 intagna, så att hela antalet vårdade utgjorde 3,003 mot 2,789 under år Af de under året vårdade tillfrisknade 2,857, till andra sjukvårdsinrättningar öfverflyttades 53 och afledo 13, så att 80 voro qvarliggande till årets slut. Af de vårdade voro 1,842 ogifta, 1,135 gifta och 26 enkor; 1,416 voro förstföderskor och 1,587 omföderskor; af de intagna voro 62,23 % i åldern mellan år. Tab. Lit. Yy. Af tab. Lit. Yy inhemtas att å barnbördshusen blifvit under året födda 2,800 lefvande barn, nemligen 1,391 af mankön och 1,409 af qvinkön, samt 146 dödfödda barn, nemligen 89 af mankön och 57 af qvinkön eller tillsammans 2,946. Af de lefvande barnan voro 2,676 framfödda efter naturlig förlossning, 24 efter vändning och 100 efter användning af instrumenter; af de döda voro 105 födda efter naturlig förlossning, 10 efter vändning och 31 efter användning af instrumenter. Hela antalet verkstälda förlossningar efter konstens ingrepp uppgick följaktligen till 165, motsvarande 5,6 % af alla förlossningar. Tvillingbörd förekom 42 gånger; första lägets lägesätt förekom 1,968 gånger, dess andra lägesätt 761 gånger; tvärlägen förekommo 9 gånger. Tab. Lit. Zz visar efter förlossningen hos barna- Tab. Lit. Zz. föderskor förekommande sjukdomar, hvaraf bland annat framgår att puerperalfeber förekommit med 10 fall eller samma antal som under de två föregående åren; af de insjuknade tillfrisknade 1, 4 dogo och 5 remitterades till annan sjukvårdsinrättning. Af inflammation i och omkring lifmodern förekommo 40 fall, af hvilka 33 tillfrisknade och 7 flyttades till annan sjukvårdsinrättning. Vid ammeanskaffningskontoret i Stockholm hafva under året 294 ammor blifvit besigtigade mot 304 under år Af dessa har en blifvit förklarad oduglig på grund af otillräcklig mjölk; en annan skiljdes från tjensten, sedan upplyst blifvit att hennes eget barn syntes misstänkt för syfilis; en tredje antogs ej, enär hon kort förut vårdat ett barn, som aflidit i mäsling. 39 hafva blifvit vilkorligen godkända; 22 på grund af sparsam mjölk Tab. Lit. Tt. Å allmänna Elektricitets-Inrättningen behandlade sjuke och sjukdomar, år 1885.

51 Året Å Gymnastiska Central-Institutet sjukdomar. 43 Tab. Lit. Uu. Å Gymnastiska Central-Institutet i Stockholm behandlade sjuke och sjukdomar, år 1885.

52 44 Året Gymnastiskt - Ortopediska Institutet. tillgång, 4 för- såriga vårtor, 3 för sjukliga förändringar inom genitalorganen och 10 för osnygghet. 26 ammor hafva under samma laktationsperiod undergått förnyad besigtning; 16 af dessa förut under föregående, 10 under samma, år..24 af dera hade första gången varit ammor på barnhuset, 2 hos enskilda personer. Bland de för första gången besigtigade hade 66 inflyttat till hufvudstaden under hafvandeskapet; 34 hade hitkommit efter förlossningen. Tre ammor uppgåfvo sig vars. gifta; af de öfriga voro 2 enkor sedan längre tid än hafvandeskapet. Största antalet (129) hade åldern mellan år. Beträffande födelseorten voro de flesta från Stockholm och Stockholms län (77), 27 från Nyköpings län, 33 från Kalmar lan, 24 från Skaraborgs län, 1 från Norge och 1 från Finland o. s. v. Af tab. Lit. Äå, som, utgör ett sammandrag å antalet Tab.Lit.Åå. lärjungar vid rikets allmänna, läroverk, hvilka af sjuklighet eller annan orsak under läseåret varit befriade från gymnastik, inhemtas, att af samtlige elever under höstterminen 1884 vid de högre läroverken 1,004 och vid de lägre 218, eller 8,9 % vid de förra och 6,1 % vid de senare icke deltagit i nämnda Öfningar samt att under vårterminen 1885 vid de högre läroverken 1,108 och vid de lägre 262 eller 10,1 % vid de förra och 7,8 % vid de senare likaledes varit befriade från nämnde öfnin- Tab. Lit. Vv. Å Gymnastiskt-Ortopediska Institutet vårdade sjuke och sjukdomar, år 1885.

53 Året Å lasaretten vårdade sjukdomar. 45 gar. Samma tabell visar äfven orsakerna för berörda befrielse, hvaraf bland annat framgår, att bråck förekommit under höstterminen i 222 fall och under vårterminen i 238 fall; sjukdomar i circulationsorganerna under höstterminen i 230 fall och under vårterminen i 255 fall; på grund af allmän svaghet voro under höstterminen 177 och under vårterminen 216 befriade från gymnastiköfningarne. Â polikliniken för tandsjukdomar» behandling i Stockholm hafva 279 fall -blifvit behandlade; bland de under redovisningsåret behandlade förekommo följande sjukdomsformer: 82 fall pulpitis, 76 fall periostitis, 32 abscesser, 4 fistlar o, s. v. 40 permanenta och 44 temporära tänder samt 114 permanenta och 4 temporära rötter hafva extraherats. Antalet behandlade personer uppgick till 269, deraf 85 män och 184 qvinnor; 112 af de behandlade vorn under 15 år. 157 öfver 15 år. 6. Helsobrunnar och badanstalter 1 ). (Tabb. N:ris 17 18). Tab. N:o 17 upptager länsvis dels brunns- och badanstalter i riket, som hafva vederbörligen förordnade legitimerade Jakare, dels åtskilliga brunns- och badorter, hvarom från respektive läkare, som vanligen blifvit antagna af inrättningens egare, rapport inkommit till styrelsen. Tillika finnes för hvarje anstalt 1)Referent: Medicinalrådet Edling. angifvet antalet kurgäster och läkarens namn. Vid samtlige anstalter vistades inalles 14,728 personer för helsans vårdande. Ronneby, Medevi och Mösseberg voro. mest besökta. Tab. N:o 18 redovisar summariskt för behandlade sjukdoinsformer, bland hvilka kronisk magtakarr, bleksot och blodbrist samt rheumatism utgjorde öfvervägande antalet. Tab. Lit. Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor, år Tab. Lit. Yy. Å barnbördshusen födda barn, år 1885.

54 46 Året Helsobrunnar. Badanstalter. Vid nedanstående anstalter voro kurgästerna sålunda: fördelade Tab. Lit. Zz. Sjukdomar bland efter förlossning insjuknade barnaföderskor, år 1885.

55 Året Helsobrunnar. Badanstalter. 47 Sjukgymnastik begagnades af. 533 personer. Massage behandling»» 409» Elektricitets d:o»» - 888» Inhalations d:o»»... 67» Klimatförhållanden. Försändningen af vatten från kurortens källor utgjorde under året: frän Ronneby 94,926 flaskor, från Karlstad 25,107 flaskor oeh frän Porla 160,323 flaskor. Om klimatförhållanden hafva följande uppgifter lemnate: [Sommarmedium], Ur de inkomna rapporterna må dessutom anföras: Blekinge län. Ronneby: Som Abelins källa vid årets början plötsligen sjönk från nära 100 till cirka 16 delar jernsulfat, h. t., måste i dess ställe en ny kalla upptagas. A brunnsgästernas sjukhem har ett antal sängplatser för ringa afgift funnits att tillgå och äfven begagnats. (Mensehen). Tulseboda brunns- och badanstalt är belägen i Kyrkhults socken i närheten af kyrkbyn, omkring 1,4 mil från Jemshögs provinsialläkareetation och 0,5 mil från Hofmaubygds jernvägsstation. Trakten ligger fot öfver hafvet, är rik på barrskog och omvexlar med laga asar och smala dalgångar, de senare med flera, små sjöar. Vattnet i Helsokällan är alldeles färglöst; dess temperatur är konstant + 7 C. Dess sammansättning är följande: Badhuset är uppfördt invid stranden af en mindre sjö, knappt 0,1 mil från Kyrkbyn. Bassänger för kalla bad i sjön finnas äfven. (Naumanri). Göteborgs och Bohuslän: Marstrand var besökt af mer än 2,500 främlingar, af hvilka dock störste delen äro att betrakta såsom sommargäster. (Sandberg). Skaraborgs län. Lunds brunn: På Du Rietz'ska anstalten fingo 32 sjuka vard och underhåll; på allmänna lasarettet 121 fattige sjuke fri vard och bostad. Nytt tidsenligt brunnshus är uppfördt. (Södermark). Tab. Lit. Åå. Antalet lärjungar, som af nedanstående orsaker icke deltagit i gymnastiköfningarne läseåret

56 48 Året Sjukdomsförhållandet i fängelserna. Besigtningar å beväringsmanskap. Sjukdomsförhållandet i fängelserna 1 ). Fångvårdsstyrelsens und. berättelse utvisar att helsotillståndet inom rikets samtliga fängelser och tvångsarbetsanstalter under år 1885 varit särdeles tillfredsställande. Antalet anmälda sjukdomsfall, som under år 1884 uppgick till 2,786, har under 1885 utgjort 2,628 och dödsfallen, under förstnämnda år 55, under redovisningsåret 48. De mest gängse sjukdomsformerna hafva varit katarr i såväl andedrägts- som matsmältningsorganen samt rheumatism. Af infektionssjukdomar hafva förekommit 9 fall tyfoidfeber med 3 dödsfall. Frossornm antal, under sistförflutna år 53, har nedgått till 31, ett oväntadt ringa antal i betraktande af de kyliga och regniga väderleksförhållandena. ') Referent: Medicinalrådet Pontin. Af Skörbjugg hafva förekommit 18 fall, hvaraf största antalet eller 8 i länscellfängelset i Hernösand. Af fyllèngàlenskap Hafva 12 fall anmälts, alla inom länscellfängelserna och alla tillfrisknade. Ogonsjukdomarnes antal har varit 84, alla mer eller mindre lindriga katarrala och traumatiska åkommor. För öfrigt hafva blifvit anmälda lung- och lungsåckdnflammation 97 fall med 13 dödsfall, lung- och luftrörskatarr 365 sjukdoms- och 3 dödsfall, mag- och tarmkatarr 733 sjukdomsoch 2 dödsfall. För sinnessjukdom hafva inom fängelserna vårdats 33 personer, af hvilka 10 utskrifvits såsom tillfrisknade eller betydligt förbättrade, 7 efter utstånden strafftid öfversändts till sina hemorter och 16 förflyttats till hospital. Fjorton häktade qvinnor hafva inom fängelserna födt barn. 2. Besigtningar å beväringsmanskap 1. (Tabb. N:ris ) Af till styrelsen från vederbörande militäre och civile läkare Tab.N:o19. ingångna rapporter inhemtas, på satt Tab. N:o 19 utvisar, att 42,604 ynglingar tillhörande 1885 års beväringsmanskaps lasta klass, innefattande dem, som äro födda år 1864, hafva varit i rutlorna upptagna, af hvilka 7,829 antecknats såsom vid mönstringen frånvarande, nemligen 119 såsom sjuka eller efter raliornas upprättande aflidne, samt 7,710 i följd, af inträde i krigstjenst, anställning vid handelsflottan, utvandring eller andra orsaker. Af förenämnda till 1885 års l:sta klass hörande beväringsskyldiga hafva altså 34,775 instält sig vid mönstring till undergående af besigtning. Bland dessa hafva 27,998 eller 86,26 procent, ansetts till krigstjenst antagliga, men 6,777 eller 13,74 procent, förklarats till krigstjenst oantaglige. Länens ordningsföljd med hänsyn till de beväringsskyldiges Tab.N:o21. krigsdogiighet inhemtas af Tab. N:o 21, som utvisar, att Jemtlands, Vermlands och Vesternorrknds län i detta hänseende företett de gynsammaste förhållandena. Jemtlands län har nemligen 11,68 procent oantaglige, Vermlands län 14,71 procent oantaglige och Vesternorrlands län 16,31 procent oantaglige, under det att Blekinge län har 25,7 5, Hallands län 25,86 och Yesterbottens 25,24 procent oantaglige. Beträffande beväringsskyldige hörande till 2:dra 5:te klas- Tab. N:o 20. serna, Tab. N:o 20, hvilka till ett antal af 29,133 bort infinna sig vid 1885 års mönstringar, hafva endast 4,300 sig till ') Kefeient: ÖfverfaHIäkiren Edholm. besigtningar instält, men de öfriga 24,833 uteblifvit,. bland dem 27 för sjukdom eller såsom efter rullarnas upprättande aflidne, men återstoden, ej mindre än 24,806, af andra owaker. Bland de 4,300, som underkastats besigtning, hafva 1,152, eller 26,80 procent, ansetts oantaglige. De olika lyten och sjukdomar, som vid läkarebesigtningarna anmärkts såsom föranledande oantaglighet till krigstjenst, synas i Tab. N:ris 19 och 20, hvilka utförligt redogöra här- Tab. N:o 19 o. 22 för, dels ock i Tab. N:o 22, som för hvarje sjukdom Tab. N:o 22. angifver procentförhållandet mellan för denna sjukdom kasserade och samfålda summan oantaglige. Af sistnämnda tabell, hvilken särskildt redovisar för förhållandet med de oantaglige, som tillhöra l:sta klassen, och särskildt för dem, som tillhöra 2:dra 5:te klasserna, inhemtas, att den allmännaste kassationsorsaken inom l:sta klassen utgjorts af partiela missbildningar i särskilda kroppsdelar, nemligen 15,7 4 procent, samt för öfrigt dvärgväxt och allmän svaghet hos 15,5 9 procent, fel på synen hos 8,5 2 procent, följder af yttre skador hos 7,68 procent, ledstyfhet och senförkortning hos 6,4 6 procent o. s. v. Inom 2:dra 5:te klasserna hafva allmännaste kassationsorsakerna utgjorts af dvärgväxt och allmän svaghet hos 18,22 procent, partiela missbildningar i särskilda kroppsdelar hos 12,23 procent, lungsjukdomar hos 9,63 procent, sjukdomar i hjertat hos 7,55. procent o. s. v. De inom alla klasser beväringsskyldige sällsyntast förekommande kassationsorsakerna hafva som vanligt vanligt varit sjukdomar i lefver och mjelte.

57 Året Sjukvården vid hären och flottan Sjukvården vid hären och flottan 1 ). (Tabb). N:ris 23 25). 1) Referent: Öfverfaltlakaren Edholm. Kedogörelsen f5r härens och flottans sjukvård upptager: sjukvården rid garnisonerande trupper jemte flottans stationer, sjukvården -under indelta arméns och beväringsmanskapets vapenövningar samt de särskilda utbildningskurserna. Garnisonerande land- och sjötrupper uppgingo sammanräknadt till 11,312 man. De sjukes antal under årets lopp i kaserner eller qvarter var 7,875, af hvilka 63 qvarliggande sedan 1884; 5,227 tillfrisknade, 2,519 afpolletterades till sjukhus, 32 Tab.N:o 23a. afledo och 97 qvarlågo till 1886 (Tab. N:o 23 a). Å garnisonssjukhusen qvarlågo sedan föregående år 162 och under årets lopp intogos 3,923, så att hela antalet vårdade uppgick till 4,085. Deraf utgingo såsom friska eller förbättrade 3,851, 51 Tab.N:o 23b. afledo och 183 qvarlågo till påföljande år (Tab. N:o 23b). Stockholms garnison utgjordes af 3,359 man, af Svea lifgarde, Lifgardet till hast, Andra lifgardet, Svea artilleriregemente, Pontonierbataljonen och. den nybildade Trängbataljonen. Antalet å kasernernas sjukrum vårdade uppgick till 2,428, af hvilka 7 voro qvarliggande sedan förra året och 2,421 intogos, 1,346 tillfrisknade, 1,061 afpolletterades till sjukhus och 2 man afledo (Svea artilleriregemente); 19 man qvarlågo till De vårdades antal utgjorde vid Svea lifgarde 440, vid Lifgardet till häst 353, Andra lifgardet 622, Svea artilleri 684 och Pontonierbataljonen 281 samt Trängbataljonen 48 (Tab. Lit A 1 ). Tab. Lit. A 1. Redogörelse för de sjukdomar, som i garnisonskasernerna blifvit botade, återfinnes i Tab. Lit. B 1. Största antalet Tab. Lit. B '. utgjordes af luftrörs- och svalgkatarrer, gastricismer, diarréer, frossor, påssjuka, ledgångsinflammation och utvältes åkommor. Sammanställningen af de månatliga sjukförslagen för Stockholms kaserner utvisar (Tab. Lit. C 1 ), att största antalet Tab. Lit. C '. sjukdomsfall inträffat i Februari och Mars månader; det lägsta i Juli och Augusti. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke, år Tab. Lit. B 1. Å Stockholms garnisons kaserner återstälda sjukdomsfall, år 1885.

58 50 Året Sjukvården vid hären ock flottan. Stockholms garnison. Garnisonssjukhuset i Stockholm. Bland de å Lifgardesbrigadens kaserner vårdade har sjukligheten varit något mindre än föregående året, då sjukantalet 1884 uppgick till 769 och 1885 till 736. Inemot hälften af de insjuknade hafva tillhört Andra lifgardet. Af infektionssjukdomar hafva i kasernerna vårdats 3 fall af påssjuka, 11 af frossa, 3 af veneriska sjukdomar och 7 af alkoholsjukdomar. En man har under året aflidit, till följd af yttre skada. Talrikast hafva inträffat yttre åkommor, magkatarrer, lungkatarrer, diarréer. Sjukligheten har ej företett, några anmärkningsvärda förhållanden. Lifgardesbrigadens kaserner äro fortfarande i hygieniskt afseende otillfredsställande, hvilket i främsta rummet gäller Svea lifgardes kasern. (Edholm.) Inom Svea artilleriregementes kasern vidtogos reparationer i manskapslogementen; väggarne der liksom i korridorerna hafva oljemålats och golfven delvis omlagts; äfven i kasernsjukrummen hafva väggar och tak blifvit oljemålade samt golfven omlagda och strukna med varnisch. Brädväggarna till kontoren å vindarne hafva bestrukits med mot eldfara skyddande färg (asbestfärg). Platserna framför och på sidorna om etablissementet hafva under de sista åren planerats, gångar upptagits och prydnadsväxter planterats m. ni. Endast den bakom kasernen befintliga sumpiga ängen, som saknar nödigt aflopp, men dit det flytande aflället från stallar, kök och bostäder småningom medelst rörledningar och öppna afloppsdiken samlas och hvarifrån, liksom från afloppsdikena osunda dunster, isynnerhet under sommar- och höstaftnar, uppstiga, utgör fortfarande anledning till fara för helsan hos såväl manskap som hästar, hvadan högeligen önskvärdt vore, om medel kunde erhållas till dess utdikande och torrläggande. Under årets 2:dra och 4:de qvartaler hafva inom Svea artilleriregemente förekommit tillsammans 20 fall af påssjuka. Huru sjukdomen uppstått har nu, lika litet som föregående åren, då densamma förekommit inom regementet, kunnat utrönas, den har uppträdt med spridda fall inom flertalet batterier. Någon annan åtgärd till dess hämmande än noggrann vädring och renhållning af kasernrummen samt isolering af de sjuke å kasernens sjukrum har,ej ansetts kunna lämpligen vidtagas. (Edling.) A Allmänna Garnisonssjukhuset qvarlågo från år patienter. Under året intogos 1,485, så att hela antalet vårdade uppgick till 1,576, hvaraf 1,439 utskrefvos som friske eller förbättrade, 30 afledo, 1 utskrefs till annat sjukhus (Konradsbergs hospital) och 106 qvarlågo till (Tab. Lit. D 1 ). Tab. Lit. D 1. Af tyfoidfebrar, akuta och kroniska lunginflammationer, messling och luftrörsinflammationer samt'ledgångsreumatism hafva talrika fall varit vårdade, af hvilka ofvannämnda lungsjukdomar som vanligt föranledt de flesta dödsfallen. Största sjuktillförseln inträffade under Februari och April, minsta under Augusti och Oktober. (Tab. Lit. E 1 ). Tab. Lit. E 1. Månadtliga omsättningen på sjukhusets medicinska afdelning vårdade utvisar Tab. Lit. G'. Tab. Lit. G 1. Sjukhusafsked lemnades från medicinska afdelningen åt 35 man, nemligen åt 15 för tuberkulos, 10 för hjertfel, 2 för kronisk njursjukdom, 2 för fallandesot, 2 för blodbrist, 1 för blindtarmsinflammation, 1 för lefverkräfta, 1 för kronisk reumatism samt 1 för sinnessjukdom. På sjukhusets kirurgiska afdelning hafva enligt operationsjournalen utförts 82 operationer. Benbrottens antal uppgå till 22. Af rötsår hafva 10 fall förekommit. Hudsjukdomarnes freqvens och fördelning på de olika rege-, mentena utvisar bifogade tabell: Tab. Lit. C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms kaserner, under årets olika månader, år 1885.

59 Året Sjukvården vid hären och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. 51 Antalet veneriske sjuke uppgår till 614, med 17,808 underhållsdagar. Sjukhnsafsked lemnades från kirurgiska afdeluingen åt 31 man, nemligen 6 för ankylog, 5 för öronsjokdom, 4 för deforinitet af extremitetena, 3 för plattfot, 3 för lymfonier, 2 för höftsjaka, 1 för ögonsjukdom, 1 för benröta, 2 för defekt af fingrar, 1 för atrofi af högra banden efter skottskada, 1 för ljumskbråck, och 2 för åderbråck. - (Rudberg, Gibsvn). Tab. Lit. D 1. Sjukförslag från Allmänna Garnisonssjukhuset för år 1885.

60 52 Året Sjukvården vid hären och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. Tab. Lit. D 1. Sjukförslag från Allmänna Garnisonssjukhuset för år (Fortsättning).

61 Året Sjukvården vid hären och flottan. Göteberg, Kristianstad. 53 Underhållsdagarnes antal å båda afdelningarne har uppgått till 42,371 och medeltal underhållsdagar för hvarje sjuk till 27. Medeltalet sjuke pr dag har varit 116. Medikamentskostnaden uppgick till 1,902 kr. 22 öre. Garnisonen i Göteborg utgjordes af 769 man af Göta artilleriregemente. De öfverklagade sanitära förhållandena qvarstå oförändrade och komma väl så att förblifva, så länge sjukhuset består. Då det nemligen är af riksdagens revisorer utdömdt, såsom odugligt, kunna inga väsentliga förandringar eller förbättringar rimligen dera begäras. Några mindre, oundgängliga inom hus hafva dock företagits. Så hafva under året klosettrummen undergått reparation, nya golf inlagts och cementfodrats, dörrarne till sjukrummen försetts med trälister samt i stället för de förra klosettbehållarne af jernbleck, hvilka utsatta för exkrement- och urinsalternas samfälda inverkan, aldrig kunnat ens med antiseptiska medel hållas luktfria, ersatts af MARINOS-KOCKOMS klosetter med vattenlås. Genom denna anordning torde sjukrummen kunna hållas fria från exkrement- och uringaser från klosettrummen. Svårare är att undgå grundvattenångorna, hvilka sannolikt torde lika mycket intränga genom golfspringorna (på nedre botten) som genom slaskrören. Truppens sedlighetstillstånd kännetecknande sjukdomar hafva utgjorts af 49 gonorrhéer, 2 chancrar och 8 fall af syphilis eller 7.4 proc. af corpsens styrka. Af delirium och alkoholism har intet fall förekommit. (Braun.) Garnisonen, i Kristianstad bestod af omkring 700 man af Vendes artilleriregemente. Sjukantalet var 416. Frossornas antal 17, betydligt mindre än under föregående åren, veneriska sjukdomar 34. Talrika fall af halsinflammation och tarmkatarr. Underhållsdagarnes antal 3,149. Medeltal sjuke per dag å sjukhus 8,62, utom sjukhus 1,36. Medikaraentskostnaden 874 kr. 55 öre. (Blomberg.) Garnisonen i Landskrona, omkring 300 man af Vendes artilleri. Affektioner i respirationsorganerna och halsinflammationer voro talrikast. Af venerisk sjukdom 3 fall, skarlakansfeber 2. Underhållsdagarnes antal var 3,318, medeltal sjuke per dag 9,09, medikamentskostnaden var 551 kr. 70 öre. (Ekdahl.) Tab. Lit. E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande vid Allmänna Garnisonssjukhuset, under år Tab. Lit. F 1. Från särskilda kårer vårdade sjuke å Allmänna Garnisonssjukhuset under år 1885.

62 54 Året Sjukvården vid hären och fettan. Landskrona, Malmö, Helsingborg, Karlsborg. Garnisonen i Malmö utgjordes af 3 sqvadroner, med en medelstyrka af 300 man, af Kronprinsens husarregemente. 134 sjukdomsfall vårdades under året. Underhållsdagarnes antal utgjorde 2,372. Medeltal sjuke per dag 6,5. Medikamentskostnaden var 167 kr. 65 öre. (Falck.) Garnisonen i Helsingborg utgjordes äfven af 3 sqvadroner _ af Kronprinsens husarregemente, med en medelstyrka af 300 man. 163 sjukdomsfall inträffade under året. Underhållsdagarnes antal var 1,628. Medeltal sjuke per dag 4,4. Medikamentskostnaden 297 kr. 39 öre. (Thysenius.) I afseende på sjukligheten inom Garnison sorterna i Skåne Tab. Lit. H'. lemnar Tab. Lit H 1 uppgifter. 1,051 sjuke vårdades. Underhållsdagarnes antal uppgick till 2,615 utom och 8,352 på sjukhus. Medikamentskostnaden 1,891 kr. 29 öre. Gurnisonen å Karlsborg uppgick till 920 man af Göta artilleriregemente och sappörbataljonen, hvartill kommo värfvade arméns disciplinkompani, samt indelta arméns volontär- och korpralskolor. Till sjukvård hafva äfven upptagits 26 insjuknade af den arbetsstyrka, som varit använd vid fästningsbyggnaderna. Underhållsdagarnes antal å sjukhus 6,108. Medeltal sjuke per dag 16,7 6. Medikamentskostnad 1,485 kr. 62 öre. A garnisonssjukhuset vårdade sjukdomsfall hafva uppgått till 371, hvaribland 39 fall af tyfoidfeber, 11 venerisk sjukdom, 40 akut lunginflammation (2 döda), luftrörsinflammationer, reumatismer, halsinflammationer. m. m. Tab. Lit. G 1. Månatliga omsättningen af de på Garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjuke, år 1885.

63 Året Sjukvården vid hären och flottan. Vaxholm, Hernösand,Visby, Karlberg. 55 Göta artilleriregementes detachement, med en styrka af 264 man, hade 138 sjuke, af hvilka 30 till sjukhus af polletterades; mest lunginflammationer (2 döde), katarrer i luftvägarne, diarréer, öroninflammationer och yttre skador. Sappörbataljonen, 338 man, hade på sjukhuset intagna 114 man. Luftrörsinflammationer, halsinflammationer och diarréer samt yttre åkommor hafva temligen talrikt förekommit. Värfvade arméns disciplinkompani, 95 man, hade på sjukhuset intagne 26 sjuke. Kompaniet öfverflyttades den 9 Maj till Varberg. Antalet sjnke uppgick der under året till 91, mest luftrörskatarrer och diarréer. Medeltal sjuke per dag 26- Medikamentskostnad 211 kr. 54 öre. (Brunstedt.) Garnisonen å Vaxholm och Oskar-Fredriksborg, 214 man af Svea och Göta artilleriregemente. Sjukantalet 37, hvaribland 13 fall af tyfoidfeber. Underhållsdagarnes antal å sjukhuset 651. Medeltal sjuke per dag 7,02. (Selander.) A Vaxholms fästning reparerades logementerna. Afven i sjukrummen anmärktes behof af reparation â väggar och tak, som borde oljemålas. En varmbadsinrättning för den kallare årstiden saknas fortfarande. (Edling.) Garnisonen i Hernösand, 27 man af Svea artilleri. Svårare sjukdomsfall afpoltetteras, till länslasarettet beläget i kasernens omedelbara grannskap. (Frick.) Garnisonen i Visby, 66 man af Gotlands nationalbevärings stamtrupp. Lättare sjukdomsfall hafva vårdats i kasernen. Arsberättelsen för länets sjukhus upptager dit afpolletterade sjuke bland denna trupp. {Ramberg.) Krigsskolan vid Karlberg. Antalet elever har vexlat mellan 48 och 111. Sjukantalet 151. Antalet underhållsdagar för hvarje sjuk 7,2", medeltal sjuke per dag 3. Medikamentskostnad 473 kr. 83 öre. Allmännast förekommande sjukdomsformer voro diarré, halsinflammationer och maginflammationer. 22 fall af veneriska sjukdomar förekommo. De sanitära förhållandena hafva i Carlbergs närmaste orogifningar ej varit tillfredsställande, till följd deraf att orenlighet och afskräden från de vid nedre Carlbergsalléen uppförda boningshus nedrunnit i den till ett träsk numera förvandlade»bomdammen» för hvilken aflopp finnes till Carlbergsdammen, der vattnet var grönt, smutsigt och stinkande. Tab. Lit. H 1. Vid garnisonsorterna i Skåne vårdade sjuke, år Tab. Lit. I 1. Från Flottans särskilda kårer och stater i Karlskrona vårdade sjuke, år 1885.

64 56 Året Sjukvården vid hären och flottan. Karlskrona station. Vid läkarbesigtning af inträdessökande elever underkändes en, behäftad med högre närsynthetsgrad (6 dioptrier). Mathållningen har krigsskolan fortfarande sjelf öfvertagit. Utspisningen är af den utmärktaste beskaffenhet. (Göransson.) Vid Flottans station i Karlskrona utgjorde personalens styrka 3,033 deri inberäknad garnisonskommenderingen 206 man. Tab. Lit. I 1. Å sjukhuset vårdades 1,051, i qvarter 922 (Tab. Lit. I 1 ). Underhållsdagarnes antal 1,007 eller i medeltal för hvarje sjuk 26 dagar. Medikamentskostnaden uppgick till 1,007 kr. 26 öre för sjukhuset, hvartill kommer värdet af från fartygen återlemnade medikamenter, 229 kr. 23 öre; för distrikten till 1,548 kr. 01 öre samt för medicinantsjukvården till 1,924 kr. 24 öre, så att hela medikamentskostnaden för stationen uppgick till 4,708 kr. 74 öre. Af infektionssjukdomar hafva endast spridda fall förekommit, i öfrigt talrikt lung- och svalgkatarrer, lunginflammationer, diarréer, reumatismer samt utvärtes skador och åkommor. Sjuktillförseln till sjukhuset, ehuru något större än föregående år, har likväl icke varit betydlig, i följd deraf att det allmänna hälsotillståndet vid stationen varit tillfredsställande. Epidemier hafva icke förekommit, endast spridda fall af skarlakans- och typhoidfebrar. Inom sjukhuset hafva blifvit hållna 2:ne kurser, hvardera under 3 månader, för undervisning och utbildande af sjukvårdare med 9 man i hvardera kursen, och hafva samtliga 18 eleverne blifvit examinerade och approberade till sjukvårdsbåtsmän utaf regementsläkaren. Inom exercisskolan har den reglementerade kursen i helsooch förbandslära för befäl, underbefäl och manskap blifvit föredragen och genomgången utaf den ene af de vid sjukhuset anstälde l:e bataljonsläkarne. (Lundbergh.) Antalet af flottans sjuke, som under året vårdats i qvarteren, 922 utvisas af Tab. Lit. I 1. Allmännast inträf- Tab. Lit. fade sjukdomar i luftvägarne, svalgkatarrer, diarréer och yttre åkommor. (Forsberg. Westring.) Marinregementets återstående styrka utgjorde 19 officerare, 24 underofficerare och 1 man i nummer. 17 sjukdomsfall inträffade. Medikamentskostnad 25 kr. 54 öre. (Lundbergh.) Tab. Lit. K 1. Från Flottans särskilda kårer och stater vid Stockholms station vårdade sjuke, år Tab. Lit. L 1. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under sjötåg, år 1885.

65 Året Sjukvården vid hären och flottan. Sjötåg. 57 Antalet vårdade vid flottans station i Stockholm, der styr- Tab. Lit. K 1.kan uppgick till 1,107 man, framgår af Tab. Lit. K 1. Af 1,561 vårdade afpolletterades till allmänna Garnisonssjukhuset 216 och afledo 15. Mera allmänt förekommande sjukdomar voro luftrörskatarrer, diarréer, halsinflammationer, magkatarrer, veneriska sjukdomar och yttre åkommor. Underhållsdagarnes antal 8,673. Medeltal sjuke per dag 23,76. Medikamentskostnad 1,083 kr. 66 öre. (Lilljebjörn.) Under året hafva från flottans stationer varit rustade fartyg för sjötåg, under den tid och med den besättningsstyrka, som Tab. Lit. L 1. Tab. Lit. L 1 utvisar. Den sammanräknade besättningsstyrkan utgjorde 2,285 man, af hvilka 752 voro sjukskrifne. Korvetten Balder. Från den 22 September 1884 den 11 Maj Följande hamnar besöktes under resan: Arendal, Plymouth, Teneriffa, Bahia, Gibraltar, Alger, Minorca, Marseille, Cartagena, Gibraltar, Deal, Christiansand och Carlskrona. Manskapet utgjordes af i allmänhet ungt och kraftigt folk; dess medelålder officerare och underofficerare oberäknade uppgick ej till mer än 26 år och 1 månad. Korvetten hade undergått grundlig reparation och kunde anses såsom till större delen ny. En åtgärd, som vidtagits, och hvilken i sanitärt afseende torde ega ej ringa betydelse, var, att däcket å trossbottnen oljedränkts. Man befriades derigenom åtminstone under de 2 första tredjedelarne af resan, innan oljan hunnit afnötas från de annars oupphörligen återkommande grundliga skurningarne, som hålla luften på trossbotten fuktig och ohelsosam. Trossbotten är hög, ganska rymlig och ljus. Angående de orsaker, som under expeditionens gång kunnat hafva inflytande på helsotillståndet om bord, må i korthet nämnas följande: Helsotillståndet i de hamnar korvetten besökte var godt. I Bahia hade gula febern ej förekommit på 4 år. Korvetten fick derstädes ligga i 24 timmars cholerakarantän. Rygtena om cholera i Marseille voro alldeles ogrundade. I Alger förekommo spridda fall af tyfoidfeber, hufvudsakligen i den öfre s. k. arabstaden. Dygnets temperaturvexlingar voro under tropikerna högst obetydliga, uppgående till +0,5 2 C. Högsta ombord observerade temperatur var +29 C; varmaste veckan var från December, då dagarnes medeltemperatur uppgick till +28,9 C. I Medelhafvet förekommo deremot hastiga temperaturvexlingar. I Alger t. ex., när eller straxt innan siroccon började blåsa, jagades thermometern upp från +15 C. till öfver +27 C, för att åter hastigt falla ned till +16 C. I Marseille sjönk thermometern, medan mistralen stormade, på föga mer än ett dygn från +16 C. till +2 C. Olyckshändelser hafva tvenne gånger egt rum ombord, nemligen på Carlskrona redd, före utgåendet, då vid ett varpankares fallande en man fick hufvudet krossadt af ankaret och inom några minuter afled; samt i Gibraltar, då, likaledes vid ankararbetena, 2 man erhöllo fractur å högra öfverarmbenet jemte åtskilliga kontusioner. De affördes följande dag till civilhospitalet i Gibraltar; återkommo ombord den 12 April (vid korvettens andra besök i denna hamn), med läkta fracturer, men orörliga K. Medicin.-Styreleens Berättelse för år armar. Gymnastik och massage användes dagligen under återstående delen af resan; men mycket återstod att göra ännu vid expeditionens slut. Utom de båda nämnda erhöllo, vid samma olyckstillfälle, flera af manskapet kontusioner af lindrigare eller något svårare art. De vårdades om bord, och med undantag af en, som låg till sängs nästan en hel månad, återtogo de inom kort sitt arbete. Dricksvattnet, hvartill uteslutande destilleradt vatten användts, har under hela expeditionen varit klart, luktfritt och rensmakande. Dess temperatur höll sig under veckotal vid +26 à 28 C; stundom ännu högre, då nemligen efter destillationerua den ena cisternen uppvärmde den andra. Pressenningar omkring cisternen, hvilka alltid höllos fuktiga, försöktes såsom afkylande medel, men med ringa framgång. Genom att till vattnet sätta litet citronsyra förtogs den äckligt ljumma smaken och vattnet blef ganska njutbart. Dosen citronsyra, som användes, utgjorde 50, 60 à 70 gram per dygn, hvilket för de 184 af gemenskapen utgör ungefär 30 à 40 ctgm på man. Hela citronsyredosen tillblandades vanligen på en gång i fyld cistern på f. ni., så att manskapet fick laska sig med det syrliga vattnet under exercistiderna och middagsskaifhingen. Manskapet satte särdeles stort värde på»syra i vattnet» och tycktes må väl af citronsyran, som ock torde haft någon betydelse som antiscorbuticum. Någon tillsats till dricksvattnet, då dess temperatur stiger så högt, som ofvan är nämdt, synes oundgängligt. I engelska flottan utdelas dagligen 2 tum citronsaft åt hvarje man, hvilket naturligtvis är bättre, men många gånger dyrare än tillsatsen af citronsyran. Åt underofficerarne utdelades det ringa förråd af citronsaft, som inedfördes. I oglaserade lerkärl sänktes vattnets temperatur med omkring 4, hvilket uppfattades såsom en betydlig förbättring. Provianten har under hela expeditionen varit god och ej gifvit anledning till någon anmärkning. Den enda skulle gälla brödportionen, som synes vara något knappt tilltagen. Det ofta öfverklagade oskicket, att gröten vräkes bort, förekom naturligtvis äfven ombord här. Egentligen är det blott matroserna, som göra sig skyldiga dertill; båtsmännen äro i allmänhet nöjda med sin gröt. Sjukhytten har platser för 4 sjuka, hvilket under vanliga förhållanden är tillräckligt. Största felet är att alla kojerna äro fasta. Att lämpligt vårda t. ex. ett benbrott i en af dessa kojer är omöjligt. Hvarje rullning af fartyget kastar patienten hit eller dit. Att för dylika fall begagna s. k. engelska hängmattor vore naturligtvis bättre. Men, enär de måste placeras på trossbotten, kunna de knappast användas någon längre tid; de inkräkta för mycket på utrymmet, äro hinderliga vid exercis, rengöring o. s. v. Åtminstone ett par af sjukhyttens kojer borde anordnas till s. k. slingerkojer och läggas långskepps. Öfningar med transport af sjuka och sårade ombord anstäldes i allmänhet en gång i veckan. Båren och sjukstolen voro bada af gammal, temligen oändamålsenlig konstruktion. Förbinderiplatsen anordnades i vattenrummet, som ligger skyddadt under vattenlinien. (Anell.) Monitorn Tirfing. Expedition 17 April 23 Juli i Östersjön. De sanitära förhållandena hafva i allmänhet under hela expeditionen varit ratt goda. 8

66 58 Året Sjukvården vid hären och flottan. Födan har alltid varit god och tillräckligt närande, men någon större omvexling i densamma än nu var förhållandet, skulle otvifvelaktigt verka välgörande och med stor tacksamhet emottagas af manskapet. Vattnet, som med en lösning af nitras argenticus endast gifvit en högst obetydlig, knappt iakttagbar grumling, har, såväl det i hamn intagna som det ombord destillerade, alltid varit rent, klart och utan bismak. Luftvexlingen genom fläktar och ventiler har varit ratt tillfredsställande med undantag af den ofta obehagliga från tornrummet med den deri befintliga tornvridningsmaskinen kommande oljelukten, hvilken, då fläktarne varit i gång, spridt sig i fartygets olika logementer, hvarjemte ventilerna på trossbotten, för sig der uppehållande 61 man, synts mig i antal otillräckliga, ett förhållande, som lätt kunde afhjelpa» genom upptagande af några större sådana och anbringandet af dertill hörande tillräckligt stora och höga vädersegel eller jernväderhufvar. Den fullständiga bristen af sjukrum är en olägenhet så stor och i ögonen fallande, att dess afhjelpande före nästa expedition synes mig vara en oafvislig pligt, synnerligast som utan stora förändringar eller kostnader ett sådant bör kunna anordnas. Det nu brukliga sättet, att under dagens lopp instufva alle mans kojer i ett ventiler saknande och ut på trossbotten ledande rum, måste i sanitärt hänseende vara mindre välbetänkt, då ju dels derigenom den sig bland de hoppackade kojerna utvecklande stanken nödvändigt måste sprida sig ut på trossbotten och dels möjligen i en koj förhanden varande smittämnen meddela sig till bredvid liggande. Jag har ansett mig böra påvisa dessa olägenheter, särdeles derför, att de äro så lätta att afhjelpa, hvilket kunde ske derigenom att kojerna, i likhet med å de flesta öfriga af flottans fartyg, under dagens lopp placerades å däck, en anordning, som på en monitor möjliggöres derigenom att utanför den å däck befintliga bryggans räcken utbyggnader verkstäldes, i hvilka kojerna, då de ej användes för sitt ändamål, kunde förvaras. Härigenom blefve kojerna luftade, stanken från dem sprede sig ej på trossbotten, hvarjemte för att nu ej tala om det skydd under strid på bryggan befintligt manskap erhölle utrymme under däck vunnes. Indroges derjemte expeditionshytten, hvilket utan stor olägenhet torde kunna göras, blefve genom lämplig anordning tillräckligt rum för inredandet af en sjukhytt, hvars stora behöflighet af ingen med förhållandena ombord på en monitor förtrogen torde kunna jäfvas. Utom det sätt, på hvilket jag här ansett möjligt att på en monitor inreda en sjukhytt, finnes äfven andra lika goda, kanske bättre, hvilkas påvisande öfverlemnas åt mera kompetenta '). (Bergsten.) Tub. N:o 25. Tab. N:o 25 innefattar ett sammandrag af inkomna berättelser om å garnisonssjnkhusen och flottans sjukhus vårdade sjukdomar, hvaraf bland annat inhemtas, att derstädes vårdats 67 fall af messling, 22 fall af skarlakansfeber, 89 fall af tarmtyfus (1 död), 9 fall af påssjuka, 66 fall af frossa, 8 fall af smittosam ögonsjukdom, 5 fall af difteri, 141 fall af syfilis, 642 fall af veneriskt sår och gonnoré, 40 fall af alkoholsjukdomar, 301 fall af akut lunginflammation (18 döde), 98 fall af kronisk inflammation i lungor och lungsäckar (12 döde), 238 fall af reumatism, o. s. v. Af rapporterna rörande sjukvården vid indelta härens och beväringsmanskapets vapenöfningar inhemtas, att befälsmöten fortgått i dagar, exercissqvadroner och förberedande underbefälsskolor under 100 dagar, rekrytmöten 50 dagar, regementsmöten 20 dagar och beväringsmöten under 15 dagar med hvardera af första och andra beväringsklasserna. Af tabellen N:o 24, som utgör ett sammandrag af Tab. N:o 24. rapporter rörande sjukvården under dessa vapenöfningar, inhemtas, att under befälsmötena, med en personal af 7,529 man, de sjukrapporterades antal utgjorde i läger 297 och på sjukhus 43. Under mötestiderna hafva 330 blifvit till helsan återstälde och 10 vid mötenas slut varit qvar till fortsatt behandling under följande möte. Antalet sjukdagar utgjorde 1,372. Vid samtlige regementens och kårers, hvar för sig â egna mötesplatser hållna rekrytmöten, exercissqvadroner oeh förberedande underbefälsskolor, med en styrka af tillsammans 3,756 man, hafva i lägren 1,096 och på regementssjukhusen 220 man varit under läkarebehandling. Af hela antalet hafva 1,274 blifvit till helsan återstälde, 15 hafva blifvit afpolletterade till allmän sjukinrättning och 25 under fortsatt behandling qvarlegat samt 2 aflidit. Hela antalet sjukdagar utgjorde 6,346. Under regementsmötena utgjorde den sammanräknade styrkan 25,653 man, hvaraf i läger vårdades 2,731 och på sjukhus 354 man. Till helsan återstäldes 3,049, vid mötenas slut voro 7 qvarliggande; till allmänna sjukvårdsinrättningar afpolletterades 29. Antalet sjukdagar utgjorde 14,752. Medikamentskostnaden vid samtlige ofvannämde möten 4,450 kr. 15 öre. Den å mötesplatserna sammandragna beväringsstyrkan utgjorde af första klassen 32,917 och af andra klassen 27,145 man eller sammanräknadt 60,062 man, hvaraf 5,926 sjukrapporterades i lägren och 543 å sjukhus. Till helsan hafva under mötestiderna 6,403 blifvit återstälde och 32 afpolletterats till allmän sjukvårdsinrättning; 6 hafva aflidit samt 28 efter mötenas slut qvarlegat till fortsatt behandling. Antalet underhållsdagar 23,903. Medikamentskostnad 4,205 kr. 04 öre. Angående sjukvårds- och helsovårdsförhållanden under vapenöfningarne må ur rapporterna anföras: Första militärdistriktet. Öfningar och skolor samt möten hafva försiggått på vanliga ställen och öfliga tider, endast att Skånska Dragonregementets rekryt- och remontskola, hvilken sedan sistledne års höst är förlagd till Ystad, med anledning af ibland dess hästar gängse sjukdom, ej deltagit i årets regementsmöte, utan i stället fick qvarstanna i Ystad, der skolan sålunda kom att fortgå under 123 emot som vanligt 100 dagar. Väderleken under våren och försommaren, eller den tid af året då öfningar och möten försiggått, har i allmänhet varit kall, blåsig och regnig, men det oaktadt har helsotillståndet ibland trupperna inom första distriktet så i de fasta garnisonsorterna som å mötes- och lägerplatserna öfver hufvud varit särdeles tillfredsställande, blott att antalet sjukrapporterade vid indelta kavalleriets öfningsskolor, företrädesvis vid Skånska Husarregementet å Herrevadskloster i år liksom sistledne år varit jemförelsevis betydligt högt. I afseende på sjukdomskonstitutionen, så har äfven i år förekommit endast ett fåtal infektionssjukdomar och dessa endast der sådana varit gängse ibland civilbefolkningen eller såsom

67 Året Sjukvården vid hären och flottan. Indelta härens vapenöfningar. 59 medförda från hemorterna och utan att någon epidemi någonstädes vare sig uppstått eller ntvecklat sig. Endast två af regementena inom distriktet hafva under året undergått generalmönstring, nemligen Kronprinsens Husarregemente och Södra Skånska Infanteriregementet. Det förra regementet ligger i kantoneringsqvarter i den stora hyn Bonarp, hvilken erbjuder tillräckligt utrymme och ganska ändamålsenliga sommarqvarter för både befäl och manskap, och har det i sanitärt afseende val stäldt. Det senare har sina möten å Tvedörra, hvilken plats, sedan regementet ökats och i mån af beväringsstyrkans stadiga tillväxt, blifvit allt mer otillräcklig, ej blott såsom manöverfält utan äfven såsom lägerplats. För att bespara utrymme ligga nemligen tälten i lägret allt för tätt sammanpackade och köken, från hvilka affallet afrinner och nedtränger i sanden, befinnas förlagda allt för nära latrinerna, som i sin ordning äro särdeles primitiva och endast bestå utaf i en backsluttning, å ömse sidor om en skogsstig, å öppna fältet på klykor upplagda trästammar; vattentillgången är äfven knapp och anskaffas hufvudsakligast genom i sandfältet nedslagna jernrör, s. k. abysiniska brunnar. Det vid Tvedörra befintliga sjukhuset är deremot rymligt och af särdeles utmärkt beskaffenhet, samt väl hållet och emot öfriga sanitära anordningar eller sjukvärden fanns eljest intet att anmärka. (Falck.) Tredje militärdistriktet. Generalmönstring försiggick vid Skaraborgs och Vestgöta-Dals regementen. Vid Skaraborgs regementes läger uppbyggdes i fjor en ny latrinbyggnad med 48 platser, der urinen upphemtas i särskilda karl; dessutom flyttas nattetid 4 st. urinkärl bakom hvarje barack. Emot skötseln häraf voro vid besigtningstillfället några anmärkningar att göra, och skulle rättelse för framtiden härutinnan ske. Klagan fördes öfver att sköljvattnet från kokköken åstadkom stank från de tunnor, der det upphemtades. En finare silduk tillstyrktes att fästa öfverst i hvarje tunna, för att der upphemta det mesta af sköljvattnets fasta inblandningar, och sedan låta det öfriga utrinna i derför särskildt upptagna täckdiken. Såväl vid Axvall som vid Trossnäs äro i år särskilda poster utstälde vid gaflarne af sjukhusen, för att förhindra onödigt spring och besök af obehöriga personer inom sjukhuset m. m., liksom äfven en särskild väbel blifvit derstädes anstäld för ordningens upprätthållande. Det nya latrinväsendet vid Grunnebo, befanns vara utmärkt väl skött och kan med skäl tjena som mönster för öfriga mötesplatser. En ny urinoir är uppsatt utanför den 4:de baracken, så att nu hvarje barack, liksom sitt särskilda tvätthus äfven har sin kringbyggda urinoir med 2 karl, som tömmas minst 2 gånger dagligen, och äro dessutom i brandgatorna i lägret uppstälde 10 urintunnor, 4 öppna och 6 i uppslagna kasserade tält. Tillräckligt och godt vatten uppfordras nu medelst en tryckpump med svänghjul, af en man till en höjd af 22 fot öfver jordytan, af 2 man ännu högre. Några vattenledningsrör äro ej ännu nedlagda till lägret, men från en af späntad och tätad plank uppförd mindre reservoir, dit vattnet dagligen uppumpas, urtappas det medelst en guttaperchaslang direkt i vattenkörarens tunna och framforslas sålunda i medeltal till köken m. m. 1,500 kannor dagligen. För tillfället var nu anstalt fogad att från denna reservoir äfven kunna erhålla dusch. Mot provianten vid båda regementena intet att anmärka. Vid Skaraborgs regemente användes chokolad 3 gånger i veckan och med allt mera framgång; vid Vestgöta-Dals-regemente har dock ej ännu ens försök dermed verkstälts. Exercis med sjukvårdstrupper hade jag tillfälle att endast öfvervara vid Skaraborgs regemente och syntes öfaingarna ledas med allvar samt till truppens utbildning och fromma. (Haak). Fjerde militärdistriktet. Å Vaxholms fästning pågick reparation i manskapets logementer; äfven i sjukrummen anmärktes behof af reparation å väggar och tak, som borde oljemålas. En varmbadsinrättning för den kalla årstiden saknas (den som finnes är åtminstone foga tidsenlig och ändamålsenlig); behofvet af en sådan såväl för manskap som officerare bar förut framhållits och kostnadsförslag öfver ett sådant badhus upprättats och inlemnats, men hittills utan framgång. Med de nya provianteringsstaterna är manskapet särdeles belåtet. A Salbohed gjordes i afseende på sjukhuset samma anmärkningar, som vid generalmönstringen Sålunda behöfva golfven i sjukhuset omläggas, fogarna i väggarna tätas och väggarna invändigt rappas samt i rummen nödigt målas eller tapetseras. Arrestlokalerna behöfva grundligt repareras (helst förflyttas från sjukhuset). De gamla skröpliga träsängarna i sjukrummen behöfva utbytas mot tidsenliga sådana af jern. Ur mer än en synpunkt vore nog godt om Vestmanlands regemente finge ett nytt tidsenligt sjukhus, uppfördt på närmare lägret belägen, lämplig plats, som ej saknas. Beträffande den öfriga sjukvårdsutredningen, så syntes densamma vara i godt skick och ändamålsenligt förvarad å förrådet. De anmärkningar, som vid förra generalmönstringen gjordes angående instrumentalutredningen voro nu afhjelpta och instrumenten i brukbart skick. Medikaments- och medicinalkistorna befunnos i samma skick som förut. Beträffande sjelfva lägerplatsen, så syntes behöfligt att bereda ett bättre aflopp för den längs platsens norra kant, bakom kokinrättningarna gående afloppsgrafven, som stod fyld med stinkande vatten. Födoämnena voro af god beskaffenhet och väl tillagade i de renligt hållna kokapparaterna. Mot barackerna hördes ingen anmärkning: de voro väl hållna och luften i dem ren. Latrinerna, snyggt hållna, gåfvo ej anledning till någon anmärkning. Med sjukvårdsmanskapet hafva enligt regementsläkarens uppgift årligen verkstälts regleraenterade öfningar, hvarjemte föreläsningar hållits i helso- och förbandslära. Från de olika mötesplatserna inom distriktet anmärka för öfrigt respektive regementsläkare följande. Väderleken har under största delen af årets möten varit kylig och blåsig, utan att detta menligt inverkat på helsotillståndet inom trupperna, hvilket i allmänhet varit godt, vid Vestmanlands och Södermanlands regementen bättre än under förra årets möten (vid Södermanlands regemente i år 7 fall af lunginflammation mot 17 förlidet år, 1 frossa mot 9 i fjor o. s. v.). Vid Lifregementets Grenadiercorps har äfven i år förekommit 8 fall af difteri såväl bland stammen som beväringen, (3 under regements-, 1 under rekrytoch 2 under hvardera beväringsmötena). Alla fallen hafva gatt till helsa. Vid Lifregementets Husarcorps förekommo under rekrytmötet i Örebro 4 fall af skarlakansfeber, som afpolleterades till länslasarettet; dit insändes äfven ett fall af karbunkel, som der slutade dödligt. Vid Södermanlands regemente in-

68 60 Året Sjukvården vid hären och flottan. Indelta härens vapenöfnigar. träffade vid slutet af regementsmötet ett fall af skarlakansfeber hos en af stamsoldaterna. De under sista åren vidtagna förändringar i provianteringsstaterna hafva öfver allt framkallat stor belåtenhet bland manskapet. Det mjuka brödet har på flertalet ställen utbytts mot hårdt (vid Lifregementets Grenadierkår hafva brödportionerna sedan förlidet år ökats, gröna ärter borttagits, smör utspisats äfven om söndagarna), mjölk har erhållits till aftnarna (vid Uplands regemente samma portionsstat som i fjor med några få förändringar, dels för kostnadens skull, dels med fast afseende på folkets vanor i hemorten); qvantiteten sill har ökats, gröt utspisats till hvarje afton. Regementsläkaren anmärker: den förbättrade matordningen och förbud mot matsäckar hafva haft välgörande inflytande på helsotillståndet, särskildt beträffande diarréerna, som varit fåtaliga. "Vid Uplands och Södermanlands regementen framhålles behofvet af afloppstrummors anläggande från tvätthus och urinoirer. Vid Södermanlands regemente anmärkes äfven behofvet af ombyggnad af en af latrinerna, hvilken f. n. är högst oändamålsenlig. Under förflutna året har sjukligheten inom distriktet tillhörande värfvade trupper varit mindre an under år ,146 insjukuade emot 1,366 under Minskning i antalet af katarrhala åkommor, frossor, liksom äfven i yttre åkommor hafva härtill hufvudsakligen bidragit. (Edling.) Dalregementet. Sjukligheten har i allmänhet under mötestiden varit obetydlig, och tillfredsställande är att se huru diarrésjukdomarna under de senaste åren aftagit i så hög grad att de under detta årets möten endast uppgingo till 33 fall. Förnämsta orsaken till denna lyckliga förändring får sökas i det utmärkt goda dricksvatten, som numera fås från borrbrunnarne, samt den i ångköken väl lagade maten. Äfven väderleksförhållandena hafva under detta år varit gynsamma, då någon plågande varme ingen enda dag förekom. Af epidemiska sjukdomar förekom i år likasom i fjor halsfluss, hvaraf anmälts ej mindre än 100 fall, af hvilka 2 fall hänförts till difteri, hvilka sistnämda vårdats å ett vindsrum med särskild sjukvårdssoldat. Halsflussen uppträdde under de flesta mötena och var så lindrig att många ej ens lä to sjukskrifva sig; mest förekom den under regementsmötet och att den var smittosam visar sig deraf att den nästan uteslutande förekom bland l:sta bataljonens manskap, som bodde i baracker och bland de få, som angrepos i 2:dra bataljonen, bodde ej mindre än 8 i samma tält. Vid lägerplatsen pågår fortfarande, i likhet med föregående är, påförande af finhackad sten kring matställena och barackerna, för att binda den lätt upprörda sanden eller rättare mojorden; latrinerna äro tidsenliga. Angående arresterna har jag till chefsembetet ingifvit en särskild skrift framhållande det stora behofvet af nya tidsenliga arrestlokaler, och att i samband med denna byggnad rum inreddes för skolorna, hvilka hittills till stor olägenhet varit inrymda i sjukhuset, der de verka störande på de sjuke vid manskapets in- och utmarscher. ( Winbladh.) Hehinge regemente. Hvad sjukhuset angår, så hafva åtskilliga förbättringar kommit till stånd, sålunda hafva 2 rum genom omläggning af golf, väggarnes inklädning med förhydningspapp in. in. apterats för den kallare väderleken under mötestidens början; vedbod uppförts för sjukhusets behof och arrestlokalerna bortflyttats från sjukhuset. Till utspisning å sjukhuset hade jag önskat få antaget det af komitén för ordnande af den militära helsovården upprättade förslag till sjukportion å militära sjukhus i fred, men då förvaltningsdirektionen ansåg åtskilliga hinder ligga i vägen härför, Tab. Lit. M 1. Sammandrag af rapporter om revaccination af nyvärfvadt manskap vid hären och flottan, år 1885.

69 Året Sjukvården vid hären och flottan. 61 så föreslog jag bibehållandet af Garnisonssjukhusets portionsstat med följande förändringar. Brödportionen skulle höjas till 450 gram mjukt, fint bröd, hvarvid 50 gram beräknades för frukosten, i stället för 60 gram franskt bröd, som på Mohed ej torde kunna erhållas färskt för hvarje dag; till frukostportion 20 gram smör och 0,4 liter mjölk; grötmjölken till afton skulle ökas från liter 0,26 till 0,4 och till grötens beredning användas hafregryn i stället för korngryn, med' tillsats af 10 gram skiradt ister per portion, hvaremot köttqvantiteten skulle minskas till 200 gram. Genom dessa förändringar skulle portionens halt af fett höjas från 53,3 till 60,5 hvilket jag med afseende på härvarande befolknings lefnadsvanor ansåg önskvärdt. Såsom extraportioner, hvilka finge vid behof af den ordinerande läkaren föreskrifvas, föreslog jag biffstek, ägg, buljong, hafresoppa, äggmjölk och mjölkportion, alla i öfverensstämmelse med komiténs förslag. Detta antogs af förvaltningsdirektionen och hafva patienterna förklarat sig särdeles nöjda med denna matordning. Undervisning i förbandslära har meddelats åt rekryter och förberedande korpralskola samt bårmanskapet öfvats under föreskrifvet antal timmar. Hvad lägerplatsen angår, så hafva äfven under detta år åtskilliga förbättringar kommit till stånd genom fortsatt trädplantering, vägars anläggande, inrättande af iskällare vid marketenterierna och dylikt. (Hesselgren.) Norrbottens fältjägarecorps. Vid inryckningen till rekryt mötet, som tog sin början den 28 April, qvarlåg djup snö öfver allt och temperaturen nedgick om nätterna betydligt under fryspunkten. Under hela Maj och förra hälften af Juni rådde i allmänhet låg temperatur med riklig nederbörd af än snö, än regn. Islossningen inträffade i första veckan af Juni. Under senare hälften af Juni och början af Juli omvexlande väderlek, emellanåt regn, oftast efterföljd t af blast; aldrig tryckande värme. Under förliden höst och vinter är uppförd en ny barack af samma storlek, som de förra, men utan eldstäder, afsedd för finska beväringen. Hvad byggnader m. m. i öfrigt angår, hänvisas till närmast föregående rapporter. Vattnet i sjukhusets brunn har i år visat sig betydligt bättre. I brunnen bakom barackerna är vattnet fortfarande obrukbart, förorenadt af slam. En ny brunn, upptagen bakom officerspaviljongen, närmare Notvikens strand, lofvar bättre vatten, synnerligen sedan ytvattnet genom afdikning blifvit bortledt. Under befälsmötet hölls för officerare och underofficerare föredrag om marschdietetik och om soldatens beklädnad. Under regementsmötet genomgicks med förbinderimanskapet under 8 timmar dels det hufvudsakligaste om yttre skador och förbands anläggande, dels bårexercis. (Björkman,) MilitårläkarekuTsen vid Allmänna Gamisonssjuklvuset från 14 Januari 18 April. Beordrade till densamma voro 7 militärläkare; till kursen i allmän militär helsovård från 14 Tab. Lit. N 1. Omsättning i militärläkarebefattningar, år Tab. Lit. O 1. Fältläkarekonturets inkomster och utgifter för härens medicinal-, instrumental- och veterinär-attiralj, år 1885.

70 62 Året Sjukvården vid hären och flottan. Revaccination af rekryter m. m. Januari 13 Februari voro 6 officerare kommenderade; och följdes undervisningeu dessutom af åtskilliga militärläkare och officerare under längre eller kortare tid. Undervisningen meddelades hufvudsakligen efter samma plan som förra åren, i militär helsovårdslära, kirurgisk operationslära samt ögon- och öronundersökningar, militär medicinal lagfarenhet och ridning. I specialämnen höllos föreläsningar samt företogos fysikaliska och kemiska undersökningar och laborationer rörande näringsmedlens sammansättning och nutritionsvärde i förhållande till priset, samt vattenoch luftanalyser. Samlingarna af undervisningsmateriel hafva blifvit ytterligare ökade genom inköp och gåfvor. (Edholm). Lärokurser för utbildning af sjukvårdssoldater vid Allmänna Garnisonssjukhuset och vid Karlsborg. A Allmänna Garnisonssjukhuset pågick en 4 månaders kurs från den 1 Januari med 25 man af värfvade armén, dervid undervisningen till större delen bestrides af till militärläkarekursen kommenderade läkare. 25 man underbefäl och menige af Trängbataljonen utbildades derefter vid sjukhuset under September och Oktober månader, dervid den klinika undervisningen lemnades af sjukhusets samt den öfriga af Trängbataljonens läkare. En ny kurs af värfvade armén inkommenderades derefter från den 1 November för att fortgå till den 1 Februari 1886, samtidigt hvarmed likartad kurs egde rum vid Karlsborgs sjukhus. De kommenderade visade i allmänhet godt uppförande och i afseende på helsotillståndet har ingenting varit att anmärka. (Edholm.) sjukhus 241, i kasern 1,835. Medeltal sjuke per dag, å sjukhus 0,75; i kasern 5,65. Medikamentskostnad 1,088 kr. 71 öre. Tillfälle till bad under den kalla årstiden finnes ej. Ett varmbadhus är derföre fortfarande af behofvet högeligen påkaliadt. (Collin.) Infanterikorpralskolan vid Karlsborg. Styrkan 469 man. Helsotillståndet var vid skolans början godt, men sedan mindre tillfredsställande, i det för det mesta 4-5 proc, någon gång anda till 9 proc. af styrkan varit sjukrapporterad. De flesta sjukdomsfallen hafva utgjorts af halsfluss (108) och katarrh i luftrören 85, magkatarrher 40, tyfoidfeber 5. Sjukdagarna i kasern 1,014, å sjukhus 351. Medikamentskostnad 263 kronor 70 öre. (Martin.) Antalet under året revaccinerade rekryter vid hären och flottan har, såsom Tab. Lit. M 1 utvisar, utgjort 2,644. Hos 1,240 bar reaktion af ympningen följt, nemligen hos 860 akta skyddskoppor, hvaremot ympningen hos 380 lemnat osäkert resultat och hos 1,404 blifvit utan påföljd, såsom af Tab. Lit. M 1 framgår. Tab. Lit. N 1 utvisar omsättningen af militärläkarebefattningar. Under året hafva fältläkarekårens pensionärer och stipendiater samt stipendiater i flottan blifvit beordrade att såsom extra läkare bestrida på kortare eller längre tid följande befattningar: Infanterivolontärskolan vid Karlsborg. Styrkan utgjorde från 11 Juli Maj 1885, 372 man Helsotillståndet godt (76 fall); mest inträffade halsinflammationer, katarrher i luftvägarna och yttre skador; 3 fall af tyfoidfeber, 2 af påssjuka, 9 fall af venerisk sjukdom. Underhållsdagar å Fältläkarekontorets inkomster och utgifter för underhåll och kompletterande af äldre materiel inhemtas af Tab. Lit. O 1. Bidragen till vetenskapliga resor för militärläkares utbildning omförmäles under artikeln Barnmorskeväsendet 1 ). (Tabb. N:ris ) Tab. N:o 26 Vid de trenne undervisningsanstalterna för barnmorskor hafva under år 1885 inalles 105 lärjungar blifvit till barnmorskor utexaminerade, deraf 53 vid anstalten i Stockholm, 31 vid den i Göteborg och 21 vid anstalten i Lund. Vidare hafva 79 barnmorskor, deraf 52 i Stockholm och 27 i Göteborg, erhållit undervisning och efter anstäldt förhör blifvit godkända i den instrumentala förlossningskonsten. Antalet inträdessökande under året utgjorde 303. Af dessa hafva 216 anmälts till kurserna i Stockholm, 103 till vårterminen och 113 till höstterminen; 57 till kurserna i Göteborg, 26 till vår- och 31 till höstterminen, samt 30 till kurserna i Lund, 16 till var- och 14 till höstterminen. Enligt förslag af vederbörande barnmorskelärare har Medicinalstyrelsen, jemlikt föreskriften i nåd. kungörelsen den 5 November 1880, bland de mottagna lärlingarne vid anstalten i Stockholm antagit 12 och vid anstalten i Göteborg 6 frilärlingar, hvilka under lärotiden utmärkt sig för flit, god fattningsgåfva och ordentlighet, samt derjemte visat sig vara i behof af understöd. Barnmorskornas antal utgjorde vid 1885 års slut enligt inkomna uppgifter 2,377, hvilket antyder en minskning under året af 12 barnmorskor.

71 Året Barnmorskeväsendet Stockholms stad bar 158 barnmorskor. 2. Stockholms län har 77 barnmorskor, hvilka alla ega ratt att använda instrument. 1 är bosatt i Norrtelge, 2 i Södertelge. Stockholms distrikt har 10, Norrtelge 12, Sotholras 9, Sigtuna 14, Österåkers 2, Drottningholms 6, Södertelges 3, Osthammars 10, Dalarö 1 och Yermdö skeppslag Upsala län bar 78 barnmorskor, af hvilka 42 ega ratt att använda instrument. I Upsala stad bo 15, i Enköping 3. " Upsala distiikt har 27, Enköpings 13, Tibble 7, Tierps 5, Löfsta 3, Elfkarleö Södermanlands län har 102 barnmorskor, af hvilka 75 äro instrumentberättigade. I Nyköping finnas 6, i Eskilstuna 9, i Torshälla 2, i Strengnä8 1, i Mariefred 1 och i Trosa 1. Nyköpings distrikt har 20, Eskilstuna distrikt 20, Vingåkers 9, Stora Malms 6, Daga 4, Trosa distrikt 6, Strengnäs distrikt 12 och Malmköpings Östergötlands län har 120 barnmorskor, af hvilka 99 instrumentlärda. I Linköping finnas 10, i Norrköping 16, i Söderköping 2, i Skeninge 3, i Vadstena 3 och i Motala 3. Linköpings distrikt har 17, Söderköpings 23, Boxholms 11, Ödeshögs 4, Tjellmo 2, Kisa 8, Åtvidabergs 4, Motala östra 1, Motala vestra 5, Finspongs 2, Reymyre 2, Valdemarsviks 3 och Torpa Jönköpings län har 81 barnmorskor, deraf 69 instrumentberättigade. I Jönköping äro 15 bosatta, i Eksjö 2, i Grenna 2. Jönköpings distrikt har 13, Eksjö distrikt 10, Gislaveds 8, Vernamo 11, Vrigstads 11, Hvetlanda 7 och Nässjö Kronobergs län har 57 barnmorskor, deraf 37 instrumentlärda. I Vexiö bo 5. Vexiö distrikt har 19, Ljungby 15, Tingsås 7 och Ekeberga Kalmar Jan bar 99 barnmorskor, deraf 81 instrumentberättigade. I Kalmar bo 7, i Vestervik 4, i Vimmerby 2 och i Oskarshamn 7. Kalmar distrikt har 16, Vimmerby 6, Ölands norra 8, Ölands södra 8, Tjusts 14, Oskarshamns 9, Söderåkra 8, Högsby 4, Målilla 4 och Stranda Gotlands län har 46 barnmorskor, deraf 31 instrumentlärda. I Visby stad bo 3, i Visby distrikt 19, i Heinse 14 och i Slite Blekinge län har 44 barnmorskor, deraf 30 instmmentlärda. I Karlskrona bo 8, i Karlshamn 3, i Ronneby 1 och i Sölvesborg 1. Karlskrona distrikt har 12, Jemshögs 13, Ronneby distrikt Kristianstads län har 192 barnmorskor, deraf 40 instrumentberättigade. I Kristianstad bo 4 och i Eugelholm 1. Kristianstads distrikt har 48, Engelholms 25, Hessleholms 25, Broby 24, Brösarps 18, Simrishamns 42, Klippans 10, Båstads Malmöhus län har 336 barnmorskor, deraf 50 instrumentlärda. I Malmö äro bosatta 33, i Landskrona 6, i Lund 19, i Ystad 5, i Helsingborg 9, i Trelleborgs stad 3. Malmö distrikt har 76, Helsingborgs 56, Anderslöfs 22, Hörby 21, Åsums 39, Trelleborgs 17, Höganäs 15, Eslöfs 7. Skurups Hallands län har 49 barnmorskor, deraf 46 instrumentberättigade. I Halmstad bo 3, i Laholm 2, i Falkenberg 1, i Varberg 1, i Kongsbacka 1. Halmstads distrikt bar 10, Falkenbergs 16 och Kongsbacka Göteborgs och Bohus län har 132 barnmorskor, deraf 68 instrumentlärda. I Göteborg äro bosatta 65, i Uddevalla 3, i Strömstad 3, i Marstrand 1, i Kongelf 1. Göteborgs distrikt har 16. Uddevalla 6, Tanums 9, Orousts 8, H&by 7, Jörlanda 2, Mölndals 3, Lysekils Elfsborgs län har 92 barnmorskor, deraf 57 instrumentlärda. I Venersborg bo 6, i Borås 5, i Alingsås 2, i Ulricehamn 2, i Åmål 2. Venersborg» distrikt har 7, Borås 14, Norra Dalslands 11, Marks 7, Gunnarsnäs 6, Alingsås 16, Ulricehamns 7, Svenljunga 5, Trollhättans Skaraborgs län har 90 barnmorskor, af hvilka 79 instrumentberättigade. I Mariestad äro bosatta 3, i Lidköping 7, i Skara 3, i Sköfde 2, i Hjo 2, i Falköping 2. Mariestads distrikt har 13, Lidköpings 14, Falköpings 8, Hjo 13, Hofva 9, Naums Vermlands län har 95 barnmorskor, af hvilka 74 instrumentberättigade. I Karlstad bo 8, i Kristinehamn 3, i Filipstad 2. Karlstads distrikt har 19, Filipstads 22, Öfre Fryksdals 2, Nedre Fryksdals 5, Silbodals 6, Nas 4, Dalby 1, Arvika 9, Uddeholms 5, Gillberga 2, Visnums Örebro län har 90 barnmorskor, af hvilka 66 instrumentlärda. I Örebro äro bosatta 11, i Askersund 3, i Lindesberg 3, i Nora 1. Örebro distrikt har 24, Nora 5, Askersunds o6, Karlskoga 8, Grythytte 5, Boo 2, Ramsbergs 4, Ljusnarsbergs 5, Ammebergs 3, Edsbergs 6, Lindesbergs Vestmanlands län har 89 barnmorskor, af hvilka 75 instrumentlärda. I Vesterås bo 6, i Sala 5, i Arboga 3, i Köping 3. Testeras distrikt har 58, Norbergs 6, Vala 4, Ramnäs Kopparbergs län har 64 barnmorskor, af hvilka 42 instrumentberättigade. I Falun bo 5, i Hedemora 3. i Säter 1. I Falu distrikt finnas 11, i Hedemora 3, i Mora 5, i Leksands 7, i Grangärdes 6, i Avesta 4, i Lima 1, i Stora Tuna 2, i Husby 5, Svärdsjö 3, i Nås Gefleborgs län bar 80 barnmorskor, af hvilka 76 instmmentlärda. I Gefle bo 10, i Söderhamn 5, i Hudiksvall 5. Gefle distrikt har 8, Söderhamns 12, Jerfsö 8, Hudiksvalls 11, Alfta 6, Gysinge 2, Hofors 3, Delsbo 6, Sandvikens 3, Ljusne Vesternorrlands län har 74 barnmorskor, af hvilka 54 instrumentberättigade. Hernösands stad har 4, Sundsvall 13. Hernö- Tab. Lit. P 1. Summarisk öfversigt af de till barnbördshusen och barnmorskeundervisningen anslagna medels disposition, år 1885.

72 64 Året Barnmorskeväsendet. Skyddskoppympningen. sanda distrikt har 8. Örnsköldsviks 10, Sundsvalls 10, Sollefteå 4, Skogs 4, Torps 6, Vifsta varfs 6, Bodums 5, Ytter-Lännäs Jemtlands lan har 52 barnmorskor, deraf 29 instrumentlärda. I Östersunds stad bo 6. Östersunds distrikt har 19, Svegs 5, Undersåkers 6, Ragunda 5, Ströms 4, Hede 2, Bergs Vesterbottens lan har 53 barnmorskor, deraf 43 instrumentberättigade. I Umeå stad finnas 2. Umeå distrikt har 11, Skellefteå 18, Lycksele 5, Nysätra 12, Nordmalings 1, Äsele Norrbottens län har 27 barnmorskor, af hvilka 26 instrumentlärda. I Lnlei äro bosatta 3, i Piteå 2. Öfver-Luleå distrikt har 3, Piteå 6, Neder-Kalix 3, Haparanda 4, Råneå 2, Pajala 1, Öfver-Kalix 3. För antalet och utgången af de instrumentalförlossningar, hvilka under 1885 blifvit af barnmorskor verkstälda, redovisar tab. N:o 28, hvaraf inhemtas, att 589 sådana förlossningar Tab. N:o 28 blifvit utförda, nemligen 13 med skarpa instrument och 576 med tång. I 490 fall var barnet lefvande och i 99 fall dödt. En gång egde dubbel tångförlossning (tvillingar) och en gång dubbel förlossning med skarpa instrument rum. Af de förlösta qvihnorna tillfrisknade 570 och afledo 17. Angående barnmorskornas verksamhet och deras sätt att utföra förlossningarne hafva vederbörande läkare i allmänhet afgifvit fördelaktiga vitsord. Tab. Lit. P 1 utvisar, huru de till barnmorskeunder- Tab. Lit. P l visningen och barnbördshusen på stat uppförda och i Tab. N:o 36, kol. 9, 10, 14 och 16 upptagna anslagssummor blifvit för ändamålet använda. 5. Skyddskoppympningen 1 ). (Tabb. N:ris 29, 30). Genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen hafva till Medicinalstyrelsen blifvit insända 2,744 vaccinationsjournaler jemte deröfver af vederbörande läkare upprättade summariska rapporter, af hvilka handlingar framgår att vaccinationen i de flesta församlingar i riket fortfarande omfattas med förtroende af allmänheten samt att vaccinatörerna nitiskt utöfva sin verksamhet, Antalet af dem, som enligt vaccinationsjournalerna under redovisningsåret blifvit med framgång vaccinerade, utgör 105,466 och understiger således antalet vaccinerade ') Referent: Medicinalrådet Edling. under år 1884, hvilket antal uppgick till 109,098. I förhållande till de under år 1884 i hela riket lefvande födde, 138,745, utgör de under år 1885 vaccinerades antal nära 75 procent. I Stockholms stad hafva under år 1885 enligt inkomna rapporter af vaccin-depöt-föreståndarne utförts 2,794 lyckade vaccinationer, hvartill komma 442 dylika, som under samma tid blifvit verkstälda af enskilde läkare m. fl., hvadan hela antalet under år 1885 med framgång vaccinerade barn, hvarom vederbörlig anmälan egt rum, utgör 3,236. Vaccinationsprocenten, beräknad i förhållande till de under år 1884 i hufvudstaden lefvande födde 6,779 barn, utgör sålunda enligt inkomne rappor- Tab. Lit. Q 1. Månadtliga antalet med framgång vaccinerade vid hufvudstadens depôter, år Tab. Lit. R 1. Summarisk redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter, år 1885.

73 Året Skyddskoppympningen.Rättsmedicinskaundersökningar. 65 ter nära 48 procent. Denna procent torde dock i verkligheten vara större, enär det kan antagas, att ej alla af enskilde läkare utförda vaccinationer blifvit inom behörig tid anmälda. Bland samtliga länen i riket visar Göteborgs och Bohus län den lägsta procenten eller 52, och Vermlands län den högsta eller 87. Dernäst komma Hallands och Vesterbottens län, hvartdera med 86, Kristianstads med 84 och Kronobergs med 83 procent. Då endast nägra få fall af smittkoppor under året visat sig inom riket, har revaccination foga anlitats. Inalles äro 36 revaccinerade anmälde. Vaccindepöterna i riket hafva behörigen verkat för ympämnets spridning, i det att 4,920 portioner deraf blifvit utlemnade, hvaribland 826 från styrelsens vaccinationskontor. Om vaccinationen vid hufvudstadens dépoter upplyser Tab. Tab. Lit. Q 1. Lit. Q 1. På styrelsens hemställan har Eders Kongl. Maj:t beviljat belöningar för ådagalagdt nit åt 156 vaccinatörer, af hvilka 13 hugnats med silfvermedalj att å bröstet bäras, 56 erhållit vaccinationsbestick och 87 penningbelöning till sammanlagdt belopp af 2,045 kronor. Dessutom har anslaget 150 kronor till äldre behöfvande vaccinatörer lika fördelats mellan trenne. Tab. Lit. R 1. Tab. Lit. R ' upptager af styrelsens kammarkontor lemnad redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året. Ur vederbörande läkares inkomne rapporter må följande anföras: Stockholms stad: Liksom under ett antal föregående är hafva äfven under redovisningsåret till vaccination kallats alla öfver två år gamla barn, angående hvilka anteckning i mantalsböekerna om undergången skyddskoppympning saknats. Bland dessa barn blefvo 1,044 under sommarens lopp vaccinerade. Vid ympanstalten för animal vaccin uppherotades från tillsamman» 15 kalfvar 589 glas och 60 rör vaccin, hvaraf ntlemnades för vaccination af menniskor 420 glas och 36 rör. Beräknas procenten lyckade ympningar utaf antalet med känd utgång, så erhålles 97,8 % eller nngefär det resultat, som vinnes vid ympning från arm till arm. {Linroth). Jönköpings län: Hvetlanda distrikt. Inom Myresjö och närgränsande församlingar har under de senaste åren uppstått en religiös förening, hvilkens medlemmar kalla sig syndfria och anse såväl läkarevård som vaccination vara otillständiga ingrepp i försynens rådslag. Vid 1884 års slut funnos inom Myresjö 7 ovaccinerade barn. På öfvertalningens väg lyckades det fil 5 af dessa barn vaccinerade, ett afflyttade från kommunen och det sjunde blef äfven vaccineradt, sedan likväl fadren blifvit vid vite ålagd att tillåta det vaccineras. (Dahlberg). Kalmar län: Kalmar distrikt. Många föräldrar tillåta icke att vaccin tages från deras barn, och i allmänhet är man mera benägen att ympa från glas. (Kinberg). Gefleborgs län: Jerfsö distrikt. Inom Loos och Ramsjö har vaccinationen bedrifvits ganska lamt. Orsaken dertill synes ligga i den regniga, kalla och blåsiga väderleken under sommaren, som i dessa vidsträckta skogspastorat försvårat eller förhindrat föräldrarnes och barnens inställande vid vaccinationsmöten. (Öhrn). Jemtlands lan: Undersåkers distrikt. I Hallen blef insen vaccination företagen på grund af gängse skarlakansfeber och difteri. (Westerberg). Norrbottens lan: Ufver- Kalix distrikt. Inom Gellivara socken hafva endast 23 personer under året blifvit vaccinerade. Förteckningen på ovaccinerade upptager 617 personer ensamt inom denna socken, hvartill egentliga orsaken torde ligga deruti att vaccinatörerna ej alltid erhålla ersättning för sitt arbete. Kommunalstämman har emellertid beslutat dels att kommunen skall ansvara för att den stadgade afgiften betalas till vaccinatören af kommunen för hvarje vaccinerad person, dels att en belöning af 10 öre skall jemte den bestämda afgiften tilldelas vaccinatören för hvarje med framgång ympad person. Dessutom är beslutadt att utom nuvarande vaecinatören ytterligare två vaccinatörer skola anställas. (Österman). 6. Rättsmedicinska undersökningar 1 ). (Tab. N:o 31). Tab. N:o 31. Af Tab. N:o 31, som utgör ett sammandrag af alla under året till styrelsen inkomna embetsberättelser från läkarne i riket rörande medikolegala förrättningar, hvilka blifvit af dem på vederbörandes förordnande verkstälda, och lemnar en summarisk uppgift på de af medicinalfonden för dylikt ändamål utbetalda förskott, inhemtas, att antalet sådana förrättningar för år 1885 uppgick till 474, af hvilka 444 undersökningar å lik, 27 besigtningar å lefvande personer samt 3 undersökningar å lemningar efter döda personer. Under år 1884 uppgick antalet till 452. De flesta liköppningarne under redovisningsåret förekommo i Göteborgs och Bohus län, nemligen 67. Inom de öfriga länen var förhållandet följande: Malmöhus län 52, Stockholms stad 33, Örebro län 26, Skaraborgs län 24, Kalmar och Östergötlands län hvardera 21, Vesternorrlands 19, Blekinge och Elfsborgs lan hvardera 18, Stockholms län 17, Gefleborgs län 16, Upsala län 15, Kristianstads län 14, Vestmanlands län 12, Vermlands län 11, Kronobergs, Kopparbergs och Norrbottens län 10 hvardera, Hallands och Jemtlands län 6 hvardera, Jönköpings och Gotlands lan 5 hvardera, Södermanlands och Vesterbottens län 4 hvardera. 1 ) Referent: Medicinalrådet C. Edling. K. Medicinalstyrelsens Berättelse för är Rörande sjelfmord hafva 94 medikolegala förrättningar blifvit verkstälda. Af dessa förekommo inom Malmöhus län 16, Skaraborgs län 12, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus samt Örebro län 9 hvardera, Östergötlands 5, Upsala, Kristianstads, Vermlands och Vestmanlands län 4 hvardera, Stockholms, Kronobergs och Elfsborgs län 3 hvardera, Kalmar, Kopparbergs och Norrbottens län 2 hvardera, och i Blekinge, Vesternorrlands och Jemtlands län 1 hvardera. I Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Hallands, Gefleborgs och Vesterbottens län förekom ingen på grund af sjelfmord verkstäld medikolegal förrättning. Af nämnda 94 sjelfmord tillhörde 43 man- och 51 qvinkön, eller 45,7 % män och 54,3 % qvinnor. I afseende på årstiden inträffade 50 under den blidare hälften af året och 44 under den kallare. Beträffande sjelfmördarnes ålder saknas i 32 fall bestämda uppgifter. Enligt hvad Tab. Lit. S 1 utvisar, hafva 25 Tab. Lit. S 1. varit i åldern 10 25, 18 i åldern 26 50, 7 mellan år och 12 öfver 60 år. I afseende på civilstånd tillhörde 58 det ogifta och 22 det gifta, 1 var enkling och 1 enka; i 12 fall saknas uppgift härom. Till lefnadsyrket voro 37 tjenstehjon, 9

74 66 Året Rättsmedicinska undersökningar. 22 bönder och torpare, 9 arbetare, 8 handtverkare, 5 ståndspersoner, 3 militärer, 3 inhyses- och fattighjon och 2 handlande; om 5 har ingen uppgift lemnats. Beträffande de förmodade, föranledande orsakerna har hafvande tillstånd i 40, kroppsliga sjukdomar i 8, bränvins missbruk i 8, sinnessjukdom i 6, ekonomiskt grubbel i 6, begångna fel och brott i 3 samt olyckligt äktenskap i 1 fall utgjort bevekelsegrund till den våldsamma handlingen. I 22 fall saknas uppgift om antaglig orsak. I afseende på dödssättet visar Tab. N:o 31 (kol. 2 9) att af de 94 sjelfmorden 33 åstadkommits genom fosterfördrifvande medel, 21 genom förgiftning, 25 genom hängning och strypning, 9 genom drankning och 6 genom skjutvapen eller skärande och stickande verktyg. Dödsfall genom annan persons vallande (Tab. N:o 31, kol ) voro 66, deraf 46 män och 20 qvinnor. Af dessa omkommo 32 män och 10 qvinnor genom våldsam misshandel, 7 män och 5 qvinnor genom skottskador, 5 män och 1 qvinna genom qväfning och drankning, 2 män och 2 qvinnor genom förgiftning, 1 qvinna genom qvacksalfveri och 1 genom oskickligt förlossningsbiträde. Hastiga dödsfall genom olychhändelse (Tab. N:o 31, kol ) voro 71, deraf 58 män och 13 qvinnor. Genom yttre skador omkommo 18 män och 6 qvinnor, genom drunkning 30 män och 3 qvinnor, genom qväfning 3 män och 1 qvinna, genom förfrysning 5 män och 1 qvinna, genom kolos 2 qvinnor och genom förgiftning 2 qvinnor. Hastiga dödsfall af starka drycker (Tab. N:o 31, kol. 29) voro 22, alla män. Dödsfall af naturliga sjukdomar hafva gifvit anledning till 62 rättsmedicinska liköppningar, nemligen 38 män och 24 qvinnor. I anseende till likets förvandling genom röta har dödsorsaken ej kunnat utrönas i 12 fall, och af bristande patiska förändringar i 5 fall. Barnamord (Tab. N:o 31, kol ) voro 73, mot 83 under år Af de under året förekommande vållades 25 genom våldsam qväfning, 24 genom bristande vard, 11 genom yttre skador, 4 genom drankning, 1 genom utläggande i köld, 1 genom förgiftning och 7 antagligen genom handåverkan, ehuru dödssättet icke kunnat bestämmas. Hos mödrar eller ammor funna döde, antagligen ihjellegade, föranledde undersökning i 5 fall. Naturlig sjukdom utgjorde dödsorsak i 10 fall. Dödfödde voro 24. Undersökningar å lefvande personer (Tab. N:o 31, kol ) förekommo 27 gånger, nemligen 16 gånger för utrönande Tab. Lit. S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden, år Tab. Lit. T¹. Till Medicinalstyrelsen för af gifvande af rättsmedicinskt utlåtande remitterade mål, år 1885.

75 Året Rättsmedicinska undersökningar. Apoteksväsendet. 67 af förutgången misshandels beskaffenhet och dess följder, 4 gånger angående kroppsligt helsotillstånd, 1 gång angående sinnesbeskaffenhet och 6 gånger angående förutgånget hafvandeskap. Undersökning å lemningar efter döde har förekommit 3 gånger under året. De af inedicinalfonden förskjutna kostnader för rättsmedicinska undersökningar (Tab. N:o 31, kol. 52) uppgingo för året till ett belopp af 17,532 kronor 76 öre, oberäknadt for rättskemistens aflöning. Af rättskemisten hafva under året 102 undersökningar blifvit verkstälda, deraf 76 å likdelar och 26 å andra föremål. Härvid träffades intet giftigt ämne i 79 fall. Arsenik förekom i 8 fall, blåsyra i 3 fall, karbolsyra i 2, svafvelsyra i 1, klorzink i 1, krom i 1, kloralhydrat i 1, fosfor i 4, opium i 1 och morfin i 1 fall. Dessutom hafva obducenterna genom undersökning å apoteket funnit arsenik 8 gånger i likdelar. Antalet rättsmeilicinska mål 1 ), som från vederbörande domstolar och andra myndigheter inkommit för afgifvando af utlåtande i dit hörande frågor, har enligt hvad Tab. Lit. T 1 närmare utvisar, under året uppgått till 44, mot 61 under Tab. Lit. T 1. år Af de inkomna målen var 1 från Högsta Domstolen, 1 från Justitiekanslersembetet, 29 från häradsrätter, 7 från rådhusrätter, 1 från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt 5 /rån läkare och prester. Bland de inkomna remisserna afsågo 27 yttrande rörande personers sinnesbeskaffenhet, 6 misshandel, 5 barnamord, 5 fallandesot o. s. v. 1 ) Referent; Medicinalrådet Hallin. 7. Apoteksväsendet 1 ). (Tab. N:o 32.) Tab. Lit. U 1. Tab. Lit. U 1 visar antalet farmaceuter såväl de å apoteken tjenstgörande som de vid farmaceutiska institutet studerande och jemväl under redovisningsåret aflagda examina derstädes. På samtliga apoteken i riket funnos anstälda 171 elever 1 ) Referent: Medicinalrådet C. Edling. för att genomgå den i författningarne föreskrifna lärotiden. Af nämnde elever aflade 33 farmacie-studiosiexamen. På apoteken tjenstgjorde dessutom 237 farmaciestudiosi och 251 provisorer. Lärjungarnes antal vid farmaceutiska institutet uppgick till 93, af hvilka 22 undergingo godkänd provisors- och apotekare-examen. Tab. Lit. U¹. Farmaceutisk personal och farmaceutiska examina, år Tab. Lit. V 1. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd m. m., år ) Deri inberäknadc apoteket i Norberg och Drottningholms slottsapotek. 2 ) Apoteket Kronan i Kristianstad och apoteket i Tumba (förut medikanientförråd). 3) Se Tab. N:o 32, kol )»»»»» 3. )»»»»» 4. 6 ) Yirum, Nederluleå, Bergsjö. 7) Göteborg och Helsingborg, hvarjemte i stället för nuvarande medikainentförrådet i Berg ett personligt apotek skall inrättas derstädes.

76 68 Året Apoteksväsendet. Af årsberättelsen från institutets inspektor inhemtas tillika, att de studerandes antal under vårterminen var 67 och under höstterminen 72, samt att af de 31, som vid sistnämnda termins början sökte inträde vid läroverket, blefvo 6 underkände. Det Cavalliska stipendiets räntemedel, 150 kronor, äfven detta år af stiftaren ökade med ett lika belopp, hafva på hemställan af institutets styrelse fördelats mellan 3 elever. Tab. Lit. V. Apotekens antal och tillstånd redovisas summariskt i Tab. Lit. V 1, hvaraf inhemtas, att vid årets slut funnos 245 apoteksinrättningar, nemligen 168 med personela och 25 med säljbara privilegier, 13 filialapotek och 39 medikamentförråd. Med anledning af derom gjorda framställningar har Eders Kongl. Maj:t lemnat bifall till inrättande af nya personela apotek i Göteborg och Helsingborg, ett i hvardera staden. Jemlikt nåd. bref den 8 Augusti har apoteket Lejonet i Göteborg flyttats till stadens 13:de rote. På grund af erhållet bemyndigande genom nåd. bref den 25 april 1873 har Medicinalstyrelsen beslutat, att mcdikamentförrådet i Berg skall förvandlas till sjelfständigt apotek. Privilegier å personela apotek hafva genom nåd. resolutioner tilldelats C. E. Ahlberg å apotek i Nordmaling och A. R. Kihlström å nytt apotek i Göteborg. Följande apoteksinrättningar hafva blifvit under året afsynade och af styrelsen godkända, nemligen Södertelge, Tumba, Boxholm, Ödeshög, Ekeberga, Kronan i Kristianstad, Skara och Nordmaling. Öfver förrättade årsvisitationer hafva inkommit 238 protokoll, ur hvilka jemte afsyningsprotokollen följande må meddelas: Den å samtliga apoteken tjenstgörande farmaceutiska personalen, apotekens egare icke inberäknade, utgjorde 659 personer. Bland mera vigtiga eller ofta förekommande anmärkningar må nämnas: dåliga eller odugliga droger och preparaten Acetas kalicus, Acetum (2 ap.), Acidum citricum, Aqua Aurantii, A. Foeniculi, JEtheroleum Cajeput, Calx chlorata (2 ap.), Cantharides, Citras magnesicus, Chloroformium, Flores Kusso, Gelatina chloreti morphici, Oleum Lini, Oxidum magnesicum leve (4 ap.), Pyroleum benzinum (2 ap.), Eamuli Sabinae (2 ap.), Rhizoma Calami, R. Filicis (3 ap.), Secale cornutum, Solutio Carbonatis kalici (2 ap.), Sulphidum stibicum (2 ap.), Unguentum hydrargyri (3 ap.). Beträffande förvaring»sättet: Chloroformium, Hydras chloralicus; Pyroleum animale crudum, utan skydd för solljuset, några salvor under papperstek tur, Solutio Chlori under korkpropp; Valerianas atropicus utan giftmärke, Jodoformium med 2 giftmärken i stället för ett, Physostigmina med ljusröd i stället för ljusgrön skylt. Torkskåp saknades på 2 apotek; källaren var oduglig på 1 apotek. Dessutom förekommo anmärkningar mot vigters justering (2 ap.) och vågars beskaffenhet (2 ap.). På uppdrag af Medicinalstyrelsen hafva inspektioner blifvit verkstälda under året å nedannämnda 39 apoteksinrättningar, nemligen af professor J. Lang: Karlshamn, Karlskrona Tre kronor och Göta Lejon, Medik. försäljningen vid Ramlösa, Halmstad, Vernamo, Eksjö, Jönköping Lejonet och Kronan, Hessleholm, Kristianstad Kronan, Malmö Fläkta Örn, Anderslvf; af pro- fessor L. Stahre: Öfre Fryksdalen, Sunne, Näs, Gillberga, Arvika, Norberg, Luleå, Nederkalix, Gustafsberg, Drottningholm, Hammarby, Strengnäs, Mariefred, Vingåker, Stensjö, Bie, Eskilstuna, Malmköping, Björnlunda, Nyköping Phoenix och Gripen, Umeå, Haparanda, Ofverluleå, Piteå, Skellefteå. De härvid gjorda anmärkningar voro hufvudsakligen: felaktiga droger och preparater: Acidum boricum (5 ap.), Bitartras kalicus (6 ap.), Carbonas calcicus praecipitatus (9 ap.), Chloroformium (4 ap.), Extracta siccata sammanbakade, Flores Verbasci (2 ap.), F. Kusso (2 ap.), Hydratocarbonas plumbicus (2 ap.), Hydrargyrum c. creta (3 ap.), Kermes mineralis (4 ap.), Liquor acidi hypochlorosi (fl. ap.), Oxidum zincicum (9 ap.), Oxidum zincicum vénale (2 ap.), Phosphas natricus (4 ap.), flera Pulver för grofva, Secale cornutum såsom pulver; Solutio Chlori (3 ap.), S. Ammoniaci (2 ap.), Tinctura chinse utan chinabaser, Tinkturer utan behörig spritstyrka, Unguentum Hydrargyri, U. Zincico-plumbicum. Beträffande läkemedlens förvaring och signering anmärktes: pulver och metallsalter i oförtenta jernbleckkärl; œtherolea i genomskinliga glasflaskor på öppen hylla, Balsamum tolutanum under papper; Hydras ferricus i genomskinligt glaskärl; Chloroformium under glaspropp; Extractum Cannabis indicée, E. Hyoscyami, Semina Nucis vomicae, Trochisci Glycyrrhizœ thebaici, Tinctura thebaica Benzoica, utan gifttecken; Amylsether nitrosus med endast ett gifttecken; preparater enligt edit. VI ej alltid signerade såsom sådana. På ett apotek var ångpannan oduglig; på sex apotek var torkskåpet obrukbart, dåligt eller otillräckligt. Bland vägningsredskapen förekommo vågar som voro ojusterade, eller å hvilka maximalbelastning ej fans utsatt. Handeln med arsenik pä apoteken har enligt deröfver förd kontroll och vederbörande läkares uti visitationsprotokollen intagna redogörelser visat följande förhållande: Största qvantiteten arseniksyrlighet, som under året tillkommit, utgjorde 6,594 kilogram och var införskrifven till apoteket i Kalmar. På 177 apotek hade ingen arsenik tillkommit och på 13 apotek hade ingen utlemnats. De största qvarliggande arsenikförråden förekommo å apoteket i Kalmar 2,588 kilogr. samt å apotheken Enhörningen i Göteborg 128 kilogr. och Nordstjernan i Stockholm 55 kilogr. Under året hafva af Medicinalstyrelsen utfärdats kungörelser angående ändringar i gällande medicinal- och veterinärmedicinaltaxa att lända till efterrättelse för är Antalet af medikamentsräkningar, inkomna och granskade för år 1885, utgjorde 1,629 stycken, uppgående till ett belopp af 260,978 kronor 74 öre. För misstaxering gjordes afdrag till ett belopp af 322 kronor 98 öre.

77 Året Veterinärväsendet. Husdjurskötseln. 69 Veterinärväsendet 1 ). (Tab. N:ris ) Vid Veterinär-institutet har undervisningen blifvit bestridd af 8 lärare och har antalet lärjungar utgjort tillsammans 116, hvaraf 90 veterinärelever och 26 hofslagarelärlingar. Vid årets början funnos 66 veterinärelever och under året antogos 24. Af dessa utexaminerades 12 och 4 afgingo utan examen, så att vid årets slut funnos 74 elever. Af hofslagarelärlingar funnos vid början af år militäre och under året antogos 12 civile och 8 militäre lärlingar, af hvilka 12 civile och 5 militäre utexaminerades såsom hofsmeder eller hofslagare, 1 afgick utan examen och 8 militäre hofslagarelärlingar qvarstå till år Tab. Lit. X 1. Af Tab. Lit. X 1, som utvisar institutets verksamhet såsom sjukvårdsanstalt för husdjur, inhemtas, att 25 djur qvarstodo från förlidet är och att 1,116 djur blifvit under året å sjukstallen intagna, af hvilka 924 tillfrisknat, 113 afgått förbättrade, 32 oförbättrade, 68 hafva dött, 39 blifvit dödade och 45 qvarstå till år A polikliniken hafva 2,644 djur blifvit 1) Referent : öfve rfäl ti åkaren Edholm. behandlade och besigtigade, hvarjemte vid den ambulatoriska kliniken i Stockholm, utom institutet, och kringliggande landsbygd 2,180 husdjur hafva af institutets äldre elever, under lärares omedelbara ledning, varit vårdade och besigtigade. De djur, som sålunda utgjort föremål för elevernas undervisning i praktisk sjukvård och besigtning voro: 4,246 hästar, 550 nötkreatur, 51 får, 245 svinkreatur, 724 hundar, 1 björn, 103 kattor, 2 apor, 20 kaniner och 23 foglar. De allmännast förekommande sjukdomar voro: lunginflammation, bronkiter, laryngiter och faryngiter, kolik, haemoglobinuri, lungemfysem, rosartad influenza, skabb, sår, ledaffektioner och hoflidanden. I hofbeslagssmedjan hafva underlagts 7,753 nya skor, 126 sjukbeslag, 1,053 gamla skor och 101 hofbuffers. Vid veterinärinrättningen i Skara har undervisningen under året upprätthållits af fyra tillförordnade lärare, förutom instruktionssmeden. Lärjungarnes antal var vid årets början 33 och under året antogos 6. Af dessa utexaminerades 4; utan examen Tab. Lit. X 1. Å Veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besigtigade djur, år Tab. Lit. Y 1. Å Veterinärinrättningen i Skara vårdade och besigtigade husdjur under år 1885.

78 70 Året Veterinärväsendet. Husdjursskötseln. afgingo 3 elever, deribland 2 norrmän, så att vid årets slut funnos vid läroverket 32 lärjungar. Några by- och sockensmeder erhöllo praktisk undervisning under ett par veckors tid hvardera uti hästars skoning. Tsb. Lit. Y 1. På inrättningens sjukstall intogos, såsom tab. Lit. Y 1 närmare utvisar, 226 husdjur, hvaraf 166 tillfrisknat, 50 blifvit förbättrade, 2 afgått oförbättrade, 5 djur hafva dött och 1 blifvit dödadt samt 2 qvarstå till år Vid polikliniken blefvo 1,925 djur besigtigade och behandlade. Utom dess anföres i årsberättelsen under rubrik»ambulatorisk klinik» 530 hästar, 480 nötkreatur, 10 får, 23 svin, 14 hundar, 5 kattor och 19 foglar, hvilka djur dels hlifvit af lärarne i deras enskilda praktik behandlade, och dels varit af eleverna vårdade. I hof beslagssmedjan hafva 1,264 blifvit skodda. Tab. N:o 33 Veterinärernas antal utgjorde vid slutet af är personer förutom lärarne vid veterinärläroverken. Bland veterinärerna voro, såsom tab. N:o 33 angifver, 32 länsveterinärer, 38 militärveterinärer, 3 stuteriveterinärer, 49 distriktveterinärer, 48 privata eller af landsting, hushållningssällskap eller kommuner anstälda legitimerade veterinärer samt 35 vid veterinärinrättning utexaminerade men ej legitimerade veterinärer. Årsberättelser hafva inkommit från veterinärläroverken och 139 veterinärer, af hvilka berättelser inhemtas följande rörande husdjurens skötsel och de lokala förhållanden, som inverkat på helso- och sjukdomstillståndet bland husdjuren under år Stockholms stad. De allmännaste sjukdomarne voro distorsioner af kotleden, senslideinflammation, sår och kontusioner samt af hof lidanden, krontramp, sömstick och stengalla. Orsaken till de senare är visserligen att söka uti den hårda och ojemna stenbeläggningen af stadens gator, men till icke ringa del äfven att hofbeslaget flerestädes ej rationelt utföres. Rosartad influenza bland hästar förekom med en del fall under början af året, men sjukdomen var, såsom vanligt, af mycket mild karaktär. Till förekommande af en del skador hos hästarne framhåller bataljonsveterinären Sjöberg nyttan af Sidens s. k. hästskyddare, hvarigenom icke endast den af hästarne utvecklade kraft bättre tillgodogöres än annars, utan äfven djuren skyddas mot stötar och ryckningar under dragningen. (O. Sjöberg.) Om de i hufvudstaden befintlige ladugårdarne anföres, att de äro laga, mörka, trånga och i alla afseenden osunda, hvartill kommer att man i dessa kyffen packar in ett långt större antal djur, än de äro afsedda att rymma, hvarigenom temperaturen derinom blifver hög och i följd deraf sönderdelningen af exkrementerna påskyndas. En förfärlig stank råder i dessa olämpliga lokaler, helst ventilationen der är så godt som ingen. (E. 0l. Morell.) Stockholms län. Inom Vestra Roslagens distrikt var väderleken under höskörden gynsam, sä att höet blef af god beskaffenhet; sädesbergningen deremot försvårades genom riklig nederbörd. Till följd af de låga sädespriserna har man börjat egna mera omsorg än förr åt boskapsskötseln och ökat den för foderodling afsedda arealen. Helsotillståndet bland husdjuren har ej varit särdeles gynsamt i synnerhet bland hästarne. Under förra delen af året förekommo qvarka och lungröta (Influenza pectoralis) ganska allmänt och efter midsommar började rosartad influenza (Influenza erysipelatosa) att sprida sig inom socknarne i distriktet. Några dödsfall föranledde dock icke dessa sjukdomar. mjeltbrand hos nötkreatur förekom med 3 fall, nemligen å Löfstaholm, Kyssinge och Thuleberg samt af aktinomykos hos nötkreatur 53 fall. (J. C. Nordensson.) Inom Sehebo distrikt har helsotillståndet bland husdjuren under 1885 varit mindre tillfredsställande än under föregående år, i det att qvarka uppträdt farsotartad bland hästarne under såväl våren som hösten. Under juli månad spred sig rosartad influenza bland hästarne inom hela distriktet, men sjukdomen hade en mycket mild beskaffenhet, då intet af de angripna djuren dog. (Malmberg.) Upsala län. Inom Upsala stad och närmaste omnejd har skörden af såväl foder som säd varit riklig och god, ehuru bergningen af den senare genom ihållande regn under hösten försvårades. Någon egentlig skada skall säden dock icke hafva tagit. Husdjursskötseln har gatt betydligt framåt inom distriktet. Framför allt ifra landtbrukarne, särdeles å de större egendomarne, för anskaffande af mjölkboskap af Ostfriesisk ras. I följd af den ökade mjölkproduktionen har mejerihandteringen betydligt förkofrats och flera nya mejerier blifvit anlagda. För hästafvelns befrämjande hafva 3 norska hingstar inköpts, hvilka såsom beskällare varit mycket använda inom orten. Helsotillståndet bland husdjuren har under året varit jeinförelsevis godt och endast få sjukdomsfall kunnat tillskrifvas dåliga väderleksförhållanden, dåligt foder eller olämplig vard och skötsel. Af smittosamma sjukdomar uppträdde rosartad influenza till stor utsträckning under sommaren. (A Floren, H. Åkerström.) Södermanlands län. Daga och Hölebo veterinärdistrikt omfattar af Daga härad: Gåsinge, Dillnäs, Kattnäs, Frusterna, Björnlunda och Gryts socknar; af Rönö härad: Thorsåkers och Lästringe samt af Hölebo härad: Trosa Vagnhärads, Vesterljungs, Hölö och Mörkö socknar. Stationen är förlagd till Gnesta. Åkerjorden inom distriktet utgöres delvis af god lera, hvarjemte skogsmo ej obetydligt förekommer, synnerligast inom Daga härad; i öfrigt förekomma omvexlande slätter och skogsbygd med rik tillgång på vatten. Bland distriktets flera hjelpkällor för välstånd är åkerbruket den mest betydande. Uppodlingen af åkerjord har varit så vidtomfattande, att foga återstår att odla. Af den så betydligt ökade arealen beror dock icke ensamt möjligheten att frambringa goda och stora skördar samt dermed ett högre allmännare välstånd, utan dessa betingas jemväl af kulturens stegring genom brukningssättets förbättring samt af ett riktigt förhållande emellan sädesproduktion och boskapsskötseln. Det gamla, föråldrade tvåskiftesbruket har utträngts af ett ordnadt cirkulationsbruk, med undantag för ett fåtal egare af mindre jordbruk, hvilka ej kunnat frångå det fäderneärfda sättet att sköta jorden. Den numera allt vigtigare delen af landthushållningen, nemligen

79 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. 71 boskapsskötseln och dermed i närmaste sammanhang stående mejerihandteringen hafva tillvunnit sig allt lifligare intresse. Egarne af större jordbruk söka numera att få sin egentliga inkomst af ladugårdsprodukterna. Hästkulturen står mycket lågt inom distriktet och få dugliga beskällare. finnas. Nötkreatursstocken är deremot bättre tillgodosedd. Nötkreatursrasernas förädling utgör föremål för en ständig uppmärksamhet och omvårdnad, förnämligast å större egendomar. Länets Hushållningssällskap har dels i Skottland inköpt ett stort antal afvelsdjur af ayrshire-ras och försålt dem inom länet, dels utlemnat lån för anskaffande af lämpliga tjurar till länet. Enskilde jordegare hafva ock infört nötkreatur af holländsk, ayrshire, angler och korthornsras. Ladugårdarne på de större egendomarne äro i allmänhet utmärkta, på de smärre deremot dåliga. Får- och svinskötseln bedrifves obetydligt, eller ej mera än till ortens egna behof. Bland sjukdomar voro yttre skador och hoflidanden de allmännaste hos hästen; blodstallning (Hœmoglobinuri), tuberkulos och kastningar hos nötkreaturen, hvarjemte mag-tarminflammation, föranledd af Ascaris marginata, förekom såsom farsot bland kattor inom orten. (Th. Andersson.) Östergötlands län. Inom Vadstena distrikt har afkastningen af säd, rotfrukter och foderväxter varit medelmåttig. Bergningsvädret för säden och rotfrukterna var derjemte mycket dåligt, hvarföre dessa produkter delvis blefvo af mycket underhaltig beskaffenhet. Genom de laga sädesprisen måste landtbrukaren mer och mer utveckla sin boskapsskötsel genom foderodling och anskaffande af utmärkta husdjur. Distriktveterinären söker visa uti årsberättelsen bifogade kalkyler, hurusom underhållet af kor, hvilka vid stallfodring under hela året endast lemna 600 kannor mjölk och derunder, ej lönar sig, såvidt ej fråga är om kor, som endast kalfvat en gång och af hvilka man kan förvänta ökad mjölkproduktion. Sjukligheten bland husdjuren har ej varit obetydlig. Af smittosamma sjukdomar hafva bland andra förekommit rödsjuka hos svin, aktinomykos och tuberkulos hos nötkreatur. (Lindström.) Inom Linköpings distrikt finnas alla vilkor för bedrifvandet af ett intensivt jordbruk och en lönande kreatursskötsel, i det att trakten mestadels utgöres af vidsträckta, bördiga åkerfält. Endast trakten norr om sjön Roxen samt ömse sidor af Kinda kanal är bergig och skogbeväxt. Jordbruk och boskapsskötsel stå också på en ganska hög ståndpunkt, hvilket dock ej hindrar, att det mångenstädes borde och kunde vara bättre, i betraktande af det goda föredömet från många välskötta egendomar med lönande afkastning och den uppmuntran, som egnats skötseln af kreatur både af länets hushållningssällskap och af enskilde. För hästafvelns förbättrande finnas inom orten 3:ne hingstar af engelskt fullblod och flere af ardenner-ras, hvarjemte 3 år å rad införskrifvits af hushållningssällskapet 17 föl af samma ras. För tillgodoseende af behofven af nötkreatursraser, som ansetts lämpliga för orten, har hushållningssällskapet upprättat tvenne stamholländerier, ett af ostfriesisk- och ett af ayrshire-ras; det förra har ansetts företrädesvis lämpa sig för slättlandet der stallfodring året om förekommer, det senare för de trakter, der sommarbeten utgöra ett vigtigt bidrag till djurens utfodring. Afven enskilde personer hafva anskaffat kreatur af nämnda raser, dels från andra delar af riket, dels från utlandet. Fårskötsel bedrifves ej mycket, hvaremot svinafveln ökats och förbättrats på grund af mejeriernas utveckling. Sjukdomstillståndet har i jemförelse med föregående år varit ganska godt. Ingen sjukdom har uppträdt farsotartad, utom kastning hos kor. Veterinär anlitas i regeln ej mot nämnda sjukdom, dels emedan kor icke dö till följd af kastningen, dels emedan djuregare anse intet botemedel, eller rättare preservativmedel finnes mot sjukdomen, eller, om de blifvit öfvertygade, om lämpligheten af de skyddsmedel, som väl hufvudsakligen kunna komma i fråga, nemligen desinfektion af ladugård och bortflyttning af de kor som kastat, anse de detta förorsaka mera besvär, än saken är vard, i det de ej göra sig fullt reda för den förlust i mjölk och i djurens hull, som sjukdomen förorsakar. (J. Svensson.) Inom Ödeskögs distrikt rådde under förra delen af sommaren stark torka med hög temperatur, hvaraf både vårsäden och foderväxterna å naturliga ängar samt klöfvervallarne ledo betydligt. Sedermera föll under bergningstiden rikligt regn, hvilket gjorde att klöfvern och höskörden å många ställen blef inbergad i fuktigt tillstånd. Den blef dertill fattig på näringsämnen. Då nötkreaturen inom orten allmänt hållas på bete och betena, till följd af den ihärdiga torkan ej lemnade djuren tillräcklig näring, är det klart att helsotillståndet skulle lida häraf. Benskörhet var ock gängse, ehuru mera svåra fall af sjukdomen ej kommo under veterinärens behandling. (Axell.) Inom Vikbolandets veterinärdistrikt har skörden under år 1885 lemnat ett gynsammare resultat än under föregående år, änskönt den vunna afkastningen dock ej får räknas till den bästa. Sedan höstsädet under förlidet år kommit i jorden under normala förhållanden och under våren ej hämmats i sin utveckling samt väderleken under vårsådden jemväl var gynsam, erhöll dock växtligheten, i synnerhet å högre belägna marker, ett hinder i den rådande torkan under försommaren, hvilken blef särdeles kännbar under Juni månad (med endast 29 millimeters nederbörd, eller ungefär hälften af det normala). I slutet af samma månad erhöll emellertid växtligheten en väl behöflig uppfriskning, hvarefter torr väderlek åter inträdde. Detta senare till gagn för dem, som voro nog kloka att bryta mot gammal slentrian och tidigt skörda sitt hö, hvarigenom ett till qvaliteten utmärkt foder erhölls. De återigen, som trogne gammal vana uppsköto sin höbergning, fingo ej obetydligt af höet skadadt af den starka nederbörden i senare hälften af Juli månad, utan att vinna någon nämnvärd tillökning i qvantitet. Nederbörden blef riklig äfven under Augusti månad, eller 146,9 millimeter på ej färre än 21 regndagar, emot normalt 68. millimeter. Totalomdömet öfver skörden blef: nära medelmåttan. Till följd af den ringa efterfrågan och djupt tryckta priserna å spannmål ställdes landthushållningen hufvudsakligen på mjölkproduktion. Ett större bolagsmejeri, som är i stånd att förarbeta 2,000 kannor mjölk dagligen, har uppstått i centrum af Vikbolandet och mot slutet af året börjat sin verksamhet. Till detta, jemte ett större enskildt mejeri, kunna jordbrukarne på en mils omkrets derifrån få lemna den miölk de ej behöfva för sina hushåll. Genom riklig utfodring af kreaturen och förädling af nötkreatursstammarne kan man saga att ladugårdsskötseln inom orten tagit ett stort steg till förbättring af densamma.

80 72 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. I afseende på hästskötseln meddelas att fölens vard under deras första och andra lefnadsår är mycket försummad, då unghästarne under vintrarne ej ryktas eller få röra sig i det fria. När de derföre efter 7 månaders vinterfodring släppas på bete ådraga de sig lätt skador i extremiteterna. Spatt lärer ock vara mycket vanligare hos hästarne inom orten, än annorstädes. Af svinkreatur eger ringa pålägg rum inom distriktet, hvaremot ett stort antal grisar, vid 5 7 veckors ålder, föras dit från Skåne och Småland och säljas på auktion samt betalas med kronor stycket. Helsotillståndet bland husdjuren har varit tillfredsställande; allmänt förekommo blodstallning och turberkulos hos nötkreaturen samt qvarka och katarrer i respirationsorganens slemhinna hos hästar. (Bergstrand.) Jönköpings län. Inom Outra härads distrikt förekom under vintern ringa mängd snö. Våren kom dock sent, men sådden försiggick under tjenlig väderlek. Höskörden blef medelmåttig, men säden skadades genom ihållande regn under bergningstiden. På inånga ställen, i synnerhet på mossar, funnos sädesskylar ute på fälten ännu vid vinterns inbrott. Helsotillståndet bland husdjuren har i allmänhet varit godt. Af smittosamma sjukdomar anmärkas tuberkulos och ett fall af mjeltbrand hos nötkreatur. (./. S. Floren.) Vestra härads distrikt utgöres af de omkring Säfsjö station belägna socknar med station för veterinären i Säfsjö. Distriktet är till sin natur skogigt, här och der finnas äfven ratt stora mossar, som af företagsamma egare blifvit till en del odlade. Marken inom distriktet är i allmänhet stenbunden och jordmånen mager. Skördarne blifva äfven dåliga både till mängd och beskaffenhet. I allmänhet är derföre befolkningen mycket fattig, hvilket gör att tillbörlig omsorg ej egnas husdjuren. (Wahlberg.) Kronobergs län. Inom Vexiö distrikt befinnes husdjursskötseln i allmänhet och hästskötseln i synnerhet påen mycket låg ståndpunkt. Ortens nuvarande hästslag är litet, svagt bygdt med i synnerhet klent utvecklad bröstkorg, men det anses ovanligt förnöjsamt, då det från ungdomen fatt vänja sig vid stor torftighet. Länets hushållningssällskap ämnar gå i författning om inköp af lämpliga beskällare, men så länge uppfödandet af och vården om de unga djuren är så oändamålsenlig, som för närvarande är förhållandet, motverkas i ej ringa grad ofvan nämnda lofvärda sträfvanden. Veterinären har på uppdrag af Helsovårdsnämnden i Vexiö anordnat kontroll af till salu utbjudna animaliska födoämnen. På hans framställning har helsopolisen förbjudit försäljning af uppblåsta kalfkroppar, hvarjemte veterinären utöfvat tillsyn öfver slagterier och korffabriker inom staden. (Olsson.) Till följd af den torra och sena våren försiggick vårsådden något senare än vanligt, likväl utan anmärkningsvärda svårigheter. Från första dagarne af Juli intill den 20 i samma månad rådde stark varme och ihållande torka, hvilken ej obetydligt skadade vårsäden. Deremot hade rågarne under hela sommaren ett synnerligt lofvande utseende. Bergningen af hö och råg försiggick under någorlunda gynsam väderlek. Efter åtskilliga nattfroster i Augusti, hvilka till någon del skadade hafren å sidländ mark, inträdde en ihållande regnperiod, hvilken i hög grad försvårade inbergningen af vårsäden samt försenade, ja, till och med omöjliggjorde för en och annan höstsådden. Höskörden blef medelmåttig, sädesskörden nära medelmåttig, men potatisskörden deremot riklig. I följd af den synbara likgiltigheten, att söka förbättra ortens hästslag, har bristen på dugliga remonter varit så stor, att man nödgats anskaffa sådane från andra hall. Beträffande nötkreaturen, hade länets Hushållningssällskap inköpt tjurar af jutsk ras till boskapsstammens förbättrande, men man är temligen allmänt ense derom, att afveln efter desse tjurar är mindre lämplig såsom mjölkboskap, än den efter tjurar af ayrshire-ras. Helsotillståndet bland husdjuren inom distriktet har, i synnerhet under eftersommaren och hösten, varit mindre tillfredsställande än under föregående år. Orsaken härtill torde få till skrifvas den kalla och regniga väderlek som var rådande från och med Augusti till långt fram i November månad. (Nyman:) Kalmar län. Inom Kalmar distrikt var helsotillståndet bland husdjuren utmärkt godt och bättre än på många år varit förhållandet. Af smittosamma sjukdomar uppträdde endast några fall af mjeltbrandsemfysem (Emphysema infectiosum) hos nötkreatur och qvarka till stor utbredning bland hästar på Öland samt på några större gårdar på fastlandet. (Bergvall.) Inom Handbörds och Aspelands distrikt hafva tvenne hingstar från Ottenby stuteri varit stationerade såsom beskällare. Ayrshirerasen har inom orten tillvunnit sig största förtroendet såsom för denna ort mest lämpliga. Väderleken har för årsväxten varit ytterst ogynsam. I följd af den långvariga torkan under försommaren och den ymniga nederbörden under eftersommaren och hösten gäckades landtmannens förhoppningar om erhållandet af god skörd. Höskörden blef visserligen god, hvad qvaliteten beträffar, men i qvantitativt hänseende lemnade den ett mindre gynsamt resultat. Med höstsäden egde ett motsatt förhållande rum. Vårsäden var ytterst dålig både till mängd och beskaffenhet; å flera ställen yppades till och med fullkomlig missväxt af densamma. Helsotillståndet bland husdjuren inom distriktet har varit godt och inga farsoter hafva under året uppträdt. (A. Peterson?) Inom Ölands Norra Mots distrikt var helsotillståndet bland husdjuren under årets första hälft temligen godt, men under senare hälften mindre tillfredsställande, så tillvida, som endast ett fåtal bland hästar undgingo att angripas af lidanden i respirationsorganens slemhinna, hvaraf endast ett par fall hade dödlig utgång. Igelsjuka hos får har varit ganska allmän likasom digestionslidanden hos föl. De senare härrörande af för tidig afvänjning af de unga djuren. Af smittosamma sjukdomar förekommo några fall af mjeltbrandsemfysem hos nötkreatur och rödsjuka hos svin. Väderleken var visserligen för äringen mindre gynsam, med torka under vegetationstiden och regnväder under skördetiden. Skörden blef dock vida bättre än de fleste förestälde sig, såväl beträffande foder som säd. (Hermansson.) Inom Kalmar lans norra länsveterinärdistrikt blef höskörden till följd af ihållande torka under försommaren medelmåttig, men som inbergningen skedde under gynsamma förhållanden blef fodret af utmärkt beskaffenhet. Till hästafvelns för-

81 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. bättrande hafva fyra hingstar frän Strömsholms hingstdepôt varit stationerade inom distriktet. Den af länets Hushållningssällskap vidtagna åtgärd att utdela priser for väl skötta nötkreaturshjordar, synes leda till gynsamt resultat. Till förbättrande af fårafveln har Hushållningssällskapet för en summa af 1,000 kronor inköpt får af Oxford-shire-down ras, hvilka djur blifvit till jordbrukare inom orten ntlemnade. (Carlbaum.) Gotlands län. Inom Visby distrikt har en dålig och illa bergad skörd jemte laga spannmålspriser, här som annorstädes, bidragit att försämra jordbrukarnes ställning. Betrycket kännes så mycket svårare då det gotländska landtbruket nästan uteslutande är grundadt på sädesproduktion, och ladugårdsskötseln är i hög grad försummad samt betraktas nästan såsom bisak. Kreaturens utfodring är ännu sådan, att den lemnar foga öfver för produktion; flerstädes kunna djuren natt och jemt lifnära sig öfver vintern. Under denna tid och under vårmånaderna uppträder derföre den på svalt beroende sjukdomen benskörhet snart sagt öfverallt inom allmogens ladugårdar. De på inelfsmaskar beroende sjukdomarne igehjuka (af Distomum hepaticum i gallgångarne) och lungmasksjuka (af Strongylus filarise i luftrörsgreuarne) hafva flerstädes förekommit bland fåren. Under senare hälften af Juli månad uppträdde mjeltbrand såsom farsot, hvarom redogörelse lemnas längre fram i denna berättelse. Utförseln af lefvande kreatur till fastlandet har uppgått till 102 hästar, 392 nötkreatur samt 141 får. Af smör utfördes 24,862 kgm samt af kött 149,481 kilogram. (Nyblad.) Hemse distrikt omfattar södra delen af Gotland. Jordmånen består i de inre delarne af djup svartmylla, men närmast kusterna af kalkstensklapper och sand. På en del ställen ligger kalkhällen i dagen, eller är det täckande jordlagret endast en eller annan tum djupt. Utmärkande för Gotland äro de s. k. myrarne eller kärren, af hvilka på ön finnas 80 större, och som for omkring 60 år sedan upptogo omkring 53,000 tunnland, eller en tolftedel af öns areal. I myrarne förekomma, förutom den till taktäckning använda»agen» (Cladium mariscus) talrika halfgräs, som i stor mängd användas till kreaturens utfodring och väl torde verksamt bidraga till den här så allmänt förekommaude benmjukheten (Osteomalacia). Från fastlandet införda nötkreatur, som erhållit dylikt foder, ådraga sig här, likasom i allmänhet vid förflyttning till sänka betesmarker, hämoglobinuri, hvilken sjukdom icke eller sällan förekommer hos den å Gotland födda boskapen. Jordbruket står på en ganska låg ståndpunkt. Treskiftesbruket är det vanliga; der jordmånen består af kalkstensklapper och sand råder vanligen t vask iftesbruket. Efter utsädesmängden odlas potatis, råg, korn, hvete, hafre, blandsäd och ärter. Står jordbruket lågt, så befinner sig boskapsskötseln på ännu lägre ståndpunkt. Hästarnes antal är i förhållande till nötkreaturens mycket stort, eller 1 hast på 3 nötkreatur. Af hästslag på ön märkas först de s. k. skogshästarne (»Russ»). Dessa äro småväxta, starkt bygda, med fina, men senfulla och kraftiga ben, kort hals och något klumpigt hufvud. De hafva ytterst lifligt lynne och äro utmärkta springare. Jemte»russen» förekommer en stam af mera storväxta hästar, hvilka hafva ovanligt dåliga ben och svag kroppsbyggnad. För att förbättra denna stam inköpte Hushållningssällskapet hingstar från Norge och A'. MedicinnUtyrehenn BeTåtttUe för år uteslöt uppenbart dåliga ston från afvel samt införde premieringar, hvarigenom hästuppsättningarne betydligt förbättrats. Det har derjemte visat sig att»skogsrussen» parad med norsk hingst lemnar en mycket god afkomma. Nötkreaturen äro af s. k. landträs, småväxta och i allmänhet magra med grof hår-rem. De äro dock ganska goda mjölkdjur i förhållande till den dåliga utfodringen och den ringa skötsel, som kommer dem till del. Fårafveln, som i forna tider bedrifvits i stor skala, har på senare tider betydligt nedgått. Orsaken härtill torde vara att genom laga skiften de stora gemensamma betesmarkerna försvunnit. Tvenne olika stammar af får förekomma. I de sydligaste socknarne, på de dervarande utmärkta fårbetena, finnes en sorts små får med fula kroppsformer och grof ull; deras slagtvigt är 18 à 21 kilogram och de lemna årligen omkring 1,3 kilogram ull per djur. Dessa får gå på bete året om, men till skydd för dem har man uppfört ett slags skjul, s. k.»gifter», der de någon gång, då snöfallen varit ymniga, erhålla något foder. Det andra slaget får, de s. k.»bolammen», finnes i mellersta delen af ön. De äro något större och lemna en finare ull än förstnämnda slag. På ett eller annat ställe finnas får af cheviotras, hemtade från stamschäferiet vid Roma kungsgård. Såsom totalomdöme öfver boskapsskötselns ståndpunkt inom distriktet, angifves den stå oerhört lågt i jemförelse med fastlandets, och svårt lärer det vara att få allmogen att gå från gamla vanor, ty»gammal häfd» står här isynnerhet i stor aktning. Af smittosamma sjukdomar uppträdde mjeltbrand inom distriktet den 14 Juli, och intill den 7 September hade 85 djur varit sjuka, hvaraf endast 2 tillfrisknade och öfriga dogo eller blefvo dödade. (Rosmthal.) Slite dintrikt omfattar socknarne inom norra och nordöstra delen af Gotland. Större delen af distriktet är skogs- och myrmark, så att i vissa socknar utgöra åker och ängsmark endast en obetydlig del af arealen. Åkerjorden är ganska god, ehuru af ringa djup och mycket stenblandad. Nötkreatursbesättningarne äro, med få undantag, af inhemsk ras. Korna äro små och lemna en ganska tillfredsställande mjölkafkastning, i förhållande till den utfodring de erhålla. Om sommaren hafva de på ängar och i hagar godt bete, och mjölken är då af utmärkt beskaffenhet. Om vintern erhålla de obetydligt med hö, något potatis och i öfrigt halm beströdd med litet mjöl. I följd af den klena utfodringen är benskörhet mycket vanlig under vårarne, men der man gifvit djuren qväfverik föda, såsom oljekakor, har sjukdomen upphört. Bland hästar är spatt, eller benutväxt å insidan af hasleden med deraf följande halta, mycket vanlig. Helsotillståndet har i allmänhet varit godt och inga smittosamma sjukdomar hafva förekommit. (Boman.) Blekinge län. Ronneby distrikt är till följd af sitt läge och beskaffenhet af högst olika natur. Sträckande sig från Smålands gräns till Östersjön sänker sig landet småningom, och ju längre man kommer mot söder, dess mera tilltager jordens bördighet. I norra delen af distriktet finnes endast obetydligt odlad ellerodlingsbar jord, och då skogen redan är till största delen uthuggen, är den jordbruksidkande befolkningen der hänvisad till att medelst uppfödning af ungkreatur och deras försäljning skaffa sig ett nödtorftigt uppehälle. I distriktets södra del är åkerbruket hufvudnäring; längs kusten bedrifves icke obetydligt fiske. Nötkreatursskötseln inne

82 74 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. hår icke någon hög ståndpunkt, snarare tvärtom. Om sommaren få djuren i skogarne tillräcklig föda, men om vintern endast så mycket att de kunna lifnära sig. Hästarne inom distriktet äro små, men härdiga och uträtta, i förhållande till deras storlek och den föda de erhålla, mycket arbete. Till hästafvelns befrämjande har införts hingstar af pinzganer- och jemtlands-ras. Helsotillståndet bland husdjuren har varit tillfredsställande; ingen farsot har förekommit inom distriktet och de allmännast förekommande sjukdomar voro qvarka och kolik samt yttre åkommor. (R. Ericsson.) Inom Karlshamns distrikt har helsotillståndet bland husdjuren varit jemförelsevis godt, oaktadt en ganska ogynsam väderlek varit rådande. Bland hästar hafva inom nästan hela distriktet inflammationer i respirationsorganens slemhinna jemte qvarka uppträdt, men endast få dödsfall hafva inträffat. (Rosenqvist.) Kristianstads län. Inom Broby distrikt har helsotillståndet bland husdjuren under året varit godt. Några ovanliga eller smittosamma sjukdomar hafva ej förekommit. Spridda dödsfall bland nötkreatur hafva väl inträffat och de befarades hafva varit föranledda af mjeltbrandssmitta, men som kadavren vid obduktionen varit stadda i förruttnelse har veterinären ej kunnat bestämma om denna sjukdom varit förhanden. På Bifvaröds gård inträffade en ögonsjukdom bland 25 nötkreatur, hvaraf 3 blefvo blinda och öfrige återställdes. Någon uppgift öfver hvilka delar af ögonen som voro angripne eller hvilken sjukdomsprocess som varit förhanden, finnes ej angifven i länsveterinärens årsberättelse. {Hjortsberg.) Inom Hessleholms distrikt har sjukligheten bland husdjuren varit ringa. I 93 fall af halsinflammation hos hästar slutade 2 fall dödligt genom inträdande lungbrand. Såsom ovanliga sjukdomsfall anföres att uti en ladugård 15 kor samtidigt insjuknade efter förtärandet af sitt morgonfoder, som bland annat bestod af 2 1 / 2 skålpund rapskakor per djur. Kreaturen blefvo lama i bukdelen och samtidigt inställde sig diarré, men efter 36 timmars förlopp voro de återställda. Rapskakorna härrörde af pressad indisk raps, och då de gåfvos i smärre qvantiteter förmärktes ingen olägenhet hos djuren efter deras förtärande. Mot löss hos husdjuren har veterinären inom distriktet med godt resultat användt ett i England t ill verkad t preparat bestående hufvudsakligen af karbolsyra, kreosot och glycerin. Till hvarje kreatur användes 1 kubiktum af preparatet, blandadt med 1 / 2 kanna vatten, hvilket ingnides med en styf borste. {Ljunggren.) Malmöhus län. Till befrämjande af hästafveln härför länets Hushållningssällskap, särskilda föreningars och enskilde personers räkning utmärkta afvelsdjur blifvit anskaffade och för produktion af framstående militärhästar har nämnda sällskap hos Kongl. Maj:t förordat inköp till Flyinge stuteri af hingstföl af engelsk halfblodsras från Ostpreussen och Hannover. Till nötboskapsafvelns förbättrande hafva kreatur från Ostfriesland, England, Skotland och Holstein blifvit införda. En särskild karantänslokal för införda husdjur har under året blifvit anordnad i Malmö, i öfverensstämmelse med af Kongl. Medicinalstyrelsen utfärdade föreskrifter uti kungörelsen den 25 September. Den rymmer i särskilda afdelningar 30 större kreatur och 35 à 40 får eller svin. Utförseln af kreatur under året från Malmö till utlandet belöpte sig till 1,145 hästar, 14,216 nötkreatur, 14,149 får och 9,775 svinkreatur. Af dessa fördes: Till Till Till Danmark. Tyiklttnd. England. Hästar 1,145 Nötkreatur 7, ,680 Får 11,941 2,208 Svin 7,418 2,357 Jemte denna export har från Malmö till Köpenhamn utförts 1,500 à 2,000 slagtade får och omkring 20,000 lefvande eller slagtade gass. Från skånska kuststäderna torde årligen utföras till landets öfrige delar och till utlandet omkring 100,000 lefvande eller slagtade gass. Mejerihushållningen har under de senare 10 åren tagit en storartad utveckling och i synnerhet är detta, förhållandet inom Malmöhus län. Värdet af de öfver Malmö utförda kreatur är visserligen stort, men dock mycket underlägset värdet af smörexporten. Såsom bevis härför anförer länsveterinären, att enligt underrättelser, som han förskaffat sig, skulle under hvarje vecka från Malmö utföras i medeltal 2,000 drittlar smör, hvardera vard 120 kronor, hvilket för år gör en summa af 12,480,000 kronor. Häraf är ungefär hälften tillverkadt inom Malmöhus län. Helsotillståndet bland husdjuren har varit godt. Bland smittosamma sjukdomar hafva fem fall af rots förekommit inom länet, för hvilka staten lemnat ersättning med tillsammans 625 kronor. Lungröta (Influenza pectoralis) har äfvenledes yppat sig, men med mindre intensitet och utsträckning än under föregående året. Af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har länsveterinären haft 13 särskilda förordnanden att företaga undersökningar rörande smittosamma sjukdomar. I egenskap af - stadsveterinär och föreståndare för Malmö stads köttbesigtningsbyrå har länsveterinären besigtigat 18,934 hela svinkroppar, eller delar af sådane, af hvilka 54 befunnos bemängda med trikiner samt 31 med dynt. Derjemte hafva undersökningar varit verkställda å till salu utbjudet kött samt öfver slagterier och korffabriker. (Schoug.) Hallands län. Inom Halmstads distrikt har helsotillståndet bland husdjuren varit godt, med undantag deraf, att tuberkelsjukdomen synes sprida sig allt mera bland nötkreaturen. Sjukdomen uppträdde äfven inom en hjord bestående af 52 qvigor och 8 tjurar, hvilken hjord blifvit af Hushållningssällskapet inköpt i Slesvig och hvaraf på auktion försålts ett eller flera djur till åtskilliga personer inom länet. 14 af de försålda djuren fingo såsom tuberkulösa återlemnas till Hushållningssällskapet och blefvo nedslagtade. Det är naturligtvis omöjligt att afgöra om ett kreatur lider af tuberkelsjuka, såvidt tuberklerna äro i ringa grad förhanden, hvarföre en besigtning af djuren före inköpet ej torde lemnat full visshet om huru många som varit fria från sjukdomen eller ej; de som uppenbart haft sjukdomen skulle dock genom sakkunniges besigtning kunnat utgallras före inköpet. Af smittosamma sjukdomar uppträdde, förutom tuberkulos, ett fall af rots och trenne fall af mjeltbrand samt fall af qvarka och valpsjuka. Bland icke-smittosamma sjukdomar förekommo till flertalet af sjukdomsfall : kolik, mugg, elakartad katarralfeber, mag-tarmkatarr, inflammation i luftvägarnes slemhinna samt yttre åkommor.

83 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. Till hästafvelns förbättrande har Hushållningssällskapet i Belgien inköpt tvenne hingstar af arbetshästslag för resp. 6,200 och 3,800 francs, och hoppas inan att genom dessa samt förut införda hästar af samma slag småningom erhålla kraftigare arbetshästar, än de hittills inom provinsen befintliga. (Kinberg.) Göteborgs och Bohus län. Inom Göteborgs distrikt blef årets gröda till mängden tillfredsställande, men deremot var beskaffenheten af såväl strå som kärna mindre god till följd af den ymniga nederbörden under inbergningen. Hafren synes i allmänhet tagit mesta skadan och a en del ställen inhöstades den först sedan frost inträffat. Äfven rotfrukterna voro af mindre god beskaffenhet och kunde mångenstädes ej upptagas innan frost inträdt. Af länsveterinären hafva under året blifvit behandlade 2,362 hästar, 713 nötkreatur, 28 får, 66 svin, 378 hundar och 24 kattor, af hvilka djur 119 dogo eller dödades. För utförsel besigtigades 66 hästar, 3,438 större nötkreatur, 1,026 kalfvar, 57 får, 248 svin och 2 hundar. Af smittosamma sjukdomar förekommo tuberkulos, rödsjuka och skabb. Största antalet djur insjuknade i kolik, qvarka, lungröta (Influenza pectoralis), sår och kontusioner samt hoflidanden. (Floberg.) Öfver sin verksamhet i afseende å kontrollen öfver handeln med födoämnen i Göteborg meddelar stadsveterinären i hufvudsak följande: Helsovårdsnämndens 6 tillsyningsmän hafva verkställt 30,982 besök och besigtningar å olika ställen der matvaror hållits till salu, undergått beredning eller varit till förvaring upplagda. I årsberättelsen bifogade tabeller lemnas uppgift å de födoämnen, som blifvit dels frivilligt aflemnade till undersökning.och dels anhållna af sundhetspolisen: Födoämnen af olika slag hafva i 1,356 fall varit föremål för undersökning å besigtningsbyrån. I 1,211 fall ha varorna utgjorts af för sjukdom nedslagtade djur eller sjukliga djurdelar, i 106 fall af i förruttnelse stadda födoämnen och i 39 fall af sjelfdöda djur. Uti 888 fall ha varorna varit af sådan beskaffenhet, att de till menniskoföda icke ansetts njutbara och i 468 fall njutbara, dock först sedan i nästan alla fallen större eller mindre sjukliga delar blifvit frånskiljda, hvilka senare jemte alla öfriga odugliga födoämnen blifvit indränkta med fotogen och nedgräfda. 75 Af de i tabellen såsom onjutbara upptagna hästkreatur ha 32 varit sjelfdöda. Då allt hästkött, som i Göteborg försäljes, vare sig i färskt tillstånd eller användes till beredning af korf m. m., måste vara taget af från före slagten vederbörligen besigtigade och a hofvarne afstämplade djur, ha hästslagtarne blifvit nödgade för sundhetspolisen anmäla, då sjelfdöda eller eljest för sjukdom nedslagtade djur blifvit af dem inköpta för tillgodogörande af fett och hud, på det att de ej måtte blifva utsatta för misstanken att till korf använda kött efter dylika djur. Så snart en dylik anmälan ingått eller hästkreatur, som för sjukdom nedslagtats, vid besigtningen ej kunnat till meuniskoföda godkännas, öfvervakar sundhetspolisen, att kadavren blifva på lämpligt satt oskadliggjorda. Öfver korffabrikerna har under året skärpt kontroll blifvit införd. Trikiner ha under året 186 gånger blifvit påträffade, dervid i 5 hela och 1 stycke svenskt fläsk samt i 180 stycken amerikanskt fläsk. (Blomgren.) Elfsborgs län. Till följd af ogynsamma väderleksförhållanden under nästan hela året och att delvis mindre välbergadt foder blifvit inhöstadt har helsotillståndet bland husdjuren, i synnerhet inom Venersboigs distrikt, varit mindre godt. Bland hästar voro fall af katarrer i respirationsorganens slemhinna och qvarka ganska allmänna. A en egendom utbröt lungröta (Influenza pectoralis), hvari 10 djur insjuknade deraf 1 dog. Hos nötkreaturen förekommo blodstallning (Hsenioglobinuri), kalfningsfeber och benmjukhet (Osteomalocia). De första tecknen till benmjukhet, eller att kreaturen slicka och gnaga på krubbor, båsbalkar o. s. v., visade sig redan under vinterns lopp. Utställning och premiering af hästar har egt rum på 5 ställen inom länet. Till förbättring af nötkreaturen har länets Hushållningssällskap anslagit ett par tusen kronor till inköp af unga djur af ayrshire-ras. (Hammarstrand.) Inom Skaraborgs län har någon större sjuklighet bland husdjuren ej varit rådande och endast få fall af smittosam sjukdom hafva förekommit. Väderleken var under årets fyra första månader ombytlig; sommarmånaderna deremot varma och torra. Höskörden blef under medelmåttan, delvis beroende på den kyliga våren och den regniga väderleken under bergningstiden; skörden af höstsäd utföll öfver medelmåttan och blef af god samt vigtig beskaffenhet. Från Skotland hade under år 1885 blifvit af Hushållningssällskapet, genom statsagronomen A. Nathorst, inköpta afvelsdjur af ayrshire-ras. 15 tjurar och 14 qvigor infördes och efter genomgången 4 månaders karantän försåldes de på auktion i Sköfde, men betingade så laga priser att Hushållningssällskapets förlust på inköpet belöpte sig till omkring 5,000 kronor. Under senare åren har en stor mängd arbetshästar blifvit uppfödda inom länet, men bristen på remonter och finare vagnshästar är fortfarande stor. Vid Sköfde remontmarknad fanns ej ett enda par felfria vagnshästar. Remonter betingade äfven på marknaden ett mycket lägre pris än arbetshästarne. Ifvern för hästafvelns förbättrande fortfar, oaktadt de laga priserna, men någon förbättring i uppfödningssättet af kastanie hos allmogen kan ej förmärkas. (Abergh.)

84 76 Året Veterinärväsendet. Boskapsskötseln. Hofva distrikt, beläget i norra delen af Skaraborgs län, företer i afseende på naturförhållanden väsentliga skiljaktigheter, i det att den nordliga delen deraf är högre belägen, ofruktbar och skogsbo vuxen, den södra deremot väl odlad och eger karakteren af ett slättland. Arets höskörd blef temligen riklig och derjemte väl inbergad, hvaremot hafren delvis blef förstörd genom ogynsam väderlek under inbergningen. En temligen riklig utfodring kommer i allmänhet nötkreaturen till godo, men dermed vinnes ej alltid en mjölkafkastning i så hög grad, som man kunnat vänta. Saknaden af goda mjölkkor är ej den vigtigaste orsaken härtill, utan fastmera ladugårdarnes dåliga beskaffenhet. Dessa äro nemligen i de flesta fall laga och mörka samt i fullständig saknad af afloppsledning för den flytande spillningen, hvilken måste söka sig väg mellan golftiljorna samt derunder råkar i förruttnelse. För att bland allmogen väcka en lifligare håg för boskapsskötseln har Hushållningssällskapet sedan några år tillbaka anordnat utställningar jemte premiering af nötkreatur på trenne ställen inom hvarje af sällskapets kretsafdelningar. Helsotillståndet bland husdjuren har varit temligen tillfredsställande. Af smittosamma sjukdomar var rödsjuka hos svinkreaturen ganska sällsynt och sjukdomsfallen hade ett lindrigt förlopp. Ganska allmänt uppträdde mag-tarmkatarr hos nötkreaturen och qvarka bland hästar. (Hall.) Vermlands län. Inom Karlstads distrikt äro, såsom inom öfrige delar af länet, hästarne nästan uteslutande af norsk ras, medelstora (4 fot 8 tum), goda och väl födda. Hästar af andra raser hafva ingen efterfrågan och äro snart sagdt osäljbara. Att den norska hästen är för ortens behof den mest passande, såväl med afseende på härdighet som uthållighet, synes numera vara en erkänd sak. Nötkreatursafveln gör ganska goda framsteg på de större egendomarne, men deremot kan man knappt märka någon förbättring härutinnan på allmogens gårdar. Den s. k. landtrasen är nästan öfverallt den förherrskande, men på en del större egendomar hafva under senare åren till korsning användts tjurar af ayrshire-ras, hvarigenom man erhållit en afkomma, som i allmänhet utmärker sig framför den äldre rasen genom större och vackrare kroppsformer samt rikligare mjölkafkastning. Finnkor, eller den lilla, kulliga fjällrasen, förekommer äfven ganska allmänt. Djur af denna ras hafva en vacker kroppsbyggnad, litet och välbildadt hufvud, djupt bål och fina extremiteter. De äro härdiga och förnöjsamma samt tillgodogöra väl sitt foder. Sjukligheten bland hästarne var ganska betydlig under förra hälften af året, i det att qvarka hade en betydlig utbredning. Sjnkdomen var i allmänhet godartad och upphörde efter 2 3 veckors förlopp, men i flera fall öfvergick den till hvad fordom kallades»kastad qvarka», d. v. s. emboliska processer uppträdde, hvilka i fyra fall föranledde djurens död. Derjemte förekommo hos hästar lungemfysem, mag-tarmkatarr, kolik och ledinflammationer samt spatt. Bland nötkreaturen bestodo de flesta sjukdoroarne i störanden uti digestionsverktygen. Bland 1,258 å köttbesigtningsbyrän i Karlstad undersökte slagtade svinkreatur eller delar deraf hafva trikiner endast anträffats uti en amerikansk fläsksida. (Ferd. Svensson.) Inom Molnbacka distrikt utgöres ladugårdsbesättningarne hufvudsakligen af s. k. landtras, undantag härifrån eger rum å större egendomar, i synnerhet inom Nedre Ulleruds socken, hvarest man underhåller djur af s. k. Katrinebergsras. Denna ras har småningom uppkommit genom en för längesedan företagen korsning af holländska tjurar med kor af s. k. landtras. Djuren äro ovanligt stora, hafva rak rygg, bredt kraftigt kors, långa muskelfyllda lår och skänker samt raka haser. Den ursprungliga färgen var mörkare eller ljusare brunt; i svansspetsen fanns vanligen en samling hvita hår. Förenämnda korsning började först bedrifvas å egendomen Katrineberg i Nedre Ulleruds socken, efter hvilken egendom rasen äfven fatt sitt namn. Antalet individer af denna ras synes numera vara i aftagande, sannolikt till följd af tuberkulosens härjningar. De allmännaste sjukdomarne hos hästar voro qvarka, bronkit, mag-tarmkatarr och yttre åkommor; bland nötkreaturen åter aborter, kalfningsfeber, tuberkulos, mag-tarmkatarr, elakartad katarralfeber samt jufverlidanden. Kastningar uppträdde hos 25 kor inom en ladugårdsbesättning på 40 kreatur. Egaren hade i Januari månad inköpt en drägtig ko. Vid dennas forslande till ladugården hade åkdonet hvari kon kördes stjelpt och kort efter sedan kon kommit på sin nya plats aborterade hon. Härefter började öfriga kor i ladugården att kasta, hvartill sannolikt infektionsämne från den inköpta kon varit orsaken. Under sommaren rengjordes ladugården grundligt hvarefter sjukdomen ej förekommit. (Ringdahl.) Inom Arvika distrikt gör hästkulturen fortfarande goda framsteg. Införseln af hästar från Norge har betydligt aftagit, emedan allmogen numera uppföder hästar icke endast till eget bruk, utan äfven en stor mängd till afsalu. Afsättningsorterna äro förnämligast Filipstad och Karlstad, i hvilken senare stad Hushållningssällskapet under en följd af år anordnat hästmarknad. Nötboskapsskötseln synes äfven något förbättras, ehuru ortens hufvudnäring, skogshandteringen, tager i anspråk största delen af foderskördarne för dragarnes behof. (Nordström.) Edsbergs distrikt omfattar socknarne Edsberg, Knista, Hidinge, Qvistbro, Skagershult, Tångeråsa och Hackva. Helsotillståndet bland hästkreaturen har under året varit godt. De allmännast förekommande sjukdomsfallen hafva varit böjseneförsträckningar af mer eller mindre svar beskaffenhet, sårnader och akut inflammation i luftrörsgrenarnes slemhinna samt kolik. Hos nötkreaturen äro blodstallning (Hsemoglobinuria) och jufverlidanden ganska allmänna. Ett fall af jufverinflammation hos ko hade uppkommit derigenom, att djuregaren uttömde mjölken från en sårig spene medelst ett halmstrå, men en gång afbröts ett sådant strå i spenkanalen och då han försökte utföra det med en strumpsticka blef det i stället längre inskjutet. Häraf uppkom en betydande inflammation i jufverdelen. Bland svinkreatur är rachitis eller benmjukhet ganska allmän. (Thorén.) Nora distrikt omfattar Nora stad, Nora bergsförsamling, Vikers kapell och Jernboås socken. Den höglandsnatur, som utmärker distriktet, lemnar foga rum för åkerbruk, hvilket företrädesvis koncentrerat sig omkring sjöarne och de större vattendragen; deremot har bergsbrukaren här det rikaste fält för sin verksamhet. Genom de tryckta jernkonjunkturerna har en större liflighet börjat göra sig gällande för höjande af landtbruket och dess binäringar, men ännu äro ortens källor i detta hänseende otillräckliga, så att lifsförnödenheter måste till en del förskaffas från andra orter till såväl menniskors su m kreaturens underhåll.