UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-6201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE Ny följd. 2. året STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. Civila sjukvården. Inledning: Topografi och endemiska sjukdomar sid. 2. Väderlek, vattenstånd och skörd» 23. Tab. Litt. A. Årsväxt och spanmålspriser» 25.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 26.»» C. Hjernfeber» 29.»» D. Difterit.» 30.»» E. Strypsjuka» 33.»» F. Kikhosta» 34.»» G. Rödsot» 36.»» H. Diarrhé...» 38.»» I. Frossa» 39.»» K. Påssjuka» 42.»» L. Smittkoppor» 43.»» M. Skarlakansfeber» 44.»» N. Messling» 47.»» O. Resor för spetälska «58.»» P. Gängse sjukdomars freqvens» 65.»» Q. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 66.»» R. Jemförelse med sistförflutne qvinqvenniets sjukdomsförhållande.» 66.»» S. Medicinalfondens utgifter för allmänna helsooch sjukvården...» 67. Förbättrad läkarevård.»» T. Tillvägabragte förbättringar i läkarevården...» 67. U. Boställsupplåtelser åt provincialläkare» 69. V.»» X. Antal läkare och läkarebefattningar» 70.»» Y. Omsättning i civila läkarebefattningar» 71. Civila sjukvårdsinrättningar.»» Z. Sjukvården vid länslasaretterna i förhållande till sista qvinqvenniet» 72.»» Å. Å serskilde sjukhus vårdade sjuke» 73.»» Ä. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke...» 73.»» Ö. A länslasaretterna vårdade tyfösa febrar» 73.»» Aa.»»» kräftsjukdomar...» 74.»» Bb.»»» sinnessjukdomar.» 74.»» Cc.»»» ögonsjukdomar...» 75.»» Dd.»»» tarmbråck» 76.»» Ee.»»» sjukdomar i ändtarmen» 76.»» Ff.»»» sjukdomar i urinverktygen» 77.»» Gg.»»» sjukdomar i manliga könsdelar.,» 77.»» Hh.»»». sjukdomar i qvinliga könsdelar..» 77.»» Ii.»»» sjukdomar i ledgångarna» 78.»» Kk.»»» sjukdomar i ben och benhinna...» 78.»» Ll»»» kroniska hudsjukdomar» 79.»» Mm.»» tumörer» 79.»» Nn. Sammandrag af rapporterna från hospitalerna» 79.»» Oo. Å allmänna Elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 81. B. Tabellbilagor till den undergåniga Berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, Medelbarometerstånd och nederbörd sid. II.» N:o 2. Vattenhöjden i insjöarna» III. «N:o 3. Yäderlekens och årsvextens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» III.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke..» III.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Helsingland...» IV.» N:o 6. Läkares embetsresor för sjukdomars hämmande» V.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» VI. Förbättrad läkarevård.» N:o 8. Tillökning i civila läkarebefattningarnas antal i följd af provincialläkare-regleringen» VII.» N:o 9. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län» VIII. Civila sjukvärdsinrättningar.» N:o 10. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen» X.» N:o 11. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XI.» N:o 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XIII.» N:o 13. Å offentlige sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske sjuke» XVIII.» N:o 14. Sjukdomssymptomer hos under året intagne veneriske sjuke» XX.» N:o 15. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter.» XXI.» N:o 16. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXII. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXIV.» N:o 18. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXV.» N:o 19. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXVI.» N:o 20. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XXVI. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXVII.» N:o 22. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXVIII.» N:o 23. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXX.

6 IV Tab. Litt. Pp. Å Gymnastiskt-Ortopediska institutet vår dade sjuke sid. 81.»» Qq. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor...» 82.»» Rr. Uppgifne antal sjukdomsfall bland jernvägsarbetsmanskap» 82. Arméens och flottans sjukvård.»» Ss. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner» 88.»» Tt. Från serskilde korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 89.»» Uu. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 89.»» V v. Från flottans korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke.» 92.»» Xx. Sjukvården under sjöexpeditioner» 93.»» Yy. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning botade sjukdomar» 95.»» Zz. Öfningslägret å Ladugårdsgärdet» 97.»» Åå. Revaccination å nyvärfdt manskap» 97.»» Ää. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 98.»» Öö. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter...» 98. Barnmorskeräsendet.»» A 1. Antal sökande och antagne barnmorskelärlingar» 99.»» B 1. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagne medel» 101. Skyddskoppympningen.»» C 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter «103.»» D 1. Vaccinationsfondens utgifter» 104. Rättsmedicinska undersökningar.»» E 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden...» 105.»» F 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm» 106.»» G 1. Till Sundhets-Collegium remitterade medicolegala mål» 107. Barnmorskeväsendet. Tab. N:o 24. Antal utexaminerade barnmorskor sid. XXXII.» N:o 25. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XXXII.» N:o 26. Af burnmorskor verkställde instrumentalförlossningar» XXXII. Skyddskoppympningen.» N:o 27. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» N:o 28. Från vaccindepôterna utlemnade vaccinportioner Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 29. Sammandrag af berättelser om medicolegala förrättningar Apoteksväsendet.» N:o 30. Befintlige antal apotek och deras natur inom hvarje län Veterinärväsendet.» N:o 31. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen» N:o 32. Djurläkares embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» XXXIII.» XXXIII.» XXXIV.» XXXVI.» XXXVII.» XXXVII.» N:o 33. Befintlige sjukvårdsanstalter inom hvarje län» XXXVIII.» N:o 34. Summarisk redogöreise för medicinalstatens tillgångar och utgifter år » XXXVIII. Apoteksväsendet.»» H 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 107.»» I 1. Jemförelse emellan antal beviljade apotek och läkaredistrikter» 109.»» K 1. Apotekens antal och tillstånd» 110.»» L 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» 110. Veterinärväsendet.»» M l. Å veterinärinrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 111.»» N l. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 112.»» O 1. Springormsjukan i Helsingland» 117.»» P 1. Gängse husdjursjukdomar» 118.»» Q 1. Uppgifne antal sjuke husdjur» 120.»» R 1. Stockholms veterinärinrättnings utgifter» 120.»» S l. Antalet af Sundhets-Collegium handlagde mål» 120.

7 Table des matières. V A. Rapport. Etat sanitaire de la population civile. Introduction... pag. 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 25.»» B. Fièvre typhoïde» 26.»» C. Meningite cérébrospinale épidémique» 29.»» D. Diphtherite» 30.»» E. Croup» 33.»» F. Coqueluche» 34.»» G. Dysentérie» 36.»» H. Diarrhée» 38.»» I. Fièvre intermittente......» 39.»» K. Oreillons» 42.»» L. Varioloïdes» 43.»» M. Scarlatine» 44.»» N. Rougeole» 47.»» O. Enquête officielle sur l'état et l'extension de l'eléphantiasis (Spetälska) dans la province de Helsingland» 58.»» P. l'extension relative des épidémies» 65.»» Q. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies 1862» 66.»» R. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies » 66.»» S. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 67. Officiers de Santé.»» T. L'accroissement des places de médecins à la campagne» 67.»» U. Nombre des domiciles, alloués par les com-»» V. munes aux médecins cantonnaux» 69.»» X. Nombre des médecins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)» 70.»» Y. Mouvement du personel médical civil» 71. Hôpitaux civils.»» Z. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils de préfectures» 72.»» Å. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 73.»» Ä. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 73.»» Ö. Fièvres typhoïdes dans les hôpitaux civils de préfectures» 73.»» Aa. Maladies cancéreuses id» 74.»» Bb. Aliénés id» 74.»» Cc. Maladies opthalmiques id» 75.»» Dd. Hernies id» 76.»» Ee. Maladies du rectum id» 76.»» Ff. Maladies du système uropoétique id» 77.»» Gg. Maladies des organes génitaux de l'homme id.» 77.»» Hh. Maladies des organes génitaux de la femme id.» 77.»» Ii. Maladies des articulations id» 78.»» Kk. Maladies des os id» 78.»» Ll. Maladies de la peau id» 79.»» Mm. Tumeurs id» 79.»» Nn. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 80.»» Oo. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 81.»» Pp. Mouvement des malades traités aux frais publics par la gymnastique» 81. B. Tableaux annexés. Etat sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du Baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée page II.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» III.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques» III.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» III.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades» IV.» N:o 6. Nombre des visites officielles des médecin cantonnaux à la campagne «v.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques, par mois» VI. Officiers de santé.» N:o 8. L'accroissement des places d'officiers civils de santé » VII.» N:o 9. Nombre des places d'officiers civils de santé, par préfecture» VIII. Hôpitaux civils.» N:o 10. Recettes et dépenses des hospitaux civils de préfectures» x.» N:o 11. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XI.» N:o 12. Mouvement des maladies dans les hopitaux civils» XIII.» N:o 13. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XVIII.» N:o 14. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux.» XX.» N:o 15. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapevtiques» XXI.» N:o 16. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XXII. Conscription. N:o 17. Résultats des rapports des médecins»xxiv.», chargés d'examiner les conscripts de N:o 18.» toutes les 5 classes XXV.» N:o 19. Nombre des conscripts, par préfecture...» XXVI.» N:o 20. Causes d'exemption du service de conscription» XXVI. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 21. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXVII.» N:o 22. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXVIII.» N:o 23. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires...» xxx. Sages-femmes.» N:o 24. Sorties des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XXXII.» N:o 25. Nombre des sages-femmes, par préfecture» XXXII.» N:o 26. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments»xxxii.

8 VI Tab. Litt. Qq. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement pag. 82.»» Rr. Mouvement des maladies parmi les ouvriers de chemins de fer.» 82. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.»» Ss. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 88.»» Tt. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 89.»» Uu. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 89.»» Vv. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités ou à l'hôpital ou à domicile» 92.»» Xx. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 93.»» Yy. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 95.»» Zz. Mouvement des malades pendant le camp d'exercise réuni à Ladugårdsgärdet» 97.»» Åå. Revaccination des recrues de l'armée» 97.»» Ää. Mouvement du personel médical militaire...» 98.»» Öö. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 98. Sages-femmes.»» A 1. Nombre d'élèves des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» 99.»» B 1. Dépenses de l'état pour les écoles de sagesfemmes» 101. Vaccination.»» C 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 103.»» D 1. Dépenses de l'état pour la vaccination..» 104. Autopsies légales.»» E 1. Suicides» 105.»» F 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 106.»» G 1. Consultations du Conseil supérieur de santé demandées par les Tribunaux» 107. Pharmacies.»» H 1. Etat de l'enseignement dans l'école de Pharmacie» 107.»» I 1. Nombre relatif des pharmacies et des médecins cantonaux» 109.»» K 1. L'acroissement des pharmacies» 110.»» L 1 Aperçu des prix payés pour des priviléges de pharmacies vendus» 110. Etablissements vétérinaires et Epizooties.»» M 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement Véterinaire de Stockholm» 111.»» N 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'établissement Vétérinaire de Skara» 112.»» O 1. La Morve dans la province de Helsingland» 117.»» P 1. L'extension relative des épizooties» 118.»» Q 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 120.»» R 1. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» 120. Vaccination. Tab. N:o 27. Nombre des vaccinés, par préfecture pag. XXXIII.» N:o 28. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXXIII. Autopsies légales.» N:o 29. Résultats des rapports sur les autopsies légales 1862» XXXIV. Pharmacies.» N:o 30. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXVI. Médecins Vétérinaires, Epizooties.» N:o 31. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture» XXXVII.» N:o 32. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XXXVII.» N:o 33. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfecture» XXXVIII.» N:o 34. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1862» XXXVIII.»» S 1. Aperçn des travaux du Conseil supérieur de santé» 120. Tryckfel. Sid. 66 rad. 3 nedifrån, kol. 16 står 2,161 läs 3,185.

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i Riket under år 1862 hvilken, såsom bidrag till Sveriges officiela statistik, Collegium nu till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnar, innefattar, enligt den uti föregående berättelser följda plan, nedannämnde serskilda afdelningar: 1. Civila sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. 2. Besigtningar å Beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd för resor, skapet. 6. Medico-legala förrättningar. 10. Öfversigt af Sundhets-Collegii 3. Arméens och flottans sjukvård. 7. Apoteksväsendet. embetsverksamhet. Sundhets-Collegii urtd. berättelse för år

10 2 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Norrbottens och Jemtlands län. 1. Civila sjukvården.*) Såsom tillagg till förut lemnade topografiska redogörelser, har Collegium ansett följande uppgifter om tjenstedistrikternas naturbeskaffenhet och hos invånarne förekommande stationära sjukdomar här böra upptagas. Norrbottens län. Neder-Kalix provincialläkaredistrikt**) utgöres numera af Neder- och öfver- Kalix socknar med omkring 13,000 invånare, hvaraf 8,000 tillhöra förstnämnda församling. "Befolkningen är nykter, fridsam och redbar; brottmål förekomma ytterst sällan vid domstolarne, med undantag af skogsåverkans-mål. Männens vinterdrägt är för klimatet ganska lämplig; på fötterna begagnas s. k. pjexeskor, ett slags stöflor, i hvilkas botten, som ej är försedd med sula utan utgör en omedelbar fortsättning af ofvanlädret, ligger ett tjockt lager af fint hö, hvilket äfven sträcker sig uppåt benet, skaften räcka stundom till midten af låret, och äro genom indränkning i tjära och skälspeck fullkomligt vattentäta; pelskläder äro så allmänna, att ett ordspråk betecknar en riktig utfattig, såsom "den der ej äger ens en fårpels". Qvinnornas klädsel, under hela året nästan lika, är deremot alls icke beräknad mot kölden. Utom linnet begagna de blott en kalfskinnskjortel, betäckt af en dylik utaf bomulls- eller ylletyg, utom vid högtidliga tillfällen då ett hufvudkläde, kort lifstycke samt kängor fullända deras toilett. Bränvinssuperiet är här ej serdeles stort och med undantag för marknadstiden, ser man nästan aldrig någon öfverlastad. Kaffekonsumtionen har deremot under sednare åren stigit till en otrolig grad, och man må inträda vid hvad tid som helst på dagen äfven i den uslaste koja, alltid finner man kaffepannan på spiseln; ett afslag på en erbjuden kaffekopp, väcker hos dess innevånare den största förvåning. Vid kaffets kokande tillsättes alltid salt, på icke få ställen äfven kamfer eller dyfvelsträck. Allmogens föda utgöres af kornbröd, tunnt som löf och snarare torkadt än gräddadt, af salt och färsk fisk samt tätmjölk." Ibland för orten "endemiska sjukdomar nämnas såsom allmänt förekommande skrofler, hvilka anses till stor del härleda sig från allmogens ytterliga van vård af sina barn, dels äfven från de osunda boningarna. (Skrofulösa keratiter och conjunctiviter hafva varit synnerligen talrika under våren). Efter puberteten synes lidandet hos de flesta hafva upphört, ty tuberkulos är ytterst sällsynt. Bleksot förekommer ofta, till och med hos 8 till 9-åriga flickor; men ännu allmännare äro cardialgiska symptomer hos både manliga och qvinliga befolkningen, säkerligen en följd af det ymniga kaffedrickandet. Så väl här som i öfriga Norrbotten förekommer benickemask så allmänt, att man åtminstone här torde kunna antaga att hälften af innevånarne äro deraf besvärade; likväl synes det obehag den förorsakar, hos de flesta vara af föga betydenhet. Skälet till denna allmännelighet är efter befolkningens åsigt att söka hos den mängd rå fisk (s. k. graffisk) synnerligast lax som under sommarmånaderna förtäres. Man påstår här, att främling, som lefvat här de 8 vintermånaderna, ej blir lidande af mask, under det att den, som här tillbringar den korta sommaren, kan vara viss att medföra honom till södern. Att uppgifva graffisken såsom ensam orsak till masken, torde dock ej vara rätt, ty nybyggarne i Lappmarken och på gränsen dertill, förtära ännu mera rå fisk, utan att lida af mask; förr torde skälet vara att söka i dricksvattnets dåliga beskaffenhet." (Biträd, läk. Landgren). Jemtlands län. socken i Helsingland. Wemdalens distrikt***) "omfattar hela provinsen Herjeådalen samt. Ytter-Hogdals Dess största areal upptages af fjell, tall- och granbeväxta berg och dalar, åsar, ofruktbara hedar samt kärr och myror, bidragande orsaker till klimatets fuktighet och kyla. allmänna landsvägen på långa sträckor mer eller mindre härjade af eld. Skogarna äro utefter Den fåtaliga befolkningen bor i byar, som mest belägna utmed vattendragen, med långa afstånd från hvarandra, uppstått på de ställen, der *) Referent: Medicinal-Eådet Wistrand. **) Jemför Collegii Berättelser 1851 sid. 6; 1855 sid. 8 och 1856 sid. 7. *") Jemför Collegii Berättelser 1851 sid. 23; 1855 sid. 10; 1859 sid. 8 och 1861 sid. 71.

11 Året Civila sjukvården. Topografi. Jemtlands län. 3 det varit möjligt att med odlingsarbete aftvinga den magra jordmånen en njugg afkastning. Kornet, det enda sädesslag som odlas, slår som oftast felt, mest till följe af den vid bergningstiden vanligen inträffande nattfrosten. Bristen måste fyllas med säd från Jemtland och Helsingland. Af rotfrukter odlas potatis på de ställen, der en derför passande åkerjord genom ett undantagsvis lyckligare läge är mindre blottställd för frost. Åkerbruket betraktas af folket till följe af sådana ogynnsamma naturförhållanden som en föga lönande binäring, hvarföre det jordegande antalet af invånarne nästan uteslutande lefver för och af boskapsskötseln. Men dessutom har på sednare åren skogsindustrien utgjort en inkomstkälla för provinsen, serdeles för Svegs härad, dels genom influtna medel för försåld skog, dels genom i stor skala beredt tillfälle till arbetsförtjenster vid timmerafverkningen, hvilka kommit icke blott Herjeådalare, utan äfven arbetssökande från andra orter, mest Wermland och Norge, till godo." "Den största bland Herjeådalens byar är Wemdalen, belägen i Hede härad invid Jemtländska gränsen på en slätt, som, genomskuren af en om sommaren utsinande arm af Wema-ån, utom byns bebodda område åt söder och vester fortsattes af en ljunghed, som närmast är begränsad af småskog och derbortom af skogshöjder, och är åt Jemtlandssidan instängd af det nakna Wemdalsberget, åt norr af höga skogbeväxta berg. Den sålunda på alla sidor mellan berg och skogshöjder inklämda byn visar sig, antingen man närmar sig från Jemtland eller Helsingland, med sina timrade gårdar och kojor i spridd ordning glest grupperade omkring den gråa sockenkyrkan och klockstapeln, såsom läggande på botten af en kettildal, och gör med sin smutsgrå färgton och ruskiga utseende ett dystert intryck. Wemdalen, som hittills varit station för provincialläkaren, har apotek, postexpedition samt en handlande och anses derföre vara provinsens hufvudort; oaktadt sitt excentriska läge, som bidrager att isolera byn från förbindelsen med den öfriga provinsen i kommercielt och flera afseenden." "Allmogens lefnadssätt är i allmänhet afpassadt efter tillgångarna; födan mest bestående af tunnbröd af kornmjöl, sur mjölk, smör, miss-smör, sur ost och, allt efter omständigheterna, härsken sill, torkadt och salt kött och fisk. Ett renligare och sundare beredningssätt af födoämnena vore önskvärdt. Efter slagt upphänges köttet äfvensom fisk i stugutaket, blir surt och skämmer luften i stugan. Inom provinsen finnes intet bränneri, ingen krog; lönnkrogar sägas existera, men jag har mycket sällan sett någon beskänkt eller öfverlastad person i Herjeådalen, ehuru jag öfvervarit en marknad i Wemdalen och bevistat åtskilliga bröllop. Äktenskapen ingås tidigt. Kaffedrickandet är allmänt äfvensom bruket att starkt salta kaffet, så att det, försatt med socker, har någon likhet med en salmiaklösning med lakrits. Att röka stark norsk rulltobak är i lika grad mycket omtyckt af båda könen. I vext, kroppsbyggnad och ansigtsbildning har Herjeådalaren ingenting för honom egendomligt. Han är, på allmogens ståndpunkt, ganska upplyst samt redbar och välsinnad; men, utrustad med ett öfvervågande flegmatiskt temperament, är han föga benägen att, utan någon serskildt verkende stimulus, med uthållighet använda sina krafter på arbete. I Lillherrdalen, enligt traditionen Herjeådalens först brutna bygd, hvars innevånare likväl för närvarande lära befinna sig på en lägre civilisationsgrad än det öfriga Herjeådalens, skall folklynnet vara något obändigt. Allmogens klädedrägt börjar numera bli föga originell, sedan den förr allmänt brukliga röda yllemössan i sockertopps-fason och kortbyxorna af fårfällar med ullen utåt, eller af beredd ren- eller elghud, alltmera börjat undanträngas af ett modernare klädsnitt, och till följe af kringresande vestgötehandlandes oförtrutna bemödanden att sätta allmogen i tillfälle att, om också på kredit, följa med sin tid. Den nyare moden, införd öfver Helsingland, har mest gjort sig gällande i sydöstra Herjeådalen eller Svegs socken, då deremot folket i Hede mera vidhåller det gamla. Vintertiden begagnas mycket allmänt lappskor och pelsar af hundskinn, och för att efter döden tjena till sådant ändamål, underhålles vid många gårdar ett större antal hundar. Alla Herjeådalingar äro i likhet med bruket i Dalarne och i Norge, beväpnade med en tälgknif i en slida af läder eller messing, som beständigt bäres vid en omkring lifvet fästad läderrem. Förr var det mera allmänt att fähuset ("fjäset") såsom bostad

12 4 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtland. inrymde jemte boskapen äfven hela hushållet; numera är det blott fattigare hushåll som bo på sådant sätt. Boningshusen lemna mycket öfrigt att önska, i det de i allmänhet äro, genom fel i upptimring och inredning, dragiga genom både golf, väggar, fönster och dörrar. Innanfönster saknas nästan allestädes, hvarifrån icke heller "provincialläkarerummet" i Wemdalen gör något undantag, ehuru Herjeådalens klimat och de sin bestämmelse så illa motsvarande jernspislarne göra innanfönster mycket behöfliga. Vid jemförelse vill dock synas, som skulle folket på sednaste tiden börjat att vid uppförandet af sina bostäder fästa något afseende vid helsans fordringar. Hvad eldstad beträffar, så finnes i dagligstugan en af gråsten uppförd spisel, der maten tillredes, samt bakugn af samma byggnadsämne; men derjemte begagnas i stugan och, der en eller flera kammare dessutom finnas, äfven i dessa, såsom värmapparater, gjutna tackjernskaminer. Dessa förskrifva sig icke från det inom Herjeådalen belägna Ljusnedals bruk, utan från Norge, der sådana lära nästan uteslutande begagnas. Det os, de medföra, förorsakar här en dervid ovan person hufvudvärk, men de medföra äfven olägenheten af en högst ojemn temperatur i rummet. Kakelugnar finnas för öfrigt i hela Herjeådalen ännu icke flera än två, båda i Sveg. Orsaken till denna brist är att ingen tillgång på användbara materialier till tegel och murbruk lärer finnas inom provinsen. Möblerna i folkets boningar utgöras af en (dock ofta väggfast) säng med halmbädd och fårskinnsfällar, ett skåp, ett bord, långsäten och pallar. Till sängställen åt små barn nyttjas icke vaggor, utan barnet bäddas i en låda eller korg, som, fästad vid ett från taket nedhängande tåg, försättes i pendelrörelse. Folket tyckes i allmänhet icke anse renlighet inom hus vara ett vilkor för sin trefnad. Sommartiden stå byarne nästan öde, emedan både gamla och unga då vistas med kreaturen i de ofta 2 ä 3 mil från hemmet i skogarna belägna fäbodarna, dit de begifya sig i slutet af Maj eller början af Juni, och hvarifrån de icke återvända förrän i slutet af September." "Folkets härdade lefnadsvanor blottställa dem mindre för akuta inflammations-sjukdomar vid inverkan af orsaker, som eljest dertill skulle gifva anledning. Men reflexen af sådana orsakers inflytande på organismen, yttrar sig hos Herjeådalens innevånare i form af den allmänt förekommande kroniska rheumatismen. Vidare förekommer lika allmänt kronisk gastritis och förklaras i pathogenetiskt afseende af den sura mjölken som hela året om utgör en daglig föda, och förtärandet af sura, skämda, näringsmedel för öfrigt. Till den kroniska rheumatismens orsaker räknar jag utom klimatet den anmärkta felaktiga beskaffenheten af bostäder, vadandet i kallt vatten samtidigt med cireulationens och transpirationens ojemt ökade verksamhet vid slåtterarbetet i myrorna, samt förbiseende af helsans fordringar i afseende på beklädnad; som exempel hvarpå kan anföras mångas ovana att, utan afseende på vinterkölden, från värmen i det eldade fähuset springa halfklädda och barfotade öfver den snöbetäckta gården till stugan. Det är sällsynt, att rheumatismen afficierar ledgångarna; några gånger har den uppträdt i form af otitis och sclerotitis. Såsom metastatisk lokalisatioii af den kroniska rheumatismen, har jag ock uppfattat de flesta fallen af den chroniska blåshalsinflammation, som, vanligen förenad med inflammation af prostata och mest förekommande hos gubbar, flera gånger varit föremål för min åtgärd. I afseende på behandlingen har kinasaltet i allmänhet visat sig verksamt mot den chroniska muskelrheumatismen, men dess therapeutiska nytta har i de flesta fall varit blott öfvergående, emedan sjukdomens ursprungliga orsaker fortfarande fått verka. Hos Herjeådalens lappbefolkning förekommer endemiskt chronisk conjunctivitis såsom uttryck af det irritations-tillstånd som framkallas och underhålles af den beständiga röken i kåtorna, och man träffar här många ålderstigna lappar, hos hvilka sjukdomen bland sina följder småningom medfört synens totala förlust. Lika allmän som denna conjunctivitis är bland lapparna, lika sällsynt är det, att en lapp söker bot emot sin ögonsjukdom, hvilken han tyckes anse som ett nödvändigt ondt.'' (T. f. Prov.-läk. Piscator). Gefleborgs län. Hudiksvalls stad*), "belägen i Norra Helsinglands skärgård, är hufvudsakligen bygd på en smal ås, begränsad i norr af en f. d. hafsvik numera en insjö, kallad "Lilla fjärden", i söder af en *) Jemför Coll. Berättelse år 1851 sid. 43 och år 1853 sid. 17.

13 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Helsingland. 5 större, "Stora fjärden" benämnd, samt i öster och vester omgifven af mindre bergshöjder- Längs stränderna af nämnde fjärdar utgrena sig byggnadstomterna, så att staden, sedd i fogelperspektiv, har formen af ett X. Läget är i sanitärt hänseende särdeles fördelaktigt Lilla fjärdens lågländta lerhaltiga stränder lemna likväl en ganska dålig byggnadsgrund. Också äro här de flesta byggnader uppförde af pålverk. Kyrkan och bryggeriet äro stadens enda stenhus. Boningshusen hafva nästan utan undantag ett anspråkslöst utseende och en föga konfortabel inredning. Gatorna äro i allmänhet regelbundna, men lemna med hänsyn till planering, stenläggning och rännstenar åtskilligt öfrigt att önska. Emedlertid lära på sednare tider många förbättringar i det hänseendet vara vidtagne samt ännu flera att förvänta. För trädgårdsplanteringar och promenadplatser är ännu föga sörjdt. Genom vestra delen af staden är nyligen anlagd en kanal, sammanbindande stora och lilla fjärden. Kanalen är tillgänglig för 2 å 3 fot djupgående farkoster, samt till hufvudsaklig del försedd med murar af tuktad gråsten, öfver densamma leder 4 broar (3 af trä och en af sten). Vid stranden af stora fjärden äro med betydliga omkostnader uppförde beqväma allmänna lastningsbryggor för ångbåtar och mindre fartyg. Hamnen rymlig och säker med god ankargrund samt genom en lätt segelled tillgänglig för 28 ä 30 fot djupgående skepp. Vid stadens sydvestra hörn samt på en byggnadsgrund, hufvudsakligen inkräktad från stora fjärden, är på sednare tider anlagd stationsgården för Hudiksvall Forssa jernväg. Stadstomterna upptaga en area af 868,153 qvadratalnar, gårdarnes antal är 386; den till staden donerade jorden utgör 446 tunnland i åker och äng, belägen inom \ mils afstånd. I staden finnes 2 skeppsvarf, 1 mekanisk verkstad med gjuteri, 1 snus-, 1 färgeri-, 1 garfveri-fabrik samt 1 större ångbryggeri. Dricksvattnet i staden hemtas hufvudsakligen från brunnar samt är i allmänhet oklanderligt. Klimatet är friskt och i förhållande till det nordliga läget temligen mildt. Stora och hastiga vexlingar i temperaturen inträda ofta under dygnet vid vindförändringar. Folkmängden vid 1862 års slut utgjorde mankön 1,308, qvinkön 1,499, tillsammans 2,807. Ungefär J af befolkningen utgöres af fiskarefamiljer, som under sommarmånaderna vistas i skärgården. Resten deremot består af en brokig samling af allehanda nationaliteter, företrädesvis Wermländningar och Dalkarlar, egentliga infödingar äro till antalet jemförelsevis få. I staden finnes 47 handlande samt 66 handtverkare utom gesäller och lärlingar. Hudiksvalls innevånare förete i klädedrägt, seder och lefnadssätt inga egendomligheter. Äfven här ser man qvinnor af alla åldrar och stånd utstyrda med väldiga krinoliner, till föga fromma för välbefinnandet Bland befolkningen råder allmänt välstånd; få kunna med skäl kallas rika, men, också finnas nästan inga fattiga. De bättre lottade föra måhända en något hög diet; arbetaren lefver i allmänhet godt. Kaffe är för alla en älsklingsdryck. Supen föraktas ej heller. Allmogen tager sig gemenligen ett godt rus vid sina besök i staden." Beträffande endemiska sjukdomar, namnes att "af elephantiasis som förekommit i Hudiksvall, finnes för närvarande i staden ingen dermed behäftad. Tuberkulosen är särdeles allmän bland både äldre och yngre, synnerligast qvinnor. Skrofulösa sjukdomsformer, såsom körtelsvullnader, otiter, oftalmier, hud-, ben- och ledgångs-affectioner förekomma ej sällan. Frossan skall äfven här på sednare tider blifvit hemmastadd. Allmännast äro kroniska magkatarrher och bleksot?' (Stadsläk. Ekman). Stora Kopparbergs län. "Nås distrikt*) består af 2 tingslag; det öfre innehållande 3, det nedre 4 socknar, med en folkmängd af ungefär 22,000 menniskor. Det är beläget utefter Vestra Dalelfven och har en utsträckning från n.v. till s.o. af omkring 20 mil De flesta byar ligga utefter elfven, der landet är uppodladt; för öfrigt består det till större delen af skogar, berg, myror och mossar. I de skogar, som gränsa till Wermland, bo finnar, hvilka hafva sitt ursprung från Savolax.- Innevånarnes föda utgöres af hafrebröd, blandadt med litet råg, välling, till hvilken om sommaren i stället för mjölk, användes hvetmjöl; gröt och potatis samt mjölk. Då kött någon gång ätes, är det saltadt eller rökt Kaffe fortares icke så mycket här, *) Jemför Collegii Berättelse år 1851, sid. 48.

14 6 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Dalarna. som på andra ställen, men väl bränvin. Folket är af ett fredligt sinnelag, om icke bränvinet ibland sätter det i gäsning, samt till förståndet inskränkt. Det är storväxt och starkt. Nationaldrägten är ännu alltjemt i bruk. Om sommaren flytta de flera mil in i skogarne till sina fäbodar med boskapen, och gå endast hem ibland för att skörda. Ifrån Malungs och Äppelbo socknar gå de mycket ut att handla, emedan jorden ej kan föda dem och arbete saknas. Finnarna bo i rökstugor och hafva ingen nationaldrägt. Flere jernbruk, hvaraf dock några äro nedlagda, och en tobaksfabrik finnes inom distriktet. Några för orten endemiska sjukdomar finnas icke, om ej dit får räknas den i alla socknar gängse magsyran. I Säfsnäs, hvars allmoge endast utgöres af finnar, är dock denna sjukdom mest hemmastadd." (Prov.-läk. Westman). "Mora nybildade provincialläkare-distrikt*) omfattar Mora, Orsa, Sofia Magdalena, Wenjan, Elfdalen, Särna och Idre socknar med en folkmängd af omkring innevånare. Det gränsar i nordvest till Norge, i vester till Westerdalarne, i norr till Herjeådalen, i öster till Helsingland och Ohre socken och i söder till Rättvik och Leksand. I längd utsträcker sig distriktet öfver 20 mil och i bredd omkring 10 mil. Särna socken är genom en obebodd skogshöjd af 6 mils bredd skiljd från Elfdalen. Detta gör, att föga gemenskap eger rum mellan Särna och öfriga socknar inom distriktet, förutom vintertiden då stora vintervägen från Röras till öfre Dalarne går genom Särna. Befolkningen är i allmänhet trög och lättjefull, då nöden ej tvingar dem att med mera ifver arbeta. Sedan numera tillfälle till arbetsförtjenst genom de stora skogsafverkningsbolagen blifvit betydligt ökad, hafva utvandringarne om somrarne ganska mycket aftagit. Dessutom har allmogen med mera omsorg börjat sköta sin jord och äfven uppodla nya sträckor, så att redan i många byar spanmål fås äfven till afsalu. Genom uppodlingen af myror och träsk, har äfven kölden betydligt minskats, så att sällan numera frost förstör bondens förhoppning. Hade ej bonden här uppe sin jord så splittrad, en del i den gamla byn och en del vid deras fäbodar, som stundom ligga 2 å 3 mil aflägsna och mellan hvilka ställen han flyttar 3 4 gånger om året, skulle han i allmänhet vara välbergad. Men detta oupphörliga flyttande af kreatur och bohag, ökar anledningen till och behaget för ett kringvandrande lif, hvilket sedan århundraden tillbaka varit dalkarlens största fel. Bondens föda utgöres till största delen af salt strömming, potates och s. k. tunnbröd, bakadt af blandadt korn-, ärt- och rågmjöl, och ojäst, samt mjölk och gröt. Kaffe förekommer numera nästan i hvarje stuga; bränvinssupande är särdeles allmänt så väl bland karlar som qvinnor; dessa båda sednare omständigheter bidraga väl hufvudsakligast till den betydligt ökade sjukligheten hos allmogen. Magkatarrher och chloroser äro också lika gängse här som i de mest befolkade städer. Såsom förtjenst för orten förekomma en mängd slöjder, hvari dalkarlen visar både sin händighet och sitt medfödda goda mekaniska hufvud. Inom Mora socken göres ur, korgar, messingskammar; inom Orsa socken göras slipstenar i otrolig mängd. Detta sistnämnda handtverk inverkar emedlertid högst skadligt på folkets helsa, isynnerhet som de ofta till 4 ä 5 personer i en låg och liten stuga sysselsätta sig dermed och både dag och natt insupa det med små stenpartiklar inmängda dammet. Också är tuberkulos och lungbölder med följande plitisis endemisk i Orsa. Männer vid års ålder se ut som års gubbar och sällan uppnår någon en ålder af 50 år. Och likväl är folket storväxt och kraftigt och skulle säkert utan dessa olyckliga sysselsättningar vara friskt och raskt. I Wenjan och Elfdalen göras mest laggkärl. Beqvämlighet och trefnad inomhus har allmogen häruppe ej den minsta aning om. Hos ingen, ej ens den rikaste, finnes flera än ett rum, som tjenar både till kök, sofrum, arbetsrum och mången gång äfven till fähus. Snygghet fråga de ej efter. Detta är dock något olika i de serskilda socknarna; så utmärker sig allmogen inom Sofia Magdalena socken serskildt för osnygghet, så att man omöjligt utan största vämjelse kan gå in hos dem. Kroniska hudsjukdomar äro till följe deraf högst allmänna. Ibland endemiska sjukdomar nämnas den kroniska gastritis, beroende dels på det ojästa brödet, som här ständigt fortares, dels på det myckna kaffedrickandet och brän- *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 45.

15 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Dalarna. 7 vinssupandet; vidare inom Orsa socken tuberkulos och lungbölder, tillfölje af folkets sysselsättning med slipstenshuggning. I Mora socken uti byarne kring Siljan anses dysenteri endemisk, men under förlidet år förekommo deraf endast omkring 10 fall, hvaraf 4 slutade med döden. Till ingen af de insjuknade var jag kallad, utan har jag af pastors-embetet härom blifvit underrättad." (Prov.-läk. Blomberg). Leksands extra provincialläkare-distrikt*), hvilket nyligen blifvit afskildt ifrån det förut hela Ofvan- och Nedan-Siljans fögderiet omfattande Rättviks-distriktet, utgöres för närvarande af socknarne Ore, o.,. Rättvik, Leksand och Ahl inom Nedan-Siljans fögderi samt Gagnefs socken af Säthers fögderi, med en folkmängd af 34,492 menniskor. "Distriktet sträcker sig från sydvest till nordost omkring 11 mil i längd på östra sidan om sjön Siljan, hvilken beröres af Leksands samt en mindre del af Rättviks socknar; och är denna i grannskapet af Siljan belägna del den tätaste bebygda, då deremot uti den öfriga delen byarne, ehuru här och der ganska stora, ligga på betydliga afstånd ifrån hvarandra. Landet är till sin natur omvexlande med temligen stora slätter, dalgångar och berg, hvilka sednare äro beväxta med skog, som dock nu småningom utrotas. Vattendrag och sjöar finnas i mängd, bland hvilka utom Siljan må nämnas Insjön på gränsen af o Ahl och Leksand, Ljugaren i Rättvik, Amungen i Rättvik och Ore på gränsen till Helsingland, samt Ore-sjön, hvilken utgör de omkring densamma grupperade byarnes nästan enda kommunikationsmedel med hvarandra och kyrkan under alla årstider. Vägarne inom distriktet äro i allmänhet af mindre god beskaffenhet, och kunde en tid förliden vår på vissa ställen ej utan någon fara för lif och lemmar passeras. Jordmånen är i allmänhet mager och består till större delen af fin sand. Åkerbruket är i allmänhet på låg ståndpunkt, ladugårdsskötseln vanvårdas. Mest brukliga sädesslag äro korn och hafra, hvarjemte odlas något råg och hvete, för öfrigt mycket potatis och ärter. Det osmakliga "ärtbrödet" är en ganska vanlig helgdags- och kalas-spis för allmogen. I sitt hvardagslag lefver allmogen mest på gröt, tunnbröd, salt strömming, potatis antingen doppad i laken efter strömmingen eller i sällskap med denna och dylikt. Gammal ost och sur mjölk, insamlad i fäbodarna och förvarad långt in på våren, äro ock vanliga beståndsdelar af födan. I de gårdar som ej äro allt för fattiga, får man dock vid slagttiden se, ofta ganska mycket, kött upplagdt på stänger i stugutaket till torkning för familjens framtida behof. Till dryck begagnas svagdricka, illa beredt och öfverallt antingen färskt eller surt. Kaffeförbrukningen är på olika orter inom distriktet högst olika, så att medan i den ena byn kaffe fortares till öfvermått, det i en annan icke alls begagnas, om icke såsom en rar helgdagsdryck. Bränvin åter fortares öfverallt gerna, af så väl män som qvinnor, äldre som yngre, och icke sällan till öfvermått. Byggnadssättet, är dåligt; gårdstomterna äro gemenligen små och tätt kringgärdade af bonings- och uthus, hvarigenom äfven i fritt och öppet belägna byar, tillgången på ren luft blir otillräcklig. Bostaden består af en stor stuga med en liten kammare, men hela familjen bor dock i stugan. Rummen äro låga, men temligen väl upplysta, ty bruket fordrar fenster på två väggar. V r id snyggheten inomhus är mycket öfrigt att önska. Allmogens klädedrägt består med högst få undantag af de för hvarje socken egendomliga nationaldrägterna; i Ahl äro dock alla karlarna "slimsklädda'' med långbyxor och lång vadmals- eller klädesrock med dubbla knapprader. En vigtig del af allmogens ekonomi utgöres af vinterkörslor, dels med malm, dels för den i stor skala bedrifna skogsafverkningen. Det är ock på orten en allmän mening att en barvinter är lika olycklig som ett missväxtår. Bland endemiska sjukdomar nämnas Strama som jag observerat hos några qvinnor, från Gagnefs och Åhls socknar; men i Leksand träffas sjukdomen särdeles ofta hos både äldre och yngre qvinnor, så att jag sett den i alla grader af utveckling, från en obetydlig ansvällning å nedra delen af halsens framsida, till stora knöliga svulster, sträckande sig å ena eller båda sidorna af halsen bort under underkäksbenets vinkel. Af rödsot, hvilken räknas till här endemiska sjukdomar, anmäldes under detta år blott ett fall. Bleksot och anemi förekomma mycket allmänt och torde orsakerna väl här som annorstädes vara af *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 45.

16 8 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermland. många slag, dock torde de förnämsta vara ofta repeterade åderlåtningar, talrika barnsängar och långvarig (ä la regie 2 ä 3 års) digifning hos de äldre, bland de yngre, små och låga (by-)skolrum, samt ansträngning med arbete under, äfven före, utvecklingsperioden. En mäktig orsak är öek den allmänt förekommande magsyran, med hvilken vanligen laboreras så länge, till dess ingen mat vidare fördrages. Denna åter torde väl hafva sin näring uti den enformiga illa lagade födan, det sura drickat, och den myckna tobaksförbrukningen, hvilken sednare försiggår medelst rökning af "långtobak", ur korta jernsnuggor, hvilka flitigt begagnas af både karlar och qvinnor, dels medelst snustuggning, som också är ytterst allmän. De ofta förekommande lunginflammationer och rheumatiska affektioner torde böra tillskrifvas mera folkets råa lefnadssätt, än andra orsaker. Så är t. ex. ej ovanligt att träffa personer sofvande under bar himmel vintertid, och ganska vanligt att strumporna, direkte komna från tvättbaljan, pådragas till torkning på benen under färden till eller uti kyrkan o. s. v." (Extra prov.-läk. Leffler). Wermlands län. "Näs provincialläkare-distrikt *), som i början af år 1862 afskiljdes från Carlstads distrikt, utgöres af hela Näs härad och innefattar 10 socknar med en folkmängd af något öfver personer. Såsom kändt är, begränsas detsamma, såsom bildande en i Wenern utskjutande landtunga, från 3 sidor af denna sjö; i norr och nordvest vidtaga Grums socken samt Gillberga och Åmåls läkare-distrikter. Med undantag af de 2:ne nordligast och nordvest om Byelfvens vattendrag belägna socknarne, som bära stämpel af Wermländsk bergsbygd, utgör distriktet ett slättland, synnerligast sedan större delen af skogen blifvit ödelagd och skogsmarken efter hand mer och mer odlad. Trakten genomskäres af ett temligen betydande vattendrag, nemligen Byelfven, som stryker i nordostlig riktning och här bildar en ej obetydlig insjö. Dessutom finnes en mängd bäckar, som omnämnas, enär de genom sitt trånga utlopp i Wenern och deraf beroende mycket vexlande vattenstånd och öfversvämningar märkbart inverka på sjukdomsförhållandet i angränsande bygder. Den hufvudsakliga, man kan säga nästan uteslutande näringsgrenen, är landtbruket, som här är högt uppdrifvet och af en fördelaktig jordmån gynnadt, så att äfven i medelmåttigt goda år långt mera produceras, än för orten göres behof. En följd häraf är en i allmänhet rådande välmåga, som äfven sträcker sig till den arbetande klassen, hvartill ock egendomsegarnes godhet emot underhafvande i icke ringa mån bidrager. Allmogens föda utgöres hufvudsakligen af rågbröd, potates, sill och s. k. skrädraalet hafremjöls-välling samt vissa tider färsk fisk; animalisk föda liksom mjölk, förekommer endast vid högtidliga tillfällen och på den förmögne bondens bord. Såsom dryck begagnas svagdricka; bränvin täres här liksom annorstädes emellanåt till öfvermått. Kaffet är så allmänt i bruk, att när helst man besöker allmogen, denna föda serveras. Folklynnet är mildt och fogligt; men ordningssinne och arbetsförmåga finnes ej här i samma grad, som hos bergsboen; till växt äro de medelmåttiga och i allmänhet sent utvecklade. Vid klädedrägten intet att anmärka. Bland endemiska sjukdomar namnes i främsta rummet frossa, som utefter de nämnda vattendragen är så allmän, att nära hälften af derinvid boende allmoge under våren, sommaren och hösten deraf angripas. Den börjar vanligen med qvartan- eller tertian-typ och slutar med quotidian, recidiverar naturligen ofta, då samma sjukdomsinflytelse qvarstår, och efterlemnar anemi och Morhus Brigthii. Här liksom på andra orter är den kroniska magkatarrhen, vanligen kallad "sug i bröstet", under vexlande former gängse och i samband dermed stående bleksot hos qvinnan. På magsår har endast i 2 fall diagnos med bestämdhet kunnat göras liksom äfven 2 fall af magkräfta, begge hos gamla personer, förekommit. Den kroniska rheumatismen är ock så allmän, att den gerna hit kunde räknas." (Prov.-läk. Grafström). "Sillbodals distrikt**) består af hela Nordmarks härad, innefattande Jernskogs, Skillingmarks, östvallskogs, Töksmarks, Holmedals, Karlanda, Fogelviks, Sillbodals, Silleruds, Blomskogs och Trankils socknar med en folkmängd af omkring innevånare. I vester gränsar distriktet till Norge, i norr och nordost *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 57. ") Jemför Collegii Berättelse år 1859 sid. 11.

17 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermland. 9 till Jösse, i öster till Gillberga härader och i söder till Dalsland; dess största längd från norr till söder är 9 mil, dess största bredd från öster till vester 6 mil. Längs genom distriktet från norr till söder löpa 3:ne lägre bergsryggar, hvilka leda sitt ursprung från Kölen och i de mellan dem belägne dalsänkningarne upptaga en mängd större och mindre vattendrag, hvilka alla taga sitt lopp åt söder till Dalsland och utfalla i Wenern. Trävaruhandel på Norge har hittills utgjort och utgör ännu innevånarnes förnämsta näringsfång, men, sedan skogarne redan börjat att betydligt glesna, har jordbruket, som i dessa trakter länge ansetts såsom en bisak och till följd deraf varit vanvårdadt, under sednare tider genom nyodlingar och ändamålsenligare handhafvande väl förbättrats, ehuru det ännu ej vunnit den utveckling och förkofran, att det med undantag af under för årsväxten serdeles gynnande omständigheter, kan lemna innevånarne tillräcklig bergning; jordmånen är i allmänhet mager och består mest af sand och lermylla, endast i Blomskog, Trankil, Sillbodal och Sillerud anses den vara af någon bättre beskaffenhet. Befolkningen, synnerligen den manliga, är storväxt, rask, liflig och framför allt stolt, så att den ej låter någon ostraffadt förfördela sig, samt röjer i allmänhet till lynne och karakter mycken likhet med sina grannar norrmännen, dock saknar den merendels den uthållighet, flit och omtanka, som här mera än på de flesta andra orter är nödvändig för uppnående af en oberoende och välbergad samhällsställning. Processlystnad och gräl vid domstolen höra till dess svagheter och ej små summor offras årligen på tillfredsställandet af denna åtrå. Skuldsättningssystemet är allmänt inrotadt, hvartill utan tvifvel de många landthandelslägenheterna (stundom 2 till 3 i hvarje socken), der allmogen frestas att ofta till ett öfverdrifvet pris lägga sig till saker, som de eljest skulle kunna undvara, äro en hufvudorsak och enligt min öfvertygelse verka långt mera demoraliserande och ruinerande på befolkningen än den annars med skäl klandrade gårdfarihandeln. Klädedrägten är enkel och anspråkslös; männerne begagna grått, hemväfdt vadmal och qvinnorna hemväfdt ylletyg under vintern och bomullstyg under sommaren. Födoämnena utgöras hufvudsakligen af hafrebröd, sill och potatis samt mjölkmat. Bränvinssuperiet eger väl ännu rum, dock, efter hvad jag erfarit, ej så allmänt som förr, men deremot fortares kaffe så allmänt och till en så oerhörd mängd, att detta missbruk hotar att förstöra allmogens icke blott helsa utan äfven ekonomiska bestånd; det torftigaste fattighjon kan ej undvara denna dryck, utan så långt dess fattighjelp i säd och penningar räcker till, utbytes den i handelsbodarne mot kaffebönor; detta förstörande missbruk påstås hafva kommit från Norge, der en mängd af den yngre befolkningen under sommaren uppehåller sig på arbete, men helt säkert är lättheten, att på kredit och genom byteshandel hos landthanlandena förskaffa sig denna vara, den dertill mest bidragande orsaken. Sparsamhet och en omtänksam beräkning ingå föga i Nordmarksbondens hushållning, utan lefver han i allmänhet öfver sina tillgångar, ehuru hans bostad och öfriga tillhörigheter ej antyda sådant, utan vanligen äfven hos de förmögnare befinna sig uti ett skick, som vittnar om ingenting mindre än slösaktighet eller sinne för trefnad och beqvämlighet. Jernbruk hafva i anseende till ortens aflägsna läge från malmbrotten, först under sednare årtionden här blifvit anlagda och finnas nu till ett antal af sju stycken. Bland här förekommande sjukdomar anses magsyra och bleksot såsom endemiska. Den förra, här kallad "såg eller sog" (sug), förekommer här så allmänt, att nära :del af de personer, som sökt mitt biträde varit dermed behäftade. Barn t. o. m. under 10 år äro ej fritagna från denna sjukdom, och knappast någon bland allmogen, som hunnit öfver 20 år, torde kunna säga sig varit derifrån fullkomligt befriad, dock synes den vara talrikast hos personer mellan år och blifver efter 50:de året sällsyntare. Den yppar sig under flerfaldiga former från den enkla cardialgien till den med sura uppstötningar, halsbränna och kräkningar samt oförmåga att tåla maten förenade kroniska gastriten. Till magsår och magkräfta har jag dock här ännu ej sett något fall utbildadt. Den synes ej företrädesvis angripa något kön, utan uppträder lika talrikt hos det ena som det andra. Sedan bränvinssuperiet blifvit mindre allmänt och hvarda^lio-t, kan man väl numera ej antaga detta såsom den hufvudsakligaste orsaken till sjukdomen, men torde deremot Sundhets-Colkyii und. berättelse för år

18 10 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Upland. till största delen kunna skrifva den på räkningen af det allmänna tilltagande kaffedrickandet, hvilket i förening med den magen öfverlastande men mindre närande födan samt det så väl bland qvinnor som män allmänna bruket af tobak, hvilken under form af rulltobak än tuggas, än sönderhackad rökas i små korta oftast sura lerpipor, måste i hög grad bidraga till framkallandet deraf. Näst magsyran har bleksot utgjort den talrikaste sjukdomsformen. De flesta fallen hafva varit unga flickor från 15 till 25 års ålder, men äfven hos yngre karlar har jag någon gång kunnat påträffa sjukdomen; t. o. m. gifta hustrur mellan 30 och 40 år hafva ej yarit fritagna från densamma. Orsakerna till denna såsom det tyckes äfven bland allmogen tilltagande sjukdom torde äfven få, till en stor del åtminstone, sökas i kaffedrickandet, ehuru jag stundom haft den sorgliga erfarenheten, att osedlighet och hos en del karlar utöfvandet af hemliga laster fört sjukdomen med sig i släptåg. Hos de gifta qvinnorna har jag ej sällan funnit orsaken ligga i det bland allmogen rådande bruket att allt för länge, stundom 3 till 4 år, fortsätta digifningen åt sina barn; att orsaken verkligen legat i detta förhållande, har jag så mycket mera kunnat öfvertyga mig om, som sådana personer efter barnens afvänjande ganska snart och ofta utan någon slags annan behandling tillfrisknat." (Prov.-läk. örtengren). Upsala län. I Dannemoratrakten *) visa sig frossor årligen och kunna anses för orten endemiska. "Utan tvifvel beror detta på de vattenuppdämningar som för bergverkens drifvande så väl vid österby som Leufsta och Gimo bruk här intaga en stor areal och som omkring den egentliga vattenbasinen bilda vidsträckta mossor och kärr. Så väl gruf- som bruksarbetaren är genom arten af sitt arbete lätt utsatt för förkylning; den förre nedhissas efter en lång vandring från sitt hem varm och till och med mången gång svettig till snömassorna på grufvans botten, under det den sednare, arbetande uti blott en fotsid skjorta vid härden, emellanåt söker svalka i den kalla luften i eller utanför smedjans dörr. Såsom en följd af dessa förkylningar äro bröstinflammationer äfven så allmänna, att de kunna räknas till de endemiska sjukdomarna." (Grufve-läk. Hagberg). Stockholms län. Östhammars provincialläkare-distrikt som nyligen blifvit från Norrtelge distrikt afsöndradt, består af Frösåkers och Närdinghundra härader jemte Häfverö och Singö socknar af Wäddö skeppslag, med en folkmängd af ungefär 24,000 menniskor; "det har en betydlig kuststräcka efter Bottniska viken och Ålands haf och består till en del af öar, hvaraf de betydligaste äro Gräsön och Singön; efter kusterna är landet i allmänhet bergigt dock utan betydliga höjder, i öfrigt temligen flackt; norra delen, bestående af Forssmarks, Wahlö och tilldels öregrunds och Börstills socknar, innehåller de betydligaste och vidsträcktaste skogstrakterna, hvilka dock genom bruksrörelsen och export af ved äro starkt anlitade; i allmänhet är landet ej särdeles starkt bebodt, då antagligen arealen utgör mellan 16 och 17 qvadratmil, och folknummern sålunda inemot 1500 personer per qvadratmil. Inom distriktet finnes tvenne städer, Östhammar, hvarest läkare-stationen är, med 584 och öregrund ined 694 innevånare. Jordens fruktbarhet är åtminstone i de närmaste trakterna kring städerne temligen svag. Angående innevånarnes lefnadsförhållanden, har jag ännu ej hunnit göra mig synnerligen bekant; dock tycks allmogen i allmänhet vara någorlunda bergad. Under vintermånaderna hafva flera brännerier varit i gång, hvarutaf tvenne egas af bolag bland allmogen; någon stark fallenhet för fyllerilasten har jag likväl icke försport. Trenne större bruksegendomar, Forssmark, Harg och Skebo äro belägna i distriktet, hvarjemte Gimo bruk, som ligger nära gränsen mot Upsala län, eger betydliga sträckor inom distriktet, när dertill lägges en del större och mindre egendomar, som besittes af ståndspersoner, såsom Lundås, Järinge och Raneholm i Edebo socken, Hagby i Almunge, Runngarn och Norrgarn i Bladåker, Stora Wäsby i Knutby, intaga dessa bruk och egendomar en betydlig andel af distriktets areal, så att de sjelfegande böndernes andel utgör kanske föga mer än hälften. Masugnar finnas, i Almunge *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 74.

19 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Bohus län. 11 Lenna, i Knutby Velnora, i Bladåker Rennedal, i Edsbro en af samma namn. De vigtigaste jerngrufvor som bearbetas, äro Herrängs, Raggarö, Wigelsbo och Börstills grufvor." "Inom Forssmarks socken lärer under en del år frossor varit en stationär sjukdomsform, så att benämningen "långfrossa" der af allmogen är antagen; efter hvad jag hitintills derom kunnat utröna, håller denna långfrossa sig vid åtskilliga i skogstrakterna och i grannskapet af nyodlingar belägna ställen, och gifver endast för kort tid vika för bruket af kinasalt, isynnerhet derföre att rekonvalescenterna sällan kunna iakttaga några dietetiska försigtighetsmått." (Prov.-läk. Blumé). Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad*). Angående följderna för helsotillståndet af den s. k. Gullbergsmossens utdikning och torrläggning, anför Förste Stadsläkaren i Göteborg från förhandlingarna inom dervarande Läkaresällskap följande: "Ett rätt intressant faktum, väl värdt att upptecknas såsom bevis huru förbättrade sanitära förhållanden mäktigt inverka på sjukdomarnas aftagande, framställer sig vid hopräknandet af de under förflutna året anmälta fall af frossa. Sammanställes nemligen detta tal med dem som äro uppgifna under rubriken frossa de 3 föregående åren, så komma på år nära 3,000, 1860» 2,570, 1861» 1,060, men 1862 endast 756. Säkert kan det här märkbara aflagandet under de på hvarandra följande 4 åren icke bero på en tillfällighet. Som bekant alstras frossmiasman öfverallt i stagnerande vatten, uti hvilket organiska ämnen öfvergå till förruttnelse, företrädesvis uti lågländta sumpiga trakter vid flodmynningar i hafvet. Skäligen begrundadt är derföre det antagandet att den s. k. Gullbergsvassen, under den tid denna stod under vatten, lemnade det rikaste bidrag härtill. Den trakt hvarest frossan under vår och höst visade sig med den största freqvens var just den närmast intill Gullbergsvassen belägna, således uti förstaden "Stampen" oeh i boningarna belägna utåt vägen till "Gamlestaden". I den mån som denna sump blifvit afdämd från Göta elf, vattnet utpumpadt och marken torrlagd, har man också undanröjdt förnämsta orsaken till en sjukdom, som flera årtionden tillbaka hejdlöst grasserat i vår stad och från hvilken ett blott högst ringa antal invånare blifvit förskonadt." (Förste Stads-läk. Evert). Strömstads provincialläkare-distrikt **) "består af Wätte, Tanums och Bullarens härader med en folkmängd af ungefär 25,000 personer. Af dessa härader ligga Wätte och Tanum utmed hafvet. Hela distriktet är mycket bergigt med betydliga fruktbara dalgångar. Bergen i Tanum äro nästan skoglösa, men i de öfriga trakterna äro de bevuxna med stora skogar. Innevånarnes föda utgöres hufvudsakligast af råg- och hafrebröd, fisk, så väl färsk som saltad torr, samt potatis och undantagsvis fortares kött eller fläsk. Kaffe fortares mycket, så väl hos ståndspersonerna som allmogen. Blott undantagsvis hafva bönderna bränvin hemma i sin bostad, men så snart de komma till Grebbestad eller till något annat ställe hvarest finnes bränvinsutskänkning, besöka de nästan alltid de förderfliga och olyckliga krogarna och återvända sällan hem, utan att vara rusiga. Bränvin eller cognac uti kaffe är deras älsklingsdryck. Lyxen är i allt mycket utvecklad, hvartill den, af de många landthandlarne härstädes, lätt erhållna krediten, väsendtligen bidrager. För att godtgöra dessa, pantsätta de sina egendomar i hypoteksföreningarne, och när räntan skall betalas, äro de ej förmögne dertill, hvarföre den ena bonden efter den andra får lemna sin gård, på hvilken han för flera år tillbaka godt bergade sig. Ibland endemiska sjukdomar förekommer kronisk magkatarrh allmänt, synnerligast bland qvinnokönet, sannolikt mycket till följe af det omåttliga kaffedrickandet, samt förtärandet af dåligt dricka, och så väl vinter som sommar sur mjölk och andra för helsan mindre nyttiga födoämnen. Bleksot är ej sällsynt så väl bland de vid kusten som inne i landet boende. Skrofler förekomma äfvenledes temligen all- *) Jetnför Collegii Berättelse år 1851 sid. 91, 1852 sid. 11 och 1853 sid. 32. **) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 89, 1855 sid. 19 och 1861 sid. 74.

20 12 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Dahlsland. mänt i hela distriktet, hufvudsakligen yttrande sig i körtelsvullnader och ögonsjukdomar. Skroflernas allmänna förekommande torde till en del få sökas i det myckna fiskätandet samt den osnygghet som råder bland allmogen härstädes och hvilken säkerligen är värre här än i de flesta andra rikets provinser. Dock förekommer äfven skrofler bland ståndspersonernas barn, fastän mera sällan. Spolmaskar förekomma isynnerhet bland barn ganska allmänt." (Prov.-läk. Ingelson). Elfsborgs län. Åmåls provineialläkare-distrikt*) "utgöres af Tössbo och Wedbo härader å Dalso land, med en folkmängd, Åmåls stad inberäknad, af 38,200 menniskor, begränsadt i norr och nordost af Wermland, i söder af Walbo och Nordals härader på Dalsland, i öster af sjön Wenern och i vester af Norge och Bohus län. Af häraderna är Tössbo beläget närmast Wenern och Wedbo närmast Norges gräns. Till sin natur är distriktet, med undantag af den, i förhållande till det hela, obetydliga slättbygden i Tössbo härad vid Wenern och landthöjden ödsköldsmoar inom Wedbo hårad, att anse för en verklig bergsbygd, hvars djupare försänkningar innesluta många större och en stor myckenhet smärre sjöar och kärr samt en mängd stora och små mossar. Jordmånen är af mycket skiljaktig beskaffenhet; i östra delen mot Wenern bestående hufvudsakligen af lermylla och i vestra, "af till större delen sand och andra lösa jordarter, stundom lerblandning, hvaraf följer, att åkerbruk drifves-synnerligast i östra orterna af distriktet med den fördel, att ej obetydliga qvantiteter spanmål, äfven i medelgoda år, kunna till andra orter afyttras. I de vestra orterna deremot, der ännu, oaktadt den på sednare tiden till vansinne drifna misshushållningen med skogarne i åtskilliga socknar, sådana finnas qvar, lefva innevånarne hufvudsakligen af boskapsskötsel och afyttrande af skogsfång, för öfrigt af fraktförtjenst för forsling af i dessa trakter belägna jernbruks effekter; hvarförutan den yngre befolkningen utvandrar på arbetsförtjenst till Norge." "Då inom distriktet det förnämsta utsädet, åtminstone bland allmogen, utgöres af hafre och potatis, följer att innevånarne förnämligast lefva af hafrebröd och potatis samt salt sill; så att kött bland allmogen, äfven den förmögnare delen deraf, nästan aldrig fortares med undantag af vid större gillen och högtider; till och med mjölk är en sällsynt rätt på allmogens bord, emedan den finner större fördel i att afyttra densamma förädlad till smör och ost. Bruket af kaffe är mycket allmänt; bran vinssuperiet har, sedan husbehofsbränningen upphört och ändamålsenliga åtgärder till dess hämmande blifvit i lagstiftningen vidtagna, så betydligt minskats, att det numera hörer till en utomordentlig sällsynthet, att på något afstånd från distriktets stad finna någon menniska öfverlastad. Äfven tyckes allmogen nu hafva kommit till besinning af det förnedrande i denna last, utom i de närmaste intill staden belägna orterna. Innevånarnes gestalt och ansigtsbildning, färg på hår och ögon skiljer sig i allmänhet ej från rikets öfriga innevånare; hufvuddraget är förnämligast det ljuslagda. Folket inom Wedbo härad synes dock vara af något resligare växt, ån i Tössbo; folklynnet är stillsamt, mildt och vänligt; innevånarne äro gästfria, godsinta och bemöta, särdeles läkaren, höfligt och äro tacksamma för de råd han meddelar dem. Mord, tjufnader och lagbrott af mera upprörande beskaffenhet äro sällsynta. Klädedrägten bland så väl män som qvinnor förfärdigas nästan uteslutande af hemväfda tyger, synnerligast inom Wedbo härad, der folket synes fästa mindre afseende på prydligheten än nyttan af beklädnaden; lyxen äfven i kläder har dock mot förr betydligt stigit särdeles i grannskapet af staden och inom Tössbo härad, allmännast i de delar, som äro belägna närmast Wenern, der många af innevånarne idka sjöfart på Göteborg och andra städer. Boningshusen hafva på de sednare decennierne mycket förbättrats mot hvad de förr lärer hafva varit; äfven mindre hemmanségare bebo numera prydliga tvåvåningshus, ej sällan försedda med kakelugnar och dubbelfönster." "Den vanligaste sjukdomen inom distriktet är Cardialgi, allmän isynnerhet bland allmogen. Af öfriga sjukdomar, som anses endemiska inom östra delen af distriktet, hafva frossor förekommit till något större anfal än föregående år; deremot har af Strypsjuka blott ett fall förekommit. *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 92, 1852 sid. 13 och 1860 sid. 11. (Prov.-läk. Rönqvist).

21 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westergötland. 13 Åmåls stad*). "Den genomlöpande ån som hufvudsakligen förser staden med vatten, leder sitt ursprung från mossor, träsk och sjöar i Svanskogs, Hasselskogs och Mo socknar. En kallkälla med riklig tillgång på dricksvatten finnes utanför örnäs vid Wenerns strand, men på nog långt afstånd från dun egentliga staden, så att de mindre bemedlade taga åns eller Wenerns vatten tillgodo. Försök hafva gjorts ehuru förgäfves att upptaga källor inom staden; efter genomgräfningen af lerlagret, som utgör den närmaste marken, o träffades endast ett djupt lager med dy. Ådalen, i hvilken större delen af staden är belägen, består af lerlager på dybotten, hvilket på sina ställen är endast 3 4 fot djupt. Då en och annan af stadens invånare efter branden 1846 bestämde sig att bygga stenhus och ville förskaffa sig fast grund dertill, träffades i stället på några fots djup lös dy, så att de gjorda hålen måste igentimras. Måhända härrör häraf, att alla stenhusen i staden besväras af fukt. Vid åns mynning har genom dess afsatta slam bildats ett fält flået kalladt till det mesta bestående af lera, som vid högt vattenstånd öfversköljes af sjön och vid lågt blottas samt utgjort stadens osunda granskap. Detta genomskäres nu af en kanal och den uppgräfda jorden påfylles kanalbankarna, till förekommande af framtida öfversvämning, hvarigenom flåets osundhet torde afhjelpas. Genom anläggande af täckta diken rundtorn och tvärtigenom de lågliggande, af fuktig grund besvärade qvarteren, har man de sista åren betydligen förminskat den häraf härrörande källan till ohelsa och i allmänhet förtjenar stadens invånare loford för sin beredvillighet att efterkomma goda råd i sanitärt hänseende och sundhetspolisen för sin vaksamhet öfver utförandet af fattade beslut. Genom trädplanteringar har staden också blifvit ej mindre förskönad än ock i sanitärt hänseende gynnad. Således har ej mindre den längesedan öfvergifna, österut åt lastageplatsen belägna gamla kyrkogården blifvit planerad och planterad, utan ock den söderut mellan staden och Örnäs belägna s. k. Galgåsen begynt att hägnas och planteras, äfvensom den genom sprängning och påfyllning förbättrade vägen till kyrkan terasserad och planterad, och trädplanteringsbestyrelsen fortsätter år efter år sitt bemödande att göra stadsboarnes vistelse i friska luften mera behaglig än då endast kala landsvägen erbjöd sig till förlustelse i det gröna. Stadens handel, som förr varit stor och lönande, är numera ganska klen, emedan hela vestra Dahls handel går åt Fredrikshall och i den östra delen har uppstått en mängd landthandlare. Inom staden finnes dock 20 öppna salubodar. Fabriksrörelse vill ej lyckas. Invånarne äro i allmänhet icke i goda omständigheter." (Stads-läk. D. Ekelund). "Trollhättans pastorat, som numera utgör ett eget läkare-distrikt för hvilket serskildt apotek jemväl på platsen är under anläggning, räknade vid 1862 års slut en folkmängd af 1,974 personer, hvadan dess befolkning, som år 1861 utgjorde 1,915, ökats med 59. Under året föddes 86, deribland 48 af man- och 38 af qvinkön, hvaremot 41 afledo, deribland 22 af man- och 19 af qvinkön och alltså 14 under året inflyttat. Såsom endemisk sjukdom för platsen omtalas frossa." (Distr.-läk. Rinman). Svenljunga provincialläkare-distrikt, "utgörande sydostliga hörnet af Elfsborgs län, omfattar de fem sydligast belägna pastoraterna inom Kinds härad, tillsammans tjugu socknar med 20,000 menniskor, förut tillhörande Ulricehamns distrikt. Landet är starkt kuperadt och skogrikt, genomskuret, isynnerhet den sydligaste delen, af sjöar och smärre vattendrag, som samlas i det större, ån Atran, hvilken genomflyter den mellersta delen i riktning från norr till söder. Marken är i allmänhet sandig och stenbunden. Den för åkerbruk mest lämpliga jorden träffas i ådalen, utmed stränderna af Atran. Till följd af denna landets naturbeskaffenhet, är det ej serdeles odladt, och, fastän glest befolkadt, är dock sädesproduktionen ej tillräcklig för ortens behof. En annan näringsgren, som sysselsätter en stor del af befolkningen isynnerhet af den qvinliga, är väfnadsslöjd. Med detta väfnadsarbete äro mångenstädes hela hushåll uteslutande upptagna, och detta för en den allra torftigaste ersättning. Fattigdomen är också stor och temligen allmän, och det är icke så sällan man får höra en och annan~klok bland allmogen fälla det yttrande, "att det varit bättre om den bomullen *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 97 och år 1860 sid. 12.

22 14 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westergötland. aldrig kommit in till vårt land". Det af en del af den manliga befolkningen idkade näringsfånget, att resa land och rike kring och afyttra dessa väfnader, har på sednare tider betydligt aftagit och synes vara på väg att nästan alldeles upphöra. Någon afyttring af skogsprodukter i större skala kommer här ej i fråga, då orten är vanlottad i afseende på kommunikationer. Också är det endast folket i de sydligaste socknarne som häraf begagnar sig, i det de forsla skogsprodukter till de närmast belägna Halländska städerna. Allmogen är af ett stillsamt och vänligt sinnelag. Boningarnes beskaffenhet är efter råd och lägenhet, hos de välbergade ofta tvåvåningars hus, och det bästa rummet "stugan", vanligen rymligt och försedt med spisel, stundom tillika med kakelugn. De fattigares kojor äro dock vida tarfligare. Samma olikhet råder också i afseende på kosthållet, så att då hos hemmansegaren kött emellanåt ingår såsom beståndsdel i födan, får backstugusittaren åtnöja sig snart sagdt uteslutande med bröd af korn och hafre. Bränvinssuperiet är måttligt nog, och bränvin hör i allmänhet ej till hvardagskosten, åtminstone bland de fattigare; dock närhelst större samlingar af allmoge inträffa, hör det till regeln att få se en mängd rusiga. Klädedrägten är enkel och för det mesta förfärdigad af hemmaväfda tyger. Ibland endemiska sjukdomar torde först och främst böra nämnas bleksot, som här är mycket allmän bland den qvinliga delen af befolkningen, isynnerhet bland de unga. Att den härstädes allmänna, trägna sysselsättningen vid spinnrocken och väfstolen i förening med den ofta nästan uteslutande vegetabiliska födan, hvartill ock kommer här som annorstädes, der ej huset är allt för utfattigt, ett omåttligt kaffedrickande, måste mäktigt bidraga till uppkomsten af denna sjukdom, synes väl vara otvifvelaktigt; dock träffas sjukdomen ganska ofta hos flickor bland allmogen, hvilka ej uppvuxit under nämnda missgynnande förhållanden, och man föranledes då att söka efter äfven andra orsaker, mindre lätta att komma på spåren. Äfven bland den manliga delen af ungdomen träffas icke så sällsynt ett dylikt svaghetstillstånd med symptomer af allmän blodbrist. Jag dömmer likväl i detta afseende nästan uteslutande efter resultaterna af besigtningen med årets beväringsmanskap, ty de ynglingar, som kommit att' söka bot för denna sjukdom, hafva varit högst få. Dels i förening med bleksoten, dels såsom en sjukdom för sig, förekommer allmänt magsyra, åtföljd af mera eller mindre framstående kardialgiska smärtor. Att denna sjukdom till stor del har sin orsak i den enformiga vegetabiliska födan, anser jag högst sannolikt. Af de många olika slags åkommor, som hänföras under den gemensamma benämningen skrofelsjukdom, hafva väl flera förekommit, men de flesta hafva tillhört de lindrigaste yttringarne af denna sjukdom och högst få hafva de fall varit, der benbyggnaden varit angripen. Öfver hufvud har jag skäl att anse denna sjukdom mindre allmän, än man bland en fattig allmoge skulle kunna vänta. Frossa är i dessa trakter en temligen sällsynt sjukdom. Likväl förekommo spridda fall deraf under första hälften af året, isynnerhet under vårmånaderna, samt ett fall i September. I ett och annat inträffade recidiv, men några följdsjukdomar förspordes ej." (Extra prov.-läk. Friman). Skaraborgs län. Hofva provincialläkare-distrikt består af Hofva (méd Elgarås), Finnerödja, Amnehärads, Lyrestad, Undenäs med (Halna), Fredsbergs och Tiveds församlingar, innefattande en folkmängd af omkring 30,000 personer förut tillhörande Mariestads distrikt. Det är beläget dels på (Finnerödja och Tiveds socknar), dels vester om Tivedens skogs- och bergstrakt mellan sjöarna Skagern i norr, Unden och Wettern i öster, Wiken och Göta kanal (hvilken det dock öfverskrider) i söder och sydvest och Wenern i vester. Denna del af Westergötland är med få undantag fattig, ful och föga tilldragande. Jordmånen tyckes för det mesta bestå af sand. Utom de nämnda vid gränserna belägna sjöarna, har man sällan den uppfriskande åsynen af något vatten, ehuru det ingen brist är på kärr, mossor och myror. Gastritis chronica synes äfven här vara den sjukdom för hvilken läkarebiträde oftast anlitas, hvarförutan intestinalmaskar (ascaris) ofta förekomma. För dessa ordinerar allmogen sjelf och konsumerar "pundvis" Sem. cinse. (Prov.- läk. Reuterman).

23 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westergötland. 15 Naums Extra provincialläkare-distrikt*) "utgöres af 4 härader samt Wånga pastorat af Skånings härad. Westgötaskabben är lika känd som hafrebygden, men går längre än denna. Anses det icke för hederligt, så anses det bestämdt icke för skamligt äfven om man vore öfversållad med detta utslag, som dock bevisligen uppkommer af osnygghet. Deremot anses det nästan för nesligt att vara behäftad med ett ofrivilligt bråck vore det än så obetydligt. Om ungersvennen är aldrig så väl qvalificerad i fysiskt ocb ekonomisk hänseende, så om han har den minsta bråckåkomma, får han bestämdt korgen af ungmön äfven från torparestugan. Hade han deremot skabb, vore det ända till hårfästet, så slöt hon honom ändock i sin kanske lika skabbiga famn. Dock lärer detta utslag vara i aftagande i samma mån som snyggheten tilltager, men någon medicinsk behandling sökes häremot sällan. För 10 å 15 år tillbaka lära vederbörande mött svårighet att finna lokal för uppbördsstämmors hållande, i anseende till obehaget att blifva "nedlusade". Dernäst i freqvens förekomma cardialgi, chloros och skrofler. Den så talrikt förekommande cardialgien kan möjligen hafva sin orsak i den långa digifningen. Allmogen låter vanligen sina barn dia till de blifva 2 år och oftast derutöfver. Såsom bidragande orsak må väl misstänkas total brist på färsk och omvexlande föda. Salt och rökt kött, spicket, rökt och härskt fläsk, sur och härsken sill, surt dricka utgör den hufvudsakliga födan hos allmogen. Chlorosen är i ett betänkligt tilltagande så väl bland man- som qvinkön, dock företrädesvis hos de sednare." (Extra prov.-läk. G. Ericsson). Sköfde stad "med en befolkning af 1,522 personer, är belägen vid östra sluttningen af berget Billingen en knapp mil från berget. Grunden hvarpå staden är bygd består nästan upp till ytan af sand. Den ligger 498 fot öfver hafvet och har ett sundt samt öppet läge. Straxt nordost om staden framflyter en bäck. Markens nyssnämnda beskaffenhet och en sakta sluttning mot bäcken gör att alla gator och gårdar efter upphört regn snart torka. Begrafningsplatsen är sedan några år förlagd straxt utom staden. Staden eger riklig'tillgång på-vatten dels ur brunnar och dels ur en på torget inrättad vattenkonst med rätt betydlig presshöjd. Dricksvattnet är klart och välsmakande, dock något hårdt och kalkhaltigt. Nederbörden synes närmast Billingen öfverhufvud taget vara större än på något afstånd från berget. Under vintermånaderna herrska vanligen nordvestvindar, medförande klart väder. Höst och vår äro sydvestvindarne de förherrskande och dessa åtföljas ofta af regn. Handel och jordbruk är stadens näringsfång. Inga fabriker finnas. Någon serskild stationär sjukdomsform har Stadsläkaren under sin korta tjenstetid icke anmärkt, om ej magsyra som är allmän hos den lägre befolkningen, hit må räknas." (Stads-läk. O. Sylvcri). Östergötlands län. Boxholms nybildade provincialläkare-distrikt, omfattande Göstrings och Ydre härader med en befolkning af 22,000 personer, "utgör en smal sträcka af omkring 11 mils längd, gränsande i norr till Aska och Bobergs härader, i öster till Wifolka och Kinds, i söder till Småland och i vester till Lysings härad och sjön Tåkern. Norra delen af Göstrings härad utgör ett fruktbart slättland, men södra delen jemte hela Ydre härad af berg och skogsland uppfyldt af sjöar och kärr samt mindre fruktbart; jordmånen består för det mesta af sandjord och klappersten. Befolkningen lefver i allmänhet godt, kläder sig väl och är stolt till lynnet. Inom distriktet finns Boxholms jernbruk i Ekeby socken och ett mindre dylikt i Sunds socken af Ydre härad. Af endemiska sjukdomar äro magsyra och bleksot mast förekommande. Skrofler träffas mäst såsom ögonsjukdom och öronflytning, samt körtelsvullnad. Inom distriktet är Tranerska sjukvårdsinrättningen i Torpa belägen, hvilken anses till följd af testamentets opraktiska ordalydelse, icke kunna motsvara det dermed åsyftade ändamålet." {Drouggé). Linköpings provincialläkare-distrikt**) "består numera, sedan Lysings och Dahls härader blifvit afsöndrade till serskildt distrikt, utaf Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Walkebo, Wifolka, Aska, Bobergs och *) Jetnför Collegii Berättelse år 1859 sid. 16. **) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 104.

24 16 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Östergötland. Gullbergs härader med en folkmängd af omkring 80,000 personer, städerna oberäknade. Distriktläkare äro anställde uti Aska härad, 2:ne med tjänstgöringsskyldighet hvar inom sin del af detta härad samt en vid Åtvidaberg med distrikt af 4 inom Bankekinds härad belägna socknar. Södra stranden af Roxen, lågländt, sumpig och dimmig, är ett ständigt tillhåll för frossor, serdeles i socknarna öster om Stångån. Befolkningen härstädes, som till största delen består af dels mindre förmögna bönder, dels underhafvande på egendomar, har ej råd att skaffa sig de dyra läkemedlen mot frossa eller låter, då sj'ukdomen recidiverar, afskräcka sig från att söka vidare hjelp. Cardialgi och magsyra förekommer allmänt öfver hela distriktet och hos qvinnorna bleksot. Skrofler, yttrande sig i körtelsvullnader, äro ej heller sällsynta." (T. f. Prov.-läk. Wallin). Reymyre distrikt, "innefattande Schedvi och Regna socknar, med en befolkning af 5,500 personer, utgör nordligaste delen af Östergötland och gränsar i nordost mot Södermanland och i nordvest mot Nerike. Landet, som är bergigt och utgör vestligaste ändan af Kålmorden, ligger fot öfver hafvet. Af hela distriktets vidd, omkring 4 qvadratmil, upptages ungefär 1/4 af vatten. Schedvi socken innefattar ensam några och 90 sjöar. Af den fasta marken utgör ungefär 3/4 skog. I nyssnämnde socken finnes ett jernbruk Häfla med 300 personer och Reymyre glasbruk med omkring 800. Ända till år 1856 krossades vid detta bruk den till glasmassans beredning erforderliga kiseln förmedelst jernstampar. De arbetare, som härmed voro sysselsatte, uthärdade vanligen endast få år innan det ständiga dammet ådrog dem lungsot och död. På 5 år dogo 9 personer i "bröstsjukdom", då 4 dagligen behöfdes för krossarbetet. Sedan nyssnämnde år begagnas krossqvarn, hvilken tarfvar tillsyn af blott en person; och den som skött qvarnen sedan dess början, ligger nu döende med caverner i båda lungorna; och dock behöfdes blott att hålla kiseln fuktig för att förebygga allt dammande. Men liknöjdhet och begäret efter högre dagspenning, hvilken ökas i mån som större qvantitet förmales och fuktighet förlångsammar krossningen gör att sådant uraktlåtes. För några år sedan krossades här den arsenik som för glastillverkningen behöfves, och då voro arsenikförgifningar vanliga. Numera köpes den förmald och derefter har intet vidare mehn försports, ehuru anledning kunde finnas att befara sådant, emedan arseniken måste förflyktigas vid glasets smältning. Glasblåsarne hafva ett tröttsamt arbete och förete äfven i allmänhet en blek och sjuklig ansigtsfärg. Bostäderna för den talrika arbetspersonalen äro vid detta bruk rymliga och sundt belägna. Läkarebostaden, utgörande ett nyuppfördt gjuthus, innehåller 10 rum och kök." (Distrikts-läk. Wester). Åtvidabergs distrikt*), "beläget i sydöstra delen af Östergötland, innefattar församlingarne Atvid, Grebo, Wärna, Björsätter, Kettilstad, Tjärstad, Wårdnäs, Oppeby och Dalhems Kindadel. de 4 första Bankekinds härad, de 4 sednare Kinda härad. Af dessa tillhöra En liten kil af Dalhem, bestående af gårdarne Fagerdahl och örshult, skjuter in i Kinda härad; resten, eller den egentliga Dalhems församling, tillhör Norra Tjusts härad af Calmar län. Distriktet har en folkmängd af något öfver 17,000 personer; af församlingarne är Atvid den största, hafvande en folkmängd vid årets slut af 5,154 personer. Distriktet upptages hufvudsakligen af skogbeväxta bergshöjder, betydliga skogar, hvilka dock under sednare åren varit väl strängt anlitade till kolning, men numera, sedan man börjat att vid kopparsmältningen äfven använda kokes i betydlig mängd, kunna något mera sparas; äfvensom af en stor mängd dels större, dels mindre insjöar. vindar äro hufvudsakligen nordvest och sydost, den förra med torr luft, den sednare med nederbörd. Herrskande Innevånarne, ett i allmänhet välbergadt folk, hafva till sin hufvudsakliga sysselsättning åkerbruk, kolning och andra skogsarbeten samt körslor för kopparverkets räkning. Detta kopparverk, hvars tillverkning under de sednaste tolf åren blifvit så högt uppdrifven, lemnar, jemte 3e dit hörande grufvorna, Mormor i Åtvid och Bersbo i "Wärna, sysselsättning åt en betydlig arbetspersonal. Några anmärkningsvärda egenheter i folkets lefnadssätt, klädsel och sedvanor finnes ej. Bruks- och grufarbetaren älskar i allmänhet att lefva godt, och *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 105.

25 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Östergötland. 17 den kost som finnes på hans bord, står vida öfver hvad bondfolket består sig. Bränvinsbegäret och superiet florerar väl, tyvärr äfven här, men till innevånarnes heder måste sägas, att det på sednare åren aftagit. Om den vid Åtvidaberg sedan flera år tillbaka anbefallda anordning, att bränvin endast får utlemnas 2:ne dagar i veckan, haft något särdeles inflytande på hämmandet af superiet, lemnaf jag derhän; hvad jag sett och hvad jag vet är, att den mera markerade suparen nu går och längtar efter dessa båda s. k. pollett-dagar, och när dessa randas, kan man äfven vara säker på att få se honom drucken. Folket här på trakten hyser i allmänhet stort förtroende för en mängd mer och mindre vidskepliga huskurer, hvarjemte de ha högst underliga begrepp om dieten; att vid svårare sjukdomar finna så bastanta anrättningar som t. ex. fläskpankaka bredvid sjuksängen, är mer än vanligt. Bleksot förekommer ganska allmänt bland det uppväxande slägtet; troligt är, att denna åkomma ej skulle vara så allmän, om man kunde förmå patienterna, att en tillräcklig tid begagna medicin; men sedan den unga flickan fortfarit en vecka att intaga sitt jern, vill hon ej längre intaga "de onda dropparne", eller "de stygga brefven" (pulverna) och följden är den, att den envisa åkomman åter skjuter fart och man får börja behandlingen ånyo. Ofta åtföljes klorosen af den kroniska magkatarrhen, men denna sednare förekommer ock, särdeles hos äldre personer, alldeles ensam, och detta så allmänt, att jag tviflar på, att den någonstädes förekommer allmännare. Jag kan nästan säga, att bland arbetspersonalen vid Åtvidaberg knappast någon finnes, som från densamma är fullt fri. Den feta mat som dessa personer i allmänhet förtära och ymnigt bruk af svagdricka kan väl möjligen antagas som en verksamt bidragande orsak till åkomman, men månne icke äfven den med zinkångor blandade svafvelsyrlighetsgas, i hvilken folket här vid bruket vistas året om, äfven kan vara en bidragande orsak till denna åkommas så allmanna förekommande? Vidare förekommer bronchial-katarrh mycket allmänt hela året om, särdeles vid Åtvidaberg. En stor klass af arbetarne härstädes, de s. k. Bokarne, hvilkas åliggande är att sönderslå den kallrostade malmen för dess vidare behandling på sulu-ugnarna, ha sin arbetsplats på hyttbacken, öfver hvilken alltid, utom vid starkare blåst, en tät svafvelsyrlighets-rök är lägrad. Att i thy fall en retning på bronchialslemhinnan uppstår, är naturligt. Emedlertid får man äfven här se "att vanan blir andra naturen". Der fremlingen ej kan gå fram utan oupphörliga host-anfall, der står den vid röken vande arbetaren, utan att genera sig, från morgon till qväll. Men röken tätnar, och äfven för honom blir ställningen slutligen ofördraglig. En laryngo-bronchit blir då den vanliga följden. Om hösten, då en från vattendragen häromkring uppstigande dimma blandat sig med den eviga roströken, blir detta sammanlagdt en dimma så tät, att det till och med för den med platsen här välbekante blir en omöjlighet att taga sig fram. Katarrhen blir under sådana dagar allmän. För Adelsvärdska fideikommissets fattige är doneradt1/2hemman, Målbäck, beläget i Grebo församling. Dessutom finnes vid Åtvidaberg ett särskildt fattighus, der ålderstigne personer, som sin mesta lefnad varit troget i fideikommissets tjenst, blifva intagne. Huset, bygdt och doneradt redan 1809, blef först vid nuvarande fideikommiss-innehafvarens tillträde ordnadt så, att det motsvarar det dermed afsedda ändamålet. Rummens antal personer bo tillsammans i samma rum; badrum finnes äfven. En särskild förestånderska är för detta fattighus antagen. Vid Åtvidaberg finnes äfven ett sjukhus ordnadt." (Distrikts-läk. Dandenelle). Christianstads län. "Staden Christianstad har ursprungligen varit belägen på en halfö omgifven i vester och söder af Helgeån samt i öster af Hammar sjö, denna utgörande en utvidgning eller rättare vik af nämnde a, som söder om staden vidgar sig betydligt och antager dimensioner af en större sjö. Staden har varit befästad ända till år 1847, då raseringsarbetet tog sin början och fortsattes härmed ända till för ungefär två år sedan då det afslöts. Fästningsgrafvarne igenfylldes och vallarne planerades, hvarefter, kring hela staden anlades breda gator och utanför dessa dubbla alléer. A en mellan vestra befästningarne och ån småningom skedd upplandning var redan före raseringen anlagd en större park, som sedan betydligt utvid- Sundhets-Collegii und. berättelse för år

26 18 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. gats, så att den numera intager en areal af omkring 15 tunnland. Dessa planteringar jemte flera större enskilda sådana böra i sanitärt hänseende blifva för samhället af mycken nytta. Närmaste trakten utgöres af en fruktbar och i allmänhet väl odlad slätt, som åt norr och vester begränsas af skogbeväxta höjder. Sedan Helgeån passerat de ungefär en mil norr om staden belägna Torsebro-fallen, äro åns stränder särdeles låga och är dess fall från Torsebro till hafvet (omkring 3 mil) föga mer än 1 fot, hvarföre strömmens hastighet är ringa. En naturlig följd häraf är att ån svämmar öfver den lågländta trakten och bildar sjöar af högst obetydligt djup, på inånga ställen med ej mera än1/2 1 fots klart vatten, derunder dy. Vid vår- och höstflöde samt för öfrigt vid stark nederbörd öfversvämmas närliggande lågländta åkrar och ängar ännu mera. Genom vattnets sålunda ofta stigande och fallande, har trakten på många ställen, der ett väl ordnadt jordbruk ej tagit ut sin rätt, antagit beskaffenheten af kärr. Häraf säkerligen de så allmänt grasserande frossorna. Att detta antagande ej är oriktigt, synes af följande. Ett engelskt bolag har mot bestämda vilkor åtagit sig att "invalla" ån och på kortare väg leda den till hafvet och derigenom tillgodogöra sig en betydlig landvinning af ofvannämnde sjöar (nära 12,000 tunnland). En början är gjord dermed att ofvannämnda, öster om staden belägna, Hammars-sjö blifvit invallad, och uttappad under Oktober och November månader 1863 ett arbete, gjordt med betydlig kostnad och af storartad beskaffenhet. Redan påföljande vår besåddes den nya landvinningen (utgörande ornkr. 800 tunnland) med hvarjehanda foderväxter. Efter detta arbetes fulländande har frossornas antal minskats otroligt, och är detta förhållande ej blott i staden utan äfven uti de kring den fordna sjön belägna byarne Näsby, Nosaby, Hammar in. fl. Man kan sålunda med skäl lyckönska staden och orten till ett i sanitärt hänseende så nyttigt företag; en fördel, som man vid kontraktets ingående säkerligen ej hade för ögonen. Avattnets beskaffenhet är ej den bästa. Detta visar redan dess utseende; det är nemligen grumligt och af smutsgul färg, beroende derpå att en mängd jordpartiklar och andra organiska ämnen deri äro uppslammade. Afdunstar man en äfven mindre qvantitet af detta vatten, får man en dyaktig återstod. Då nu härtill kominer att vattnet i brunnarna på stadens område är af särdeles dålig beskaffenhet, så inses lätt, att samhället är illa lottadt hvad tillgång på godt och helsosamt vatten beträffar. En del personer med varmt intresse för synnerligast de sämst lottade samhällsklassernas trefnad och helsa, hade länge varit betänkta på, att få denna olägenhet afhjelpt, och var nära att lyckas i sina sträfvanden, då sistlidet år det härvarande bolaget för försäljande af spirituösa drycker anslog 120,000 R:dr Rmt af bolagets behållning till en vattenledning. Enligt förslaget skulle vattnet ledas från den ungefär $ mil norr om staden belägna Råbelöfs sjön, som har ett i alla hänseenden tjenligt vatten, och skulle vid gamla norra fästningsporten byggas en reservoir, som medelst ångmaschin kunde lemna vatten åt ledningsrör äfven i högt belägna lokaler. Ty värr var kommunalstyrelsen ännu ej uti sitt nuvarande skick; många olika intressen gjorde sig gällande och af vattenledningen blef intet. Den fattigare befolkningen är särdeles trångbodd. Man hoppades att efter befästningarnes rasering och stadens derefter skeende utvidgning denna olägenhet skulle blifva afhjelpt, men synnerligast talrika inflyttningar hafva omintetgjort dessa förhoppningar. Folkmängden har ökats, oaktadt öfver 600 personer dogo i kolera-epidemien år Med fästadt afseende på ofvannämnda bolags tillämnade storartade anslag af sin behållning, skulle man lätt kunna draga den slutsatsen att bränvinssupandet är mera allmänt här än på andra ställen; så är likväl ej förhållandet. Nämnda bolag har, i likhet med förhållaudet i andra städer, åtagit sig nästan all krogrörelse och försäljning af spirituösa drycker samt förbundit sig att använda vinsten till för samhållet gemensamt nyttiga företag. De som mest freqventera krogarna äro onekligen bönderna. Sedan sinåbrännerierna försvunnit och krogarnas antal på landet blifvit inskränkt samt således, svårigheten att der bekomma starka drycker ökats, vill bonden gerna taga sin skada igen när han kommer till staden, och lemnar derigenom ej obetydliga bidrag till densammas förkofran i ekonomiskt hän-' seende. Bland den talrika garnisonen är fyllerilasten ingalunda rådande. Det hör till säusyntheterna att se en artillerist öfverlastad. Manskapet behandlas väl och sjukligheten är ringa." (Stads-läk. Blomberg).

27 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. 19 Malmöhus län. Hörby nybildade provincialläkare-distrikt, som utgöres af Frosta härad ined en folkmängd af ungefär 40,000 menniskor, intager ungefär midten af provinsen Skåne. "Det gränsar i norr mot Norra Åsbo, Westra Göinge och Gerts härader; i öster mot Gerts och Färs härader; i Söder mot Torna och i vester mot Harjagers och Onsjö härader. I distriktets medlersta och vestra del ligger Skånes största insjö, Ringsjön, ungefär 2 mil lång och 1 mil bred, hvilken, med undantag af dess venstra strand, omslutes af distriktet, och hvilken genom Rönneå utmynnar sig vid Engelholm i Skelderviken. Distriktet utgöres af en från norr mot söder sluttande plan, hvars södra hälft är ett af Skånes bördigaste slättland, dess norra, mera kuperad och genomskuren af sandåsar, mindre bördig och odlad och innehållande ej obetydliga skogar. Då innevånarnes näringsgrenar i södra delen äro baserade endast på åkerbruk, så härflyta de, till följe af landets natur, i den norra delen från både åkerbruk, skogsfångst och boskapsskötsel. Till följe af distriktets olika naturförhållande äro ock innevånarnes lynne, lefnadssätt och sedvanor ni. ni. temligen olika, och då de i södra delen af distriktet hafva slättbygd-innevånarnes karakter, hafva de i den norra mera skogsbygdens; således södra delens mera tröga, men redbara, norra delens deremot mera lifliga och fallna för kringresande handel o. s. v. För omkring 20 år sedan ägdes jorden inom Frosta härad, till större delen af store godsägare, såsom de å Skarhult, Widarp, Löberöd, Ousbyholm m. fl. och under dessa gårdar utgjorde mängden af allmogen hofveri, hvartill hörde käppen på herrgården, prestens förböner i kyrkan för nådig patron och läran att hvad som sker, är endast efter Guds vilja, bränvinet hemma och följden blef liknöjdhet, okunnighet och försummande af deras eget åkerbruk, deras egentliga källa till välstånd. Sedan de större egendomarne, för omkring 20 år sedan, började att sönderstyckas, antingen af nödtvång eller beräkning; sedan idoga Danskar och Tyskar började att inflytta, hvilka lärde ett ordnadt åkerbruk; sedan allmogen fick tillfälle att köpa den torfva den bebor och sedan folkskolor blifvit inrättade in. m., började allmogens så väl ekonomiska ställning att så förbättras, att den nu eger större delen af de fordna större egendomarne, som ock dess andliga förmögenheter allt mer och mer utvecklas. I jemnbredd med hofveriets bortgång uppstod likväl ett stattorparsystem, en klass af olyckliga, nästan slafvar, hvilka aldrig kunna höja sig från sin betryckta ställning, och som hotar att blifva en kräfta icke allenast för den herre de tjena, utan äfven för fattigvården och fängelserna. Då de större egendomarnes sönderstyckning började i.södra delen af häradet, der jorden är mera fruktbar, så är allmogen der redan i bättre ekonomisk ställning, och detta har så förändradt deras boningar, klädedrägt och föda in. in., att den som ej haft tillfälle med egna ögon se det, knappast skulle tro en sådan förändring på så kort tid vara möjlig. I norra delen deremot, der jordstyckningen först på sednare åren kommit i gång, der jorden är mindre gifvande och ännu i ett rått och oodladt tillstånd, der äro ock boningshusen, klädedrägten och födan sämre; men allmogen måste spara för att betala sin jord, och jag tviflar ej att äfven der ett bättre tillstånd härutinnan snart inträder, hvartill ett och annat tecken redan visar sig. Såsom ett bevis på den raskhet med hvilken jorden förbättras inom norra delen af distriktet må anföras, att inom tvenne socknar, Hörby och Lyby, 2,000 tunnland jord, under de sednast förflutne 10 åren, blifvit förvandlade från ofruktbara fälader eller sänka moras till fruktbärande åkrar. Allmogens klädedrägt, som numera inom häradet ej besitter någon egendomlig snitt, är i allmänhet varm och ändamålsenlig samt tillverkas vanligen hemma. Rart är att någon gång få se en bonde i klädeskläder, men ty värr börjar hos det yngre qvinliga slägtet en lyx i klädedrägten, som gör att den ej hemma kan tillverkas och att den ej heller i anseende till värmen motsvarar sitt ändamål. Allmogens boningsrum, synnerligen deras som en längre tid besutit egen jord, börja att blifva allt mer och mer ändamålsenliga och snygga, ehuru exempel visst ännu förekomma, der man får se menniskor, kalfvar, grisar o. in. d. i all vänskap samboende. För en ändamålsenlig luftvexling inom boningsrummen är illa besörjt, emedan de, nästan utan undantag, uppvärmas af jernugnar, hvilka eldas utifrån köket, och är då golfvet af hopstampad lera och väggarne af gråsten, som på de flesta ställen i norra delen af häradet, så är ej underligt att skrofulösa åkommor äro allmänna. Allmogens föda

28 20 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. är hos den välmående delen sund och af god och närande beskaffenhet, med undantag af det syrade brödet, och det ej jästa drickat, hvilka 2:ne näringsämnen tillika med potatis utgör nästan uteslutande den fattigare befolkningens föda. Sedan husbehofsbränningen blifvit afskaffad, har superiet ofantligt aftagit, och det anses numera för en skam att hemma vara öfverlastad, ehuru sådant visserligen en och annan gång händer vid marknader, torgdagar och högtidliga tillfällen; men kaffedrickningen har till en förvånande hög grad kommit i bruk, synnerligen bland den qvinliga befolkningen, och jag har en och annan gång till och med sett qvinnor ur ett större lerfat äta kaffe och surt bröd. Till följe sif fordna förhållanden är allmogen inom distriktet misstänksam mot. herremannen och han gör sig ej skrupler af eller anser för en skam att kunna lura denne. Allmogen är likväl höflig och mottager gerna råd af den mera upplyste, serdeles då han ser dessa råd på ett praktiskt sätt för sig lönande verkställde och jag är öfvertygad om, att den upplysta medelklass af ståndspersoner, hvilken numera är inom distriktet talrikt representerad, har, genom sina råd och exempel, verkat serdeles godt för bondens upplysning, synnerligen hvad jordbruket beträffar. Ännu hyser större delen af allmogen vördnad för religionen, men jag fruktar att den, sammanblandande läran med lärare, snart aflägsnar sig från förfädrens fasta tro, så vida ej någon kraftig åtgärd blir vidtagen till att. göra presten till en verklig religionens lärare, hvilken med tålamod och fast nit tolkar mildhetens och försoningens lära och ej, som oftast nu, inskränker sig till straffpredikningar i kyrkan, lärda husförhör i "sockenstugor" och girighet vid sina inkomsters upptagande. Inom distriktet finnes icke någon stad, men i tvenne byar, Höör, bredvid hvilken statens södra stambana löper, och Hörby, hållas i hvarje vecka torgdagar, der landtmännen försälja sina produkter och der uppköp af der boende handlanden göras af deras förnödenhetor. I Hörby synnerligen, der innevånarnes antal utgör nära 450 och der flera betydliga handlande, liksom handtverkare af de fleste handtverk, äro bosatte, är rörelsen serdeles liflig och torgdagar äro ej sällsynta, der öfver 200 lass af åtskilliga landtmannavaror förekomma. Beträffande endemiska sjukdomar, må nämnas att här, som annorstädes, förekommer, synnerligen i den norra delen af distriktet, bleksot serdeles ymnigt och synes mig orsakerna dertill vara desamma som i "Sveriges endemiska sjukdomar" angifvas. Magsyra förekommer mycket allmänt och tror jag orsakerna dertill vara det sura brödet, det ojästa drickat. och den mängd fett, fläsk och svinflott, som i så riklig mängd fortares. Orsakerna till magsyran och de dermed sammanhängande symptomerna anser allmogen härröra derifrån att magen kommit ur led, att de blifvit "mavavälta", hvarföre ock den allmänna seden är, att härvid anlita personer som taga magen i led, hvilket sker genom flera upprepade krafsningar med händerna i maggropen, hvarefter ett. hopveckladt kläde eller rem viras hårdt oin lifvet. Följden af behandlingen är ock lätt att inse, och jag tvinar ej på att de här ofta förekommande magsåren, ulcera ventriculus, har denna kurmetod till en stor del att tacka för sin uppkomst. Serdeles talrikt förekommer skrofler i den norra delen af distriktet, än som körtelsvullnader, än som ögonsjukdomar och öronflytning, än såsom lidanden i benen och ledgångarna, och det är just i dessa gemenligen långsamma åkommor, hvilka qvacksalfvare synnerligast anlitas, som de flesta gånger föreskrifva de mest besatta kurer. Serdeles sorglig är följden af qvacksalfvarens behandling af de skrofulösa ögonsjukdomarne och många dussin ögon mista härigenom sin synförmåga." (Prov.-läk. Eneroth). Anderslöfs nybildade provincialläkare-distrikt*), som under året blifvit afsöndradt från Malmö distrikt, "består af Skytts och Wemmenhögs härader, hvilka, med en längd från öster till vester af 5 och högsta bredd af 2 mil samt indelade uti 48 socknar på en areal af 53/4 qvadratmil, äga en folkmängd af 43,724 personer. Efter vedertaget bruk indelas orten uti skogsbygden, utgörande nordöstra och minsta delen, och slätten, af hvilka den förra är delvis uppfylld af höga grus- och lerbäckar till en del bevuxna med hög bokskog, betydande fiskrika insjöar och smärre träsk innehållande bränntorf, och den sednare eger med undantag *) Jemför Collegii Berättelse år 1851 sid. 140.

29 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. 21 af en och annan obetydlig landthöjd en ovanligt jeinn yta, är skoglös och höjer sig föga öfver tillgränsande haf. Inom Wemmenhögs härad finnas 4 och i Skytts 3 smärre åar, af hvilka 6 uttömma sitt vatten i Östersjön och en i Öresund. Hela distriktet, utom smärre delar af skogsbygden, der jorden är stenbunden, oländig och ännu icke hunnit underkastas odlarens idoghet samt den smala sandiga hafskusten, är högst fruktbart och torde kunna anses för den starkast sädesproducerande del af riket. Härtill bidrager jemte jordmånens ypperliga beskaffenhet, tjockt humuslager på lera eller kalkmergel, och det högt uppdrifna åkerbruket, traktens läge vid Skandinaviens sydligaste udde, som är belägen i östra Torp inom Wemmenhögs härad, och af denna belägenhet beroende milda klimat, hvilket under öppen himmel pryder acacian med blommor och bringar persikor och aprikoser till mognad. Missväxt inträffar högst sällan, om någonsin, åtminstone har på flera decennier någon sådan icke förekommit. Dessa lyckliga förhållanden måste naturligtvis betydligt inverka på allmänna ekonomiska välmågan och inom högst få orter lärer finnas förmögnare allmoge. Visserligen skulle härifrån kunna undantagas de många herregårdarnes underlydande gods och arbetare; men till heder för herremännens omsorg om sina underhafvande bör nämnas, att dessa arbetshjon ingenstädes sakna sin tillräckliga bergning. Men äfven i detta vållottade land har till och med den djupaste fattigdom sina offer; dock försörjas dessa af kommunerna på ett sätt, som fullt skyddar för hungersnöd, der icke dryckenskap, lättja och liknöjdhet för mycket motarbeta allmänna välgörenheten. Hela distriktet, är ovanligt tätt bebygdt och de ofta högst prydliga, hvitmenade bondgårdarne med sina nätta trädgårdsanläggningar gifva, serdeles under sommartiden, på den fruktbara, men enformiga, för det ovana ögat nästan ödsliga slätten ganska behagliga hvilopunkter för den spejande betraktaren. Genom den stora folkmängdens sammanträngande på relativt ringa rymd och deraf beroende lifliga umgänge, gynnas i hög grad spridandet af farsoter, hvilka derför vanligtvis med stor hastighet, oftast från vester till öster, meddela sig åt betydande områden. Brukliga byggnadssättet, som fordom.allmänt var så kalladt korsvirke, timmer med lera, hvilket ännu begagnas af mindre bemedlade, är numera, i mån som nybyggnader af de förmögnare företagas, grundmurade hus af brändt tegel. Boningshusen äro ofta mycket fuktiga, en följd af dels för tidig inflyttning i de nya rummen, dels den svårighet för vattenafloppet, hvilken slättlandet förorsakar. Påståendet att sydskåningen egnar för liten omsorg åt snygghet inom hus, börjar sakna skäl, der smaken för prydliga boningsrum mer och mer gjort sig gällande och mångenstädes finner man nu i de stora höga vältapetserade våningarne med sina hvitskurade golf, en ordning och smak, som står i full harmoni med den rådande lyxen i möblemang. Distriktets allmoge är gemenligen stark och storväxt. Hos den förmögnare delen anmärker man icke sällan en betydlig fetma orsakad af starkt närande föda och beqvämligt lefnadssätt. Genom seden att allt ogift manligt arbetsfolk, äfven gossar vid 8 å 10 års ålder, aldrig ega sitt nattläger i eldadt rum, äro de mycket härdade mot köld. Ofta har jag funnit personer angripna af allvarsamma sjukdomstillfälligheter betäckta med en dunbädd öfveryrad med snö, utan att den kalla temperaturen haft något menligt inflytande på sjukdomens utgång. Huruvida denna härdande lefnadsvana kan orsaka småvextheten vid nattvardsbarnens ålder och ännu till och med vid beväringsåren, torde vara svårt att afgöra; men utan betydelse lärer den icke vara. För kroppens föda sörjes rikligen, der tillgångarne det tillåta. Väl får man medgifva att arbetaren är ihärdig och uthållande, men man må icke heller neka, att han genom stundom 6 starka måltider om dagen kan underhålla sina krafter. Här som annorstädes trycker landets fysiska beskaffenhet prägeln på folklynnet och man får derföre i detta hänseende indela innevånarne i skogsbon (skobon) och slättbon (släbon). Den förre, liksom landet han bebor, hvilket till större delen lyder under herregårdar, är till sitt lynne ojemn: än krypande för öfvermakten, än isynnerhet församlad i massa, våldsam mot den underlägsne. Af naturen liflig och rörlig har han af sina förmän lärt, att vara tjenstaktig och icke rygga tillbaka för mödor och besvär. Den njuggare jorden har undervisat sin bebyggare i sparsamhet, hvilken röjer sig så väl i den hemväfda vadmals-

30 22 Året Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Skåne. rocken, som i boningshuset, på bordet och uti eqvipaget. Slättbon deremot är under alla omständigheter jemn som den jord han trampar och för brådska är han ej skapad. Sitt land, hvilket han sjelf eger, värderar lian framför alla andra, dock mera för dess fruktbarhet, än af kärlek till sina fäders jord, hvaraf låter förklara sig lians obenägenhet för flyttning till andra trakter, der han tror sig emotse blott brist och hunger. I sitt handlingssätt är han klok och beräknande, hvilket ofta urartar till egennytta, som kanske har både sin grund och sitt försvar uti den stora konkurrensen i alla näringsgrenar. Mot fremlingar är han sluten och försigtig, hvarigenom han ofta, oaktadt sin godmodighet, oförskyldt blifvit debiterad för ogästvänlighet. Efter olika bildningsgrad belefvadt höflig, stolt eller öfvermodig, har den förmögne sjelfegande åboen mycken fallenhet för yppighet, hvilket visar sig både i hans fina moderna drägt, hans prydliga boningar, och i mat och dryck samt eleganta vagnar och svårligen lärer man kunna ana, att damerna som framträda på marknåden och kalaset, klädda i frasande siden, nedtyngda af guldnipper och skyddande sin fina hy under parasollens skugga, äro bondhustrun med sina döttrar, hvilkas hvita händer bevittna större triumfer på pianot och vid sybordet, än i köket och på åkern. Den egentliga arbetaren, tjenstehjonet och så kallade husmannen, som af husbonden anses såsom en serskildt underordnad folkkast, gör medgången lätt tredsk och stursk, hvaremot den genom olyckan lika lätt nedtryckes till försagdhet och modlöshet. Den alltmera tilltagande kaffedrickningen synes ofördelaktigt inverka isynnerhet på den qvinliga befolkningen, af hvilken många, när de hunnit långt i konsten, åsidosätta nästan all mat för den kära drycken, hvarigenom så väl digestionen som blodcirkulationen och nervsystemets funktioner betydligt lida och nära lika menligt angripas som karlarnes fysik af dagliga förtärandet af toddy, punsch, vin och bränvin. Inom distriktet ligga städerna Skanör och Falsterbo jemte köpingen Trelleborg och 8 smärre fisklägen.- Dessutom finnas der 9 tegelbruk, 1 jerngjuteri, 1 kritbruk, 7 vatten- och 74 väderqvarnar, 1 bierbryggeri, 1 bränneri samt 4 kalkbruk, till hvilka sednare kalksten hemtas dels från hafsbottnen och dels uppgräfves ur jorden. På de flesta ställen finner man jorden blandad med kalk, som derför allmänneligen utgör en dryg beståndsdel af dricksvattnet och att denna omständighet gynnar uppkomsten af de- temligen ofta förekommande stenlidanden, torde ej vara osannolikt." (Prov.-läk. Ström). "Landskrona stads*) folkmängd har under året liksom under de närmast föregående så väl genom inflyttning af arbetsfolk från landet, som synnerligast genom öfvervågande antal födde mot döde betydligt stigit, så att den nu. garnison och fångar inberäknade, utgör 6,000 personer. Skånska aktiebolagets här belägna sockerbruk drifves i stor skala synnerligen under hösten och början af vintern då hvitbetssockret tillverkas. Lockade af denna arbetsförtjenst, inflytta från närmaste landsbygd fattiga familjer; men i anseende till det. mångfaldigt större antal arbetare som vid hvitbetsbehandlingen behöfves än hvad vid rörsockertillverkningen kan sysselsättas, uppstår då den förra just på vintern slutar, under den kallaste tiden af året, en kännbar brist på arbetsförtjenst, till följe hvaraf den för öfrigt starkt anlitade fattigvården under årets första månader mycket betungas. Fattigvårdsbudgeten uppgår för året till öfver 15,000 R:dr Rmt. Utom sockerfabriken finnes här en större Kronans klädesfabrik inom fästningen, ett jerngjuteri, en stearinfabrik, ett större bryggeri för s. k. bajerskt öl och under året har blifvit anlagd en mindre fabrik för tillverkning af vattentätt papper. Helminthiasis förekommer här så allmänt, att den måste omnämnas under rubriken endemiska sjukdomar. Hos alla åldrar, men synnerligast hos barn, träffas ascarider serdeles ofta, hvarför de flesta husmödrar hafva för sed att esomoftast gifva barnen semina cina?. Ehuru dessa maskar under friska tillståndet väl oftast obetydligt ofreda sina värdar, utgöra de dock vid andra sjukdomar ofta en besvärlig komplikation. Då det ofta händer under febrar att efter föregående plågsamma symptomer, spolmaskar med efterföljande lättnad för den sjuke uppkräkas, framkomma genom näsan eller nedra vägen utvandra, är omgifningen vanligen *) Jemför Collegii Berättelse år 1852 sid. 17.

31 Året Civila sjukvården. Endemiska sjukdomar i Skåne. Väderleken. 23 färdig att tillskrifva masken hela sjukdomen. Ett fall af spolmask åstadkommen perforation af tarmen med åtföljande peritonitis och död har under året inträffat hos en 8 års flicka. Convulsiones epileptifornies äro ej sällsynta. Här i detta såsom det synes mig spolmaskarnas hemland, har jag låtit öfvertyga mig, att de äfven förmå framkalla om icke ensamt, dock i betydlig grad medverka till uppkomsten af meningitis. Vintertiden förekomma de, åtminstone symptomerna af dem mera talrikt här. Det vill deraf synas som deras tigg och embryoner företrädesvis under sommaren, genom sin vistelse i fria naturen, gjorde sig skicklige att vid inträffande import i menniskomage och tarmar utveckla sig till på vintern fullvuxna individer, kraftiga nog att då antasta sina värdar. Tgenia solium förekommer ock årligen i flera fall. Ej så sällan anträffas torgfördt dyntigt fläsk hvaraf de fattige köpa och förtära. Vid många fall har husmodren kunnat erinra att dyntigt fläsk funnits i huset. I annat fall hafva dock patienterna med säkerhet trott sig kunna utesluta möjligheten af föregånget förtärande af dynt. Oxyuris förekommer ock mycket allmänt." (Stads-läk. Gullstrand). Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar. (Tabb. N:ris 1 7). Från 99 provincial- och extra provincialläkare, 22 distriktsläkare och 72 stadsläkare hafva inalles 193 årsberättelser för 1862 till Collegium inkommit*). Enär de s. k. folksjukdomarna eller i allmänhet hetsiga sjukdomar i främsta rummet påkalla vederbörande provincialläkares m. fl. verksamhet, upptages i detta sammandrag förnämligast meddelade uppgifter om dessa mer eller mindre gängse sjukdomars freqvens och utbredning under redovisningsåret, hvaremot redogörelsen för länslasaretten och kurhusen samt öfriga sjukvårdsinrättningar kommer att omfatta jemväl andra sjukdomar, så vidt dessa blifvit föremål för läkarevård. Beträffande väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet så vidt desamma synes hafva utöfvat inflytande på helsotillståndet, inhemtas af de ingifne berättelserne, att året 1862 öfverhufvud företett en kylig väderlek med ymnig nederbörd. Medeltemperaturen utgjorde i Stockholm endast +4,48 och summan af uppgifne nederbörden 10,96 d. t.**). Vintern medförde i allmänhet temligt jemn vinterkyla med måttlig nederbörd. det att marken under förra årets senhöst tillfrusit, föll vid nyårstiden snö med påföljande köld, så alt markens snötäcke jemte starka isar oafbrutet fortfor till våren. I Mars inträffade så väl inuti landet (Kopparbergs län) som synnerligen på vestra kusten i Bohus län och Halland starka urväder med djupa snöfall. Efter Medeltemperaturen för årets 3 första månader utgjorde 6,1; nederbörden?***). Våren blef härigenom något fördröjd, men utvecklades derefter med stor skyndsamhet, så att isarna snart blefvo brutna och marken bar; efter något regn i April följde i Maj en ovanligt varm väderlek, som det från de flesta orter heter: "full sommarvarma" i vissa orter med en värmegrad uppgående ända till 28, den enda sommartid under detta år. Medeltemperaturen för April Juni + 8,2. Nederbörden 4,28. Men härefter följde alltifrån början af Juni månad kylig och blåsig väderlek med ihärdigt regnande som fortfor jemväl hela Juli och flerstädes ända in i Augusti, så att sommaren öfverhufvud taget blef ovanligt kylig, regnig och blåsig med ansenlig nederbörd. Endast sista delen af Augusti och början af September medförde några veckor mild regnfri eftersommar. Redan i slutet af Augusti inträffade dock i somliga orter, synnerligen i Westerbotten, några svåra frostnätter. Medeltemperaturen för Juli September utgjorde +12,7. Nederbörden 2,43 å Stockholms observatorium (påtagligen felaktig summa). Hösten i allmänhet mild, i de flesta orter *) Årsberättelser sakna3 för 1862 från Luleå, Carlstad, Nyköpings, Högsby, Wrigsta, Wernamo och Ljungby provincialläkare-distrikter, från Gysinge, Motala, Finspångs, Waldemarsviks äfvensom 6 andra vakante distrikter samt från stadsläkaren i Fahlköping. '") Summa» uppenbarligen för låg. *'**) 1 Stockholm ej fullständigt uppmätt; se Tab. N:o 1.

32 24 Året Civila sjukvården. Väderleken. Vattenståndet Årsvexten. regnig och ofta med stark blåst, medförde först mot årets slut någon kyla och snö. Oktober December månad utgjorde +2,75, nederbörden 3,58 dec. tum. Medeltemperaturen för Tab. N:o l. Tabellen N:o 1 utgör ett sammandrag af meteorologiska observationer *) anställde å vissa vid olika breddgrad och olika höjd öfver hafvet belägna punkter. Tab. N:o 2. Ehuru vattendragen i allmänhet under våren och sommaren till följd af det ymnigt fallande regnet voro högt fyllda, der och hvar med öfversväinningar, har dock medelvattenståndet i de stora insjöarne för året varit något lägre än förra året. Hjelmaren, som vid årets början stod 0,7 fot under nollpunkten, hade under sommaren stigit till 0,1, men var vid årets slut åter 0,5 under samma punkt. Wenern, som vid årets början stod 14,4 fot öfver Wenersborgs vattenmärke, hade i Augusti stigit till 15,8, men nedgick vid årets slut åter till 14,8. Mälaren, som under förra året hade en medelhöjd af 14,9 fot öfver Stockholms slusströskel och på våren sjunkit till 13,5, steg på sommaren till 14,9, nedgick i Oktober åter till 13,6 och stod vid årets slut vid 14,8. Tab. N:o 2 utgör ett sammandrag af observationerna å vattenståndet i låglandsbältets sjöar, anställde vid Notholmen i Hjelmare kanal, Brinkebergs kulles öfre slusströskel och Stockholms slusskontor. Tab. Litt. A. I afseende på årsvexten, öfverensstämma berättelserna från alla rikets delar deruti att höstsäden, som i följd af den tjenliga väderleken under föregående årets höst samt derpå följande vinter och vår erhållit ett serdeles lefvande utseende, derefter af det under Juni och Juli samt på flera ställen ända in i Augusti månad, i förening med kylig väderlek inträffade ymniga regnet rönt menlig inverkan i så måtto att råg, som nedslagits af regnet och förblifvit liggande under blomningstiden, icke vunnit den utveckling som under gynnsamma förhållanden skulle kunnat bereda en kärnfullare och vigtigare vara och att hvetet blifvit mer och mindre angripet af rost och sot; att likväl vextligheten ej mindre af dessa båda sädesarter än ock af vårsäden, på hvars utveckling vårens tjenliga väderlek förmånligt inverkat, sedermera befordrats af den på eftersommaren och hösten inträdande varma och torra väderleken, så att skörden af alla sädesslag detta år öfverhufvud utfallit gynnsammare än under det föregående. Inom Norrbottens, Westerbottens, Jemtlands och Kopparbergs län uppnådde likväl säden, i anseende till inträffade tidigare nattfroster, icke öfverallt, sin mognad, isynnerhet å aflägsnare skogshemman och lappmarkernes åkrar. Bergningen försiggick i allmänhet under tjenlig väderlek utom i St. Kopparbergs län, der vårsäd ännu i slutet af Oktober månad fanns på marken utestående. Gräsvexten blef i Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands, Gefleborgs och Stockholms län skadad af mask och har å ett och annat ställe lidit af vattenöfversvämningar. Höbergningen har nästan öfver hela riket varit försvårad och fördröjd af regnig och otjenlig väderlek, i Christianstads och Malmöhus län verkställd under så missgynnande väderleksförhållanden, att isynnerhet i förstnämnde län en stor del af höet blifvit skadadt af väte men detta oaktadt har dock höafkastningen i det hela varit serdeles gifvande och vida öfverstigande förlidet års. Potatis, som i en del af Kopparbergs, Stockholms, Kronobergs och Gotlands län blifvit skadad af nattfrost, har i alla län gifvit en klen skörd och den inbergade i 18 län befunnits angripen af torröta. Från Stats-Kontorets underdåniga berättelse om arsvexten i riket torde i öfrigt här böra upptagas, att enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i den afgifna tredje årsvext-beråttelsen uttalade omdöme, årets gröda kan hänföras till: rik skörd i 1 län: Södermanlands; god skörd i 4 län: Gefleborgs, Wermlands, Stockholms och Gotlands; öfver medelmåttig skörd i 8 län: Kopparbergs, Örebro, Westmanlands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Kronobergs och Malmöhus; medelmåttig skörd i 9 län: Jemtlands, Wester-Norrlands, Upsala, Östergötlands, Calmar, Jönköpings, Hallands, Blekinge och Christianstads och under medelmåttig skörd i 2 län: Norrbottens och Westerbottens; kunnande alltså redovisningsårets skörd *) Utom för Upsala och Lund, hemtade från Kongl. Vetenskaps-Akademiens offentliggjorda Meteorologiska iakttagelser, 4:de Bandet, 1862.

33 År Civila sjukvården. Årsvexten. Medelpriserna å spanmål. Gängse sjukdomar. Tyfoidfeber. 25 för hela riket i allmänhet anses för mera än medelmåttig. Tab. Litt. A utvisar, enligt Stats-Kontorets årliga berättelse, årsvextens förhållande i hvarje län år 1862 jemte priset å spanmål, hälften råg och korn, enligt den vid föregående årets slut åsatta markegångstaxan. Det af Kammar-Kollegium efter medelprisen af hvarje läns år 1861 åsatta markegång, beräknade, för år 1862 fastställda riksmarkegångspriset å spanmål, hälften råg och hälften korn har, såsom af tabellen inhemtas, utgjort 2 R:dr 58 öre för kubikfoten, d. ä. 16 R:dr 25 öre för 6,3 kubikfot eller en tunna. Härvid bör ej förbises att de anförda spanmålspriserna grunda sig på föregående årets (1861) skörd eller den sädestillgång hvarpå befolkningen under redovisningsåret skall hafva sitt uppehälle intilldess att årets gröda hunnit inbergas och dertill blifvit användbar, hvaremot uppgifterne om årsvexten grunda sig på skördebeloppet efter årets vexande gröda som tillika skall utgöra tillgång på födoämnen för befolkningen under nästföljande år. Enligt hvad tab. N:o 6 utvisar, har antalet af vederbörande läkare under detta år verkställde em- Tab. N:o O. betsresor för sjukdomars hämmande uppgått till 373 och alltså med inemot 30 öfverstigit motsvarande antal under det näst föregående. Denna ökning beror hufvudsakligen på ett större antal resor för messling, skarlakansfeber och difterit. Under det att resorna för tyfoidfeber, kikhosta och rödsot, hvilka förra året uppgingo till 160, 20 och 68, nu nedgått till 113, 4 och 20, hafva deremot läkarnes embetsresor för difterit stigit från 6 till 30, för skarlakansfeber från 27 till 42 och för messling utgjort 68, hvaraf följer att dessa sjukdomar under redovisningsåret mer än under det nästföregående påkallat läkarnes verksamhet. Af ofvan omförmälde 193 årsberättelser med tillägg af omkring 500 rapporter angående verkställde embetsresor och yppad allmännare sjuklighet, inhemtas i afseende på uppkomsten och utbredningen af under året gängse sjukdomar hufvudsakligen följande: Tyfösa febrar, typhus, febris iyphoides, under hvilken benämning så väl nervösa febrar som Tab. Litt. B. jemväl enkla gastriska febrar i flera bland läkarnes berättelser synas vara sammanförda, hafva visserligen förekommit i alla rikets län, men likväl mindre talrikt än förra året. Endast i St. Kopparbergs, Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Christianstads län samt till en del jemväl i Westmanlands, Gefleborgs, Skaraborgs, Jönköpings och Malmöhus län voro dessa febrar mera aninärkningsvärdt herrskande, under det att de uti öfrige län befunnos föga framstående. Öfverhufvud hafva dock omkring 209 socknar företett Tab. Litt. A. Årsvextens förhållande i riket samt spanmålspriserna, år 1862.

34 26 Aret Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfoidfeber. mer eller mindre talrika sjukdomsfall deraf, på sätt tab. Litt. B närmare antyder. Anmärkningsvärdare partiela epidemier förekommo i örnsköldsviks, Leksands, Smedjebackens, Forssjö, Göteborgs, Ulricehamns och Broby samt Brösarps distrikter. Ibland hela antalet antecknade sjukdomsfall 5,491, ändades 485 dödligt. Uti nämnde summor ingå dock 2,500 sjukdomsfall med 30 dödsfall uppgifne såsom "febris gastrica simplex". Ibland städerna företedde Göteborg, Stockholm, Norrköping, Westervik, Jönköping, Carlshamn, Helsingborg och Lund största sjukantalet och uti 48 städer, der dylika febrar förekommo, antecknades tillsammans 2,481 sjukdomsfall med 132 dödsfall. Sjukdomen utgjorde i Westerbotten, Wester-Norrland, Örebro, Södermanlands och Jönköpings län en fortsättning af föregående årets tyfoidfeber, men yppades eljest så väl under förra hälften af året, som under det sednare. Ibland 5,365 sjukdomsfall med 364 dödsfall för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 1,655 sjukdomsfall med 133 dödsfall årets första qvartal, 1,309 sjukdomsfall med 92 dödsfall det andra, 1,098 sjukdomsfall med 66 dödsfall det tredje och 1,303 sjukdomsfall med 73 dödsfall det fjerde. I St. Kopparbergs m. fl. län fortfor sjukdomen ännu vid årets slut. De s. k. augustifebrarna förekommo detta år vida sparsammare än under det föregående. Ibland 396 sjukdomsfall med 19 dödsfall, för hvilka könet blifvit uppgifvet, voro 147 sj. män med 7 dödsfall och 249 sj. qvinnor med 12 dödsfall och bland 385 sj., för hvilka lefnadsåldern uppgifvits, voro 71 under 10 år, 86 emellan år, 150 emellan år, 63 emellan 41 : 60 år och 15 öfver 60 år. Sjukdomsförhållandet i de serskilda länen var följande: Norrbottens lån, Haparanda distrikt: enstaka fall i trakten af Haparanda 1 qv.; 3 sj. (Wretholm); Nederkalix d.: endast enstaka fall; 2 sj. (Landgren); Råneå d.: partiel epidemi inom 2:ne hushåll i ett nybygge 1 qv.; 14sj. (Tyselius) samt Rånbyn och Degersälls byar 3 qv.; 12 sj., 2 d. (Gihl). Westerbottens län, Skellefteå d.: partiel epidemi i 4 byar af Jörns s:n 1 qv.; 24 sj., 5 d. (Lindström); Lycksele d.: fortfor i Stensele 1 qv.; 2 sj., 2d. (Ane/ström); Umeå d.: partiel epidemi i landtsocknen 4qv., införd med en hemkommen sjöman; 15 sj., 2 d. (Haij, Brisman) Jemtlands län, Norra d.: spridda fall i Aspås och Nässkott 2 qv.; 14 sj., 2 d. (Grenholm); likaledes i Södra d.: 7. sj., 2 d. (Afzelius) samt Undersåkers d.: 2 sj. (Strandberg). Wester-Norrlands län, Ornsköldsviks d.: fortfor från förra året vid Husum 1 qv. 2 qv. och yppades i Själevad 4 qv.; 45 sj., 8 d. (Håkanson); Sundsvalls d.: spridda fall i kustsocknarna 1 och 4 qv.; 39 sj., 6 d. (Westerberg); Hernösands d.: spridda fall 1 qv.; 9 sj., 3 d. (HalUtröm); i staden spridda fall 2 qv. af febris gastrica simplex; 5 sj. (Lenström); Torps d.: partiel epidemi af tyfus i ett hushåll 1 qv.; 4 sj. (Reuterman). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: spridda fall under årets alla månader; 84 sj. (Fineman, Ekman); JerfsÖ d.: partiel epidemi i flera byar 2 4 qv.; 80 sj.; 13 d. (Hedenström); Söderhamns och Bollnäs d.: spridda fall 1 3 qv.; 18 sj., 11 d. (Borgman); i staden 1 2 qv.; 17 sj., 4 d. (Thollander); Gefle d.: spridda fall 1 3 qv.; 46 sj., 10 d. (Backström); i staden 18 sj., 3 d. (Sandberg, v. Sydow). Stora Kopparbergs län, Mora d.: spridda fall (Blomberg); Leksands d.: yppades på våren i Ohre och på hösten i Leksands och Åhls s:r äfvensom i flera byar inom Rättvik, der den ännu vid årets slut fortfor epidemiskt mest af "abdominel" Tab. Litt. B. Uppgifne antal sjuke och döde af tyfösa och gastriska febrar är Län. Antal angripne socknar. 3. Döde. 1. Län. Antal angripne socknar. Insjuknade. Insjuknade. Döde. Norrbottens Westerbottens Jemtlands Wester-Norrlands... Gefleborgs Stora Kopparbergs. Wermlands Örebro Westmanlands Upsala Stockholms Stockholms stad Södermanlands län Göteborgs och Bohns.. Elfsborgs Skaraborgs Östergötlands Calmar Jönköpings Kronobergs Hallands Blekinge Chrisiianstads Malmöhus Gotlands Transport ,149 1, Transport 87 2, Summa 209 5,

35 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfoidfeber. 27 form och långsam konvalescens; öfver 119 sj., 27 d. (Leffler); Nås d.: spridda fall; 16 sj., 1 d. (Westman); Fahlu d.: spridda fall i Wika, Aspeboda, Sundborns och Kopparbergs s:r; 46 sj., 3 d. (Kusel); i Sätherstrakten, enstaka fall; 2 sj. samt af febris gastrica simplex 20 sj. (Dillner); i Fahlu stad: spridda 2 3 qv.; 23 sj., 1 d. samt af "febris gastrica" 35 sj. (Hallin); Hedemora d.: spridda fall 4 qv. vid Horndals bruk; 25 sj.; Westerbergslags d.: partiel epidemi vid Ludvika 4 qv.; 61 sj. och i öfrigt spridda fall; inalles 116 sj., 4 d. samt af febris gastrica simplex spridda fall 1 4 qv.; 50 sj. (Höjer). Wermlands lån, Fryksdals d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 17 sj., 1 d. (Hedberg); Uddeholms d.: endast enstaka fall 3 qv; 4 sj., 2 d. (Möller); Filipstads d.: endast enstaka fall; 6 sj. (Pallin); Carlstads d.: i staden Carlstad spridda fall 1 qv.; 20 sj., 1 d. samt 3 qv. 10 sj. och 4 qv. 25 sj., 1 d. (Göthlin); i Christinehamnstrakten spridda fall 1 4 qv.; 101 sj., 6 d. (Berg, Lagerlöf); Sillbodals d.: partielt i Töksmarks s:u 4 qv.; 4 sj. 2 d. (Örtengren); Gillberga d.: spridda fall 1 2 qv. af enkel gastrisk feber 9 sj. och af typhus abdominalis 3 qv. 11 sj., 1 d. (Warodell); Näs d.: enstaka fall 2 3 qv.; 11 sj., 2 d. (Grafström). Örebro lån och d.: i staden spridda fall af "febris nervösa" 2 sj. samt af "gastricism och gastrisk feber" 1 4 qv.; 47 sj. (Acharius); Nora d.: fortfor ännu 1 qv. samt förekom eljest med enstaka fall; 6 sj. (Engström); Ramsbergs d.: partiel epidemi i Ljusnarsbergs s:n 4 qv.; 5 sj. samt i öfrigt spridda fall; 4 sj. (Malmberg); Helleforss d.: partiel epidemi 1 qv.; fortfarande från förra året samt spridda fall 3 qv.; öfver 8 sj. (Ramström); Askersunds d.: enstaka fall (Arpi, Torstenson); Boo d.: spridda fall 1 4 qv.; 62 sj., 2 d. (Edling). Westmanlands län, i Westerås stad enstaka fall 3 4 qv.; 7 sj. (Altin); i Strömsholmstrakten enstaka fall 1 4qv.; 23 sj., 1 d. (Åkerman); Ramnäs d.: endast 2 sjukdomsfall 4qv. (Häggmark); i Arbogatrakten enstaka fall loch4qv.; 4sj.,ld. (Sparrman); Norbergs d.: endast sporadiskt 1 4 qv.; 12 sj. (Senell); i Köpingstrakten spridda fall lo.4qv.; 21 sj., 1 d. (Kihlstedt). Upsala län och d.: endast spridda fall 1 4 qv. (Schultz); Enköpings d.: spridda fall 1 4 qv.; 47 sj. (Stiegler); i staden spridda fall 1 qv.; 17 sj., 1 d. (Barck). Stockholms lån och d.: spridda fall 4 qv.; 6 sj., 1 d. (Rydberg); Botkyrka d.: partiel epidemi 1 qv.; 13 sj., 2 d. (Ryding); Södertelge d.: endast spridda fall (Martin); Sigtuna d.: spridda fall (Elisson); Norrtelge d.: små partiela epidemier i Fasterna 1 qv., Rö och Rimbo samt Husby 4 qv.; 29 sj., 6 d. (Palmgren); i staden spridda fall 2 3 qv.; 4 sj., 1 d; (Jsander); Osthammars d.: enstaka fall (Blume). Stockholms stad: spridda fall 1 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde under 1 qv. 26, under det 2:dra 29, 3:dje26 och 4:de35, tillsammans 116 sj., 18 d. samt af "febr. gastrica simplex" 61 under 1 qv., 88 under det 2:dra, 75 under det 3:dje och 89 under det 4:de eller tillsammans 313, deribland endast 2 medförde dödlig utgång (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: spridda fall 1 2 qv.; 12 sj., 5 d. och af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 71 sj. (Ihrman); i Strengnästrakten spridda fall 1 och 4 qv.; 14 sj., 2 d. (Pontén); i Mariefredstrakten af enkel gastrisk feber 2 3 qv.; 10 sj. (Lind); Daga d.: spridda fall 1 4 qv.; 32 sj., 5 d. samt enkel gastrisk feber 2 3 qv.; 20 sj. {Klintberg); Forssjö d.: fortfor från förra året i Björkviks s:n 1 qv.; 33 sj., 9 d. (Govenius); Wingåkers d.: spridda fall 1 4 qv.; 16 sj.; Trosa d.: endast enstaka fall. "Den under förra åren allmänna s. k. augustifebern har detta år nästan helt och hållit uteblifvit, undanträngd som det synes af messlingen" (Rosborg); Malmköpings d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 29 sj., 10 d. (Zetterstrand); Nyköpings d: spridda fall i staden af tyfusfeber 2 qv.; 6 sj., 2 d. och af enkel gastrisk feber 35 sj. (Lundqvist). Bohus län, Göteborgs d.: partiel epidemi på Wrångö 4 qv., der af öns befolkning, utgörande ungefär 200 personer, 60 sj., 8 d. samt i öfrigt spridda fall 1 4 qv.; 38 sj. (Montén); i Göteborgs stad hos Läkaresällskapet anmälde 128 sj., 12 d., deribland under 1 qv. 28 sj., 3 d ; under det 2:dra 32 sj., 4 d.; under det 3:dje 41 sj., 3 d. och under det 4:de 34 sj., 5d. samt af gastrisk feber 640 sj., 1 d., nemligen: (Evert); Uddevalla d.: spridda fall 1 4 qv.; 49 sj., 9 d. (Åhlström); i staden enstaka fall; 4 sj., 1 d. af tyfus samt 14 sj. af enkel gastrisk feber (Lönner); i Marstrand endast ett fall af tyfus och spridda fall af enkel gastrisk feber 1 4qv.; 40 sj., 3d. (Hörlin);. Håby d.: smärre partiela epidemier af tyfoidfeber i Askum och Fossene, Krokstad och Sanne, Lyse och Qville, synnerligen 1 och 4 qv.; 94 sj., 8 d. samt spridda fall af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 39 sj. (Lundgren); Strömstads d.: endast enstaka fall; 5 sj., 2 d. (Cron); Oroust d.: spridda fall och partiel epidemi å Grundsund, Möllsund och Myckleby 2 och 4 qv.; 34 sj., 2 d. (Gammelin). Elfsborgs lån, Wenersborgs d.: partiela epidemier i Fergelanda och Öhr 1 2 qv.; 78 sj., 20 d. (Kjellberg); i staden endast enstaka fall 1 2 qv.; 3 sj., 1 d. (Kuylenstjerna); Trollhättans d.: spridda fall, mest 2 qv.; 13 sj. (Rinman); Åmåls d.: spridda fall 1 2 qv.; 37 sj., 2 d. (Rönqvist); i staden 1 och 3 qv.; 28 sj., 2 d. (Ekelund); Alingsås d.: partiel epidemi i Asklunda 4 qv.; 9 sj., 1 d. (Berggren); Ulricehamns d.: partiela epidemier af tyfoidfeber i Tverred 1 2 qv., Brunn 2 qv. samt Blidbergs 3 4 qv.; 88 sj., 8 d., nemligen:

36 28 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Tyfoidfeber. Tyfoidfebern i Ulricehamns distrikt år samt för öfrigt spridda fall af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 18 sj. (ffeinrici); Svenljunga d.: spridda fall 1 4 qv.; 11 sj., 1 d. (Friman); Borås d.: partiel epidemi i Rångedala 2 qv. och i Seglora 3 qv. samt i Kinna s:n 4 qv.; 15 sj., 2 d. (Elmlund); i staden spridda fall 1 qv.; 10 sj. (Lundqvist). Skaraborgs län, Hofva d.: spridda fall 1 qv.; 3 sj., 1 d. (Reuterman); Lidköpings d.: temligen allmänt bland de från Axevalla hed hemkomna beväringsynglingarne af 2:dra klassen, hvilka efter slutet af det under kylig och regnig väderlek verkställda mötet, nästan mangrant insjuknade; öfver 117 sj., 26 d. (Grave); i staden 2 qv.; 3 sj. (Sundberg); i Skara stad 3 qv.; 4 sj., 2 d. (Lundberger); Falköpings d.: spridda fall i Wättack, Asaka och staden 1 3 qv.; fl. sj., 9 d. (Neuman); Hjo d.: partiela epidemier i Ljunghem och Kyrkefalla hos från beväringsmötet hemkommande beväringsynglingarne 3 4 qv. och för öfrigt speciella fall; 41 sj., 6 d. (Tengstrand); i Undenäs och Mölltorp spridda fall och vid Forssviks bruk part. epidemi 3 4 qv.; 38 sj., 9 d. (Goldkuhl); i Sköfde stad spridda fall 2 qv.; 7 sj. (Sylvén). Östergötlands lån, Linköpings d.: spridda fall i "Wårdnäs 4 qv.; 9 sj., 2d. samt i staden 1 4 qv.; 11 sj., 3 d. (Wallin); Åtvidabergs d.: partiel epidemi af tyfoidfeber 3 4 qv.; i Atvid och Wårdnäs 27 sj., 2 d. samt för öfrigt af enkel gastrisk feber 14 sj. (Dandenelle); Söderköpings d.: spridda fall 1 2 qv.; 17 sj. (Djurberg); i staden spridda fall 1 och 3 qv.; 10 sj (Sevon); i Norrköping spridda fall af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 160 sj., 6 d. (Engelbrecht); Kisa d.: partiel epidemi i Läkebo; 10 sj., 3 d. samt i öfrigt spridda fall; 17 sj., 2 d. (Appelberg); Boxholms d.: spridda fall 1 2 qv.; 13 sj. (Drougge). Calmar län och d.: spridda fall 1 3 qv.; 41 sj., 1 d. (Söderbaum); i staden enstaka fall af tyfoidfeber 5 sj. och af enkel gastrisk feber 9 sj., 1 d. (Petterson); Stranda d.: "af de här eljest allmänna s. k. "angustifebrarna" förekom detta år ett jeraförelsevis ringa antal, oaktadt vid tiden för deras uppträdande torka med ej obetydlig värme egde rum, hvarunder de under försommaren vattendränkta trakterna alldeles uttorkade. Måhända får orsaken sökas till dessa febrars uteblifvande i sommarens öfverhufvud låga temperatur" (Petterson); Oscarshamns d.: spridda fall 2 qv. så väl i staden som på landet; 24sj., 1 d.(darin, Björk); Wimmerby d.: spridda fall 1 4 qv.; 17 sj. (Bergenklint); i Westerviks stad "gastriska och nervösa febrar" 1 4 qv.: 116 sj., 6 d. (Forling, Wester). Jönköpings län och d.: tyfoidfeber fortfor från förra året så väl i staden som på landet i Skärstad och Olmestad s:r 1 qv.; 23 sj., 6 d. samt i 3 qv. ånyo spridda fall i förstnämnda s:n; 4 sj. (Sköldberg); i staden från årets början till April 41 sj., 6 d. samt af enkel gastrisk feber spridda fall 1 3 qv.; 68 sj. (Casperson) Ekesjö d.: endast spridda fall; fl. sj., 3d. (Bråkenhjelm); i staden 1 3 qv.; 15 sj., 4 d. af tyfoidfeber samt 35 sj., 4 d. af "febris gastrica" (Miltopé); Wrigstads d.: spridda fall i Wallsjö, Sandsjö 2 qv.; 26 sj., 2 d. (Haeffner); Wernamo d.: spridda fall i Gällaryd 1 qv.; 3 sj., 1 d. (Wittlock); Hvetlanda d.: spridda fall 1 qv.; 13 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Wexiö d.: partiel epidemi i Skatelöfs s:n 1 qv.; 8 sj., 1 d. samt i Lekaryds s:n 2 qv.; 9 sj., 1 d., tillsammans 17 sj., 2 d. (Wennberg); Ekeberga d.: spridda fall 3 4 qv. af tyfusfeber; 9 sj., 2 d. och af enkel gastrisk feber 15 sj. (Nilsson); Ljungby d.: spridda fall i Angelstad och Ryssby 1 qv.; 13 sj. (Billengren). Ballands län, Kongsbacka d.: tyfoidfeber, partielt gängse inom "Warö s:n 1 2 qv.; 28 sj., 1 d. (Carlsson); i Warbergstrakten spridda fall 4 qv.; 5 sj, 1 d. (Brunstedt); Halmstads d.: partiel epidemi af typhus i Harplinge s:n 1 qv.; 3 sj. samt spridda fall af gastriska febrar (Sjöstrand); i staden spridda fall af typhoidfeber 1 2 qv.; 16 sj., 3 d. och af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 35 sj. (Tenggren); i Laholmstrakten enstaka fall 3 qv.; 3 sj. (Flygare). Blekinge län, Carlskrona d.: enstaka fall 4 qv.; 2 sj. (Hellman); i Carlskrona stad spridda fall 1 4 qv. mest af abdominel form; fl. sj., 6 d. (Lundbergh); Ronneby d.: spridda fall 1 2 qv.; 37 sj., 20 d. (Rydberg); Sölvesborgs d.: spridda fall 1 qv. (Norin); i Carlshamn spridda fall af tyfoidfeber 1 4 qv.; 32 sj., 2 d. samt af enkel gastrisk feber 1-4 qv.; 98 sj., 1 d. (Drakenberg, Witt, Bergman). Christianstads län och d.: endast enstaka fall 1 qv.; 2 sj., 1 d. (Andersson); Broby d.: partiela epidemier i Wankifva 1 2 qv.; 52 sj., 6 d. och Glimåkra 3 4 qv.; 29 sj., 12 d. samt för öfrigt spridda fall i Broby, Ousby och Hjersås m. fl. s:r (Lindforss): Brösarps d.: partielt i S:t Olofs och Fogeltofta s:r 3 4 qv.; fl. sj., lindrig (Aspelin); Cimbrishamns d.: partiell tyfoidfeber i Cimbrishamn och Borrby s:r 1 och 3 qv.; 10 sj., 2d., samt spridda fall af enkel gastrisk feber; 12 sj. (Bratt); Engelholms d.: spridda fall i Ströfvelstorp, Gråmanstorp och Riseberga 1 3 qv.; fl. sj., 15 d. (Scholander).

37 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Hjernfeber. 29 Malmöhus lån, Landskrona d.: spridda fall af tyfoidfeber i Asmnndstorp, Billeberga, Svaluf och Torrlösa 1 och 3 qv.; 13 sj., 1 d., samt af enkel gastrisk feber 3 qv., 14 sj. (Virgin); i staden 1 och 4 qv. spridda fall af tyfoidfeber; 13 sj., 4 d., samt af enkel gastrisk feber 50 sj. (Gullstrand); i Helsingborg spridda fall 1 2 och 4 qv. af tyfus och tyfoidfeber, 64 sj., 2 d. och af gastrisk feber 4 sj. (Netzler); Malmö d.: spridda fall, synnerligen i Borgeby och Lydeköpings s:r, fl. sj., 12 d. (Wieselqvist); i staden spridda fall 1 4qv.; 57 sj., 10 d. (Falk, Bergh); i Lund partiela epidemier och spridda fall af tyfoidfeber 1 4 qv.; 62 sj., 9 d., samt af enkel gastrisk feber 42 sj. (Samberg); Hörby d.: enstaka fall, 3 sj. (Eneroth); Öfveds d.: spridda fall af tyfoidfeber 1 och 4 qv.; 19 sj., 1 d., samt af enkel gastrisk feber 1 4 qv.; 55 sj. (Åberg); i Ystad spridda fall af tyfoidfeber 1 och 3 qv.; 13 sj., 1 d. och af enkel gastrisk feber 1 4 qv., 28 sj. (Malmgren). Gottlands län, Wisby d.: partiella epidemier i Sanda och Föhle s:r 1 2 qv.; 17 sj., samt för öfrigt spridda fall (Kolmodin); i staden spridda fall af tyfoidfeber, synnerligen 1 2 qv.; 17 sj., 2 d., samt af enkel gastrisk feber, 38 sj. (Neyber); Slite d.: endast enstaka fall 1 qv. (Tengvall). Hjernfeber, meningitis cerebrospinalis epidemica, har, liksom förra året, endast i få spridda fall Tab. Litt. c. visat sig på satt af tab. Litt. C inhemtas, uti 22 socknar af 10 län, men utan att någonstädes utgöra någon framstående epidemi. Härförutom finnes äfven detta år å läkarnes förteckningar öfver gängse sjukdomar åtskilliga fall af "meningitis cerebro-spinalis" upptagne, utan att angifvet är huruvida dessa äro att hänföra till den förut varande epidemiska meningiten. Ibland de upptagne sjukdomsfallen tillhöra 105 med 51 dödsfall städerna, medan ett högst ringa antal komma på landsbygden. Ibland 127 fall med 63 dödsfall för hvilka tiden är uppgifven, tillhörde 42 sjukdomsfall med 21 dödsfall årets första qvartal, 35 sjukdomsfall med 17 dödsfall det andra, 17 sjukdomsfall med 9 dödsfall det tredje och 33 sjukdomsfall med 16 dödsfall det fjerde, nemligen Stora Kopparbergs lån, Westerbergslags d.: enstaka fall; 2 sj. (Höjer). Örebro län och d.: i staden enstaka fall af "meningitis cerebro-spinalis epidemica"; 2 sj], 2 d. (Acharius). Bohus län, i Göteborgs stad spridda fall af "meningitis cerebro-spinalis" under alla månader; 66 sj., 32 d. (Evert); Håby d.: först detta år uppträdande i detta distrikt med spridda fall 1 3 qv. i Foss, Brastad, Beffendal och Svarteborg; 6 sj., 2 d. (Lundgren); Uddevalla d.: enstaka fall 2 qv.; 3 sj., 2 d. (Åhlström); i Strömstad enstaka fall; 1 sj., 1 d. (Cron). Elfsborgs län, i Åmåls stad, 1 sj., 1 d. (Ekelund), samt Ulricehamns d.: 2 sj. (Heinrici). Östergötlands lån, Linköpings d.: spridda fall af "cerebro-spinal-meningit" i Skeda s:n 2qv., uppträdande med prodromer af dof hufvudvärk, mattighet, matleda och "torrvärk i lederna", hvarpå efter några dagar följde försvårad hufvudvärk, feber med lindrig yrsel, kräkning och stelhet eller smärtsamma dragningar i nacken. Sjukdomen visade sig contagiös och alla de insjuknade hade varit i beröring med förut sjuke; 8 sj., 4 d. (Wallin, Bohman); Reymyre d.: enstaka fall; 1 sj., 1 d. (Wester). Calmar län, Tjust d.: i Augusti yppades 3 fall af "Hjernfeber (meningitis cerebrospinalis)" som dock efter starka bloduttömningar och annan tjenlig behandling straxt i början, öfvergingo till helsa (flacksell); i Calmar stad enstaka fall; 3 sj., 2 d. (Pettersson). Jönköpings lån, Eksjö d.: enstaka fall; 4 sj., 4 d. (Bråkenhjelm). Hallands län, i Falkenberg 1 2 qv.; 3 sj., 2 d. (Ehrengranat). Christianstads län och d.: endast enstaka fall 2 3 qv.; 2 sj., 2 d. (Andersson). Malmöhus lån, i Landskrona stad 4 qv.; 4 sj., I d. (Gullstrand); i Helsingborgs stad spridda fall 1 2 och 4 qv,; utbröt merendels plötsligt med kräkning, delirum, konvulsioner, opisthotonus och coma. Ibland kom den med styfliet i ryggen, starka frossbrytningar, hufvudvärk, sömnlöshet, coma, diarrhé och collaps; 22 sj., 10 d. (ivetzler); i Malmö stad enstaka fall 2 qv.; 4 sj.. 3 d. (Bergh); Ofvedklosters d.: spridda fall 2 qv.; 5 sj., 1 d. (Åberg); i Ystad enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 1 d. (Malmgren). Tab. Litt. C. Uppgifne antal sjuke och döde i hjernfeber år 1862.

38 30 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Difterit. Tab. Litt. D. Difterit, äfven halsröta benämnd, diphteria, angina diphterica, har under detta år visat märkeligt tilltagande, så att partiela epidemier och spridda sjukdomsfall af denna sjukdom omtalas från mer än 112 socknar i 21 af rikets lan. deribland dock mäst från de norra provinserna samt Bohus och Calmar län. litt. D utvisar, att ibland hela antalet antecknade sjukdomsfall, 1,924, som i inånga orter betydligt understiger det verkliga, ändades 505 dödligt. Tab. Ibland striderna företedde Gefle, Fahlun, Örebro och Göteborg anmärkningsvärdare sjukantal; men 24 deraf angripne städer tillsammans endast 639 sjukdomsfall med 126 dödsfall. Sjukdomen förekom på flera ställen samtidigt med messling och skarlakansfeber, var ofta dödande och medförde äfven vid lycklig utgång ej sällan paralytiska följdsjukdomar. Den utgjorde i Gefleborgs och Örebro län en fortsättning af förra årets difterit-epidemi, men yppades eljest i de flesta orter förnämligast under sednare halfåret och på hösten. Ibland 1,325 sjukdomsfall ined 284 dödsfall för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 364 sj. ined 86 d. årets första qvartal, 214 sj. med 33 d. det andra, 253 sj. med 58 d. det tredje och 494 sj. med 107 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor ännu vid årets slut temligen allmänt i Westerbottens m. fl. län. Ibland 390 sj. med 53 dödsfall för hvilka könet blifvit uppgifvet, voro 218 sj. män med 36 dödsfall och 172 sj. qvinnor med 17 dödsfall och ibland 405 sj. med 61 d-, för hvilka lefnadsåldern finnes uppgifven, voro 164 sj. med 56 d. under 10 års ålder, 149 sj. med 3 dödsfall i åldern emellan år, 90 sj. med 2 dödsfall i åldern emellan år och allenast 2 sjuke öfver 50 år, nemligen: Norrbottens län, Ne d er k al i x d.: här kallad halsröta: yppades i September i nordvestra byarna af Ofverkalix samtidigt med messling och utbredde sig till öfriga delar af denna socken, sä att enligt uppgift af Presterskapet ej mindre än 37 barn deraf aflidit från Sept. November. I Nederkalix s:n visade sig i November denna sjukdom först vid Björkforss sågverk, beläget 7 a 8 mil från närmast då af denna sjukdom angripna ställe; af läkaren vårdade 30 sj., 5 d., men härförutom tillkommo många sjukdomsfall ej sällan i förening med skarlakansfeber, så att omkring 30 barn anses hafva i halsröta aflidit. Samtidigt med sårnaderna i halsen bildade sig äfven sår i och omkring genitalia (Landgren). Westerbottens län, Lycksele d.: yppades i Juli i Tärna och fortfor ännu vid årets slut med spridda fall; 25 sj., 5 d. (Ångström)', Umeå d.: epidemiskt 4 qv. synnerligen i Nordmaling, der en mängd barn föllo offer derför; af läkaren antecknade 64 sj., 40 d. (Haij). Jemtlands län, Norra d.: yppades under sednare halfåret ehuru mindre allmänt men med färre, dock åtskilliga dödsfall (Grenholm); Undersåkers d.: "Strypsjuka" var temligen allmänt gängse i Oflerdal 3 qv.; 47 sj., 13 d., de fleste under 16 års ålder, hvarförutom "sårhalssjuka" 3 4 qv. temligen gängse mestadels hos fullvuxna personer så väl i samma socken som i Hallen och Marby; 24 sj. (Strandberg).. Wester-Norrlands län, Sollefteå d.: spridda fall 3 4 qv.; 19 sj., 3 d. (Charliér); Bodums d.: endast 5 fall (Sillen); Sundsvalls d.: spridda fall från årets början i flera socknar 1 2 qv. och med uppehåll under sommarmånaderna, tilltog åter mot årets slut, i många fall komplicerad med messling; 100 sj., 15 d. (Westerberg); i staden 25 sj., 10 d. (Bagge, Mossberg). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: endast enstaka fall 1 qv.; 8 sj., 3 d. (Fineman); Gefle d.: spridda fall temligt allmänt; öfver 17 sj., 10 d. (Backström); i Gefle stad, der sjukdomen börjat redan under sista tredjedelen af föregående år, fortfor densamma med spridda fall hela året; samtidigt förekom vanlig angina (utan difterit) ovanligt talrikt. Difteriten fortfor ännu vid årets slut; 82 sj., 11 d. (Sandberg, v. Sydow) enligt följande special-tabell, som jemväl omfattar nästföregående år: Tab. Litt. D. Uppgifne antal sjuke och döde i difterit år 1862.

39 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Difterit 31 Difteritis-epidemien i Gefle Stora Kopparbergs län, Mora d.: spridda fall 4 qv.; öfver 14sj., 2 d., alla barn under 5 år (Blomberg); Leksands d.: yppades på hösten i Åhl, Rättvik, Leksand, med spridda fall; fl. sj., 1 d. (Leffier); Fahlu d.: talrika fall, synnerligen inom Bjursås s:n från årets början till dess slut, enligt pastors uppgifter endast här 350 sj., 32 d., nästan utan undantag barn och yngre personer. Dock anser läkaren det uppgifna antalet jemväl omfatta angina catarhalis, stomatitis, croup och möjligen parotitis. Hos läkaren sjelf anmälde endast 48 sj., 2 d., ibland hvilka ålder och kön uppgifven för 35, nemligen: (Kusel); i Sätherstrakten spridda fall, synnerligen 4 qv.; 23 sj., 4 d. (Dillner); i Fahlu stad, der förra årets epidemi i början af redovisningsåret syntes upphöra, yppades ånyo talrika fall på hösten samtidigt med messlingen, men öfverhufvud mildare än förra året, de flesta dödsfallen mest beroende af komplikation med messling; 71 sj., 13 d., samt af paralytiska följsjukdomar 21 sj. (Hallin); bland grufvepersonalen temligen talrikt, synnerligen 1 2 qv.; 55 sj., 8 d. (Wettergren); Hedemora d.: spridda fall dels ensam, dels i förening med messling; 21 sj. (Grill). Wermlands län, Uddeholms d.: spridda fall 3 qv. af "angina diphterica"; 15 sj., 3 d. (Möller); Wisnums d.: endast 3:ne sjukdomsfall (Bohm); Sillbodals d.: endast ett fall (Örtengren); Näs d.: enstaka fall 2 qv.; 4 sj., 2 d. (Gra/ström). Örebro län och d.: "difteritisk halsinflammation" med spridda fall, gängse hela året utan uppgifvet antal (Hammarström); i staden, der "pelssjukan" under föregående höst började visa sig bland skolungdomen, har den fortfarit hela året, så att den ingen månad uteblifvit; 100 sj., 12 d. Den började vanligen med frossbrytning, hvarpå följde feber och svårighet att svälja med svullnad i tonsiller och tungspen samt stark rodnad i mjuka gomen; samtidigt visade sig exsudat, företrädesvis på tonslllerna, någon gång på hela tungan, vanligen hvitt, stundom gult eller gröngult, som stundom utbredde sig nedåt sväljet och struphufvudet, då heshet jemväl tillkom, i hvilket fall död af qväfning snart följde. Sjukdomen angrep mest barn och ungdom från år och mankön mera än qvinkön. Ibland de döde var en gosse 6 år, men alla öfriga under 4 år. Endast i ett fall bemärktes såsom följdsjukdom lamhet i högra armen (Acharius); Nora d.: enstaka fall; 6 sj. (Engström); i Lindesbergstrakten: "den 26 Juni insjuknade och afledo 2:ne barn i staden i "Strypsjuka"; den 3 Juli afled ett barn, den 27 åter ett, den 3 Augusti äfven ett, alla i staden; samtidigt utbröt sjukdomen vid Håkansboda, der flera barn afledo. 1 September och Oktober afhördes inga fall, men i November afledo 4 barn" inalles hos läkaren antecknade 19 sj., 10 d., ibland hvilka voro 6 flickor och 4 gossar, alla under 7 år. Sjukdomens intensitet syntes bero af den fuktiga väderleken, ty under den torra och vackra tiden i September Oktober förekom inga sjukdomsfall. "Halsflusser hafva varit serdeles allmänna både i staden och på landet, men intet fall af difterit" (Barthelson); Ramsbergs d.: en "smittosam halssjukdom, af folket kallad Strypsjuka," gängse 3 4 qv. *), hvilken i flere fall "förhöll sig olika med hvad vi gemenligen kalla kroup och difterit" och slutade hvartenda af dessa sjukdomsfall med döden; 18 sj., 18 d. Döden inträffade under qväfningsanfall. Någon liköppning anställdes ej. Endast vid ett par tillfällen syntes några små hvita fläckar å mandlarna. Samtidigt förekom "katarrhal-halssjukdom hos barn, 52 sj. och äfven hos äldre personer, 38 sj., ej sällan med bulnad i någondera tonsillen, hvarefter sjukdomen snart upphörde, men lång tid derefter "kändes en egendomlig stelhet i nacken samt understundom krypning och domning i fingrarna". Ingen sålunda sjuk afled (Malmberg); Askersurids d.: enstaka fall af "elakartad halssjuka (Diphteritis) samt Strypsjuka", utan att sjukdomen, i brist af liköppning, kan närmare bestämmas (Arpi); Boo d.: endast några få fall utom dem der messling åtföljde; 6 sj., 2 d. (Edling). ') Utförligare skildring af denna epidemi finnes meddelad i Tidskriften Hygiea, Bd. XXV, sid. 510.

40 32 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Difterit. Westmanlands län, Westerås d.: spridda fall i staden 3 4 qv.; 19 sj. (Altin); Ramnäs d.: endast enstaka sjukdomsfall 2 qv.; 1 sj. (Håggmark); i Arbogatrakten, spridda fall; 1 4 qv.; 36 sj. (Bergmansson); i Köpingstrakten, enstaka fall 4 qv.; 3 sj., 1 d. (Kihlstedi). Stockholms län och d.: spridda fall 1 qv. å Svartsjölandet och 4 qv. i Solna s:n; 9 sj., 3 d. (Rydberg); Botkyrka d.: spridda fall 1 qv.; 4 sj., 1 d. (Ryding); Norrtelge d.: spridda fall i Wäddö; 10 sj., 2 d. (Palmgren); i Stockholms stad endast enstaka fall 3 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde 9 sj., 5 d. (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: enstaka fall i Råby och Thorshälla s:r; 7 sj., 2 d., båda flickor mellan år (Ihrman); i Thorshälla.stad yppades i Februari och tilltog derefier med spridda fall till Juli; 15 sj., 6d. I de flesta af de svårare fallen utbredde sig exsudatet till Iarynx, så att sjukdomen vid första påseendet företedde bilden af en vanlig Strypsjuka (Öhrman); i Mariefredstrakten enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 2 d. (Lind); Daga d.: spridda fall 4 qv.; 7 sj., 3 d. (Klintberg); Nyköpings d.: i staden spridda fall 2 och 4 qv.; 35 sj., 21 d. (Lundqvist). Bohus län, i Göteborgs stad temligen talrikt och flera fall med paralytiska följdsjukdomar hos Läkare-Sällskapet anmälde; 124 sj., 17 d., nemligen: (Ewert); Uddevalla d.: spridda fall under alla årets månader, dock mest i Juli och September; 49 sj., 8 d., samt för öfrigt såsom komplikation med messling och scarlatina. Äfven förefanns difteritisk beläggning på tonsillerna vid vanlig halsfluss. Som följdsjukdom bemärktes fullständig lamhet i nedre extremiteterna i 3 fall, försvagad synförmåga (amblyopi) i 5 fall, paralysi i gomseglet i 7 fall. Med hänsyn till ålder och könet, voro (Åhlslröm); i staden endast enstaka fall 4 qv.; 7 sj. (Lönner); Hå by d.: yppades synnerligen 1 qv. samtidigt med då gängse angina tonsillaris i Tanum, Moo, Qville, Fossene och Brastads s:r; i6 sj., 3 d., i flera fall med påföljande anaemi, ledvärk och i 2:ne med lamhet i extremiteterna (Lundgren); Strömstads d.: spridda fall 3 qv. å Sannäs fiskläge; 9 sj., 5 d. (Ingelson); i staden och trakten deromkrhig 7 sj., 1 d. (Cron); Oroust d.: yppades häftigt 3 qv. i Walla s:n, der 5 söner inom samma hus afledo inom en vecka samt i öfrigt en mängd personer "något hundradetal" voro af sjukdomen angripne, dock utan dödsfall (Gammelin). Elfsborgs län, "Wenersborgs d.: spridda fall i staden; 7 sj., 4 d. (Kuylenstjerna); Ulricehamns d.: spridda fall 1 2 qv.; 7 sj. (Heinrici); Borås d.: yppades i staden som sjelfständig sjukdom 1 qv. med synnerligen intensiv karakter, då 3 söner inom samma hus afledo samt derefter flera insjuknade och afledo så väl i staden som på landsbygden, der likväl sjukdomen ej sällan var komplicerad med messling. Samtidigt med difteriten i staden inträffade ovanligt många fall af angina tonsillaris. Ibland 74 anmälde sjukdomsfall med 25 dödsfall, tillhörde 24 sj. med 8 döda staden. Med hänsyn till ålder och kön, voro (Elmlund, Lundqvist). Skaraborgs län, Hjo d.: spridda fall så väl i Hjo som Foglås och Finjaved; 25 sj., 16 d. (Tengstrand). Östergötlands län, Linköpings d.: spridda fall i staden 4 qv.; 6 sj., 5 d. (Wallin); Motala vestra d.: enstaka fall 1 och 4 qv.; 4 sj., 2 d. (Bohnsack); i Söderköpings stad enstaka fall; 1 sj., 1 d. (Sevon). Calmar lån och d.: spridda fall, temligen talrikt synnerligen 3 4 qv. i Ryssby, Alein, Aby, Förlösa, Christvalla, Kläckeberga, Dörby, Madesjö.och Ljungby, ofta såsom komplikation med messling med dödlig utgång; öfver 95 sj. Enligt Presterskapets uppgifter, skulle 69 i denna sjukdom hafva aflidit, deribland 33 af man- och 36 af qvinkön samt 34 under 5 år, 23 från 5 10 och 12 från års ålder; samtidigt var angina tonsillaris ganska allmän (Söderbaum); i staden spridda fall 4 qv.; 6 sj., 4 d. (Petersson); OscaVshamns d.: enstaka fall 2 qv.; 5 sj. (Darin); Tjust d.: "några fall af difteritis, alla med dödlig utgång, yppades 1 qv. dels som sjelfständig sjukdomsform, dels som komplikation till andra sjukdomar; men samtidigt med messlingen 3 4 qv. började "Strypsjuka" blifva gängse och talrika fall deraf fortforo att visa sig i socknarne Loftahammar, Lofta, Gammelby, Hallingeberg, Dalhem och Ukna. Mortaliteten kan, i brist på uppgifter derom, ej bestämmas, men har varit ganska stor, så att t. ex. inom Lofta socken öfver 30 barn deri aflidit" (Hacksell); i Westervik visade sig 4 fall på våren, men derefter ej förrän i December, då ytterligare 12 sjukdomsfall med 1 dödsfall förekom (Forling).

41 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Strypsjuka. 33 Jönköpings län, Hvetlanda d.: enstaka fall 3 qv.; 3 sj. (Carlberg). Hallands län, Kongsbacka d.: spridda fall 1 qv., dervid merändels döden följt innan läkaren hunnit ankomma; 14 sj., 11 d. (Carlson). Blekinge län, Ronneby d.: spridda fall 1 4 qv.; 23 sj., 11 d. (Rydberg); i Carlshamn enstaka fall; 3 sj. (Witi). Malmöhus län, i Helsingborg spridda fäll 1 2 qv.; 25 sj., 2 d.; hos de båda aflidne med svår paralysi af svaljorganerna (Netzler); i Malmö stad enstaka fall 1 qv.; 9 sj., 2 d. (Bergli). Gotlands län, Wisby d.: i staden sporadiska fall 1 2 qv.; 7 sj. (A T eijber). Strypsjuka, angina membranacea, har under detta år förekommit ungefär lika som under det Tab. lut. E. föregående med spridda fall eller inskränkta partiela epidemier, så att den på sätt tab. litt. E antyder, omtalas från omkring 84 socknar inom 22 af rikets län. den ej. Endast från Norrbottens och Kronobergs län nämnes Under benämning Strypsjuka äro ock från flera orter sjukdomsfall anförda, hvilka uppenbarligen utgjort difterit. Från 29 deraf angripne städer omtalas 236 sjukdomsfall med 111 dödsfall. Ibland inalles 587 antecknade sjukdomsfall, medförde 253 dödlig utgång. Sjukdomen förekom under alla årets månader, men förnämligast vid årets slut. Ibland 503 sjukdomsfall med 252 dödsfall för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 133 sjukdomsfall med 58 dödsfall årets första qvartal, 95 sj. med 45 d. det andra, 81 sj. med 44 d. det tredje och 194 sj. med 105 d. det fjerde. Westerbottens län, Umeå d.: spridda fall så väl i årets början som synnerligen vid dess slut talrikare; 36 sj., 14 d. (Haij); i staden 15 sj., 3 d. (Brisman); Lycksele d.: spridda fall; 2 sj., 1 d. (Ångström). Jemtlands lån, Wemdals d.: spridda fall; 6 sj., 3 d. (Piscator). Wester-Norrlands län, Örnsköldsviks d.: partiel epidemi vid Husums sågverk samt vid Gideå bruk 4 qv.; 14 sj., 7 d. (Håkansson); Hernösands d.: af angina membranacea enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 1 d. (Hallström); i staden spridda fall 1 och 4 qv.; 6 sj., 1 d. (Lenström). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: endast enstaka fall 1 qv.; 3 sj., 2 d. (Fineman); Söderhamns d : talrika fall af "angina membranacea" i Skog, Söderala och Hanebo; 35 sj., 34 d.(?) (Borgman); i staden I qv.; 14 sj., 4 d. (Tliollander); Gefle d.: spridda fall 2 qv.; 10 sj., 9 d. (Backström); i staden 10 sj., 5 d. (Sandberg, v. Sydov). Stora Kopparbergs län, Leksands d.: spridda fall i Rättvik och Leksand; endast 2:ne hos läkaren anmälde, men enligt Presterskapets uppgift, flere dödsfall (Leffler); i Sätherstrakten spridda fall 1 och 4 qv.; 9 sj., 6 d. (Dillner); i Fahlu stad af "Laryngitis crouposa" spridda fall 1 qv.; 15 sj., 4 d. (Hallin); bland grufvepersonalen spridda fall 2 och 4 qv.; 15 sj., 6 d. (Wettergren); Westerbergslags d.: spridda fall 2 och 4 qv.; 19 sj., 7 d. (Höjer). Wermlands län, Fryksdals d.: spridda fall 4 qv.; 4 sj., 3 d. (Hedberg); Filipstads d.: enstaka fall 4 qv.; 5 sj., 1 d. (Pallin); Carlstads d.: i Christinehamnstrakten 9 sj. (Berg); Sillbodals d.: enstaka fall 4qv.; 3sj., 3 d. (Örtengren). Örebro län och d.: enstaka fall i Februari (Hammarström); i staden spridda fall 1 och 4 qv.; 9 sj., 9 d. (Acharius); Nora d.: spridda fall 1 4 q v.; 10 sj., 2d. (Engström); Askersunds stad: af de här så att säga endemiska ytterst häftiga "larynxinflammationerna hos barn" förekommo 3 fall, alla med dödlig utgång (Torstenson); Boo d.: enstaka fall i slutet af året; 5 sj., 1 d. (Edling). Tab. Litt. E. Uppgifne antal sjuke och döde af strypsjuka år 1862.

42 34 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kikhosta. Westmanlands län, i "Westerås stad enstaka fall 1 och 4 qv.; 5 sj., 5 d. (Altin); Ramnäs d.: endast ett fall med dödlig utgång 4 qv. (/luggmark); i Arbogatrakten spridda fall 1 och 4 qv.; 13 sj., 6 d. (Sparrman); Norbergs d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj., 2 d. (Seneli). Upsala län, Enköpings d.: enstaka fall; 2 sj., 1 d. (Stiegler); i staden enstaka fall 2 3 qv.; 3 sj., 2 d. (Barck). Stockholms län och d.: enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 1 d. (Rydberg); Botkyrka d.: enstaka fall; 1 sj., 1 d. (llyding); i Norrtelge stad enstaka fall 3 qv.; 1 sj., 1 d. (Isander). Stockholms stad: spridda fall 2 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde 2 qv. 1, under det 3:e 9 och under det 4:e 13 eller tillsammans 23 fall, deribland 19 medförde dödlig utgång (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna stad: spridda fall 2 3 qv.; 11 sj., 5 d. (Malm); i Strengnästrakten enstaka fall 3 4 qv.; 3 sj., 1 d. (Pontén); Daga d.: spridda fall 4 qv.; 5 sj., 2 d. (Klintberg); Forssjö d.: spridda fall 1 qv.; 10 sj. (Govenius); Wingåkers d.: spridda fall; 7 sj. (Aurell); Malmköpings d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 13 sj., 10 d. (Zetterstrand); i Nyköpings stad spridda fall 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Lundqvist). Göteborgs och Bohus län, Göteborgs d.: enstaka fall 3 4 qv.; 9 sj. (Montén); i staden spridda fall 1 4 qv.; hos Läkare-Sällskapet anmälde 33 sj., 7 d. (Evert); Uddevalla d.: enstaka fall 1 och 4 qv.; 4 sj., 1 d. (Ahlström); i staden 4 sj., 1 d. (Lönner); Håby d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj. (Lundgren); i Strömstadstrakten 4 qv.; 6 sj., 3 d. (Cron). Elfsborgs län: i Wenersborgs stad enstaka fall; 2 sj., 1 d. (Kuylenstjerna); Åmåls d.: enstaka fall 4 qv.; 4 sj., 1 d. (liönqvist); Borås d.: enstaka fall 1 och 2 qv.; 9 sj., 1 d. (Eltnlund). Skaraborgs län, Mariestads d.: i staden spridda fall 1 och 4 qv.; 13 sj., 4 d. (Örbom); Hofva d.: spridda fall 3 qv.; 2 sj. (Reuterman); Lidköpings d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 12 sj., 4 d. (Grave); i Skara stad enstaka fall 2 och 4 qv.; 2 sj., 2 d. (Lnndberger). Östergötlands län, Linköpings d.: i staden spridda fall 2 och 4 qv.; 7 sj., 5 d. (Wallin); i Norrköpings stad spridda fall 1 2 och 4 qv.; 11 sj., 8 d. (Engelbrccht). Calmar län ocli d.: i staden spridda fall 4 qv.; 4 sj., 1 d. (Pettersson). Jönköpings län: i Ekesjötrakten spridda fall 1 qv.; 3 sj., 3 d. (Miltopé); Hvetlanda d.: enstaka fall 1 qv.; 3 sj. (Carlberg). Hallands län: i Halmstad enstaka fall 2 och 4 qv.; 5 sj., 2 d. (Tenggren). Blekinge län: i Carlskrona stad spridda fall dels såsom komplikation med messling, dels ensamt; 24sj.,20d. (Lundbergh); i Carlshamn enstaka fall 1 2 qv.; 3 sj., 3 d. (Drakenberg, Witt). Christianstads län, Cimbrishamns d.: enstaka fall 4 qv.; 2 sj., 1 d. (Bratt); Engelholms d.: spridda fall i Båstad och Houf 2 4 qv.; fl. sj., 5 d. (Scholander). Malmöhus län, Landskrona d.: enstaka fall 1 och 4 qv.; 5 sj., 1 d. (Gullstrand); i Helsingborg spridda fall 1 2 qv.; 10 sj., 4 d. (Netzler); Malmö d.: spridda fall i Hyby, Skabersjö, Hastad och Hoby 1 2 qv.; 12 sj., 2 d. (Wieselqvist); i Malmö stad enstaka fall 2 3 qv.; 5 sj., 3 d. (Falk, Bergh); i Lund enstaka fall 1 2 qv.; 7 sj., 3 d. (Samberg); Öfveds klosters d.: enstaka fall 1 qv.; 2 sj. (Åberg); i Ystad enstaka fall 4 qv.; 3 sj., 1 d. (Malmgren). Gotlands län, Wisby d.: i staden enstaka fall 2 och 4 qv.; 6 sj., 2 d. (Neyber); Slite d.: endast ett enstaka fall 2 qv. (Tengvall). Tab. litt. F. Kikhosta, Pertussis, har jemväl detta år varit temligen utbredd och visat sig äfven i det förra året derifrån fria Norrbottens län, hvaremot densamma synes hafva uteblifvit i Westerbottens och Hallands län. Sjukdomsfreqvensen har eljest jemförelsevis aftagit inom de nordligaste länen äfvensom i Bohus, Elfsborgs och Tab. Litt. F. Uppgifne antal sjuke och döde af Kikhosta år 1862.

43 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Kikhosta. 35 Skaraborgs län, hvaremot den tilltagit i Westmanlands, Södermanlands, Calmar, Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län samt i öfriga 8 län varit ungefär lika sparsam som förra året, på sätt tab. Litt. F närmare antyder. Ibland städerna företedde Hernösand, Söderhamn, Göteborg, Calmar och Oscarshamn aninärkningsvärdt sjukantal och 27 af sjukdomen angripne städer, tillsammans 1,325 sjukdomsfall med 39 dödsfall. Sjukdomen var merändels af vanlig lindrig art och endast i somliga orter mera svårartad och så att flera barn föllo offer derför genom tillstötande lunginflammation. Ibland 3,829 antecknade sjukdomsfall, medförde 231 dödlig utgång. Sjukdomen hade i flera orter yppats på senåret 1861 och fortfor i 9 län alltså under förra delen af redovisningsåret i aftagande, hvaremot densamma i andra orter yppades under sednare halfåret och tilltog mot hösten samtidigt med eller efter messlingen. Ibland 3,202 sjukdomsfall med 202 dödsfall för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 429 sjukdomsfall med 39 dödsfall årets första qvartal, 723 sjukdomsfall med 31 dödsfall det andra, 1,158 sjukdomsfall med 64 dödsfall det tredje och 892 sjukdomsfall med 68 dödsfall det fjerde. Sjukdomen fortfor i Norrbotten ännu vid årets slut. Norrbottens län, N der-kalix d.: temligt utbredd 3 4 qv. inom nedre delen af distriktet; fl. sj., 2 d. (Landgren); Råneå d.: yppades i Rånbyn i Augusti och utbredde sig inom kort öfver hela socken; öfver 130 sj.; aftog emot årets slut (Tyselius); Piteå d.: gängse vid årets slut (Tyselius); Ofver-Luleå d.: gängse 4 qv.; 17 sj., 1 d. (Genberg). Jemtlands län, Norra d.: fortfor från förra årets 1 ^3 qv., i allmänhet lindrig (Grenholm). Wester-Norrlands län, Hernösands d.: spridda fall, temligen allmänt 2 3 qv.; öfver 63 sj., 4 d. (Hallström); i staden fortfor från förra året 1 2 qv.; 102 sj., 4 d. (Lenström). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: temligt allmän i flera s:r, lindrig 1 qv.; öfver 6 sj. (Fineman); Söderhamns och Bollnäs d.: spridda fall 1 och 3 qv.; 35 sj., 13 d. (Borgman); i staden 3 4 qv. allmänt; 146 sj., 16 d. (Thollander); i Gefle stad spridda fall; 9 sj. (Sandberg, v. Sydow). Stora Kopparbergs län, Hedemora d.: spridda fall; 10 sj. (Grill); Westerbergslags d.: fortfor i början af året med spridda fall; 13 sj., 2 d. (IJöijer). Wermlands län, Fryksdals d.: temligen talrika fall 1 2 qv.; öfver 34 sj. (Hedberg); Filipstads d.: spridda fall 1 4 qv.; 24 sj., 1 d. (Pallin); Arvika d.: temligt allmänt 4 qv. (Borgström); Sillbodals d.: spridda fall 3 qv.; 12 sj. (Ortengren). Örebro län och d.: spridda fall 2 3 qv. (Hammarström); Nora d.: spridda fall 1 4 qv.; 23 sj., 1 d. (Engström); i Lindesbergstrakten temligen allmänt 1 3 qv.; öfver 41 sj. (Barthelson); Askersunds d.: samtidigt med messlingen epidemiskt 3 4 qv. så väl på landsbygden som i staden; öfver 40 sj., 2 d. (Arpi, Torstenson). Westmanlands län, "Westerås d.: fortfor 1 3 qv.; 79 sj., 5d. (Widberg, Altin); i Strömsholmstrakten spridda fall 4 qv.; 18 sj. (Åkerman); i Arbogatrakten spridda fall 1 3 qv.; 26 sj., 1 d. (Bergmansson, Sparrman); i Sala stad gängse 3 4 qv., äfven på kringliggande landsbygd; hos läkaren anmälde endast 30 sj., 3 d. (Öländer). Upsala län och d.: spridda fall 1 2 qv. (Schultz); Dannemora d.: endast spridda fall fortfarande 1 qv.; 7 sj. (Hagberg); Enköpings d.: endast spridda fall; 10 sj. (Stiegler). Stockholms län, Sigtuna d.: endast spridda fall (Elisso?i); Norrtelge d.: mycket allmänt dels i förening med och dels efterföljande messlingen; 169 sj., 7 d. (Palmgren); i staden sporadiskt 1 qv.; 3 sj. (Isander). Stockholms stad; spridda fall 1 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde 69 sj., 4 d., deribland 20 sj. tillhörde 1 qv., 18 det 2:a, 10 det 3:e och 7 det 4:e (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: gängse 1 3 qv. i något större antal; 111 sj., 5 d. (Ihrman); i staden 13 sj., 3 d. (Malm); i Mariefredstrakten spridda fall 4 qv.; 7 sj., 1 d. (TJnd); Daga d.: epidemiskt hela året, synnerligen samtidigt med messlingen; 119 sj., 6 d. (Klintberg); Forssjö d.: epidemiskt, samtidigt med messlingen 3 4 qv.; 100 sj. (Goveyiius); Wingåkers d.: samtidigt med messling; 86 sj. (Aurell); Malmköpings d.: temligen talrikt 3 4 qv.; 42 sj., 6 d. (Zetterstrand); Nyköpings d.: epidemiskt i staden 1 2 qv.; 33 sj., 5 d. (Lundqvist). Göteborgs och Bohus lån, Göteborgs d.: spridda fall 1 4 qv.; 16 sj. (Montén); i staden spridda fall från årets början under sommaren freqventare och på hösten verklig epidemi, i flera fall dödande genom tillstötande lunginflammationer; hos Läkare- Sällskapet anmälde 1 qv. 33, under det 2:a 48 sj., 1 d., under det 3:e 107 sj., 2 d. och under det 4:e 195 sj., 10 d., tillsammans 383 sj., 13 d. (Evert); Uddevalla d.: endast enstaka fall 1 qv.; 7 sj., 1 d. (Ahlström). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: allmänt 1 2 qv. inom Öhr m. fl. s:r (Kjellberg); Åmåls d.: spridda fall 2 3 qv.; 26 sj. (Rönqvist); i staden spridda fall; 11 sj. (Ekelund); Ulricehamns d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj. (Heinrici); Svenljunga d.: spridda fall 1 4 qv.; öfver 28 sj. (Friman); Borås d.: spridda fall 2 qv., oftast lindrig; öfver 10 sj. (Elmlund). Skaraborgs län: i Sköfde stad yppades i slutet af 1861 och fortfor hela redovisningsåret samt hade vid dess slut ännu ej upphört; fl. sj. (Sylvén).

44 36 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Rödsot Östergötlands lån: i Söderköpings stad spridda fall 2 qv.; 13 sj. (Sevon); i Norrköpings stad enstaka fall 1 qv.; 9 sj. (Engelbrecht); Reymyre d.: spridda fall 4 qv.; 21 sj., 1 d. (Wester); Kisa d.: spridda fall 3 qv.; öfver 5 sj. (Appelberg); Boxholras d.: spridda fall 4 qv.; öfver 3 sj. (Drougge). Calmar lån och d.: allmänt utbredd under förra hälften af året, Företrädesvis i Södra Möre och under den sednare i Norra Möre och Ålem, i många fall komplicerad med difterit; öfver 191 sj. (Söderbaum); i staden fortfor från förra året epidemiskt 1 2 qv.; 102 sj., 12 d. (Pettersson); Stranda d.: allmänt 2 4 qv.; antagligen sj. (Pettersson); Oscarshamns d.: epidemiskt 3 4 qv., ej sällan elakartad; 69 sj. (Darin); i staden 97 sj., 3 d. (Björck); Wimmerby d.: allmänt gängse 1 3 qv. (Bergenklint, Engström); Tjust d.: epidemiskt 3 4 qv. (Hacksell); i Westervik temligt gängse 2 3 qv.; 50 sj. (Forling); Ölands södra d.: spridda fall 2 qv.; 5 sj. (Oronstrand). Jönköpings lån, Ekesjö d.: nästan hela året gängse; fl. sj., 18 d. barn (Bråkenhjelm); i staden spridda fall; 5 sj., 2 d. (Miltopé); Hvetlanda d.: gängse i alla s:r förnämligast 2 3 qv.; 165 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Wexiö d.: allmänt gängse 3 4 qv.; 111 sj., 15 d. (Wennberg); Ekeberga d.: epidemiskt 2 3 qv.; fl. sj.; enligt Presterskapets uppgifter 53 döde (Nilsson); Ljungby d.: spridda fall 1 qv. (Billengren). Blekinge lån, Carlskrona d.: spridda fall 2 qv.; 11 sj., 1 d. (Hellman); i staden spridda fall 1 samt 3 och 4 qv.; fl. sj., 8 d. (Lundbergh); Ronneby d.: spridda fall 1 4 qv.; 37 sj. (Rydberg); Sölvesborgs d.: spridda fall 4 qv. i Jemshögs s:n af lindrig art; 17 sj., 1 d. (Norin); i Carlshamn spridda fall 1 4 qv.; 61 sj., 7 d. (Drakenberg, Witt, Bergman). Christianstads lån och d.: yppades efter messlingens aftagande 3 4qv., mera epidemiskt i Willands h:d, sporadiskt i Gerds; öfver 35 sj. (Andersson); Cimbrishamns d.: spridda fall hela året; 27 sj., 2 d. (Bratt); Engelholms d.: spridda fall i Barkåkra och Färingtofta 1 3 qv.; fl. sj., 3 d. (Scholander). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall i staden 2 4 qv.; 42 sj., 2 d. (Virgin, Gidlstrand); i Helsingborg fortfor från förra året 1 2 qv. ined spridda fall; 39 sj. (Netzler); Malmö d.: temligen allmänt i de flesta socknarna 2 4qv.; 141 sj., 6 d. (Wieselqvist); i staden endast enstaka fall; 5 sj., 1 d. (Falk, Bergh); Ofveds klosters d.: spridda fall 2 3 qv.; 23 sj. (Åberg); i Ystad spridda fall 2 qv.; 18 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: spridda fall 3 qv. (Ström). Gotlands lån, Slite d.: hade yppats i medlet af Oktober år 1861 samt spred sig småningom till alla delar af distriktet och fortfor till medlet af Maj, förnämligast utbredd inom Ruthe, Fleninge, Bunge, Lärbro och Hellevi s:r (Tengvall). Tab. litt. G. Rödsot, Dysenteria, har detta år visat sig med ringare freqvens än under flere föregående och ingenstädes varit synnerligen framstående bland årets gängse sjukdomar. Endast i hufvudstaden förekom en mera anmärkningsvärd, ehuru inskränkt partiel epidemi och i några få landsorters län mindre dylika, men för öfrigt endast spridda fall i obetydlig utbredning såsom af tab. litt. G vidare antydes. Äfven det af rödsot merändels ofta hemsökta Westergötland förblef detta år från sjukdomen förskonadt. Utom hufvudstaden företedde endast 7 städer sjukdomsfall af rödsot till ett sammanlagdt antal af 124 sj. med 8 dödsfall och ibland inalles antecknade 749 sjukdomsfall, togo 97 dödlig utgång. Under vintern fortforo ännu spridda fall af förra årets epidemi, men eljest förekom sjukdomen förnämligast i slutet af sommaren och på hösten nemligen så, att endast 58 sj. med 4 d. tillhörde årets första qvartal, 59 sj. med 7 d. det andra, 281 sj. med 22 d. det tredje och 197 sj. med 37 d. det fjerde. Ibland 102 sjukdomsfall med 14 dödsfall för hvilka kö- Tab. Litt. G. Uppgifne antal sjuke och döde af rödsot år 1862.

45 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Diarrhé och tarmkatarrh. 37 net finnes uppgifvet, voro 52 sj. med 8 d. män och 50 sj. med 6 d. qvinnor och ibland 102 sjukdomsfall för hvilka lefnadsåldern är uppgifven, voro 44 i åldern under 10 år, 19 emellan år och 39 öfver 20 år. Westerbottens län, Umeå d.: partiel epidemi i Degeforss s:n 2 qv.; 18 sj., 5 d. (Haij). Gefleborgs län, Gefle d.: i staden spridda fall 3 qv.; 15 sj. (Sandberg, v. Sydow). Stora Kopparbergs län, Mora d.: endast spridda fall; 10 sj., 4 d. (Blomberg); Nås d.: spridda fall i Äppelbo och Nås s:r 4 qv., synnerligen bland barn; 20 sj., 1 d. ( Westman); i Sätherstrakten liten partiel epidemi 3 qv.; 13 sj., 4 d. (Dillner); i Fablu stad enstaka fall 4 qv.; 10 sj. (Hallin); Hedemora d.: enstaka fall 3 qv.; 13 sj. (Grill); Westerbergslags d.: spridda fall 3 qv.; 33 sj., 4 d. (Höjer). Wermlands län, Fryksdals d.: endast sporadiskt; 12 sj., 1 d. (Hedberg); Uddeholms d.: endast sporadiskt; 6 sj., 1 d. (Möller); Filipstads d.: spridda fall, egentligen 3 4 qv.; 88 sj., 2 d. (Pallin); Carlstads d.*): spridda fall i Alster m. fl. s:r 3 qv.; öfver 23 sj., 6 d. (Lagerstedt); i Christinehamnstrakten sporadiskt 1 och 3 qv.; 48 sj. (Berg, Lagerlöf). Örebro län, Nora d.: enstaka fall 3 qv.; 6 sj. (Engström); Boo d.: spridda fall 3 4 qv.; 26 sj., 1 d. (Edling). Upsala län: i Dannemoratrakten endast enstaka fall 3 qv.; 3 sj. (Hagberg). Stockholms län och d.: partielt i Danderyds s:n 3 qv., förnämligast hos barn; 14 sj., 4 d. (Rydberg); Botkyrka d.: enstaka fall 3 qv.; 3 sj. (Byding); Södertelge d.: spridda fall 3 qv.; 6 sj. (Martin). Stockholms stad: spridda,fall 1 4 qv.; af fattigläkarne anmälde 32 sj., 2 d. (Carlson) samt för öfrigt partiel epidemi vid Långholmen så väl bland fångpersonalen 88 sj., 13 d. som bland bevakningsmanskapet af K. Westmanlands och Uplands reg:ten 26 sj., 7 d. äfvensom bland arbetare vid Bergsunds närbelägna mekaniska verkstad och bland befolkningen i den närmast omgifvande trakten af Maria församling 60 sj., 9 d., deribland Såsom orsak till denna rödsotsepidemi har af somliga framhållits inflytandet af en i närheten af fängelset anlagd inrättning, der, medelst tillblandning af stenkolsaska, fängelsets latrin-orenlighet beredes till pudrett, hvilket antagande läkaren på stället anser måste underkännas af den som egt tillfälle att "jemföra förhållandet med latrinväsendet förr och nu samt den nu minskade stanken från exkrement-upplaget". Sjukdomen utbröt först bland bevakningsmanskapet och något sednare bland fångpersonalen och sist bland Bergsunds arbetare och deromkring boende personer, gynnad af den dagliga beröring som med bevakningsmanskapet egde rum. I Kronohäktet som ligger närmast intill latrinfabriken och sålunda först borde vara utsatt för dess skadliga verkan, förefanns intet sjukdomsfall (Klosterberg). Södermanlands län, Daga d.: smärre partiela epidemier 3 4 qv. i Björnlunda och Gåsinge s:r; 21 sj., 2 d. (Klintberg). Bohus län: i Göteborgs stad enstaka fall mest 3 qv ; hos Läkare-Sällskapet anmälde 28 sj., 4 d. (Evert); Uddevalla d.: yppades 3 qv. i några byar af Forshälla och Risterås sr, men utbredde sig ej vidare; 40 sj., 15 d. (Åhlström); i staden endast 2 sj. (Lönner); Håby d.: partielt i Askums s:n 4 qv.; 11 sj. (Ijiindgren). Elfsborgs län, Borås d.: enstaka fall inom Bollebygds härad 3 qv.; 8 sj., 1 d. (Elmlund). Skaraborgs län, Hjo d.: partiel epidemi i Korsberga 2 qv.; 13 sj., 8 d. (Tengstrand). Östergötlands län: liten partiel epidemi i Östra Husby 4 qv.; 10 sj., 3 d. (Djurberg). Calmar län och d.: partielt på 2 ställen i Aby och Christvalla s:r 3 qv.; 7 sj., 6 d. (Söderbaum). Jönköpings län, Ekesjö d.: spridda fall 3 qv.; 8 sj. (Miltopé); Hvetlanda d.: enstaka fall 3 qv.; 7 sj. (Carlberg). Blekinge län: partiel epidemi i Tving s:u 3 qv.; 18 sj., 3 d. (Hellman); i staden spridda fall 3 qv.; öfver 13 sj., 8 d. (Lnndbergh). Diarrhé och tarmkatarrh, Diarrhoea, omtalas från alla delar af riket, hafva mer och min- Tab.litt. H. dre allmänt förekommit till ett uppgifvet antal af 6,803 med 79 dödsfall, fördelade inom länen på sätt tab. Litt. H anvisar; men liksom tillförene svnas en del kroniska diarrheer äfven häruti vara inberäknade. I somliga orter, Gefle, Köping, Wenersborg, Åmål, Helsingborg m. fl. visade sig sjukdomen i flera fall som Kolerin. Ibland de sjukdomsfall för hvilka tiden blifvit uppgifven, tillhörde 1,251 sj. med 7 d. årets första qvartal, 1,340 sj. med 15 d. det andra, 2,379 sj. med 37 å. det tredje och 1,602 sj. med 18 d. det fjerde. Norrbottens län, Haparanda d.: mag- och tarmkatarrher under sommaren sällsynta, men på hösten mycket allmänna (Wretholm); Neder-Kalix d.: flera fall af diarrhé 3 qv. (Landgren); Räneå d.: spridda fall; 25 sj. (Thyselius). ') Enligt veckorapporter; årsberättelse ej inkommen i anseende till prov.-läkarcns död.

46 38 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Diarrhé och tarmkatarrh. Westerbottens län, Umeå d.: dels vanlig, dels blodig diarrhé epidemiskt 3 4 qv.; 44 sj., 7 d., alla de döde barn (Haij); i staden talrika fall 1 4 qv.; 292 sj. (Brisman). lvester-å r oirlantls län, Ornsköldsviks d.: spridda fall 2 3 qv.; 25 sj. (Håkanson); Sundsvalls d.: 30 sj. (Westerberg); i öfriga distrikter spridda fall; 15 sj. Gefleborgs län och d.: i staden spridda fall, några med form af Cholera nostras; 94 sj. (Sandberg, v. Sydow); i öfriga distrikter spridda fall; 96 sj. Stora Kopparbergs län, Fahlu d. och stad: 115 sj. (Kusel, Wettergren); Hedemora d.: spridda fall, synnerligen 2 qv.; 126 sj. (Grill), äfvensom i Westerbergslags d.: 81 sj., 1 d. (Höijer). Wermlands län, Filipstads d.: spridda fall 1 4 qv.;>84 sj. (Pallin); i staden Carlstad spridda fall 1 2 qv. 12 sj., 3 qv. 34 sj. samt 4 qv. 10 mera rödsotartade fall med 3 dödsfall. Denna åkomma kan anses endemisk i staden, der alla år sommartiden diarrhéer temligt talrikt förekomma, troligen till följd af det dåliga vattnet som hemtas ur elfven (Götlin); i Christinehamnstrakten spridda fall 1 4 qv.; 173 sj. (Berg, Lagerlöf). Örebro län och d.: spridda fall 3 qv. (Hammarström); i staden, synnerligen 3 qv., 69 sj., 2 d. (Acharius); Nora d.: spridda fall; 36 sj., 1 d. (Engström); Boo d.: spridda fall 1 4 qv.; 113 sj. (Edling). Westmanlands län: spridda fall så väl på landet som i staden 1 4 qv.; 82 sj. (Widberg, Altin); i Strömsliolmstrakten 2 4 qv. spridda fall; 30 sj. (Åkerman); Ramnäs d.: spridda fall; 29 sj. (Häggmark); i Arbogatrakten spridda fall 1 4 qv.; 86 sj. (Bergmansson, Sparrman): i Köpingstrakten spridda fall 1 4qv., i 4 fall under form af "cholera nostras"; 35 sj. (Kihlstedt). Upsala län och d. samt Enköpings d.: spridda fall 3 qv. (Schultz och Stiegle?-). Stockholms län: spridda fall. Stockholms stad: spridda fall hela året; hos fattigläkarne anmälde 1,044 sj., 33 d., deribland 189 under 1 qv., 180 under det 2:dra, 421 under det 3:dje och 240 under det 4:de (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: spridda fall; 129 sj. i staden och på landet (Ihrman, Ohrman); Daga d.: spridda fall 3 qv., blodiga; 41 sj. (Klintberg) samt i öfrigt spridda fall; 145 sj. Bohus län: i Göteborgs stad temligen jemnt fördelade på alla månaderna; hos Läkare-Sällskapet anmälde 1,460 sj. samt af s. k. Kolerin 75 sj., 2 d. (Eicert); i Uddevalla stad 1 4qv., 74 sj., 1 d., deribland 7 under form af "Cholera nostras" (Lönner); i öfriga distrikter spridda fall. Elfsborgs län: i Wenersborgs stad 4 qv. flera fall under form af cholera nostras; 14 sj., 2 d. samt i öfrigt akut diarrhé; 36 sj. (Kuylenstjema); i Åmåls stad spridda fall; 42 sj., 1 d., deribland 17 under form af s. k. Kolerin (Ekelund); i öfriga distrikt 87 spridda fall. Skaraborgs lån: endast spridda fall i åtskilliga distrikter; 51 sj. Östergötlands län, Åtvidabergs d.: 127 sj. (Dandenelle); i öfriga orter spridda fall 214 sj. Calmar län: spridda fall; 142 sj. Jönköpings län: spridda fall; 37 sj. Hallands län: 65 spridda fall. Blekinge län: 109 fall. Christianstads län: 14 sj. Malmöhus län: i Helsingborgs stad ovanligt allmänt, synnerligen 1 3 qv.; af stadsläkaren behandlade 117 sj. Cholera nostras spridda fall, talrikare än något föregående år och i November stegrad till verklig epidemi; 54 sj. (Netzler); i Malmö stad spridda fall 1 4 qv.; 184 sj. (Falk, Bergh); i staden Lund 88 (Samberg); i Ystad 105 sj. (Malmgren); i öfrige distrikter spridda fall; 229 sj. hos läkarne antecknade. Gotlands län: i Wisby stad hos läkaren antecknade 55 sj. (Neyber). Tab. Litt. II. Uppgifne antal sjuke och döde af diarrhé år 1862.

47 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. 39 Frossan, febris intermittens, har under detta år visat minskad freqvens och utbredning mot det Tab. Litt. föregående, men likväl förekommit i alla rikets län med undantag för Jemtland. Allmännast i Mälaretrakterna äfvensom Stockholms, Södermanlands, Östergötlands och Calmar kustbygd samt Skåne, men i öfriga län mer eller mindre sporadiskt, såsom tab. Litt. I antyder. Likasom flere föregående år hafva spridda fall af denna sjukdom till icke obetydligt antal jemväl nu förekommit i vissa delar af de nordligaste länens kustland, såsom å Seskarön vid mynningen af Torneå elf och i Kalix och Råneå elfdalar långt utanför den vanligen antagna frossregionen. I Bohus län har deremot frossan vid Göta elfs mynning aftagit och synnerligen i Göteborg, efter det Gullbergsvassen blifvit torrlagd. Från örebrotrakten omtalas som vanligt larverad frossa under form af intermittenta algier. I Fahlu stad och grufva förekommo 32 fall deraf. I Calmar län bemärktes några fall af perniciös frossa, men eljest var sjukdomen öfverallt af vanlig lindrig art och recidiver deraf mindre allmänna till följd hvaraf ock följdsjukdomar sparsammare förekommo. Ibland hela antalet antecknade frossor 8,295, omtalas endast 23 dödsfall. Ibland städerna företedde Christinehamn, Arboga, Stockholm, Göteborg, Westervik, Helsingborg och Malmö något märkligare sjukantal af frossa och 52 städer tillsamman 3,730 sjukdomsfall med 5 dödsfall. Frossan förekom visserligen under alla årets månader, men dock förnämligast under första halfåret och i de nordligaste orterna uteslutande på våren. I flera orter anmärktes att frossan aftog i samma mån som messlingen uppträdde. Ibland 8,516 till tiden bestämda sjukdomsfall, tillhörde 2,098 årets första qvartal, 4,428 det andra, 1,195 det tredje och endast 795 det fjerde. Ibland 456 till typen antecknade sjukdomsfall, voro 143 qvotidianer, 271 tertianer och 42 qvartaner. Ibland 1,211 sjukdomsfall voro 614 män, 597 qvinnor och med hänsyn till lefnadsåldern ibland 1,038 sjuke, 232 under 10 år, 196 mellan år, 469 mellan år, 141 mellan år. Norrbottens lån, Haparanda d.: "yppade sig på våren och sommaren hos flera personer hemma i Kalix och Råneå samt bland besättningarna på hit anlända fartyg samt förekom dessutom mera allmänt på Seskarön liksom förra året" (Wretholni); Neder-Kalix d.: af extra Läkaren Landgren omtalas: "frossa visade sig i distriktet första gången vid Itisö hamn, belägen vid Kalix elfs mynning för omkring 10 år sedan. De första insjuknade påstås hafva varit 2 sjömän som vid fartygets inlöpande i hamnen redan länge haft frossa. Under hösten samma år utbredde den sig till öfriga vid kusten belägna byar, hvilkas invånare nästan allmänt varit deraf angripne. Till följd af denna dess uppkomst och utbredning, anser allmogen frossan vara en bland de mest smittosatta sjukdomar" (Landgren); Råneå d.: talrika fall, synnerligen på våren, i Mars 1 sj., April 5, Maj 32, Juni 43, Juli 16, Aug. 11, Sept. 1 och 2 i Oktober; tillsammans 111 sj. (Tyselius). Westerbottens län, Skellefteå d.: spridda fall, ej mer än vanligt (Lindström); Lycksele d.: en qvinna från nedre landet angreps af frossa efter en liten tids vistelse härstädes (Ångström); Nysättra d.: spridda fall inom Löfångers s:n 2 qv. (Risberg); i Umeå stad enstaka fall; 4 sj. (Risberg). Wester-Norrlands lån, Nätra d.: enstaka fall 2 qv.; 4 sj. (Håkanson); -Sollefteå d.: spridda fall 1 3 qv.; 72 sj. (Charlier); Bodums d.: 4 enstaka fall (Sillen); Hernösands d.: spridda fall 2 3 qv.; öfver 31 sj. synnerligen i socknarne vid Ängermanelfvens utlopp (Hallström). Tab. Litt. I. Uppgifne antal sjuke och döde af frossa år 1862.

48 40 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. Gefleborgs luv, Hudiksvalls d.: spridda fall 1 2 qv.; 69 sj. (Fineman); Söderhamns och Bollnäs d.: spridda fall 2 3 qv.; 27 sj., 2 d. (Borgman); i staden 2 qv., 21 sj. (Thollander); Gefle d.: spridda fall så väl i staden som på landet; 115 sj.; vid Axmars bruk, der frossa alltsedan 1854 varit stationär, förekom detta år ej mer än 3 sjuke (Backström, Sandberg, v. Sydoiv). Stora Kopparbergs lån, Leksands d.: spridda fall, deribland hos 2:ne personer som aldrig varit utom orten; 9sj. (Leffler); Nås d.: enstaka fall 2 qv.; 7 sj. (Westman); Fahlu d.: spridda fall 2 4 qv.; 26 sj. (Kusel); i Sätherstrakten "mindre talrikt än förra året; 21 sj. (Dillner); i Fahlu stad spridda fall 2 3 qv.; 29 sj. (Hallin); bland grufvepersonalen endast enstaka fall 2 qv.; 3 sj. (Wettergren); Hedemora d.: spridda fall temligen talrikt; 94 sj. (Grill); "Westerbergslags d.: spridda fall synnerligen 2 qv. och företrädesvis hos personer boende vid sjöstränder eller trafikerande på Strömsholms kanal; med recidiver inberäknade, 73 sj. (Höjer). Wermlands län, Fryksdals d.: spridda fall 2 3 qv.; 22 sj. (Hedberg); Uddeholms d.:'spridda fall; 13 sj. (Möller): Filipstads d.: spridda fall; 55 sj., deribland 12 qvotidian-, 32 tertian- och 9 qvartan- samt 2 af oregelbunden form (Pallin); i Christinehamnstrakten sporadiskt 1 4 qv.; 165 sj. (Berg, Lagerlöf); Wisnums d.: spridda fall, mest på våren (Bohm); Arvika d.: endast några fall fortfarande i trakten omkring den ofullständigt uttappade Säfsjön, men eljest högst sällsynt (Borgström); Sillbodals d.: endast 3:ne fall (Ortengren); Gillberga d.: spridda fall 1 2 qv., mindre än förra året; 40 sj. (Warodell). Örebro län och d.: spridda fall, synnerligen 2 3 qv., samt intermittenta nevralgier 1 qv. (Hammarström); i staden spridda fall 1 2 qv.; 60 sj., samt af nevralgia intermittens 1 qv., 8 sj. (Acharius); Nora d.: enstaka fall, synnerligen 1 2 qv.; 27 sj. (Engström); i Lindesbergstrakten talrikare än förra året, mest 2 qv.; 25 sj. (Barthelson); Ramsbergs d.: enstaka fall 2 qv.; 7 sj. (Malmberg); Hellefors d.: endast spridda fall; 3 sj. (Bamström): Askersunds d.: spridda fall, synnerligen 2 qv., så väl på landet som i staden; öfver 29 sj. (Arpi, Torstenson); Boo d.: spridda fall 1 4 qv.; 75 sj. (Edling). Westmanlands lån, Westerås d.: spridda fall 2 3 qv.; öfver 13 sj. (Widberg); i Strömsholmstrakten talrikt nog 2 qv., men eljest med ringa freqvens; 151 sj. (Åkerman); Ramnäs d.: spridda fall 2 3 qv.; 54 sj. (Häggmark); i Arbogatrakten temligen talrikt 2 3 qv.; 140 sj. (Bergmansson, Sparrman); i Salatrakten spridda fall 1 3 qv.; 36 sj. (Öländer); i Köpingstrakten spridda fall 1 3 qv.; 22 sj. (Kihlstedt). Upsala län och d.: under alla årstiderna qvarstående med stor benägenhet för recidiver men utan eftersjukdomar (Schultz); Dannemora d.: temligen talrikt; hos läkaren anmälde 184 sj., deribland 39 under 1 qv., 77 under det 2:a, 44 under det 3:e och 24 under det 4:e; dess årliga uppträdande i orten anses gynnadt af der befintliga vidsträckta kärr och mossar (Hagberg); Enköpings d.: mer och mindre talrika, synnerligen 2 qv.; öfver 48 sj. (Stiegler); i staden spridda fall 2 qv.; 6 sj. (Barck). Stockholms län och d.: spridda fall hela året, "ej talrika" (Bydberg); Botkyrka d.: betydligt mindre gängse än förra året; 162 sj., nemligen: (Ryding); Södertelge d.: högst sparsamt (Martin); Sigtuna d.: mycket mindre talrika än föregående åren (Elisson); Norrtelge d.: ganska utbredd; inom Wäddö 200 sj., Wätö 100 sj., Boo 200 sj. och Österåker 70 sj. synnerligen i början af året, men derefter märkbart aftagande, i allmänhet mera godartad än förra åren och med mindre eftersjukdomar; 652 sj., 12 d. (Palmgren); i staden spridda fall 1 2 samt 4 qv.; 17 sj. (Isander); Östhammars d.: spridda fall under alla årstider (Blurne). Stockholms stad: spridda fall, synnerligast 2 qv.; hos fattigläkarne anmälde 1,085 sj., deribland 246 tillhörde 1 qv., 466 det 2:a, 201 det 3:e och 134 det 4:e (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: spridda fall temligt talrikt, men på hösten sparsammare än under något af de nästföregående 8 åren; 253 sj., fördelade på följande sätt: (Ihrman); i staden spridda fall, mest 2 qv.; 47 sj. (Malm); i Thorshälla betydligt färre än under förra åren; 12 sj. (Öhrman); i Strengnästrakten spridda fall 2 och 3 qv.; 24 sj. (Pontén); i Mariefredstrakten 13 sj. (iind); Daga d.: epidemisk 1 3 qv.; 211 sj., 1 d., nemligen: (Klintberg); Forssjö d.: ganska allmänt 1 2 qv., men upphörde alldeles under den tid messling och kikhosta herrskade. Ibland 127 anmälda fall voro 56 qvotidian-, 52 tertian- och 19 qvartan-typ (Govenius); Wingåkers d.: fortfor att vara den allmännaste sjukdomsformen; hos läkaren anmälda allenast 104 sj., men antalet anses hafva varit åtminstone dubbelt (Aurell); Trosa d.: spridda fall; öfver 37 sj. (Posborg); Malmköpings d.: temligen talrikt hela året, men synnerligen 2 qv.; 220 sj. (Zetterstrand); Nyköpings d.: i staden spridda fall; 9 sj. (Lundqvist).

49 År Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Frossa. 41 Bohus län, Göteborgs stad: hos Läkare-Sällskapet anmälde 756 sj., nemligen: Frossans fortfarande aftagande under de sednare åren anses bero af s. k. Gullbergsvassens torrläggning (se sid. 11) (Ewert); Uddevalla d.: spridda fall 1 2 qv.; 29 sj. (Åhlslröm); i staden endast 6 sj. (Lönner); i Strömstadstrakten spridda fall 2 qv.; 8 sj. (Cron). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: i staden spridda fall, synnerligen 2qv.; 59 sj., 2d. (Kuylenstjerna); Trollhättans d.: endast 2 qv. talrikare fall, dock inalles mer än 30 anmälde. Vattenståndet i elfven var ungefär vid samma höjd som under föregående år (Rinman); Åmåls d.: spridda fall 2 4 qv.; 46 sj. (Rönqvist); i staden spridda fall 2 q v.; i 1 sj. (Ekelund); Ulricehamns d.: endast enstaka fall i Juli; 2 sj. (Heinrici); Svenljunga d.: spridda fall 2 qv.; 13 sj. (Friman); Borås d.: enstaka fall 2 och 4 qv.; 5 sj. (Elmlund); i staden allenast 1 fall (Lundqvist); Alingsås d.: i staden allenast 1 sj. 2 qv. (Berggren). Skaraborgs lärt, Mariestads d.: i staden spridda fall 1 2 qv.; 19 sj. (Örbom); Hofva d.: spridda fall 3 qv.; 4 sj. (Reuterman); Lidköpings d.: mera inskränkta till utbredning och freqvens än föregående år; 57 sj.; flera ledo af vattusot (Grceve); i staden spridda fall 1 2 qv.; 7 sj. (Sundberg); i Skara stad endast 4 sj. (Lundberger); Naums d.: spridda fall 2 qv.; 15 sj. (Ericsson); Falköpings d.: endast enstaka fall (Neuman); Hjo d.: spridda fall 1 2 qv.; 19 sj. (Tengstrand); i Sköfde stad spridda fall 2 q v.; 4 sj. (Sylvén). Östergötlands län, Linköpings d.: spridda fall så väl på landet som i staden 1 4 qv.; 62 sj. (Wallin); i Wadstena stad spridda fall 2 qv. (Anjou); Motala vestra d.: spridda fall 1 qv.; 38 sj., 2 d. (Bohnsack); Åtvidabergs d.: spridda fall hela året; 86 sj. (Dandenelle); Söderköpings d.: spridda fall 1 2 qv.; fl. sj. (Djurberg); i staden 1 2 qv.; 24 sj. (Sevon); i Norrköpings stad spridda fall, synnerligen 2 qv.; 95 sj. (Engelbrecht); Kisa d.: spridda fall, serdeles 2 qv.; 58 sj. (Appelberg); Boxholms d.: talrikt förekommande 2 3 qv.; 135 sj. (Drougge). Calmar län och d.: ganska talrikt, synnerligen 1 2 qv.; öfver 60 sj. (Söderbaum); i staden spridda fall 2 qv.; 31 sj. (Pettersson); Stranda d.: temligen allmänt på våren; öfver 68 sj., 4 d. (Pettersson); Oscarshamns d.: temligen talrikt, synnerligen 1 2 qv.; 169 sj. (Darin); i staden 29 sj., 3 d.; ibland de sistnämnde 2 af "perniciös" frossa hos ett barn om 10 år och ett om 15 års ålder samt det 3:dje under konvulsioner hos ett 4 års barn (Björck); Wi mm er by d.: endast spridda fall (Bergenklint); Tjust d.: i "Westerviks stad teinligt allmän, synnerligen 1 2 qv.; 200 sj. (Forling, Wester); Ölands Norra d.: spridda fall på våren; 14 sj. (Holmberg); Olands södra d.: spridda fall 1 2 qv.; 27 sj. (Cronstrand). Jönköpings län och d.: temligt allmänt 1 2 qv. i och i närheten af staden; 80 sj. (Sköldberg, Casperson) -- Eksjö d.: spridda fall 2 3 qv. (Bråkenhjelm); i staden enstaka fall på våren; 8 sj. (Miltopé); Hvetlanda d.: spridda fall 1 2 qv., synnerligen bland jernvägsarbetare som förut i Stockholmstrakten lidit af frossa och här fingo recidiv; 51 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Wexiö d.: endast sporadiska fall (Wennberg); Ekeberga d.: "epidemiskt" i Ljuder s:n i närheten af sjön Läns vattendrag, i öfrigt spridda fall; 42 sj. (Nilsson). Ballands lån, Kongsbacka d.: spridda fall 2 qv.; 11 sj. (Carlsson); i Halmstad spridda fall 2 qv.; 31 sj. (Tenggren); i Laholmstrakten spridda fall 1 2 qv.; 6 sj. (Flygare). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall 1 2 qv.; 30 sj. (Uellman); i staden spridda fall 1 4 qv., mest bland de fattige; 54 sj. (Lundbergh); Ronneby d.: spridda fall 1 2 qv.; 22 sj. (Rydberg); Sölvesborgs d.: spridda fall 2qv., 7 i staden och 17 på landet (Norin); i Carlshamn spridda fall 2 qv.; 14 sj. (Witt). Christianstads län och d.: temligen talrika fall, synnerligen i socknarna närmast Helge å Färslöf, Fjelkestad, Nosaby, Gustaf Adolf och Åsum, der de byar som ligga vid af ån öfversvämmad mark företrädesvis Varit angripne. Med hänsyn till tiden förekommo sjukdomsfallen i Till typen voro 165 tertianfrossa, 75 qvotidian och 14 qvartan (Andersson); Brösarps d.: spridda fall å fisklägena vid hafskusten 4 qv. af qvartan-typ (Aspelin); Cimbrishamns d.: spridda fall 2 qv.; 5 sj. (Bratt); Engelholms d.: temligen allmänt 2 qv.; 31 sj. (Scholander). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall 1 4 qv,; 39 sj. (Virgin); i staden mindre talrikt än förra år, spridda fall; 47 sj. (Gullstrand); i Helsingborg talrikare än något föregående år af stadsläkarens tjenstetid, synnerligen 2 3 qv.; 269 sj. (Netzler); Höganäs d.: spridda fall 2 3 qv.; 55 sj. (Fredriksson); Malmö d.: temligen allmänt spridd, synnerligen i Skabersjö, Ljungy, Genarps och Ilasta s:r; 188 sj. (Wieselqvist); i staden temligen talrikt, synnerligen 2 qv.; 154 sj. (Falk, Bergh); i Lund mindre allmänt än förra åren, mest 2 qv.; 42 sj. (Samberg); Hörby d.: spridda fall, serdeles 2 qv. (Eneroth); Ofveds d.: något allmännare än förra året; 341 sj. (Åberg); i Ystad spridda fall 2 3 qv.; 27 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: spridda fall med qvartan-typ, men i ringare antal än föregående åren (Ström); Trelleborgs d.: endast spridda fall (Möller). Gotlands län, Wisby d.: spridda fall i staden 2 qv., nästan uteslutande af tertian-typ; 22 sj. (Neyber); Slite d.: temligen talrika fall i Tingstäde, Stenkyrka, Lärbro och Hellevi s:r 2 qv.; öfver 8 sj. (Tengvall). Sundhets-Cotlegii und. berättelse för år

50 42 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Påssjuka. Tab.Litt.K. Påssjukan, Parotitis, har under detta år förekommit med något minskad freqvens, men dock visat sig i 19 län, deribland allmännare i Norrbottens samt Bohus och Malmöhus län, men i öfriga 16 län endast partielt eller med spridda sjukdomsfall. Från Westerbotten, Jemtland, Wester-Norrland, Kronobergs och Gotlands län omtalas den allsicke, såsom tab. Litt. K anvisar. Ibland städerna företedde endast Helsingborg och Malmö något aninärkningsvärdt, sjukantal och inom 19 städer förekommo sammanlagdt 313 sjukdomsfall med 6 dödsfall. Ibland hela antalet antecknade sjukdomsfall 1,091, togo 19 dödlig utgång. Sjukdomen fortfor i Norrbottens län från föregående året, men förekom eljest förnämligast under årets början och vid dess slut. Ibland 829 till tiden uppgifna sjukdomsfall, tillhörde 208 årets första qvartal, 118 det andra, 82 det tredje och 421 det fjerde; nemligen Norrbottens län, Råneå d.: började i slutet af förra året och fortfor 1 qv. i Gellivara så väl bland nybyggare som isynnerhet lappar; säkerligen öfver 250 sj., 8 d. (Tyselius). Gefleborgs län och d.: spridda fall 1 2 qv.; 9 sj. (v. Sydow). Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: endast enstaka fall 1 qv.; 2 sj. (Kusel); Hedemora d.: enstaka fall; 1 sj. (Grill). Wermlands län, Filipstads d.: enstaka fall 1 2 qv.; 7 sj. (Pallin); Fryksdals d.: 3 qv. 5 sj. (Hedberg). Örebro län och d.: enstaka fall 2 qv. (Hammarström); i Lindesbergstrakten spridda fall; 4 sj. (Bartlielson). Westmanlands län: i Strömsholmstrakten enstaka fall; 6 sj. (Åkerman). Upsala län: i Enköpings stad spridda fall 1 2 qv.; 8 sj. (Barck). Stockholms län: i Norrtelge stad 2 sj. (Palmgren). Stockholms stad: endast spridda fall; hos fattigläkarne anmälde allenast 20 sj., 1 d., deribland 9 under 1 qv., 6 nnder det 3:dje och 5 under det 4:de (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: spridda fall 2 3 qv.; 9 sj. (Ihrman); Wingåkers d.: enstaka fall 2 och 4 qv.: 4 sj. (Aurell); Trosa d.: spridda fall 1 2 qv.; 6 sj. (Rosborg). Bohus län, i Göteborgs stad temligen talrikt, synnerligen mot årets slut; hos Läkare-Sällskapet anmälde 251 sj., 1 d. (Evert); Uddevalla d.: spridda fall 1 qv.; 15 sj. (Ahlström); Håby d.: samtidigt med skarlakansfebern 1 qv.; 53 sj., deribland 20 i Januari, 15 i Februari, 10 i Mars, 3 i April och 2 i Maj (Lundgren); i Strömstadstrakten spridda fall 1 2 qv.; 21 sj. (Cron). Elfsborgs län, "Wenersborgs d.: i staden spridda fall 2 qv.; 12 sj., 5 d. (Kuylenstjerna); Åmåls d.: spridda fall 1 qv.; 5 sj. (Rönquisi): i staden enstaka fall; 1 sj. (Ekelund); Svenljunga d.: enstaka fall; 4 sj. (Friman); Borås d.: spridda fall 2 3 qv.; 19 sj. (Elmlund). Skaraborgs lån, Hofva d.: enstaka fall; 3 sj. (Reuterman); i Skara stad temligen talrikt 3 4 qv.; 23 sj. (Lundberger). Östergötlands län: i Norrköpings stad spridda fall 2qv.; 14 sj. (Engelbrecht); Kisa d.: spridda fall 4 qv.; öfver 11 sj. (Appelberg). Calmar län och d.: i staden enstaka fall 2 qv.; 2 sj. (Pettersson). Jönköpings län, Hvetlanda d.: enstaka fall 3 qv.; 5 sj. (Carlberg). Hallands län, i Halmstad spridda fall 1 2 qv.; 10 sj., 3 d. (Tenggren). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall 2 qv.; 4 sj. (Hellman); Sölvesborgs d.: spridda fall 2 qv. (Norin). Tab. Litt. K. Uppgifne antal sjuke och döde af påssjuka år 1862.

51 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Smittkoppor. 43 Christianstads län och d.: endast enstaka fall 3 qv.; 4 sj. (Andersson); Cimbrisharons d.: temligen allmänt 4 qv. 29 sj. (Bratt). Malmöhus län, Landskrona d.: spridda fall i Orja 4 qv.; 5 sj. (Virgin); i Helsingborg spridda fall 1 4 qv. af vanlig lindrig art; 97 sj. (Netzler); Höganäs d.: enstaka fall 4 qv.; 6 sj. (Fredriksson); Malmö d.: spridda fall temligen allmänt 1 4 qv.; 96 sj., 1 d. (Wieselqvist); i staden spridda fall 1 4 qv.; 57 sj. (Falk, Bergh); i Lund spridda fall 2 qv.; 6 sj. (Samberg); Of ve ds d.: enstaka fall 2 qv.; 5 sj. (Åberg). Smitlkoppor och modifierade koppor, Variolce, variolois, hafva detta år varit lika litet eller till Tab. Litt. L. och med mindre framstående än förra året, men emellertid visat sig i 14 län, dock i de fleste allenast med enstaka fall. Endast i Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län förekommo smittkoppor med någon anmärkningsvärd freqvens, hvaremot hela norra Sverge jemte Upsala, Bohus, Hallands och Christianstads län derifrån varit fria. Sjukdomen var flerstädes af lindrig art, s. k. modifierade koppor, och angrep företrädesvis vuxne personer. Ibland inalles antecknade 681 sjukdomsfall, uppgifvas 82 hafva tagit dödlig utgång. Ibland städerna företedde endast Skara och Ekesjö något aninärkningsvärdt sjukantal, och inom 19 städer som företett sjukdomsfall af koppor, förekommo tillsamman endast 140 sj. med 15 d., så att 541 sjukdomsfall med 67 dödsfall tillhöra landsbygden. Sjukdomen utgjorde i Kronobergs län en fortsättning af förra årets epidemi, men förekom eljest förnämligast under sednare halfåret. Ibland 573 till tiden uppgifne sjukdomsfall med 57 dödsfall, tillhörde 126 sj. med 21 d. årets första qvartal, 149 sj. med 7 d. det andra, 179 sj. med 14 d. det tredje och 119 sj. med 15 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor på några ställen ännu vid årets slut. Med hänsyn till kön voro ibland 346 sj. med 36 d., 168 sj., 18 d. män och 178 sj., 18 d. qvinnor och med hänsyn till lefnadsåldern, ibland 236 sjukdomsfall med 9 dödsfall, 18 sj., 2 d. under 10 år, 48 sj. emellan år, 84 sj., 3 d. mellan år, 58 sj., 3 d. emellan år, 25 sj., 1 d. emellan år och 3 sj. öfver 50 år, nemligen»stora Kopparbergs län: i Sätherstrakten enstaka fall 4 qv.; 6 sj. (Dillner) samt i Fahlu stad 2 sj., 1 d. (Hallin). Wermlands län: i Christinehamnstrakten enstaka fall af modifierad form 3 qv.; 7 sj. (Lagerlöf). Örebro län, Boo d.: endast enstaka fall; 4 sj., 1 d. (Edling). Westmanlands län, Westerås stad: enstaka fall 2 qv.; 1 sj. (Altin); i Strömsholmstrakten enstaka fall 4 qv.; 3 sj. (Åkerman). Stockholms stad: endast enstaka fall; hos fattigläkarne anmälde 13 sj., 1 d. deribland 3 tillhörde 2:dra qv., 2 det 3:dje och 7 det 4:de (Carlson). Södermanlands län: enstaka fall i Thorshälla stad (Öhrman). Elfsborgs län, i Wenersborgs stad: enstaka fall 4qv.; 1 sj. (Kuylenstjema); i Åmåls stad enstaka fall; 1 sj. (Ekelund); Borås d.: yppades inom staden 4 qv. och förekom under samma tid med några fall i Kinna s:n; 12 sj., 4d. (Elmlund, Lundqvist); Alingsås d.: partiel epidemi i Asklanda och Herrljunga s:i 3qv.; 15 sj., 1 d. (Berggren); i staden 2sj.,ld. (Berggren). Skaraborgs län, Lidköpings d.: spridda fall 2 3 qv.; 26 sj. (Grceve); i Skara stad spridda fall 3 4 qv.; 28 sj., 5 d. (Lundberger); Naurus d.: spridda fall 2 qv.; 3 sj. (Ericsson). Tab. Litt. L Uppgifne antal sjuke och döde af smittkoppor år 1862.

52 44 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Vattenkoppor. Skarlakansfeber. Östergötlands län, Linköpings d.: yppades i November hos en från Westervik anländ gesäll som afled, hvarefter spridda fall fortforo inom staden till årets slut; 14 sj., 2 d. (Wallin); i Wadstena enstaka fall af varioloider (Anjou); i Norrköpings stad spridda fall 3 qv.; 5 sj. (Engelbrechi); Boxholms d.: enstaka fall 4 qv.; 1 sj., 1 d. (Drougge). Calmar län och d.: spridda fall i Ljungby och Madesjö under Januari, Woxtorp i April och Hagby i Maj; 24 sj., 6 d. (Söderbaum); i staden enstaka fall 2 qv.; 2 sj. (Pettersson). Jönköpings län, Ekesjö d.: spridda fall 2 3 qv. i Flisby, Solberga, Hörda, Askeryd, Marbäck och Lomaryd; fl. sj., 14 d. (Bråkenhjelm); i staden gängse hela året, talrikast 3 qv., införde af en piga från landsbygden; angrepo alla åldrar; 44 sj., 5 d., nemligen 4 späda barn och en medelålders man, alla vaccinerade (Miltopé); Hvetlanda d.: infördes till Korssberga och Näsby s:r i Mars från Eksjötrakten och utbredde sig till angränsande s:r, ej sällan svåra och confluenta, angrepo mest fullväxta personer, upphörde i Juni; 45 sj., 1 d. (Carlberg). Kronobergs län, Ekeberga d.: fortforo från December förra året inom de södra socknarna, antagligen införda från Blekinge, synnerligen i Algutsboda, Långasjö, Ljuder m. fl. s:r 1 4 qv.; 243 sj., 15 d. (Nilsson). Blekinge län, Carlskrona d.: partiela epidemier och spridda fall i Lösen, Eringboda, Tving m. fl. s:r 1 2 samt 4 qv.; 86 sj., 20 d., deribland män 40 sj., 12 d. qv., 46 sj. 8 d. och med hänsyn till åldern, under 10 år 5, från år 46, från år 23 och öfver 41 år 12 (Hellman); Ronneby d.: enstaka fall 1 och 4qv.; 3sj., 3d. (Rydberg); Sölvesborgs d.: spridda fall, gängse så väl i staden som på landet 1 2 qv.; 22 sj., 1 d. (Norin); i Carlshamn spridda fall 2 qv.; 9 sj. (Drakenberg, Witi). Malmöhus län: i Helsingborg endast enstaka fall hos hit anlände brunnsgäster 3 qv.; 3 sj. (Netzler); Malmö d.: enstaka fall 3 qv.; 4 sj. (Wieselqvist); i Malmö stad enstaka fall 2 qv. hos en från Sölvesborg anländ resande, som inlades på sjukhuset, der äfven sköterskan insjuknade, men båda tillfrisknade; 2 sj. (Falk). Gotlands län, Wisby d.: i staden ett enstaka fall 1 qv.; från "Westervik hade anländt en derstädes för koppor kort förut vårdad gesäll, hvars moder derefter här insjuknade (Neyber). Vattenkoppor, Varicellœ, förekommo i spridda fall inom 17 län. De omtalas nemligen från Norrbottens län, Haparanda d.: 5 fall i Pajala (Wretholm); Jemtlands län, Norra d.: spridda fall 2 qv. (Grenholm); Gefleborgs län: spridda fall i Hudiksvalls d. 1 och 3 qv.; 12 sj.; i Gefle stad 1 2qv.; 13 sj. (v. Sydow); Stora Kopparbergs län: i Sätherstrakten 3 qv.; 17 sj. (Dillner); Hedemora d.: 2qv.; 7 sj. (Grill); Westerbergslags d.: temligen talrika fall (Höijer); Wermlands län: spridda fall i Uddeholms d. 1 qv.; 8 sj. (Möller) och Filipstads d. 1 2 qv.; 7 sj. (Pallin); Örebro län, Nora d.: enstaka fall 1 qv.; 4 sj. (Engström); Westmanlands län: spridda fall i Strömsholmstrakten 4 qv. (Åkerman) och i Arbogatrakten 2qv.; 9sj. (Bergmansson, Sparrman); Upsala län och d.: några intensiva fall 1 och3qv. (Schultz, Hagberg); Södermanlands län, Daga d.: spridda fall efter messlingen 3 4qv.;32 sj. (Klinteberg); Malmköpings d.: spridda fall 3 4qv.;8sj. (Zetterstrand); Bohuslän: i Göteborgs stad, hos Läkare-Sällskapet anmälde 153 sj. (Evert); i Uddevalla stad spridda fall 2 qv.; 12 sj. (Lönner); Elfsborgs lån: spridda fall i Wenersborgs stad 2 qv.; 7 sj. (Kuylenstjerna) samt i Borås d. (Elmlund); Calmar län, Oscarshamns d.: spridda fall 1 qv.; 11 sj. (Darin); i Westervik enstaka fall 2 3 qv.; 4sj. (Forling); Hallands län: spridda fall i Halmstad 3 4qv.; 15 sj. (Tenggren); Blekinge lån: spridda fall 1 och 3 qv.; 2 sj. (Rydberg); Christianstads län och d.: spridda fall 4 qv.; 3 sj. (Andersson); Malmöhus län: spridda fall i Landskrona stad 1 qv.; 13 sj., 1 d. (Gullstrand); i Helsingborg 1 och 4 qv.; 24 sj. (Netzler); i Malmö stad 2 3 qv.; 16 sj. (Falk, Berg); i Lund, mot slutet af året, spridda fall; 36 sj. (Samberg); Ofveds d.: 1 och 4 qv. 5 sj. (Åberg) och i Ystad 2 qv. 8 sj. (Malmgren); Gottlands län, Wisby d.: temligen talriks 3 4 qv.; 38 sj. (Neyber). Tab. litt. M. Skarlakansfeber, Scarlatina, har liksom kopporna företett nästan enahanda eller något minskad freqvens mot förra året, men likväl bemärkts inom mer än 103 socknar af 21 län; i flere bland dessa Tab. Litt. M. Uppgifne antal sjuke och döde af skarlakansfeber år 1862.

53 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Skarlakansfeber. 45 dock allenast med enstaka fall. Företrädesvis har det under förra året nästan fria Norrbottens län nu varit af denna sjukdora hemsökt, deraf också fall visat sig i de förra året fria Westerbottens och Wester- Norrlands län. Inom Westmanland, Upsala och Gottlands län har sjukdomen jemväl detta år uteblifvit. Allmännast var sjukdomen, förutom i Norrbottens län, inom Bohus, Skaraborgs och Hallands län, tilltog jemväl i Westerbottens, Wester-Norrlands och Blekinge län, men aftog inom Kopparbergs, Södermanlands, Bohus, Christianstads och Malmöhus län och visade sig i öfriga län ungefär lika som förra året. Ibland 3,077 af läkarne antecknade sjukdomsfall, uppgifvas 692 hafva tagit dödlig utgång. Ibland städerna företedde Göteborg, Falkenberg och Ystad mera aninärkningsvärdt sjukantal och 22 deraf angripna städer ett sammanlagdt sjukantal af 610 med 109 dödsfall. Sjukdomen var i Bohus län, Sköfde stad och Ystadstrakten ej sällan elakartad med komplikation af körtelansvällning, gangren i parotis, hydropiska följdsjukdomar m. m., men eljest för det mesta lindrig. Den fortfor från förra året i Stora Kopparbergs, Bohus, Skaraborgs, Hallands och Christianstads län, men förekom eljest i de flesta orter, förnämligast under förra hälften af året. Ibland till tiden uppgifne sjukdomsfall ined dödsfall, tillhörde 811 sj., 73 d. årets första qvartal, 358 sj., 47 d. det andra, 390 sj., 61 d. det tredje och 314 sj., 29 d. det fjerde. Sjukdomen fortfor vid årets slut ännu uti Hallands, Christianstads och Malmöhus län. Ibland 286 insjuknade med 45 dödsfall för hvilka kön och ålder blifvit uppgifven, voro 138 sj. med 19 d. män och 148 sj. med 26 d. qvinnor, och af dessa voro 198 sj. med 41 d. i åldern under 10 år, 55 sj. med 6 d. emellan år, 21 sj. emellan och endast 12 öfver 30 år; nemligen Norrbottens län, Haparanda d.: "inkom från Finland till Karungi 2 qv. och spridde sig till Neder-Torneå och Haparanda stad samt fortfor till årets slut omvexlande med messling; af båda sjukdomarna i Haparanda 150 sj., 6 d. och i Karungi fl. sj., 36 d., alla barn under 11 år (Wretholm); Neder-Kalix d.: temligen allmänt, ej sällan komplicerad med difterit (Landgren); Råneå d.: yppades i slutet af föregående år och fortfor till Mars, då den upphörde, men visade sig i Augusti åter och fortfor till September månads utgång, hvarefter intet nytt sjukdomsfall försports; af 199 antecknade sjuke afledo 12, men flera andra fall hafva förekommit som ej hos läkaren anmälts (Tyselius); Piteå d.: gängse vid årets slut (Tyselius). Westerbottens län, Lycksele d.: yppades 3 qv.; 20 sj., 2 d. (Ångström); Umeå d.: yppades i Säfvar 3 qv.: 18 sj., 6 d. (Haij). Jemtlands län, Undersåkers d.: enstaka fall i Ahre och Kall s:r; 3 sj., 1 d. (Strandberg). Wester-Norrlands län, Örn sköldsviks d.: yppades 3 qv. i Nätra s:n och förekom vidare med spridda fall i Arnäs och fortfor vid årets slut ej sällan svårartad med påföljande vattensvullnad (Håkanson). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: enstaka fall 1 qv.; 2 sj. (Fineman). Stora Kopparbergs län: i Sätherstrakten fortfor ännu från förra året 1 qv. (se årsber sid. 101) (Dillner); Westerbergslags d.: fortfor i början af året med spridda fall; 71 sj., 10 d. (Höijer). Wermlands län, Filipstads d.: endast enstaka fall 2 qv.; 4 sj. (Pallin). Örebro län: i Lindesbergstrakten enstaka fall; 3 sj. (Barthelson). Stockholms län och d.: enstaka fall 4 qv.; 3 sj. (Rydberg); Norrtelge d.: spridda fall 2 qv.; 8 sj., 1 d. (Palmgren); i staden enstaka fall 1 qv.; 4 sj., 1 d. (Palmgren). Stockholms stad: spridda fall 1 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde 59 sj., 6 d., deribland 9 sj. tillhörde årets l:sta qv., 6 det 2:dra, 10 det 3:dje och 31 det 4:de (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: spridda fall 1 2 qv. så väl på landet som i staden; öfver 50 sj., 4 d. (Ihrman, Malm); i Thorshälla spridda fall 2 3 qv., komplicerade med difterit; 6sj., ld. (Öhrman); i Mariefredstrakten enstaka fall 4qv.; 3 sj. (Lind); Daga d.: partielt i Cathrinenäs och Gryth s:r 1 2 qv.; 21 sj., 4 d. (Klintberg); Forssjö d.: spridda fall 4 qv.; 41 sj., 2 d., ofta med svår angina, men blott i ett fall med difterit (Govenius); Malmköpings d.: spridda fall 4 qv.; 17 sj., 2 d. (Zetterstraud). Bohus län, Göteborgs d.: spridda fall, temligen talrikt 1 4 qv.; 60 sj. (Montén); i Göteborgs stad fortfor från förra året i jemnt aftagande; hos Läkare-Sällskapet anmälde under 1 qv. 126 sj., 20 d., under det 2:dra 21 sj., 8 d., under det 3:dje 21 sj., 4 d. och under det 4:de 17 sj., 2 d. (Evert); Uddevalla d.: samtidigt med messlingen gängse 1 3 qv. i södra socknarna Thorsby, Romelanda och Solberga, men ej nordligare än Eisteröd, mycket elakartad, med komplikation af difterit samt hydropiska eftersjukdomar; 64 sj., 27 d. (Åhlström); i staden allenast ett fall (Lönner); i Marstrand fortfor.från förra året 1 qv.; 4 sj., 1 d. (Hörlin); Håby d.: allmänt 1 2 qv., ofta med albuminuri och vattusot samt betydlig dödlighet; 202 sj., 30 d., hvaribland af mankön 98 sj., 13 d. och af qvinkön 100 sj., 17 d. Ibland de insjuknade voro 138 under 10 år, 33 emellan 11 20

54 46 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Skarlakansfeber. Messling. år, 16 från år och endast 11 äldre., Alla de döde voro under 10 år. Med hänsyn till tiden, inträffade ibland sjukdomsfallen 67 i Januari, 50.i Februari, 40 i Mars, 29 i April, 7 i Maj och 5 i Juni {Lundgren); Strömstads d.: endast spridda fall 3 4 qv.; 14 sj., 1 d. (Cron, Ingehon). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: spridda fall {Kjellberg'); Trollhättans d.: spridda fall; 6 sj., 4 d. (Rinman); Ulricehamns d.: spridda fall 2 qv.; 6 sj. (Heinrici); Svenljunga d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj., 1 d. (Fineman); Alingsås d.: spridda fall i Eggvena och Herrljunga 1 och 3qv.; 16 sj., 6 d. samt i Lura och Algutstorp utan uppgifvet antal (Berggren). Skaraborgs län: i Mariestad enstaka fall 2 qv.; 8 sj., 1 d. (Örbom); Lidköpings d.: allmänt fortfarande från förra året 1 4 qv.; öfver 620 sj.; i allmänhet lindrig, men i många fall ock. med phlegmone i halsens bindväf, difterit och vattensvullnad, så att 250 uppgifvas hafva af sjukdomen aflidit (Grave); i staden 1 2 qv., 13 sj., 2 d. (Sundberg); i Skara stad fortfarande 1 2 qv., 27 sj., 11 d. (Lundberger); Naums d.: spridda fall 1 och 4 qv.; 38 sj., 2d. (Ericsson); Falköpings d.: fortfor från förra året i Stenstorp, Gudhem, Klefva in. fl. s:r 1 2 qv.; fl. sj., 29 d. (Neuman); Hjo d.: allmänt 4 qv., ofta svårartad med körtelansvällningar och vattusvnllnad; hos läkaren anmälde endast 12 sj., 3 d. (Tengstrand); i Sköfde stad fortfor 1 2 qv.; 16 sj., 3 d. (Sglvén). Östergötlands län, Motala vestra d.: spridda fall 4qv.; 6sj., 1 d. (Bohnsack); i Norrköpings stad spridda fall 2och4qv.; 12 sj., 3 d. (Engelbreclit). Calmar län och d.: i staden enstaka fall 2 qv.; 7 sj., 2 d. (Pettersson); Olands södra d.: enstaka fall 2 qv.; 2 sj., 2 d. (Cronstrand). Jönköpings län och d.: endast enstaka fall i staden 1 qv.; 6 sj. (Casperson); Ekesjö d.: endast enstaka fall 1 qv.; 2 d. (Bråkenhjehn); Wernamo d.: spridda fall i Bolmsö 2 qv.; 11 sj. (Wittlock). Kronobergs län, Ekeberga d.: partielt inom 3 hushåll i Algutsboda 4 qv.; 9 sj., 1 d. (Nilsson). Hallands län, Kongsbacka d.: talrikt 1 qv.; af läkaren antecknade endast 9 sj. (Carlsson); i Warbergs stad spridda fall 1 qv.; öfver 11 sj., 3 d. (Brunstedt); Falkenbergs d.: hade å landsbygden redan yppats på hösten af förra året och fortfor i staden från December epidemiskt hela redovisningsåret, uppnådde i Juli och Augusti sin höjd och aftog derefter men upphörde först i Januari Skarlakansfeber i Falkenbergs stad Ibland de döda voro 11 under 5 år och 4 från 6 14 års ålder (Ehrengranat); Halmstads d.: talrika fall, synnerligen i grannskapet af staden i Qvibille, Harplinge, Thorup, Enslöf, Tönnersjö, Eldsberga, Eftra och Söndrum; hade redan yppats i slutet af förra året och fortforo 1 2 qv.; öfver 230 sj., 14 d. (Sjöstrand); i staden fortfor 1 2 qv.; 38 sj., 8 d. (Tenggren); i Laholmstrakten spridda fall 1 2 qv.; 14 sj., 2 d. (Flygare). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall 2 qv.; 12 sj., 3 d. (Hellman); Ronneby d.: spridda fall 1 4 qv.; 15 sj., 7 d. (Rydberg); Sölvesborgs d.: gängse i Jemshög 1 2 qv.; öfver 43 sj., 3 d. (Norin); i Carlshamn spridda fall 1 2 qv.; 6 sj. (Witt). Christianstads län, Brösarps d.: fortfor med spridda fall i Widtsköfle 1 qv.; 19 sj., 1 d. samt yppades ånyo i Andrarum och Brösarp 4 qv., der den ännu vid årets utgång ej upphört; fl. sj. (Aspelin); Cimbrishamns d.: temligen talrikt 3 4 qv.; 53 sj., 8 d., mestadels späda barn (Bratt); Engelholnis d.: endast spridda fall i Ströfvelstorp, Broby, Munka Ljungby, Barkåkra ni. fl. s:r 1 4 qv.; fl. sj., 16 d. (Scholander). Malmöhus län: i Helsingborg endast spridda fall 1 2 qv.; 9 sj. (Netzler); Höganäs d.: enstaka fall 1 och 4 qv.; 6 sj. (Fredriksson); Malmö d.: spridda fall i flera socknar 1 3 qv.; 90 sj., 21 d. (Wieselqvist)', i staden endast enstaka fall 1 och 4 qv.; 6 sj., 2 d. (Falk, Bergh); Hörby d.: enstaka fall (Eneroth); Öfveds d.: spridda fall 4 qv., fortfarande vid årets slut; 36 sj., 5 d. (Åberg); i Ystad epidemiskt 2 4 qv., ofta med inflammation och gangren i parotis; 136 sj., 17 d. (Malmgren); Anderslöfs d.: yppades något sednare än messlingen och fortfor samtidigt med densamma 3 4 qv. ofta med svullnad i parotis, men vattensvullnad var mera sällsynt; enligt Presterskapets uppgift: 75 sj., 73 d. (Ström). Tab.Litt. N. Messling, Morbilli, som redan under förra året uppträdde epidemiskt i Bohus, Blekinge, Christianstads och Malmöhus län samt med spridda fall visade sig i ytterligare 5 län, fortfor från redovisningsårets början i förutnämnde län och stegrades snart till en allmän och öfver hela riket utsträckt farsot, som angrep så väl landtbefolkningen som städernas, så att från somliga orter det heter att "ingen socken,

55 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 47 ingen by, ja knappt något hushåll gått fritt derifrån". Endast inom Jemtland, Halland och Gotland synes sjukdomen hafva varit något mindre allmänt utbredd, på sätt tab. Litt. N närmare antyder. I somliga orter förekom sjukdomen samtidigt med skarlakansfebern, så att båda dessa sjukdomsformer ej sällan träffades i samma hus; i andra uppträdde den först vid skarlakansfeberns upphörande; i ännu andra förekom den samtidigt med difteritis. Ibland städerna, der flerstädes skolorna måst tillslutas i anseende till ungdomens hastiga insjuknande, företedde Umeå, Gefle, Upsala, Stockholm, Nyköping, Wenersborg, Norrköping, Halmstad, Carlskrona, Landskrona öfvervägande sjukantal och från 60 af sjukdomen angripne städer äro tillsamman uppgifne 11,300 sjukdomsfall med 681 dödsfall. Sjukdomen angrep alla åldrar, men likväl företrädesvis barn och af läkarne äro inalles antecknade 34,490 sjukdomsfall med 2,441 dödsfall. Då likväl sjukdomen i de flesta orter varit af vanlig godartad beskaffenhet, hafva härförutom flera tusental sjukdomsfall förekommit, hvilka hos läkarne icke blifvit anmälde eller antecknade. I somliga orter var likväl sjukdomen af mera intensiv art, komplicerad med svårare bronchitis och pneumoni eller med difterit. Sjukdomen förekom från årets början till dess slut, men med största freqvens och utbredning under sednare halfåret. Ibland 21,242 till tiden uppgifne sjukdomsfall med 1,241 dödsfall, tillhörde 4,896 sj. med 254 d. årets l:sta qvartal, 4,401 sj. med 206 d. det 2:dra, 6,294 sj. med 401 d. det 3:dje och 5,651 sj. med 380 d. det 4:de. Den fortfor ännu vid årets slut i Jemtlands, Wester-Norrlands m. fl. län. Ibland 8,056 sjukdomsfall med 588 dödsfall, voro 3 ; 988 sj. med 280 d. män och 4,068 sj. med 308 d. qvinnor och ibland 8,164 sj. med 482 döde voro 5,958 sj. med 451 döde under 10 år, 1,845 sj. med 24 d. emellan år, 268 sj. med 3 d. emellan år, 84 sj. med 4 d. emellan år och endast 9 sj. öfver 40 år, såsom följande uppställning anvisar. Norrbottens län, Haparanda d.: yppades i Oktober i Haparanda temligt allmänt och förekom äfven i Karungi och Karesuando omvexlande med skarlakansfebern 4 qv.; af båda sjukdomarna i Haparanda 150 sj., 6 d. (Wretholm); Neder-Kalix d.: yppades allmänt samtidigt med difterit, men syntes komma söderifrån och ehuru båda sjukdomarna ofta förekommo i samma by, voro de dock sällan komplicerade (Landgren); Råneå d.: visade sig på våren samtidigt med skarlakansfebern och yppades ånyo i Augusti med talrika fall och fortfor till Oktober månads slut; öfver 176 sj., 4 d. (Tyselius); Råneå d.: gängse vid årets slut; 14 sj. (Tyselius); Ofver-Luleå d.: gängse 4 qv.; 32 sj. (Genberg). Westerbottens län, Lycksele d.: yppades vid årets slut (Ångström)', Nysättra d.: yppades i Augusti och tilltog mot årets slut (Risberg); Umeå d.: yppades allmänt 3 4 qv., angrep alla åldrar; af läkaren antecknade 75 sj., 8 d. (Haij); i sta- Tab. litt. N. Uppgifne antal sjuke och döde af messling år 1862.

56 48 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. den yppades i Augusti och tilltog sedan så att i 3:dje veckan af September ensamt bland elementarskolans 140 lärjungar icke mindre än 95 angrepos. Med Oktober månad aftog farsoten; 523 sj., 5 d. {Brisman). Jemtlands län, Södra d.: yppades mot slutet af året och fortfor {Afzelius); Wemdalens d.: temligt allmänt i båda socknarna, godartad (Piscator). Wester-Noi-rlands lån, Sundsvalls d.: yppades 3 qv. och blef snart epidemisk, synnerligen i Svartviks ni. fl. församlingar samt under 4 qv. jemväl i staden; öfver 322 sj., 30 d. {Westerberg, Mossberg); Hernösands d.: yppades 3 4 qv. och fortfor ännu vid årets slut så väl på landet som i staden; öfver 85 sj., 1 d. {Hallström, Lenström). Gefleborgs län, Hudiksvalls d.: på hösten allmänt gängse 4 qv. så väl i staden som på landet; 106 sj., 5 d. {Fineman, Ekman); Jerfsö d.: talrika fall 3 4 qv. {Hedenström); Söderhamns och Bollnäs d.: allmänt 3 4 qv.; öfver 119 sj., 29 d. {Borgman); i staden 3 4 qv.; 170 sj., 16 d. {Thollander); Gefle d.: började visa sig på våren epidemiskt och fortfor till årets slut; öfver 145 sj., 37 d. {Backström); i staden epidemisk från Maj till Augusti; 471 sj., 24 d.; började i Maj bland ungdomen i en skola och utbredde sig till alla stadens qvarter, dock mest i det första med 84 sj. och fortfor till Augusti, efter hvilken tid endast enstaka fall förekommo, såsom följande tabell anvisar: Messlingsepidemien i Gefle De aflidne voro alla under 5 år {Backström, Sandberg, v. Sydow). Stora Kopparbergs län, Mora d.: allmänt utbredd, merendels lindrig {Blomberg); Leksands d.: yppades 4 qv. först hos en från Stockholm hemkommen man efter hvilken alla hans syskon sjuknade och kort derefter några barn i en granngård. Någon tid derefter anmäldes 30 sjuke på samma dag i gosskolan och 20 i flickskolan och utbredde sig derefter till öfriga socknar; fl. sj., 10 d. {Leffler); Nås d.: yppades 4 qv. och visade sig synnerligast i Nås, Säfsnäs och Flöda s:r i allmänhet mild; 27 sj., 1 d. {Westman); Fahlu d.: yppades i Juli i Kopparbergs s:n hos en "från Stockholm hemkommen flicka" äfvensom i staden "först hos en person som nyss förut besökt Stockholm och Gefle" och utbredde sig efter hand så att den slutligen fanns i alla socknarna till ett mycket stort antal; endast vid Svartnäs bruk och kapellförsamling voro af 770 invånare 136 angripne af messling; sjukdomen var dock öfverhufvud lindrig, så att endast 56 fall blifvit hos läkaren anmälde, deribland 1 aflidit. I flera fall förekom dock komplikation med difterit, pnenmoni m. m. {Kilsel); i Sätberstrakten mycket allmänt; 889 sj., 47 d., såsom följande tabell närmare anvisar. Messlingsepidemien i Sätherstrakten år Anmärkningar. l:o) Epidemien började i slutet af September månad, uppnådde sin höjd i medlet af Oktober och kan anses hafva npphört med 1862 års utgång, utom i Schedvi socken, der många fall inträffat äfren under Januari och Februari månader :o) I de 4 först nämnda socknarna har snart sagdt hvarje by och nästan hvarje hushåll varit hemsökt af sjukdomen; men då jemförelsevis endast få af allmogen anlita läkare för denna sjukdom, är rapporten, hvad antalet sjukdomsfall beträffar, högst ofullständig. Endast för Gustafs socken, der jag på Presterskapets kallelse besökte flera byar och efter epidemiens slut erhöll behöfliga uppgifter, kan rapporten anses vara i det närmaste fullständig. Från Schedvi uppgafs, att omkring 400 personer derstädes varit sjuka ett tydligen för ringa antal, då denna socken är mer än dubbelt så folirik, som Gustafs, och, enligt folkets uppgift, sjukdomen der varit lika allmän, som på sednare stället. För Schedvi har jag endast upptagit dem, hvilka jag personligen vårdat. 3o) Af de aflidne hafva 20 män och 23 qvinnor varit under 10 år; 1 man, 2 qvinnor i ålder emellan 11 och 20 år och 1 qvinna emellan 21 och 30 år.

57 År Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 49 I Fahlu stad epidemisk 3 4 qv., ofta svårartad genom komplikation med difterit, croup m. in.; 218 sj., 18 d.; införd med person som anlände från Stockholm, och deruti insjuknade; blef i September epidemisk bland skolungdomen, uppnådde i November sin kulmination och aftog hastigt i December. Messlingsepidemien i Fahlu stad år Af de döde afledo i följande komplikation: {Hallin). Bland grufvepersonalen yppades sjukdomen i medlet af Augusti, men aftog redan i October; 162 sj., 3 d. (Wettergren); Hedemora d.: yppades först vid Garpenbergs bruk i Juni och utbredde sig småningom öfver hela orten och fortfor till årets slut; i allmänhet lindrig. Antalet sjuke omöjligt att uppgifva, men ensamt af läkaren behandlade 140 sj. (Grill); Westerbergslags d.: yppades med några få fall i slutet af året; 22 sj., 2 d. (Höjer). Wermlands län, Fryksdals d.: temligt talrika fall 2 4 qv.; 34 sj., 3 d. (Hedberg); -- Uddeholms d.: temligt talrikt 2 3 qv.; 63 sj. (Möller); Filipstads d.: epidemisk 1 3 qv.; af Provincialläkaren vårdade 168 sj., 2d.; öfverhufvud godartad utom i Nyed socken, der den visade sig svårare, så att vid läkarens besök derstädes i Maj månad redan 10 barn aflidit och 4 voro qvarliggande sjuke. A följande af Provincialläkaren meddelade tabellariska öfversigt, har emellertid sjukantalet för Nyed s:n icke kunnat utföras i brist på fullständiga underrättelser derom (Pallin). Messlingsepidemien i Filipstads distrikt år Carlstads d.:*) epidemisk 1 3 qv.; fl. sjuke och döde (Lagerstedt); i staden Carlstad från årets början tilltagande intill Mars, hvarefter den småningom aftog, så att i Juni blott enstaka fall förekommo; i allmänhet lindrig; omkring 230 sj., 20 d., deribland 16 barn och 4 äldre (Göthlin); i Christinehamnstrakten epidemiskt 1 2 qv.; 209 sj., 14 d. (Berg, Lagerlöf); Wisnums d.: allmänt 1 2 qv. (Bohm); Arvika d.: temligen allmänt, synnerligen 3 4 qv., företrädesvis i Arvika, Brunskog, Magnesborg, Eda och Köhla s:r, merendels godartad och med jemförelsevis få dödsfall (Borgström); Sillbodals d.: epidemiskt 1 2 qv. (Örtengren); Gillberga d.: yppades vid förra årets slut och blef i början af redovisningsåret epidemisk; hos läkaren anmälde endast 41 sj., 1 d. (Warodell); Näs d.: yppades i Maj och fortfor till Augusti med spridda fall; hos läkaren antecknade endast 39 sj. (Grafström). Örebro län och d.: epidemiskt 2 3 qv.; i allmänhet lindrig, men ej sällan åtföljd af difterit (Hammarström); i staden yppades i Maj och nådde sin höjd i Juni, hvarefter den i Augusti nästan upphört, men ökades åter vid skolungdomens ankomst i September och October; 269 sj., 11 d. (Acharius); Nora d.: yppades i Juni lindrig, men blef på hösten mera allvarsam, ofta åtföljt af bröstlidande; öfver 161 sj., 7 d. (Engström); i Lindesbergstrakten endast spridda fall 3 4 qv.; 6 sj. (Barthelson); Uamsbergs d.: epidemiskt i Ljusnarsbergs och Ramsbergs s:r 3 4qv., lindrig; hos läkaren anmälde endast 31 sj. (Malmberg); *) Enligt reserapporter. I anseende till Prov.-läkarens frånfälle, är ingen årsberättelse afgifven. Sumlhets-Colleyii und. berättelse för år 1H62. 7

58 50 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. Helleforsfd.: epidemisktj2 3 qv.,; lindrig; hos läkaren anmälde endast 33 sj., 3 d. (Ramström); Askersunds d.: temligt allmänt 3 4 qv. så väl på landet söm i staden; öfver:52 sj., 2 d. (Arpi, Torstenson);. Boo d.: visade sig 2 qv. och blef på hösten epidemisk och då ej sällan i förening med difterit och lunginflammation; 103 sj., 9 d. (Edling). Westmanlands län, Westerås d.: epidemiskt 3 4 q v. så väl på landet som i staden; 251 sj., 10 d. (Widberg, Altin); i Strömsholmstrakten "började med enstaka fall i Juli hos barn som anländt sjuka från Stockholm och blef i Oktober epidemisk, men upphörde åter i December; hos läkaren anmälde endast 82 sjukdomsfall, deribland 4 medförde dödlig utgång, såsom närmare inhemtas af följande special-rapport öfver Messlingsepidemien i Strömsholmstrakten år Ibland de döde voro 3 barn och 1 fullväxt (Åkerman); Ramnäs d.: epidemisk från Juli till årets slut i Sura, Haracker och Fläckebo m. fl. s:r; öfver 66 sj. (fläggmark); i Arbogatrakten epidemiskt från slutet af Maj till November;, öfver 92 sj., 2 d. (Bergmansson, Sparrman); Norbergs d.: epidemiskt 4 qv. vid Bjurforss samt Engelsbergs bruk m. fl. ställen (Seneli); i Salatrakten epidemisk 4 qv., lindrig; hos läkaren anmälde endast 35 sj., 1 d. (Öländer); i Köpingstrakten temligen talrikt 3 qv.; 114 sj., 1 d. (Kihlstedt). Messlingsepidemien i Köping år Kihlstedt. Upsala län och d.: började med spridda fall i Juli och blef derefter epidemisk 3 4 qv. så väl på landet som i staden, nådde sin kulmination i Oktober och November, hvarefter den temligen raskt aftog; då sjukdomen i början varit så lindrig, att läkarevurd ej påkallats, har sjukantalet endast approximativt kunnat angifvas och beräknas i staden till omkring 900, deribland 18 aflidit (Schtdtz); Dannemora d.: yppades i Mars och blef mycket allmän fortfarande till årets slut, så att knappt någon familj undgick densamma; öfver 202 sj., 6 d. (Hagberg); Enköpings d.: yppades i Juni och förblef derefter gängse öfver hela orten med 1000-tals sjukdomsfall, i somliga fall af temligt intensiv art, men merendels lindrig. Ibland hos läkaren antecknade 80 fall, förekommo endast 3 dödsfall (Stiegler); i staden från Juli till årets slut 96 sj., 3 d. (Barck). Stockholms län och d.: temligen allmänt gängse 3 4 qv. inom de flesta socknarna. Hos Prov.-läkaren antecknade endast 28 sj. (Rydberg); Botkyrka d.: epidemiskt 2 3 qv., lindrig; 127 sj., 5 d. (Ryding); Södertelge d.: epidemiskt 2 3 qv. så väl hos äldre som hos barn, ofta ganska svår, men endast i få fall dödande (Martin); Sigtuna d.: spridda fall i April, som tilltogo så att sjukdomen blef epidemisk 3 4 qv., i allmänhet godartad; hos läkaren anmälts i Haga socken 35 sj., 2 d., Wassunda 28 sj., Frösunda 11 sj. och Sigtuna stad 47 sj., 6 d. (Rydberg, Elisson); Norrtelge d.: allmänt gängse. 2 4 qv., svårast i Wäddö socken, der ibland 200 sj. 12 dogo. Hela sjukantalet uppgifves till minst 819 sj., 34 d. (Palmgren); i staden yppades i Oktober och fortfor till årets slut, mestadels lindrig; hos läkaren anmälde 59 sj., 4 d. (Isander); Östhammars d.: yppades i September, utbredde sig till alla socknar och fortfor till årets slut, i allmänhet lindrig (Blume).

59 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 51 Stockholms stad: epidemiskt 2 4 qv.; hos fattigläkarne anmälde 1,370 sj., deraf 101 döde, nemligen: Messlingsepidemien i Stockholm år Epidemien började, den Maj och hade den 6 12 Juli nått sin höjd och upphörde med årets slut. Ibland de 41 hvarmed de insjuknades antal öfverstiger de tillfrisknade och dödas, voro 34 till sjukhus afforde och 7 qvarlågo vid årets slut (Carlson). Södermanlands län, Eskilstuna d.: från 3 qv. till årets slut temligt allmänt gängse; öfver 230 sj., 4 d. (Birman); i staden från; Juni månad epidemisk, hade vid slutet af Augusti nått sin höjd och upphörde vid slutet af September; 107 sj., 4 d., deribland m. 62, qv. 39 och med hänsyn till åldern under 10 år 72, mellan år 18 samt öfver 20 år 17 (Malm); i Thorshälla spridda fall på våren, men epidemiskt först i Oktober; 52 sj., 3 d., mest barn (Öhrman); i Strengnäs och Mariefredstrakten likaledes gängse 3 4 qv.; 109 sj., 3 d. (Fonién, Lind); Daga d.: epidemiskt 2 4 qv. ej mindre hos barn än ock hos äldre personer till och med år gamla; hos läkaren anmälde-260 sj., men sjukdomsfallens antal anses hafva uppgått till minst dubbelt; 36 d., deribland 16 m., 20 qv. och af dessa voro endast 4 öfver 15 hr (Klintberg);.Forssjö d.: epidemiskt 3 4 qv.; hos läkaren anmälde 205 sj., men enligt Presterskapets uppgifter 2,894 sj., 69 d., ibland de sistnämnda endast 5 öfver 20 år (Govenius); Wingåkers d.: allmän 3 4 qv. men lindrig, så att hos läkaren anmäldes endast 94 sj,, men enligt Presterskapets uppgifter skulle 38 deraf hafva aflidit (Aurell); Trosa d.: epidemiskt 3 4 qv., lindrig, så att hos läkaren anmäldes endast 43 sj., men dessas antal minst uppgått till 800, deribland, enligt Presterskapets uppgifter, 34 skola aflidit (Iioshorg); Malmköpings d.: epidemiskt 2 3 qv.; öfver 649 sj., 13 d., nemligen: (Zetterstrand); Nyköpings d.: epidemiskt 3 4 qv.; inom staden 427 sj., 31 d. (Lundqvist). Bohus län, Göteborgs d.: fortfor från förra året 1 3 qv.; öfver 98 sj. (Montén); i staden fortfor från förra året i hastigt aftagande, men ökades under höstmånaderna åter något, synnerligen hos inflyttade; hos Läkare-sällskapet anmälde 301 sj., 20 d., nemligen:, ' ' (Evert); Uddevalla d.: yppades redan i slutet af förra året temligen allmänt och tilltog med större häftighet i början af redovisningsåret, utbredande sig norrut, uppnådde sin höjd i 3 qv. och aftog derefter, så att den vid årets slut upphört; ej sällan svårartad med komplikation af bronchitis, pneumoni och'stundom difterit, så att dödligheten, synnerligen på landsbygden, ej blef obetydlig. Ibland hos läkaren antecknade 226 sj., afledo 35 (Ählström); i Uddevalla stad epidemiskt från Juli till Oktober; 176 sj., 1 d,, deribland 79 män och 97 qvinnor, af hvilka endast 9 voro öfver 20 år (Åhlström); i Marstrand fortfor från förra året I qv.; 6 sj. (Hörlin); Håby d.: synnerligen gängse 3 4 qv. efter skarlakansfeberns upphörande; utom hos läkaren antecknade 69 sj., 3 d., anses ett fyradubbelt antal sjuke hafva förekommit (Lundgren); Strömstads d.: i staden och trakten deromkring 1 3 qv.; 102 sj., 1 d. (Cron); Oroust d.: fortfor allmänt från förra året; omkring 300 sj., 11 d. (Gammelin). Elfsborgs län, Wenersborgs d.: temligen allmänt utbredd 2 4 qv. (Kjellberg); i staden allmänt från Februari till September; 288 sj., 31 d., deribland endast 15 sjuke öfver 20 år. Ibland de döde voro 15 män och 16 qv., ibland hvilka endast 3 voro öfver 10 år (Kuylenstjema); Trollhättans d.: epidemiskt 3 4 qv.; 164 sj., 7 d. (Rinman); Åmåls d.: endast få lindrigare fall under sommaren (Bönqvist); i staden 3 qv., 52 sj. (Ekelund); Alingsås d.: epidemiskt 1 2 qv.; öfver 182 sj. (Berggren); i staden 64 sj., 2 d. (Berggren); Ulricehamns d.: epidemiskt 2 3 qv.; 93 sj., 4 d. (Heinrici); Svenljunga d.: epidemiskt 3 4 q v.; öfver 72 sj., 19 d. (Friman); Borås d.: yppades med spridda fall 1 qv., men blef 2 3 qv. epidemisk och förekom under 4 qv. åter endast med spridda fall, merendels lindrig; 600 sj., 25 d. (Elmlund); i staden 191 sj., II d. (Lundqvist).

60 52 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. Skaraborgs län, Mariestads d.: allmänt gängse 2 4 qv.; 90 sj., 14 d. (Svedenborg); i staden epidemiskt 4 qv ; 95 sj., 8 d. (Örbom); Lidköpings d.: temligen allmänt 2 4 qv.; 742 sj, 67 d. (Grove); i staden, efter skarlakansfebern, tilltagande 3 4 qv.; 89 sj., 3 d. (Sundberg); i Skara stad epidemiskt 3 4 qv., upphörande med årets slut; 77 sj., 3 d. (Lundberger); Naums d.: spridda fall 1 3 qv.; 21 sj. (Ericson); Falköpings d.: spridda fall i Floby och Sandhem s:r 2 3 qv.; fl. sj. (Neuman); IIjo d.: epidemiskt 3 4 qv., i allmänhet lindrig; 76 sj., 10 d. (Tengstrand); i Sköfde stad yppades vid skarlakansfeberns slut och upphörde med Juli. Af läkaren vårdade 34 sj. (Sylcén). Östergötlands län, Linköpings d.: epidemisk 4 qv. i Bankekinds, Åkerbo och Wifolka härader, i allmänhet lindrig samt i staden, der hos läkaren antecknats 176 sj., 12 d.; men sjuksumman antages utgöra minst 4 å 500 (Wallin); i Wadstena epidemiskt från andra veckan af September till början af December, nemligen: I Oktober afledo 6, i November 8 och i December 2; utom 3:ne i åldern mellan år, voro alla de afledne barn (Anjou); Motala vestra d.: epidemiskt 3 4 q v.; 74 sj., 18 d. (Bohnsack); Åtvidabergs d.: endast spridda fall från Oktober till medlet af December, då den stegrades till epidemi; öfver 72 sj. (Dandenelle); Söderköpings d.: epidemiskt 3 4 qv.; öfver 240 sj., 5 d. (Djurberg)) i staden epidemiskt under 12 veckor från September; 128 sj., 8 d. (Sevon); i Norrköpings stad epidemiskt 3 4 qv.; 569 sj., 64 d., nemligen: (Engelbrecht); Reymyre d.: epidemiskt 3 4 qv.; 72 sj., 2 d. (Wester); Kisa d.: epidemisk i nordliga och ostliga socknarna 3 4 qv. (Appelberg); Boxholms d.: epidemiskt 3 4 qv., lindrig; hos läkaren anmälde endast 93 sj., men mer än dubbla antalet anses hafva varit deraf angripne; enligt Presterskapets anteckningar afledo 29 (Drougge). Calmar län och d.: spridda fall från början af året, tilltagande mot årets slut. Af läkaren antecknade 282 sj., anses utgöra endast -fa af de insjuknade. Enligt Presterskapets uppgifter hafva 183 aflidit, deribland 96 män och 87 qvinnor, ibland hvilka endast 8 voro öfver 10 års ålder (Söderbaum); i staden epidemiskt 3 4 qv., synnerligen bland skolungdomen, så att redan i September 90 bland elementarskolans elever insjuknade och spridde sig sedan så allmänt i staden, att knappt något hus förblef fritt. Af läkaren antecknade 231 sj., 20 d., men sjuknummern anses utan öfverdrift kunna antagas till 450 ä 500 (Petersson); Stranda d.: allmänt gängse 3 4 qv. hos barn; antagligen omkring 500 sj., deribland 22 uppgifves hafva aflidit (Peterson); Oscarshamns d.: epidemiskt i staden 3 4 qv.; 106 sj., 7 d. och spridda fall på landsbygden 4 qv.; 20 sj. (Darin, Björck); Wimmerby d.: epidemiskt 3 4 qv., merendels lindrig, så att läkare ej anlitades (Bergenklint, Engström); Tjust a\: temligen allmänt 3 4 qv., lindrig (Hacksell); Ölands norra d.: spridda fall 4 qv. (Holmberg); Ölands södra d.: epidemiskt 3 4 qv.; öfver 78 sj., 1 d. (Cronstrand). Jönköpings lån och d.: spridda fall i staden 2 3 qv., men blef från Augusti epidemisk så väl på landsbygden som i staden och upphörde mot slutet af November, mestadels mild; hos läkaren antecknade 66 sj., men dessas antal anses hafva uppgått till 4 ä 500. Inom staden hafva enligt pastors dödbok aflidit 58, deribland endast 6 voro öfver 10 år (Sköldberg, Casperson); Ekesjö d.: epidemiskt 3 4 qv. i alla socknar, utan uppgifvet sjukantal. Enligt Presterskapets uppgifter, hafva 60 aflidit (Bråkenhjelm); i staden gängse från Augusti till årets slut, så att få hus voro derifrån förskonade; 160 sj., 10 d., deribland under 1 år 10, från 1 5 år 13, från 5 10 år 18, från 10 till 15 år 80, från år 25 och öfver 20 år 14 (Miltopé); Hvetlanda d.: spridda fall från 1 qv., men blef 3 4 qv. epidemisk synnerligen i Skeda, Alsheda och Hvetlanda s:r; 151 sj. (Carlberg). Kronobergs län, Wexiö d.: allmänt så väl i staden som på landet 1 4 qv.; omkring 2,050 sj., 43 d. (Wennberg); Ekeberga d.: spridda fall från årets början, men blef snart epidemisk och fortfor ännu vid årets slut, utan uppgifvet sjukantal; (öfver 129 sj.), 47 d. (A T ilsson); Ljungby d.: epidemiskt i Angerstad, Götheryd, Annestad m.fl.s:r 1 2 qv.; fl. sj. (Billengren) *). *) Enligt reserapporter. Ingen årsberättelse inkommen, i anseende till Prov.-läkarens timade död.

61 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. 53 Hallands län, Kongsbacka d.: vidt utbredd, men lindrig 1 2 qv. Af läkaren antecknade endast 48 sj. (Carlsson); i Warberg fortfor från förra året 1 qv., lindrig; öfver 12 sj. (Brunstedt); i Falkenberg enstaka fall 2 qv.; 1 sj., 1 d. (Ehrengranat); Halmstads d.: epidemiskt i Qvibille, Enslöf, Söndrum, Harplinge, Slättåkra, Skrea och Eftra m. fl. s:r från förra årets början till Maj månad; öfver 115 sj., 1 d. (Sjöstrand); i staden fortfor från förra året och uppnådde i Mars sin höjd samt upphörde med Juli; hos läkaren anmälde 359 sj., 27 d., ej sällan komplicerad med difteritis. Messlingsepidemien i Halmstad år (Tenggren); i Laholms stad gängse 1 2 qv.; öfver 29 sj. (Flygare). Blekinge län, Carlskrona d.: vidsträckt epidemi från årets början till Maj månad, börjande i Thorhamn och utbredande sig öfver Christianopel, Jemjö, Ramsdala och vidare till hela distriktet; i allmänhet lindrig; öfver 940 sj., 225 d. Messlingsepidemien i Carlskrona distrikt år 1862, Någon serskild anledning till den öfvervågande dödligheten inom Nettraby och Friedlefstad s:r uppgifves icke, men torde härröra af ofullständig anteckning om antalet insjuknade (Hellman); i staden yppades redan i slutet af förra året, uppnådde sin höjd i Januari och upphörde med 1 qv., hvarefter endast spridda fall förekommo; öfver 424 sj., 73 d. (Lundbergh); Ronneby d.: enstaka fall 1 qv.; 2 sj., 1 d. (Rydberg). Christianstads län och d.: hade redan från November förra året varit gängse i staden och spridde sig från årets början å landsbygden, der den fortfor till 3 qv. så allmänt, att ingen socken, ej ens någon by förblef fri; öfver 3,187 sj., 163 d. Med hänsyn till ålder och kön, voro insjuknade: och ibland de i sjukdomen aflidne voro: till tiden följa dödsfallen i nedannämnde ordning:

62 54 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Messling. Lunginflammation. Så snart sjukdomen börjat sprida sig, meddelades genom Konungens Befallningshafvandes kungörelser allmänna anvisningar om sjukdomens igenkännande samt de sjukes behandling och vård (Andersson); i staden fortfor från förra året intill Maj månad; 267 sj., 13 d., deribland under 10 år 111 män och 107 qv., från års ålder 21 män, 15 qv., från år 2 män, 6 q v. och öfver 31 år 1 man, 4 qvinnor, (Blomberg); Broby d.: allmänt gängse; omkring 2,000 sj., 67 d., deraf 4 äldre och i öfrigt barn, största antalet i Örkened s:n, der 23 afledo (Lindforss); Brösarps d.: fortfor från förra året i aftagande, så att den upphörde med 1 qv.; 20 sj., 5 d. (Aspelin); Cimbrishamns d.: fortfor med spridda fall hela året; 45 sj., 3 d. (Bratt); Engelholnis d.: temligen allmänt i de fleste socknar 1 3 qv.; fl. sj., 33 d. (Scholander). Malmöhus län, Landskrona d.: fortfor från förra året så väl i staden som på landsbygden, synnerligen i Asks och Ottarps s:r. Hos Prov.-läkaren anmälde 86 sj., 9 d. (Virgin); i staden under året 169 sj., 15 d.; från epidemiens början anmälde 209 sj.; 16 d. (Gidlstrand); i Helsingborg gängse hela året; 209 sj., 2 d. (Netzler); Höganäs d.: allmän men lindrig 3 qv. (Fredriksson); Malmö d.: allmänt gängse i de fleste församlingar från årets början, i aftagande till Juli månad; öfver 584 sj. och hafva enligt Presterskapets uppgifter 131 personer, synnerligen barn, af denna sjukdom aflidit ( Wieselqvist); i staden 1 3 qv. allmän och i många fall elakartad epidemi; 497 sj., 14 d. Ibland 245, för hvilka ålder och kön blifvit antecknadt, 116 män, 129 qvinnor, deribland 197 voro under 10 år, 38 från år och endast 10 öfver 20 år (Falk, Bergh); i Lund fortfor från förra året med spridda fall 1 3 qv.; 49 sj., 3 d. (Samberg); Hörby d.: endast enstaka fall (Eneroth); Of veds d.: fortfor från förra året i tilltagande till Februari månad, då den småningom minskades och upphörde med Maj; 159 sj., 5 d. (Åberg); i Ystad enstaka fall 2 qv.; 4 sj. (Malmgren); Anderslöfs d.: yppades epidemiskt 1 4 qv. och fortgick samtidigt med skarlakansfebern, så att båda sjukdomsformerna ofta trallades inom samma hus; öfver 141 sj., 89 d. (Ström); Trelleborgs d.: epidemiskt från Maj till årets slut, i allmänhet lindrig och med få dödsfall (Möller). Gotlands län, "Wisby d.: epidemisk från Oktober till årets slut så väl i staden som på landsbygden, i allmänhet godartad i Wisby stad visade sig först i Juli hos badgäster som anländt från Stockholm, hvarefter spridda fall förekommo under Augusti och September, men med Oktober blef sjukdomen epidemisk och aftog först i December, på sätt följande tabell antyder: Messlingsepidemien i Wisby stad år Ibland de döde voro 11 under 5 år och endast 1 deröfver (Neyber): på landsbygden började sjukdomen utbreda sig först vid årets slut (Kolmodin). Inflammatoriska och kalarrhala febrar hafva liksom alla föregående år mer och mindre allmänt förekommit i alla delar af riket, Lunginflammationer, pnevmonia et plevritis med ovanlig freqvens i vissa delar af Wester-Norrlands, Stora Kopparbergs, Westmanlands, Stockholms, Södermanlands och Bohus län; epidemisk katarr/ialfeber, ivjluenza i Westerbottens, Westmanlands, Upsala, Bohus, Malmöhus och Gotlands län; Angina tonsillaris symierligast framstående uti vissa distrikter af Norrbottens, Westerbottens, Jemtlands, Stora Kopparborgs, Wermlands och Malmöhus län samt Katarrhala febrar och andra katarrhal-åkommor, catavrhus bronchiorum acutus in. m. uti Wermlands, Westmanlands, Södermanlands, Bohus och Malmöhus län, nemligen: Lunginflammationer omtalas från Norrbottens län, Neder-Kalix och Råneå d.: synnerligen i början af året spridda fall; 39 sj., 5 d. (Lundgren, Tyselius); Westerbottens län, i Lycksele och Umeå d.: spridda fall 1 2 qv.; 31 sj., 1 d. (Haij, Ångström); i Umeå stad 98 sj., 8 d. (Rinman); Jemtlands län: spridda fall i alla distrikter; Wester-Norrlands län, Örnsköldsviks, Sollefteå, Bodums och Sundsvalls d.: spridda fall; 180 sj., 20 d.; llernösands d.: ovanligt allmänt i början af året; 66 sj., 6 d. {Hallström, Lenstrum); Gefleborgs län: spridda fall i alla distrikter, företrädesvis 1 2 qv.; 341 sj., 7 d.; Stora Kopparbergs län, Westerbergslags d.: mer än vanligt allmänna, synnerligen 1 2 qv.; 183 sj., 42 d. (Höjer); i Iledemora d.: 103 sj.; i Fahlu stad 102 sj., 11 d. (Hallin, Grill); i öfriga d.: spridda fall; 191 sj., 14 d.; Weinnlands län, Filipstads d.: ibland 69 lunginflammationer voro 38 högersidiga, 22 venstersidiga och 9 bilaterala, i 5 fall med dödlig utgång (Fallin); i Christiuehamnstraktcn 252 sj., 19 d. (Berg, Lagerlöf); i öfriga distrikter spridda fall; 148 sj.; Örebro fån, Ha msbergs d.: allmänt 1 2 qv., mest högersidiga och-flera dubbelsidiga; 45 sj., 3 d. (Malmberg); Boo d.: synnerligen 1 4 qv.; 128 sj., 12 d. (Edling); för öfrigt spridda fall; 419 sj.; Westmanlands län, Norbergs d.: ovanligt talrikt 1 2 qv., ofta af svår beskaffenhet; 78 sj. (Seneli); i öfrigt spridda fall; 410 sj., 46 d.; Upsala län, Dannemora d.: mycket allmänt såsom följd ej

63 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Influenza. Katarrhalfeber. 55 mindre af grufarbetarnes än bruksfolkets yrken, genom hvilka de äro utsatte för temperaturvexlingar,: de förra efter en längre vandring från sitt hem varma, ofta svettiga nedhissade till snömassorna på grufvans botten, de sednare från det upphettande arbetet vid härden/emellanåt sökande svalka i den kalla luften vid smedjans dörr; öfver 60 sj., 3 d. (Hagberg); Enköpings d.: mycket talrikt 1 och 4 qv.; öfver 115 sj. (Stiegler); Stockholms län, Norrtelge d.: "gängse i ett ovanligt stort antal"; 152 sj., 53 d. (Palmgren); i öfrigt spridda fall; 132 sj.; i Stockholms stad: hos fattigläkarue anmälde 504 sj., 74 d., deribland Södermanlands län, Forssjö d.: serdeles talrikt hela året, så att ej ens sommarmånaderna voro fria från sjukdoms- och dödsfall; 199 sj., deribland 98 högersidiga och 70 veustersidiga samt 31 ömsesidiga (Govenius); Trosa d.: fortforo från förrå året, ovanligt talrikt 1 2 qv.; 74 sj., 14 d. (Rosborg); i Nyköpingstrakten allmänt 1 och 2 samt 4 qv.; 120 sj., 25 d. (Lundqvist); i öfriga distrikter spridda fall; 494 sj., 104 d.; Bohuslän, i Göteborgs stad allmännare än något af de fyra föregående åren; hos Läkare-Sällskapet anmälde 597 sj., 66 d., nemligen: (Evert); Uddevalla d.: ovanligt talrika från årets början till 2 qv. slut; 138 sj., 21 d. (Ahlström); i öfriga distrikter spridda fall; 229 sj., 10 d.; Elfsborgs län, i Wenersborgs d., synnerligen på våren, 107 sj., 19 d. (Kuylenstjerna); Borås d.: talrika fall 1 2 qv.; 210 sj., 19 d. (Elmlund); i öfriga d. spridda fall; 226 sj., 7 d.; Skaraborgs län: endast spridda fall; Östergötlands län, Åtvidabergs d.: 59 sj., 8 d. (Handenelie); i Norrköpings stad 140 sj., 24 d., synnerligen 1 2 qv. (Engelbrecht); i öfrigt spridda fall: 150 sj., 46 d.; Calmar län, Stranda d.: spridda fall, talrikast 1 2 samt 4 qv.; 97 sj., 16 d. (Peterson); i Westervik 128 sj., 15 d. (Forling, Wester); i öfrigt spridda fall; 191 sj., 13 d.; Jönköpings län, Ekesjö d.: 121 sj., 4 d. (Bråkenhjelm, Miltopé); i öfrigt spridda fall; 122 sj., 5 d.; Kronobergs, Hallands och Blekinge län: spridda fall i de flesta distrikter; Christianstads län oeh d.: förnämligast 1 2 qv.; 108 sj., 4 d. (Andersson); Broby d.: 78 sj., 10 d., mest under l:sta halfåret (Lindforss); i öfrigt spridda fall; Malmöhus län: i Helsingborg 80 sj., 11 d., synnerligen 2 qv. (Netzler); i Malmö d.: 163 sj., 13 d., mest 2 qv. (Wieselqvist); i Malmö stad 126 sj., 33 d., synnerligen 1 qv. (Bergh); i Lund 62 sj., 18 d. (Samberg); Öfveds d.: 123 sj., 9 d., synnerligen 1 2 qv. (Åberg); i öfrigt spridda fall; 116 sj., lid.; Gotlands län: spridda fall; i Wisby stad 48 sj., 12 d. (Neyber) samt i öfrigt spridda fall. Influenza omtalas från Westerbottens län, Lycksele d. : yppades i början af året allmänt, så att få undgingo den samt upphörde med April (Ångström); Wester-Norrlands län, Ornsköldsviks d.: den förra årets slut i södra ändan af dien fullkomlig influenza-epidemi, gående norrut genom alla sock- striktet gängse katarrh och halsfluss, växte vid årets början ut till narna, upphörde med 1 qv. (Håkansson); Upsala län och d.: "i Februari April samt en del af Maj förekom en elakartad och envis influenza", deraf hos läkaren antecknades 76 fall (Hagberg); -- Bohus län: i Göteborgs stad hos Läkare-Sällskapet anmälde af influenza sj. 1,550, nemligen: Malmöhus lån: i Helsingborg "af verklig influenza, epidemisk katarrh eller Grippe voro under året 158 af mig behandlade personer angripna", synnerligen under l:sta tredjedelen af året, nemligen: Dessa torde dock knappast hafva utgjort fjerdedelen af det angripna antalet". Intet år på länge jag varit här kan jemföras med det förflutna i hals- och bröst-affektioner (Netzler); i Malmö stad epidemiskt 1 4 qv.; 108 sj. (Falk); Gotlands län: i Wisby stad 1 4 qv., 22 sj. (Neyber); Slite d.: under November och December månader var katarrhalfeber så allmän inom hela distriktet, att hvar 3:dje 4:de person kan antagas hafva varit deraf angripna (Tengvall). Katarrhalfebrar omtalas förnämligast från Norrbottens län, Haparanda d.: angina faucium och laryngiter epidemiskt i Pajala 1 2 qv.; i öfrigt spridda fall af flussfebrar (Wretholm); Råneå d.: halsfluss allmänt 1 3 qv. (Tyselius); Westerbottens län, Lycksele d.: angina tonsillaris temligen allmänt 1 och 3 qv. (Ångström); Jemtlands län, Norra d.: angina tonsillaris fortfor allmänt hela året (Grenholm) äfven i Södra d. (Afzelius); Wester-A T orrlands oeh Gefleborgs län, temligen allmänt spridda fall i alla distrikter; Stora Kopparbergs län, Fahlu d.: angina catarlialis temligt allmän samtidigt med difteriten; 46 sj. (Kusel); i Fahlu stad af angina catarlialis 114 sj. (Hallin), äfven bland grufvepersonalen mer än vanligt talrika fall af angina tonsillaris 1 2 q v.; 70 sj. (Wettergren); Hedemora d.: angina tonsillaris spridda fall 1 4 qv.; 45 sj. (bland 268 andra katarrhala åkommor) (Grill); Wermlands län: i Carlstad stad katarrher talrikt 1 och 4 qv stundom ganska elakartade;

64 56 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Ögonsjukdomar. 65 sj., 8 d. Angina tonsillaris var ock mycket allmän 1 och 4 qv. {Götlin)', Westmanlands lån, Norbergs d.: serdeles allmänt "bronchiter och katarrher", öfver 47 sj. samt angina tonsillaris 1 och 4 qv.; 43 sj. {Senell); Stockholms stad: hos fattigläkame anmälde under årets l:sta qvartal 315, under det 2:dra 230. under det 3:dje 306 och under det 4:de 357, eller tillsammans 1,287 sj., 101 d. {Carlson); Södermanlands län: i Eskilstuna stad ovanligt talrikt, synnerligast 1 och 2 qv.; 85sj., 9d. {Malm); Bohus län: i Göteborgs stad talrikt, utgörande större delen af de hos Läkare-Sällskapet anmälde sjukdomsfallen, deraf under l:sta qvartalet 1.198, under det 2:dra 852, under det 3:dje 306 och under det 4:de 1,107 sj. {Evert); i Uddevalla d.: af angina 53 sj. {Åhlström); Malmöhus län: i Helsingborg ovanligt allmänt: 129 sj., 4 d. och ensamt af halsfluss 128 sj. {Netzler). Sjukdom i ögonen hafva dels under form af enkel inflammation i bindeväfshinnan, conjunctivitis catarrhalis, med framstående freqvens bemärkts i några orter af Örebro och Elfsborgs län och dels såsom "smittosam ögonsjuka" "conjunctivitis granniosa et trachomatosa" fortfarande förekommit i några af de södra länen samt jemväl i Westmanlands, Stockholms. Södermanlands, Bohus och Skaraborgs län, nemligen: Örebro län: i November månad utbröt bland skolungdomen i staden en lindrig "ögonkatarrh", som nästan samtidigt angrep öfver hälften af Karolinska skolans ungdom, hvarförutom inom tekniska skolan jemväl 18 elever angrepos. Sjukdomen var i allmänhet lindrig och efter 14 dagars förlopp voro de fleste återställde; öfver 271 sj. {Acharius); i Lindesbergstrakten "conjunctiviter" freqventa vid årets början" {Barthelson). Elfsborgs län, Wenersborgs stad: "catarrhal conjunctiviter" yppades epidemiskt den 8 Sept. bland elementarskolans ungdom och fortfor till den 12 Oktober, antagligen förorsakad af "de dimmiga och kalla morgnarna med derpå följande solsken på dagarna"; 51 sj. {Kuylenstjerna). Westmanlands län: i Westerås stad spridda fall af "conjunctivitis trachomatosa" 1 2 samt 4qv.; 18 sj. {Altin); i Arbogatrakten 1 2 qv., 13 sj. {Bergmansson). Stockholms län, Norrtelge d.: "den trachomatosa ögonsjukdomen fortfor i början af året, men har sedan ej försports"; 45 sj. {Palmgren). Södermanlands län, Daga d.: endast enstaka fall 2 qv.; 2 sj. {Klintberg); Wingåkers d.: spridda fall 4 qv.; 13 sj. allenast inom 3 hushåll {Aurell). Bohus lån, Mölndals d.: enstaka fall; 2 sj. {Sjöström). Skaraborgs län, Hofva d.: enstaka fall 3 qv.; 2 sj. {Iteuterman); bland jernvägsmanskapet å södra stambanan från Falköping bemärktes 24 sjukdomsfall. Calmar län och d.: spridda fall i Förlösa, Ryssby och Madesjö; 39 sj. Vid besigtning å båtsmanskommenderingar i Januari å 125 man, i April å 25 man, i Juni å 118 man och i Oktober å icke uppgifvet antal, bemärktes väl hos flere, tecken till förut genomgången sjukdom, men endast vid April-besigtningen 3:ue med den smittosamma ögonsjukdomen för tillfället behäftade, i anledning hvaraf, desse beordrades till länslasarettet {Söderbaum). Sedan ånyo anmärkt blifvit att ibland manskapet vid en till Malmö anländ kommendering utur Calmar regemente åtskilliga soldater vid ankomsten befunnits med ögonsjukdom behäftade, har Regementsläkarens förklaring häröfver blifvit infordrad, hvaraf inhemtas att ingen af manskapet vid den besigtning som före uppbrottet från hemorten blifvit verkställd visat tecken till ögonsjukdom {Björck); Wimmerby d.: "af de fall som förekommit af conjunctivitis trachomatosa kan slutas till att denna sjukdom börjar blifva alltmera gängse inom distriktet" {Engström). Kronobergs lån, Ekeberga d.: enstaka fall från Elghults, Lenhofda och Algutsboda s:r; 9 sj. Vid Beväringsmönstringen 1862 anmärktes bland 189 besigtigade 5 behäftade med denna sjukdom {Nilsson). Blekinge län, Carlskrona d.: spridda fall 1 qv.; 6 sj., alla från öarna i Ramdala s:n {Hellman); i staden spridda fall, alla till helsan återställda {Lundbergh); Ronneby d.: enstaka fall 1 och 3 qv.; 5 sj. {Rydberg). Ibland på stationen uppfordradt manskap vårdades å flottans sjukhus af denna sjukdom angripne följande antal: Summa 2, {Furst). Christianstads län och d.: spridda fall hela året i alla delar af distriktet, dock företrädesvis i de norra socknarna af Willands härad; 44 sj., deribland 24 män och 20 qvinnor {Andersson); i staden af Stadsläkaren antecknade endast 3 fall af lindrig art {Blomberg); å länslasarettet i Christianstad vacdades af "conjunctivitis granulösa och trachomatosa" 73 personer, deribland 12 voro från 1861 qvarliggande och 61 under året intogos, nemligen:

65 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Ögonsjukdom. Halsknöl. Spetälska. 57 Hvarje sjuk har i medeltal vårdats å inrättningen under 57 dagar (Holmer); Brösarps d.: "ögonsjukdomen" har temligen talrikt förekommit synnerligen i södra socknarna eller Allbo härad (Aspeliri). Malmöhus län: i Helsingborgs stad yppades sista qvartalet bland arbetarne vid den nya hamnbyggnaden, hvilka äro jernvägsarbetare från Danmark; 3 sj. (Netzler). Bland jernvägsarbetsmanskapet å södra stambanan från Malmö bemärktes 122 sjukdomsfall. Halsknöl, strama, har enligt några läkares berättelser förekommit uti flera delar af Stora Kopparbergs län, nemligen: Stora Kopparbergs län, Leksands d.: "Struma har jag observerat hos några qvinnor från Gagnefs och Åhls s:r, men i Leksand träffas sjukdomen serdeles ofta hos både äldre och yngre qvinnor; så att jag sett den i alla grader och utveckling å nedre delen af halsens framsida till stora knöliga svulster, sträckande sig å ena eller båda sidorna af halsen bort under underkäksbenets vinkel (Leffler); Fahlu d.: 4 fall (Kusel); vid grufvan 5 sj. (Wettergren); Hedemora d.: 3 sj. (Grill); Westerbergslags d.: "af denna uti andra trakter af provinsen endemiska sjukdom hafva 4 här infödda fall blifvit observerade, af hvilka 2 fullständigt gåfvo vika för vanliga jodmedel" (Höjer); Upsala lärt, Dannemora d.: 2 fall (Hagberg); Östergötlands län, Åtvidabergs d.: 5 sj. (Dandenelle). Spetälska, (Lepra nodosa Elephantiasis grecovum) har, enligt hvad inhemtas af tab. N:o 5 som Tab. utgör ett sammandrag af den från Prov.-läkaren Hedenströrn i dess egenskap af tillsyningsman öfver spetalske vården i Helsingland ingifne förteckningen öfver spetalske sjuke, förekommit hos 86 personer inom 17 socknar. Ibland desse voro 51 män, 35 qvinnor. De fleste sjuke voro emellan års ålder; endast 3 voro under 20 år och 2 öfver 70 år. 58 hafva varit eller äro gifte, nemligen 55 med icke spetalske och 3 med spetälsk maka samt 28 ogifte. 30 hafva eller hafva haft spetalske slägtingar, nemligen i följande serskilda led: Sjukdomsformen uppgifves hos 22 vara knölig, hos 30 glatt och hos 34 af blandad form. Hos 40 har sjukdomen varat mindre än 5 år, hos 33 från 6 10 år, hos 11 från 10 "20 år och hos 2 öfver 20 år; 47 äro ännu mer eller mindre arbetsföre, men 39 till arbete oförmögne eller för det. mesta sängliggande. 50 bland de spetälske ega barn, deribland 17 hvardera 1 barn, 12 hvardera 2 barn, 12 hvardera 3 barn, 4 hvardera 4 barn, 4 hvardera 5 barn och 1 har 7 barn, eller tillsammans 122 barn, ibland hvilka endast 7 äro spetälske; alla öfriga friska. Ibland dessa äro 25 i åldern under 10 år, 35 emellan år, 36 emellan är, 14 emellan år, 4 emellan år; för 1 saknas uppgift om åldern. De spetälske innehafva 20, 23, 25, 26, 32 och 36 års ålder. Sundhets-Collegii und. berättelse för år

66 Tab.]itt.o. 58 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Spetälska. De flesta sjuke förefunnos i Ljusdal socken, företrädesvis i byarna Snäre 5 sj., Hybo 3 sj., Holänna 2 sj., Råggärde 2 sj. och jmorvall 2; dernäst i Jerfsö, der Nor företer 2 sj. och i Färila, der Hofva med 5 sj., Föne med 2 sj. och Stocksbo med 2 sj. förete de flesta sjukdomsfallen. röd färg de ställen der spetälske sjuke finnas. Den bifogade kartan anvisar med I anledning af det uppdrag Collegium till följd af Kongl. Brefvet den 11 Okt. 1861*) lemnat Provincialläkaren D:r Hedenström att medelst på lämplig tid verkställde embetsresor tillse de inom provinsen af spetelska angripne sjuke och härom afgifva serskilde redogörelser, har bemälde läkare, som under sista månaden af år 1861 börjat dessa resor och dervid undersökt 6 sjuka i Jerfsö och Undersvik socknar, under redovisningsåret dem fortsatt så att, på sätt tab. Litt. O anvisar, tillsammans 19 resor blifvit verkställde intill slutet af år Härvid hafva inom serskilda socknar 80**) spetälske sjuke blifvit undersökte; och har D:r Hedenström, förutom serskilde redogörelser***) om förhållandet med hvar och en af de härvid besökta sjuke, angående sin verksamhet under året, i detta hänseende afgifvit följande berättelse: "Under år 1862 har jag besökt de spetälske sjuke i Helsingland med undantag af Anders Olsson i Skans, Ljusdals socken, Erik Jansson i Gällsjön, Bollnäs s:n och Stina Hedström vid Svabensverk i Alfta, nära gränsen till Svärdsjö s:n af Fahlu län, till hvilka, som äro boende flera mil aflägset från bebygd ort, man endast kan komma vintertid vid gynnande väglag öfver sjöar och berg, under osäkerhet att erhålla skjutsombyte samt att vid framkomsten påträffa dem hemma. 2:ne nytillkomna, nemligen afskedade soldaten Westberg och husmannen Jonas Jacobsson i Sidskogen, hafva för sin sjuklighet sig hos mig infunnit och blifvit besigtigade, och äro ännu i deras hemvist obesökte. Den förre, född och skrifven i Ljusdal, uppehåller sig här och der utan bestämd bostad, mest i Njutånger, sysselsättande sig med nätbindning. Af 86 spetälske sjuke hafva 51 varit af man- och 35 af qvinkön, 22 hafva den knöliga, 30 den glatta och 34 den blandade formen. Arbetsföre 37, ej arbetsföre 39. Arbetsförheten är likväl mer och mindre inskränkt dels genom tidtals påkommande utbrott, af pemphigus eller tuberkler, då feberrörelser inträffa, som en tid hålla dem vid sängen, och dels genom öppna större sår på benen, samt mer och mindre tung andedrägt. A andra sidan är ett stort antal af de icke arbetsföre ej alldeles oförmögne till arbete, i det de, oaktadt indragna och krokiga fingrar, förmå spinna och förrätta åtskilliga lättare sysslor. Vid besök hos de sjuke har jag sökt efterforska för sjukdomen misstänkte personer i grannskapet och med dem anställt besigtning, hvarigenom flera nya fall af sjukdomen uppdagats och tillfälle gifvits att åt flera med hudsjukdomar behäftade p.;rsoner. gifva föreskrifter mot det onda. Åt de spetälske har jag gifvit anvisning isynnerhet på sådana medel, som lätt och utan serdeles kostnad af dem sjelfva kunna anskaffas och som erfarenheten visat vara verksamma, såsom svafvelblomma, dekokt på getporss med millefolium, och tjärvatten, och för dem som kunnat från apotek förskaffa sig medicin, sethiops antimonialis, jernniedel, sulph. qvinicus, ol. jecoris aselli, *) Se Collegii und. Berättelse 1861, sid **) A tab. N:o 5, som innefattar 86 sjuke, upptagas förutom dessa 80, jemväl 6 befintliga spetälske, hvilka dels under året aflidit och dels ännu vid årets slut ej hunnit hesökas. ***) Dessa sjukdomsredogörelser finnas serskildt aftryckta i Hygiaea, Band. XXVI, sid Tab. Litt. O. Resor för spetälskes undersökning i Helsingland år 1862.

67 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Spetälska. 59 lign. guajaci med stip. dulcamara?, creosotvatten och jodet. kalicum, då kontraindikationer ej förefunnits. En af dem har begagnat vattenkur i Sundsvall, utan annan märkbar torändring än att han blef mera "matfrisk". Egendomlig är den starka matlusten hos de spetälske, hvilken ej hejdas ens af stinkande sår i halsen. Hvad angår orsaken till spetälskan i Helsingland, har man i allmänhet ansett dess uppkomst bero af: l:o förkylning, isynnerhet under gående i vatten för linrötningen; 2:o skämd föda, isynnerhet fisk; 3:o boningarnes' belägenhet invid Ljusne elf, och dess insjöar, som hvarje vår någon tid öfverflöda lågländta ställen, hvarigenom stagnation uppkommer. Hvad förkylning beträffar, äro de sjuke sjelfva benägna att tillskrifva denna orsak deras sjukdom på den grund att hvarje betydlig eruption af knölar, vattenblåsor och utslag föregås af frosskakning med efterföljande febrilt tillstånd. Linberedningen har under sednare tid betydligt aftagit, och likväl ökas sjukdomen i de linberedande socknarne, som egentligen äro Ljusdal, Jerfsö, Färila och Undersvik. Födan består hufvudsakligast af salt strömming med potatis, gröt med mjölk, gammal ost, missmör, vällingar och om sommaren tätmjölk. De förmögnare förtära dessutom färskt och salt kokött, kalfstek och färsk fisk m. m. Nå'»on skämd föda fortares ej, så vida ej den gamla osten kan så anses, och någon gång strömmingen, som föres färsk från kusten och insaltas hemma, kan hinna blifva under transporten ankommen. I de fiskätande socknarne efter hafskusten finnas endast 2:ne fall af spetälska. Ljusnan och dess sjöar hafva, efter min erfarenhet, snarare befordrat sundhet än sjuklighet. Epidemier och allmännare sjuklighet, hålla sig merendels aflägsnade från flodens stränder, och af 86 spetälske har endast hos 13 sjukdomen utvecklat sig efter Ljusnans vattendrag. En större uppmärksamhet med afseende på sjukdomens uppkomst förtjenar, enligt, min tanka, beskaffenheten af boningsrummen, hvilka väsendtligt skilja sig från de som begagnas i de delar af riket, hvarest sjukdomen spetälska icke finnes. I Ljusdal, Jerfsö, Färila, Undersvik och en del af Delsbo socken, bor allmogen vintertiden till största delen i fähus, fähuskammare och gethus. Fähuset är med omsorg upptimradt och väl diktadt, med en större spisel och murpanna. 1 spiseln kokas maten åt folket och i murpannan åt kreaturen, hvilka vannsörpas 2:ne gånger om dagen, vid hvilka tillfällen en tät ånga uppfyller rummet. Denna ånga underhålles litet emellanåt genom kokning af lingarn, brygd och bykning. Kreaturens utdunstning befordras till en otrolig höjd, och folkets kläder blifva så inpregnerade med fähuslukt, att denna qvarsitter efter flera dagars uthängning i fria luften. Äfven fårskinnsfällar som begagnas såsom sängtäcken, få så tillräcklig andel deraf, att deras nyttjande alstrar ganska ymnigt envisa kroniska hudutslag, som under ogynnsamma förhållanden kunna öfvergå till spetälska. De mera bergade bebo fähuskammare, som är ett större rum, hvilket står i förbindelse med fähuset, och är i mindre grad utsatt för fähusångorna., : I Ljusdal, hvarest fähuskamraaren på flera ställen utgör ett slags större bås eller är med en större öppen port förenad med fähuset, finnas största antalet spetälska, nemligen 26, hvaraf 5 i byn Snäre, men endast 2 i grannskapet af Ljusne elf. I gethus, som äro små kyffen med en spisel upptagande { af rummet och getter stående på sin spillning, bo de fattigaste husmän med familjer. I de socknar, der endast de fattigaste bo i fä- eller gethus, förekomma få eller inga fall af spetälska. Att sjukdomen uppstått hos flera, hvilka aldrig bebott något fähus, ej heller vetat sig hafva lefvat under sjukdomsbringande inflytelser, torde möjligen kunna förklaras genom ärftligheten, och oaktad t en del spetälske i denna ställning ej afveta någon i slägten förut lidande af sjukdomen, är denna förmodan ej fullt tillförlitlig; ty erfarenheten har visat att hos en och annan, som ej ens varit misstänkt för sjukdomen, denna likväl blifvit händelsevis uppdagad så väl i lifvet, som efter döden. Fähusboendet lärer af ålder : varit brukligt i hela Helsingland. Vid besök hos de spetälske har en, nemligen Jonas Olsson i Löfvik, Undersvik socken, befunnits befriad från alla märkbara tecken till sjukdomen genom flitigt begagnande af sulph. qvinicus samt dekokt på lign. guajaci med dulcamara jemte bad; 2:ne nästan alldeles återställde, nemligen Hans Mårtenson i Jernblästen, Norrbo s:n, genom en längre tids bruk af dekokt på ledum palustre med dulcamara, och Per Persson i Svedja, Delsbo s:n, hvilken haft den knöliga formen egentligen inskränkt till ansigtet och blifvit förbättrad, enligt uppgift, genom repeterade koppningar i nacken. Ingen af desse har någonsin bott i fähus. Kersti Pehrsdotter i Wik, Ljusdals s:n har, efter flyttning från fähus till en sund bostad hos sin måg i Sjövästa, samma socken, kommit ifrån att vara sängliggande till ett betydligt förbättradt tillstånd, så att hon nu vistas uppe; den såriga hudytan blifvit ren och hon börjar blifva efter sin ålder arbetsför. Deremot har Sigrid Jonsdotter i Ulfsta, Jerfsö s:n, hos hvilken sjukdomen för 3:ne år sedan gaf vika efter begagnande af dekokt på lednm palustre, nu fått recidiv sedan hon, lemnande sin sunda kammare, under några år haft tjenst som ladugårdspiga. Med anledning af svårigheten för en del af de sjuke att få nödig omvårdnad i deras hem, så väl för lokalernas osundhet, som för fattigdom, har jag ansett mig böra göra förslag om inrättandet af ett hospital för spetälske, i ändamål att blifva en vårdoch kuranstalt för dem som deraf äro mest i behof {Hedenström)., Till följd af den nogare kännedom om de spetälske sjuke som genom D:r Hedenströms besigtningsresor Tab.N :0 4. vunnits, dervid åtskilliga å föregående års förteckningar upptagne spetälske blifvit såsom numera aflidne eller till belsan återställde, från årets förteckning afförde, hvaremot flere förut icke kände sjuke blifvit dera uppförde, har förteckningen öfver provinsens spetälske undergått den jemkning som tab. N:o 4 anvisar. Ibland förutnämnde hittills närmare undersökte 80 spetälske hvilka med 3 tillhöra åldersklassen emellan 11 och 20 år, med 14 emellan år, med 13 emellan år, med 22 emellan år, med 21

68 60 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Spetälska. Dragsjuka. Venerisk sjuka. emellan år och med 6 emellan samt 1 är öfver 70 år gammal; uppgifves sjukdomen hafva visat sig vid följande ålder, nemligen: Vanligaste tiden för denna sorgliga sjukdoms utbrott synes alltså hafva varit, under deri åldersperiod, då menniskan uppnått sin fullständiga utveckling och står vid gränsen af sin återgång. Alla de sjuke äro födde inom Helsingland utom 2, nemligen f. d. skolläraren A. Åkerström i Ljusdal som är barnhusbarn från Stockholm, 55 år gammal, sjuk sedan 11 år och husmänshustrun Gertrud Persdotter i Loos som är född i Orsa s:n i Dalarna, 69 år gammal, sjuk sedan 4 år, hvarförutoni jemväl pigan Stina Hedström vid Svabensverk, som ännu ej blifvit besigtigad, men uppgifves vara spetälsk, är född i Dalarna*) Med hänsjm till lefnadsvilkor, uppgifvas ibland förut nämnde antal 36 befinna sig i goda eller bergliga vilkor och 40 i knappa eller fattiga; för 4 saknas uppgift härom. Allenast en, nemligen en qvinna i Undersviks s:n är s. k. dygnhjon, som turvis förplägas hos församlingsboerna och för sådant ändamål flyttas från fähus till fähus inom socknen. Med hänsyn till hemvist och boningsplats, uppgifvas 18 bo uti fähus och 15 i s. k. fähuskammare samt 5 tillsammans med getter; hvaremot 23 innehafva goda boningslokaler skiljda från fähuset och 13 dåliga boningar, likaledes skiljda från fähuset. För 6 saknas uppgift i detta hänseende. Ibland de af D:r Hedenström besigtigade, hafva under året 3:ne aflidit, nemligen en qvinna i Delsbo**), en qvinna i Färila ***) och en man i Jerfsö ****) socken. Från Bohus lån, Uddevalla d. omtalas ock: "ett fall af Elephantiasis tuberculosa har jag tinder aret haft under behandling. Patienten dog i Mars d. å. (Ahlström). Dragsjuka, Ergotismus, omtalas endast från Kronobergs lån, Wexiö d.: uti ett hushåll af 6 personer vid hemmanet Halleslätt i Dädesjö s:n insjuknade under Oktober månad alla i Dragsjuka, deraf 3:ne barn af 3, 6 och 14 års ålder afledo, men de öfrige, som voro äldre personer, tillfrisknade. Sjukdomen yppades efter förtärande af bröd, bakadt af mjöl efter säd, hvaruti en betydlig mängd mjölökor voro inblandade. På något annat ställe inom distriktet afhördes intet fall af dylik sjukdom (Wennberg). Veneriska sjukdomen, Syphilis, har, enligt hvad ingångne reserapporter utvisa, under detta år påkallat mer eller mindre vidsträckta sundhetsbesigtningar uti 12 län, nemligen: Wermlands län, Nysunds socken och Bogens kapell; Örebro lån, Carlskoga och Nysunds socknar; Södermanlands län, Härads s:n; Göteborgs och Bohus lån, Brastad och Nafverstad s:r; Elfsborgs lån, Sätila, Torestorp, Lundby, Holm, Fergelanda, Or och Nössemarks s:r; Skaraborgs län, Hofva, Råda, Rackeby, Wedum, Bäreberg, Edsvära, Kinaröd, Brunhem, Wiken, Hvarf, Kymbo, Ransberg och Kyrkefalla s:r; Östergötlands lån, Ekeby och Malma s:r; Calmar lån, Aby och Föreda s:r; Blekinge län, Tving, Ronneby och Augerums s:r; Christianstads lån, Näsum och Tydie s:r; Malmöhus lån, Välinge och Grefvie s:r samt Gotlands län, Othems s:n; inalles 39 socknar; och hafva i följd häraf åtskilliga personer blifvit till kurhusen afsände, hvarom vidare framdeles. Af Provincialläkare verkställdes under detta år följande antal embetsresor för besigtningar af veneriske sjuke: A besigtningsbyrån i hufvudstaden blefvo, enligt Förste Stadsläkarens berättelse, under årets lopp 16,784 besigtningar anställde å qvinnor, misstänkte för venerisk smitta; ibland dessa föranledde 448 till den besigtigades afsändande till kurhuset för att undergå läkarebehandling. *) Sedan Collegium af sålunda förekommen anledning lemnat Prov.-läkaren i Mora distrikt D:r Blomberg uppdrag att inom öfre delen af Österdalarne som angränsar till Helsingland efterforska om spetälska der finnes, har bemälde läkare nyligen anmält, det han inom Wåmhus kapellsocken funnit 4 personer angripne af denna sjukdom. **) Bondhustrun Anna Persdotter i Isbo, 52 år. ***) Soldathustrun Margret Olsdotter i Ytteryg, 45 år. *'**) Skomakaren Lars Persson i Törnebo, 57 år.

69 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Predikosjuka. 61 En Epidemisk sinnessjukdom, s. k. Predikosjnka, visade sig under hösten och vintern å några ställen inom Husby, Grytnäs och By in. fl. socknar af Stora Kopparbergs län, hvarom Prov.-läkaren berättar följande: "Benämningen predikosjuka är, för hvad som här visade sig, ej serdeles lämplig; men jag måste använda den i brist på bättre, ty religiös ekstas eller epidemisk nevros äro icke heller egentligen tillämpliga. Utgångspunkten i denna och för denna på sitt sätt smittosamma epidemi, var den i sydost till detta distrikt angränsande Möklinta socken af Westmanlands län, der uågja pigor lära producerat sina förevisningar under ett stort tillopp af menniskor. 1 dessa trakter hade det s. k. läseriet ännu förvärfvat blott få adepter och deraf förklaras hvarföre pigorna vände sig fördömande mot läsarne, hvilken omständighet lärer vållat att vederbörande inom Westmanlandsgränsen ansåg sig ha fått en bundsförvandt mot läseriet och läto upptågen ohejdadt fortgå. Dessa Möklintapigors beteende lärer i allo ha blifvit kopieradt på det sätt, som nedan beskrifves. Det första fallet inträffade här uti öfre delen af Husby s:n, uti Nordviken, der en ung, svag och i sin kristendom serdeles okunnig flicka som af åsyna vittnen hört Möklintapigorna beskrifvas, efter en serdeles uppskakande predikan af den bekante Adjunkten L., blef grubblande och äfven kände sig krpppsligen illamående samt snart begynte "ropa" på tider, som från den ena gången till den andra tillkännagåfvos och under ett allt mera tilltagande tillopp af menniskor. Man påstod att ända till 200 varit samlade. Af den i Husby vaksamma kommunalstyrelsen härom underrättad, afreste jag genast till det närbelägna Långshytte bruk, så att jag redan på morgonen den 28 Juni vid 8-tiden kunde infinna mig på stället. Folk var redan då samladt, ehuru "predikandet" ej skulle börja torr än vid middagstiden. Flickan låg i sängen, serdeles putsad och allt var i ordning för att mottaga åhörarne. Med förbigående af allt mera oväsendtligt, anför jag blott att hon envist försäkrade sig ej vara det ringaste sjuk, utan blott drifven af en högre makt. Efter min anmärkning att, om hon ej vore sjuk, det vore ett spektakel att ligga till sängs, förmåddes hon att kläda på sig och stiga upp. Min nästa omsorg blef att stanna pendeln på ett i rummet befintligt väggur, hvaråt jag märkt 'att hon ibland sneglade. (Hon skulle nemligen på viss tid, kl. 12, först blifva mållös och sedan efter en halftimme plötsligt återfå talförmågan och börja predika). Derefter förmådde jag henne att med mig sätta sig ute på farstubron bland det sig allt mera samlande folket. Detta skedde serdeles motvilligt, dock användes från min sida intet tvång. Återvända in i stugan, der jag Innanföre lade en hake på dörren, men lät ett fönster vara öppet, lyckades jag förmå henne att mottaga ett kräkpulver, hvarmed jag tillfälligtvis var försedd och afpassades tiden så, att verkan af pulvret just började, då den profeterade mållösheten skulle påkomma och att nu hålla igen munnen var fåfängt. Kräkningen fortfor öfver den för predikans början utsatta tiden; folket aflägsnade sig ändtligen efter några allvarsamma ord af mig och den tillkomne husbonden från bruket. Genom den snöpliga utgången af denna början, afklipptes alla vidare sådana företeelser i denna del af distriktet. Den 26 Sept. aflät pastorsembetet i By en skrifvelse med rapport om att denna sjukdom, om den så får kallas, utbrutit inom flera byar uti den sydöstra, till Möklinta angränsande delen af socknen. Något tvifvel kunde således här uppkomma om att exemplet från denna grannsocken här varit den framkallande orsaken. Aninärkningsvärdt föreföll genast, här likasom i Husby, de angripnas enständiga och med serdeles ifver upprepade försäkringar, att de ingalunda voro sjuka. Ett ingripande med materiel behandling påstodo de skulle förvärra deras tillstånd med kroppsliga plågor. Om dem, med hvilkas anhörige jag blef i tillfälle att tala, berättades, temligen öfverensstämmande, att de någon tid före de egentliga anfallens början förmärkts, annorlunda till sinnesstämning än vanligt, hos en och annan hade lättare, öfvergående anfall af yrsel visat sig, hvarpå, vanligen med nägon mellantid de egentliga anfallen kommit, i början oregelbundna, men sedan förespåddes vid hvarje anfalls slut när det nästa skulle komma, hvilket vanligen bestämdes till Jördagsoch söndagsqvällar, hvilket bör anmärkas, emedan på dessa qvällar, folksamlingar lättast kunde åstadkommas. Under dessa anfall, hvarom mera här nedan, påstodo de sig ha uppenbarelser från en högre verld, serdeles genom en liten hvit engel; men att efter som anfallen fortgå, uppenbaras dem mer och mer. En piga i Näckerbäck, som en tid omtalades såsom "den märkvärdigaste", sade sig ha sett sjelfva himmelriket, der "det var ofantligen grannt", der hon igenkänt många, och der, bland annat, Gud Fader beskrefs såsom hafvande en ofantligen grann ring kring hufvudet och en mycket stor, likaledes grann stjerna på bröstet. I visst hänseende aninärkningsvärdt var deras hat till och fördömmande af läsare, kolportörer och baptister och påstods det att om en sådan, om äfven osedd eller okänd, blott gick förbi, så fingo de svåra känningar deraf. Af hvad i början sades, är denna egenhet lätt begriplig. En flicka i Djupvik, som jag besökte, berättades hafva fått sitt första anfall då hon ute på sjön mötte en annan båt, hvari en såsom läserska ansedd gumma satt. På min anmärkning att det var en lycka att ej flickan då föll i sjön, svarade modren helt naivt att "äfven det var ett af Guds under, att, om de på sjön finge något anfall, de då ej på långt när slängde så mycket med kroppen som annars". Deras s. k. predikande inskränkte sig, lika för alla, till ett oupphörligt ropande om att de ville bevara "vår rena kristna lära", hvarjemte de ifrade mot syndig fåfänga och såsom dennas värsta uppenbarelseformer uppgåfvo bruket af fiskben i kläder, krinoliner, samt framfor allt bruket af hornkammar (kammar af annat ämne finge brukas), emedan detta vore att "likna den onde, som också har horn i hufvudet". De troende åhörarne föranlätos häraf att uppbränna kammar, muffar och en mängd andra saker. Detta var i början, men längre fram, då säkerheten tilltog, började de, åtminstone några af de mera eftersökta, att om de bland åhörarne märkte några, som de ansågo för otrogna, påstå att dessas namn var utstruket ur Jifsens bok, sade sig se dessas hufvuden kolsvarta, omgifna af eldslågor och afgrundsandar, påstodo att de i hemlighet begått barnamord och utkastade andra dylika anklagelser. Följden blef naturligtvis att de icke troende försmädades och förföljdes af de troende. Bland dem, som synnerligast utmärkte sig för sådana anklagelser, var en dräng uti Björk, som bland annat ville om julafton visa huru det just då såg ut i himmelriket. Uan satte sig på en stol, som stod på ett bord, hade tvenne talgljus framför fötterna, ett vid hvardera sidan om sig och ett i hvardera handen. Han föreställde då Frälsaren. Samma dräng påstod att anden befallt det

70 62 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Predikosjuka. han och en i samma by boende, äfven profeterande bonddotter, skulle ligga tillsammans, för att derigenom mera kraft uti uppenbarelse och predikan skulle åstadkommas. Den troende omgifningen höll tillgodo med allting. Hvad sjelfva anfallets beskaffenhet angår, så kan det vara nog att skildra ett sådant, som jag bevittnade, då så väl andra som jag såg, voro alldeles lika med detta, dels berättelserna sammanstämde deri, att föga eller ingen variation i detta hänseende egde rum, utan den ena var en trogen kopia af den andra. Den ofvannämnda flickan i Djupvik hade fått underrättelse om min ankomst till socknen och dervid förklarat att "om doktorn komme", skulle hon tå ett anfall, eller såsom det också kallades, falla. En stund efter det jag anländt, kom flickan in och genast efter det jag ställt några vänliga ord till henne, började hon. Här, liksom annorstädes, var en yngre dräng i ordning för att i sina armar mottaga den fallande, som våldsamt kastade sig bakut, men aldrig så, att hon föll i marken, åtminstone ej baklänges. Under de våldsammaste och klumpigaste slängningar med armar och ben, hvarvid de sednare slängdes högt i vädret och stampade jemnfota ned i golfvet så att dammet rykte, foro armarna hit och dit, än omkring halsen på drängen som bakifrån höll henne om lifvet, än med händerna i håret på denne, dock utan att lugga hårdt..an lösgjorde hon sig och gick några steg, tills hon åter kastade sig i den alltid bakom gående drängens armar. Händerna sammanslogos oupphörligen, eller egentligen under de tysta ögonblicken vredos omkring kvarandra. Ögonen höllos tillslutne, dock ej orörliga såsom hos en sofvande, utan kunde jag genom ögonlocket se ögonglobens rörelser, och tyckte mig äfven märka en och annan hastig blinkning. För det mesta höll hon sig vänd åt mig och utom några ord då och då af ofvannämnde innehåll om läsare, krinoliner och hornkammar, var hennes, med det högsta möjliga skrik framförda tal, ett ideligt upprepande af att "hon icke vore sjuk, nej, det var Guds stora underverk; den som trodde det vara sjukdom eller hotade med lasarettet" (hvilket jag dock visligen icke hade gjort, men som högeligen fruktades) "den som ej trodde på Guds underverk, hans namn skulle vara utstruket ur likens bok". Ofta upprepade hon: "doktorn han är fundersam", ty jag förhöll mig här såsom en fullkomligt passif åskådare. Ibland gjordes en kort paus, likasom för att finna något uttryck. Ordställningarne blefvo ibland de mest befängda. Efter ungefär en qvart gjordes ett litet uppehåll, då hon stod stilla, slog upp ögonen och för det mesta betraktade mig. Sedan börjades ånyo. Då hon hållit på en god stund, sade hon en gång att "det ej skulle släppa henne så länge doktorn var qvar"; men som ja förblef qvar, så slutade hon ändock efter något mer än en timme. På alldeles samma sätt, fastän ej med så direkte till mig ställdt tal och med något olika vighet och smidighet, förhöllo sig de andra jag såg och sammalunda lära de"alla och alltid ha förhållit sig. Dock har, något längre fram, ofvannämnde flicka, och några andra på samma sätt som hon, stegrat sina produktioner sålunda, att en säng, hvari hon under hvilostunderna lade sig, ställdes fram i rummet. Der stod då den profeterande, under det hon med händerna höll i de i taket sittande brödspetten. Med dessas tillhjelp slängdes då kroppen hit och dit, så att fötterna voro än vid den ena, än vid den andra ändan af sängen. Detta kallades "att flyga" och ansågs det vara andans kraft, som lyftade dem. Ibland sade hon sig vara törstig. T den fullpackade, af ett ensamt ljus upplysta stugan, märkte då blott en eller annan "otrogen" huru hon sträckte handen till en i beredskap bakom henne stående mugg, hvilken hon triumferande visade, sägande: "se, engeln gaf mig dricka, då jag var törstig!" Sedan anfallet var slut och de nägot hunnit hemta sig efter ansträngningen, återgingo de till sina sysslor, någon gång likväl först följande dag. Vid mitt besök voro ej mer än 8 eller 9 inalles angripna. Jag kunde ej här, ensam bland en omgifning, som blindt trodde de sjuka, tillgripa samma method som i Husby, eller något liknande, utan i min till Konungens Befallningshafvande genast afgifna rapport, hemställde jag dels att ett vite högt för att vara verksamt måtte stadgas för den husbonde, som uppläte rum för slika samlingar, dels en autorisation att, i händelse af behof, till länslasarettet få insända en eller annan, hvarjemte jag aflät en skrifvelse i ämnet till socknenämnden, hvilken lärer blifvit uppläst från predikstolen. Konungens Befallningshafvande ansåg sig dock förmodligen ej böra viiifara min ofvannämnda hemställan och först då antalet angripne betydligt ökats och de förutnämnda grofva beskyllningarne redan gjort betydlig oreda och hotade att göra ännu mer, utfärdades den 5 Dec. en kungörelse, som stadgade 5 R:dr vite för den, som besökte sådana sammankomster. Vare sig af vitets belopp, eller den förmodade tryggheten att det svårligen skulle lyckas bevisa afsigten med ett besök, fortforo samlingarne likafullt. Men något sednare, ty slutet af denna epidemi faller inom början af år 1863, förenade sig flere anledningar att göra slut på oväsendet, Först och främst svalnade småningom folkets håg att besöka förevisningarne, sedan de hunnit många gånger se dem och antalet angripna blef större och fanns litet hvarstans i nedre delen af socknen. Åtskilliga togo sig derför till att gå till andra byar och förkunna sig der skola få "anfall", då de ej mera hemma fingo nägra besökande. Exempel saknades ej, att då husbonde, dit den vandrande profeten kom, förkunnade att sådant ej fick ske, så uteblef också anfallet. Dels förhöjde Konungens Befallningshafvande på förnyad framställning af pastor och mig, vitet till 25 R:dr, då detsamma gjorde något mera verkan, ehuru mig veterligt icke något försök till stämning på grund häraf skett. Men slutligen gjorde på min uppmaning nägra af kommunalnämndens ledamöter ett besök på det svåraste stället i Björk och, understödde af några förståndiga husbönder, som haft eller fått ögonen öppnade, lyckades åstadkomma en öfverenskommelse mellan husbönderna att ej upplåta sina rum, och då blef det ändtligen slut. Omkring 50 personer voro inalles angripna. Oaktadt förnyad begäran, har jag ej lyckats erhålla närmare uppgift än denna, på ålder, antal och kön. För det mesta var det unga qvinnor mellan är, men äfven barn af 5 6 år. Efter muntlig uppgift, lärer en och annan af dessa små sedermera ha erkänt att härmningslusten var den enda kraften. Den omnämnda drängen i Björk var den enda af mankön, som var något mera framstående. Inom Garpenbergs s:n började äfven en flicka på samma sätt, men sedan det lyckats dervarande pastor och mig att upplysa fadren, afstannade detta genast. En liten efterdyning förekom äfven uti ett enstaka fall inom Hedemora s:n, uti Norrhyttan; men då omgifningen der, hade det förståndet, att ej låta fremmande få tillträde, så upphörde det genast. Med undantag af de beryktade blåkullafärderna i Mockfjärd för några år sedan, torde på länge ej något i vårt land ha inträffat, som så utvisar den låga själsutvecklingen i vissa trakter, som denna företeelse och den, visserligen ej blott till dessa trakter inskränkta fullkomliga

71 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Trichinsjukdom. Allmän återblick. 63 oförmågan af pröfning af det, som afviker från det hvardagliga. Vid mina samtal med annars förståndige och hederlige bönder och mina försök att upplysa dem att, hvad det än var, några uppenbarelser från en högre verld kunde det dock ej vara, möttes jag merendels af ett: "men det är dock förunderligt! något sådant har man ju aldrig förr hört talas om". Jag skulle dock tro att samma sak nu svårligen skulle på samma trakt kunna förnyas. Att fullkomligt kunna utreda de samverkande trådarne i denna grofva väfnad, vågar jag ej åtaga mig. Såsom sagdt, voro de flesta angripne unga qvinnor, och man vet hvilka besynnerliga, ofta oförklarliga yttringar, som afvikelser i dessas nervlif ofta kunna framkalla; men säkert är ock att härvidlag härmningslustan, utmärkelsebegäret och frioilligheten ingiugo i högst betydlig mån. Jag vet mig svårligen ha sett någonting så motbjudande och obeskrifligen vidrigt, som dessa s. k. anfall." (Prov.-läk. Grill). Ett fall af Trichinsjukdom omtalas från staden Lund, hos en ogift qvinna, 43 år gammal, hvilken alltifrån yngre åren fört ett lösaktigt lefnadssätt, år 1861 varit å Lunds lasarett behandlad för syfilis och tillika haft Brights njursjukdom, men efter utskrifningen från lasarettet åter varit någorlunda frisk. I medlet af September månad detta år började nämnda qvinna att klaga öfver smärtor dels å extremiteterna och dels å bålen, serdeles å buken, hvilken, jemte uedre lemmarna, ansvällde med tydliga tecken till vattensamling och allmän cachexi och afied omsider under tilltagande feber och buksmärtor jemte tidtals påkommande kräkningar. Vid liköppningen befanns närmaste dödsorsaken vara en temligt utbredd peritonit med exsudatbildning. Händelsevis uppmärksammades att den i allmänhet bleka och slappa muskulaturen flerstädes företedde ett påfallande, fint punkteradt utseende, hvilket gaf anledning till närmare undersökning, dervid de preparerade och under mikroskopet bragta gulgråa små "punkterna" visade sig vara kapsler, inneslutande individer af Trichina spiralis. Vid nu fortsatt efterforskning funnos trichiner i olika mängd öfverallt der man undersökt strierade muskler: å bålen, lemmarna, ansigtet m. fl. ställen, talrikast i M. pectorales och cucullares, hvilka sågo ut som om de voro beströdda med mycket fin sand. I den aflånga kapselns midt och omgifven af en som det tycktes trögflytande, finkornig massa, låg masken (sällan flere i hvarje cysta) hoprullad i en enkel eller dubbel spiral. Någon gång tyckte man sig se djuret röra sig, ehuru svagt inom cystan, men taget derutur, visade det tydliga rörelser, bestående i slingringar å den egentliga kroppen och utsträckning af halsen och den spetsiga hufvudändan. Att denna qvinnas trichinisation icke var af färsk datum, anses antagligt deraf att icke några trichiner funnos i bukhålan och dess viscera och att i musklerna icke påträffades några fria, utan endast inkapslade djur och deribland inånga stadda i upplösningstillstånd. På hvad sätt åter qvinnan bekommit denna inqvartering, derom har, trots gjorda efterforskningar, ingen visshet kunnat vinnas. (Stadsläk. Samberg). En allmän återblick på nu lemnade redogörelsen för i riket gängse sjukdomar under år 1862, utvisar att sjukligheten visserligen öfverhufvud varit något betydligare än under nästföregående år, men att detta likväl icke berott af någon allmännare stegring af gängse sjukdomar, utan hufvudsakligen härrört af en enda folksjukdom, nemligen Messlingens vidsträckta utbredning. Att med undantag för denna sjukdom och till en del jemväl difteriten, sjukligheten under detta år öfverhufvud varit ringa och nästan allenast sporadiska fall af öfriga fluktuerande sjukdomar förekommit, torde förnämligast finna sin förklaring uti årets väderleks- samt temperaturförhållanden och bekräftar den jemväl tillförene gjorda iakttagelsen, att svala och våta somrar merendels medföra ett tillfredsställande helsotillstånd. Enligt hvad tab. N:o 1 utvisar, uppgick medeltemperaturen, som under förra året utgjorde + 5,40 Tab. N-.O I. (å Stockholms observatorium), detta år allenast till +4,48 och var alltså något lägre än under det för synnerligt godt helsotillstånd utmärkta året 18G0. För 6 vinter- och höstmånader utgjorde den 1,65 och för 6 våroch sommarmånader +10,63. Nederbörden, som förra året utgjorde 14,121., är för detta år (i Stockholm) antecknad med allenast 10,96. Men för 2:ne vintermånader saknas observationer och äfven i öfrigt är nämnde summa påtagligen för låg, enär vid öfriga observationsstationer nederbörden angifves hafva utgjort 12 ä 28 tum *). Enligt hvad ofvan redan nämndt är, var vattenståndet i de större sjöarna något lägre än förra året. Arsvexten, som år 1861 för hela riket ansågs nära medelmåttig, utföll detta år något bättre eller mera än medelmåttig; men medelpriset för spanmål, hälften råg och korn, förlidet år utgörande endast 13,35 K:dr för tunnan (2,12 per kubikfot), uppgick detta år till 16,?5 för tunnan (2,58 per kubikfot). Att Provinsialläkares embetsresor för sjukvård (tab. N:o 6) detta år varit flere än under det föregående och alltså desse embets- *) Enligt hvad upplyst blifvit, är regumätaren i Stockholm annorlunda beskaffad än vid öfriga observationsstationer. Jfr Edlund meteorologiska iakttagelser, 4;de Bandet 1862.

72 64 Året Civila sjukvården. Allmän återblick. Årets epidemiologiska och nosogeografiska egenheter. mäns verksamhet något mera än år 1861 tagits i anspråk för sjukdomars hämmande, härrör, som förut anmärkt blifvit, hufvudsakligen af den tilltagande messlingen. Emellertid understiger hela antalet under året verkställda sjukresor 373, ansenligt det årliga medeltal hvartill dylika resor under nästförflutne decennium plägat uppgå, nemligen 623. Tab.N:o3. Tab. N:o 3 utgör en sammanställning af väderlekens allmänna förhållande, medeltemperaturen, barometerståndet, nederbörden, vattenhöjden, årsvexten, spanmålspriser och sjukligheten under ifrågavarande år. I epidemiologiskt hänseende märkes under år 1862 att så väl tyfösa och gastriska febrar som rödsot och diarrhé samt frossa förekommit mindre talrikt än under det. föregående, äfvensom ock påssjukan varit mindre freqvent. Ungefär lika som år 1861 visade sig skarlakansfeber och kikhosta i flere landsdelar, den förra måhända med något minskad, den sednare med något ökad freqvens, katarrhala och inflammatoriska febrar temligen likformigt utbredda, hjernfebern endast i några få spridda fall, liksom ock strypsjukan. Smittkoppor voro lika litet eller nästan mindre framstående än förra året. Någon kolera, förutom spridda fall af inhemsk kolera, s. k. kolerin, förekom icke. Såsom eget för detta år framstår hufvudsakligen, att difterit allt mera tilltagit i freqvens och utbredning och att messlingen vuxit ut till en hela riket omfattande farsot. Några få fall af ergotism bemärktes ock. Ibland årstidligt fluktuerande sjukdomar hafva bland vintersjukdomarna, lunginflammation och katarrhala febrar äfvensom hjernfeber förnämligast förekommit, under förra hälften af året; difterit, Strypsjuka, kikhosta och påssjuka förnämligast under det sednare samt tyfösa och gastriska febrar så väl under förra som sednare halfåret, dock under förstnämnde årstid till antalet öfvervågande. Ibland sommarsjukdomar hafva frossorna förekommit förnämligast under förra halfåret, hvaremot rödsot ocli diarrhé hufvudsakligen bemärkts under sednare hälften af året. Ibland interkurrenta sjakdomar förekommo skarlakansfebern förnämligast under förra hälften af året, kopporna så väl under det förra som sednare, dock något talrikare under sistnämnda årstid och messling från årets början till dess slut; dock mest framstående under sednare hälften af året. Tab.N : o7. Tab. N:o 7 anvisar folksjukdomarnas månadtliga till- och aftagande, så vidt läkarnes berättelser innefattat uppgifter derom. I nosogeografiskt hänseende kan skäligen bemärkas, att tyfösa febrar varit mest framstående i östra Dalelfvens floddal, men i öfrigt visat temligen jemn och måttlig utbredning; att hjernfebern endast på enstaka spridda punkter visat sig i mellersta och sydliga landskaperna; att strypsjukan med spridda fall förekommit på inskränkta områden i alla landsdelar; att difterit allmännast angripit de nordligaste provinserna, äfvensom en del af kustlandet mot Kattegat (Bohus län) och Östersjön (Calmar län), men i öfriga landsdelar jemförelsevis sparsamt visat sig; att kikhostan deremot funnits utbredd till större områden af så väl norra som mellersta och södra landskaperna, der den herrskade så väl i höglands- som låglands-distrikter; att rödsot, som endast sparsamt visat sig på inskränkta områden af mellersta Sverige, nästan alldeles uteblifvit så väl i norra som södra landskaperna; att frossan, hvilken såsom vanligt allmännast förekommit i låglandsbältet och östra samt södra kustdistrikterna, likasom flere föregående år, äfven nu bemärkts på några punkter af norra Sverges kustland, långt utanför den vanligen antagna frossregionen; att påssjukan, som allmänt framträdt i nordligaste ändan af riket, jemväl mera freqvent visat sig å vestra kustlandet samt i Skåne; att koppor förnämligast förekommit i de landskaper som utgöra södra landthöjden och dess östra sluttning, äfvensom Blekinge kustland, men uteblifvit i hela norra Sverge; att skarlakansfebern varit mera framstående i nordligaste och sydligaste ändan af riket, äfvensom å en del af vestra sluttningen och dess kustland, och att. messlingen med synnerlig freqvens fortfarande utbredt sig till alla delar af riket, angripande både högland och kustland, samt endast i Jemtland, Halland och Gotland icke hunnit uppnå samma allmänlighet som i öfriga landsdelar.

73 Året Civila sjukvården. Allmän återblick. Gängse sjukdomars freqvens. Medicinalfondens utgifter. 65 Messling, difterit och skarlakansfeber hafva alltså ibland folksjukdomarna detta år varit mest framståo ende. A den bifogade kartan antydes rödsotens och difteritens geografiska utbredning under detta år. Sjukdomsförhållandet inom hvarje serskildt län, torde i någon mån kunna inhemtas af tab. Tab.Litt.p. Litt. P, som lemnar en allmän öfversigt af ofvan omförmälda sjukdomars förhållande i den mån desamma visat sig allmänt, mindre allmänt, i partiel epidemi, i spridda fall eller enstaka, samt af tab. Litt. Q, som Tab.Litt.Q. utgör ett sammandrag af läkarnes i berättelser och reserapporter lemnade uppgifter om antalet insjuknade och döde i gängse folksjukdomar. Emedan många sjukdomsfall, synnerligen af lindrigare art såsom messling, påssjuka m. m., icke föranleda läkares tillkallande, kunna likväl de anförda talen icke anses uttrycka verkliga antalet insjuknade. Dödsantalet är i flera berättelser uppgifvet i enlighet med Presterskapets anteckningar i dödsboken. Tab. Litt. R innefattar en jemförelse emellan årligen uppgifne antal sjukdoms- och Tab. Litt. R. dödsfall af folksjukdomar under sednast förflutne femårs-perioden I afseende på medicinalfondens utgifter för denna del af den allmänna helsovården, inhemtas af tab. Tab.N:o 6. N:o 6, att kostnaden för läkares rese- och traktaments-ersättning kol. 23, utgörande 9,787 R:dr 59 öre, och kostnaden för biträden i provincialläkare-sjukvården kol. 25, utgörande 7,111 R:dr 9 öre, hvar för sig, den förstnämnde kostnaden med 915 R:dr 68 öre, och den sistnämnda med icke mindre än 2,711 R:dr 83 öre öfverstiga motsvarande utgifter under näst föregående år, hvaremot kostnaden för fria medikamenter åt fattiga sjuke, kol. 24, utgörande 7,526 R:dr 59 öre, med icke mindre än 2,724 R:dr 4 öre understiger utgifterne för samma ändamål förra året. I följd häraf öfverstiga ock sammanlagda kostnaderna, kol. 26, uppgående till 24,425 R:dr 27 öre, allenast med 903 R:dr 47 öre summan af motsvarande utgifter under nästföregå- Tab. Litt. P. Gängse sjukdomars freqvens och utbredning år 1862.

74 66 Året Civila sjukvården. Gängse sjukdomar. Medicinalfondens utgifter. ende år. Stigandet af kostnaderna under förstnämnde utgiftstitel förklaras dels af det ökade antalet embetsresor för messling och dels samt förnämligast af de alltifrån slutet af förra året fortgående besigtningsresorna för spetälskan i Helsingland. Anledningen till stigandet af de i kol. 25 uppförda kostnader för biträde i provincialläkare-sjukvården förklaras deraf, att dels yppade vakanser inom provincialläkare-sysslorna och dels all- Tab. Litt. Q. Sammandrag af vedevbörande läkares uppgifter om antalet insjuknade och döde i gängse sjukdomar, år Tab. Litt. R. Jemförelse emellan årligen uppgifne antal sjukdoms- och dödsfall af gängse folksjukdomar under sednast förflutne femårsperiod

75 År Civila sjukvården. Medicinalfondens utgifter för allmänna helsovården. Nya läkarebefattningar. 67 män sjuklighet inom några distrikter, på sätt här nedan närmare omförmäles, påkallat anställandet af extra läkare inom åtskilliga län. Minskningen i utgifterne för fria medikamenter åt fattiga sjuke förklaras deraf, att förutom messling, vid skötseln hvaraf endast få enkla läkemedel erfordras, inga allmänna farsoter detta år påkallat utgifter för detta ändamål. Om till nu omförmälte utgiftstitlar lägges kostnaden för djurläkares resor för sjukdomars häm- Tab. Litt. s. mande bland husdjuren, 11,893 R:dr 67 öre samt för medikamenter åt sjuke kreatur 95 R:dr 89 öre, så uppgår medicinalfondens sammanlagda utgifter för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande bland meno niskor och husdjur år 1862, till 36,414 R:dr 83 öre. A tab. Litt. S anvisas sammanlagda beloppet af medicinalfondens utgifter under året, ej mindre för sjukvården bland rikets inbyggare, kol. 1 4 och husdjur-sjukvården, kol. 5 7, än ock för medicolegala förrättningar, kol Förbättringar i läkarevården (Tabb. N:ris 8 9). Den under förra året i enlighet med föreskriften i Kongl. Brefvet d. 29 Dec påbegynta pro- Tab. Litt. T. vincialläkare-regleringen, har under redovisningsåret fortgått så att, i den mån vederbörande kommuner åtagit sig att uppfylla det vid aflöningsanslagen åt nya provincialläkare fästade vilkoret angående kostnadsfri läkarebostads upplåtande, de af 1860 års anslag ännu återstående 8 provincialläkare-lönerna blifvit för ändamålet disponerade och ytterligare 8 af rikets län, i enlighet med hvad tab. Litt. T närmare anvisar, erhållit förbättrad läkarevård. Tab. Litt. S. Af medicinalfonden bestridde utgifter för allmänna sjukvården och rättsmedicinska undersökningar, år Tab. Litt. T. Under loppet af år 1862 tillvägabragte förbättringar i läkarevården. ') Wåhla tillagd fall ordinarie lön Norberg ny extra provincialläkare-station med Wlhla förut tillhöriga arfvodet. ) Marks (Skene).») Ödeshög. 6 ) Gisslaved. ') Falkenberg. 8 ) Hessleholm. 9 ) Mölndal.,0 ) Klippan. 2 ) Sotholm. 3 ) Stora Malm (Carlsro).

76 68 Året Civila sjukvården. Förbättrad läkarevård. Nya provincialläkarebefattningar. Sedan 4 ibland de uti 1859 års förslag till den Civila sjukvårdens ordnande, till nya provincialläkares erhållande i främsta rummet föreslagne distrikterna, nemligen: Nordals i Elfsborgs län, Elmhult i Kronobergs län, Söderåkra i Calmar län och Tving i Blekinge län undandragit sig att fullgöra det vid aflöningsanslagets åtnjutande fästade vilkoret att åt blifvande läkare upplåta kostnadsfri bostad, har genom serskilda nådiga resolutioner, det för Nordal ifrågasatta aflöningsanslaget blifvit öfverfiyttadt till Stockholms län (Sotholm), det för Elmhult till Gefleborgs län (Alfta), det för Söderåkra till Östergötlands län (Ödeshög) och^det för Tving till Westmanlands län, der förut för Wåhla distrikt beviljade extra provincialläkare-arfvodet blifvit tillagdt Norbergs distrikt och Wåhla erhållit ordinarie provincialläkarelön. Uti förutvarande förhållande*) med läkaredistrikter och stationer samt läkares befordringsrätt hafva alltså under året följande förändringar föregått, nemligen: Genom serskilde resolutioner har Kongl. Maj:t anvisat nya löner, hvardera å 1,500 R:dr, åt följande provincialläkare-distrikter, nemligen: Den 10 Januari för sydvestra delen af Jönköpings län, med station i Gisslaved inom Båraryd s:n och tjenstedistrikt af Stengårdshult, Unnaryds, öreryd, Hestra och Waldshult s:r af Mo härad, Bondtorps s:n af östbo härad och hela Westbo härad med undantag af Bolmsö, Dannäs, Tannåker och Torskinge s:r, i sammanhang hvarmed ock en definitiv reglering af samtelige provincialläkare-distrikterna inom länet blifvit fastställd; Den 17 Januari för södra delen af Stockholms län med station i Westerhanninge s:n (lägenheten Sotholmen) och tjenstedistrikt af Sotholms härad; i sammanhang hvarmed ock det år 1858 för läkaren vid Utö anvisade tjenstedistriktet blifvit inskränkt till Utö, Ornö och Nämndö kapellförsamlingar; Den 7 Februari för Christianstads län med station vid Hessleholm uti Stoby s:n och tjenstedistrikt af hela Westra Göinge härad, förutom önnerstad socken; Den 15 Mars för Södermanlands län med station vid Carlsro i Stora Malms s:n och tjenstedistrikt af Stora Malms, Lerbo, Skyllinge, Wadsbro, Blacksta och Bettna s:r af Oppunda härad samt Björkviks s:n af Jönåkers härad; Samma dag för sydvestra delen af Östergötlands län med station i närheten af ödeshög och tjenstedistrikt af Lysings och Dahls härader; o Den 4 April för mellersta delen af Hallands län med station i Falkenberg och tjenstedistrikt af Ahrsta, Faurås och Himble härader, i sammanhang hvarmed ock definitiv reglering af samteliga provincialläkaredistrikterna inom länet blifvit fastställd; Den 13 Juni för sydvestra delen af Elfsborgs län med station i Skene by af örby s:n och tjenstedistrikt af hela Marks härad med undantag af Seglora, Kinnaruma och Skepphult socknar; Den 31 Oktober för nordöstra delen af Westmanlands län med station i Nora s:n (lägenheten v. Lakebäck) och tjenstedistrikt af hela Wåhla härad; och har i sammanhang härmed det år 1854 för Wåhla härad anvisade, men i anseende till dröjsmål med läkarebostads upplåtande allthittills obegagnade extra provincialläkare-arfvodet, 1000 R:dr, under samma dag blifvit anvisad t åt en extra provincialläkare för nordvestra delen af länet med station i Norbergs s:n (lägenheten Davidsbo) samt tjenstedistrikt af Norbergs och Wagnsbro härader. Härförutom har förbättrad läkarevård för Jemtlands län blifvit i så måtto tillvägabragt, att i sammanhang med beslutet om tillsättandet af den vid Kongl. Jemtlands Hästjägarekorps inrättade l:ste Bataljonsläkarebeställningen, genom K. Brefvet d. 30 Sept. blifvit stadgadt, att Bataljonsläkaren vid Hästjägarekorpsen t. v. och intilldess definitiv reglering af Jemtlands provincialläkarevård blifvit verkställd, skall hafva sin station i Lith och i den mån hans tjensteåligganden sådant medgifva, vara för Konungens Befallningshafvande *) Jemför Collegii underd. Berättelse för år 1861 sid. 30 noten, der förutvarande förhållanden inom hvarje län härmed finnes utfördt.

77 Året Civila sjukvården. Förbättrad läkarevård. Boställsupplåtelser åt provincialläkare. 69 disponibel vid den allmänna sjukvården inom kringliggande ort, samt i ersättning härför åtnjuta 500 R:dr af det för länet redan befintliga extra provincialläkare-arfvodet. Kostnadsfria boställen eller deremot svarande förmåner hafva under året blifvit bestämda för de Tab. Litt. U. under året inrättade 8 nya provincialläkare-tjensterna i Wähla, Sotholm, Stora Malm, Marks, ödeshög, Gisslaved, Falkenberg och Hessleholm samt för extra provincialläkarebefattningen i Norberg, hvarförutom invånarne jemväl i 3:ne äldre distrikter, genom träffade öfverenskomruelser åtagit sig att bereda tjensteinnehafvarne dylik förmån, nemligen åt provincialläkarne uti Neder-Kalix och Torp samt extra provincialläkaren i Kisa; och hafva jemväl invånarne i Slite distrikt på Gotland öfverenskommit att uppföra bostad åt läkaren vid den honom anvisade stationen, dock utan förbindelse att densamma underhålla. Tab. Litt. U anvisar länsvis de under året beviljade boställs-upplåtelserna och tiden da kommunens beslut derom blifvit fattadt eller erhållit nådig stadfästelse. Uppå derom gjord framställning har genom Kongl, resolutionen den 14 November bifallits, att förut- Tab. Litt. v. varande läkarebostället Södra Hög inom Näs provineialläkaredistriktf i Wermlands län, utbytes mot lika beskaffadt boställe vid Sofflebron i By socken, som alltså framgent blifver station för provincialläkaren i denna del af länet. Inberäknade förut fastställde 26 boställs-upplåtelser*), medföra nu inalles 39 provincial- och extra provincialläkarebefattningar boställsförmåner och fasta stationer för sina innehafvare, på sätt tab. Litt. V närmare anvisar. *) Jemför Collegii Berättelse år 1852 sid. 115, tab. Litt. E 2. Tabt Litt. U. Boställsupplåtelser åt provincialläkare och tiden för derå meddelad fastställelse, år ') Tillsvidare endast förhyrd bostad. l ) Endast hushyra. ') Utan serskild fastställelse och utan underhållsskyldighet. Tab. Litt. V. Hela antalet befintlige boställsupplåtelser åt provincialläkare, länsvis.

78 Tab. N:o Året Civila sjukvården. Nya Distrikt och Stadsläkare. Tillgång på läkare. Genom serskilde nådiga resolutioner har ock Kongl. Maj:t, uppå de vilkor som Kongl. Kungörelsen den 17 Oktober 1840 bestämmer, beviljat tjensteårsberäkning, i likhet med civile läkare i statens tjenst, för följande 2:ne s. k. distriktläkare, nemligen: Den 31 Oktober för läkaren vid Mölnedals fabriker inom Fessbergs socken, Göteborgs och Bohus län, med station i Mölnedals by och tjenstedistrikt af dit hörande fabriksegendomar, nemligen Mölnedals Letzegård 1\2 mtl, Mölnedals Vestergård1\2 mtl, Mölnedals Kutsgård 1\2 mtl, Mölnedals Norregård 3/5 mtl, Trädgården 1 mtl, Holmen1\2 mtl och Brönnås1\2 mtl samt Ben 14 November för läkaren vid Klippans pappersbruk inom Christianstads län med station vid Klippan i Gråmanstorps socken och tjenstedistrikt af Gråmanstorp, Wedby, Riseberga och Färingtofta af Norra Åsbo härad jemte Qviinge, Sönnarslöf, Björnekulla, Broby, N. Wram och Herrestad i Södra Åsbo härad jemte de delar af Röstånga och Konga som ligga inom N. Åsbo härad, dock utan att derigenom skyldigheten förminskas för orternes provincialläkare att vid inträffande ledighet af distriktläkarebefattningen eller eljest, efter Konungens befallningshafvandes pröfning fullgöra tjensteåligganden vid den allmänna sjukvården inom distriktet. Tab. N:o 8 anvisar Civila läkarebefattningarnes tillväxt länsvis under den allt sedan år 1860 påbörjade provincialläkare-regleringens fortgång. Genom dessa sålunda tillvägabragta förbättringar i den civila sjukvården, hafva provincialläkaretjensternas antal ökats från 109 till 117, deribland 91 äro ordinarie och 26 extra provincialläkarebefattningar samt genom tillkomsten af 2 nya distriktläkarebefattningar, antalet af dessa af staten icke lönade men tjensteårsberäkning tillagde befattningar ökats från 44 till 46, ibland hvilka likväl flere äro och synas allt framgent förblifva obesatte *) i anseende dertill att ny provincialläkare blifvit i orten tillsatt eller svårigheten att dertill finna behörigt qvalificerade sökande. Tab.N:o 9. Två nya stadsläkarebefattningar hafva ock under året tillkommit, nemligen i Säther och Sköfde. Tab. Tab. Litt. x. N:o 9 innefattar en fullständig öfversigt af befintliga civila läkarebefattningar i hvarje län efter fullbordandet af 1860 års provincialläkare-reglering. Under årets lopp hafva 6 läkare dels i, dels utom tjenst, med döden afgått, hvaremot 18 läkare från undervisningsverken anmälts vara utexaminerade, deribland 11 från Upsala och 7 från Lund. 13 läkare hafva i enlighet med föreskriften i K. Brefvet den 26 April 1861 blifvit hos Collegium såsom legitimerade läkare inskrifne och alltså förvärfvat kompetens till läkarebefattningar i statens tjenst. I likhet med hvad som redan i förra underd. Berättelsen egt rum för år 1861, meddelas å tab. Litt. X en jemförelse emellan befintliga antalet läkare och läkarebefattningar år Häraf inhemtas att under det läkarebefattningarnes antal detta år ökats med 14, har läkarepersonalens antal ökats allenast med 12. *) Skellefteå, Gysinge, Ockelbo, Arvika, Näs, Ferna, Norberg, Kiddarhyttan, Håbo och Bro, Gimo, Wessland, Örbyhus, Harg, Utö, Flöda, Forssjö, Nordal, Finspång, Norra Tjust, Alius, Jerrestad, å tabellen betecknade med en asterisk. Tab. Litt. X. Jemförelse emellan befintliga antalet läkare och läkarebefattningar år Norberg. ') Tillkomne: Wåhla, Sotholu), Stora Malm. Marks, Odeshög, Gislaved, Falkenbergs, Hessleholms. s ) Afgår: W&hla örverflyttad till ordinarie; tillkommer: 3 ) Tillkommer: Mölndal, Klippan. 4 ) Tillkommer; Säther och Sköfde.») Tillkommer: Luleä. ") Tillkommer: Bataljonsläkare vid Jemtlands hästjägare.

79 Året Civila sjukvården. Vikarierande läkare. Omsättning i civila läkarebefattningar. 71 Vikarierande provincialläkare hafva under provincialläkares sjukdomsförfall eller yppade vakanser i provincialläkarebefattningar, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmält behofvet, af serskild läkare till tjenstens upprätthållande, för kortare eller längre tid af året. varit anställde uti Jemtlands'), Göteborgs och Bohus 2 ) samt Gotlands 3 ) län. Biträdande läkare hafva i anseende till allmännare yppad sjuklighet, uppå Eders Maj:ts Befallningshafvandes anmälan om behofvet af ökadt antal läkare, varit anställde i Norrbottens 4), Wester- Norrlands 5), Elfsborgs 6 ), Calmar 7), Kronobergs 8 ) och Blekinge 9 ) län. Genom K. Bref d. 16 Maj har uppå derom gjord framställning, Kongl. Maj:t såsom ytterligare understöd åt biträdande läkaren i det allt fortfarande obesatta Bodums extra provincialläkare-distrikt, beviljat ett belopp af 500 R:dr att utgå af besparingarne å Riksstatens 8:de hufvudtitel. Genom K. Br. d. 3 Juni har till beredande af sjukvård för Gotlands Nationalbeväring blifvit stadgadt att provincialläkarne på Gotland t. v. skola tjenstgöra som bataljonsläkare vid Beväringen, i den mån de dertill beordras, emot åtnjutande af traktamente och skjutsersättning. Genom K. Br. d. 27 Juni har Kongl. Maj:t, med afslag å framställd begäran om en ny provincialläkare för Jemshögs s:n af Blekinge län, förklarat: att vid nuvarande innehafvavens af provincialläkaretjensten i Sölvesborgs distrikt afgång, stationen för detta distrikts läkare må flyttas från Sölvesborg till Jemshög. I anledning af åtskillige provincialläkares underdåniga framställning rörande bland annat ny taxa för provincialläkare, och enär de uti instruktionen för provincialmedici cl. 29 Juli 1774 intagne taxebestämmelser icke äro efter nuvarande tidsförhållanden afpassade, och i den del de ännu qvarstå oförändrade, till följd deraf icke heller i allmänhet numera vinna tillämpning, har Kongl. Maj:t funnit godt desamma, genom nådigt Bref d. 5 December, till all vidare kraft och verkan upphäfva. Omsättningen ibland civila läkarebefattningarnes innehafvare under detta år, antydes af tab. Litt. Y. Tab. titt. Y. Civila sjukvårdsinrättningar (Tabb. N:ris 10 16). I förra årets Berättelse upptogs, sid. 120, ett sammandrag af till Sundhets Collegium från Eders Tab. N:olo. Maj:ts Befallningshafvande i länen inkomne berättelser om verkställd granskning af räkenskaperna öfver Kurhusmedlen. Här bifogade tab. N:o 10 innefattar ett sammandrag af revisionsberättelserna för nu ifrågavarande år och ehuru denna tabell, i anseende till nämnde berättelsers olika omfattning och uppställning i vissa delar, icke ännu kunnat erhålla önskvärd fullständighet och endast approximativt antyder hvilka serskilda tillgångar lasaretterne och kurhusen i hvarje län kunna för sitt underhåll disponera, inhemtas emellertid deraf 1) E. Wagner. 2) J. A. Piscator. 9) W. A. Ingelson. 3) J. Tengvall. 4) A. Gihl. 5) A. W. Charlier. 6) J. Wolyn. 7) U. Helleday. 8 ) Lindvall. Tab. Litt. Y. Omsättningen i civila läkarebefattningar år ') Norberg, Sotholm, Stora Malm, Marks, Ödeshög, Gisslaved, Falkenberg, Hessleholm. 2 ) Mölndal och Klippan. 3 ) Sätter och Sköfde. *) Österlund, Norrtelge och Haparanda. *) Luleå. ) Sundsvall och Hudiksvall.! ) Östersund, Norrtelge, Haparanda, Uddevalla, Luleå.

80 72 Året Civila sjukvården. Kurhusafgiften. Å länslasaretterna och kurhusen vårdade sjuke. kurhusdistrikternas antal, kurhusafgiftens belopp samt antalet kurhus och lasarett i hvarje län, jemte antalet der tillgänglige sjuksängar. Sedan den redan tillförene beslutade lasaretts- och kurhusinrättningen i Luleå detta år blifvit till sjukes emottagande öppnad, utgör antalet af lasaretts- och kurhusinrättningar som, vare sig helt och hållet eller till någon del underhållas förmedelst kurhusafgiften, 43, deribland likväl Stockholms läns lasarett är förenadt med Seraflmer-lasarettet, Stockholms läns kurhus med Stockholms stads kurhus och lasaretts- och kurhusinrättningarne i Upsala, Lund, Norrköping och Eskilstuna med andra dervarande sjukhus. Tab.N:o 11. Af tab. N:o 11, innefattande sammandrag af läkarnes berättelser om å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke inhemtas, att dessas antal å ifrågavarande inrättningar under redovisningsåret utgjort å lasaretterna 8,477 och å kurhusen 4,208, eller tillsammans 12,685, ibland hvilka voro qvarliggande från år 1861 å lasaretterna 810 och å kurhusen 462, eller tillsammans 1,272. Af hela antalet vårdade utskrefvos under året från lasaretterna 6,991 och från kurhusen 3,688, eller tillsammans 10,679. A lasaretterna afledo 625 och å kurhusen 46, eller tillsammans 671, så att vid årets slut qvarlågo å lasaretterna 861 och å kurhusen 474. Mortaliteten har, i procent beräknad, alltså utgjort å lasaretterna 7,3 och å kurhusen 1,1. Underhållsdagarne hafva å lasaretterna utgjort och å kurhusen 173,739, eller tillsammans 495,185, i följd hvaraf medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk utgjorde å lasaretterna 36,7 och å kurhusen 41,2. Detta medeltal har varit störst å Luleå lasarett 71,0 och dernäst å Umeå 68,1 samt minst å Falköpings 21,9 och ibland kurhusen högst å Luleå 93,3 och lägst å Söderhamns 21,3. Utgifterna för sjukvården vid samteliga länslasaretterna och kurhusen har enligt hvad som i läkarnes berättelser funnits härom meddeladt, uppgått till 364,007 R:dr 60 öre (kol. 20), deraf för medikamenter 41,686 R:dr 79 öre (kol. 18). Medium af kostnaden för hvarje sjuk dagligen (kol. 19 och 21) har varit störst å Haparanda lasarett, nemligen för läkemedel 18 öre och totalkostnaden 1 R:dr 95 öre, samt minst å Christianstads, nemligen för läkemedel 2 å 3 öre och totalkostnaden 36 öre. Fördelas summan totalkostnaden (kol. 20) på hela antalet underhållsdagar (kol. 8 och 16), så befinnes medelkostnaden för hvarje sjuk dagligen å ifrågavarande sjukvårdsinrättningar hafva uppgått till 73,5 öre. Hvarje hela året upptagen sjuksäng har således kostat i medeltal 268 R:dr 27 öre. Att sammanlagda totalkostnaden (kol. 20) betydligt understiger den å tab. (N:o 10 kol. 14) angifna utgiftssumman för sjukvården, förklaras derigenom att uti förstnämnde från läkarnes berättelser hemtade summa, icke ingå utgifter för nybyggnader, reparationer och vissa andra poster, utan endast egentliga kostnaden för sjukes vårdande. Tab. Litt. z. Vid jemförelse emellan antalet å länslasaretten och kurhusen vårdade m. m. år 1862 och under nästförflutne femårsperiod, visar sig, tab. Litt. Z, bland annat (kol. 2) att detta antal med 2,401 öfverstiger årliga Tab. Litt. Z. Öfversigt af sjukvården vid länslasaretterna och kurhusen år 1862, i förhållande till qvinqvenniet

81 Året Civila sjukvården. A serskilde sjukhus vårdade sjuke. 73 medeltalet af under nämnde tid vårdade sjuke, men att dödsprocenten (kol. 4) äfvensom underhållsdagarnas antal för hvarje sjuk (kol. 6) något minskats. o Tab. Litt. A utvisar antalet vårdade sjuke å öfrige; af kurhusmedlen oberoende och förmedelst an- Tab. Litt. Å. dra fonder underhållne sjukhus. Förutom i förra årets berättelse redan upptagne Akademiska sjukhuset, i Upsala, Löfvenströmska lasarettet, Serafimerordens-lasarettet, Provisoriska sjukhuset, Diakoniss- och Fabrikssjukhuset i Stockholm, Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt Stadssjukhuset i Ystad, äro A o denna tabell jemväl uppförda sjukhusen i Säther, Åtvidaberg och Malmö. Sammanlagda antalet vårdade å dessa sjukhus utgjorde 7,157, deraf 697 voro vid årets början qvarliggande och 6,460 intogos under året. dessa utshrefvos 5,721 friska eller förbättrade och afledo 776, så att 660 voro vid årets slut qvarliggande. Tab. Litt. A innefattar en dylik öfversigt af antalet å barnsjukhusen och barnhusen under redovis- Tab.Litt. Ä. ningsåret vårdade sjuke barn. A tab. N:o 12 meddelas en öfversigt af de serskilda sjukdomar som å länens sjukvårdsinrättningar Tab. N:o l2. äfvensom å nyssnämnde serskilda sjukhus under redovisningsåret blifvit vårdade *). Beträffande häribiand de serskilda sjukdomsgrupper för hvilka specialtabeller i förra berättelsen blifvit meddelade, torde här ytterligare böra nämnas följande: Enligt hvad tab. Litt. Ö närmare utvisar, har antalet å samtlige länslasaretten vårdade tyfösa och Tab. Litt. ö. tyfoida febrar under redovisningsåret varit 142; under 1861 var dessas antal 177. Endast 10 hafva haft den Tab. Litt. Å. Å serskilde sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke, år Tab. Litt. Ä. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke barn, år Af Tab. Litt. Ö. Å länslasaretterna vårdade tyfösa febrar år *) Tabellerne äro uppsatte af vice Ombudsmannen D.r C. Al. Jentzen. Sundhets-Collegii und. berättelse för år

82 74 Året Civila sjukvården. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar. Tyfus, Kräfta och Sinnessjukdomar. petechiala formen; 132 den tyfoida. Ej mindre än 88 af de under året intagne 131, hade åldern emellan år, således 67,17 procent. Lägsta antalet insjuknade var under årets 2:dra qvartal; det högsta under det 4:de. Uti den petechiala formen hafva 2 aflidit, uti den tyfoida 15, d. ä. 20,oo procent i den förra, 11,45 procent i den sednare. Af alla vårdade har antalet män varit dubbelt högre än af qvinnor. Tab. Litt. Aa. De kräftsjukes antal, tab. Litt. Aa, har varit 194; under 1861 var dessas antal , d. ä. 52,06 procent, hafva haft åldern emellan år. 41,75 procent voro män, 58,25 procent qvinnor. Likasom under 1861 har magkräfta företett de talrikaste fallen, nemligen 44, d. ä. 22,67 procent af alla vårdade; dernäst kommer i antal ansigtskräfta, kräfta i de qvinliga brösten, lifmodren och moderslidan. Mannen synes hafva öfvervågande benägenhet framför qvinnan för kräfta både i ansigte och mage. Tab. Litt. Bb. Sinnessjuke, som erhållit vård å lasaretten, tab. Litt. Bb, hafva varit 347 mot 374 under år Denna minskning torde härleda sig från det ökade antal platser för sjukes mottagning, som under år 1862 blifvit Tab. Litt. Aa. Å länslasaretterna vårdade kräftsjukdomar år Tab. Litt. Bb. Å lånslasaretterna vårdade sinnessjukdomar år 1862.

83 Året Civila sjukvården. Å länslasaretterna vårdade ögonsjukdomar och tarmbråck. 75 beredt å hospitalen. Sjukdomsformen har af vederbörande läkare blifvit specifierad endast uti 199 fall och bland dessa hafva 113 haft mani (ursinne), 56 melankoli (tungsinne). 167, d. ä. 54,04 procent af de inkomne hafva varit mellan år; högsta antalet hafva blifvit intagna under 2:dra qvartalet; lägsta under det första. Antalet vårdade män öfverstiga obetydligt antalet vårdade qvinnor. Af de vårdade hafva 10, d. ä. 2,88 procent, aflidit; de öfrige hafva blifvit utskrifne antingen tillfrisknade eller förflyttade till hospitalen; 33 voro vid årets slut qvarliggande, samt 38 som qvarlågo vid årets början. Antalet vårdade med sjukdomar uti synorganet, tab. Litt. Cc, har under året uppgått till 705; under Tab. Litt. Cc. år 1861 vårdades med hithörande sjukdomsformer endast 593, ett förhållande, som visar att ögonsjukdomarnas antal betydligt stigit, eller ock att lasaretten förvärfvat sig större förtroende vid deras vård. Dessa sjukdomar hafva förekommit inom alla åldrar; största antalet mellan och år, 173 inom hvardera af dessa perioder, d. v. s. att 49,07 procent af de vårdade hafva varit mellan år. Antalet män och qvinnor har varit nära lika. De talrikaste fallen hafva tillhört akuta och kroniska keratiter samt katarrhaliska och trachomatösa konjunktiviter, tillsammans af alla dessa former 455, d. ä. 64,53 procent af alla vårdade ögonsjukdomar. Under år 1861 voro de nyssnämnde sjukdomsformerna äfvenledes talrikast representerade. Med grå starr vårdades under år ; under detta år endast 39. Med tarmbräck, tab. Litt. Dd, hafva 71 blifvit vårdade, 47 män, 24 qvinnor, d. ä. 66,19 procent Tab. Litt. Dd. af de förra, 33,81 procent af de sednare. Under år 1861 vårdades 102 bråckskador, 67 män, 35 qvinnor. 69,01 procent af de vårdade hafva haft ljumskbråck; 20 hafva aflidit, d. ä. en dödlighet af 28,16 procent; 29,78 procent af vårdade män, 25,oo procent af vårdade qvinnor. Åldersperioden 21 40, företer de talrikaste fallen, 42,25 procent. Tab. Litt. Cc. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i ögonlock, bindhinna, ögonglob och dess muskler, år 1862.

84 76 Året Civila sjukvården. A länslasaretterna vårdade sjukdomar i ändtarm, urinblåsa och könsdelar. Tab. Litt. Ee. Antalet af sjukdom i ändtarmen, tab. Litt. Ee, har varit ringa, endast 28, 20 män, 8 qvinnor; under år 1861 vårdades uti hithörande sjukdomsfonner 34; 22 män, 12 qvinnor. Fallen af kräfta i ändtarmen äro ej på denna tabell upptagna, utan återfinnas å tab. Aa. Af de 2:ne årens erfarenhet synes följa att mannen har nära tre gånger större fallenhet än qvinnan att angripas af lidande i ändtarmen. Tab. Litt. Ff. Med sjukdomar i urinbläsa och blåskörtel, tab. Litt. Ff, hafva 74 blifvit vårdade mot 61 under år Till den förra kategorien hafva hört 68, till den sednare 6. Bland de förra har katarrh och inflammationstillstånd i urinblåsan talrikast, förekommit, nemligen hos -25 män, 18 qvinnor. 4 hafva till följd af dessa åkommor aflidit, 2 af hvardera könet. Urinstämma har företrädesvis förekommit hos män öfver 60 år, enär af 8 vårdade, 7 haft denna ålder. Tab. Litt. Gg. Sjukdomar i de manliga könsorganerna (hit höra hvarken syfilitiska eller sy filoida) hafva, såsom tab. Litt. Gg angifver, vårdats till ett antal af 118; under år 1861 vårdades 121. Hälften af de under året inkomna hafva haft åldern mellan år. De talrikaste fallen tillhöra orchitis (epididymitis), dernäst vattenbråck och striktur. Tab. Litt. Hh. Antalet sjuka med lidanden (undantagandes de kräftartade) inom de qvinliga könsorganerna har, tab. Litt. Hh. varit 107; under år 1861 vårdades 119 hithörande sjukdomsfall. Nära hälften af de sjuka hafva varit, mellan år. Akut och kronisk metrit har talrikast förekommit, dernäst deviation af lifmodern och hvit fluss. Tab. Litt. Dd. Å länslasaretterna vårdade tarmbråck, år Tab. Litt. Ee. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i ändtarmen, år 1862.

85 Året Civila sjukvården. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i ledgångar, ben och benhinna. 77 Med sjukdomar i ledgångarna, tab. Litt. Ii, hafva 327 blifvit vårdade, emot 313, som vårdades under Tab.Litt. ii. år Af de vårdade voro 224 män, 103 qvinnor; de förras antal sålunda mer än dubbelt högre än de sednares. Dessa sjukdomar hafva förekommit under alla åldrar, talrikast dock mellan och år. De talrikaste fallen hafva tillhört höftsjuka; sammanläggas alla med olika former af arthrocace vårdade, utgöra de 157, d. ä. 48,01 procent af alla vårdade; 49,55 procent af vårdade män, 44,06 procent af vårdade qvinnor. Till följd af höftsjuka hafva 5 aflidit, d. ä. nära 7 procent af de uti denna sjukdomsform vårdade; endast 1 har aflidit af 35 vårdade med spondylarthrocace. Antalet vårdade med sjukdomar i ben och benldnna, tab. Litt. Kk, uppgår till 605; under år 1861 Tab.Litt. Kk. vårdades uti hithörande sjukdomsformer 612. Förhållandet mellan män och qvinnor har varit: 482:123, d. ä. Tab. Litt. Ff. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i urinblåsa och blåskörtel, år Tab. Litt. Gg. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i manliga könsorganerna, år Tab. Litt. Hh. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i qvinliga könsorganerna, år 1862.

86 78 Året Civila sjukvården. Å länslasaretterna vårdade kroniska hudsjukdomar. 79,66 procent af de förre, 20,3i procent af de sednare. Dessa sjukdomar hafva förekommit under alla åldrar, talrikast mellan och år. Serskild uppmärksamhet må fästas vid benbrottens förhållande, enär deras antal uppgått till 393; af dessa voro 83,20 procent män, 16,80 procent qvinnor; under 10 år voro 5,34 procent, mellan år 18,06 procent, mellan år 40,20 procent, mellan år 22,90 procent, öfver 60 år 8,65 procent. Af de med benbrott vårdade hafva 13 aflidit, d. ä. en dödlighet af 3,30 procent; dödligheten bland män har varit 3,36 procent, bland qvinnor 3,03 procent. Tab.Litt.LI. Med kroniska hudsjukdomar (de syfilitiska undantagne) hafva, på sätt af tab. Litt. Ll inhemtas, 338 personer blifvit vårdade; under år 1861 vårdades 322. Dessa sjukdomsformer hafva förekommit under alla åldrar, talrikast dock före det 40:de året, så att, bland de under året inkomne, hafva 85,96 procent varit under 40 år, 14,01 procent öfver denna ålder. Talrikast till antal hafva de eczematösa formerna varit, dernäst ondskorf och skabb; sannolikt äro ock dessa tre hudsjukdomsformer de ibland landtbefolkningen talrikast förekommande. Anmärkas bör det låga antalet fall af lupus, enär endast 15 härmed blifvit vårdade, hvilket tyckes antyda att denna sjukdom mera sällan förekommer. Tab. Litt. Ii. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i ledgångarne, år Tab. Litt. Kk. Å länslasaretterna vårdade sjukdomar i ben och benhinna, år 1862.

87 År Civila sjukvården. Å kurhusen vårdade veneriske sjuke och sjukdomar. 79 Sjuke, behäftade ined åtskilliga arter tumörer, tab. Litt. Mm, hafva vårdats till ett antal af 89; under Tab. Uti.Mm. år 1861 vårdades 82. Qvinnor synes vara mera fallna för dessa åkommor an inan, en.lr af de vårdade 60,68 procent tillhöra de förra, 39,32 procent de sednare. De hafva förekommit under alla åldrar, talrikast mellan år; flertalet af de vårdade hafva haft fibrösa och cystiska tumörer. Tab. N:o 13 utgör ett sammandrag af inkonine rapporter om de för venerisk sjukdom vårdade Tab.N:ol3. sjuke ej mindre vid kurhusen, kol. 2 41, än ock å de större militärsjukhusen, kol , hvaraf inhemtas att hela antalet vårdade å de förstnämnde utgjort 4,128 och å de sednare 580, eller tillsammans 4,708, ibland hvilka 506 voro frän förra året qvarliggande och 4,202 under året. intoijos. Af hela antalet å kurhusen intagne voro 396 recidiver och å militärsjukhusen 59. Ibland 4,102 botade, hade 1,860 å kurhusen och 449 Tab. Litt. Ll. Å länslasaretterna behandlade kroniska hudsjukdomar, år Tab. Litt. Mm. Å länslasarettena behandlade tumörer, år 1862.

88 80 Året Civila sjukvården. Hospitalen. Elektricitets-inrättningen. Gymnastiskt-ortopediska Institutet. å militärsjukhusen blifvit behandlade utan qvicksilfver och 1,492 å de förstnämnde samt 94 å de sistnämnde med qvicksilfverbehandling samt 207 med jod. A kurhusen afledo 46 och vid årets slut qvarlågo å samtlige kurhusinrättningar 537. Samma tabell anvisar ock antalet underhållsdagar för med olika kurmethoder behandlade. Äfven uti detta års berättelser från kurhusen, har den del af rapportformuläret som innefattar uppgifter angående smittningssättet hos dem som varit behäftade med konstitution el syfilis, befunnits vara af serskilde läkare begagnadt på så olika sätt, att något i detta hänseende upplysande sammandrag icke af de inkomne rapporterna kunnat uppgöras, hvadan redogörelsen härom jemväl detta år måste å tabellen saknas. Collegium är emellertid betänkt på att meddela sådana förtydligande anvisningar i ämnet, att framdeles erforderliga upplysningar jemväl uti ifrågavarande hänseende må kunna vinnas. Tab. N:o 14. A tab. N:o 14 anvisas sjukdomssymptomerna hos de under året å rikets offentliga sjukvårdsinrättningar intagne veneriske sjuke, nemligen i kol för länens kurhus och i kol för de större militärsjukhusen. Tab.Litt. Nn. A hospitalerna eller sinnessjukhusen har, enligt det sammandrag af hospitalsläkarnes inkomne rapporter som å tab. Litt. Nn meddelas, antalet vårdade sjuke uppgått till 1,304, hvaraf 1,026 voro qvarliggande från år 1861 och 278 under året intogos. Af hela antalet vårdade utskrefvos friske och förbättrade 138 och obotade 43, eller tillsammans 181. Under året afledo 77. Till år 1863 qvarlågo 1,046 eller 26 mer än vid årets början. Af hela antalet vårdade blefvo alltså 10,5 procent under året utskrifne såsom förbåttrade eller friske och mortalitets-procenten har utgjort 5,9. Antalet underhållsdagar å samtliga hospitalerna har utgjort 380,925 och således medeltalet af dagligen vårdade utgjort 1,043. Totalsumman utgifter i och för sjukvården vid samtliga hospitalerna har uppgått till R:dr 65 öre, hvilken summa, fördelad på underhållsdagarna, visar en medelkostnad för hvarje sjuk dagligen af 86,7 öre och för hvarje under hela året vårdad sjuk af 316 R:dr 45 öre R:mt. Af inkomne berättelser från öfrige sjukvärds- och välgörenhetsinrättningar inhemtas följande: Tab. Litt. Oo. A allmänna Elektricitetsinrätlningen voro från förra året qvarstående under behandling 10 och anmäldes under året, enligt hvad tab. Litt. Oo anvisar, 76, så att hela antalet vårdade uppgår till 86. Af dessa afgingo 60 friske eller förbättrade och 8 oförbättrade, så att 18 vid årets slut ännu voro under behandling (Edling). Tab. Litt. Pp. Vid Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdades, tab. Litt. Pp, under året inalles 380, deribland 76 på statens bekostnad, 23 på institutets fattigfond och öfrige 281 betalande och gratister. Ibland de förstnämnde voro 20 qvarvarande under behandling från förra året och ernottogos 56. Under året afgingo 53, så att vid dess slut qvarstodo 23. Af hela antalet vårdade voro 15 män och 61 qvinnor (Sätherberg). Tab. Litt. Nn. Sammandrag af rapporterna från hospitalerna i riket för år 1862.

89 Året Civila sjukvården. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor. Ammeanskaffningskontoret 81 A Barnbördshusen i riket intogos 1,151 barnaföderskor, deribland 978 å barnbördshusen i Stock- Tab. Litt Qq. holm, Göteborg och Lund der barnmorskeelever undervisas. Inberäknade 14 som från förra året qvarlågo, uppgår hela antalet vårdade till 1,165, deribland 63 afledo. Ibland framfödde 1,152 barn, voro 68 dödfödda. Vid ammeanskaffningskontoret i Stockholm hafva 405 qvinnor uttagit ammebetyg. Af dessa hafva 157 emottagits till ammetjenst å allmänna barnhuset och de öfrige antagits i enskilda hus. Af hela antalet hafva Tab. Litt. Oo. Å allmänna Elektricitetsinrättningen vårdade sjuke och sjukdomar, år Tab. Litt. Pp. Å Gymnastiskt-ortopediska Institutet vårdade sjuke, år Sunähelt-Collegii und. berättelse för år

90 82 Året Civila sjukvården. Arbetspersonalen vid statens jernvägsbyggnader. Helsobrunnar. endast 2 blifvit afvisade och dessa voro behäftade med venerisk sjukdom. Med ihänsyn till åldern voro 10 under 20 år, 307 mellan år, 87 mellan år och 1 öfver 40 år. (Andersson). Tab.litt.Rr. Ibland arbetspersonalen vid statens jernvägsbyggnader, der 113 läkare under året varit anställde, hafva, enligt hvad det å tab. Litt. Rr framställda sammandraget af från Jernvägsstyrelsen insände rapporter anvisar, förekommit 2,745 sjukdomsfall, af hvilka 10 togo dödlig utgång. Ibland dessa voro 1,033 sjukdomsfall med 4 dödsfall s. k. folksjukdomar, 746 sjukdoms- med 1 dödsfall yttre åkommor, 146 s. k. smittosam ögonsjukdom och 27 venerisk sjukdom. Tab.N:o l5. De helsobrunnar och badanstalter*) hvilka, såsom ställde under serskild läkares tillsyn, utgöra mera eller mindre fullständigt ordnade sjukvårdsinrättningar, äro å tab. N:o 15 uppförde i länsordning, utvisande kol. 3 antalet kurgäster vid hvardera af dessa inrättningar, så vidt berättelse derom till Collegium inkommit och kol. 4 brunnsläkarnes namn. Uti kol. 5 7 å samma tabell äro sådana mindre surbrunnar och bad upptagne, hvilka uti läkarnes årsberättelser eljest finnas omnämnde, vare sig med eller utan uppgift om antalet besö- *) Referent: Medicinal-Eädet Sondén. Tab. Litt. Qq. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor, år Tab. Litt. Rr. Uppgifne antal sjukdomsfall bland arbetsmanskapet vid statens jernvägsbyggnader, år ') Omkring 2,300 man under l:sta, 2:dra och 3:dje qvartalet; omkridg 1000 man under 4:de qvartalet. J ) Omkring 700 man under l:sta och 4:de qvartalet; omkring 2,000 man under öfriga delen af året. 3 ) Omkring 100 man under lista qvartalet; omkring 1000 man under öfriga delen af året.

91 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. 83 kände. Af denna tabell inhemtas att ibland hela antalet kurgäster vid förstnämnde brunnar; utgörande 12,702; voro 9,259 hufvudsakligen brunrisdrickahdé vid 25 brunnsinrättningar, 1,600 badande vid 6 salitsjöbad och 1,843 kurgäster vid 6 kallvattenkuranstalter. Beträffande under året verkställde byggnader, förbättringar in. in. vid dessa sjukvårdsinrättningar, torde utur- läkarnes årsberättelser följande förtjena att här anföras: Jemtlands län: Vid Ytterå har under året blifvit anskaffad en förträfflig duschinrättning, och serveras här nu äfven ångoch varma bad (Grenholm). Kallvattenkuranstalten vid Ransjö, som i förra berättelsen sades vara under anläggning, är inrättad af en ung bonde. Belägenheten vid en sjö och med en vacker forss, är icke utan naturskönhet. Äfven ångbad och andra slags bad kunna här erhållas. Inrättningens omfång är dock inskränkt och de besökande voro blott få (Piscator); Stora Kopparbergs lån; Ibland 73 besökande vid Getbo brunn ledo 20 af gikt, 16 af kronisk rheumatism, 8 af cardialgi, 6 af kronisk gastrit, 6 afchloros, 5 af hysteri, 4 af hvitfluss, 2 af höftsjuka (Höjer); Wermlands län: Vid As har nytt badhus blifvit uppfördt (Hedberg). Vid Backa har nytt badhus blifvit uppfördt. Besökes mest af allmoge äfven från Norge (Ortengren). Sedan Gillberga brunn nu mer och mer öfvergifves, har en ny brunn blifvit upptagen vid Torp i samma socken; men tvifvelaktigt synes om dess vatten ärmera kraftigt (Warodell); Örebro län: Vid Porla, der 223 af mans- och 353 af qvinkön, tillsamman 576 personer begagnat brunnen, sägas 546 afgått förbättrade (!) För första klassens patienter finues 6 hus med 55 rum, för andra klassens 3 byggnader förutom lasarettet. Badhuset är gammalt och utdömdt och skall med första ombyggas. Ingen fond finnes, utan underhålles lasarettet med de bidrag förmögnare kurgäster frivilligt lemna. Betalande af l:sta klassen voro 22 män, 55 qvinnor, af 2:dra kl. 150 m., 216 qv., gratister å lasarettet 16 m., 51 qv., gratister utom lasarettet 25 m., 31 qv., summa 223 män, 353 qvinnor (Hallberg). Loka. 50 kurgäster voro betalande af första klassen, 142 af den andra och 183 gratister. Endast 32 bland gratisterna hafva erlagt den stadgade inträdesafgiften och derföre erhållit utspisning på lasarettets bekostnad, likasom tvenne, hvilka åtnjutit friplats, till följe af en äldre donation till inrättningen, hvaremot öfriga 149, hvilka sjelfve bekostat sitt uppehälle, varit frikallade från alla afgifter för sin brunns- och badkur. Till lasarettets underhåll har det vanliga årsbidraget ifrån lasarettsfonden af Kongl. Serafimer- Ordens-Gillet utbetalts med 300 R:dr. Under året hafva 3,430 gyttjebad blifvit administrerade, deraf 1,473 till gratister (L. Engström); Westmanlands lån: Johannisdals brunn begagnades från den 12 Juni till den 23 Augusti; 38 voro betalande af första klassen, 28 af den andra och 13 gratister; 529 bad utdelades, deraf 69 gratis till medellösa; ett mindre antal än vanligt, förnämligast tillfölje af den kalla väderleken. Till brunnsfattigkassans fond har en frivillig afgift af 1 R:dr ingått, hvaremot kassan till understöd för torftige brunnsgäster utbetalt 38 R:dr 79 öre. Då under loppet af nästkommande år arrendetiden af brunnslokalens mark går till ända, kommer nuvarande brunnsbolag att upplösas; "i sammanhang hvarmed förslag till fattigfondens ändamålsenliga förvaltning och bevarande, i enlighet med stiftarens, Prof. Ringenson vilja, kommer att underställas Kongl. Collegii pröfning". Denna brunn har varit i verksamhet 50 år (Kihlstedt); Stockholms län: Norrtelge. Antalet betalande kurgäster af första klassen voro 102 och af den andra 10 samt 22 gratister, deribland 2:ne förutom fria bad, jemväl åtnjöto penningeunderstöd till belopp af 50 R:dr. Väderleken var ej serdeles gynnsam för bad, enär med undantag af några få dagar i början af Juni och 14 dagar i medlet af Augusti, då termometern visade +20" ä + 22 Cels., densamma för öfrigt varierat mellan +12 och +15 under ofta påkommande regn med åska och stark blåst. Sjövattnets temperatur var för det mesta omkring +13", deremellan skiftande i tvära språng från +8 till +15 (Palmgren); Södermanlands län: Vattnet vid Bie kallvattenkur samlas från 4 källor, uppspringande ur nordöstliga sluttningen af en sandås. Vanliga vattenmängden äfven under längre torka anslås till 600 kannor i minuten. Vattnet är nästan kemiskt rent af +61/4 ä 61/2 Cels. temperatur. Samladt i trenne större reservoirer, ledes det in i 6 bassiner till tvenne badhus, ett för hvardera könet. Till duschreservoiren uppfordras vattnet med en mindre ångmachin, som tilllika lemnar ånga till imbad m. m. Dusch och karbad tagas i en serskilt byggnad. Jemte dessa källor och flere af dylika halt, finnas på åsens sydöstra sida tvenne mindre rika källor, förande källsaltsyra och jernsalter, ännu blott qvalitatift analyserade, men hvaraf den ena sedan länge begagnats som surbrunn. Den är, likasom den förstnämnde, inmurad och öfverbyggd. Vid mineralkällan finnes en öppen promenadsalong, samt vid badanstalten en sluten sällskapssalong. För närvarande finnes boningsrum för högst 150 personer. En genom föregående aktieägare och badgäster samlad fond, för närvarande 2,110 R:dr, är afsedd för blifvande lasarett för utfattige sjuke. 11 fall af messling hafva med framgång blifvit vid anstalten vårdade med kallvattenkur, och bland det stora antal på samma sätt behandlade barn i kringliggande trakt, afled blott en, som förut led af konvulsioner. Ibland kurgästerna voro 116 betalande af första klassen, 56 af andra och 53 af tredje klassen (Levin); Göteborgs och Bohus län: Vid Gustafsbergs bad och brunn tordu antalet badgäster ej öfverstigit 250, ibland hvilka blott 180 äro antecknade. Ibland dessa voro betalande 98 och gratister 82. Enligt räkenskaperna hafva 3,428 bad tagits i badhuset och 1,397 i bassinerne, hvarförutan 64 fattige åtnjutit 1,920 bad utan afgift, summa 6,745 bad. Den naturliga helsokällan har varit begagnad af 24 betalande och 18 icke betalande. Väderleken hela sommaren högst ogynnsam, från 4 Juni till 3 Augusti ingen enda vacker sommardag. Vanligen regn och blåst, i lyckligaste fall solsken med storm; allt under en temperatur af +14 a +16. Först sednare hälften af Augusti var ganska godt väder, men då voro redan de fleste gästerne afreste. Hafsvattnet var en längre tid i Juni och Juli grumligt och mindre salt. Lägsta temperaturen i vattnet var +14, den högsta +20, den vanliga +16" å 17 Cels. 9 personer mankön, 13 qvinkön hafva i en serskild byggnad erhållit fri bostad. Samtliga gratister bekomma, i händelse af behof, fria medikamenter af en dertill donerad fond (Lönner). Vid Lysekihl liar bildat sig ett bolag för uppförandet af ett nytt tidsenligt badhus. Ibland 154 här varande kurgäster voro 124 af första klassen, 17 af andra och 13 af tredje klassen (Gammelin). Vid Krokstad är en

92 84 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. kallvattenkur under anläggning (Lundgren). Vid Marstrand anställdes meteorologiska iakttagelser kl. 6 f. m., 2 e. m., 8 e. m., Temperaturförhållanden i Marstrand. hvaraf inhemtas att högsta värme hos luft var 25 och sjö 20, lägsta hos luft +12 och sjö 14. Medium af högsta ihållande värme hos luft Augusti +19,i och hos sjö Augusti Medium af lägsta ihållande värme hos luft September + 14,2 och hos sjö Juni +14. Den dagliga temperaturvexlingen hos luften var högst 8 och öfversteg 3 i Juni 7 dagar, i Juli 7, i Augusti 20 och i September 9 dagar, d. ä. 43 dagar under sommaren. Sjön vexlade icke temperatur under 33 dagar, visade 3 dagar 2 och öfriga dagar 1 temperaturvexling. Enligt iakttagelser vid Winga under Juni, Juli och Augusti månader förekom S.V. i förhållande till alla öfriga vindar som 1:21, och N.O. som 1:12,5. O. som 1:138, och N.V. som 1:8,4. Sydvestvindens medeltryck var 2,6 % och N.O. 1,5 %. Vindens medeltryck för sommaren 2,13 SF. Klar luft inträffade i Juni 11, i Juli 1, i Augusti 1, d. ä. 13 hela dagar under sommaren. På 100 observationstider var klart 36,6, strömoln 29,4, mulet 4,8, regn 15,6, dimma 1,4, disigt 9,4 och solrök 2,8. Allmänt omdöme om sommaren, grundadt på jemförelser med medeltalen af 10 nästföregående årens observationer: luftvärmen var ovanligt låg, temperaturvexlingen under dagen ovanligt stor. Luften var mindre klar med tätare nederbörd än vanligt. N.O. förekom mera sällan och vindens medeltryck var starkare än vanligt. Marstrands klimat och bad hafva från 1 Juni till 30 September begagnats af omkring 1,700 personer. Af dessa äro i journalen upptagne 205 af mankön och 329 af qvinkön, summa 534. Bland dessa besöktes badorten 6:te året af 7, 5:te af 5, 4:de af 23, 3:dje af 30, 2:dra af 95 och l:sta af de öfrige. Antal lemnade bad var: varma 8,500, sjöbad 15,400, sittbad 600, summa 24,500, förutom ett stort antal fria. Gymnastiken, som hos allmänheten synes vinna allt mer förtroende, har i år begagnats af 166 personer (Hörlin). Strömstad: Understödsfonden för fattige badgäster, stiftad af Kammannusikus Crusell år 1825, uppgår nu till omkring 11,000 R:dr. Denna fond utdelar omkring 1000 fria bad årligen samt dessutom något kontant understöd, vanligen 150 R:dr och erlägger fonden till badinrättningen för hvarje bad 37 öre. Badinrättningen utdelar ock omkring 150 fria bad årligen. Fonden för pensionering af ålderstigne eller sjuke, välförtjente baderskor, grundad år 1854 af Medicinalrådet Carlsson, utgör för närvarande 2,900 R:dr. Från denna fond är endast en pension utbetald med 18 R:dr för åren 1855 och Under sommaren äro utdelade 13,459 varma bad, 2,601 basinbad, eller tillsammans 16,060 bad. Förra sommaren utdelades 13,154 varma bad, 4,566 basinbad, tillsammans 17,720, hvaraf synes att årets varma bad med 305 öfverstiga förra årets, hvaremot bassinbaden med 1,965 understiga förra årets, hvilket till stor del berott af den kyliga sommaren och låga vattentemperaturen. Högsta temperatur- Temperaturförhållanden i Strömstad. grad i luften 25, lägsta 10 ; högsta temp. grad i vattnet 20", lägsta 13'. Äfven i år har jag gjort försök med manetingnidning mot paralysier, efter den inethod, som begagnas vid Sandefjord, men ej sett någon serdeles verkan deraf (Cron); Elfsborgs län: Brunnsbo, nära Ulricehamn å södra stadsjorden, ligger i en vacker dal vid sjön Asunden. Denna brunn begagnades mycket för 30 år sedan, men har sedan legat öde. intill sistlidne sommar, då den, efter att hafva blifvit upprensad, begagnades af 60 personer. Vattnet är klart, temligen jernhaltigt, af +7 temperatur om sommaren, framväller ur en hög grusbacke 2 å 3 kannor i minuten. Brunnshus har nu blifvit uppfördt öfver källan. Någon' qvantitatif analys har icke blifvit verkställd; men qvalitatif har lemnat följande resultater: med cyanjernkalium uppkommer en blågrön fällning; med galläpleinfusion en starkt violett färgning; med cyankalium och kolsyradt kali ingen förändring; med oxalsyradt kali ringa grumling; med silfverlösning en obetydlig reaktion af klor; med klorbarium ingen förändring; med blyättika stark grumling; med kalkvatten ringa fällning; med Iackmustinktur svag rodnad; hvaraf synes att vattnets framstående beståndsdelar äro kolsyrad jernoxid och jernoxidhydrat med ringa qvantitet fri kolsyra, samt spår af kalk och klor. Har visat sig verksamt i cardialgi och dyspepsi (16), allmän nervsvaghet (5), oregelbunden menstruation (4), magsyra (6), bleksot (2), anasmi (7), leukorrhe, kronisk slembosta (6) och atonisk gikt (6) (Heinrici). Torpa saltkälla: Kemisk undersökning å vattnet i denna källa, belägen vid Lilla Edet, har N. J. Berlin i April 1863 meddelat. Enligt denna analys innehåller detta vatten:

93 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. 85 Det undersökta vattnet var hemtadt ur källan af dess egare Herr A. Fahlbeck den 13 Okt Färgen svagt gulaktig. Lukt ingen. Smak rent salt. Reaktion tydligen alkalisk på gurkmejpapper och lakmustinktur. Eg. v. I,oioo46 vid +13 C. Vatten, hemtadt i Dec. 1861, hade 1, eg. v. vid +14. Vatten från Nov visade 1, eg. v. vid +14. Det s. k. koncentrerade Torpa vattnet, hvilket beredes genom källvattnets inkokning med litet kolsyradt natron samt filtrering, hade 1, eg. v. vid +14 ; Skaraborgs län: Om Sköfde brunn har Dokt. Edgren meddelat följande: "Äldre ännu lefvande personer uppgifva att 1783 brunnsdrickningen var i gång, ehuru ingen annan brunnssal fanns än en löfsal, som årligen måste ånyo uppbyggas. Ar 1815 byggdes nuvarande rymliga brunnshus. Ar 1810 gjordes en analys af vattnet af Assessoren Odhelius och dåvarande Apothekaren i Sköfde Malm, och 1815 anställdes en ny analys af en Kandidat Bergman. Båda dessa analyser äro förkomna. En qvalitatif undersökning har visat vattnet innehålla svafvelsyrade och kolsyrade salter samt svafvelsyrad jernoxidul, allt i ringa mängd, så att vattnet kan kallas ganska svagt. Emellertid har det visat sig icke utan nytta i gikt, kronisk rheumatism och oordningar i matsmältningen och kan denna brunn, likasom de flesta andra, uppvisa såsom troféer många qvarlemnade kryckor. En mängd källådror med det klaraste dricksvatten framsippra rundtomkring mineralkällan, hvilken säkerligen skulle vara mycket starkare och kraftigare, såvida dessa ådror kunde utestängas och hindra att utspäda mineralvattnet. Under de 25 år jag här varit bpsatt, har de drickandes antal varit högst 73, minst 18 om året" Detta skrefs i December Apothekaren Zicherman säger att han, vid en af honom anställd, dock ofullständig analys , ej funnit något spår af jern i detta vatten (Sylvén)', Östergötlands län: S:t Ragnhilds kuranstalt hade detta år ärau att bland sina gäster räkna H. K. H. Hertiginnan af Östergötland. Bland öfrige kurgästerna voro 25 Utländningar, nemligen 21 från Finland, 3 från Ryssland och 1 från Hamburg. Af 292 gratis vårdade voro 7 från Stockholm, 3 från Göteborg, 40 från Småland, 2 från Upland, 1 från hvardera af landskaperna "Wermland, Westergötland och Gotland, 41 från Söderköping, 26 från Norrköping, 7 från Linköping och de återstående 151 från 54 olika socknar i Östergötland. I Juli utbröt en messlings-epidemi bland kurgästerna. Första fallet var ett barn från Stockholm. 30 personer angrepos. Fallen voro lindriga, ej komplicerade och öfvergingo alla till helsa under vattenbehandling. Badgäster som afledo voro alla männer, en 45 år död i Morbus Brighthi; en 20 år med benröta, död under symptomer af phlebitis samt en 70 år, död i kronisk gastritis. Under året har ett nytt, ändamålsenligt duschhus för fruntimmer blifvit uppfördt i stället för det gamla. D.D. K.K. H.H. Hertigen och Hertiginnan af Östergötland täcktes förära till brunnslasarettet en summa af 250 R:dr R:mt samt till kyrkobyggnadsfondeu 150 R:dr. Af en anonym gifvare har sistnämnde fond erhållit en gåfva af 3,000 R:dr, samt genom en af badgästerna anställd konsert 208 R:dr 75 öre. Ett af Temperaturförhållandet vid Medevi. badgästerne gifvet societetsspektakel inbringade en summa af 200 R:dr till förmån för pauvres honteux, hvilken summa bland 8 sådana utdelades (Bottiger). Vid Medevi brunn var temperaturen i brunnsparken vid källorna i allmänhet 1 å 1J grad ännu lägre än den i närstående tabell angifna. Nederbörden har varit rik; mest regn, en gång hagel. Regn föll 9 dagar i Juni, 16 dagar i Juli, samt den l:sta och 2:dra Augusti, således 27 dagar bland 60, ganska ofta betydligt. Aninärkningsvärdt är att det ymniga regnet icke hade något märkbart inflytande på vattenhöjden i källorna. Temperaturen i källorna höll sig vid den vanliga i brunnsparken +6, i Högbrunn +4,7 5, i Amiralskällan +5, i Gustaf Adolfs källa +5,5 o". Den lägre luft- och vattentemperaturen, den starka nederbörden och den starka blåsten (10 lugna dagar bland 60) inverkade menligt på brunnsbesökande dels direkt, dels indirekt derigenom att lynnet nedstämdes. Under första hälften af Juli, då endast 4 vackra dagar inträffade, men äfven dessa med låg temperatur, uppträdde 6 fall af pleuropneumoni samt talrika fall af bronchiter och diarrhéer, några få af frossor och heemoptysis. Ingen af dessa sjukdomar blef dock dödande, men hindrade i mer eller mindre mån brunnsdrickningen. Omkring 50 interkurrerande akuta sjukdomsfall under 2 månader bland 1,565 brunnsgäster och omkring 100 personer betjening är dock icke serdeles mycket, under en så otjenlig väderlek som i år. Under våren har det i föregående berättelser öfverklagade medlersta lasarettshuset blifvit repareradt, så att det nu är i temligen hjelpligt skick, hvarjemte en vattenledning till lasarettet blifvit anlagd. Till följe häraf samt af de frikostiga gåfvor som under året influtit, har det blifvit möjligt att disponera 200 R:dr till inköp af inventarier för lasarettet. Till detta års soramarsejour hade nuvarande arrendatorn Hedenstjerna vidtagit åtskilliga förbättringar, hvilka, såsom bevis på allvarlig sträfvan att ur dess lägervall höja den äldsta bland Sveriges surbrunnar, väl synes förtjena att serskildt omnämnas. En analys af de 3 förnämsta källornas vatten verkställdes på bolagets bekostnad af Adjunkten vid Carolinska Institutet under inseende af Prof. Stenberg och torde resultaterna deraf snart blifva offentliggjorda. Då det gamla huset öfver högbrunnen vid regnig väderlek befunnits otillräckligt, har under våren ett nytt, vackert och luftigt brunnshus längre ned i parken blifvit uppfördt, dit vatten ledes ifrån Gustaf Adolfs och den nya ("Kararers")-källan och serveras ur kranar. Badhuset är utvidgadt med 3 nya rum för badkar, så väl gyttjebad som barr- och andra bad, hvarjemte ett serskildt rum är apteradt för utero-vaginal-duscher dels med källvatten af olika temperatur, dels medikamentösa. För öfrigt äro verkställde grunddikningar omkring boningshusen, ventilering af deras grundmurar, utdikning af kärr, utgallring och uppqvistning af parken m. m., hvilka åtgärder, ehuru föga bemärkta af de brunnsbesökande, dock äro kostsamma och i sanitärt hänseende förtjenta af allt loford. Medevi brunn har detta år varit besökt af betalande af l:sta klassen 179, af 2:dra kl. 637 = 816; af gratister å lasaretten 567, af gratister utom lasaretten 182 = 749, summa 1,565. Följaktligen 20 flere betalande än nästföregående år, 96 icke betalande mindre, personalen inalles således 76 mindre än år Då häraf 69 falla ensamt på lasaretten, torde denna skillnad knnna anses såsom tillfällig. Att antalet l:sta kl. i år ej blef större, berodde på otillräckligheten af bostä-

94 86 Året Civila sjukvården. Helsobrunnar. Badorter. Kallvattenkuranstalter. der, ty ganska många anmälde sig sedan alla rum voro upptagna; Af nämnde 1,565 å brunnskontoret och vid lasarettet anmälde personer hafva 231, deribland 35 af I:sta klassen icke rådfrågat läkare. Af de 1,334, som af läkare fått sig kur anordnad, äro 567 lasarettshjon, hvilka alla vid affärden redogjort för sitt befinnande; men bland öfrige 767 personer hafva 500 lemnat brunnen utan att omtala verkan af kuren. Det antal som kommunicerat sig med läkare är dock fullt tillräckligt att bedöma källornas verkningssätt. Den betydliga skillnaden mellan antalet anmälde första (1,173) och andra (392) terminen, beror hufvudsakligen derpå att allmogen, som till antalet lemnar största kontingenten, under sednare terminen behöfver vara hemma för skörden. Betraktar man verkan af brunnskuren, sådan den visat sig i de 834 fall, der uppgift af patienterna lemnats, eller tillfälle'varit att undersöka dem efter slutad kur, så befinnas hafva blifvit friska 145 personer eller 17,38 %, förbättrade 475 eller 56,96 %, oför^ bättrade 213 eller 25,54 %, död 1 eller 0,i2 %. Tab. utvisar öfverhufvud att samma sjukdomar som i fjol, äfven.i år funnits i största antal, nemligen kronisk rheumatism och gikt 394, kloros och anaemi 242, samt kronisk gastrit och cardialgi 155, utgörande nära 59,3 % af hela antalet. Dernäst komma ben- och ledgängssjukdomar med 111, samt lymfadeniter inom ynglingaåldern (s. k. skrofler) med 48 falk Den förra året anmärkta freqvensen af leukorrheer fanns äfven i år och 63 personer begagnade den nya vaginalduschen, dock flere deribland äfven för andra sjukdomar, dys- och ammorrhé m. fl. (von Duberi). Linne forss i Ekeby s:n> Boxholms distrikt, redan år 1808 qvalitatift undersökt af Berzelius, är jernhaltig och alkalisk. Nu inköpt af Brukspatron Buren 1 ; som der ernår uppföra tjenliga lokaler jemte badhus vid Svartån som flyter nära derintill förbi; Calmar län: Vid Christvalla inredes en ny lokal till bostäder, salong, restauration. Äfven bad med eller utan gyttja komma att serveras. Brunnen besökt af Prov.-läkaren några gånger under pågående brunnstermin (Söderbaiim); Hallands län: Warberg. Badgästernas antal 562 fremlingar, deraf 308 ståndspersoner med 98 barn och 82 domestiker samt 74 personer af allmogeklassen. Endast för 168 personer, som vidtalat läkaren, finnes sjukdomarne redovisade i tab. Inalles hafva omkring 7,000 varma bad, deribland 450 gratis och 7,840 kalla bad blifvit tagna. Artificiella mineralvatten, tillhandahållna af apothekaren, begagnades af 89 personer {Brunstedi); Blekinge län: Vid Ronneby hafva uti båda badhusen tagits tillsammans 5,169 bad; deraf 545 lemnats utan betalning. Hafsbad hafva i anseende till den kyliga och regniga väderleken mindre än vanligt blifvit anlitade. Ibland 1,264 kurgäster voro 166 betalande af första klassen, 891 af den andra och 207 gratister, deraf 20 voro å lasarettet intagne; således hafva 120 personer mer än föregående år begagnat brunnen och 821 flere bad blifvit serverade, hvaraf synes att talet om att Ronneby vore i aftagande vederlägges, och en jemförelse mellan 1847 och 1862 visar att på dessa 16 åren den besökande personalen fördubblats och inkomsterna af brunnen mångdubblats (Hellman). Carlshamn. Badhuset tillökt med en ny inrättning för barrbad och vanliga ångbad (Brakenberff); Malmöhus län; Ibland hela antalet kurgäster vid Ramlösa voro betalande 649, hvaraf 208 betalt den högsta afgiften 5 R:dr och 253 den andra eller 3 R:dr samt 188 den lägsta 1 R:dr 50 öre och 190 fattiga, deraf 99 vårdades å lasarettet, för hvilka deras respektive: kommuner betalt 14 R:dr personen, hvarföre den sjuke under en månad erhållit husrum, mat, mineralvatten, bad och medikamenter. För vatten, bad och medikamenter ensamt betalas 6 R:dr. Gratister voro 91. 2,415 matportioner äro under en månad utdelade å lasarettet och 528 varma bad. Till lasarettet har influtit för fattighjonen 1,266 R:dr. Gåfvor af brunnsgästerna 1,200 R:dr 50 öre; kollekter 31 R:dr 50 öre; fattigstockeu 17 R:dr 67 öre samt räntemedel å Kon. Carl Johans fond 283 R:dr 80 öre. Maten for sjuka å lasarettet under en månad kostade 980 R:dr 50 öre; medikamentsräkningen gick till 180 R:dr 23 öre. Badhuset med tillhörande barrkurinrättning har blifvit under året tillökadt med 4 badkar för jernhaltiga torfinossbad (Eisenmoorbäder). Vid undersökning hafva vi varit nog lyckliga att finna i närheten af källorna en slags torfgyttja, hvaröfver vattnet ur källorna troligen runnit århundraden, hvaraf bruk blifvit sistlidne sommar gjordt till s. k. moor eller slambad, hvaraf jag sett en nära nog fabelaktig verkan i lamhet, ryggmärgslidanden, rheumatism och gikt. Barrkuranstalten lemnar fortfarande vackra resultater (Netzler). Tab. N:o 16. Tab. N:o 16, som angifver de sjukdomsformer, hvilka vid dessa anstalter förekommit, samt antalet deri insjuknade personer, visar, att det öfvervågande största antalet deribland kommer under rubriken kronisk rheumatism, nemligen 2,165, under bleksot och blodbrist 1,425, samt under kronisk magkatarrh, flen och magsmärta 1,296; dernäst förekomma hypochondriska och hysteriska åkommor 432, skrofler 367, allmän nervsvaghet 378, lifmoderssjukdomar 333; lamhet 292, frossor 256, ledgångsröta 220, gikt 203, lungkatarrh 205, samt öfver 100 af hvardera bland menstruationslidanden, hudsjukdomar, konvulsioner, venerisk sjukdom, ryggmärgslidanden, benröta, ögonaffektioner, sjukdomar i hjertat, i tarmkanalen, samt masksjukdom. Med afseende på den med brunns- och badkurerna afsedda verkan, innehålla de afgifna rapporterna följande resultater. Af 6,800 anmälde kurgäster uppgifvas 970 eller 14,2 proc. hafva blifvit friske, 3,708 eller 54,5 proc. förbättrade, tillsammans 4,678 eller 68,7 proc. som deraf rönt nytta; 904 eller 13,2 proc. som icke vunnit någon förbättring, 8 eller 0,1 proc. som aflidit och 1,210 eller 17,7 proc. för hvilka resultatet ärokändt. Härvid bör dock anmärkas, att från 4 anstalter, Loka, Norrtelge, Augustenbad (Bie) och Marstrand inga upptagas såsom tillfrisknade, utan endast förbättrade, hvaremot från. 3 anstalter, nemligen Lysekihl, Marstrand och Ramlösa inga upptagas i kolumnen för okänd utgång. Bland de 8, som med döden afgingo, afledo 3 i Brighths sjukdom, 1 i tuberkelsjukdom, 1 i pyaemi, 1 i magkatarrh, 1 af sjukdom i venerna och 1 i messling.

95 År Civila sjukvården. I fängelserna gängse sjukdomar. Besigtningar å beväringsmanskapet. 87 Beträffande sjukdomsförhållandet i fängelserna, lärer här endast behöfva nämnas att förutom den redan förut (sid. 37) nämnda rödsoten vid Långholmen, ingen anmärkningsvärd epidemi under detta år förekommit. Ibland s. k. folksjukdomar bemärktes 62 sj., 13 d. af tyfus och tyfoidfeber, hvarförutom nämnas 257 fall af gastricism och enkel gastrisk feber, 88 sj., 13 d. af rödsot, 431 sj., 8 d. af diarrhé, 775 sjukdomsfall af frossa samt 12 sj., 1 d. af koppor. I öfrigt förekommo 143 sjukdomsfall med 29 dödsfall af lunginflammation, 496 sj. med 4 dödsfall af luftrörs-katarrh. 166 sj. med 26 d. af tuberkelsjukdom samt 166 sj., 1 d. af skörbjugg förnämligast vid Långholmen. Af Fångvårdsstyrelsens redan publicerade berättelse inhemtas, att hela antalet uppgifne sjukdomsfall i straff- och arbetsfängelser samt vid kronoarbetskompanierna och cellfängelserna har under året uppgått till 5,002 med 115 dödsfall. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet*) (tabb. N:ris 17 20). Af vederbörande läkares rapporter rörande besigtningarna å beväringsmanskapet under detta år Tab. N:o l7. inhemtas att, på sätt tab. N:o 17 närmare anvisar, ynglingar, tillhörande detta års l:sta klass, födde år 1841, varit i rullorna uppförde till ett antal af 31,806, motsvarande 65,9 procent af de i riket, med undantag af Gotlands län, nämnde år af mankön födde 48,261; öfverskjutande med nära 2 procent medeltalet 63,97 proc. för de 10 nästföregående åren af dem som upplefvat beväringsålderns inträdande. Till mönstringarna hade inställt sig 28,278, hvilka blifvit besigtigade, hvaremot såsom frånvarande antecknats 3,528, af hvilka 375 anmälts vara sjuke, eller efter förteckningarnas upprättande hafva aflidit; men 3,153 utan serskildt angifne orsaker, deribland likväl ingå dels de som antagit tjenst vid arméen eller flottan, dels innehafva yrken hvilka enligt författningarna äro ifrån beväringsskyldighet frikallade och dels de som äro anställde i sjötjenst vid handelsflottan. Förhållandet mellan när och frånvarande i denna klass är såsom 88,9 till 11,1. Medelförhållandet under förutgående 10 år är såsom 90,1 till 9,9. Af de besigtigade uti denna klass hade 20,325, eller 71,88 procent blifvit förklarade antaglige och approberats samt 7,853, motsvarande 27,59 proc. oantaglige. Summan af approberade af l:st.a klassen, som under decenniet i medeltal utgjort 63,54 Tab.N:ol9. proc. och ,28 proc. af de besigtigade, visar sig således i betydligt stigande, sedan de förändrade föreskrifterna angående omedelbar approbation eller kassation, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga författning af den 13 November 1860, med sistl. år blifvit tillämpade; äfvensom en annan icke mindre vigtig förändring derigenom inträdt, att förhållandet mellan approberade de olika länen emellan, som hittills årligen uppgått till 30 procent och derutöfver, nu mera befinnes betydligt utjemnadt, såsom inhemtas af tab. N:o 19, som anvisar länens ordningsföljd med hänsyn till antalet till krigstjenst antaglige eller oantaglige ibland det vid mönstringarna närvarande beväringsmanskapet. Beträffande besigtningarna å manskap af årets 4 äldre klasser, tab. N:o 18, bör märkas att dessa Tab. N:ol8. besigtningar, hvilka till och med sistl. år omfattadt jemväl sådane beväringsskyldige som vid föregående mönstringar blifvit ställde "på tillväxt och på förbättring" och till följd häraf alltid uppgått till den betydliga summan af mellan 9 och 11,000, numera, sedan sistnämnde 2:ne rubriker enligt nya beväringsförordningen bortfallit, nedgått till 4,488 eller innefattat hufvudsakligen endast det antal som ifrån föregående mönstringar uteblifvit. Inställelse hade nu iakttagits af 1,681, hvaremot 2,807 uteblifvit. Förhållandet mellan när- och *) Berättelsen uppsatt af f. d. Medicinalrådet Engberg.

96 88 Året Besigtningar å beväringsmanskapet. Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Stockholm. frånvarande af dessa klasser, som under förutgående 10 år i medeltal varit såsom 69,4 till 30,6, visar sig nu nära omvändt, nemligen såsom 37,45 till 62,55. Af de närvarande och besigtigade hade 1,330 eller 79,10 proc. blifvit approberade och 351, motsvarande 20,88 proc, förklarats oantaglige. Under de 10 åren 1851 med 1860 har medeltalet approberade, ställde på ytterligare tillväxt, på förbättring och kasserade utgjort respektive 36,51, 24,72, 3,78 och 34,88. Tab.N:o 20. Af tab. N:o 20 inhemtas i hvad förhållande serskilda sjukdomar och lyten, såsom orsaker till oantaglighet, förekommit bland de besigtigade af årets alla klasser. 3. Sjukvården vid arméen och flottan*) (tabb. N:ris 21 23). Redogörelsen för arméens och flottans sjukvård sönderfaller, liksom föregående år, lämpligast i: l:o Redogörelse för sjukvården vid garnisonerande trupper i kaserner eller qvarter samt flottans stationer (tab. N:o 21 a); 2:o Redogörelse för sjukvården å militärsjukhusen (tab. N:o 21 b och tab. N:o 23) samt 3:o Redogörelse för sjukvården vid möten eller serskilde kommenderingar ur arméen eller flottan (tab. N:o 22). Tab.N:o 2l a. Af tab. N:o 21 a inhemtas att å kasernserviserna för garnisonstrupperna i Stockholm voro från år 1861 qvarvarande sjuke 48. Under året insjuknade 3,948, så att summan vårdade sjuke utgör 3,996, deribland 1,590 afpolletterades till garnisonssjukhuset och 6 i kasernerna afledo. Vid årets slut voro 43 qvarliggande. Ibland de döde tillhörde 2 underofficerare, döde i lungsot, Andra lifgardet, och 2 man Lifgardet till häst; af dessa afied den ena i lungsot, den andra i fyllerigalenskap. Medikamentskostnaden uppgick till 2,948 R:dr 56 öre R:mt. Underhållsdagarne för de i kasernernes sjukrum upptagne, uppgå för Svea lifgarde till 5,296, Tab. Litt. Ss. Andra lifgardet till 3,308 och Lifgardet till häst 2,281. Af tab. Litt. Ss, utgörande en sammanställning af de månadtliga sjukförslagen inhemtas, att största antalet sjukdomsfall öfverhufvud detta år liksom föregående inträffat i Maj och Juni månader, nemligen 464 och 425 och det minsta i September, nemligen 261. Endast vid Lifgardet till häst och Sappörkompaniet har sjukligheten varit störst i Oktober och Januari. Från Fyrverkarekorpsen har intet månadtligt sjukförslag afgifvits. *) Berättelsen uppsatt af adjungerade ledamoten D:r Edholm. Tab. Litt. Ss. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner år 1862.

97 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonssjukhuset i Stockholm. 89 Å allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm qvarlågo enligt tab. N:o 21 b från förra året 164 och intogos Tab. N:o21b. under året 2,038, nemligen, förutom ofvannämnde 1,590 från kasernerna afpolletterade, sjuke från Flottan, Norska skarpskyttegardet och fremmande korpser, så att summan vårdade uppgår till 2,202. Af dessa utskrefvos 1,964, nemligen 1,924 friske eller förbättrade och 40, hvilka afskedades såsom obotliga. antalet vårdade afledo 78, så att 160 voro vid årets slut qvarliggande. o Ibland hela A invärtes eller medicinska afdelningen vårdades 1,208, deribland 1,114 utskrefvos friske eller förbättrade, häruti inberäknade 26, som erhöllo sjukhusafsked såsom till militärtjenst oduglige, 77 afledo och 94 qvarlågo till nästa år, utvisande detta, att mortaliteten i medeltal uppgått till 6,37 procent. dygnet från intagandet, nedgår dödsprocenten till 5,55. Om från antalet döde afräknas 10, som aflidit inom 3:dje Ibland de å sjukhuset afskedade ledo 15 af lungsot, 5 af organisk hjertsjukdom, 2 af fallandesot, 1 af kronisk alkoholssjukdom, 1 af lamhet, 1 af kronisk rheuo matism och 1 af sinnessjukdom (Lagrelius). A den utvärtes afdelningen qvarlågo vid årets början 69 och intogos under året 830, tillsammans 899, bland hvilka 832 utskrefvos, 1 afled och 66 voro vid årets slut qvarliggande {Jentzen). Hela antalet underhållsdagar å sjukhuset har utgjort 66,336 eller i medeltal för hvarje sjuk 30,1 och medikamentskostnaden uppgått till 4,460 R:dr 58 öre R:mt. Af tab. Litt. Tt inhemtas i Tab. Litt. Tt. hvad mån hvarje garnisonsregemente eller annan korps bidragit till sjuktillförseln. Vid jemförelse mellan tab. N:o 21 och Litt. Tt visar sig att Stockholms garnison, inberäknadt å sjukhuset qvarliggande, företedt en sjuknummer af 3,996 man, af hvilka 84 aflidit, nemligen 6 i kasernerna och 78 på sjukhuset. Månadtliga omsättningen ibland sjukpersonalen å sjukhuset antydes af tab. Litt. Uu, hvaraf visar Tab. Litt. Uu. sig, att största sjuktillförseln egt rum i Juni och April månader och den minsta i Februari och November (Liljevalch). Tab. Litt. Tt. Från serskilde korpser vårdade sjuke å allmänna garnisonssjukhuset, år Tab. Litt. Uu. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande vid allmänna garnisonssjukhuset år Sundhett-Collegii und. berättelse för år

98 90 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Garnisonstrupper i Göteborg samt Carlsborgs m. fl. fästningar. Inom garnisonstrupperna i Göteborg, bestående af Göta artilleriregemente samt 25 man af Husarregementet.Konung Carl XV,: anmäldes under året 627 insjuknade, nemligen 418 af artilleriet, 22 husarer, 6 man invalider ur Kongl. Göta artilleriregemente och 3 man beväring. Af dessa tillfrisknade i kasernen 177 och afpolletterades 450 till garnisonens sjukhus, der vid årets början 28 voro qvarliggande, så att hela antalet vårdade uppgår till 478. Af dessa utskrefvos 451 såsom tillfrisknade eller förbättrade, afledo 10 och qvarlågo vid, årets slut 17. Den uppgifna medikamentskostnaden (tab. N:o 21 b, kol. 10) omfattar jemväl de utom sjukhuset vårdade och lärer utgå enligt ackord med apotekare (Brinck). Vid Wendes artilleri, utgörande garnisonen i Christianstad och. Landskrona, äro inga serskilda förteckningar förde öfver i kasernen vårdade sjuke, emedan hvar och en, som något allvarsammare insjuknar, alltid till sjukhus öfverflyttas, hvadan enahanda sjukantal, vid denna garnison upptages å tab. N:o 21 a) och b),.hvaraf inhemtas, att å sjukhuset, qvarlågo från förra året 6 och intogos 110. Bland hela antalet vårdade 116 afledo,4 och var vid årets slut 1 qvarliggande. Underhållsdagarne uppgingo till 2,508, eller i medeltal 21,6 för hvarje sjuk och läkemedelskostnaden till 883 R:dr 39 öre. Med hänsyn till årstiden tillhörde 29 sjuke årets första qvartal, 40 det andra, 21 det tredje och 20 det fjerde. Af husarregementet. Konung Carl XV, utgörande garnison i Malmö, Ystad, Engelholm och Helsingborg, voro från förra året (tab. N:o 21 b) qvarliggande sjuke 10 och under året anmäldes 530, så att-sammanlagda antalet vårdade utgjorde 540, deribland 521 tillfrisknade, 4 afledo och 15 voro till nästa år qvarliggande. Underhållsdagarne uppgingo till 3,498, eller i medeltal för hvarje sjuk 6,4. Med hänsyn till årstiden förekommo under årets första qvartal 150 sjukdomsfall, under det andra 235, det tredje 47 och det fjerde 98 (JiMern). A Carlsborgs fästning, med garnison af Göta artilleri samt garnisonsförstärkning af 3:dje militärdistriktets indelta trupper, har sjuktillförseln under året varit något ökad. Frossor och diarrhéer voro de allmännast förekommande sjukdomsformerna och spridda fall af tyfoidfeber visade sig från Augusti månad till årets slut. A sjukhuset (tab. N:ö 21 b), der ingen sjuk från förra året var qvarliggahde, intogos under året 40 sjuke, deribland 2 tillhörde artilleriet,. 12 garnisonsförstärkningen och 26 private arbetare. Af garnisonsförstärkningen och de sistnämnde afledo 2 och vid årets slut voro 2 qvarliggande. Underhållsdagarne utgjorde 543 eller i medeltal 13,5 för hvarje sjuk. Medikamentskostnaden, 366 R:dr 67 öre, omfattar äfven dem, som jvårdats utom sjukhuset. Med hänsyn till årstiden, tillhörde 15 årets första qvartal, 7 det andra, 13 det tredje och 13 det fjerde. Af disciplinärkompaniét å Borghamn och kronoarbetskorpsen vårdades 444 sjuke under 4,706 underhållsdagar. Ibland desse tillfrisknade 424, affördes till Långholmen såsom obotade och icke arbetsföre 2, afledo 8 och qvarlågo till nästa år 10. Med hänsyn till årstiden tillhörde af sammanlagda antalet vårdade 104 årets första qvartal, 130 det andra, 109 det tredje och 16 det fjerde. Medikamentskostnaden för detta sjukhus har uppgått till 581 R:dr 22 öre (GoldkuM). A Carlstens fästning (tab. N:o 21 a) med garnison af Göta artilleri och förstärkning af distriktets indelta trupper, voro vid årets början 3 sjuke qvarliggande och insjuknade under året 213, ibland hvilka 108 tillhörde artilleriet och de öfrige garnisonsförstärkningen af Westgötadals, "Westgöta, Bohusläns och Skaraborgs regementen, hvaraf kommenderingen hvar fjerde månad aflöses. Antalet underhållsdagar för inom kasernen vårdade utgjorde 2,418 eller medeltal sjuke per dag 11,2. Af hela sjukantalet tillhörde 36 årets första qvartal, 70 det andra, 34 det tredje och 73 det fjerde. A sjukhuset vårdades 12, hvilka alla tillfrisknade. Underhållsdagarnes antal å sjukhuset uppgick till 307 och i medeltal för hvarje sjuk till 25,5 samt medikamentskostnaden till 151 R:dr 37 öre, hvilken summa dock innefattar jemväl kostnaden för läkemedel, som blifvit lemnade till sjuke utom sjukhuset (Hörlin). A sjukförslagen från Waxholms fästning med garnison af l:sta och 3:dje depötkompanierna af Svea artilleri samt private arbetare, hvilkas antal varierat, har ingen serskild uppgift blifvit meddelad om antalet

99 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Waxholms fästning. Flottans Carlskrona station. 91 sjuke i kasern eller qvarter och sjuke å sjukhus, hvadan enahanda sjuksumina 293 upptages så väl å tab. N:o 21 a) som b). Ingen epidemisk sjukdom har under året uppträdt. Frossor och diarrhéer ha äfven här utgjort de mest framstående sjukdomsformerna. Ibland hela antalet sjuke 297, tillhörde 226 detachementerna från Svea artilleri och 71 vid byggnaderna anställde private arbetare. Från förra året voro qvarliggande 4, deraf 3 artillerister och intogos 293, deribland 223 artillerister. Af hela antalet utskréfvos friska och förbättrade 292, deribland 224 af artilleriet. Ingen afled under årets lopp; vid dess slut qvarlågo 2 artillerister. (Zettergren). Af sjukförslag från depotbatteriet i Hernösand inhemtas (tab. N:o 21a) och ö)), att ibland 28 under året insjuknade, affördes 5 till lasarettet och vårdades 23 i kasernen, hvarförutom 13 personer åtnjöto läkarevård i hemmen. A lasarettet qvarlåg från förra året ingen, utan uppgår hela antalet derstådes vårdade till 5, för hvilka underhållsdagarne utgöra 135. En har å sjukhuset aflidit. Af de i hemmen vårdade afledo 3; alla öfrige utgingo friske eller förbättrade (Lenström). Vid gränsposteringen vid Grislehamn, utgörande 20 man och 1 underofficer af Nerikes, Södermanlands och Dalregementet, som ombytas hvar 4:de månad, förekommo 22 sjukdomsfall. Ibland sjöpostbefordringsmanskapet, utgörande 18 män, som äfven åtnjuta fri läkarevård, förekommo 14 sjukdomsfall, som alla öfvergingo till helsa (Isander). Å Malmö citadell har garnisonskommenderingen under året utgjorts af Smålands grenadierbataljon, Calmar och Norra Skånska regementet, hvardera med 2 officerare, 3 underofficerare och 81 man, som hvar 4:de månad ombytas. Insjuknade hafva varit 33 med 42 undérhållsdagar på sjukhus och 152 i kasernen. Alla hafva tillfrisknat. Medikamentskostnaden utgjorde 56 R:dr 41 öre. Vid flottans Carlskrona station hafva under året 5,244 personer åtnjutit läkarevård. I denna summa äro dock inberäknade 295 sjuke tillhörande fartyg, som utevarit å expeditioner och 2,381 lättare sjukdomsfall, som vårdats å sjukreserven på skeppsvarfven, hvarföre antalet af dem, som, tillhörande stationen, Varit under läkarebehandling antingen å sjukhuset eller i qvarteren uppgår till 2,568. Bland insjuknade förekomma 3 kanonierer, hörande till Stockholms station och afpolletterade från fartyg, 6 soldater af den för fästningsbyggnad till Carlskrona beordrade arbetskommendering af 64 man ur Calmar regemente, 3 man af Blekinge läns beväring och 12 man af private, dels fortifikations-, dels vattenledningsärbetare. De öfrige insjuknade tillhöra antingen stationens stadigvarande manskap eller den uppfordrade båtsmansstyrkan. Det ständiga manskapet af matros- och skeppsgossekorpserne, marinregementet, timmermansoch handtverkarestaterna samt krönoarbetskompaniet och lifstidsfångarne. Detta manskap tillika med underofficersstaterna omfattar en styrka af 2,550 man. Det vanliga båtsinansuppbudet består af 1,200 man, beväringen af 1,100 man samt extra arbetare och extra båtsmanskommenderingar af man. Underofficers- samt timmermans- och handtverksstaterna äro berättigade att vid sjukdom vårdas i egna hemvist. Deras sjukvård är derföre vidlyftig och besvärlig, fordrande jemförelsevis flere läkare och föranledande ökade medikamentskostnader emot den, som å sjukhuset handlägges. Under det på sistnämnde ställe hvarje underhållsdag i medikamentskostnad endast uppgår till 6 öre, kan det i qvarteren beräknas till 13 öre. Såsom gängse sjukdomar kunna antecknas messling, koppor, bronchialkatarrh och pneumonier under l:sta, påssjuka och frossor under 2:dra, granulösa conjunctiviter och diarrhéer under 3:dje samt anginor under 4:de qvartalet. Enstaka tyfoidfebrar under hela året voro utan intensitet i symptoiner och slutade så väl, att af 37 fall endast 2:ne fingo dödlig utgång. Kopporna voro i allmänhet godartade och slutade i alla behandlade fall fullkomligt lyckligt. Samma förhållande egde rum i messlingen ehuru den hade större utbredning och ofta åtföljdes af svåra lidanden i luftvägarnes slemhinna. Pneumonierna, som voro talrikast under l:sta och dernäst under 2:dra qvartalet samt under hela året förekommo i 93 fall, visade sig äfvenledes mycket gynnsamma för behandlingen, så att de endast föranledde 6 dödsfall. Hvad frossorna beträffar, läto de sig lätt

100 92 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Carlskrona station. afbrytas utan den stora benägenhet för återfall, som anmärktes under de förflutna åren. Hvad de granulösa eonjunctiviterna angår, kan deras vid behandlingen ofördelaktiga förlopp icke genom sjukförslaget klargöras, men det måste erkännas, att deras långvarighet varit tröttande och deras återgång till helsa i alla svårare fall nästan omöjlig att på sjukhuset afvakta, isynnerhet sedan erfarenheten tydligen ådagalagt att månader om icke åratal, erfordrades för det mera utvecklade granulösa tillståndets totala försvinnande. Sjelfva vistandet på sjukhuset kan, för dessa sjuka i de flesta fall anses mindre välgörande, hvilket torde förtjena att icke förglömmas. Detta oaktadt har icke något enda fall fått i qvarteren vårdas, utan alla hafva i de friskas intresse blifvit å sjukhuset förlaggda och derifrån icke förr fått afgå, än åtminstone sjukdomen varit så förbättrad, att den genom antagen förändrad och kronisk karakter betryggat emot smittas vidare spridande. Mortaliteten har varit, serdeles låg. Det är aninärkningsvärdt att af så betydlig styrka som båtsmansuppfordringen, endast 2 man af sjukdom aflidit. Marinregementet har deremot, ehuru större delen af året endast utgörande i mot båtsmännen, förlorat 9 man. Detta för marinregementet vid jemförelse ofördelaktiga utfallande har sin nära förklaring deri, att helsoförhållandena hos de värfvade i allmänhet äro sämre än hos de indelta och att icke så få båtsmän efter genomgångna sjukdomar till hemorten på förbättring återsändas, hvilken fördel ej kan komma marinsoldaten till godo. För öfrigt äro dödsfallen hufvudsakligen att fördela på lungsot och bröstinflammationer, hvaraf 10 fall på den förra, 6 på den sednare. Af lungsot har hvar femte, af bröstinflammation hvar 15:de sjuk aflidit. Mortaliteten för stationens hela sjukstyrka hinner icke upp till 1 procent: I qvarteren, der vid årets början 14 qvarlågo, insjuknade 1,387 och ibland dessa tillfrisknade 1,370, afledo 5 och qvarlågo vid årets slut 26. Ibland å sjukhus och i qvarter vårdade sjuke tillhörde 739 årets l:sta qvartal, 720 det 2:dra, 583 det 3:dje och 494 det 4:de och förekom största sjukligheten således detta år under vintermånaderna och våren. Underhållsdagarne för sjuke utom sjukhuset (tab. N:o 21a) uppgingo till 11,660, eller i medeltal för hvarje sjuk 4,5 och läkemedelskostnaden till 1,501 R:dr 44 öre R:mt. Tab. Litt. Vv. A stationens sjukhus qvarlågo sedan förra året 18 och intogos 1,173, så att summan vårdade (tab. Litt. Vv) var 1,191; ibland dessa utskrefvos tillfrisknade eller förbättrade 1,135, afledo 19 och qvarlågo vid årets slut 37. Underhållsdagarne voro för hela antalet vårdade 17,381 eller i medeltal för hvarje sjuk 14,5. Af tab. Litt. Vv kol. 4 inhemtas i hvad mån serskilde stater och korpser till ifrågavarande sjukantal bidragit. Tab.N:o 21. Alltså voro, enligt hvad tab. N:o 21 utvisar, från förra året qvarliggande 32, deraf 18 å sjukhuset och 14 i qvarteren; under året insjuknade 2,560, så att hela antalet vårdade uppgår till 2,592. Af dessa utskref- Tab. Litt. Vv. Från flottans serskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke, år 1862.

101 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Carlskrona och Stockholms stationer. Göteborgs depôt. 93 vos friska eller förbättrade 2,505, nemligen 1,135 å sjukhuset och 1,370 från qvarteren; afledo 24, nemligen 19 å sjukhuset och 5 i qvarteren samt qvarlågo vid årets slut 63, deraf 37 å sjukhuset och 26 i qvarteren (Mörck). Vid fortifikationsarbetena i Carlskrona skärgård, der 65 man från Calmar regemente samt under sommarmånaderna 100 och öfrige månader private arbetare voro anställde, förekommo 119 sjukdomsfall, af hvilka 7 till sjukhus afpolletterades. Medikamentskostnaden för denna personal utgjorde 104 R:dr 96 öre (Lundbergh). Af tab. Litt. Xx inhemtas sjukdomsförhållandet bland besättningen å fartyg, som under årets lopp Tab. Litt.Xx. från Carlskrona station utgått på expeditioner till sjös. Vid flottans Stockhobns station qvarlågo (tab. N:o 21 a) vid årets början 21 och insjuknade under dess lopp 2,631, deribland 267 blefvo till allmänna garnisonssjukhuset afpolletterade, 2,344 tillfrisknade och 12 afledo, samt qvarlågo vid årets slut 29 man. De afpolletterade hafva varit af officers-, underofficers- och civilstaten 4, manskap 243, handtverkare 11. Af de 12 aflidne tillhörde 2 den förstnämnde kategorien, af de öfrige var en kanonier och 9 tillhörde handtverksstaten. Dödsorsaken var i 8 fall lunginflammation, i 2 vattsot och i 2 fall Enterocolitis chronica. Allmännast förekommo katarrher 658 fall, diarrhéer 549 fall och frossor 468 fall (Lilljebjöm). Vid flottans Göteborgs depöt utgör korpsens styrka i medeltal 84 man ur diverse båtsmanskompanier jemte underbefäl och betjening. Officerare, underofficerare, betjening och handtverksstaten erhålla sjukvård i deras hem. Underhållsdagarne för desse utgjorde 149 och medikamentskostnaden 12 R:dr 60 öre (tab. N:o 21a). A depotens sjukhus vårdades 45, deribland 2 qvarliggande från föregående år, 1 afled och vid årets slut voro 2 qvarliggande. Underhållsdagarnes antal uppgingo till 800 och medikamentskostnaden till 81 R:dr 30 öre (v. Betzen). Af hela antalet sjuke å garnisonerande truppers kaserner eller i qvarteren samt flottans stationer Tab.N:o 21a. voro alltså enligt hvad tab. N:o 21a anvisar, 86 sjuke qvarvarande sedan år 1860 och anmäldes under året 11,035 sjuke, så att summan vårdade uppgår till 11,121. Ibland dessa tillfrisknade 6,475, afpolletterades till sjukhus 4,513 och afledo 24, så att vid årets slut 109 voro qvarstående. Af hela antalet vårdade tillhörde 3,948 garnisonstrupperne i Stockholm, 1,863 öfrige garnisonsplatser samt 5,224 flottans stationer. Sammanlagda antalet å militärsjukhusen samt flottans sjukhus från förra året qvarliggande sjuke Tab. N:o 21b. utgjorde, enligt hvad tab. N:o 21 b) anvisar, 232, och intogos under året 4,694, så att hela antalet vårdade uppgår till 4,926. Af dessa utskrefvos såsom friske eller förbättrade, inberäknade några, hvilka såsom till krigstjenst oduglige, erhöllo s. k. sjukhusafsked, 4,569; afledo 119 och voro vid årets slut ännu qvarliggande 238. Tab. Litt. Xx. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under sjöexpeditioner, år 1862.

102 94 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar. Underhållsdagarnes antal har utgjort 101,011 eller i medeltal 20,5 för hvarje sjuk och läkemedelskostnaden, som dock för en del platser omfattar jemväl utom sjukhus vårdade, uppgått till 9,144 R:dr 74 öre eller i medeltal 9 öre för hvarje sjuk dagligen. Ibland Kadettkorpsen vidkrigsakademien å Carlberg hafva295 under året erhållit läkarévård, af hvilka 291 tillfrisknat, ingen aflidit och 4 äro till nästa år qvarliggande. Underhållsdagarnes antal uppgick till 3,972 och medikamentskostnaden till 1,550 R:dr 71 öre R:mt (Stål). Tab. N:o 23. För att tillvägabringa en öfversigt af de serskilda sjukdomsformer, hvilka å militärsjukhusen förekommit, bifogas å tab. N:o 23 ett sammandrag af till Collegium inkomna berättelser om å ifrågavarande sjukhus vårdade sjukdomar, hvaraf inhemtas att ibland epidemiska eller s. k. folksjukdomar vårdades å dessa sjukhus förnämligast frossor till ett antal af 434, deribland mer än hälften å garnisonssjukhuset i Stockholm, tyfoidfeber 87 fall med 13 dödsfall, påssjuka 49 fall och rnessling 170 fall (med ett dödsfall) nästan uteslutande i Stockholm, samt smittosam ögonsjukdom 47 fall, uteslutande i Carlskrona. Ibland konstitutionela och lokala sjukdomar förekommo 176 fall af tuberkelsjukdom med 32 dödsfall, deraf öfvervågande antalet på Stockholms garnisonssjukhus, 43 fall af kronisk alkoholssjukdom med ett dödsfall, 40 fall af fyllerigalenskap med 5 dödsfall, 643 fall af venerisk sjukdom, 170 sjukdomar i ögon och tårverktyg, hvaraf 98 på garnisonssjukhuset i Carlskrona, 569 fall af inflammation och ksitarrh i luftrören, 452 fall af inflammation i lungor och lungsäckar med 43 < dödsfall och 34 fall af enkel gastrisk feber. De sjukdomar hvilka å allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm förekommit, återfinnas å tab. N:o 23. Ibland de här vårdade frossor (kol. 7), voro 22 från förra året qvarliggande och intogos följande antal under hvarje månad: De intermittenta febrarne hafva således varit något mindre fréqventa än under föregående år och samtidigt med den utbrytande messlingsepidemien började de på ett aninärkningsvärdt sätt att aftaga. Af 24 vårdade fall af nervfeber hafva endast 2 fall, båda med dödlig utgång, tillhört den cerebrala formen. Ibland 222 vårdade lunginflammationer (kol. 39) voro högersidiga 146 med 19 dödsfall, venstersidiga 63 med 9 dödsfall och bilaterala 13 med 3 dödsfall, samt ibland 19 vårdade lungsäcksinflammationer (kol. 39), 12 högersidiga och 7 venstersidiga (Lagrelim). Tab. litt. Yy. Af tab. Litt. Yy inhemtas i hvad förhållande hvardera af garnisonsregementen och korpser bidragit till de å medicinska afdelningen botade sjukdomarnes antal samt underhållsdagarnes antal, jemte medeltal underhållsdagar för hvarje sjuk. De på sjukhusets kirurgiska afdelning under rubriken, sjukdom i ögon- och tårverktyg tab. N:o 23 (kol. 31) upptagne sjukdomsfallen voro företrädesvis enkla conjunctiviter och blepharoadeniter. Urinvägarnes sjukdomar (kol. 50) voro i 16 fall urinrörsstrikturer, 5 fall af blåsinflammation, 1 fall af inflammation i blåskörteln och i njurarne, 1 fall af blåsesten samt 7 fall af pungsvulst. De under rubriken kontusion, luxation, sår och bulnad upptagne (kol. 59), utgjorde: Kontusioner 46. Bulnad 54. Ledgångskontraktur 5. Friska sår 42. Brännskada 1. Benröta 1. Ledvrickning..,. 18. Ledgångsinflammation 11. Ledgångsröta 1. Af benbrotten (kol. 57) voro: å nyckelbenet 5. å condyl. intern. humeri.. 1. å tibia 2.» framarmen 3.» refben 10.» iibula 4.» radius 3.» knäskålen 1.» malleolus externus ' 2.» ulna 1.» underbenet 4.» os ilei 1.

103 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens befälsmöten. 95 Ibland 52 fall af skabb (kol. 62), tillhörde 23 Andra lifgardet, 16 Svea artilleri, 5 Lifgardet till häst, 4 Flottan och 2 Svea lifgarde. ;, Bland 32 fall af bensår; (kol. 60),, 23 Svea artilleri, 12 Andra lifgardet, 8 Svea lifgarde och 4 Flottan. Serskild redogörelse för den veneriska sjukdomens förhållande å de större militärsjukhusen återfinnes å tab. N:o 13 (kol ) och Nio 14 (kol ). Af tab. N:o 22, som utgör ett sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens Tab. N:o22. och beväringsmanskapets vapenöfningar, inhemtas: Att under befälsmötena (kol. 1 12) med en sammandragen personal af 7,415 man under det antal dagar-i Maj månad, kol. 3 utvisar för serskilde regementen och korpser,,de sjukrapporterades antal utgjort479 eller 6,5 procent af hela styrkan. På regementssjukhusen (kol. 5) hafva blifvit vårdade 67 och utom sjukhus 412 man.; Under dessa möten hafva 452 blifvit till helsan återställde, 12 afpolletterats till länslasarett och 14 vid mötenas slut varit qvar till fortsatt vard under påföljande möte (kol. 8 10). Endast 1 har aflidit, till följe af lunginflammation. Antalet sjukunderhållsdagar (kol. 6) har utgjort 1,868; fördeladt på sjuk- Tab. Litt. Yy. Å Garnisonssjukhusets medicinska afdelning botade sjukdomars serskilda korpserne och antalet underhållsdagar, år fördelning mellan de

104 96 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Indelta arméens rekryt-, regements- och beväringsmöten. antalet, gifver detta 3,9 dagar för hvarje sjuk. Medikamentskostnaden (kol. 11), efter behörig rabatt 324 R:dr 19 öre, fördeladt på sjukunderhållsdagarne gifver 17,2 öre för hvarje sådan dag. För den ifrån 28 regementen och korpser till rekrytmöten, exercissqvadroner och korporalskolor (kol ) sammandragna personalens sjukvård redogöra lika många rapporter, af hvilka 6 för indelta kavalleriets exercissqvadroner, 22 för infanteriets rekrytmöten, derunder inbegripne korporalskolorna. Af personalen, som utgjort 2,291 man, hafva 985, motsvarande 4,3 procent varit under läkarebehandling (kol ), deraf 316, motsvarande 1,3 procent, å regementssjukhusen (kol. 16) och 669 eller 2,9 procent i qvarteren (kol. 15). Af hela sjukantalet hafva under mötena 947 blifvit till helsan återställde, 2 hafva aflidit (1 af lungsot, 1 af förträngning i tarmkanalen), 11 afpolletterats till länslasarett och 15 under fortfarande vård qvarlegat till påföljande möten (kol. 20). På hela sjukantalet belöpande 4,869 sjukunderhållsdagar (kol. 17), komma 4,9 dagar på hvarje sjuk. Medikamentskostnaden (kol. 22) efter rabatt 862 R:dr 38 öre, fördelad på hela antalet, sjukunderhållsdagar, har uppgått till 17,7 öre per dag, men betydligt varierat vid de serskilda regementerna, så att den vid Elfsborgs regemente, der den varit högst, uppgått till 69 öre per dag och vid Jemtlands hästjägarekorps, der den varit lägst, endast belöpt sig till 4 öre per dag. Till regements- och öfningsmöten (kol ) hafva 6 kavalleri- och 17 infanteriregementen, med en personal af 17,581 man, varit sammandragne från 9 till 17 dagar. De sjukes antal (kol ) har utgjort 2,163, motsvarande 8,13 procent af personalen, nemligen på sjukhus 469 eller 1,76 procent och i lägren 1,694 eller 6,37 procent. Till helsan hafva blifvit återställde 2,948, till allmänna sjukinrättningar blifvit afpolletterade 91. Ingen har aflidit; 24 ha efter mötenas slut förblifvit under fortsatt vård (kol ). Antalet (kol. 28) sjukunderhållsdagar 9,622 gifver 4,45 dagar för hvarje sjuk. Medikamentskostnaden (kol. 33) efter rabatt 1,392 R:dr 96 öre, utgör 14,4 öre för hvarje sjukunderhållsdag, med den stora skiljaktigheten som tabellen utvisar. Till beväringsmötena (kol ) hafva årets tvenne yngsta beväringsklasser varit sammandragne under den vanliga mötestiden i Juni och någon del af Juli månader, hvardera klassen till 15 dagars möte, första klassen (kol. 35) med personal af 21,139 man, deruti inberäknad Wisby bataljon af Gotlands nationalbeväring, hvars möte dock endast varar 6 dagar; andra klassen (kol. 36) med 21,810 man eller tillsammans 42,139 man. Rapporterna redogöra för sjukvården under dessa möten, men som vanligt ingå redogörelserna för de af kavalleriets möten, der de speciela data rörande sjukvården icke uti tabellen äro utförda, i redogörelsen för de infanteriregementens beväringsmöten, som ined de förra haft gemensam mötesplats och läkarevård. Under mötestiderna hafva tillsammans 5,314 man varit sjukrapporterade, utgörande 7,93 procent af hela styrkan. Af dessa hafva 699, motsvarande 1,04 procent blifvit vårdade å sjukhus (kol. 39) och 4,615, motsvarande 6,89 procent, utom sjukhus (kol. 38). Till helsan hafva blifvit under mötena återställde 4,768; 247 hafva afpolletterats till närmaste allmänna sjukvårdsinrättningar, 4 hafva aflidit (1 i lunginflammation, 1 i typhus och 2 i messling) och 95 efter mötenas slut qvarlegat under fortfarande vård (kol. 43) och blifvit till helsan återställde. Antalet underhållsdagar (kol. 40) för sjuke var 21,701. Medikamentskostnaden (kol. 45) efter vederbörlig rabatt 2,972 R:dr 97 öre, gifver i medeltal 13,7 öre för hvarje sjukdag. Tab. Litt. Zz. Till öfningsläger ä Ladugårdsgärdet under 13 dagar från den 24 Juni voro fjorton regementen och korpser sammandragna, utgörande, på sätt tab. Litt. Zz närmare anvisar, tillsammans 10,145 man. De sjukes antal uppgick till 1,415*), motsvarande 7,17 procent af personalen, deribland 87 eller 0,44 procent intogos på *) Att tabellen utvisar ett lägre antal härrör deraf, att Lifregements dragonkorps, hvilken korps redan förut låg i läger å Ladugårdsgärdet, dagen före inryckningen hade 13 sjuke.

105 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Öfningslägret. Revaccination å rekryter. 97 allmänna garnisonssjukhuset och 1,328 eller 6,73 procent vårdade i lagret. Ibland dessa återställdes 1,066. Ingen har å mötesplatsen aflidit (deremot 3 a sjukhuset, nemligen 1 i nervfeber och 2 i lunginflammation). Vid öfningslägrets slut voro 262 ännu ej till helsan fullt återställde. De flesta sjuke per dag, 213, anmäldes inryckningsdagen och största antalet sjuke, 290, tillhörde Helsinge regemente. Allmännast förekommande sjukdomsformerna utgjordes af frossor och diarrhéer samt dessutom ett stort antal utvertes åkommor. För de till garnisonssjukhuset afpolletterades sjukdomar ingår redogörelsen i rapporten för nämnde sjukhus (Liljevalch). r> - Antalet detta år revaccineradt nyanvärfdt manskap har, såsom af tab. Litt. Aå inhemtas, utgjort Tab. Litt.ia. 1,275, deraf 863 af arméen och 412 af flottan. Hos 352, eller 30,6 procent, hade reaktion af ympningen följt, nemligen hos 228 eller 22,56 procent åkta skyddskoppor, hvaremot ympningen hos 124 lemnat osäkert resultat och hos 923 hade revaccinationen varit utan all påföljd. Tab. Litt. Zz. Öfningslägret å Ladugårdsgärdet 24 Juni 6 Juli ) Ibland desse aflejo 3, upptagne i dödssumman tab. N:o 21 4), kol. C. 2) Häruti inberäknade vid lägrets slut qvarvarande 262 mindre sjuke, som åtföljt truppen till hemorten. Tab. Litt. Åå. Sammandrag af inkomne rapporter om revaccination af nyanvärfdt manskap vid arméen och flottan, år Sundhets-Coltegii und. berättelse för år

106 98 Året Sjukvården vid arméen och flottan. Läkarepersonal. Fältläkarekontorets utgifter. Tab. Litt. Ää. Omsättningen vid militära läkarebefattningar och ibland pensionärer och stipendiater i fältläkarekorpsen och flottan inhemtas af. tab. Litt. Ää. Under årets lopp hafva fältläkarekorpsens pensionärer och stipendiater, äfvensom stipendiater i flottan, samt tillfälligtvis. antagne extra läkare varit beordrade att längre eller kortare tid bestrida följande läkare- Genom nådigt Bref den 8 April har Kongl. Maj:t anbefallt, att den hitintills, jemlikt nådig föreskrift, obesatta l:sta bataljonsläkaretjehsten vid Jemtlands hästjägarekorps bör tillsättas och genom nådigt Bref den 30 September har station och tjenstgöring för denne läkare blifvit bestämd *). Genom nådigt Bref den 3 Juni har Kongl. Maj:t fastställt modell till hästläkare-kartusch, skotyg samt medicinal- och instrumentalkista, jemte tillhörande medicinal- och instrumental-attiralj samt kasttyg och genom nådigt Bref den 17 Juni anbefallt att medicinal- och instrumental-attiralj för arinéens hästläkare bör anskaffas. För Gotlands nationalbeväring har under året läkarevården blifvit ordnad enligt K. Bref af den 3 Juni (se sid. 71). Tab. Litt. ös. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter detta år för arméens medicinal- och instrumental-attiralj antydas af tab. Litt. öö. ') Jemför sid. 68. Tab. Litt. Ää. Omsättningen vid militära läkarebefattningar samt ibland pensionärer och stipendiater, år Tab. Litt. Öö. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter år ) Frän Kongl. Krigscollegium, for levererade diverse förbrnkningspersedlar under föregående arets vapenöfuingar med indelta arméen och länens beväringsmanskap 1,137,93; för felande inventariepersedlar uti åtskilliga regementens medicinal-attiralj 4,is. 2) Diverse förbrukningspersedlar 91,75; inventarier 6,76; bråckband 747,60;»litet linne 128,99; skrifmaterialier 32,16; ljus åt fältläkarekontoret 50; medikainenter It gränsposteringen vid Grisslehamn 68,85; reparationer 65,81; packlådor 21 ocb diverse 66,88.

107 Året Barnmorskeväsendet. Undervisningsanstalterna. Antal utexaminerade elever Barnmorskeväsendet *) (tabb. N:ris 24-26). Vid undervisningsverken för barnmorskor hafva, på sätt tab. N:o 24 utvisar, 79 elever under året Tab.N.o 24. blifvit utexaminerade och godkända till barnmorskor samt 54 bland dessa jemväl förvärfvat rättighet till instrumenters bruk. Ibland 43 vid undervisningsanstalten i Stockholm iutexaminerade elever erhöllo 6 betyget utmärkt, 15 berömligt och 22 godkändt; och ibland 32, hvilka såsom väl kända för kunskap och färdighet i den egentliga barnmorskekonsten jemte pålitlighet och ett i allo hedrande uppförande, erhållit: undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och häruti undergått förhör, hafva 6 vid afgångsförhöret erhållit belöning af de för sådant ändamål i stat anslagna medel. Ibland 26 vid undervisningsanstalten i Göteborg under året utexaminerade barnmorskeelever, erhöllo 25 betyget berömligt savat 1 godkändt och ibland 22, hvilka erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och deruti undergått förhör, tilldelades åt 1, som i den allmänna barnmorskekonsten erhållit betyget utmärkt, premium i likhet med hvad som skett under närmast föregående år. Ibland 10 vid undervisningsanstalten i Lund utexaminerade barnmorskeelever, erhöllo. 2 betyget berömligt, 3 med beröm godkändt, 1 med nöje godkändt samt i godkändt. Äfven detta år har utrymmet vid barnmorskeskolorna varit otillräckligt att emottaga alla dem, som Tab. Litt. A 1. från olika delar af riket anmält sig att erhålla; undervisning i barnmorskegöroinålen. Afitab. Litt. A 1 inhemtas, att ibland 159 sökande, som under redovisningsåret anmält sig tiluärlingsplats, endast 88 kunnat mottagas, nemligen under första terminen 36 och under den andra 52, hvaremot icke mindre än 71 måst afvisas. I sistnämnde, summa äro dock flere inberäknade, hvilka i anledning af brist på: föreskrifne betyg för inträde vid läroverket, blifvit afvisade. Hvad angår barnmorskornas antal och verksamhet under redovisningsåret, har enligt till Collegium Tab.N:O25. inkornne uppgifter på i riket befintliga examinerade barmriorskor, dessas antal år 1862, uppgått till 1,639; fördelade inom länen så som tab. N:o 25 utvisar.; Vid jemförelse emellan denna tabell, som innefattar uppgifna antalet barnmorskor inom hvarje län för år 1862 och föregående årets tabell, visar sig, att barnmorskornas antal ökats inom 17: län, nemligen med 1 i hvardera af Stockholms och Östergötlands län, med 2 i hvardera af Westerbottens, Wermlands, Elfsborgs, Hallands och Malmöhus län, med 3 i Stora Kopparbergs län, med 4 i hvardera af Jemtlands och Calmar län, med 5 i Gefleborgs län, med 7 i hvardera af Örebro och Westmanlands län, med 9 i hvardera af Göteborgs, Skaraborgs och Christianstads län samt med 10 i Stockholms stad; i hvaremot en minskning i dessas antal *) Referent: Medicinalrådet Carlson. Tab. Litt. A 1. Jemförelse emellan antalet sökande och antagne lärlingar vid undervisningsanstalterna för barnmorskor, år 1862.

108 100 Året Barnmorskeväsendet. Barnmorskornas antal och fördelning i länen. egt rum med 1 i hvardera af Kronobergs och Blekinge län, med 2 i Gotlands län samt ined 4 i Wester- Norrlands län. Inalles har alltså enligt inkomna uppgifter barnmorskornas antal i riket ökats med 71. Ibland hela antalet äro 118 bosatte i Stockholm och 1,521 i rikets öfrige städer och på landsbygden. Af vederbörande läkares afgifna årsberättelser inhemtas för öfrigt uti förevarande hänseende följande: Inom Haparanda distrikt med sina 8 kyrkosocknar finnas endast tvenne barnmorskor, ett alltför otillräckligt antal. En ny barnmorska blef väl under sommaren anställd i Öfver-Torneå, men deremot har en annan, som var stationerad i Karungi, bortflyttat, så att nu finnes endast barnmorska i Neder-Torneå och en 7 mil längre norrut i Öfver-Torneå. I församlingarne norr derom lemnas de arma barnaföderskorna utan hjelp af kunniga biträden, ehuru de svåra tillfälligheter och olyckor vid barnsbörd, som så ofta inträffa, borde kunna förmå kommunerne att bekosta examinerade barnmorskor (Wretholm). Af Neder-Kalix distrikts trenne barnmorskor är den ena sedan ett år och den andra alltsedan nästlidne vår i följd af sjukdom otjenstbar, så att för närvarande ej finnes mer än en examinerad barnmorska att tillgå (Landgren). I Lycksele distrikt finnas barnmorskor i alla socknar, med undantag af Sorsele och Tärna socknar. Sorsele socken är dock betänkt på att skaffa sig barnmorska, såvida frielevsplats kan för henne beredas. För Tärna socken vore af behofvet högeligen påkalladt att barnmorska der funnes, enär denna socken är 12 mil aflägsen från närmaste plats, Stensele, der barnmorska är bosatt (Ångström). 1 hela det vidsträckta Hede pastorat af Wemdalens distrikt finnes ingen barnmorska. Då fråga varit om anställande af en sådan, har förslaget alltid strandat mot obenägenheten hos hemmansegarne i alla de byar, der hon icke skulle komma att få sin station, att bidraga till hennes aflöning. I Lillherrdal har under året en examinerad barnmorska blifvit anställd (Piscator). I Nätra distrikt saknas barnmorska endast i Björna socken (Håkansson). I Hernösands distrikt hafva, med undantag af Hernö kapellförsamling och Tyndcrö annex, alla socknar egen barnmorska, och utom Häggdångers sockens barnmorska, äro de alla examinerade i den instrumentala förlossningskonsten (Hallström). Inom Hudiksvalls distrikt äro några af de största socknarne i saknad af dugliga barnmorskor (Fineman). Inom Mora distrikt hafva alla socknar barnmorska med undantag af Särna och Sofia Magdalena. Särna har dock anslagit lön af 150 R:dr Runt jemte fri bostad, men någon sökande liar ännu ej anmält sig (Blomberg). Af Leksands distrikt har Ore socken sökt mot erbjudna vilkor af 100 R:dr R:mt lön, fri bostad och serskildt arfvode för hvarje förlossning, förskaffa sig egen barnmorska, men icke lyckats att finna sökande. Alils socken har ackord med barnmorskan i Gagnef, enär den ansett sig ej hafva råd att bekosta egen (Lejfler). Inom Fryksdalens distrikt saknar Östmarks socken barnmorska sedan sistledne höst, då dess barnmorska afilyttade (Hedberg). Inom Arvika distrikt hafva två barnmorskor tillkommit (Bergström). Inom Silbodahls distrikt finnes endast inom Ilolmedahls pastorat, omfattande 5 socknar, en i den instrumentala förlossningskonsten examinerad barnmorska antagen (Örtengren). I Trosa distrikt har barnmorskeväsendet under året i så måtto förbättrats, att Westerljungs socken, som, ehuru ganska vidsträckt, under en lång följd af år haft barnmorska gemensamt med Trosa stad, antagit egen barnmorska (Rosborg). Af Uddevalla distrikts 26 socknar hafva endast 16 egen barnmorska (Ahlström). Inom Håby distrikt måste oexarninerade hjelperskor ofta anlitas, i anseende till den vidsträckta verkningskrets, som tillkommer barnmorskorna, hvaraf endast en tinnes för hvarje härad med en befolkning af innevånare (Lundgren). Inom Strömstads distrikt ega blott staden Strömstad, Tanums och Nafverstads socknar examinerade barnmorskor; de öfriga socknarna hafva på sockenstämmorna alltid nekat att anslå lön åt barnmorskor (Ingelson). Inom Alingsås distrikt med en befolkning af öfver 46,000 innevånare, fanns under året endast 1 examinerad barnmorska bosatt på landet, anställd med lön af Skepplanda socken. Prov.-läkaren har utan framgång uppmanat de aftägsnare socknarne att antaga egna barnmorskor (Berggren). I Naums distrikt, som utgöres af 4 hela härader, finnes endast 3 barnmorskor examinerade i den instrumentala förlossningskonsten (Ericsson). Både i Falköpings och Hjo distrikter är barnmorskeväsendet i framåtskridande (Neuman, Tengstrand). I Linköpings distrikt tyckes barnmorskeväsendet

109 År Barnmorskeväsendet. Af barnmorskorna verkställda instrumentalförlossningar. Utgifter för barnmorskeskolorna. 101 småningom komma i bättre skick och förtroendet till barnmorskorna är bestämdt i stigande. Socknarna närmast omkring Linköping äro väl ej benägna att antaga barnmorskor, hvartill förnämligaste orsaken torde vara lättheten att få barnmorska från staden; i de aflägsnare soeknarne finnas mestadels barnmorskor anställda (Wallin). I Söderköping har de sednare åren blott funnits en barnmorska med vidsträckt verkningskrets i landsorten, då flera af kringliggande socknar ej hafva någon antagen barnmorska. Staden har ej heller någon aflönad barnmorska, men nyligen har anslagits lön för en sådan (Scvon). Inom Kisa distrikt, omfattande 10 socknar, finnes endast trenne barnmorskor, hvilka endast Inträdt vid 92 förlossningar af 640 (Åppelberg). I Calmar distrikt har en ny barnmorskeplats inrättats i Å by socken, men är ännu ej tillsatt (Söderbaum). Inom Tjusts distrikt hafva af 16 socknar endast 6 barnmorskor (Hacksell). På ön Öland finnes 10 barnmorskor (Holmberg, Cronstrand). I Jönköpings och Kronobergs län är barnmorskornas antal otillräckligt (Wennberg, Nilsson), men deremot tillräckligt i Christianstads, Malmöhus och Gotlands län. Beträffande i öfrigt barnmorskornas verksamhet och sättet huru dessa i allmänhet fullgjort, sina ålig- Tab.N:o26. ganden, befinnes densamma öfverhufvud af vederbörande läkare från alla delar af riket vara väl vitsordad. Under året hafva berättelser om 227 af barnmorskor verkställda instrwnentalförlossningar till Collegium inkommit, ibland hvilka 210 blifvit verkställda med trubbiga instrumenter och 17 ined skarpa. Tab. N:o 26 angifver närmare förhållandet med de förlösta qvinnornas ålder samt resultatet af förlossningsåtgärden så väl för moder och barn. Ibland 130 förstföderskor hafva 69 varit mer än 30 år gamla. Förlossningstiden har vid 28 af dessa barnsbörder varit mindre än ett dygn och vid 104 mer än två dygn. Barnmorskornas ankomst har inträffat inom första dygnet 85 gånger ocli efter andra dygnet 58 gånger. Uti sin till Collegium om dessa berättelser afgifna redogörelse yttrar barnmorskeläraren Professor Cederschjöld: Att så många instrumentalförlossningar skulle kunna verkställas utan att någon anmärkning dervid vore att göra, är måhända mera än man rimligtvis kan begära. Det torde derföre lända barnmorskorna till beröm, att de läkare, som ega att i första hand granska dessa berättelser, icke ansett sig dervid böra bifoga några anmärkningar af sådan vigt, att de föranledt till någon Serskild åtgärd. Af tab. Litt. B 1 inhemtas huru de till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen på stat upp- Tab. Litt. B'. förda (å tab. N:o 34, kol. 8. 9, 13 och 15 upptagne) anslagssummor blifvit för ändamålet använde. Tab. Litt. B 1. Summarisk öfversigt af till barnbördshusen och barnmorskeundervisningen anslagne medels disposition, år 1862

110 102 Året Skyddskoppympningen. Antal med framgång ympade i hvarje län. Uteblifne vaccinationsjurnaler. Tab. N:o i'/. 5. Skyddskoppympningen *) (tabb. N:ris 27-28). Skyddskoppympningen har under år 1862 blifvit öfver hela riket behörigen verkställd, så att den, endast pä några få ställen, der epidemiska sjukdomar bland barnen lagt hinder i vägen, varit åsidosatt. Vaccinations-jurnalerna hafva likaledes i vanlig ordning inkommit ifrån nästan alla socknar i riket, och tillika med Provincialläkarnes deröfver upprättade summariska rapporter blifvit af Collegium granskade. Häraf visar sig, hvad tab. N:o 27 närmare ådagalägger, att antalet öfver hela riket ympade barn detta år utgjorde 93,749, eller omkring 10,000 mindre än de båda nästföregående åren. En jemförelse emellan procenten vaccinerade barn detta år (tab. N:o 27, kol. 4) och under det föregående (tab. Litt. S 1 uti 1861 års berättelse, sid. 165) inom rikets serskilda län anvisar, att minskningen företrädesvis egt rum uti Gotlands län, nemligen från 86 proc. år 1861 till 55 proc. under detta år, Hallands från 76 till 49 proc, Blekinge från 87 till 65 proc, Stora Kopparbergs från 79 till 58 proc, Norrbottens från 92 till 75 och Wermlands från 83 till 66 proc. samt i mindre mån inom ytterligare 8 eller tillsammans inom 14 län, förnämligast tillhörande Norra och Södra Sverge, hvaremot vaccinations-procenten ökats inom 9 län, förnämligast tillhörande mellersta Sverge, deribland i Skaraborgs län från 67 till 77 proc, Gefleborgs från 72 till 82 proc. Upsala från 72 till 79 samt Malmöhus från 85 till 92 proc. Uti ett län, nemligen Stockholms äfvensom i Stockholms stad, har den varit oförändradt lika, nemligen i länet 76 proc. och i hufvudstaden allenast 45 proc af de födda barnens antal. Denna anmärkningsvärda skillnad uti båda årens vaccinations-resnltater, alla rikets delar utbredda Messlingen flerstädes inskränkt eller förhindrat skyddskoppympningen. beror tvifvelsutan deraf att den till (se ofvan sid. 46) äfvensom till någon del Difterit och Skarlakansfeber Med hänsyn till procenten vaccinerade barn i förhållande till de under året födda, intaga länen sinsemellan detta år följande ordning, nemligen: Häraf inhemtas att någon förbättring uti tillsynen om skyddskoppympningen i hufvudstaden, Collegii derom hos Stadens Styrelse gjorda anmälan, icke ännu kunnat tillvägabringas. oaktadt Endast från följande socknar hafva jurnaler, med eller utan anmäldt förfall, uteblifvit, nemligen i Westerbottens län, några ställen inom Nysätra Provincialläkare-distrikt; i Jemtlands län: från Ratan och 4 mindre socknar; Wester-Norrlands län: från Björna och Gideå; Gefleborgs län: från Högbo socken, der messling hindrat; Ilsbo, der för tillfället vaccinatör saknades, samt Idenor; Wermlands län: från några ställen i Fryksdahls distrikt; Göteborgs och Bohus län: från Qville; Östergötlands län: från Tirserum i Kisa distrikt; Calmar län: från Källa och Löth, der messling säges hafva lagt hinder i vägen; Kronobergs län: från Göteryd, Hvitaby och Berga, i Ljungby distrikt och Sandsjö i Ekeberga distrikt; Christianstads län: från Ullstorp, Cimbrishamns distrikt och Torups socken i Broby distrikt; Malmöhus län: från 4 socknar i Anderslöfs distrikt, der sjukdomar bland barnen hindrat; samt Gotlands län, der jurnaler uteblifvit från 4 socknar. ") Referent: Medicmal-Rådet Sondén.

111 Året Ympningen i Lappland. Revaccination. Vaccindepôternas verksamhet. Vaccinationsbelöningar. 103 Provincialiäkaren i Lycksele distrikt af Westerbottens län har, enligt förordnande af Konungens Befallningshafvande, besökt Asele, Wilhelmina, Dorothea, Fredrika. Öhrträsk, Sorsele och Stensele socknar, för att på stället taga kännedom om skyddskoppympningens handhafvande inom Lappmarkerne och der vidtagit de åtgärder han för befordrande af dess utöfning funnit nödigt. Förhållandet befanns i allmänhet vara detsamma som tillförene, i det, att svårigheten att behörigen upprätthålla skyddskoppympningen, såsom på mera befolkade orter sker, qvarstår, hvaraf ock behofvet af dessa Prov.-läkarens årliga besök synes fullt rättfärdigadt. Revaccinationen har under detta år varit nästan helt och hållet åsidosatt, uppenbarligen i följd deraf att smittkoppor endast sparsamt visat sig. Ibland 943 personer som uppgifves hafva blifvit revaccinerade, tillhörde 409 ensamt Elfsborgs län. Af tab. N:o 28 inhemtas resultaterna af vaccindepöternas verksamhet, nemligen att 3,588 portioner Tab.N:o28. vaccinämne från samtlige depöterna blifvit utdelade, deraf 1,215 eller öfver 33 procent ifrån depöten i Stockholm, samt 921 eller öfver 25 procent, eller i det närmaste i lika förhållande som näst föregående år, då från den förra procenten var 34 och från den sednare depöten 28. Största antalet utlemnades i Maj månad, nemligen 788, dernäst i Juni 739, Juli 639, Augusti 380, April 289 och September 237; minst utdelades i Januari månad, nemligen 24 portioner. De från Sundhets-Collegii vaccinations-kontor utlemnade 1,215 portioner vaccinämne hafva sålunda blifvit, enligt ingående reqvisitioner, mellan de serskilta vaccindepöt-distrikterna i riket fördelade, nemligen: Tab. Litt. C 1 utvisar antalet ympade vid hufvudstadens fyra depöter för hvarje månad; de vid de Tab.Litt. C. öfrige depöterne ympade äro upptagne uti redogörelsen för de serskilta länen. Belöningar för nitisk utöfning af skyddskoppympningen hafva, i enlighet med Collegii underdåniga, af Eders Kongl. Majrt godkände förslag blifvit tilldelade 115 vaccinatörer, nemligen så kallade vaccinationsbestick åt 54, penningar åt 50 till ett belopp af 860 R:dr, samt medaljen att bäras på bröstet åt 11 *). Det genom K. Bref den 15 Juli 1859 bestämda serskilta anslag af 150 R:dr R:mt till understöd för ålderstigne, i behöf- *) Nemligen i Jönköpings län: vacciuatöreti Sven Hjertstrand i Långaryd (medaljen i guld, för 50 års tjensteutöfning); i Stora Kopparbergs län: vacc. A. Lindholm i Fahlun; i Upsala län: P. Collin i Film; i Stockholms län: C. J. Wadström i Öfver-Jerna; i Elfsborgs län: P. Bladh i Alingsås och C. J/". Schevman i Hvalstad; i Kronobergs län: J. D. Elgström i Xöbbeled; i Hallands län: J. A. Wetterquist i Laholm, samt i Christianstads län: 7. P. Bisberg i Örkelljunga socken. Tab. Litt. C 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter, år 1862.

112 104 Året Vaccinationsfondens utgifter. Rättsmedicinska undersökningar. Antal sjelfmord i hvarje län. vande omständigheter stadde, välförtjente vaccinatörer har sålunda blifvit fördeladt mellan nedannämnde, hvilka alla öfver 30 år berömligt och oafbrutet fullgjort sina åligganden och nu blifvit till understöds erhållande anmälde, nemligen: P. Petterson i Urshults socken, Kronobergs län; C. M. Scherman i Hvalstad, Skaraborgs län och N. P. Hyllén i Ljungby, Malmöhus län, till hvardera 40 R:dr, samt till Bengta Boberg i Farhults socken, sistnämnde län, 30 R:dr. Tab. Litt. D 1 Tab. Litt. D 1 innefattar en summarisk redogörelse för de till skyddskoppympningens befrämjande anslagne medlen år Rättsmedicinska undersökningar *) (Tab. N:o 29). Tab. N:o 29. Tab. N:o 29 utgör ett sammandrag af till Collegium från läkarne i riket inkomna embetsberättelser rörande medicolegala förrättningar samt öfversigt af de för samma förrättningar af medicinalfonden utbetalde förskotter. Deraf inhemtas, att hela antalet dylika förrättningar under år 1862 utgjorde 715, deraf 678 (kol. 44) undersökningar å lik, 29 undersökningar å lefvande personer (kol. 49), samt 8 undersökningar af lemningar efter döde (kol ). Antalet undersökningar å lik är alltså i det närmaste öfverensstämmande med årliga medeltalet 674 **) för decenniet och öfverstiger näst föregående årets antal med 68. Vid jemförelse emellan åren 1861 och 1862 visar sig i de serskilta länen att antalet liköppningar tilltagit i 15 län med tillsammans 138, hvaremot det aftagit med 70 uti 8 län, samt var lika båda åren i tvenne. Tillökning har egt rum i Hallands län med 27, i Kronobergs med 23, i Stockholms och Elfsborgs, hvardera med 12, i Upsala, Södermanlands och Jönköpings, hvardera med 10, i Jemtlands och Wermlands, hvardera 7, i Gotlands med 6, i Norrbottens med 4, i Skaraborgs och Blekinge, hvardera med 3, i Gefleborgs och Stora Kopparbergs, hvardera med 2; minskning deremot i Stockholms stad med 37, i Göteborgs och Bohus län, Östergötlands, Calmar och Malmöhus län, hvardera med 7, i Westerbottens och Westmanlands, hvardera med 2, samt i Örebro län med 1. I Wester-Norrlands och Christianstads län var antalet för begge åren lika. De å samma tabell i kol. 9 redovisade sjelfmorden utgöra ett. antal af 195, öfverstigande alltså motsvarande dödsfall under nästföregående år med 19. Då emellertid kändt är, att icke alla sjelfmördare blifva föremål för rättsmedicinsk undersökning, har Collegium från Statistiska Centralbyrån inhemtadt uppgift härom, hvaraf befinnes att antalet sjelfmord år 1862 uppgått till 284. Vid jemförelse af sjelfmordens antal inom de serskilta länen, befinnes deras antal hafva ökats inom 13 län med 49 och minskats inom 9 län ined 30; tillökning har nemligen egt rum i Kronobergs län med 8, ") Eeferent: Medicinalrådet Sondén. ") Jfr förra årets Berättelse tab. N:o 10, kol. 49. Tab. Litt. D 1. Summarisk redogörelse för vaccinationsfondens utgifter, år ') For Srtt Beloppet af innevarande års belöningar, SCI) R:i]r, kan furst i nästa års räkenskaper upptutras, såsom utgifiie år 1802; jemfcir 1801 års Berättelse sid. 1GS, noten *).

113 Året Rättsmedicinska undersökningar. Antal sjelfmord i hvarje län och i Stockholms stad. 105 i Södermanlands, Hallands och Christianstads, hvardera med 7, Upsala, Stockholms, Elfsborgs, Skaraborgs och Gotlands, hvardera med 3, Jemtlands ined 2 samt Jönköpings, Örebro och Blekinge, hvardera med 1; minskning förekom deremot i Malmöhus län med 9, i Calmar med 5, i Gefleborgs med 4, i Stora Kopparbergs och Östergötlands, hvardera med 3, i Wester-Norrlands samt Göteborgs och Bohus, hvardera med 2, i Westerbottens och Westmanlands, hvardera med 1. I Norrbottens och Wermlands län samt i Stockholms stad var antalet lika med nästföregående år. Ibland ofvannämnde 195 sjelfmördade tillhörde 144 man- och 51 qvin-kön, eller i ungefär samma förhållande som de tvenne nästföregående åren, eller som 3 till 1. Med hänsyn till årstiden, då sjelfmorden begingos, komma 98 eller 50,2 procent på sommarhalfåret och 97 eller 49,7 procent på vinterhalfåret; hvadan förhållandet väger temligen lika, så att skillnaden de båda årstiderna emellan är blott något mindre märkbar än under de nästföregående åren. Under årets serskilta månader förekommo sjelfmorden sålunda: I afseende på sjelfinördarnes civilstånd, hafva derom upplysningar endast ingått för 159 personer, Tab. Litt. E 1. rörande deras lefnadsålder endast för 131 och beträffande bevekelsegriinderna endast för 155. I afseende på lefnadsyrken, är fulla antalet bestämdt, för så vidt de kunnat subsummeras under de i tab. Litt. E 1 uppställde rubriker. Hvad åter dödssättet beträffar, så inhemtas af förenämnde åberopade tab. X:o 29 att antalet af dem som med skjutvapen afhändt sig lifvet uppgår till 7,1 proc, med skärande eller stickande verktyg 11,7 proc, genom dränkning 26,G proc, genom hängning eller strypning 38,4 proc, genom förgiftning 14,8 proc, samt antagligen genom fosterfördrifvande medel, 2 personer eller 1 proc af hela antalet sjelfmördare. Hvad serskildt angår Stockholms stad, voro enligt Andre Stadsläkaren D:r Blachets härom ingifne TAB. Litt. F 1. rapport, på sätt tab. Litt. F 1 utvisar, sjelfinördarnes antal härstädes 26 eller 6 mindre än år Af dessa sjelfmördare tillhörde 23 man-, 3 qvinkön, således ungefär samma förhållande som år 1861; deraf hafva 11,5 Tab. Litt. E 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden i riket, år a) angående sjelfmördares civilstånd och lefnadsålder. b) angående sjelfmördares lefnadsyrken och föranledande orsakerna till sjelfmorden. Sundheti-Collegii und. berättelse för är

114 106 Året Rättsmedicinska undersökningar. Olyckshändelser. Barnamord. Af medicinalfonden förskjutne kostnader. procent afdagatagit sig med skjutvapen, 15,3 proc. med skärande verktyg, 42,3 proc. genom hängning och 30,7 proc. genom drunkning. Häraf förekommo i Januari och Mars månader 1, i Juni, Augusti, September, November och December 2, i April och Oktober 3, samt i Maj och Juli månad 4. I afseende på civilstånd voro 16 män och 1 qvinna ogifte, G män och 3 qvinnor gifte; i afseende på ålder, 3 emellan år, 20 emellan och 3 emellan år; i afseende på lefnadsyrken tillhörde 3 ståndspersonsklassen, 1 handels-, 11 handtverks-, 3 tjenstehjons-, 6 arbetsklassen, en sjöman och en af okändt yrke. Antagliga bevekelsegrunder voro: missbruk af starka drycker 12, begångna brott 3, ekonomiskt grubbel 8, sinnessjukdom 3. Dödsfall genom annor persons vållande voro, enl. tab. N:o 29, kol. 18, 77 eller 8 mindre än år 1861, deraf 49 män, 7 qvinnor, 3 män genom skottskador, 3 män, 1 qvinna genom drunkning, 4 män, 4 qvinnor genom förgiftning, genom svält eller vanvård 2 qvinnor, qvacksalfveri 2 män, 1 qvinna, samt genom oskickligt förlossningsbiträde 1 qvinna. Dödsfall af olyckshändelser, kol. 28, äro 163 anmälda, nemligen 33 genom yttre skador, 63 genom drunkning, 5 genom qväfning, 3 genom kolos, 30 genom förfrysning, 8 genom förbränning, 17 genom förgiftning, 4 genom svår barnsbörd. Hastiga dödsfall genom missbruk af starka drycker voro 35. Ar 1861 voro de 34. Bland undersökningarna rörande barnamord angingo 11 dödsfall af yttre våld, 28 genom qväfning, 5 genom dränkning, bristande omvårdnad 13, samt på okändt sätt 8. Af medicinalfonden förskjutne kostnader (kol. 53) för rättsmedicinska undersökningar år 1862, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 15,111 R:dr 28 öre, öfverstiger med 1,046 R:dr 10 öre motsvarande utgift år Derest hela förskottssumman fördelas mellan antalet likbesigtningar, så utgör kostnaden för hvarje sådan i medeltal under året 22 R:dr 28 öre. Då från hela förskottsumman afgår infiutne ersättningar, enligt tab- Litt. S uppgående till 4,720 R:dr 5 öre, blifver verkliga kostnaden för dessa förrättningar allenast 10,391 R:dr 23 öre. Tab.Litt.G 1. Antalet remitterade mål*) som från vederbörande domstolar till Sundhets-Collegium inkommit för afgifvande af utlåtande i medicolegala frågor, hafva, på sätt tab. Litt. G 1 närmare anvisar, detta år uppgått *) Referent: Medicinalrådet Wistrand. Tab. Litt. F 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen, år 1862.

115 Året Apoteksväsendet. Undervisningen. Apotekens antal. Visitationer. 107 till ett antal af 44. Ibland dessa hafva 9 inkommit från Hofrätternc, 24 frän Iläradsrätterne, 7 frän J\ädstufvurätterne samt 4 frän Serafimer-Ordensgillet; hvartill sluteligen kommer 2:ne i fråga om fallandesot hos person som åstundat träda i äktenskap, enligt K. Förordn. 1756, från vederbörande pastorer till Collegii pröfning hänskjutne mål. Ibland domstolsremisserna angingo 9 utredandet, af dödande misshandel, 5 barnamord, 1 förgiftning, 1 vållande till annans död genom qvacksalveri, 24 för brott tilltalade personers sinnesbeskaffenhet, 3 tvistig härkomst och 1 helsotillstånd hos ena makan i anledning af yrkad giftoskillnad. 7. Apoteksväsendet*) (tab. N:o 30). Beträffande den farmaceutiska undervisningen, inhemtas af tab. Litt. II 1 att, bland 191 å rikets Tab. utt. n\ samtelige apotek tjenstgörande elever, 41 efter genomgången lärotid aflagt den första examen och blifvit af Collegium för farmacie studiosi förklarade. Ibland 5G vid Farmaceutiska institutet inskrifnc studerande blefvo 29 under läseåret nyinskrifne. 2G begagnade undervisningen båda terminerna, 21 endast höstterminen och 6 endast vårterminen. Trenne uteblefvo alldeles. En af lärjungarne var utländing (från Finland). Efter afslutade studier hafva 19 af institutets lilrjungar inför Collegium aflagt provisors- och apotekareexamen samt tjensteed och erhållit diplom såsom edsvurne provisorer. I afseende på apotekens antal och tillstånd, ar att anmärka, att sedan 2 nästföregående år beviljade Tab. N:O 30. nya apoteksanläggningar i Råneå och Trollhättan nu blifvit fullbordade och behörigen afsynade, antalet apotek i riket, hvilket år 18G1 utgjorde 165, nu ökats till 167. Tab. N:o 30 innefattar en öfversigt af bcfmtlige apoteks antal och natur inom hvarje län. De årliga apotcksvisitationcma hafva i behörig ordning blifvit verkställde, så att, endast 7 apotek förblifvit ovisiterade, nemligen Luleå, Neder-Kalix, Nyköping, Oscarshamn, Wrigsta, Hvetlanda och Wernamo, hvil- *) Referent: Medicinalrådet Sondén. Tab. Litt. G 1. Till Sundhets-Collegium för afgifvande af rättsmedicinskt utlåtande remitterade mål, år Tab. Litt. H. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen år 1862.

116 108 Året Apoteksväsendet. Inspektioner. Vid visitationer gjorda anmärkningar. ket sistnämnde förhållande berodt derpå att Provincialläkarebefattningarne i dessa orter varit vakanta, eller annat anmält hinder egt rum. Härförutom hafva, med stöd af Kongl. Br. den 30 Maj 1855, uppå Collegii förordnande, inspektioner blifvit af Prof. N. J. Berlin verkställde å apoteken i Luleå, Piteå, Umeå, Skellefteå, Nysätra, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik, Hernösand, Östersund, Göta Lejon och Tre Kronor i Carlskrona, Carlshamn, Sölvesborg, Ronneby, Calmar, Westervik, Oscarshamn, Borgholm, Skogsby, Mönsterås, Högsby, Halmstad, Laholm, Falkenberg, Warberg, Kungsbacka, Engelholm, Båstad, Aby, Christianstad, Broby och Hörby, eller tillsammans 33 apotek. Härvid befunnos 10 apotek i bästa och fullgodt skick, 8 i godt och försvarligt eller betydligt förbättradt skick. Vid 12 förekommo mer eller mindre anmärkningar, af ringare betydenhet vid 3, af större vid 9, med anledning hvaraf Collegium låtit anbefalla nödiga rättelser, hvilka enligt Provincialläkarnes sednare derom afgifne rapporter blifvit verkställde. Af till Collegium inkomne visitationsprotokoller inhemtas hufvudsakligen följande: Åtta apotek, nemligen Lejonet i Gefle, Strengnäs, Alingsås, Mönsterås, Trelleborgs, Mariefreds samt Engeln och Gripen i Stockholm, hafva öfvergätt till nya egare, hvarjemte den i slutet af förra året utnämnde apotekaren å Oroust tillträdt detta apotek. Två apotek i hufvudstaden, Hjorten och Ugglan, samt 8 i landsorten, nemligen Luleå, Umeå, Lycksele, Christinehamns, Enköpings, Linköpings, Lejonet i Norrköping och Oscarshamns, förvaltas genom föreståndare liksom ock alla filialapoteken; varande samtlige föreståndarne vid filialapoteken behörigen examinerade provisorer, förutom vid Thorshälla och Daga, hvilka, båda farmacie studiosi, hafva Collegii förordnande att under serskilt tillsyn af vederbörlig läkare apoteken förestå. Medhjelparepersonalen å samtlige apoteken i riket utgjorde: i Stockholm 15 provisorer, 20 studiosi, 34 elever, i landsorten 56» 105» 157» Summa 71 provisorer, 125 studiosi, 191 elever; tillsammans 387; ändock inga biträden finnas å 25 apotek, deribland å följande 12 starnapotek, nemligen Råneå, Lycksele, Undersåkers, Wemdalen, Carlskoga, Waxholm, Östhammar, Trosa, Håby, Trollhättan, Hofva och Slite. Författningssamlingen har i allmänhet befunnits fullständigt tillvaratagen och behörigen förvarad. Binäring idkas alldeles ingen å 55 apotek och, om odling för eget behof af medicinalväxter samt beredning af helso- och luktvatten icke betraktas såsom egentlig binäring, är dessas antal vida större, enär 32 apotek angifvas bereda luktvatten och 20 mineralvatten, så torde rätteligen omkring 100 apotek kunna sägas icke befatta sig med någon binäring. Droghandel idkas af 10; odling af medicinalväxter, i mer eller mindre betydande skala af 9; destillationsrörelse af 5; beredning af teckniska preparater af 20; landthandel, ofta blott med någon Serskild vara, såsom böcker, frö, krut o. s. v. af 16. Förbättringar å apotekslokalerna hafva blifvit verkställda: vid Nysätra och Waldemarsvik, der helt och hållet nybyggda lokaler tillkommit, äfvensom Markattan i Stockholm, hvilket från inre staden blifvit förflyttadt till öfre delen af norrmalm; å Ugglan i Stockholm, Norrtelge, Sköfde, Luleå, Örnsköldsvik, Sollefteå, Torp, Leksand, Daga, Kronan i Göteborg, Jönköping, Grenna, Fahlköping, Kungsbacka, Sölvesborg, Ystad, Båstad m. fl., der mer eller mindre betydande reparationer hafva egt rum; hvarförutom nya ståndkärl, vigter och vägar, samt andra instrumenter, kärl och redskap å flere apotek blifvit anskaffade. Nytt laboratorium har uppförts vid Nysätra, Norberg och Eskilstuna och är under inredning å Enhörningen i Göteborg, Svenljunga, Borgholm och Ljungby. Betydligare reparationer eller förbättringar i inredning, instrumenter och apparater äro verkställde å Korpen och Markattan i Stockholm, Jerfsö, Leksands, Carlstads, Bäfvern i Westerås, Sala, Uddevalla, Trelleborg, Piteå, Luleå, Umeå m. fl. I afseende på förvaringsrummen, har förekommit: att materialkammare blifvit nyinredd å apoteken Ugglan och Markattan i Stockholm, samt i Waldemarsvik, Ystad och Filipstad; ny tinkturkammare tillkommit å 3 Kronor i Carlskrona; ny gräsvind å Waldemarsviks och Brösarps, samt Piteå; ny källare vid Örebro och Ystads apotek. Mindre förändringar uti inredning af lådfack, hyllor, bingar, nya förvaringskärl af bleck, porslin, stengods, glas m. m. på flera ställen. Priset å blodiglar, hvilkas å samtlige apoteken befintlige antal utgjorde 69,000, deraf 16,000

117 Året Apoteksväsendet. Arsenikhandeln. Nya apotek. 109 tillhörde Stockholms apotek, var högst i Nysätra, Filipstad, Eskilstuna, Thorshälla och Sköfde, nemligen 67 öre, Lycksele, Carlstad m. fl. Wermländska städer, Elfsborgs och Skaraborgs län 75 öre, samt AYemdalens 1 Riksdaler stycket. Lägsta priset, 25 öre, förekom i Calmar, Wexiö och Gotlands län. Vid 35 npotek, i de Skånska städerna, samt några i Hallands, Blekinge och Östergötlands län, var priset hela året om öre; å alla de öfriga under sommarmånaderna och under vinsermånaderna 50 öre stycket. Beträffande handeln med arsenik, inhemtas af samma protokoller, att arseniksyrligheten å rikets samtlige apotek utgjorde: De största under året inköpta qvantiteter voro skålpund, reqvirerade af apoteket Svan i Stockholm och 372 skålpund af apoteket Gripen. De största qvarliggande qvantiteter funnos i Sala 400 skalp., å Lejonet i Gefle 149, å Carlstads 131, a Uplands Vapen i Upsala 131, Lejonet i Norrköping 275, Laholm 84, Östhammar 65 och Norrtelge 48 skålpund. Största utleumade portionen arsenik var ofvanbeinälte 3,970 skalp, från apoteket Svan i Stockholm till Reymyre glasbruk. Mot läkemedlens beskaffenhet hafva inga väsendtligare anmärkningar egt rum; men de mindre betydande, som der och hvar af resp. visitatorer blifvit anmärkte och från Collegii sida påkallat erinringar, hafva beredvilligt och skyndsamt blifvit på behörigt sätt iakttagnc. Beträffande tillkomne nya apotek och stadfästelseprivilegier, så har i sammanhang med Eders Maj:ts nådiga beslut om den civila sjukvårdens ordnande följande nya apoteksanläggningar blifvit beviljade, nemligen: d. 10 Januari för Gisslaved i Jönköpings län; d. 17 s. in. för Sofholms i Stockholms län; d. 7 Februari för Hessleholm i Christianstads län; d. 15 Mars för Ödeshög i Östergötlands län; d. 13 Juni för Skene i Elfsborgs län; d. 11 Juli för Boo i Örebro län och d. 31 Oktober för Wåhla härad i Westmanland; hvarförutom ett nytt apotek likaledes blifvit beviljadt d. 25 April för staden Nyköping. Vid apoteket i Boo är fästadt det vilkor att innehafvaren skall, sedan provincialläkare blifvit för denna del af länet anställd, Hytta apoteket till närmaste grannskapet af den blifvande provincialläkarestationen. Sedan innehafvaren af apoteket i Wisby blifvit dömd sitt privilegium förlustig, har Kongl. Maj:t genom nåd. resolution d. 28 Mars medgifvit att det sålunda ledigblifna privilegiet finge till ansökning kungöras, hvarefter detsamma blifvit personelt tilldeladt en ibland sökande. Uppå derom gjord ansökan har anliiggaren af det under Fahlun lydande filialapoteket i Leksand genom K. Resol. d. 25 April undfått nåd. tillstånd att till erhållande af personelt privilegium i Leksand såsom sjelfständigt apotek, föreslå den behörigt examinerade provisor med hvilken han kunnat träffa öfverenskommelse om filialapotekets inlösning. Genom nåd. resolution d. 2 Maj har ock Kongl. Maj:t bifallit apotekarens i Sundsvall underd. ansökan om befrielse från skyldigheten att vid provincialläkarestationen i Torp hålla filialapotek och förordnat att sjelfständigt apotek med personelt privilegium inom Torps distrikt skall anläggas. Tab. Litt. I 1 innefattar en öfversigt af förhållandet emellan under året beviljade apotek och Tab. un. V. Tab. Litt. I 1. Jemförelse emellan antalet beviljade apotek och läkaredistrikter, år ') Boo, Wahla, Sotholm, Nyköping, Marks, Ödeshög,..Gisslaved, Hessleholm. J J Norberg, Sotholm, Stora Malm, Mölndal, Marks^ Ödeskog, Gisslaved, Falkenberg, Hcsselholm, Klippan.

118 110 Året Apoteksväsendet. Stadfästade apoteksöfverlåtelser. Priset å apoteksprivilegier. lftkaredistrikter. Genom nåd. resolution d. 9 Maj har Kongl. Maj:t i nådeväg medgifvit apotekaren Henschen i Stockholm att från S:t Nikolai till öfre delen af Adolf Fredriks församling förflytta apoteket Markattan, med förklaring att det för framtiden bör der förblifva. Deremot har Kongl. Maj:t d. 30 Maj förklarat sig icke hafva funnit skäl bifalla Pharrn. studiosi P. Johannis underd, ansökan att i sockenapoteket i Nybro socken, Calmar län, erhålla nåd. privilegium med rättighet att till kompetent person få detsamma försälja; äfvensom genom serskilda nådiga l-esolutioner d. 31 Januari och 16 Maj afslagit Apotekaren Ljungbergs underd, ansökan om Torpa apoteks flyttande till Boxholms bruk och Apotekaren Hamnströms begäran att förflytta apoteket i Broby till Hessleholrn. Personlig besittningsrätt till redan beslutade apoteksanläggningar har Kongl. Maj:t genom utfärdade nådiga privilegier meddelat, d. 24 Januari åt Jacob Widgren å apoteket i Råneå; d. 21 Februari åt J. G. Björklund å Trollhättan; d. 7 Juli åt O.A.Ljungberg vid Boxholm; d. 24 Oktober åt C. J. Marelius i Wisby; d. 14 November åt G. Hedman i Mora; d. 21 November åt M. Wetterberg å Torp och s.d. för J.Nyqvist å Nyköpings samt d. 5 December åt A. R. Högdahl å apoteket i Anderslöf. Tab. Litt. K 1. Stadfästelse ä besittningsrätten till öfverlätne apoteksprivilegier har uppå Collegii underd, anmälan under året blifvit, genom serskilda nådiga resolutioner, meddelad 8 nya innehafvare af apotek, nemligen d. 17 Januari för A. E. Lindström å apoteket Lejonet i Gefle; d. 14 Februari för R. S. Smith å Trelleborgs; d. 13 Mars för A. N. Boberg å Engeln i Stockholm; d. 11 Juli för Bruno v. Rothstein å Mariefreds; d. 24 Juli för E. G. Åman å Gripen i Stockholm; d. 21 November för G. B. Andersson å Mönsterås; d. 12 December åt C. F. Nordberg å Strengnäs och cl. 30 December för L. Svangren å apoteket i Alingsås. Tab. Litt. K 1 innefattar en allmän öfversigt af de här omförmälde, under året timade förändringar i apoteksväsendet. Tab. Litt. L 1. Så vidt upplysning kunnat hemtas af till Collegium inkomne handlingar angående öfverlåtelser af apoteksprivilegier, hafva priserne å under året försålde apotek vexlat på sätt tab. Litt. L 1 närmare anvisar, från Tab. Litt. K 1. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd år ') AVisby. 2 ) Torp. 3) K?, e 3 ccll Trollhättan. 4 ) Afgår AVisby. 5 ) Lycksele, Rama, UiulersSkcr, AVemdaltn, Torp, Gcfle, Carlskcga, Atorp, Trosa, AVingSlccr, Oroust, Häby, Carl Johan, Trollhättan, Svcnljnrga, X.-mm, CarLborg, Hofva, Motala, Torpa, Ekcbeiga, Broby, Bib.-arp, Åbv. Lund, llörbv^ AVisby och Slite. '') Xeder-Knlii, Xytätra, Jerfsö, Bollnäs. Leksand, Suiiuc, Strömsliolni, Rämnas, Daga, Sttnsiö, Thor^hälln, Åtvid, AVal<]e'marsvik, Linspäng, (Gamlcbv-) Öfvemmi, AYrigsta, Höganäs, T ) Drottningholm, Xvbro. p ) AVisby och Torp. s l Kanta, Boxholm, Trollhättan, Mora. Anderslöf, Nyköping. '"1 Gefle, Trelleborg,.St. Engelu, St. Gripen, Mariefred, Mönsterås, Stréiignäs. Alingsås.' ") Ljusnarsberg, Bojholm, Heir.se, ÖlYer-Lukä, Näs, Anderslöf,'Skog, Alfia, Dalby, Mora. n ) Gisslaved, Sotholm, Hesslehohn, Ödesliög, Marks, AVahla,.vkopini, Boo. Tab. Litt. L 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier, år 1862.

119 Året Apoteksväsendet. Medicinaltaxan. Granskade räkningar. Veterinärväsendet ,000 till 70,000 R:dr. De upptagna siffrorna innefatta dock merendels, förutom priset å det öfverlåtna privilegiet, jemväl lösen för apotekskärl och instrumenter samt i somliga fall äfven varulagret. Den årliga granskningen af medicinal-taxan har hehörigen blifvit verkställd, dervid 24 droger befunnits hafva sedan sista årsrevisionen stigit och 37 fallit 121/2 procent i pris, hvadan dessa drogers, jemte alla deraf beredda sammansatta läkemedels pris, enligt författningarnas föreskrifter, måst omräknas; och, sedan Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 26 September så väl härtill lemnat nådigt tillstånd, som ock till den omräknade taxans kungörande till allmän efterrättelse, har Collegium låtit samma omtaxering verkställa, samt då, under pågående taxe-revision några drogers pris, till följe af krigsoroligheterna i Norra Amerika, visat sig vara i fortfarande ständigt stigande, har Collegium, efter dertill den 24 Okt. erhållet bemyndigande, efter sednast tillgänglige priskuranter samma droger omtaxerat och under den 26 November utfärdat Kungörelse om den sålunda stadfästade, för nästkommande år gällande medicinal-taxan. Antalet af till Collegii granskning inkomne medikamentsräkningar utgjorde 973 ined ett bruttobelopp af 135,375 R:dr 44 öre. Anmärkningsposternas antal utgjorde 337 och de anmärkta öfvertaxeringarnas sammanlagda belopp 302 R:dr 44 öre. 8. Veterinärväsendet *) (Tabb. N:ris 31 32). Beträffande undervisningen, så har, enligt till Collegium inkommen berättelse om undervisningen vid Veterinärinrättningen i Stockholm, djurläkareelevernas antal vid årets början uppgått till 27 och under året 5 antagits, så att hela antalet elever utgjort 32. Härförutom hafva 9 artillerister och 5 hofslagaregesäller genomgått en kurs i hofbeslagskonsten, så att inalles 46 personer åtnjutit undervisning vid inrättningen. Under året hafva 8 elever, efter undergången examen afgått såsom utexaminerade djurläkare. Af hofslagerielever hafva efter slutad kurs 7 afgått och 7 qvarvoro vid årets slut. Af tab. Litt. M 1, som utvisar inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt under detta år in- Tab. Litt.M 1. herntas, att å inrättningens sjukstallar qvarstodo från förra året 16 och intogos under året 684, hvarförutom å polikliniken anmäldes 1,650, så att hela antalet vårdade eller besigtigade djur uppgår till 2,350. Antalet utom inrättningen af dess lärare eller elever vårdade eller besigtigade djur uppgår till 1,660. De sjukdomar, som härvid förnämligast bemärktes, voro, enligt hvad tab. Litt. Q 1 utvisar: hos hästar kolikartade sjukdoms- *) Referent: Medicinalrådet Carlson. Tab. Litt. M 1. Å veterinärinrättningen i Stockholm vårdade eller besigtigade sjuke husdjur, år 1862.

120 112 Året Veterinärväsendet. Undervisningen. Veterinärinrättningarne. Djurläkarnes verksamhet. Husdjursskötseln. former, nemligen 406 fall, utaf hvilka 36 dött, utgörande en förlust af 84/5 procent, katarrhalfeber och qvarka 57 fall och mugg 31 fall, samt bland hundar valpsjuka 117 och skabb hos 25. Af vattuskräck har intet fall förekommit (Kinberg). Af årsberättelsen från Veterinärinrättningen i Skara inhemtas, att vid detta läroverk under året vistats 27 lärjungar, af hvilka 17 varit veterinärelever, 9 för att bildas till smeder och hofslagare samt 2, hvilka någon tid åtnjutit privat undervisning, för att egna sig åt landtbruk. Ibland djurläkareeleverne hafva 7 åtnjutit understöd af Hernqvistska donationen samt 5 af statsmedel, hvarjemte till 11 utdelats af inrättningens, genom serskilda donationer tillkomna premiefond, så att i penningeunderstöd sammanlagdt utdelats 1,232 R:dr 4 öre R:mt. Ibland eleverna hafva under året afgått 2 för val af annat vita) genus, 2 hofslagareelever, såsom gesäller utlärde, samt 2:ne landtbrukselever, så att vid årets slut qvarvoro 23 elever. Tab. Litt. N 1. Af tab. Litt. N 1, som antyder inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt, inhemtas, att å inrättningens sjukstallar voro från år 1861 qvarstående 11 och intogos under året 254, hvarförutom å polikliniken anmäldes 847, så att hela antalet vårdade eller besigtigade djur uppgår till 1,112. De härvid förnämligast förekommande sjukdomarne voro, enligt tab. Litt. Q 1 : hos hästar qvarka 10 sj., mugg 18 sj., bindhinneinflammation 45 sj., kolik 34 sj.; hos nötkreatur har endast anmärkts några fall af klöfsjuka, men den under förra året förekommande blodstallningen har detta år ej anmärkts. Något fall af mjeltbrand, som förut nästan årligen uppträdt såsom farsot, har icke heller förekommit. Vid inrättningens smedja hafva under året blifvit underlagde normalheslag 4,748, sjukbeslag 356, eller tillsammans hofbeslag (Forsell). Tab. N:o 31. Hvad angår djurläkarnes antal och verksamhet under detta år, så har, enligt till Collegium inkomne uppgifter om i riket befintlige djurläkare, desses antal år 1862, såsom tab. N:o 31 närmare anvisar, uppgått till 155, deribland 24 äro Länsdjurläkare, 94 af kommuner eller enskilde anställde Djurläkare, hvartill kommer 37 Hästläkare vid regementer och korpser som icke med innehafvunde tjenst förena någon af förutnämnde befattningar. Till Collegium hafva årsberättelser, upprättade enligt Cirkuläret d. 26 Sept. 1859, från 53 djurläkare inkommit. Af dessa inhemtas beträffande husdjursskötseln och lokala pä hehotillståndet hos husdjuren inverkande förhållanden hufvudsakligen följande: Norrbottens län. Inom Neder- och Öfver-Torneå samt Neder- och Öfver-Kalix socknar har gräsmasken förorsakat stor skada på så väl naturliga som artificiella ängar, livarföre jordbrukaren måst nedslagta $:del af sina nötkreatur. Äfven af äldre och mindre goda hästar, som i vanliga år underhållas, hafva nu inånga i anseende till den knappa höfångsten blifvit dödade. För att nu hafva en för behofvet någorlunda motsvarande afkastning af det mindre kreatursantalet, har en näringsrikare och bättre skötsel måst vidtagas; i hvilket förstnämnde hänseende ett rikligt bidrag till kreaturens utfordring funnits att tillgå uti den mängd korn, Tab. Litt. N 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade eller besigtigade sjuke husdjur, år 1862.

121 Året Veterinärväsendet. Husdjursskötseln i Wester-Norrlands m. fl. län. 113 som dels icke blifvit fullt moget, dels af frost skadadt och ej till bröd kunnat användas. Häraf torde kunna förklaras att genom kreaturens mindre antal och bättre vård, sjukligheten under de sista 4 månaderna varit nästan ingen. På Afva landtbruksskola inom Neder-Luleå socken har en större ladugård blifvit uppförd, hvilken är ljus och beqvämt inredd för 60 kor. Af flere ståndspersoner hafva äfven flera större ladugårdar blifvit uppförda, hvilka äro ljusa och ändamålsenligt inredda. Äfven bland allmogen börjar ett större intresse visa sig för samma ändamål (J. O. Jacobson). Wester-Norrlands län. Husdjursskötseln står visserligen ännu i allmänhet på vida lägre ståndpunkt, än som borde vara fallet, men flera jordbrukare, synnerligast kring städerna, hafva dock börjat en rationellare hushållning och egna sina ladugårdar mera omsorg, så att en småningom framåtskridande förbättring härutinnan synbarligen är förhanden. Såsom ett godt tidens tecken i denna väg är också, att numera icke är så sällsynt att få se gräs- och hafreodling idkas äfven af allmogen. I de från städerna mera aflägsna och i fjelltrakterna belägna socknar fortfar dock ännu det så kallade svältsystemet att vara rådande, synnerligast för hornboskapen. Följderna häraf äro också vanligen följande: svår, ibland förtidig förlossning, trög och sen afgång af efterbörden; under vintern ringa mjölkafkastning, kornas benägenhet, i följd af kraftlöshet, att ofta ligga, och, då icke strö under dem begagnas, sårnader på låren och benen, till hvilka sistnämnde åkommor de stygga osynliga odjuren "Baran" och "Wittran" få skulden. Korna släppas aldrig ut på hela den tid af åtta månader, som de vinterfordras. Allmogen brukar aldrig ryckta sina kor, utan anser detta som onödig tidspillan. Boskapen är i allmänhet småväxt, men mjölkgifvande. Det finnas icke så få af dem som nyburna, mjölka 4 å 5, ja ända till 6 kannor om dagen. För bildande af stam till ett holländeri vid länets landtbruksskola, inköptes för tvenne år sedan en tjur och tvenne drägtiga qvigor af Ayshirerace, hvilka nu hafva fyra afkomlingar och af enskild person har inköpts tvenne kor af Ostfriesisk race, hvilka såsom nyburna skola mjölka 8 å 10 kannor hvardera om dagen. Dessa måste, i brist på här å orten lämpligt bete, stallfordras året om. Hvad ladugårdsbyggnaderna vidkomma, så är det en stor tillfredsställelse att under resor i länet få erfara, hurusom sådana byggnader göras rymliga och ljusa. Till boskapsskötselns förbättrande har Hushållningssällskapet anställt en mejerska för länet. Hästarnes utfordring är så tillvida bättre jemförd med boskapens, att åt dem den bästa hösorten utväljes. De äro också i allmänhet i nedre delen af länet vid godt hull. Deremot i fjelltrakterna, der starrhö utgör hufvudfodret och der hästarne dagligen användas i timmerkörning, äro de magra. Springormen frodas också vanligen i dessa trakter. Med stallbyggnaderna visar sig samma fördelaktiga resultat, som hvad nämndt är om ladugårdsbyggnaderna. De afkomlingar, som fallit efter de år 1856 införskaffade Norrska hingstarna äro, synnerligast såsom dragare, af utmärkt beskaffenhet (Joh. Andersson). Stora Kopparbergs län. Hedemora distrikt: Helsotillståndet bland husdjuren inom distriktet har under det förflutna året varit synnerligen godt, hvartill orsaken i första rummet torde vara att söka i den så väl i qvantitatift som qvalitatift hänseende goda skörd, som erhölls förlidet år inom södra delen af länet. Beträffande husdjursskötseln, återstår visserligen ännu mycket att önska, isynnerhet hvad nötkreaturen angå, dock synes äfven hos allmogen hafva vaknat håg för en omsorgsfullare vård af deras husdjur. Såsom bevis härpå kan anföras, att de flesta bönder som "bygga till nyes", uppföra stora och ändamålsenligt inredda stallar och ladugårdar. Hvad som i icke obetydlig grad bidrager att hos allmogen upplifva hågen till en ändamålsenligare ladugårdsskötsel är, att från de flesta härvarande bruk årligen kalfvar af blandad Ayshire- och hemrace, hvilken boskapsrace visat sig bäst passande för orten och lemna proportionsvis största afkastningen. Ett vid Born i Garpenbergs socken sedan sistlidne September stationeradt stamholländeri om tio kor och tvenne tjurar af ren Ayshirerace, torde framdeles härtill bidraga. En antagonistisk inverkan härutinnan utöfvas af det låga pris, hvartill allmogen i brist på afsättning, nödgas sälja sina ladugårdsprodiikter. Hästracen inom Sundhets-Collegii und. berättelse för år J

122 114 Året Veterinärväsendet. Husdjursskötseln i Westmanland m. fl. län. distriktet utgöres af en blandning af Norsk och Jemtländsk häst och synes vara väl afpassad för ortens (bergslags) tunga körslor. I allmänhet uppfödas här få hästar. Under loppet af de sednare åren har man börjat införa flera nya svinracer (såsom siameser, yorkshire och berkshire), men i allmänhet hafva de ej visat fördelaktiga resnltater, hvadan allmogen föredrager att uppföda svin af inhemsk race. At fårafveln egnas här nästan ingen uppmärksamhet, deremot uppföder allmogen, isynnerhet inom By, Husby och Garpenbergs socknar, ett större antal getter, hvilka i proportion till den ringa föda de erhålla, lemna en riklig afkastning (E. Morell). Westmanlands län. Norbergs distrikt: De större bruks- och jordegarne vårda och sköta husdjuren väl och ändamålsenligt; äfven allmogen har till en del insett fördelen häraf, men hafva här som vanligt i förhållande till fodertillgången för mycket kreatur. Ladugårdarna äro å de flesta bruksegendomarna af sten och fullt ändamålsenliga; en och annan af allmogen har börjat uppföra dylika. Hästarne äro af Norsk och Norrlands race, starka, ihärdiga och passande för bergslagen; hvarje hästegare sätter en ära uti att hafva goda hästar, så att man sällan får se en s. k. mager eller dålig häst. Som beskällare användas endast Norrska och Norrländska hingstar. Här uppfödas få hästar, då godt bete och fodertillgång saknas. Nötkreaturen bestå till större delen af s. k. Westmanlands bondrace, men å de större egendomarne finnas flera utländska racer, nemligen Holländska, Ayshire, Voigtländer; den Holländska är icke passande för orten, då yppiga och goda beten saknas; som dragare äro de för tunga och drygfödda. Halfblod af Voigtländer hålles redan å Högfors bruk. Ayshire finnes redan och croiserad å Fagersta bruk; kalfvarna äro mycket ömtåliga, så att en stor mängd årligen dö. Fåren äro här fåtaliga och utgöras till större delen af Svenska får; Southdowns finnas å ett och annat ställe, men försämras årligen (Hammarström). Stockholms län. Norrtelge distrikt: Boskapsskötseln och foderodlingen äro här icke så högt uppdrifna, som uti trakter närmare hufvudstaden, likväl äro försök i dylik riktning på ej få ställen med framgång vidtagna; de på sednare åren lättade kommunikationerne med hufvudstaden hafva ej litet dertill bidragit, derigenom att de lättat försäljandet af ladugårdsprodukter. På herrgårdarne hafva ej få försök gjorts för att upphjelpa boskapsafveln; några rena racer finnas dock icke, utan har det hufvudsakligen skett medelst croisering af bättre och utländska racer; detta är helt visst här i orten det lämpligaste förfaringssättet, emedan halfva till :delar af antalet från andra orter hit förda boskapskreatur vanligen första sommaren störtat uti blodkongestioner till tarmarna och urinorganerna, innan de hunnit blifva acklimatiserade; detta förhållande torde bero på den ojemna temperaturen, som till följe af ortens läge vid hafvet är rådande. Allmogens kreatur äro i allmänhet små och klena, hvilka dock vid en bättre utfodring gifva temligen god afkastning; ladugårdshusen äro också gemenligen små och låga; dock gör sträfvandet för någonting bättre och ändamålsenligare hos allmogen sig gällande. Af hästar förekomma hufvudsakligen tvenne slag: de, som äro fallna efter Strömsholms hingstar, hvilka äro tillräckliga att remontera ortens behof af kavallerihästar, samt den egentliga skärgårdshästen, som är liten men ihållig och liflig samt serdeles passande för färder, som dagligen under vintern företagas öfver ett svagt och ganska tunnt istäcke. Skärgårdsboen begagnar nästan alltid endast hästar såsom dragare (Carktröm). Södermanlands län. Helsotillståndet bland husdjuren har under årets lopp varit serdeles tillfredsställande, hvilket jemte den goda tillgången på foder och ett under sommarmånaderna synnerligen gynnsamt väderleksförhållande, kanske i första rummet bör tillskrifvas den noggranna omsorg, som nu mera på de flesta ställen inom provinsen lemnas åt husdjuren, synnerligast åt hästar och hornboskap. Den inom länet stiftade hingstföreningen likasom många enskilda possessionater, hafva ganska goda beskällare; men så länge icke mera uppmärksamhet är fästad på inoderstoets beskaffenhet, hafva vi föga hopp om någon säker förbättring af våra hästracer; hvad arbetshästar beträffar, så uppfödas dessa hufvudsakligen af allmogen och så länge någon urskiljning icke göres på moderstoets beskaffenhet, kunna icke beskällarnes goda egenskaper ensamt verka till afvelns förbättrande och man kan derföre icke nog ofta uttala den önskan, att några åtgärder måtte vidtagas,

123 Året Veterinärväsendet. Gängse sjukdomar bland husdjuren. Mjeltbrand. 115 för att fästa uppmärksamheten på denna vigtiga del af hästafveln. Inom provinsen tilltager allt mer och mer en rationellare ladugårdsskötsel och för hvarje år synes äfven bland den mindre jordbrukaren ett berömvärdt bemödande i vården om sina ladugårdar. Genom Hushållningssällskapets försorg hafva 5 bymejerier på åtskilliga ställen inom länet blifvit inrättade, och då derigenom de mindre ladugårdsinnehafvarena gifvas tillfälle, att vid dessa mejerier kunna realisera mjölken, torde det vara att hoppas det-hågen för och vården om en allt mer och mer förbättrad ladugårdsskötsel fortfarande kommer att tillväxa (Norin). Elfsborgs län. Oaktadt det ogynnsamma inflytande sommarens kalla och regniga väderlek utöfvade på beteskreaturen, destoheldre som man här på orten icke vårdat sig om att under det starkare regnet föra dem under tak, har likväl helsotillståndet bland husdjuren i allmänhet varit mot förväntan godt, med undantag likväl för fårkreaturen, hos hvilka på spridda ställen, synnerligast inom norra delen af Dalsland, visat sig mer och mer starka anlag för vattensot och rötsjuka, förhållanden, som icke ensamt torde tillskrifvas den fuktiga väderleken, utan fastmer en bristande omvårdnad {Nordenström). Skaraborgs län. Hofva distrikt: Denna del af länet är mycket skogbeväxt, har flera smärre sjöar och vattendrag. Vattentillgången för kreaturen är inom vissa delar af distriktet det oaktadt otillräcklig, emedan vattnet på åtskilliga ställen är osundt, till följd af dess stillastående. På de sednare åren har landtbruket betydligt förkofrats och som följd deraf kreaturens antal ökats. Stallar och ladugårdar äro på de större egendomarne ganska ändamålsenliga, ljusa, rymliga och sunda samt beqväma för så väl kreatur, som dess skötare, hvaremot på mindre hemmansdelar ladugårdshusen merändels äro otillräckliga. Likväl bör medgifvas att allmogen på sednare tiden insett nödvändigheten af att förbättra ladugårdsskötseln och dertill tagit första steget medelst uppförandet af tillräckligt stora och sunda hus för kreaturen. Dessa åtgärder vidtagas synnerligast hos dem, som efter undergånget laga skifte blifvit ålagda att utflytta. Hästar begagnas ej till jordens brukning, utan endast till nödvändiga resor, hvadan antalet af hästar icke är så stort i förhållande till hvad det är på andra orter, synnerligast på slättbygden. Högst få hästar uppfödas, utan fylles merändels behofvet genom uppköp från omkringliggande orter. Några s. k. racehästar finnas ej, utan äro de som här begagnas af vanlig Svensk race. Nötkreaturens antal är deremot ganska stort, en följd dels af jordbrukets framåtskridande samt lättade kommunikationer sedan vestra stambanan, som till en längd af Ii mil genomgår distriktet, blifvit öppnad. I allmänhet finnes af dessa djur endast vanlig Svensk race, men på de större egendomarne finnes jemväl Ayshirerace. I norra Wadsbo härad har beslutats anläggandet af ett stamholländeri på egendomen Melltorp, samt för sådant ändamål uppköpt Ayshirerace. Skötseln och utfodringen har de sednare åren betydligt förbättrats, hvaraf följer att kreaturen blifvit af större värde. Visserligen saknas ännu, synnerligast hos allmogen, tillräckligt antal med tjurar; men på de större egendomarne finnes deraf, så att allmogen stundom kunna begagna sig af dessa och derigenom med tiden kunna få kreatur af ädlare race. Något schäferi finnes ej inom distriktet och åt fårskötseln egnas ej någon synnerlig flit. Någon bättre fårrace finnes ej utom på några större egendomar, som förskaffat sig får af Southdownsrace. Svin af bättre race finnes icke allenast på de större egendomarne, utan jemväl hos den förmögnare delen af allmogen. Ehuru i allmänhet icke egnas synnerlig omtanka åt skötsel af dessa djur, finnes deraf ett ganska stort antal, så att innevånarne kunna, förutom hvad som åtgår till egna behof, deraf försälja ej så obetydligt (Moberg). Antalet af djurläkare under året verkställde embctsresor till hämmande och botande af bland hus- Tab. N :0 32. djuren yppade sjukdomar har, enligt hvad tab. N:o 32 närmare upplyser, uppgått till 162 och för medicinalfonden medfört en utgift af 11,893 E:dr 67 öre K:mt. Beträffande sjukdomsförhåuandet bland husdjuren under detta år inhemtas af djurläkarnes förutnämnde årsberättelser och reserapporter samt veterinärinrättningarnes sjukdomsredogörelser hufvudsakligen följande: Mjeltbrand, Anthrax, har förekommit hos hästar inom 4 län, hos hornboskap inom 5 län samt hos svin inom 11 län än såsom brandig halsfluss, än som elakartad rosfeber eller rödsjuka, nemligen:

124 116 Året Veterinärväsendet. Katarrhalfeber. Qvarka. Valpsjuka. Mugg. Tungröta. Koppor. Rots och springorm. Uti Stora Kopparbergs län visade den sig inom Folkärna och Hedemora socknar, hvarest den dödade 7 af 10 i Augusti månad insjuknade nötkreatur. Under Juli och Augusti månader insjuknade 30 svin, hvaraf mer än hälften dogo i Folkärna och Hedemora s:r (Morell). Westmanlands län: I Westerås stad och närmast omkring belägna socknar insjuknade 10 svin, hvaraf dogo 4 {Engström). Upsala län: Ganska många angrepos af denna sjukdom, men den tycktes hafva ett mera godartadt förlopp än under föregående år. 25 insj., 10 d. {Norman). Stockholms län: Under Juli och Augusti månader insjuknade i 2:ne vid hvarandra liggande byar inom Ununge socken 16 svin, hvaraf 8 dogo eller dödades. Sjukdomen var i allmänhet elakartad med hastigt förlopp (Fernström). I Södermanlands län dogo af 29 insjuknade 25 (Noriii). Skaraborgs län: Den under förra året epizootiskt uppträdande sjukdomen var under detta år mindre utbredd. Under Juli och Augusti månader förekom den rnest; enligt uppgift insj. 62, hvilka dogo eller dödades (Ilofling, Moberg). Östergötlands län: Sjukdomen har förekommit bland svin på 2:ne ställen, bland hästar af lindrig natur under Mars månad, insj. 5, d. 1 (Söderberg). I Allhelgona socken insj. 7 nötkreatur (Carlberg). Af 37 insj. svin dogo 29 (Söderberg). Calmar län: I Föra socken insjuknade 1 häst och dog (Klefbom). Af nötkreatur insjuknade 8, hvaraf 4 dogo (Klefbom). Bland svin visade den sig inom Åtvidabergs distrikt från Juli September, hvarunder insj. 58, d. 21 (Ringheim). På Ottenby stuteri insj. 11, d. 6 (Lindqvist). Blekinge län: Insjuknade 45 svin, hvaraf 8 dogo och 11 dödades (Schoitg). I Malmöhus län och å Gotland förekom sjukdomen med enstaka fall. Kalarrhalfeber, Febris katarrhalis och Qvarka.. Scrophula equorum, har förekommit dels i spridda fall, dels mer eller mindre utbredd bland hästar i 22 län, bland hornboskap i 6 län och bland får i 2 län, samt valpsjuka, Febris catarrhalis epizootica canitm, hos hundar i 11 län, nemligen: Norrbottens län: Förekom i Gellivara, Luleå och Piteå socknar under Februari, Mars och April månader. Bland hästar insj. 48 (Jacobsson). Wester-Norrlands län: Bland hästar mest under våren och vid hafskusten. Insj. 114, hvaraf 2 dogo (Andersson). Jemtlands län: Bland hästar från Augusti till Oktober månad 47 insj. Hundar insj. 23, döda 2 (Edvall, Andersson). Gefleborgs län: Hästar insj. 12. Hundar insj. 6 (Lundin). Stora Kopparbergs län: Mindre utbredd än under föregående år. Hundar insj. 7 (Löthner). Örebro län: Mycket lindrig (Pettersson). I Askersunds distrikt 8 fall bland nötkreaturen, hvaraf 2 döda (Åström). Westmanlands län: Inom Nora insj. hästar 43. Hundar 11 insj., 1 död (Staberg). I Åkerbo distrikt under vinter- och vårmånaderna insj. 14 hästar (Klintman). I Westerås under våren och hösten. Hästar insj. 24 (Engström). Upsala län: Under våren inom flera socknar, men af lindrig art (Norman). Stockholms län: Af godartad natur. Hästar insj. 180 (Nordenson, Fernström). Göteborgs och Bohus län: Hästar insj. 26 (Richnan). Elfsborgs län: Af lindrig art på spridda ställen (Nordström). Östergötlands län: Under Februari, Mars, April och Maj månader på spridda ställen, men af godartad natur bland hästar; bland nötkreatur under September och Oktober månader. Bland hundar i April och Maj (Söderberg). Calmar län: Under första halfåret temligen allmän bland hästar (Adén, Ringheim, Lindqvist). Jönköpings län: Hästar insj. 94. Hundar insj. 7 (Hedvall, Brandberg). Kronobergs län: På spridda ställen bland hästar. Insj. 27 (Appelqvist). Hallands län: Hästar insj. 301, d. 6 (Billman, Eriksson). Nötkreatur insj. 18, döda 3 (Ericsson). Blekinge län: Under våren och hösten. Hästar insj. 183 (Sandström, Schedin, Schoug, Sjöbeck). Mugg, Erysipelas miasmatieum, har bemärkts bland hästar inom 18 län, samt hos nötkreatur inom 4 län, nemligen: Wester-Norrlands län: Hästar insj. 8 (Andersson). Jemtlands län: Under November och December insjuknade 11 hästar; alla tillfrisknade (Edvall). Gefleborgs län: Hästar insj. 4 (L,undin). Stora Kopparbergs län: Hästar insj. 14 (T^öthner). Inom Husby, Schedvi och Hedemora socknar insj. hästar 20 (Morell). Örebro län: Hästar insj. 27. Nötkreatur insj. 15 (Pettersson). Westmanlands län: I Nora insj. 4 hästar (Staberg). Spridda fall under vintern och våren (Klintman). Stockholms län: Under Februari, Mars och April månader 12 hästar insj. (Fernström). Södermaidands län: Hästar insj. 11 (Tyselius). Östergötlands län: Mycket gängse under Oktober, November och December; mest i Kjellmo socken. Hästar insj. 47. Nötkreatur insj. 57 (Söderberg, Carlberg). Calmar län: Under våren, af godartad natur. Hästar insj. 65. Nötkreatur 4 (Ringheim, Klefbom). Jönköpings län: Hastar insj. 24 (Hedvall, Brandberg). Epizoolisk munsjuka, Stomatitis vesiculosa epizootica, s. k. tungröta visade sig hes hästar inom 2:ne län samt hos nötkreatur i ett län, nemligen: Calmar län: Insjuknade 44 hästar (Adén). Koppor, 1 nötkreatur insj. Malmöhus län; Hästar 53 insj. Variolcc, omtalas hafva bemärkts hos nötkreatur i 2:ne län och hos svin i ett län, nemligen: Jemtlands län: I December månad insjuknade en ko, men tillfrisknade samma månad (A)idersson). Elfsborgs län: Ett fall hos en ko och ett fall bland svin (Nordström). Rots och springorm, Malleus humidus et mallens farciminosus, hafva förekommit hos hästar inom 14 län, deribland de nordligaste länen företrädesvis varit af springormsjuka angripne, nemligen: Norrbottens län: I TJllati by af Gellivara socken hafva i springorm insj. 7 hästar, hvaraf 2 dödades. I Öfver-Kalix socken 3 insj., 2 d. Sjukdomens höjd var under September, Oktober och November månader. Summa insj. 19, dödade 6 (Jacobsson).

125 Året Veterinärväsendet. Sleksot och benskörhet. Blodstallning. Skabb. 117 Westerbottens län: Springorm förekom med spridda fall inom de flesta socknar, men lindrigare och mindre utbredd än föregående år. Insj. 120 hästar (Lundin). Jemtlands län: Springorm visade sig i Lith, Häggcnäs och Föllinge socknar. Insj. hästar 14, dödade 3 (Andersson). Wester-Norrlands län: Springorm har förekommit under hela året och hafva af 30 insj. hästar 5 dödats (Andersson). Gefleborgs län: Springorm förekom i enstaka fall inom Gefle stad samt Thorsåkers och Ofvansjö socknar (Lundin, Högström). Inom provinsen Helsingland, der extra djurläkare, först Siemers och derefter Lindqvist äfven detta år varit sta- Tab. Litt, O', tionerad, fortfor springormssjukan äfven detta år. Af tab. Litt. O', utgörande ett sammandrag af bemälde djurläkares rapporter, visar sig att ibland 101 inom 17 socknar anmälde sjuke hästar, återställdes 80, dödades eller dogo 16 och qvarstodo ännu vid årets slut under behandling 5 (Siemers, Lindqvist). Stora Kopparbergs län: Springorm har varit gängse inom de flesta socknar af Öster- och synnerligen Wester-Dalarne, der extra djurläkaren Petterson, som från Mars till Oktober var anställd till biträde vid sjukvården, gjorde 21 resor, äfvensom i socknarna omkring Fahlu stad samt mest under vinter- och vårmånaderna. Insj. 133 hästar. Af Rots några fall (imhner). I Säthers, Husby, Garpeubergs och Hedemora socknar insjuknade i springorm 13 hästar (Morell). Westmanlands län: I Westerås insjuknade i springorm på våren en från Fahlun inköpt häst (Engström). Stockholms län: Ett fall af rots hos en häst å Smedby i Österåkers socken har anmälts (Nordenson). Hallands län: Rots visade sig under Januari månad å egendomen Rännenäs i Renneslöfs socken. Af 8 insjuknade hästar dogo 2 och 6 dödades (Ei-iksson). Christianstads län: Rots visade sig inom Södra och Norra Åsbo härad samt i Bjäre härad. Af 31 insj. hästar dogo 22 (Kullberg). Sleksot och benskörhet, Cachexia ossifraga, har under detta år bemärkts hos nötkreatur inom 14 län, nemligen: Norrbottens län: Några fall i April och Maj månader (Jacobson). Jemtlands län: 43 fall under November och December månader (Edvall). Stora Kopparbergs län: Ilar förekommit på få ställen mest under Februari och Mars månader i Hedemora (Löthner, Morell). Westmanlands län: Af 8 insjuknade, 2 döda (Staberg). Stockholms län: På få ställen; af 10 insj. dogo 2 (Fernström). Södermanlands län: Sjukdomen har visat sig endast obetydligt, men antalet ej uppgifvet (Norin). Calmar län: Visade sig under våren; insjuknade 27 (Kivgheim). Inom de öfriga länen, der sjukdomen förekommit, äro endast antalet af insjuknade uppgifvet, hvilket ses af tab. Litt. Q,'. Blodstallning. Hamiaturia, omtalas från 16 län hos nötkreatur och från 10 län hos hästar, neml.: Gefleborgs län: Har förekommit sporadiskt bland nötkreaturen inom Gefle distrikt (Lundin). Stora Kopparbergs län: Temligen allmän inom Hedemora, Säther, Garpenbergs och Grytnäs socknar. Insj. 35 nötkreatur, döda 4 (Morell). Westmanlands län: Inom Nora distrikt insj. 37 nötkreatur, d. 1 (Staba-g). Inom Westerås distrikt 9 insj., 2 d. (Engström). Stockholms län; På spridda ställen inom norra och mellersta delen af länet (Fernström). Södermanlands län: 1 lindrigare grad än under föregående år, mest under sommarmånaderna (Norin). Elfsborgs län: Endast spridda fall (Nordström). Skaraborgs län: Under Juli och Augusti månader, men dödligheten ej stor (Hojling, 1'loberg). Östergötlands län: I Walla gård af S:t Lars socken under Januari och April månader insjuknade 15 nötkreatur (Söderberg). - Calmar län: Under sommaren och hösten insj. 47 nötkreatur, hvaraf 2 dogo (Eingheim). På Ottenby 13 nötkreatur insj. (Lindqvist). Jönköpings län; 12 nötkreatur insj., 1 d. (Brandberg). Hallands län: Under Juni och Juli månader bland nötkreaturen (Eriksson). Skabb, Scabies, har detta år bemärkts mer eller mindre utbredd hos hästar inom 17 län, hos nötkreatur inom 11 län, hos svin inom 7 län,, hos får inom 10 län och hos hundar inom 12 län, nemligen: Upsala län: Bland hästar på efterhösten (Norman). Calmar län: I Bredsätra socken under Februari månad (Klefbom). Hallands län: Bland fåren inom Breareds socken allmänt gängse likasom i Enslöfs, Tönnersjö och Snästorps socknar (Eriksson). Tab. Litt. O 1. Uppgifne antal springormsjuke hästar inom Helsingland år 1862.

126 118 Året Veterinärväsendet. Gängse sjukdomar bland husdjuren. Resestipendiater. Tab. Litt. P 1. Sjukdomsförhållundet hos husdjuren inom hvarje serskildt Lin torde i öfrigt kunna inhemtas af tab. Litt. 1", som antyder de omförmälda sjukdomarnes utbredning i den mån de visat sig allmänt, mindre all- Tab.litt.Q 1. mänt, i partiel epizooti eller i spridda fall, samt af tab. Litt. Q', som utgör ett sammandrag af djurläkarnes i reserapporter och årsberättelser lemnade uppgifter om antalet insjuknade husdjur, så vidt dessa blifvit föremål för djurläkarnes uppmärksamhet. Tab. Litt. R 1 Tab. Litt. R 1 innefattar en summarisk öfversigt af Stockholms veterinärinrättnings inkomster och utgifter år 1862, grundad på den utaf föreståndaren för berörde inrättning afgifne årsberättelse. Genom K. Bref den 11 Juli uppdrogs åt K. Collegium, att utse lämplig person att företaga en resa till Finland och Ryssland för inhemtandc af kännedom om derstadcs utbruten kreaturspest, hvarom äfven berättelse till K. Collegium inkommit. Till vetenskapliga utrikes resor hur detta år understöd af l:o anslaget å 4:dc hufvudtiteln för militärläkiirc åtnjutits af: Sjukhusläkaren vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm D:r E. 31. Edholm, som föreskrifven rapport om resan afgifvit och 2:o af anslaget å 8:de hufvudtilteln: af D:r N. M. Asplund till ett Tab. Litt. P 1. Gängse husdjursjukdomars fre-

127 Året Resestipendiater. I Collegium handlagde ärenden. 119 belopp af 1,800 R:dr, i ändamål att i Tyskland, Frankrike och England studera kirurgi och pathologisk anatomi, samt af t. f. öfverläl våren vid Malmö centralhospital D:r E. C. Victor Salomon till ett belopp af 1,200 R:dr för att i England, Frankrike och Schweitz studera sinnessjukdomarnas pathologi och therapi samt administrativ psychiatri. Härförutom har enligt K. Brefvet den 27 Juni serskildt anslag af 750 R:dr åtnjutits af Läraren vid Farniaceutiska institutet D:r N. P. Hamberg, för att besöka Londoner-expositionen och inhemta kännedom om der utställde naturalster, kemiska apparater m. m. som kunde ega intresse för helso- och sjukvården. Föreskrifna reseberättelser hafva till Collegium inkommit från resestipendiaten Salomon, men saknas ännu för N. M. Asplund och N. P. Hamberg. Antalet af Sundhets-Collegium under detta år handlagde ärenden voro, på sätt tab. Litt. S 1 när- Tab. Litt. s'. mare anvisar, 147 Kongl. Bref, General Ordres m. m. från Stats-Departementen, 54 Kongl. Remisser och 5,589 allmänna mål innefattande skrifvelser från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller andra myndigheter, domstolsremisser, rapporter och berättelser från vederbörande läkare rn. m. eller tillsammans 5,790. expeditioner utgjorde Utgångne 147 till Kongl. Maj:t afgifne utlåtanden och framställningar i administrativa ärender, 42 till Kongl. Maj:ts Högsta Domstol samt öfver- och Underrätter afgifne utlåtanden uti derifrån till Collegii qvens och utbredning år Tab. Litt. P 1.

128 120 Året I Collegium handlagde ärenden. yttrande remitterade medicolegala mål, 3,034 till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och andra embetsmyndigheter uti allmänna mål aflåtne skrifvelser och en Kungörelse angående förändringar uti medicinal-taxan. Tab. Litt. Q 1. Sammandrag af vederbörande djurläkares uppgifter om antalet sjuke djur i nedannämnde sjukdomar, år *) Finnes ingen specificerad uppgift om sjulcdomarne. Tab. Litt. R 1. Summarisk uppgift å Kongl. veterinärinrättningens i Stockholm inkomster och utgifter, år Tab. Litt. S 1. Summarisk uppgift å de af Sundhets-Collegium handlagde mål, år *) Kungörelse den 20 November angående medicinal-taian.

129 Året I Collegium handlagde ärenden. 121 Af tab. N:o 33, som innefattar en allmän öfversigt af sjukvårdsanstalterna i riket och i kol. 4 9 Tab.N :0 33. antyder tillgången på läkare, inhemtas att i medeltal finnes en provincialläkare för 32,000 invånare, men af läkare öfverhufvud, i medeltal en för 8,000. Af kol , utvisande tillgängen på sjukvårdsinrättningar, visar sig att länslasaretten och kurhusen, tillsammans innefattande sjukplatser, i medeltal lemna tillgång allenast å en sjuksäng för 1,700 personer, af kol att ett apotek i medeltal finnes för 2,300 personer och af kol : att i medeltal en barnmorska finnes för 1,271 af den qvinliga befolkningen. Tab. N:o 34 innefattar en summarisk redogörelse för de till Sundhets-Collegii disposition ställda Tab. X:o34. medlen och utvisar att behållningen vid ingången af år 1862 utgjort 7,359 R:dr 39 öre och inkomsterna under året 311,940 R:dr 38 öre, så att sammanlagda tillgången för året, kol. 1 5, utgjort 319,299 R:dr 77 öre; att sedan årets utgifter, kol. 6 28, härmed blifvit bestridde till belopp af 308,602 R:dr 35 öre och till Räntekammaren levererats 1,451 R:dr 80 öre samt 2,000 R:dr af anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande förblifvit outtaget, behållningen till nästa år utgjort 7,245 R:dr 62 öre R:mt. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormägtigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts tropligtigste tjenare och undersåte MAGNUS HUSS. C. U. SONDEN. A. TIMOL. WISTRAND. A. G. CARLSON. EDV. EDHOLM. Stockholm den 30 Juni J. Ljungberg. Sundhets-Collegii und.. berättelse för år

130

131

132

133

134

135 TABELL-BILAGOR. Bil. till K. Sundh.-Coll. Berällelse för år

136 II Tab. N:o 1. Tab. N:o 1. SAMMANDRAG AF METEOROLOGISKA OBSERVATIONER ÅR 1862.

137 Tab.N:ris2, 3, 4. III Tab. N:o 2. VATTENSTÅNDET I INSJÖARNE ÅR Tab. N:o 3. ÖFVERSIGT AF VÄDERLEKENS OCH ÅRSVÄXTENS ALLMÄNNA BESKAFFENHET SAMT HELSO TILLSTÅNDET OCH MEST FRAMSTÅENDE SJUKDOMAR, ÅR Tab. N:o 4. TILLKOMNE OCH AFGÅNGNE SPETÄLSKE ÅR 1862.

138 Tab. N:o 5. SAMMANDRAG AF FÖRTECKNINGARNA Å BEFINTLIGE SPETÄLSKE I GEFLEBORGS LÄN ÅR IV Tab. N:o 5

139 Tab.N:o6. v Tab. N:o 6. AF VEDERBÖRANDE LÄKARE VERKSTÄLLDE EMBETSRESOR FÖR FARSOTERS OCH SMITTO SAMMA SJUKDOMARS HÄMMANDE, SAMT MEDICINALFONDENS UTGIFTER FÖR SJUKES VÅRD, ÅR 1862.

140 Tab. N:o 7. SAMMANDRAG AF PROVINCIAL- M. FL. LÄKARES UPPGIFTER OM GÄNGSE SJUKDOMARS MÅNADTLIGA TILL- OCH AFTAGANDE ÅR VI Tab. N:o 7.

141 Tab. N:o 8. Tab. N:o 8. CIVILA LÄKAREBEFATTNINGARNES TILLVEXT, LÄNSVIS, GENOM DEN ÅR 1860 ANBEFALLDA PROVINCIALLÄKARE-REGLERINGEN. VII

142 VIII Tab. N:o 9. Tab. ÖFVERSIGT AF BEFINTLIGE CIVILE LÄKAREBEFATTNINGARNAS ANTAL INOM HVARJE

143 Tab. N:o 9. N:o 9. SERSKILDT LÄN, EFTER FULLBORDANDET AF 1860 ÅRS PROVINCIALLÄKARE-REGLERING. IX

144 Tab. N:o 10. SAMMANDRAG AF TILL SUNDHETS-COLLEGIUM INKOMNE BERÄTTELSER OM VERKSTÄLLD GRANSKNING AF RÄKENSKAPERNA ÖFVER KURHUSMEDLEN ÅR X Tab. N:o 10.

145 Tab.N:o 11. Å LÄNS-LASARETTEN OCH KURHUSEN VÅRDADE SJUKE ÅR Tab. N:o 11. XI

146 XII Tab. N:o 12. Tab. Å LÄNSLASARETTERNA OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

147 Tab. N:o 12. XIII N:o 12. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR, ÅR 1862.

148 XIV Tab.N:o12. Fortsättning af Å LÄNSLASARETTERNA OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

149 Tab. N:o 12. xv Tab. N:o 12. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR, ÅR 1862.

150 XVI Tab. N:o 12. Fortsättning af Å LÄNSLASARETTERNA OCH KURHUSEN M. FL. SJUK-

151 Tab. N:o 12. XVII Tab. N:o 12. VÅRDSINRÄTTNINGAR VÅRDADE SJUKDOMAR, ÅR 1862.

152 XVIII Tab. N:o 13. SAMMANDRAG AF RAPPORTER ÖFVER DE MED VENERISK SJUKDOM BEHÄFTADE SJUKE Tab. ') Till följd af rapporterne» olikartade uppställning hafva de härom lemnade uppgifterna icke kunnat antända» till något lammandrag.

153 Tab. N:o 13. XIX N:o 13. HVILKA BLIFVIT VÅRDADE Å RIKETS OFFENTLIGA SJUKVÅRDS-INRÄTTNINGAR, ÅR 1862.

154 Tab. N:o 14. UPPGIFNE SJUKDOMSSYMPTOMER HOS DE UNDER ÅR 1862 Å RIKETS OFFENTLIGA SJUKVÅRDSINRÄTTNINGAR INTAGNE VENERISKE SJUKE. XX Tab. N:o 14.

155 Tab. N:o 15. Tab. N:o 15. UPPGIFNE ANTAL KURGÄSTER VID HELSOBRUNNAR, BAD- OCH KALLVATTENKUR- ANSTALTER I RIKET, ÅR XXI

156 XXII Tab. N:o 16. Tab. VID HELSOBRUNNAR OCH BAD- SAMT KALLVATTENKUR-

157 Tab. N:o 16. XXIII N:o 16. ANSTALTER I RIKET VÅRDADE SJUKDOMAR ÅR 1862.

158 Tab. N:o 17. SAMMANDRAG AF RAPPORTERNA ANGÅENDE LÄKAREBESIGTNINGARNE Å BEVÄRINGSMANSKAPET AF 1862 ÅRS 1:STA KLASS. XXIV Tab. N:o 17.

159 Tab. N:o 18. SAMMANDRAG AF RAPPORTERNA ANGÅENDE LÄKAREBESIGTNINGARNA Å BEVÄRINGSMANSKAPET AF 1862 ÅRS 2:DRA MED 5:TE KLASSER. Tab. N:o 18. XXV

160 XXVI Tab. N:ris 19, 20. Tab. N:o 19. LÄNENS ORDNINGSFÖLJD MED HÄNSYN TILL ANTALET ANTAGLIGE OCH OANTAGLIGE BEVÄRINGSYNGLINGAR, ÅR Tab. N:o 20. KASSATIONS-ORSAKERNA HOS BEVÄRINGSSKYLDIGE ÅR 1862.

161 Tab. N:o 21. XXVII Tab. N:o 21. SAMMANDRAG AF RAPPORTER RÖRANDE SJUKVÅRDEN VID ARMÉEN OCH FLOTTAN, ÅR a) Å garnisonerande truppers kaserner eller qvarter och flottans stationer vårdade sjuke. b) Å garnisonssjukhusen och flottans sjukhus vårdade sjuke.

162 XXVIII Tab. N:o 22. SAMMANDRAG AF RAPPORTER RÖRANDE SJUKVÅRDEN UNDER INDELTA Tab.

163 N:o 22. Tab. N:o 22. ARMÉENS OCH BEVÄRINGSMANSKAPETS VAPENÖFNINGAR, ÅR XXIX

164 xxx Tab. N:o 23. Tab. Å MILITÄRSJUKHUSEN VÅR-

165 N:o 23. Tab. N:o 23. DADE SJUKDOMAR ÅR XXXI

166 XXXII Tab. N:ris 24, 25, 26. Tab. N:o 24. BARNMORSKEUNDERVISNINGEN I RIKET, ÅR Tab. N:o 25. BARNMORSKORNAS ANTAL OCH FÖRDELNING INOM LÄNEN, ÅR Tab. N:o 26. SAMMANDRAG AF INKOMNE BERÄTTELSER OM AF BARNMORSKOR VERKSTÄLLDE INSTRUMENTAL-FÖRLOSSNINGAR, ÅR 1862.

167 Tab. N:ris 27, 28. Tab. N:o 27. SKYDDSKOPPYMPNINGEN I RIKET, ÅR XXXIII Tab. N:o 28. IFRÅN VACCINDEPOTERNA UTLEMNADE PORTIONER VACCINÄMNE ÅR 1862.

168 XXXIV Tab. N:o 29. SAMMANDRAG AF DE TILL SUNDHETS-COLLEGIUM FRÅN LÄKARNE I RIKET Tab.

169 Tab. N:o 29. xxxv N:o 29. INKOMNA EMBETSBERÄTTELSER OM MEDICOLEGALA FÖRRÄTTNINGAR ÅR 1862.

170 XXXVI Tab. N:o 30. Tab. N:o 30. ÖFVERSIGT AF BEFINTLIGE APOTEKS ANTAL OCH NATUR INOM HVARJE LÄN ÅR 1862.

171 Tab. N:ris 31, 32. Tab. N:o 31. DJURLÄKARNES ANTAL OCH FÖRDELNING INOM LÄNEN, ÅR XXXVII Tab. N:o 32. AF DJURLÄKARE VERKSTÄLLDE EMBETSRESOR FÖR SJUKDOMARS HÄMMANDE BLAND HUS DJUREN, SAMT MEDICINALFONDENS UTGIFTER DERFÖR, ÅR 1862.

172 XXXVIII Tab. N:ris 33, 34. Tab. ÖFVERSIGT AF LÄNENS VIDD OCH FOLKMÄNGD SAMT BEFINTLIGE LÄKARE, Tab. SUMMARISK REDOGÖRELSE FÖR DE TILL SUNDHETS-

173 N:o 33. Tab. N:ris 33, 34. SJUKVÅRDSINRÄTTNINGAR, APOTEK OCH BARNMORSKOR ÅR XXXIX N:o 34. COLLEGII DISPOSITION STÄLLDE MEDEL ÅR 1862.