UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7701_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 17. SUNDHETS-KOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 8.»» B. i Mälarstäderna» 9.»» C. i Ostkuststäderna» 9.»» D. i Skånska städerna» 10.» E. i Stockholm» Sammandrag af läkares embetsberältelser om gängse sjukdomar under året» 10. Tab. Lit. F. Årsväxten under 1876 och 1877» 11.»» G. Fläcktyfus» 11.»» H. Tyfoidfeber» 12.»» I. Gastrisk feber» 12.»» K. Hjernfeber» 13.»» L. Difteri» 13.»» M. Strypsjuka» 14.»» N. Kikhosta» 14.»» O. Rödsot» 15.»» P. Barnsängsfeber» 15.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 16.»» R. Frossa» 16.»» S. Pås-sjuka» 17.»» T. Smittkoppor» 17.»» U. Skarlakansfeber» 18.»» V. Mäsling» 18.»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» 19.»» Y. Katarrer m. m.» 19.»» Z. Smittosam ögonsjukdom» 20.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna 10-årsperiod» 20.»» Ä. Medicinalfondens utgifter» Förbättrad läkarevård» 21. Tab. Lit. Ö¹. Förbättringar i läkarevården» 21.»» Ö². Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårdsinrättningar» 22. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 28.»» Bb. Å särskilda sjukhus vårdade sjuke» 29.»» Cc. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 30.»» Dd. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 30.»» Ee. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 31.»» Ff.»» förgiftningssjukdomar...» 31.»» Gg.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 32.»» Hh.»» sinnessjukdomar» 32.»» Ii.»» ögonsjukdomar» 33.»» Kk.»» tarmbråck» 33.»» Ll.»» sjukdomar i ändtarmen» 34.»» Mm.»» sjukdomar i urinverktygen» 34.»» Nn.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 34.»» Oo.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 35.»» Pp.»» sjukdomar i ledgångarne» 35.»» Qq.»» sjukdomar i ben och benhinna» 36.»» Rr.»» kroniska hudsjukdomar» 36.»» Ss.»» kräftsjukdomar» 37.»» Tt.»» tumörer» 37.»» Uu. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»» Vv. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 39.»» Xx. Å medico-mekaniska institutet i Göteborg behandlade sjukdomar» 40.»» Yy. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 41.»» Zz. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» 42.»» Åå. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 43.»» Ää. Å barnbördshusen vårdade barn» 43.»» Öö¹. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 44.»» Öö². Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 45. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjakvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer... sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer» VIII.»» 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» XI.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIV.»» 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVI.»» 11. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXII.»» 12. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske patienter» XXVIII.»» 13. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXX.»» 14. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXII. Helsobrunnar och badanstalter.»» 15. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XXXIV.»» 16. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXXV. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXXVI.»» 18. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap»»» 19. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet XXXVII. antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXXVIII.»» 20. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige...» XXXVIII. Härens och flottans sjukvård.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XXXIX.»» 22. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XL.»» 23. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLII. Barnmorskeväsendet.»» 24. Antal utexaminerade barnmorskor» XLIV.»» 25. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XLIV.»» 26. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLIV. Skyddskoppympningen.»» 27. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län»» 28. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar.»» 29. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLV.» XLV.» XLVI. Apoteksväsendet.»» 30. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» XLVIII.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 47. Tab. Lit. A¹. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke...» 48.»» B¹. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 48.»» C¹. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 49.»» D¹. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 50.»» E¹. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 52.»» F¹. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 52.»» G¹. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 53.»» H¹. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 54.»» I¹. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 55.»» K¹. Från flottans särskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 56.»» L¹. Från flottans särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 56.»» M¹. Sjukvården under sjötåg» 57.»» N¹. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 59.»» O¹. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 59.»» P¹. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 60.»» Q¹. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 62.»» R¹. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 62.»» S¹. Vaccinations-fondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 64.»» T¹. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 64.»» U¹. Till Sundhets-kollegium remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 66.»» V¹. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 66.»» X¹. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 69.»» Y¹. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 69.»» Z¹. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 70.»» Ź. Tabell öfver praktiserande veterinärer, som afgifvit årsberättelser 1877» 70.»» Ĺ. Sammandrag af veterinärernes uppgifter öfver sjuka djur» 82.»» IJ. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» 83. Veterinärväsendet. Tab. N:o 31. Veterinärernes antal och fördelning inom länen sid. XLIX.»» 32. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» XLIX.»» 33. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» L.»» 34. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1877» L. 9. Understöd för vetenskapliga resor» Sundhets-kollegii embetsverksamhet» 84.»» Ö¹. Summarisk uppgift å de af Sundhets-kollegium handlagda mål» 84.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 8.»» B.»»»» les villes du lac Mälar» 9.»» C.»»»»» du golfe bottnique» 9.»» D.»»»»» de la Scanie» 10.»» E.»»» à Stockholm» 10. Topographie et maladies endémiques» 10. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1876 et 1877» 11.»» G. Typhus pétéchiale.» 11.»» H. Fièvre typhoide» 12.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 12.»» K. Meningite cérébrospinale» 13.»» L. Diphtérie» 13.»» M. Croup» 14.»» N. Coqueluche» 14.»» O. Dysentérie» 15.»» P. Fièvre puerpérale» 15.»» Q. Diarrhée et cholera» 16.»» R. Fièvre intermittente» 16.»» S. Oreillons» 17.»» T. Varioles» 17.»» U. Scarlatine» 18.»» V. Rougeole» 18.»» X. Inflammation des poumons» 19.»» Y. Affections catarrhales» 19.»» Z. Ophthalmie épidémique» 20.»» Å. Nombre approximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 20.»» Ä. Dépenses extraordinaires de l'ètat pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 21. Médecins dans le service de l'état» 21. Tab. Lit. Ö¹. L'accroissement des places médicales dans le service public» 21.»» Ö². Mouvement du personel médical civil» 22. Hôpitaux civils» 22. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1877 et en » 28.»» Bb. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 29.»» Cc. Mouvement des malades dans les malsons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 30.»» Dd. Maladies congénitales, déformations» 30.»» Ee. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hopitaux civils» 31.»» Ff. Intoxications id» 31.»» Gg. Maladies du cerveau et de la moelle» 32.»» Hh. Aliénés id» 32.»» Ii. Maladies ophtalmiques id» 33.»» Kk. Hernies id» 33.»» Ll. Maladies du rectum id» 34.»» Mm. Maladies du Systèm uropoétique id» 34.»» Nn. Maladies des organes génitaux de l'homme id...» 34.»» Oo. Maladies des organes génitaux de la femme id...» 35.»» Pp. Maladies des articulations id» 35.»» Qq. Maladies des os id» 36.»» Rr. Maladies de la peau id» 36.»» Ss. Carcinomes id» 37.»» Tt. Tumeurs id» 37.»» Uu. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 38.»» Vv. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 38.»» Xx. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution gymnastique à Göteborg» 40.»» Yy. Mouvement des malades et des maladies traités au frais publics par la gymnastique médicale...» 41.»» Zz. Énumération des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm» 42.»» Åå. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 43.»» Ää. Les enfant nés dans les maisons d'accouchement» 43.»» Öö¹. Maladies des femmes après l'accouchement» 44.»» Öö². Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 45. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes...» VI.»» 3. Résumé des causes des décès dans les villes» VIII.»» 4. L'èléphantiasis dans la province de Helsingland» IX.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XII. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'état par préfectures» XIII. Hôpitaux civils.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIV.»» 10. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XVI.»» 11. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXII.»» 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXVIII.»» 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXX.»» 14. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXII. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 15. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» XXXIV.»» 16. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XXXV. Conscription.»»»» 17. Résultats des rapports des médicins chargés 18. d'éxaminer les conscripts des toutes les5 classes» XXXVI.» XXXVII.»»» 19. Nombre des conscripts, par préfectures» 20. Causes d'exemption du service de conscription» XXXVIII.» XXXVIII. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 21. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires pag. XXXIX.»» 22. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XL.»» 23. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XLII. Sages-femmes.»» 24. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XLIV.»» 25. Nombre des sages femmes, par préfectures» XLIV.»» 26. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XLIV. Vaccination.»» 27. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLV.»» 28. Nombre des portions de vaccin expédiés par les dépôts» XLV. Autopsies légales.»» 29. Résultats des rapportes sur les autopsies legales» XLVI. Pharmacies.»» 30. Nombre des pharmacies, par préfectures» XLVIII.

8 IV Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques pag. 45. État sanitaire dans les prisons» Conscription» État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 47. Tab. Litt. A¹. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 48.»» B¹. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 48.»» C¹. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 49.»» D¹. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 50.»» E¹. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» F¹. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» G¹. Maladies traitées au service médical de l'hôpital militaire de Stockholm» 53.»» H¹. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 54.»» I¹. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 55.»» K¹. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités à l'hôpitale ou à domicile» 56.»» L¹. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 56.»» M¹. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 57.»» N¹. Revaccinations des recrues de l'armée» 59.»» O¹. Mouvement du personel médicale militaire» 59.»» P¹. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 60.»» Q¹. Dépences de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 62.»» R¹. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 62.»» S¹. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 64.»» T¹. Suicides» 64.»» U¹. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies» 66.»» V¹. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 66.»» X¹. L'accroissement et l'état des pharmacies» Établissements vétérinaires et Épizooties» 69.»» Y¹. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 69.»» Z¹. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 70.»» Ź. Tableau des rapports des médecins vétérinaires...» 70.»» Ĺ. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 82.»» IJ. Maladies des chevaux de l'armée» 82. Médecins vétérinaires, épizooties. Tab. N:o 31. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures pag. XLIX.»» 32. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la champagne» XLIX.»» 33. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» L.»» 34. Recettes et depenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1876» L. 9. Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 82.»» Ö¹. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 84.

9 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvärden i riket under år 1877, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas, är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. rande öfversigt af sjukvårdspersonalen 2. Besigtningar ä beväringsmanskapet. 5. Skyddskoppympningen. 6. Rättsmedicinska undersökningar. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. riket. och anstalterna i 3. Sjukvården vid hären och 10. Snndhets-kollegii ämbets flottan. 7. Apoteksväsendet. verksamhet och en jemfö

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer ¹). Berättelser för år 1877 hafva till Medicinalstyrelsen inkommit från helsovårdsnämnderna i alla rikets städer äfvensom Eslöfs köping och Höganäs församling, hvarest äfven den för städerna gällande helsovårdsstadga tillämpas. Redogörelse i sammandrag lemnas nedan för dessa berättelser enligt samma plan som föregående år. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning, tillsyn öfver dricksvattnet. Alingsås: Vid i Juli månad anställd besigtning befanns i en gård en afträdesgrop vara belägen invid en brunn, hvars vatten begagnades till dryck. Egaren förständigades att flytta afträdet till annan plats och låta rengöra den förra, hvilket äfven blifvit verkställdt. Arboga: På helsovårdsnämndens framställning om nödvändigheten af en vattenafledningsplan beslöto stadsfullmäktige att öfverlemua utredningen af frågan om en hela staden omfattande plan för vattnets afledande till den komité, som blifvit tillsatt för uppgörande af ny stadsplan. Askersund: Tillräcklig vattentillgång från vattenledning. Staden är underdikad med tegelrör. Borgholm: Tillgången på dricksvatten är knapp. Borrningar hafva blifvit försökta men utan framgång. Från de bättre brunnarne tillätes vattenhemtning endast med mindre kärl. Brunnarne rensas ärligen. Afloppet sker genom rännstenar, hvarifrån vattnet ledes genom tvenne dragdiken i stadens norra utkant. Inga underjordiska trummor. Marken är lågland, hvarigenom ett genomfördt kanalsystem hindras. Åtskilliga mycket lågt belägna tomter hafva blifvit torrlagda genom fyllning. E k sj ö: En husegare har blifvit ålagd att låta upprensa ett dike och en annan att torrlägga en tomt. Engelholm: Vattenafloppen vid nya torget hafva blifvit reglerade; detta torg är fullständigt planeradt och anordnadt till promenadplats med gräsplaner och gångar samt planteradt med träd och buskväxter. Tillgång finnes på temligen godt dricksvatten i åtskilliga brunnar. Ett djupborrningsförsök har anställts, men utan resultat. Enköping: Dränering har under året blifvit verkställd på 6 ä 8 fots djup med oglaserade lerrör af 2 SV^ tums lumen å alla hufvudgator, sammanbundna med tvärrör å tvärgatorna samt mynnande i ån. Från några gårdar äro äfven rör utledda till hufvudrören. Eslöf: Några gårdar misstänktes hafva fått sina brunnar orenade genom spillvatten, hvarföre afloppen för detta reglerades; under tiden fingo brunnarne icke begagnas. Eskilstuna: På norr äro gator och tomter ännu icke planerade och sakna på de flesta ställen aflopp till och med för dagvattnet. Plan för afledning är under uppgörande. Vattentillgången är tillräcklig men dricksvattnet dåligt. Förslag om vattenledning. Falkenberg: Vattentillgängen riklig. Dricksvattnet af god beskaffenhet. Afloppen äro goda undantagandes i en del af norra staden vid norra bakgatan. Afledniugen sker genom dels öppna dels täckta rännstenar. Falköping: Läget torrt och sluttande, dricksvatten hemtas ur i kalkstensberget sprängda brunnar; vatten för andra behof såsom tvätt m. m. ur en vid stadens vestra sida flytande bäck, der reservoir samt sköljhus äro inrättade. Falun: Den uppgrundade gamla grufbäcken emellan presttägten och gamla herrgärden har blifvit upprensad. Pilipstad: Vattenhemtningen ur den genom staden flytande elfven har blifvit underlättad genom byggandet af 3 st. nya trappor ned till vattnet. Afloppen äro i den lägre stadsdelen otillräckliga. Gefle: Vattenledningen har ökats 7,336 fot ledning, 13 nya brandpoater, 3 nya allmänna vattenkastare; vatten har inledts i ytterligare 93 gärdar. Arets konsumtion 75,348,000 kannor. Göteborg: Under året har vatten från Delsjöledningen blifvit ¹) Referent: Medicinalrådet Pontin. infördt i mer än 100 hus, så att vid årets slut vatten finnes infördt i 1,575 hus. En ny filtrerbädd är anlagd vid Delsjön. Enskilda husegare hafva fått tillstånd att frän ifrågavarande vattenledning afgiftsfritt medelst sprutslangar afskölja gärdar och gator. Den i förra årets berättelse omnämnda kulverten i Kungsports-avenyen har under året blifvit utsträckt till landeriet^ Lyckan, hvarjemte åtskilliga andra arbeten för vattens afledande och marks torrläggning blifvit utförda. Haparanda: Inga nya vattenaflopp. För upprättande af torrläggningsplan har agronoms biträde blifvit begärdt. Dricksvatten tages vintertiden ur elfven, sommartiden nyttjas smält is. Helsingborg: Borrningar hafva blifvit försökta, men med detta arbete har man ånyo upphört. Större delen af staden är försedd med kloakledning, hvars utvidgning är beslutad. H er nosan d: I vattenledningsfrågan har ingenting under året blifvit vidgjordt, ej heller har torrläggning af Ostanbäckens vattensjuka mark blifvit verkställd. Hudiksvall: Omläggning och tillbygnad af åtskilliga trummor i ostra stadsdelen samt påfyllnad af en sank plats derstädes verkställde. Dricksvattnet i en brunn har blifvit undersökt med anledning af en tyfoidfeberepedemi inom en krets af staden. Vattnet befanns vara orenadt af organiska ämnen; brunnen afstängdes. Höganäs: Från grufvorna uppumpadt vatten användes till dryck. Förslag till markens torrläggning är under utarbetning. Kalmar: Genom borrning har under året en allmän brunn anskaffats. Karlshamn: Godt vatten. Afloppen till en del reglerade; från vissa delar af staden möter detta stor svårighet. Karlskrona: Ett uppfordringsverk är under uppsättning, hvarefter riklig vattentillgång kan emotses. En afloppskanal är under arbete. Kristianstad: Tvenne artesiska brunnar hafva tillkommit, men vattnets beskaffenhet är icke utrönt. Kungsbacka: Vid norra torggatans utmynning vid ån har anbragts kaj och pump. Ett par tomter dränerade. Köping: Staden är här och der underdikad. Dricksvattentillgången ymnig. Enskilda gårdsegare hafva under de senare åren upptagit ett stort antal s. k. rörbrunnar. Landskrona: Drätselkammaren har erhållit uppdrag att uppgöra förslag till fullständigt kloaksystem för hela stadens planlagda område. Lidköping: Vattenledning finnes med ymnig tillgång af godt vatten. Flera nya aflopp bildade genom underdikning. Försvarsmur är uppförd emot Venern och mark der torrlagd. Lindesberg: En ny brunn har blifvit upptagen på torget, hvarigenom vattentillgången blifvit riklig. Linköping: Vatten har blifvit inledt uti ^/j af stadens gårdar. Vattenledningen i dess helhet är upplåten till allmänhetens begagnande. Lund: Riklig vattentillgäng; dräneringen ytterligare utsträckt. Luleå: Dricksvattnet har blifvit uudersökt och i allmänhet befunnits vara af tillfredsställande beskaffenhet. Malmö: Ny vattenledning beslutad. Aflopp genom stensatta rännstenar äfvensom genom underjordiska ledningar af saltglaserade stenrör. Mariefred: Vatten till matlagning tages ifrån Mälaren. Stadens garfvare hafva blifvit hänvisade till en viss plats för sköljning af hudar. Aflopp dels genom ränustenar, dels genom dränering.»stadens brunn» har tidtals varit af mindre god beskaffenhet, hvilket beslutats skola, om möjligt, afhjelpas. Mariestad: Rik vattentillgång. Regn- och smntsvatten afledes genom öppna rännstenar oeh nedlagda trädtrummor. Läget är torrt och sluttande. Afvägning och kartläggning af stadsplanen pågår. En genom en jeruvägsbank afskuren vik af Venern har blifvit till nära hälften fylld och torrlagd. Nora: Vattentillgången riklig; afloppen tillfredsställande. Plan till fullständig afdikning är under uppgörande. Norrköping: Fullständig vattenledning och afledning finnes inom hela staden. Norrtelgc: Dräneringsfrågan oaffrjord. Tvenne brunnar hafva under året blifvit försedda med jernpumpar. Oskarshamn: Vattentillgången i det närmaste tillräcklig. Piteå: I sydöstra stadsdelen, der större sjuklighet under året förekommit, äro flera garfverier hopade och

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 afloppet dåligt. Afdikningsplan är uppgjord. Pä flodvatten är ymnig tillgäng, men brunsvattnet dåligt. Ett större muddrings- och flodrensningsföretag är under utförande, för att bereda ständigt flytande vatten kring sydöstra delen af staden från södra till norra fjärden. Förbud är utfärdadt mot orenande af elfvattnet i södra fjärden. Sala: Vattentillgängen tillräcklig. Aflopp åt norr genom Sagan, åt vester och söder genom ett afloppsdike. Staden är afvägd för tillämnad dränering. Dricksvattnet utmärkt. Bästa källan är öfverbygd och försedd med en amerikansk uppfordringspump. Skanör och Falsterbo: Jernpumpar insatta i brunnarne, en i hvardera staden. Afloppet frän klockaregården i Skanör är regleradt genom en afledande rännsten. En vattensamling i Falsterbo har blifvit rensad frän dy och igenfylld. Skara: Vatten erhålles uti en förbirinnande bäck, 2:ne cisterner ä allmän plats äfvensom i enskilda brunnar, af hvilka dock fä lemna godt dricksvatten. För afledning upptages ett täckdike rundtomkring staden, dit förbrukadt vatten och flytande orenlighet från tomterna inledas. Diket utmynnar i bäcken nedanför staden. Skellefteå: Bitning och kostnadsförslag till vattenledning äro uppgjorda. Vattnet skall ledas frän gräfda brunnar 2,000 fot frän staden. Höjdskillnaden är 30 fot; beräknad mängd 10 kannor per dag och person. Skellefte elf begränsar staden mot söder och, som staden sluttar emot denna, finnes godt aflopp för dagvattnet. Mot norr är planen genom en djup kanal afskuren från tillflytande vatten. Behofvet känbart af stadsplanens underdikande. Dricksvatten tages vintertiden uteslutande från elfven. Skenuinge: Anläggning af en större reservoir i Skena-ån beslutad. Utom det i berättelsen för 1875 omnämnda täckdike har ett annat sådant blifvit anlagdt genom några hustomter i en annan vattensjuk del af staden på egarens bekostnad. Någon del af den fastställda nya stadsplanen kommer oförtöfvadt att underdikas. Sköfde: Vatten erhålles dels från vattenledning, dels frän källor och brunnar samt en bäck. Tillgängen räcker till husbehof, men icke till renhållning af gator och rännstenar; under den varmare årstiden får dock äfven detta ske enligt öfverenskommelse med vattenstyrelsen. Afloppen äro mindre tillfredsställande. Afvägning för nivellering är afslutad. Strömstad: Tre större cementerade trummor af stenhällar afleda vattnet ut i elfven nedanför gamla bron, dit uppsjö från hafvet når. Drickeskällorna hafva på våren flera gånger blifvit bottenösta och rengjorda. Sundsvall: Vattenledningsplan har nu blifvit antagen och arbetet påbörjadt. I sammanhang med vattenledniugsarbetet företagas afskaktningar och nedläggning af allmänna dränerings- och afloppsrör, såväl för regnsom grundvattnet. Åtskilliga brunnar hafva blifvit undersökta; vattnet visserligen af mindre god beskafi'enhet, men ej kassabelt. Säter: Tre brunnar finnas, af hvilka två under året blifvit öfverbygda oeh försedda med jernpumpar. Vatten fås äfven ur den genom staden flytande Säter-ån samt en god källa i Säterdalen. Söderhamn: Dräneringsplan är uppgjord. Söderköping: Vattentillgången riklig frän tvenne staden genomflytande åar, Göta kanal, 8:t Eagnhilds och en annan källa samt 3 på stadens och 2 på enskild bekostnad borrade brunnar. Regnvattnet har frän största delen af stadsplanen godt aflopp, från en del sämre genom ett dike, som icke kan erhålla tillräckligt stark lutning. Torshälla: Vattnet godt och tillgängen ymnig. Särskilda åtgärder för afledning ej behöfliga till följd af stadens höga läge. Trelleborg: 4 allmänna brunnar. Aflopp dels genom tvenne bäckar, täckdiken till den östra bäcken, dels genom rännstenar och trummor direkt till Östersjön. Trosa: Vatten tages ur ån såväl till husbehof som ofta äfven till dryck. Gator och rännstenar samt aflopps- och täckdiken ordnade. Garfvare oc,h färgare hafva blifvit förständigade att icke orena åvattnet; deras deröfver hos K. Bef.hde anförda besvär ännu icke afgjorda. Uddevalla: Vattentillgängen tillräcklig och afloppen i allmänhet tillfredsställande. Åtskilliga dräneringsarbeten hafva blifvit företagna och medel dertill ytterligare anslagna. Umeå: God vattentillgäng i elf och brunnar, men dricksvattnets beskaffenhet dålig. Förslaget om vattenledning har icke vunnit bifall. Afledning har från östra stadsdelen under året blifvit verkställd. En derstädes för nägra år sedan företagen djupdikning med grofva tegelrör bar icke visat sig tillfredsställande, Upsala: Vattenledning är nu införd i nästan alla gårdar. Afloppssystemet har ytterligare blifvit utsträckt. Vattenreservoiren bör täckas. Vadstena: Helsovårdsnämnden har hos stadsfullmäktige begärt att lättare tillgäng till godt vatten skulle beredas, emedan förorening ofta inträffar såväl i brunnarne som vid Vetterstranden; någon åtgärd har dock icke blifvit vidtagen. Staden är icke dränerad; alla hus fukta. Dagvattnet ledes genom rännstenar till Vettern. Vaxholm: Flera brunnar hafva blifvit upprensade och fördjupade, men vattnet är icke godt och tillgängen knapp. Afloppen ändamålsenliga. Torrläggning har icke varit behöflig. - Vesterås: Flera rörbrunnar om 50 k 70 fots djup upptagna; en del af dem lemna godt dricksvatten. Under året hafva vissa delar af vestra qvarteret blifvit dränerade. Förslag väckt om vattenledning och afledningssystem. Uppdrag att undersöka dricksvattnet har lemnats åt föreståndaren för kemiska stationen. Vexiö: Ett af kaptenen Blix utarbetade förslag till ordnande af vattenafloppen inom staden genom rörledning af glaseradt lergods med tillhörande gatubrunnar har blifvit antaget och till största delen fullbordadt. Kostnaden uppgår till 30,000 kronor. Medel äro äfven anslagna till ordnande af afloppen i vestra förstaden. Anslag till nndersökuing för reglerande af vattenståndet i Vexiö sjön har äfven beviljats. En husegare har vid vite blifvit ålagd att låta upprensa en brunn. Vi ra mer by: Vattentillgången tillräcklig. De allmänna källorna hafva blifvit rensade och stensatta. Åtgärder ehuru ej tillfredsställande hafva blifvit vidtagna för aflägsnande af orenlighet frän den källorna närmast omgifvande marken. Visby: I ungefär hälften af staden finnes erforderlig vattentillgäng i källor och brunnar. I den andra hälften finnas blott 6 allmänna och 2 enskilda brunnar; pä 2 nya arbetas ännu. Afloppen äro någorlunda bra i de stadsdelar, som hafva mot vester sluttande läge. I flera delar äro ätgäijer behöfliga. Ett genom östra och södra byrummet löpande dike har blifvit upprensadt. Ystad: Riklig vattentillgäng. En staden genomlöpande kanal har blifvit igenfyud. Åmål: Större dödlighet har egt rum inom qvarteret»omen» å norra sidan om ån. Orsaken sannolikt fuktig mark utan afdikning hvarken ofvan eller under jord. Ymnigt smutstillflöde eger rum från ett färgeri och två garfverier, af hvilka det ena blifvit utdömdt oeh det andras egare varnats. Viten äfven förelagda. Vattentillgängen i än är ymnig, men vattnet orenas genom smutstillflöden. Förslag har blifvit väckt om inledning af vatten från djupet af Venern till stadens torg, der pumpar skulle anbringas. Afloppen äro högst dåliga oaktadt fall finnes. Någon ordentlig afvägning och planläggning har aldrig skett. I alla gärdar och rännstenar stå vattenpölar och, då nederbörd inträffar, sköljes all smutsen ned i ån. Kostnaden för afvägning, täckdikning och reglering af vätteuafloppen, beräknad till 12,000 kronor, ingifver det fattiga samhället betänkligheter. En källa med dricksvatten finnes, men 6 8,000 fot aflägsen. En enskild kalla, ehuru med ej fullt godt vatten, hembjöds af egaren åt staden för 3,000 kronor, men dä anbudet icke antogs, lät han igenspika den. Örebro: Dräneringsplan uppgjord. Öregrund: Tillgången god, men vattnet orent i stadsbrunnen. Goda affopp finnas genom dels trummor dels rännstenar. Östersund: Riklig vattentillgång. Stadsplanen sluttar mot Storsjön; afloppen äro i allmänhet väl reglerade genom rännstenar oeh trummor. Östhammar: Vattentillgången är god. Stadsplan och afvägning äro ännu icke stadfästade. Källorna rensas, när behofvet det fordrar. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, hushållsaffall, förbrukadt vatten m. m. På de flesta ställen synes ännu icke synnerligen mycket hafva blifvit afgjordt för att på ändamålsenligt sätt ordna denna angelägenhet, hvilken dock för den allmänna helsovården är af så stor vigt. Från somliga städer, t. ex. Åmål, äro skildringarne af för handen varande förhållanden såväl i detta som i flera andra afseenden rent af bedröfliga. En del städer hafva öfverlemnat åt särskilda entreprenörer att bortforsla afträdes-

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. ämnen, sopor och affall, så t. ex. Eskilstuna, Enltöping, Helsingborg, Vaxholm. Arboga: Till den straxt utanför staden nyanlagda fattiggården Djeltneberg hemtas fast och flytande gödsel från gårdarne i staden. Borgholm: Sopor och affall blandas jemte kalk med latrinspillningen och bortföras»litet emellan». Slaskvatten afrinner genom rännstenarne. Eksjö: Viten af 2 5 kronor hafva blifvit förelagda de husegare, som icke i enlighet med nämndens beslut oftare tömma sina gödselkistor och desinfektera innehållet. Bngelholm: Nämnden har hos stadsfullmäktige gjort framställuing om åtgärder för att underlätta bortforslingen af afträdesämnen och orenlighet, men utan påföljd. Upplagsplats anvisad utanför staden. Falkenberg: Forslingen får om sommaren endast ske nattetid. Samma stadgande anföres äfven ifrån Hjo, Kungsbacka, Malmö, Trosa och Ulricehamn. Förbrukadt vatten och»annan flytande orenlighet» affores genom rännstenarne. Falköping: Forsliug (är endast ske i täta åkdon. Förbrukadt vatten afföres genom rännstenarne eller samlas i behållare. Filipstad: Enligt helsovårdsnäiundens kungörelse skola gödselstäderna tömmas den l:a uti månaderna Juni Oktober. Göteborg: Förslag till fullständigt ordnande af renhållningsväsendet har blifvit remitteradt till helsovärdsnämndens yttrande. Karlshamn: Nämnden har öfverklngat ett magistratens beslut, hvarigenom forsling af spillning om dagen tillåtes under November ^Februari. Köping: Gårdegarne hafva förständigats att minst en gång i månaden bortföra afträdesämnen och affall; plats dertill anvisad. Malmö: Förslag om entreprenörs anställande har blifvit förkastadt; samma förhållande omtalas från Örebro. Mariefred: Hvad som under vintern samlas, skall bortföras innan den 15 Maj. Under den blidare och varmare årstiden får icke någon större samling af afträdesämnen och orenlighet finnas. Mariestad: Hemtning verkställes af krfngboende landtman. Vatten och orenlighet nedflyta i Tidan. Sala:»Latrinlärar äro anbragta under afträdeshusen.» Skara: Afträdesämnen etc. samlas i täta lårar och foras utom staden. Skellefteå: Ifrågavarande ämnen samlas dels uti tjärade tunnor, dels uti sophus, och bortföras efter behof. Skof de: Nämden har ofta ffitt ingripa mot oseden att i ett hörn af gården utslå orenlighet och hushållsaffall, såväl vått som torrt, hvarigenom slaskgropar bildas och marken förorenas. Nämnden har dels ålagt anskaffandet af täta lårar, dels hafva afloppsrör blifvit inledda. Slaskvattnets afledande är bland de svåraste uppgifter för såväl nämnden som tomtegarne, enär intet större vattendrag finnes, dit det kan ledas. Strengnäs: Groparne rengöras om våren och deremellan vid behof. Strömstad: Förbud har utfärdats mot att i hafvet utvräka afskräden från salterierna. Sundsvall: Uppskof med helsovärdsstadgans tilllämpning i 17 och 19 mom. 6, till dess vattenlednings- och dräneringsarbetena så långt framskridit, att de för renhållnings ändamål kunna begagnas. Torshälla. Upptagandet eger rum i vattentäta kärl, lårar samt ordnade gödselstäder; utforslingen sker inom föreskrifveu tid af jordbrukare. Trelleborg: En och annan gåidsegare har blifvit bötfälld för försummad renhållning af gårdar och rännstenar. Vaxholm: Spillning, sopor och afträdesämnen hemtas 2 gånger i veckan, enligt kontrakt på 10 är, till Bogesunds egendom. Vestervik: Nämnden har endast i 3 fall behöft ingripa. Vexiö: Hemtning sker af kringboende allmoge. Vimmerby: 21 personer hafva, uppkallade inför nämnden, fått förständigande dels med dels utan viten i anledning af missförhållanden vid afträden, fähus och sophögar. Åmål: Alla orenligheter utkastas på gårdar eller i rännstenar; då samlingen blir värd att afyttra, säljes den till någon landtbrukare för 80 h 90 öre lasset. Marken insuper den flytande delen så långt den förmår, resten nedrinner i ån. Det händer att man i trånga gårdar f^r se på ett ställe svinhus, på ett annat afträde, på ett tredje stallar och på ett fjerde sopor och smntsvatten.»i bästa fall samlas allt afflödet i en gödselgrop.» C. Begrafningsplatserna. Askersund: Ny plats utom staden inköpt. Borgholm: Liken jordas f. n. å Köpings kyrkogärd y^ mil frän staden; men en begrafningsplats är anordnad invid Kalmarsund ungefär 500 fot från den med boningsplatser försedda stadsdelen. Falkenberg: Begrafningsplatsen, vid och omkring kyrkan, liten. Ny plats med tjenlig jordmån under året erhållen straxt söder om staden. Haparanda: Förberedande åtgärder för planering vidtagna. Hernösand: Begrafningsplatsen tillräcklig och väl ordnad. Hjo: Belägen utom staden, rymlig, grunddikad; fin sandjord. Hudiksvall: Förberedande åtgärder för begrafningsplatsens flyttning vidtagna. Karlshamn: Ny plats utsedd. - Landskrona: 1 Augusti invigdes ny kyrkogård utanför staden på fri och högland plats. Den är dränerad och planterad. Mariestad: Jordexpropriation frän landshöfdiugebostället begärd till ny kyrkogård.. Norrköping: Begrafningsplatserna, bestående af sandjord, ej vattensjuka, äro belägna utom staden, tillräckliga. -Piteå: Ny kyrkogård utstakad Vjo mil utom staden. Sala: Ny kyrkogård skall anläggas utom staden. Den nu varande, i vestra utkanten, är föga rymlig. Simrishamn: Begrafningsplatsen under aret utvidgad med till största delen lämplig jord; den något vattensjuka delen kommer endast att användas till plantering. Skanör: Begrafningsplatsen omkring kyrkan, 3 tunnland. Sundsvall: Nytt förslag. Södertelge: Gamla kyrkogården har under året upphört att användas; ny anlagd utom staden. Trelleborg: Ny begrafningsplats, som dock ännu icke begagnas. Behofvet deraf trängande, enär den gamla är träng, öfverfylld och vattensjuk. Torshälla: Belägen utom staden, rymlig och med sundt läge; omkring 14 år gammal. Trosa: Eymlig, planterad, belägen i stadens utkant. Uddevalla: 3 äldre kyrkogårdar finnas. En ny belägen omedelbart invid en af dessa har under året anlagts och af nämnden godkänts. Ulricehamn: Begrafningsplats utanför staden, skiljd derifrån genom en bäck. Umeå: rymlig, högländ, belägen 1,000 alnar utom staden. Varberg: Ny plats beslutad. Vadstena: Ännu inom staden; dock torde snart ny plats utom staden blifva utsedd. Visby: Jorden i nya kyrkogärden har, ehuru den är högt belägen, befunnits genom källdrag och bottensyra vara mycket vattensjuk. Nämnden har derföre anmodat kyrkostämman att snarligen vidtaga åtgärder för kyrkogärdens fullständiga utdikning. Oregrund: Begrafningsplatsen otjenlig; ny skall anskaffas. Östersund: Platsen rymlig och sund, 500 alnar utanför staden. Östhammar; Välbelägen och tillräcklig. D. Boningslägenheter, luftvexling. Arboga: Faran för öfverbefolkning minskad dels genom anläggning af en fattiggärd, dels genom uppförande af nya bostäder och dels har genom en glasfabriks nedläggande arbetspersonalen minskats. Helsovärdsnämnden har under året förbjudit en bostadslägenhets begagnande, intilldess den reparerats, samt i några andra fall förskrifvit förbättringar. Vid nybyggnad och större reparationer anbringar man nu mera allmänt än förr äfven i enskilda bostäder luftvexling, åtminstone i eldstäderna. Vid den enda större fabriken, ett gjuteri med mekanisk verkstad, är sörjdt för luftvexling inom arbetslokalerna. Engelholm: En husegare har pä nämndens uppmaning förbättrat dåliga bostäder. Folkskolan har erhållit ny, mera rymlig och sund lokal. Falun: I båda kyrkorna äro insatta Gurneyska ugnar. Göteborg: Bostadsbrist fortfarande. I åtskilliga fall af för helsan mera vådliga bostäder har nämnden dels vid vite förelagt egarne att utrymma desamma, dels påkallat polismyndighetens biträde. Ingen olägenhet genom dålig luftvexling. 2 stora nya folkskolebygnader, hvardera för 700 barn, hafva under året blifvit färdiga. Grenna: Ventilation i skolhusen. Haparanda: Ventilationsappararat i folkskolan. Helsingborg: Folkoch smäskolelokalerna besigtigade; minskning af elevantalet i ett par af dem påbjuden. Hernösand: Förut anmärkta olägenheter vid elementarläroverkshuset qvarstår. Kristianstad: Några boningslägenheter hafva för fukt förbjudits. Kristinehamn: Bostadsbristen minskad genom nybygnader. Kungsbacka: Skolrådet anmodadt att skaffa större lokal för småskola samt att, tills detta skett, förse den nu begagnade med ventilation. Köping: Bostadsbristen minskad genom nybygnader. Luleå: Ny ändamåls-

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 enlig folkskolebygnad under uppförande. Malmö: Skolorna ventileras bättre än förr. Mariestad: Bostadsbrist. Otillräcklig luftvexling i flera skolor och i fattighuset. Nora: Luftvexlingen i samlingslokaler genom nämnden förbättrad. Skof de: En del bostäder mycket fuktiga och dåliga. Reparationer anbefallda, hvilket beslut öfverklagats och ännu ej afgjorts. Bostadsbrist. Strömstad: Efter branden bostadsbrist oeh svåra förhållanden. Sundsvall: Likaledes bostadsbrist efter eldsvådan. Söderhamn: Samma förhållande. Trelleborg: En bostadslägenhet i nybygdt hus förbjuden för fukt. Trosa: Ingen öfverbefolkning. Några gamla bristfälliga hus ombygda. Folkskolan låg. Ett nybygdt rum förhyrdt till småskola. Ändliga sammankomster hållas i trånga och låga lokaler, emot hvilket förhållande inga åtgärder hittills kunnat vidtagas. Upsala: 2:ne boningslägenheter förbjudna att uthyras. En husegare fälld till 50 kronors, vite. Vesterås: Bostadsbrist, hvadan öfverbefolkning icke kunnat undvikas. Ventilation genom luftrutor föreskrifven. Vexiö: Någon öfverbefolkning, men icke i den grad att nämnden ansett sig böra ingripa. Vimmerby: Ventilation anbragt i tingshuset. Ystad: 2:ne lägenheters egare erinrade att icke mottaga för stort antal hyresgäster. Åmål: 2:ne boningslägenheter förbjudna. Tillfällig öfverbefolkning genom jernvägsarbetare. E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. Eskilstuna: Efter besigtning af veterinär hafva flera gånger födoämnen, som skämda tillhandahållits, blifvit förbjudna och någon gång har äfven åtal i poliskamraaren följt. Göteborg: Anmälan om sjukdomsfall efter förtärande af konserverad amerikansk lax och hummer. Kemisk undersökning, men ingen åtgärd, enär de befunnits endast visa spår af tenn, men ingen annan metall. Karlskrona: Trikinbyrå. Polistillsyn å utbjudna födoämnen. Kristianstad: Trikinbyrå. ^Köping: Torgvaror inspekteras af veterinär. Lidköping: Ätal anställdt för utbjuden skämd fisk. Malmö: En del skämda födoämnen anhållna och beslaglagda. Nora: En bryggare, som försatt ölet med tannin, förständigad dermed upphöra. Skara: Misstänkta födoämnen och drycker undersökas pä agrikulturkemiska försöksanstalten. Skof de: Från ett bryggeri utlemnades under ett par dagar ett svagdricka, som framkallade magplågor; förbjöds. Undersökning ä apoteket utan resultat. Svin- och hästkött har undersökts. Torshälla: A torgförda födoämnen samt dricksvaror har allmänna åklagaren uppsigt. Ulricehamn: Ofvervakas af polisen. Upsala: Flera beslag gjorda å skämda varor som torgförts. Vadstena: Å torgförda födoämnen samt dricksvaror bar allmänna åklagaren uppsigt. Åmål: Ett lass skämd sill har afvisats. F. Fabriker och näringar. Alingsås: Ölägenheter från ett sedan flera år befintligt limkokeri, isynnerhet obehaglig lukt. Likaledes från ett garfveri, der egaren i marken nedgräft ett stort kar, hvaruti allehanda orenlighet samlades och vid ikommen jäsning framkallade odräglig stank. Båda dessa fabrikers egare ålades att bortskaffa orenligheten och vidtaga ändamålsenliga förändringar för olägenheternas förhindrande. Pä förra stället gjordes försök med en hög skorsten, men som icke uppfyllde ändamålet. Askersund: 6 garfverier, 2 färgerier. Arbetarnes ålder ej under 15 är. Arbetstid: 13 timmar. Borgholm: 2 garfverier, 1 färgeri. Olägenheter af förbrukadt vatten och illaluktande affall, hvilka man sökt afhjelpa, men utan nämnvärd följd. Borås: 5 garfverier, 8 färgerier, 3 väfverier, 1 snickerifabrik, 1 gjuterifabrik, 1 trikotfabrik, 1 reparationsfabrik, 1 fabrik för pressenningar, 1 bryggeri, 1 bomullsspinneri. Arbefarnes antal 636, deraf 77 under 18 år. Arbetstid 11 timmar, intet nattarbete. Eksjö: Arbetarnes ålder ej under 15. Arbetstid 8 ^10 timmar. Engelholm: 2 färgerier, 2 garfverier, 2 kakelugnsmakare. Inga minderåriga arbetare. Enköping: 1 fabrik för säkerhetständstickor, 2 färgerier, 3 garfverier, 1 bryggeri, 1 upplag af ben och lump. I tändstifcsfabriken användas äfven minderåriga. Arbetstid 10 timmar. Eskilstuna: Färgerier, garfverier samt talrika smideafabriker. Lärlingar emottagas vid års ålder. Arbetstiden timmar. Falkenberg: Ett ånguuspinneri. Arbetarnes ålder Arbetstid: 12 timmar. Pilipstad: 1 nytt garfveri. Göteborg: 83 fabriker. Arbetare 4,669, deraf 638 under 18 år. Olägenheter endast anmärkta i ett fall af slagterirörelse, derifrån förorening af vattenailopp egde rum. Föreskrift lemnad att åtgärder skola vidtagas deremot och behörigen godkännas. Halmstad: 2 garfverier, färgeri, slagteri, klädesfabrik. Ansökan om ett nytt färgeri afslagen. Arbetarnes ålder är. Arbetstid timmar. Haparanda: Färgerier och garfverier. Arbetstid soramarn 12, vintern 8 timmar. Helsingborg: 23 fabriker, arbetarnes ålder Arbetstid 6 12 timmar. Hernösand: 1 ny tobaksfabrik. Hjo: En jernmanufakturfabrik. Arbetarnes ålder öfver 18 år. Arbetstid 11 timmar. Höganäs: Arbetarnes ålder Arbetstid 10 timmar. Jönköping: Arbetarnes ålder ej under 18 är. Arbetstid 11 timmar. Kalmar: 18 fabriker, 1 upplag af ben och lump. Inga olägenheter. Arbetarnes ålder Arbetstid timmar. Karlshamn: I staden 12 fabriker, ofvanför densamma 5, hvilkas affall och orenlighet utsläppas i den genom staden flytande än. Arbetarnes ålder 14 60, arbetstid 12 timmar. Karlskrona: 17 fabriker. Kristinehamn: 213 arbetare, hvaraf 30 under 18 år. Arbetstid timmar. Köping: Ett ångfärgeri tillkommit. Arbetarnes ålder Arbetstid timmar. Landskrona: Nyuppbygdt sockerrafinaderi. Vattenafledningen af helsovärdsnämden godkänd. Lund: 36 fabriker, arbetare äfven under 18 år. Arbetstid timmar. Malmö: En porslinsfabrik nedlagd. Mariestad: 13 fabriker. Garfverierna orena mycket vattnet i Tidån. Endast 6 arbetare af 92 äro af års ålder. Arbetstid 9 12 timmar. Nora: Ett i tätt bebygd stadsdel beläget garfveri skall med 1878 upphöra. Norrköping: 65 fabriker med tillhörande upplag. Inga arbetare under 12 år. Arbetstiden från 6 i. m. till 7 e. m. med 2 timmars rast. Nyköping: 66 arbetare under 18 år. Arbetstid timmar. Oskarshamn: 61 arbetare under 18 är. Ai-betstid 10 timmar.» Piteå: 2 färgerier, 7 garfverier; de senare orena vattnen. Skara: 3 garfverier och 1 färgeri i utkanten. Nämnden har meddelat föreskrifter i afseende pä snygghet och bättre anordningar. Sköfde: Padrettfabrik straxt norr om staden. En lumphandlare har vid högt vite blifvit förbjuden att hafva upplag af ben i sin källare. Söderköping: 1 färgeri, 2 garfverier. Egarne tillhällas att sä mycket som möjligt förekomma olägenheter, såsom stank, etc. Torshälla: 3 fabriker. Arbetarnes ålder Arbetstid dels 11 timmar, dels»13'2 timme.» Nämndens uppmärksamhet fästes på denna långa arbetstid, som icke kan vara utan skada för arbetarnes helsa. Uddevalla: 83 arbetare mellan år. Arbetstid 11 ä 12 timmar. Upsala: En lumpsamlare, som haft upplag utan anmälan, har blifvit bötfälld. Vadstena: En hvitbetsockerfabrik. En arbetare under 15 är, 5 mellan 15 och 20. Arbetstiden 10 timmar. Varberg: Endast vuxna arbetare med 10 timmars arbetstid. Vaxholm: Egaren af ett vid stora gatan och ångbåtsbryggan beläget garfveri har blifvit ålagd att flytta detta till annan lämpligare plats och att, tills detta skett, tidvis inställa tillverkningen. Vestervik: Få fabriker; inga minderåriga arbetare. Visby: ett gjuteri tillkommit, 73 arbetare under 18 år. Arbetstiden timmar. Ystad: Mänga fabriker och upplag af lump och ben samt guano. Ingen olägenhet har blifvit anmäld. Åmål: Ett garfveri har blifvit utdömdt. Örebro: 91 arbetare under 18 är. G. Afträden och deras inrättning, svinhållning m. m. Alingsås: Vid allmän visitation i slutet af Juli befnnnos 80 äfträden i otillfredsställande skick. Egarne ålades att före årets slut inrätta dem enligt helsovårdsstadgans föreskrift. Samma förhållande oeh förständigande angående 28 svinhus. Med 7 af de senare var vid årets slut ingen förändring vidtagen, hvarföre stadsfiskalen anmodades väcka ätal. De flesta gödselstackar i närheten af gata äro bortskaffade, men ännu icke förhållandena härmed goda. Arboga: Vid de flesta gårdar hafva afträdena ändrats i öfver-

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. ensstämmetse med nämndens i enlighet med helsovårdsstadgan lemnade anvisningar, sä att antingen täta behållare eller af slaggtegel murade gödselkamrar inrättats, hvarigenom orenlighetens nedträngande i jorden och dess kringflytande ä marken förhindras. De gårdsegare som ej inom 1 Juli verkställt dessa fövändringav, skola till åtal anmälas. Borgholm: Afträdena hafva i allmänhet hålor i marken till spillningens förvarande. Med hänsyn till husegarnes fattigdom har nämnden t. v. föreskrifvit latrinens blandning med sopor och kalk, dess oftare bortförande samt»gödselstädernas stensättning och kringbygnad.» Eksjö: En del husegare ålagda att flytta afträdena till lämpligare platser. Elementarläroverkets rektor ålagd att sednast 1 Sept. hafva satt läroverkets afträden i det skick H.-St:s 17 2 m. föreskrifver. Svinegare förständigade att före 1 Maj hafva satt stiorna i lagenligt skick. En tomtegare, frän hvilkens gödselstack orenlighet nedflöt i ån, ålagd att före 1 Okt. hafva anskaffat antingen gödselkammare med murad botten eller gödaelkistor, stäande ofvan jord. Enköping: Nämnden har sökt förmå innevänarne att ordna afträdena med smärre tunnor. Svinhusgolfven murade af tegel eller i cement. Eskilstuna: I 15 fall viten förelagda med afseende på afträdenas beskaffenhet..37 gårdsegare vid vite förständigade, att ej använda svinhusen förr än efter ombyggnad. Falkenberg: Afträden och fähus äro i allmänhet icke inrättade enligt föreskriften i Hels.-St. Någon synnerlig olägenhet dock icke förspord. Falköping: Några afträden utdömda eller flyttade, andra mera ändamålsenligt förändrade. Filipstad: Gödselstädernas bottnar på många ställen murade af slaggtegel i cement. Halmstad: Afträdena med få undantag inrättade enligt H.-St. föreskrift. De förbättringar, som utan allt för stor svårighet kunnat ske, vidtagna. Fähus och stallar ligga i allmänhet allt för nära gatan. Hudiksvall: Alla afträden besigtigade. Mänga äro olämpliga, men ett anmärkningsvärdt bemödande att iakttaga renlighet har dock visat sig. Jönköping:»Afträdena bestå numera i allmänhet af täta murade behållare nere i jorden, hvilka visat sig vara vida ändamälsenligare än flyttbara trälårar ofvan jord, de der äro ganska opraktiska isynnerhet med hänsyn till sättet, hvarpå renhållningen här är ordnad.» Nämnden har blifvit erinrad, att murade behållare icke äro tillåtna enligt g 17 i helsovårdsstadgan minst uti nya hus och att erfarenheten (Upsala m. fl.) tillräckligt har visat deras olämplighet. Kalmar: Der icke svinhusen varit enligt föreskrift, har svinhållning förbjudits oeh af polisen beifrats. Karlshamn: Afträdena såsom förut; 2 års anstånd beviljadt. Lindesberg: Samtliga svinhus besigtigade och godkända. Malmö: Tunnsystemet numera konseqvent genomfördt öfver hela staden. Afträdena oklanderliga. Helsovårdsstadgans föreskrifter äfven genomförda i afseende pä svinhus och stall. Mariestad: Gropsystemet öfver allt radande. I dessa uppsamlas all spillning frän menniskor och djur jemte sopor och affall. Härifrån dels nedtränger dels kringflyter orenlighet. Svinstiorna ej heller ännu inrättade enligt stadgan. Marstrand: Lokala svårigheter samt fattigdom lägga stora hinder i vägen för ordnandet. Nora: Afträdena sä vidt möjligt ordnade enligt stadgans föreskrift. Stor olägenhet af svinhållning. I afseende på fähus och stall återstår mycket att önska. Piteå: Inga afträden motsvara fullt stadgan; dock inga nämnnärda olägenheter. Fähus, stall och gödselrum äro belägna för nära gator och brunnar. Sala:»Latrinlårar». Simrishamn: Alla afträden synade och fel afhjelpta. Skara: Vid alla afträden uppsamlas spillningen i täta ofvan jord stående lårar och blandas med kalk; stallspillningen i täta behållare, som ofta tömmas. Sköfde: Många afträden sakna fullkomligt underlag, så att gropar^ bildas, hvarigenom förorsakas markens och luftens förorenande. A andra ställen bildas behållare af gödselkammare, hvilkas botten ligger under markens nivå, eller af fria gödselsamlingar. Uppmaning utfärdad att före arets slut andra dessa fel. Flera svinhållare pliktfällda. Många förbjudna till följe af lokala förhållanden. Strömstad: Vid stadens nybygnad öfvervakas noga afträdenas inrättande enligt föreskrift. Säter: Omflyttning af 3 afträden anbefalld. Om sommaren desinfektion med karbolsyrad kalk. Söderköping: Olägenheterna minskade, men till följe af trånga tomter kunna icke alla afträden förläggas på författningsenligt afstånd från gata. Svinhållning i flera fall nekad. Södertelge: Linder året hafva afträdena blifvit försedda med täta och lätt flyttbara kärl och förut beflntliga gropar blifvit igenfyllda. Torshälla: Inga olägenheter, sedan numera täta lårar och tunnor anbragts under afträdena. Gödselstäderna väsendtligen förbättrade. Trelleborg: Åtskilliga afträden utdömda och gärdsegarne förständigade att införa flyttbara kärl. Trosa: Några afträden flyttade till lämpligare platser, äfvensom tunnor under desamma i några gårdar föreskrifvits. Ombygnad och förbättring af några gödselstäder. Uddevalla: Nämnden har d. 2 Okt. belutat, att genom polismyndighet tillhälla dem, som ännu icke förbättrat sina afträden enligt stadgan, att detta fullgöra. Umeå: I norra stadsdelen så små tomter, att helsovårdsstadgans föreskrifter svårligen kunna utföras. -Upsala: Pä många ställen hafva under året gamla gropar blifvit igenfyllda och tunnsystemet infördt. Vadstena: Tunnsystemet mest brukligt, dock förekomma ännu pä några ställen gropar. Under sommaren bötfälldes flera gårdsegare för bristande skötsel af afträdena och en allmän uppmaning utgick till afträdenas försättande i lagenligt skick. Vestervik: Större eller mindre förändring föreskrifven för 11 afträden. Vexiö: Endast ett mindre antal husegare hafva ännu ändrat afträdena i enlighet med stadgan. En del erhållit uppskof till 1 Sept Visby: Vid de flesta afträden nödiga och möjliga åtgärder vidtagna. Åt en del fattiga personer har nämnden nödgats lemna anstånd till våren I anseende till tränga tomter hafva många personer förbjudits hälla svin. Flera gödselstäder ommuradc. Ystad: Vid 3 tillfällen har nämnden förordnat om oförtöfvadt iordningsställande af afträdeshus. Åmål: Afträdena äro med få undantag icke författningsenliga. Påminnelser utan verkan; ingen hjelp af polisen. 15 kronor vite förelagdt den, som icke före 1 Maj 1878 vidtagit förbättringar. Vid inspektion anträffades 32 oanmälda svinhållare. Oregrund: Nämnden har anbefallt afträdens inrättande i 3 gårdar, der sådana saknats.»inga svinhållare; små grisar uppköpas i Maj och slagtas i December; förvaras i väl instängda lokaler». Antalet uppgifna svinhållare utgör 4,366 i 72 städer mot 6,664 i 75 städer 1876 och 5,618 i 68 städer Fullständiga uppgifter saknas från några ställen såsom Hedemora, der det heter att svin hållas endast om sommaren, men då nästan i hvarje hushåll; Säter; Trosa, der endast några få svinhållare skola finnas; Ulricehamn, derifrån uppgifves att 20 svinkreatur blifvit anmälda, men icke af huru många personer; Torshälla, der svinhållningen säges nästan hafva upphört; Oregrund, der inga svinhållare för hela året skola finnas. På flera ställen uppgifvas endast de under året nyanmäldc. Der sä varit fallet, har denna summa adderats till den föregående är uppgifna. De ställen, der svinhållning är antingen helt och hållet förbjuden eller endast tilläten i utkanterna, äro: Eskilstuna, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Malmö, Vexiö, Ystad, Örebro samt Höganäs. Dessutom är ingen sådan anmäld frän Haparanda, Sala och Varberg. Största antalet svinhållare förekommer uti: Visby 293, Karlshamn 248, Falun 217, Landskrona 195, Lund 189, Nyköping 182, Upsala 158, Skanör och Falsterbo 160, Linköping 142, Sölvesborg 120 och Norrköping 113. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. Enligt föreskrifterna uti 21 och 23 af den Nåd. Förordningen af den 19 Mars 1875 att vård å särskildt sjukhus skall beredas dem, som insjukna i kolera, smittkoppor, tyfus, tyfoidfeber, skarlakansfeber, difteri och rödsot, hafva uti en stor del af rikets städer dels särskilda epidemi-sjukhus blifvit anskaffade, dels provisoriskt anordnade uti förhyrda lägenheter. Uti helsovård.snäinndens berättelser för 1877 uppgifves, att dylika sjukhus dels äro under uppförande, dels att deras uppförande är beslutadt eller inom kort att förvänta i städerna: Arboga, Borås, Eksjö, Falun, Skara och Strengnäs, men att

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 ännn dylika sjukhus saknas nti: Askersund, Borgholm, Engelholm, Enköping, Falkenberg, Falköping, Haparanda, Hedemora, Hjo, Kungsbacka, Lidköping, Lindesberg, Oskarshamn, Piteå, Sala, Sigtuna, Skanör & Falsterbo, Södertelge, Sölvesborg. Trelleborg, Trosa, Vadstena, Vimmerby, Östersund och Osthammar. Alingsås: Ett staden tillhörigt sjukhus har plats för 12 sängar, men utredning blott för 9, deraf ny för 6 och gammal for 3. Åtgärder: afskiljande af sjuka frän friska; desinfektion af exkrementer. A.rboga: Till följd af en till stadeu donerad fond kan man bland annat inom kort vänta uppförandet af ett epidemisjukhus. 1 anseende till skarlakansfeber stängdes såväl elementarläroverket som folkskolorna frän och med d. 10 Dec. till vårterminens början. Borgholm: I anseende till skarlakansfeber gaf nämnden varning att icke besöka ställen, der sjuka funnos. Isolering och desinfektion. Obs. inga dödsbevis från presterskapet inkomna. Borås: Ett nytt epidemisjukhus under byggnad. Under året har ingen epidemi förekommit. Eksjö: Stadsfullmäktige hafva beslutat bj'ggandet af ett epidemisjukhus. Nämnden kan icke uppgifva antalet fall af smittosamma sjukdomar, emedan läkarne icke gjort föreskrifna anmälningar. Engelholm: Isolering. Barn från familjer, der skarlakansfeber förekommit, förbjudna att besöka skolorna. Eskilstuna: Epidemisjukhus med 24 sängar; vårdade 27. Falköping: Uppgift saknas. Falun: Stadsfullmäktige hafva inköpt en tomt i stadsdelen nedre Elsborg, hvara epidemisjukhus skall uppföras; sjukbårar anskaffade. Elementarläroverket stängt från 2 Nov. till 1 Dec. för difteri. Pilipstad: Epidemisjukhus nybygdt 1876: Plats för 20 patienter. Under året ingen epidemi. Gefle: A epidemisjukhuset 2 personer vårdade för. koppor. Halmstad: Medel anvisade till byggande af epidemisjukhus, men tomt saknas ännu. Haparanda: Skalakansfeber förekommit. Isolering. Hedemora: Inga dödsbevis från presterskapet aflemnade. Helsingborg: 1 patient vårdad ä epidemisjukhuset. I anseende till den gängse skarlakansfebern afrädde nämnden folkskolornas öppnande, men utan att dervid fastades afseende. Hernösand: 6 personer, sjuke i koppor, vårdade å epidemisjukhuset. Hudiksvall: 5 patienter vårdade å epidemisjukhuset. Höganäs: Skolorna en kort tid stängda. Nämnden påbjöd afskiljande af de sjuke och förbjöd folksamling vid begrafningar. Jönköping: A epidemisjukhuset vårdades under året 16 persciier, af hvilka 8 ledo af tyfoidfeber, 2 af gastrisk feber, 3 af skarlakansfeber, 1 difteri och 1 af angina. Kalmar: 18 personer vårdade. 2 sjukbårar anskaifade. Karlshamn: Ingen farsot. Nytt epidemiskt sjukhus med 12 sängar under året uppfördt. Karlstad: Provisoriskt sjukhus med 8 sängar; 3 personer der vårdade, för koppor 2 och skarlakansfeber 1. Separering och desinfektion af exkrementer. Nytt epidemisjukhus under tak. Kristianstad: A epidemisjukhus 25 personer vårdade för koppor. Kungelf: 2 sjukrum med 3 sängar. Kungsbacka: För 3 i difteri aflidna, till annexförsamlingen hörande personer, afstyrktes begrafning ä stadens kyrkogård. Barn frän en gård, der difteri inträffat, förbjödos att under 1 vecka bevista skolorna. Köping: A epidemisjukhuset 14 personer vårdade. Landskrona: Förhyrd lokal med 13 platser. Hos stadsfullmäktige har anslag begärts till byggande af epidemisjukhus. Lidköping: Undervisningen i elementarskolan för flickor inställdes under 3 veckor med anledning af ögonsjukdom. Lindesberg: Från 18 Oktober till 3 December inställdes skolgången i stadens alla 3 skolor; Skarlakansfeber. Nämden disponerar å stadens sjukhus 2 rum med 4 sängar och utredning. Linköping: Stadens sjukhus har 26 platser; under året ingen der intagen. Lund: Under året skarlakansfeber och difteri. Separering och desinfektion. Ett i difteri aflidet barn begrofs genom nämndens föranstaltande, emedan liket ej vederbörligen isolerades. Malmö: Medel anslagna till' uppförande af nytt epidemisjukhus. 14 personer under året vårdade: 4 koppor, 8 skarlakansfeber, 2 difteri. Separering; anslag om smittosam sjukdom å dörren till de sjukas bostad; barnen afhållna frän skolorna. Transporten till sjukhuset sker under nämndens tillsyn i för sådant ändamål enkom anskaffad täckvagn. Beugöring och desinfektton af bostäder och kläder yerkställes nnder tillsyn af helsovårdsnämndens assistent, hvilken äfven har att öfvervaka begrafningarne. Mariefred: Två sjukrum med fyra sängar. Mariestad: Förhyrd lägenhet, der 12 platser kunna beredas; f. n. finnes der utredning för 5 sängar. Ingen vårdad under året. Nora: Under en del af sommaren inställdes med anledning af skarlakansfeber skolgången i söndagsskolan. Norrköping: 15 i skarlakansfeber sjuka vårdade å epidemisjukhuset. Täckt åkdon för sjukas transport. Norrtelge: Anslag beviljadt för utredning af det särskilda sjukhuset. Oskarshamn:»Intet att anföra». Ej mindre än 148 fall af tyfoidfeber hafva dock förekommit. Piteå: Föreskrifter lemnade med anledning af tyfoidfeber och rödsot. Sigtuna: Skarlakansfeber; isolering och desinfektion. Barn från ställen, der sjuka funnos, förbjödos besöka skolan. Skanör och Falsterbo: Barn från familjer, der tyfoidfeber gick, förbjödos skolgång. Skara: Beslut fattadt att uppföra epidemisjukhus; utförandet beroende på lämplig byggnadsplats' förvärfvande. Skellefteå: Kopphus uppfördt utanför staden, innehållande 2 större rum, afsedda för 5 ä 6 patienter, samt ett mindre deremellan beläget rum för sköterskan. Skeninge: Tyfoid, skarlakansfeber, difteri; separering, desinfektion och försigtighet vid begrafningar. Vid inträffande epidemisk sjukdom finnes en provisorisk lokal tillgänglig. Strengnäs: Uppförande af epidemisjukhus beslutadt. Strömstad: Tillfälligt sjukrum; ej under året anlitadt. Difteri och skarlakansfeber hafva förekommit. Isolering och desinfektion. Sundsvall: Epidemisjukhuset ytterligare kompletteradt. 6 patienter vårdade: 2 tyfoidfeber, 3 skarlakansfeber, 1 difteri. Säter: Provisoriskt sjukhus i förhyrd lägenhet; 2 koppsjuka der vårdade; desinfektion, revaccinering. Söderhamn: Tillfälligt sjukhus med 10 platser; 4 tyfoidfall vårdade. Söderköping: Epidemisjukhus med 7 platser; 3 personer der vårdade för tyfoidfeber. Öfvertäckt sjukbår. Sölvesborg: Nerv- och skarlakansfeber samt difteri hafva förekommit. Separering och desinfektion. Inget epidemisjukhus. Uddevalla: Epidemisjukhus med 15 platser; ingen under året vårdad. Tyfoidfeber, skarlakansfeber och difteri hafva förekommit. Ulricehamn: Ett mindre sjukhus med 5 platser under året anlagdt. Upsala: Epidemisjukhus med 30 platser; vårdade 29. difteri 11, skarlakansfeber 14, halsfluss 2, nässelfeber 1, bindväfsinflammation 1. Varberg: 2 rum med 6 sängar; ingen under året intagen. Vaxholm: En lokal med 4 sängar disponibel; ej under året anlitad. Venersborg: Epidemisjukhus med 24 sängar; ej under året begagnad. Tyfus, tyfoid och difteri hafva förekommit. Vestervik: Provisoriskt sjukhus för 8 ä 10 patienter. Om detta skulle vara otillräckligt, kan nämnden förfoga öfver ett annat hus, som kan rymma 50. Tyfoidfeber och skarlakansfeber hafva förekommit. Isolering påbjuden. Vesterås: Under året å epidemisjukhuset vårdade 51, hvarutaf 47 för difteri och 4 för skarlakansfeber. Isolering och desinfektion. Skolgången inställd under 14 dagar. Vexiö: Nytt epidemisjukhus uppföres. 12 sängar. Vårdade under året 13: 12 nervfebrar, 1 koppor. Vimmerby: Skarlakansfeber förekommit; separering och desinfektion. I. Dödsorsakerna i rikets städer samt sådana orter, köpingar, hamnar, fisklägen m. m., der enligt 26:te af helsovårdsstadgan de för stad gällande stadganden vunnit tillämpning, (Eslöf, Höganäs). Sammanlagda antalet dödsfall i städerna utgör under år 1877 enligt det å tabellerna 1 3 lemnade sammandraget af helsovårdsnärandernas öfversigter 14,355. Verkliga antalet döde i städerna utgör enligt statistiska centralbyrån 14,933. Skillnaden beror på samma orsaker, som i föregående års berättelser blifvit anförda. Uppgifterna äro isynnerhet ofullständiga ifrån Arboga, der 98 dödsfall uppgifvas i stället för 115, Falkenberg 19 i st. f. 35, Gefle 421 i st. f. 443, Göteborg 1,265 i st. f. 1,325, Jönköping 240 i st. f. 267, Karlshamn 124 i st. f 139, Linköping 205 i st. f. 218, Nora 26 i st. f..13, Stockholm 4,237

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. i st. f. 4,564, Snnasvall 186 i st. f. 232, Uddevalla 98 i st. f. 112, Venersborg 68 i st. f. 89, Vestervik 113 i st. f. 126, Vimmerby 26 i st. f. 48. Deremot npptages ifrån Eksjö 52 i st. f. 46 och ifrån Vaxholm 35 i st. f. 27. I likhet med föregående år har dödligheten blifvit å Tab. 2 beräknad efter statistiska centralbyråns siffror, hvilka såsom grundade på officiela dödboksntdrag böra vara fullt tillförlitliga. Den rättsliga medelfolkmängden i städerna under 1877 utgjorde 642,676 och antalet döde 14,933. Af 1,000 invånare hafva således aflidit 23,?3. Ar 1876 afledo 15,291, hvilket på en medelfolkmängd af 622,252 utgjorde 24,57 per mille. Genom hög dödlighet hafva under året utmärkt sig: Haparanda med 51,5, Lindesberg med 38,9 Piteå med 33,9, Falun med 33,/,, Arboga med 31,9, Vesterås 31,4 per mille; vidare Ystad 29,8, Hernösand 29,2, Sundsvall 29,0, Skeninge 28,5, Stockholm 28,3, Söderhamn 27,2, Upsala 26,9, Engelholm 26,8, Vadstena 26,7, Hudiksvall 26,2, Södertelge 25,9, Linköping 25,8, Hedemora 25,o per mille. 31 städer hafva hafva haft mindre än 20 dödsfall per mille; deribland af de större Göteborg. Malmö och Jönköping. Fördelaktigast af alla utmärker sig Kristinehamn med 11.9 p. m. I afseende på dödligheten inom olika stadsdelar anföres följande: Från de 9 distrikter, hvaruti Helsovärdsnämnden indelat Göteborg neml.: 1 norra staden, 2 södra staden (norr eller söder om stora hamnkanalen), 3 Otterhällan, 4 Masthuggets och Majornas kustdistrikt, 5 Masthuggets och Majornas bergsdistrikt, 6 Haga, 7 Hagaheden, Albostaden och Annedal, 8 Stampen m. m., 9 Redberget, Gamlestaden m. m., föreligga följande uppgifter: Från Malmö uppgifves för egentliga staden inom kanalerna 18,2 p. m., för Rörsjöstaden 8 p. m., för södra förstaden 18 och östra förstaden 18,fi p. m. Eran Stockholm föreligger i ifrågavarande afseende endast en tablå öfver de af distriktläkarne i hemmen vårdade fattige sjuke, utvisande att dödligheten varit störst i Kungsholms församling. Tabeller hafva för 1877 liksom för föregående år blifvit uppgjorda, omfattande vissa grupper af städer neml.: Mälarstäderna utom Stockholm, Stockholm ensamt, knststädema norr om Stockholm samt de skånska städerna. Dessa tabeller inledas med ett sammandrag för rikets alla städer, hvarigenom en lättare öfversigt torde kunna vinnas öfver de egendomligheter, som utmärka hvardera gruppen. Dödligheten visar sig äfven för detta år störst i mälarstäderna, ehuru obetydligt öfverskjntande den i de norra kuststäderna. Nativiteten är störst äfven som dödligheten minst i de skånska städerna. Största naturliga tillväxten visar Trelleborg, der antalet födde förhåller sig till döde såsom 288 till 100; vidare Sköfde med 269,4, Kristinehamn 264.8, Halmstad 254,4, Simrishamn 227,2 Uricehamn 214,2, Malmö 213,5 samt Östhammar med 209: 100. Dödligheten i första lefnadsåret har i rikets samtliga städer utgjort (3,558 fall) 24,8 procent af alla dödsfallen och 16,9 proc. af antalet födde; i Stockholm 23,3 proc. af de födde; i mälarstäderna 19,c proc, i de norra kuststäderna 18,9 proc. och i de skånska städerna 12,5 proc. af de födde. Mortalitetsprocenten i kronisk enterokolit i åldern O 1 år har i Stockholm bland de fattige utgjort 39,7. Slutsummorna i tabellerna 2 och 3 visa, att dödligheten bland mankön varit störst under första lefnadsåret, dernäst under perioden år; bland qvinkön störst likaledes under första året, men dernäst i åldern öfver 60 år. Utaf den rättsliga medelfolkmängden, 642,676 personer, utgjorde mankönet: 29.3,850 och qvinkönet: 348,826. Tab. Litt. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen 1877 efter ålder och, sjukdomsgrupper.

17 Året 1877 Helsovårdsnämnderna. 9 Då antalet döde mankön uppgick till 7,717 var dödligheten således biand mankönet 26,2 på 1,000 under det att antalet döda qvinnor utgjorde och således blott uppgick till 20,6 på 1,000. Tabellerna 1 och 3 lemna upplysning om antalet dödsfall uti hvardera af de å formuläret upptagna rubriker i hvarje stad (Tab. 1.) och i samtlige städer (Tab. 3). Dödsfallen uti infektionssjukdomar (Tab. 1, kol. 5 18) hafva uppgått till 2,315 mot 1,802 år Tillökning visar isynnerhet skarlakansfeber 1,089 mot 672, difteri 345 mot 288, kikhosta med 231 mot 105 och mäsling med 143 mot 103. Deremot hafva fiäcktyfus, 11 mot 41, och tyfoidfeber, 259 mot 324, aftagit. Dödsfallen uti infektionssjukdomar hafva 1877 utgjort 16 proc. af samtliga dödsfallen mot 12,3 proc. år Af öfriga sjukdomsrnbriker upptager lungsot det stöista antalet dödsfall 2,197 (=15,3 proc.) mot 2,120 år 1876; akut lungoch lungsäcksinflammation visa ett antal af 1,553 ( = 10,8 proc.) mot 1,793 (=12,3 proc.) år Hela antalet döde i respirationsorganernas sjnkdomar uppgår till 4,889 =: 30 proc. mot 5,273 = 36,1 proc. år 1876 af samtliga dödsfallen. Af sjukdomar i matsmältningsorganen hafva under året aflidit 1,866 = 13 proc. mot 2,134 år 1876 = 14,7 proc. af samtliga dödsfallen, visande således en ej ringa minskning. Rubriken sjelfmord visar tillökning med 101 mot 80 år K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med 26 på andra orter än städer. Till de förut bestämda orterna Eslöf och Höganäs hafva under året tillkommit Ronneby köping och Råå fiskläge, fiir hvilka genom Kongl. Bref af d. 26 Januari och 28 September föreskrifvits, att hvad i Helsovårdsstadgan för Riket stadgas om stad skall i lämpliga delar vara gällande; hvarjemte Kongl. Kungörelsen d. 10 Aug anbefaller Helsovårdsstadgans fullständiga tillämpning i Stockholm. Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren (utom Stockholm). Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm år 1877 efter ålder och sjukdomsgrupper.

18 10 Året Meteorologiska observationer. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året utom sjukhus. För 1877 hafva till medicinalstyrelsen inkommit embetsberättelser från 123 provincialläkare, 46 distrikstiäkare, 90 stadseller stadsdistriksläkare och 2 grufläkare. På grund af dessa berättelser äro nedanstående sammandrag öfver infektionssjakdomarnes utbredning och fördelning på de olika årstiderna upprättade jemte tabeller innefattande likartad redogörelse för de vigtigaste inflammatoriska och katarrala sjukdomarne i andedrägts- och matsmältningsorganen. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande: Medeltemperaturen för Stockholm var + 4,60 Cels. mot + 4,77 Cels. 1876, + 4, och + 5,92 år Det första eller vinter-qvartalet hade en medeltemperatur af 4,76 mot 3,2 år 1876, 5, och 0, Våren (April och Maj) hade en medeltemperatur af + 2,7 mot + 4,8 1876, + 5, och Sommaren (Juni September) + 13,2 mot +15,2 1876, +14, och +13, Sista qvartalet + 3,3 mot 1,2 1876, 0, och + 1, Nederbörden var under l:a qvartalet 87,4 m.m., 2:dra 49,5 m.m., 3:dje 241 m.m., 4:de 120,6 m.m. mot resp. 51,4 milimeter, 90,8, 117,0, 121,6 m.m samt 70,2, 70,5, 104,2 och 54,7 m.m Hela nederbörden i Stockholm var 498,5 mot 379,8 m.m och 299, Vattenståndet i Mälaren i medeltal 14,7 mot 13,7 fot öfver Stockholms slusströskel 1876 och 12,9 fot Ur det af Statistiska Centralbyrån utarbetade sammandrag Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de Skånska städerna 1 ) år 1877 efter ålder och sjukdomsgrupper. 1 ) Utom Eslöf och Höganäs. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna i Stockholm år 1877 efter ålder oсh sjukdomsgrupper.

19 Året Årsväxten. 11 af årsväxtberättelserna framgår, att 1877 års skörd varit god i Gotlands län, medelmåttig i 6 län nemligen Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Vermlands; nära medelmåttig i 4 län nemligen Malmöhus, Göteborgs och Hohus, Elfsborgs och Skaraborgs; under medelmåttan ellev något under medelmåttan i 9 län nemligen Stockholms, Upsala, Södermanlands Jönköpings, Hallands, Örebro, Vestmanlands, Gefleborgs och Vesternorrlands; vida under medelmåttan i Kopparbergs län samt nästan allmän missväxt eller nära missväxt i 3 län nemligen Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens. I hela riket har skörden enligt Statistiska Centralbyråns totalomdöme utfallit nära medelmåttig, och detta ehuru en stor del af NorrJand gifvit total missväxt eller nära derintill. Förklaringsgrunden till det gifna omdömet ligger deruti, att de nordligaste länen, som äfven under goda år lemna en ringa skörd, utöfva ett ringa inflytande på omdömet om rikets skörd i sin helhet i jemförelse med de sydligare och egentliga sädesproducerande länen. Tab. Lit. F. utvisar skördens förhållande i hvarje särskildt län åren 1876 och Tab. Lit. F B. Embetsresor. Enligt hvad Tab. N:o 6 utvisar, hafva vederbörande Tab. N:o 6. läkare med anledning af smittosamma sjukdomar eller allmän sjuklighet under år 1877 verkstält tillsammans 833 embetsresor, Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket åren 1876 och 1877 enltgt Statistiska Centralbyrån. Tab. Lit. G. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Fläcktyfus år 1877.

20 12 Året Fläcktyfus. bland hvilka likväl ingå 7 resor för venerisk sjukdom, som icke betalas af medicinalfonden. Är 1876 utgjorde antalet 778, af hvilka 14 för venerisk sjukdom. Medicinalfondens utgifter för berörda ändamål har uppgått till 27,606 kronor 4 öre. Skarlakansfeber har föranledt 352, tyfoidfeber 191, smittkoppor 112 och difteri 41 resor. Största antalet resor har egt rum inom Östergötlands, Kalmar, Kopparbergs och Kronobergs län. C. Öfversigt af freqvensen och utbredningen af smittosamma m. fl. sjukdomar. Fläcktyfus, Typhus exanthematicus, har under året Tab. Lit. G. visat sig ännu mindre freqvent än under de föregående åren. Inalles hafva blifvit anmälda 109 sjukdomsfall mot 169 år 1876 och 1,918 år Af dessa komma endast 17 på Stockholm Tab. Lit. H. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Tyfoidfeber år Tab. Lit. I. Uppgifne sjukdoms- och dödsfall uti Enkel Gastrisk feber år 1877.