UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-7501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd 15. SUNDHETS-KOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. B. Tabellbilagor. I. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Litt. A. Dödsorsaker i Mälarstäderna» 12.»» B.» i Ostkuststäderna» 12.»» C.» i Skånska städerna» Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 14. Tab. Litt. D. Årsväxten under 1874 och 1875» 14.»» E. Fläcktyfus» 15.»» F. Tyfoidfeber» 15.»» G. Gastrisk feber» 16.»» H. Hjernfeber» 16.»» I. Difteri» 17.»» K. Strypsjuka» 17.» L. Kikhosta» 18.»» M. Rödsot» 18.»» N. Barnsängsfeber» 19.»» O. Diarrhé och tarmkatarrh» 19.»» P. Inhemsk kolera» 20.» Q. Frossa.» 20.» R. Pås-sjuka» 21.»» S. Smittkoppor» 22.» T. Skarlakansfeber» 22.»»» U. Mäsling» V. Lung- och lungsäcksinflammation» 23.» 23.»»» X. Katarrher m. m» Y. Smittosam ögonsjukdom» 24.» 24.»» Z. Öfversigt af sjukdomsförhallandet under sistförflutna 10-årsperiod» 25.»» Å. Medicinalfondens utgifter» Förbättrad läkarevård Tab. Litt. Ä. Förbättringar i läkarevården» 26.» 26.»» Ö. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårdsinrättningar» 27. Tab. Litt. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet»» Bb. Å särskilda sjukhus vårdade sjuke» 31.» 31.»» Cc. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 32.»» Dd. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och» bildningsfel» Ee. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 32.» 33.»» Ff.»» förgiftningssjukdomar...» 33.»»» Gg.» Hh.»»»» sinnessjukdomar ögonsjukdomar» 34.» 34.»» Ii.» «tarmbråck» 35.»» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen» 35.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen» 35.»» Mm.»» sjukdomar i könsdelar manliga» 36.»» Nn.»» sjukdomar i könsdelar qvinliga» 36.»» Oo.»» sjukdomar garne i ledgån-» 37.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna» 37.»»» Qp.» Rr.»»»» kroniska hudsjukdomar» 38. tumörer och kräftsjukdomar» 39.»» Ss. Sammandrag af rapporterna från hospitalen» 39.»» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 40.»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 41.»» Vv. Å medico-mekaniska institutet i Göteborg behandlade sjuke och sjukdomar» 42.»» Xx Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 43.»» Yy. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» 44.»»» Zz. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» Åå. Å barnbördshusen födde barn» 45.» 45.»» Ää. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 46.»» Öö. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 47. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer... sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer» VIII.»» 4. Spetelske i åtskillige län 5. Tillkomne och afgångne spetelske» IX.» X.»» 6. Läkares embetsresor» X.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XI.»» 8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län» XII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIII.»» 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XIV.»» 11. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade» sjukdomar» 12. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade» XX.» veneriske patienter» XXVI.» 13. Sjukdomssymptom hos de under året intagne» veneriske sjuke» XXVII.» 14. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXIX. Helsobrunnar och badanstalter.»» 15. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»» 16. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XXX.» XXXI. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å l:sta klassens beväringsmanskap» XXXII.» 18. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIII.»» 19. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt bevaringsmanskap» XXXIV.»» 20. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige...» XXXIV. Härens och flottans sjukvård.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» xxxv.»» 22. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XXXVI.»» 23. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXXVIII. Barnmorskeväsendet.»» 24. Antal utexaminerade barnmorskor» XL.»» 25. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XL.»» 26. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XL. Skyddskoppympningen.»» 27. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län»» 28. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar.» XLI.» XLI.»» 29. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLII. Apoteksväsendet.»» 30. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» XLIV.

6 II 5. Belsobrunnar och badanstalter sid Sjukdomsförhållandet i fängelsena» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären och flottan» 49. Tab. Litt. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 50.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 50.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 51.»» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 52.»» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 54.»» F 1. Från särskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 54.»» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 55.»» H 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 56.»» I 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 57.» K 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 59.»» L 1. Från flottans särskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 59.»» M 1. Sjukvården under sjötåg» 60.»» N 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 63.»» O 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 63.»» P l. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» Barnmorskeväsendet» 64.»» Q 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 66»» R l. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 66.»» S 1. Vaccinations-fondens utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 68.»» T 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 69.»» U 1. Till Sundhets-kollegium remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 70.»» V 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen...» 70.»» X 1. Apotekens antal och tillstånd» 71.»» Y 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteksprivilegier» Veterinärväsendet» 73.» «Z 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 73.»» Å 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur...» 73.»» Ä 1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 83.»» Ö 1. Summarisk uppgift öfver veterinärinstitutets inkomster och utgifter» 83. Veterinärväsendet. Tab. N:o 30. Veterinärernes antal och fördelning inom länen sid. XLv.»» 31. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» XLV.»» 32. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» XLVI.»» 33. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1875» XLVI. 9. Understöd för vetenskapliga resor» Sundhets-kollegii embetsverksamhet» 84.»» A 2. Summarisk uppgift å de af Sundhets-kollegium handlagda mål» 85. Rättelse: å Tabell N:o 2, pag. VII, kol. 23 rad. 5 nedifrån: (Öregrund) står: 30,5; läs: 43,3.

7 Table des matières. A. Rapport. B. Tableaux annexés. 1. État sanitaire de la population civile.. pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Litt. A. Les causes des décès dans les villes du lac Mälar»» B.»»»»» du golfe bottnique» 12.» 12.»» C.»»»»» de la Scanie» 13. Topographie et maladies endémiques» 14. Tab. Litt. D. Les récoltes de 1874 et 1875» 14.»»» E. Typhus pétéchiale» F. Fièvre typhoïde» 15.» 15.»» G. Gastro-entérite catarrhale» 16.»» H. Meningite cérébrospinale» I. Diphtérie» 16.» 17.» K. Croup» 17.»»» L. Coqueluche» M. Dysentérie» 18.» 18.»» N. Fièvre puerpérale.» 19.»» O. Diarrhée» 19.» P. Cholera» 20.»» Q. Fièvre intermittente» 20.»» R. Oreillons» 21.» S. Varioles» 22.»». T. Scarlatine» 22.»» U. Rougeole» 23.» V. Inflammation des poumons» 23.»» X. Affections catarrhales» 24.»» Y. Ophthalmie épidémique» 24.»» Z. Nombre approximatif des malades et des décès dans» les épidémies en » 25.» Å. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5-7), pour les autopsies légales (col. 8-10)» 25. Médecins dans le service de l' état» 26. Tab. Litt. Ä. L'accroissement des places médicales dans le service public» 26.»» Ö. Mouvement du personel médical civil» 26. Hôpitaux civils» 27. Tab. Litt. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1875 et en » 31.»» Bb. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 31.»» Cc. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour les enfans malades» 32.»» Dd. Maladies congénitales, déformations» 32.»» Ee. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 33.»» Ff. Intoxications id» 33.»» Gg. Aliénés id» 34.»»» Hh. Maladies ophthalmiques id» Ii. Hernies id» 34.» 35.»» Kk. Maladies du rectum id» 35.»» Ll. Maladies du système uropoétique id» 35.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id....» 36.»»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id...» 36.» Oo. Maladies des articulations id» 37.»» Pp. Maladies des os id.» 37.»» Qq. Maladies de la peau id» 38.»» Rr. Tumeurs et Carcinomes id» 39.»» Ss. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 39.»» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics» par l'électricité» 40.» Uu. Énumération des malades et des maladies traités» dans l'institution centrale gymnastique» 41.» Vv. Énumération des malades et des maladies traités» dans l'institution gymnastique à Göteborg» 42.» Xx. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 43.»» Yy. Énumération des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm» 44.»» Zz. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 45.»» Åå. Les enfant nés dans les maisons d'accouchement» 45.»» Ää. Maladies des femmes après l'accouchement» 46.»» Öö. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 47. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes...» VI.»» 3. Résumé des causes de décès dans les villes...» VIII.»» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» IX.»» 5. Nombre et mouvement des malades» x.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonaux» x.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques par mois» XI. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'état par préfectures» XII. Hôpitaux civils.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIII.»» 10. Mouvement des maladies dans les hôpitaux»» 11. des maladies dans quelques autres hôpitaux» xx. civils Mouvement» XIV.»» 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXVI.»» 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXVII.»» 14. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» xxix. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 15. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques»» 16. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» xxx.» xxxi. Conscription.»» 17.Résultats des rapports des médecins chargés» xxxii.»» 18. d'examiner les conscripts de toutes les 5 classes» xxxiii.»» 19. Nombre des conscripts, par préfectures» xxxiv.»» 20. Causes d'exemption du service de conscription» xxxiv. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 21. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, i) dans les hôpitaux militaires pag. xxxv.»» 22. Mouvement des malades durant les exercices de l'armée» xxxvi.»» 23. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» xxxviii. Sages-femmes.»» 24. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XL.»» 25. Nombre des sages-femmes, par préfectures...» XL.»» 26. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XL. Vaccination.»»» 27. Nombre des vaccinés, par préfectures» 28. Nombre des portions de vaccin expédiés par» XLI. les dépôts» XLI. Autopsies légales.»» 29. Résultats des rapports sur les autopsies légales Pharmacies.» XLII.»» 30. Nombre de pharmacies, par préfectures» XLIV.

8 IV Sources d'eau minerale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques pag. 47. État sanitaire dans les prisons» Conscription» État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 49 Tab. Litt. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 50.»» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 50.»» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 51.»» D 1. Énumeration des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 54.»» F 1. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 54.»» G 1. Maladies traitées au service médical de l'hôpital militaire de Stockholm» 55.»» H 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 56.»» I 1. Mouvement de malades des garnisons de la Scanie» 57.»» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile» 59.»» L 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 59.»» M 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 60.»» N 1. Revaccination des recrues de l'armée» 63.»» O 1. Mouvement du personel médical militaire» 63.»» P 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 64.»» Q 1. Dépenses de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination.» 66.»» R 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 66.»» S 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 68.»» T 1. Suicides» 69.»» U 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandés par les Tribunaux» Pharmacies» 70.»» V 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 70.»» X 1. L'acroissement et l'état des pharmacies» 71.»» Y 1. Aperçu des prix payés pour les privilèges de pharmacies vendus» Établissements vétérinaires et Épizooties» 73.»» Z 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 73.»» Å 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 73.»» Ä 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 83.»» Ö 1. Dépenses de l'état pour l'école vétérinaire de Stockholm» 83. Médecins vétérinaires, épizooties. Tab. N:o 30. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures pag. XLV.»» 31. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» XLV.»» 32. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sages-femmes, par habitants et par préfectures...» XLVI.»» 33. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1875» XLVI. 9. Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 84.»» A 2. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 85.

9 STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1875, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas, är uppstäld hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 4. Barnmorskeväsendet. 8. Veterinärväsendet. rande öfversigt af sjukvårds- 2. Besigtningar å beväringsman- 5. Skyddskoppympningen. 9. Understöd tor vetenskapliga personalen och anstalterna i skapet. 6. Rättsmedicinska undersök- utrikes resor. riket. 3. Sjukvården vid hären och ningar. 10. Sundhets-kollegii Embetsflottan. 7. Apoteksväsendet. verksamhet och en jemfö- K. Sundh.-koll. Berätlelsa för år

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården 1 ). 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet. I följd af Eders Maj:ts Nådiga Helsovårdsstadga för riket den 25 Sept. 1874, hvilken blifvit tillämpad från den 1 Januari 1875, hafva helsovårdsnämnder bildats uti alla rikets städer med undantag af Stockholm och har kollegium från dessa nämnder mottagit föreskrifna årsberättelser åtföljda af öfversigter öfver dödsorsakerna enligt de från presterskapet afgifne dödbevisen. Dessa berättelser hafva jemväl omfattat en redogörelse för nämndernas åtgöranden med anledning af Eders Maj:ts Nådiga Förordning den 19 Mars 1875 angående åtgärder mot införande och utbredning af smittosamma sjukdomar bland rikets invånare Sundhetsnämnden i Stockholm, som enligt 27 i denna förordning haft att i afseende på smittosamma sjukdomar fullgöra hvad eljest åligger helsovårdsnämnd, har förklarat sig icke vara i tillfälle att till kollegium afgifva någon berättelse. I följd häraf saknar kollegium andra uppgifter från Stockholm än de som röra dödsorsakerna. A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Den 9 af Hälsovårdsstadgan föreskrifver att hälsovårdsnämnderna skola egna särskild omsorg deråt:»att i staden må finnas ymnig och lätt tillgång på godt vatten för dryck och matlagning samt på tjenligt vatten äfven för andra hushållsbehof och för renhållningen i staden»;»att vattenafloppen inom staden så ordnas att vattnet ej blott lätt afrinner från gator och andra allmänna platser, utan ock kan utan allt för stor svårighet ledas från gårdar och tomter ut till allmänna afloppen»;»att, der inom stadens vare sig bebyggda eller obebyggda delar eller i dess närmaste grannskap finnes vattensamling eller vattensjuk mark, som pröfvas menlig för helsotillståndet hos närboende eller inom staden i allmänhet, denna olägenhet genom vattnets afledande och markens torrläggning eller på annat lämpligt sätt undanrödjes.» Uti 14 stadgas ytterligare att nämnden skall hålla noga tillsyn å beskaffenheten af vattnet på de ställen, der sådant hemtas till dryck och matlagning, och särskildt derå att de inne å tomterna belägna brunnar och källor äro ändamålsenligt öfverbyggda, samt i öfrigt så inrättade att orenlighet ej dit intränger. Förhållandet med förutnämnde angelägenheter och nämndernas åtgöranden i afseende på dem inhemtas, för såvidt redogörelse derför blifvit till kollegium afgifven, utaf nedanstående utdrag ur årsberättelserna: Alingsås: Genom staden flyter en mindre ström och i de flesta gårdar finnas brunnar, af hvilka många lemna ett godt dricksvatten. Under senare delen af året utsinade brunnarne mot vanligheten. Stadsplanen är under afvägning för tillämnad dränering. Arboga: Staden har en för 13 år sedan anlagd vattenledning, hvilken dock under året var otillräcklig för behofvet. Plan för vattens afledande kommer att snart upprättas. Askersund: Staden är underdikad. Vattenledning är under anläggning (närmare uppgift saknas). Borgholm: Vattentillgången är knapp, borrningar ända till 150 fot företogos under sommaren, men utan framgång. För 1 ) Referent: t. f. Medicinalrådet Törnblom. vattenaflopp hafva trummor funnits, men de äro numera igenfyllda. Gårdsegarne hafva ålagts höja gårdsplanerna; stensättning å gator har flerestädes skett, äfvensom bättre rännstensfall blifvit på en del ställen beredt. Borås: Ett betydligt antal brunnar finnas, men dessa förmådde under den torra sommaren ej fylla behofvet. Stadsfullmäktige hafva lemnat anslag till undersökningar om en tillämnad vattenledning från en högt belägen insjö 1 /4 mil från staden. En ny stadsplan är under utarbetning och kommer att omfatta afvägningsplan, hvarefter de olägenheter, som härröra af bristande vattenaflopp från den del af staden, som kallas Alkärret, komma att afhjelpas. Eksjö: Nämnden beslöt ingå till stadsfullmäktige med hemställan att stadens brunnar och källor måtte upprensas, samt de senare förses med lämplig öfverbyggnad; att en invid den s. k. Björndals källa befintlig ladugård skulle flyttas eller åtminstone gödselkista anbringas så att orenlighet ej måtte nedrinna i källan. Till befordrande af vattenaflopp beslöt nämnden att upprensning och fördjupning af diken skulle ske på vissa bestämda ställen och att en å norr befintlig smutspöl skulle undanrödjas genom anbringande af en reservoir, som vid behof tömmes. Engelholm: Tillgång finnes på temligen godt dricksvatten. På nämndens hemställan hafva stadsfullmäktige beslutit reglera vattenafloppen och planera nya torget, som förut ofta varit till stor del öfversvämmadt. Enköping: Som tillgång på dricksvatten hade på våren i oroväckande grad minskats, försöktes jordborrningar utan framgång, hvadan de gamla»källbassinerna» blifvit upprensade och fördjupade, hvarigenom vattentillgången på ett tillfredsställande sätt ökats. Vidare under I. Eskilstuna: Tillgång på vatten tillräcklig. Dricksvattnet i allmänhet af mycket dålig beskaffenhet. En brunn har genom pumpstångens borttagande gjorts oanvändbar för vattenhemtning till hushållsbehof. Vattenafloppen utgöras till största delen af rännstenar; på några ställen finnas dock djupa, osunda diken med dåligt aflopp. Från en del af den s. k. fristadens tomter är afloppet försvåradt derigenom att de ligga lågt invid den högt uppdämda ån. Helsovårdsnämnden har med anledning deraf hos stadsfullmäktige väckt förslag dels om sådana tomters påfyllning dels ock om upprensning och skoning af åns stränder, hvartill 1000 kronor blefvo anslagna.»fristaden» är sedan några år dränerad med tegelrör och har flerestädes deraf god verkan visat sig, dock inskränker sig dräneringen till endast gatorna och några få tomter. Falkenberg: riklig tillgång på godt dricksvatten. Falköping: Driksvatten hemtas ur i kalkstensberget sprängda brunnar med ett djup af 30 a 40 fot. Falun: Staden genomflytes af Östanforsån, hvilkens vatten ofvanom staden är ovanligt rent, men inom staden orenas från gator och gårdar. Under år 1874 anlades en vattenledning från källor med vattenkastare på 2 ställen i staden. Från källor ofvanom östra delen af staden kommer under 1876 en vattenledning att dragas ned till stadsdelarne Presttägten och Gamla Herrgården. Filipstad: Medel hafva blifvit anslagne till borrningar efter vatten och nämnden har egnat uppmärksamhet åt källornas upprensning. Gefle: Staden genomflytes af Gafle å och har dessutom 4 allmänna med pumpverk försedda, öfverbyggda brunnar. Från en ymnig källa (sockerbrukskällan) invid staden är särskild ledning medelst jernrör anlagd till centrum af staden med vattenkastare på båda sidor om ån. För närvarande pågår dessutom arbete med stadens allmänna vattenledning (hvarifrån?), hvilken väntas blifva fullbordad Spill- och ytvatten afledes medelst rännstenar enligt ett ändamålsenligt under de senaste 5 åren genomfördt system. Medelst en genom en stor del af norra stadsdelen ledd trumma (kulvert) af huggen granit föres såväl det från rännstenar kommande som ock jordvattnet ned i Gafle-ån, hvarförutan täckdiken af kullersten blifvit på somliga ställen anlagda. Nämnden har hos stadsfullmäktige hemstält om dränering af en sankt belägen del af den vestra stadsdelen. Grenna: Några brunnar hafva blifvit för-

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 sedda med passande infattning. Staden ligger på en mot Vettern starkt sluttande landtremsa. Göteborg: Tillgång på friskt och välsmakande vatten finnes nu öfver alla de bebyggda delarne af staden med vattenkastare på lämpliga afstånd, sedan den nya vattenledningen från Delsjön kommit till stånd. I de flesta gårdar och hus har vatten blifvit inledt. Under 1875 har vattenledning införts uti 108 hus och gårdar. Aflopp för vatten finnes genom de allmänna afloppsrören, som utmynna i stadens många hamnkanaler och vallgrafvar. Under 1875 hafva 6,484 fot nya afloppsrör blifvit nedlagda. För marks torrläggning har allmänna dräneringen blifvit fortsatt. Halmstad: Staden eger utmärkta vattenkällor, från hvilka vattenledning med reservoir är förd till en af stadsdelarne. Större delen af staden är torrlagd medelst granittrummor, hvilkas fogningar äro fyllda med mossa. Då dessa trummor äfven tjena till aflopp för rännstensvatten och flytande orenlighet, har nämnden hyst farhågor i afseende på framtiden och genom stadsläkaren framhållit dessa för stadsfullmäktige, utan att derigenom någon ändring kunnat vinnas. Haparanda: På dricksvatten råder största brist. Till matlagning begagnas elfvattnet. Det i brunnarna befintliga vattnet användes egentligen till ladugårdarne. Afloppsdiken finnas omkring de flesta tomter; under vårtiden äro de ofta tillfrusna, emedan de äro otillräckligt djupa. I följd deraf blifva källrarne ofta fyllda med vatten. Anmälan härom är gjord hos byggnadsnämnden. Afvägning kommer att göras och sammanhängande plan att uppgöras för vattenafledning. Hedemora: Tre brunnar underhållas af staden. Helsingborg: Tillgången på vatten är god. Ostra delen af den egentliga staden, eger riklig tillgång på ovanligt godt dricksvatten. Uti öfriga delar af staden är vattnet mindre godt, och har nämnden derföre hos stadsfullmäktige gjort framställning om anbringande af artesiska brunnar. Vattenafloppen äro inom större delen af staden dåliga. Enligt stadsfullmäktiges beslut skola stora»kloakledningar» anläggas i vestra delen af staden. Hernösand: Tattnet är ej af god beskaffenhet och fråga om vattenledning öfverlemnad till en komité. De flesta brunnar rensades i Mars månad och de sämsta hafva under året blifvit igenfyllda. En del af staden är vattendränkt och förslag för dess torrläggning är under utarbetning. Hjo: Vattentillgången mycket god, vattenafloppen goda och underlättade genom markens sluttning. Hudiksvall: Åtskilliga brunnar äro upplåtna till allmänhetens begagnande och hållas ständigt upprensade. Nämnden har gjort framställning hos stadsfullmäktige om anskaffande af flera brunnar i de stadsdelar, der de synts af behofvet påkallade. Åtskilliga afloppstrummor hafva blifvit iståndsatta, samt rännstenar och diken reparerade, hvarförutom en allmän plan för vattenafledningen är under utarbetning. Jönköping: Sedan flere år finnes en förträfflig vattenledning med naturligt tryck från källor och bäckar sydvest om staden, och är vatten inledt i de flesta hns. Vattenledningen skall undergå en betydlig utvidgning för att öka vattentillgången. Vattenafloppen äro, i den mån stadens delvis låga och sänka läge tillåter, ordnade med öppna rännstenar ut till sjöarne. Markens torrläggning möter stora svårigheter. Kalmar: 10 allmänna brunnar finnas, af hvilka en blifvit rensad. Dricksvattnet har vid kemisk undersökning visat sig dåligt. Vattenafloppen äro i följd af markens jemna beskaffenhet knappa. A förstaden Malmen har för marks torrläggning en större täckt rörledning åstadkommits. Karlshamn: Tillgång på vatten god. Inga åtgärder hafva under året vidtagits. Karlskrona: Vattentillgång tillräcklig för de angelägnaste behofven genom den 1863 från Lyckeby öppnade vattenledningen. Vattenafloppen äro mycket ojemna och på en del sänka ställen bildas vattensamlingar, hvilka svårligen kunna aflägsnas. Karlstad: Klarelfvens vatten är under vissa årstider mindre godt. Jordborrningar hafva utan framgång företagits på åtskilliga ställen inom staden. Vattenafloppen äro dåliga. Under östra torggatan hafva tegelrör blifvit nedlagda. Kungelf: God tillgång på källor. Kungsbacka: Dricksvatten hemtas från 2 källor utom staden. Emellertid användes åvattnet af många till dryck, oaktadt det är till sådant ändamål olämpligt. En komité är tillsatt af stadsfullmäktige för att bereda staden tillgång på godt dricksvatten. Kristianstad: Staden har 1874 erhållit vattenledning med god tillgång på vatten. Kristinehamn: Från en källa är vatten ledt genom stockar till en vattenkastare vid södra torget. Under den torra sommaren sinade vattnet ut och mot årets slut blef det så dåligt att vattenkastaren måste afstängas, hvarefter staden ej hade tillgång till annat vatten än brunns- eller åvatten samt 2 jernhaltiga källor. Undersökning år påbörjad för åstadkommande af en tillfredsställande vattenledning. Emedan stadens plan har föga höjd öfver Venerns nivå, äro vattenafloppen ej tillfredsställande. Köping: Staden genomstrykes af en grusås, som innehåller flere goda brunnar. Den genom staden flytande ån innehåller ofvanför staden temligen rent vatten, men detta förorenas inom staden af rännstenar, gator och gårdar, grunddiken, garfverier och färgerier. Staden är till större delen underdikad. Landskrona: 2 vattenledningar lemna tillräckligt vatten för stadens bebof. Vattenafloppen i anseende till stadens flacka läge svåra att ordna. En»kloak» (trumma) har under året blifvit anlagd för en vattensjuk, mindre del af staden. Lidköping: Rikligt och godt vatten. Linde: Stadsläkaren har undersökt dricksvattnet ifrån alla inom staden och dess närmaste granskap varande brunnar och källor och har vattnet från tvenne brunnar befunnits så dåligt att nämnden förbjudit deras användande. Plan för marks torrläggning uppgöres. Linköping: Vattenledning är anlagd och till en del öppnad till allmänhetens begagnande. I sammanhang med vattenledningen äro vattenaflopp anlagda såväl för afledande af dagvatten som för torrläggning af vattensjuk mark. Luleå: Dricksvatten erhålles ur gräfda brunnar, hvaraf i allmänhet finnes en i hvarje gård. Dessa brunnar orenas genom tillflöde från gödselupplag o. dyl. Endast 8 brunnar äro belägna på mindre afstånd än 20 fot från afträden m. m., men äfven brunnar på längre afstånd från gödselupplag kunna förorenas af tillflöden genom den lösa jordmånen från sådant håll eller från den i stadens midt liggande kyrkogården. Ett förslag från nämnden om upptagande af brunn å lämplig plats afslogs af stadsfullmäktige. Vattenaflopp genom gräfda diken. Lund: De flesta gårdar hafva särskild brunn, men dricksvattnet kan sägas vara dåligt. Under årets lopp har öppnats stadens nya vattenledning, som tillför staden tillräcklig mängd af särdeles rent och godt dricksvatten och har redan vatten derifrån blifvit inledt i åtskilliga hus. (Huruvida detta är sjö-, å- eller källvatten uppgifves ej.) Af ekonomiska skäl hafva icke några allmänna vattenhemtningsställen kunnat inrättas för den fattiga befolkningen. Staden har ett sluttande läge, med temligen lätt aflopp för vatten; dock finnas lägenheter, från hvilka vatten ej utan stor svårighet kan afledas. Afvägning och kartläggning af staden pågår. Då nämnden funnit att en mängd orenlighet samlas i de af trä gjorda täckta trummor, hvilka afleda vatten från gårdar och tomter, och då renhållning af dessa trummor är förenad med svårighet har nämnden beslutat att trummorna skola borttagas och ersättas af öppna, af cement eller tuktad sten gjorda rännor. Staden blef för 12 år sedan dränerad. Malmö: Tillgången på vatten är särdeles sparsam och naturliga källor saknas helt och hållet. Staden har sålunda under äldre tider varit hänvisad till gräfda brunnar med ett i mån af markens beskaffenhet och förorening mer eller mindre användbart, alltid kalkhaltigt vatten samt till med konst inrättade färskvattenbehållare, dit vattnet, utan föregående filtrering, i en ledning af trärör infördes från en utom staden anlagd, invallad samlingsdamm för upptagande af meteor- och vanligt dikesvatten; men 1866 ersattes denna senare vattenledning af en i afseende på filtrering, ledningsrör och tryck mera tidsenlig, hvilken likväl hade och ännu har samma slags tillflöden som den äldre. Man har emellertid redan kommit till erfarenhet af att detta vatten hvarken i afseende på mängden eller beskaffenheten motsvarar berättigade fordringar och är derföre nu som bäst betänkt på att anordna en ny inledning af vatten, hvilket skulle tagas från den något mer än en fjerdedels mil från staden flytande lilla Segeån, som visserligen ej erbjuder det bästa vatten, men sannolikt det bästa som här kan erhållas. Vattenafloppen utgöras i regel och med undantag af några få, kortare, på allmän eller enskild bekostnad utförda underjordiska»tonrörsledningar», af vanliga öppna rännstenar satta med fältsten eller med tuktad granit. Dock finnes ännu i och invid förstäderna flere allmänna vattenaflopp, hvilka utgöras af icke stensatta, djupa jorddiken, och medföra stora olägenheter, men helso-

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. vårdsnämnden, som redan till vederbörande gjort framställning om deras olämplighet, tillförser sig att de skola försvinna med de anordningar, som blifva en följd af ny stadsplans antagande och genomförande. Marks torrläggning och vattens afledande ut i de staden omgifvande kanaler och hamnbassiner försvåras af markens plana och låga beskaffenhet. Så snart en tillförlitlig afvägningsplan öfver staden blir tillgänglig, vill helsovårdsnämnden deråt egna all den uppmärksamhet som sakens vigt och beskaffenhet kräfver. Mariefred: Staden har endast en allmän brunn. Arbete med dränering pågår. Mariestad: Dricksvattnet är i allmänhet icke godt. Marstrand: Dricksvattnet ej godt och stundom otillräckligt. Norrköping: Fullständig vatten- och vattenafledning finnes inom hela staden. (Intet vidare meddelas). Norrtelge: Staden genomflytes af en å. De allmänna brunnarne hafva under året blifvit rensade och försedda med stenmur. Dricksvattnets beskaffenhet är tillfredsställande. Den sydligaste delen af staden är besvärad af grundsyra och har icke något aflopp. Ännu hafva inga åtgärder vidtagits. Nyköping: Ett utmärkt godt och rent dricksvatten erhålles ur bassiner å tvenne torg i stadens vestra del, ditledt genom en trärörledning från en rik, med lås skyddad källa å det s. k. Hållet. Flere trakter finnas, från hvilka vattnets aflopp möter stora svårigheter, hvarföre en grunddikning länge varit påtänkt. Oskarshamn: Emedan vattentillgången tidtals under sommarmånaderna är mycket knapp, har nämnden genom jordborrningsbolaget låtit verkställa borrningsförsök efter vatten, dock utan påföljd. Staden är belägen på en sluttning och vatten har fritt aflopp. Sala: Nämnden har hos stadsfullmäktige begärt öfverbyggnad af de källor, från hvilka dricksvatten hemtas. Andra uppgifter saknas. Sigtuna: Nämnden säger att staden har god tillgång på godt vatten i brunnar och i Mälaren, att inga åtgärder erfordras för vattenafloppen eller för vattens afledande. Simrishamn: Nämnden säger att tillgången på vatten är ganska god dels genom enskilda, dels genom tre offentliga bruunar, och tillägger att stadens invånare genom raagistratskungörelse blifvit förbjudna att i större portioner än ämbarsvis hemföra vatten från de offentliga brunnarne för att kunna bibehålla dricksvattnets mängd tillräcklig och dess beskaffenhet god. Skara: Vatten erhålles hufvudsakligen från stensatta brunnar å torg och gårdar samt från en mindre bäck. Driksvattnet är i allmänhet af mindre god beskaffenhet, men någon olägenhet deraf har ej kunnat skönjas. Dagvatten afledes från rännsteuarne uti dels öppna dels täckta diken. Torrläggning af vattensjuk mark i stadens sydöstra del är besluten. Skellefteå: Dricksvatten tages sommartiden från brunnar, vintertiden från elfven. Vattenledning är påtänkt och frågau derom hänskjtiten till en komité. Staden sluttar mot elfven. Afledning finnes endast för dagvatten. Någon olägenhet af vattensjuk mark har ej försports. Skeninge: Vattnet uti de gräfda brunnarue godt och för behofvet tillräckligt. I afvaktan af ny planläggning af staden har nämnden för vattenafloppens reglerande endast låtit anlägga ett längre täckdike från den del af staden, der folkskolehuset är beläget. Sköfde: Vattentillgång tillräcklig dels från stadens vattenledning, dels från brunnar och dels från en förbiflytande bäck. Vid en del brunnar har nämnden gjort anmärkning och anmodat gårdsegarne att ofördröjligen låta upprensa dem. Dricksvatten hemtas mest från vattenledningen påbörjades inledning af vatten i husen och vid 1875 års slut hade detta skett i 61 hus. Vattenledningsvattnet har en tid varit dåligt, emedan den flytande orenligheten från en gödselhög nedrann i den öfre vattenbehållaren, invid hvilken en ladugårdsbyggnad blifvit uppförd. På nämndens anmälan lät vattenledningsstyrelsen flytta reservoiren högre upp i vatteninflödet. Strengnäs: Stadens förr ymniga och goda källor började 1873 utsina eller försämras, i anledning hvaraf jordborrningar företagits, ehuru utan påföljd. Stadens gator hafva naturligt aflopp. Strömstad: Staden gränsar dels till Skagerrack dels till en insjö och genom staden flyter en å från insjön till hafvet. Inom och i närheten af staden finnas flere källor (brunnar?). Sedan nämnden, erfarit att vattnet i två af de mest anlitade källorna var illaluktande, anstäldes en undersökning, hvarvid en mängd döda grodor funnos i vattnet; i den ena källan funnos derjemte lefvande grodor. På den ena källan måste hägnadsmuren nedrifvas och de i densamma qvarliggande grodkropparne aflägsnas. Vattenafloppen äro svåra att reglera. Många hus ligga omedelbart på hälleberget. Sundsvall: Staden har visserligen god tillgång på vatten från Selångers och Sidsjöån, men för att anskaffa godt dricksvatten, hvarpå tillgång finnes å kringliggande bergshöjder, är ännu för litet åtgjordt, och antalet goda brunnar inom staden är inskränkt. En stor del af staden ligger föga upphöjd öfver hafvets nivå och på en jemn yta, å hvilken några nu igenfylda fördjupningar funnits, som förr innehållit vatten. Bottnen utgöres hufvudsakligen af dyjord och»jäslera». Endast en fjerdedel af stadens sammanlagda torg-, gatu- och gårdsyta är stenlagd, hvadan nederbördsvattnet ej afrinner, utan nedtränger i jorden. Några diken och trummor hafva visserligen blifvit anlagda på senare år, men icke efter en sammanhängande plan. Flere framställningar hafva skett hos stadsfullmäktige, men måst vika för andra stundens kraf. Säter: Brunnar hafva blifvit upprensade och man har sökt afleda stillastående vatten. Söderhamn: Vatten erhålles hufvudsakligen från en staden genomflytande mindre å. Åtskilliga trummor äro under året anlagda. Söderköping: Tillgång på vatten ymnig, dels från tvenne genom staden flytande åar, dels från 2 källor, af hvilka den ena ligger högt på Hamshällsbergets sluttning, är öfverbygd och försedd med lås, så att den ej kan orenas. Staden ligger till stor del på sumpig mark, hvadan nämnden hos stadsfullmäktige gjort framställning om dess torrläggning. Afvägning kommer att företagas. Södertelge: Plan för vattens afledande och markens torrläggning är under utarbetning. Sölvesborg: Förutom allmänna brunnar är nästan hvarje gård försedd med brunn. Torshälla: Tillgång på särdeles godt dricksvatten finnes från en källa invid staden. Trosa: Tillgång på dricksvatten finnes vanligen under sommaren från en på stadens mark belägen källa. Eljest tages vatten till hushållsbehof från den staden genomflytande ån. Uddevalla: Vattenledning finnes. Afloppen från några vid hamnen liggande tomter mindre tillfredsställande, och har nämnden hos Drätselkammaren gjort framställning om förbättrings vidtagande. Ulricehamn: Staden eger god tillgång på vatten af yppersta beskaffenhet och är belägen på en sluttning mot sjön Åsunden, dit vatten afrinner i öppna rännstenar eller täckta afloppstrummor. Umeå: A hvarje gårdstomt finnes brunn. Vattnet anses vara af mindre god beskaffenhet. Förslag om anläggande af vattenledning har ej rönt framgång hos stadsfullmäktige. Från östra stadsdelen möter det svårighet att bortleda ytvatten och är ett förslag under utarbetning. För några år sedan verkstäldes djupdikning med grofva tegelrör och i början tycktes detta dikningssätt motsvara förhoppningarna. Under senare åren hafva rören börjat mer och mer tilltäppas, så att något annat utdikningssätt måste vidtagas. Upsala: Staden eger i den vester om Fyrisån belägna delen flere i vanliga fall mycket rika källor med utmärkt vatten. Under förflutna året var dock vattentillgången i följd af den ihållande torkan betydligt minskad. Under året har fullbordats en vattenledning från stadens tvenne bästa källor, beräknad att gifva 1200 kannor vatten i minuten. Vid årets slut hade inledning hunnit verkställas i 120 gårdar. Förbrukning för hushållsbehof är afgiftsfri. De sanka stadsdelarne hafva blifvit torrlagda genom täckdikning. I sammanhang med vattenledningen har under året fullbordats ett fullständigt, sjelfrenande vattenafledningssystem. I alla gator äro glacerade tegelrör nedlagda på behörigt djup, och dessa upptaga i gatuhörnen rännstensvattnet genom med s. k. vattenlås försedda brunnar (stuprör), i hvilka uppslammande fasta ämnen afsättas. Från de enskilda gårdarne får spillvatten genom dylika brunnar afledas. För att underlätta renhållningen af de enskilda slaskbrunnarne o. s. v. är stadgadt att»i gård, der vattenafledning anlägges, skall jemväl finnas vattenledning.» Vadstena: Sjön Vetterns vatten användes allmänt till dryck och matlagning. En pumpledning är anlagd, hvars rör sträcka sig långt ut i sjön. Någon torrlägning af staden har ännu icke kommit till stånd. Varberg: Nämnden har afslutat kontrakt om djupborrning efter dricksvatten. Vaxholm: Tillgång på dricksvatten ringa. Vattenafloppen i följd af markens ringa sluttning otillräckliga. Inga åtgärder vidtagna. Venersborg: Ymnig vattentillgång, men vattnet uti stadens brunnar af högst dålig beskaffenhet. Nämnden har förständigat vederbörande att rensa brunnarne

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 och derå anbringa ändamålsenlig öfverbyggnad, samt för öfrigt inrätta dem så, att orenlighet ej dit intränger. Undersökning efter nya brunnar har ej ledt till något resultat. Erforderliga åtgärder för beredande af vattenaflopp hafva måst anstå i afvaktan på en allmän afvägningsplan. Vestervik: Tillgången på brunnar motsvarar behofvet; huruvida de vattenaflopp, som att döma af markens beskaffenhet, finnas från kyrkogården, stå i något samband med brunnarne, har ej med visshet kunnat utrönas, men vattnet har i allmänhet ren smak, klar färg och är luktfritt. Vesterås: Vattentillgången utgöres af Svartån, hvarifrån finnas trenne uppfordringsverk inom staden, samt Lillan, äfvensom af en allmän källa och två allmänna brunnar. Under stark torka är vattentillgången knapp. Förslag har blifvit väckt om dränering af staden. Vexjö: I allmänhet finnes brunn å hvarje tomt i staden, hvarjemte invid staden är belägen den s. k. Vexjösjön, hvars vatten dock är af den beskaffenhet, att delsamma omöjligen kan begagnas till hushållsbehof. Som vattnet i stadens brunnar vid en af Herr Professor Almén for några år sedan verkstäld undersökning befunnits vara mindre tjenligt till dryck och matlagning samt med den nuvarande vattentillgången svårighet möter att under den varma årstiden på ett fullt tillfredsställande sätt ombesörja renhållningen, synnerligast å gator och allmänna platser samt i afloppskanaler, har nämnden ansett sig böra vidtaga förberedande åtgärder för anläggande af en vattenledning till staden. Genom den för sådant ändamål på nämndens anmodan verkstälda undersökning är utrönt, att tillfälle förefinnes att från den omkring 30,000 fot från staden belägna s. k. Skirsjän, hvars yta ligger uugefär 130 fot öfver staden, hemta vatten till en vattenledning. Vattnet i denna sjö är till utseendet af den mest utmärkta beskaffenhet och kommer genom nämndens försorg ätt af kompetent person kemiskt undersökas. Kostnaden för en vattenledning från nämnde sjö är beräknad att uppgå till omkring 200,000 kronor, och ehuru denna summa nu kan förefalla mången väl betydlig i förhållande till stadens tillgångar, är dock nämnden öfvertygad, att behofvet och nyttan af en vattenledning inom en ej aflägsen tidrymd skola göra sig så allmänt erkända, att ingen uppoffring anses vara för stor för att förskaffa sig de fördelar, som med en dylik anläggning äro förenade. Från en å vestra förstaden befintlig mindre vattensamling, kallad Göleu, leder genom staden en till största delen öppen kanal, som utmynnar uti den sydost om staden belägna Vexjösjön. Denna kanal, som upptager från gator och gårdar i större delen af staden allt regn och öfverflödsvatten samt äfven begagnas till afförande af användt vatten, befinnes i allt annat än tillfredsställande skick. Genom de flera gånger om året återkommande rensningarne, har kanalens botten, som ej är stensatt, blifvit ojemn och gropig, hvilket har till följd att under sommaren, då kanalen delvis är alldeles torr, vattnet på åtskilliga ställen samlar sig i stillastående polar, som sprida en ohelsosam stank. Detta förhållande kommer dock snart att förbättras. Stadsfullmäktige hafva nemligen beslutit att för torrläggning af den mark, hvarå vestra förstaden är belägen, låta sänka vattnet i Gölen, för hvilket ändamål en ny kanal kommer att gräfvas vester om staden med utlopp i sydvestra delen af Vexjösjön samt att, sedan detta arbete, som för närvarande pågår, blifvit fullbordadt, verkställa den omreglering af den förut varande kanalen, som i följd af detta förändrade förhållande kan påkallas; skolande nämnden ej underlåta att tillse, det denna omreglering varder verkstäld på ett för snygghet och sundhet ändamålsenligt sätt. I östra delen af staden finnes jemväl en från norr till söder gående kanal med utlopp i Vexjösjön. Af denna kanal, som, såvidt den sträcker sig genom staden, är öfverhvälfd med sten, hafva några större olägenheter ej förmärkts. På grund af föreskrifter vid besigtningar, som hållits af ledamöter i nämnden och vederbörande tillsyningsman, hafva under året vattenafloppen från åtskilliga gårdar inom staden blifvit försatte i förbättradt skick. Vimmerby: Såväl till dryck som till hushållsbehof hemtas vatten från brunnar och källor, af hvilka fyra allmänna. Två af dem hafva blifvit rensade och vattning af kreatur vid dem förbjuden, emedan vattnet dervid förorenades. Visby: I en del af staden är vattentillgången knapp, eljest är den tillräcklig från brunnar och källor inuti staden. Reglering af vattenafloppen har efter framställning från nämnden varit föremål för stadsfullmäktiges öfverläggning. Ystad: Staden har god tillgång på vatten. Dricksvattnet godt. På nämndens förslag hafva stadsfullmäktige beslutit igenfylla en genom staden gående kanal, som ansågs menligt inverka på helsotillståndet, emedan en mängd orenlighet der samlades. Åmål: Vatten tages dels från Venern, dels från Åmåls å och dels från brunnar. Det egentliga vatteuhemtningsstället är vid ån, ehuru dess vatten förorenas genom hvarjehanda tillflöden. Vattnet i brunnarne är obrukbart. En mängd borrningar efter godt vatten hafva utan framgång företagits. Örebro: Staden har 2 allmänna och 89 enskilda brunnar. I de senare är vattnet ofta mindre godt. Staden har dessutom vattentillgång från den genomflytaude ån. Vatten afledes genom rännstenar, som, der jemnare läge försvårar afloppen, äro af huggen granit. Plan för stadens dränering är upprättad och af stadsfullmäktige delvis godkänd samt i sydöstra delen utförd. Öregrund: Vattentillgången är usel och vattenbrist var kännbar isynnerhet i slutet af året. Vattnet i de flesta brunnar orent; i stadsbrunnen gröngult med bottensats, då det får stå. Någon möjlighet till förbättring har nämnden ej»sett sig kunna åstadkomma». Östersund: Riklig tillgång på godt vatten. Vattenafloppen äro reglerade genom diken och trummor. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, hushållsaffall, förbrukadt vatten m. m. Helsovårdsstadgans 9 föreskrifver uti sista momentet såsom föremål för nämndernas särskilda omsorg:»att kommunen genom sina anordningar underlättar bortforslingen från staden utaf afträdesåmnen, afskräden från gårdar och gator samt annan dylik orenlighet, så att någon brist i renhållningen inom staden icke må uppstå i följd af svårighet att få orenliglietsämnena aflägsnade.» Närmare bestämmelser i afseende härpå lemnas uti Helsovårdsstadgans 20 och 21, uti hvilka det är stadgadt, att så kallad svinmat och dylika afskräden icke må i hus eller å gård förvaras så länge, att de komma i jäsning och ruttna; att hvarken sådana ämnen som de ofvannätnnda (i 20 anförda) eller andra ej dit hänförlige, stinkande eller lätt förruttnande affall vid fabriker, handtverkerier och andra näringar, kreatursspillning, afträdesämnen eller annan orenlighet må inom stad samlas eller förvaras under längre tid eller så, att de medföra men för snygghet eller sundhet, utan att de, så ofta behofvet i nämnda eller andra hänseenden påkallar, skola från staden afföras i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter Helsovårdsnämnden har att meddela, samt med iakttagande af hvad angående sådana ämnens forslande är uti gällande Ordningsstadga för städerna bestämdt. Till upplagsplats för sådana ämnen, som äro här omförmälda, må ej anvisas eller begagnas ställe tätt invid staden eller nära intill allmän väg eller annan farled inom stadens område, såvida ej afståndet till stadens gräns är synnerligen stort och inom staden finnes obebodd mark af stor vidd; skolande vid upplagen nödiga åtgärder vidtagas till förekommande af stank och för helsan skadliga afdunstningar derifrån, samt källors, brunnars och andra vattens orenande. Hälsovårdsnämndernas uppgifter öfver förutnämnde angelägenheter äro i afseende på en del städer ej synnerligen fullständige. Det hufvudsakligaste inhemtas af följande utdrag: Arboga: Nämndens tillsyningsman hafva 2 gånger i månaden genom synegång sökt uppehålla god ordning. Borås: Orenlighet, sopor m. m. uppsamlas i gödselgropar och afföras endast i mån af dess behof för jordbruket. Eksjö: Kungörelse har utfärdats om förbud mot utslående i rännstenar af illaluktande ämnen och der

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. detta ej ledde till önskadt resultat, har åtal begärts genom stadsfiskalen mot de felande. Enköping: Stadens befolkning, som hufvudsakligen idkar trädgårdsskötsel och jordbruk, utför afträdesämnena på sina åkrar 2 gånger om året. Förbrukadt vatten har af ålder utslagits dels i de öppna rännstenarne, dels på gödselhögarne oeh som intet afloppssystem finnes, har häri ingen ändring kunnat föreskrifvas, men flitig sköljning af rännstenarne har påbjudits. Eskilstuna: Särskild entreprenör bortför orenlighet efter 8 dagar förut gjord tillsägelse. Göteborg: Aflägsnande ur staden af afträdesämnen sker genom hemtning i täta och täckta kärl å fordon, dels af enskilda personer utom staden, dels genom Göteborgs pudrettfabrik. Från 15 Maj till den 15 September är hemtning tilllåten blott mellan 11 på aftonen oeh 7 på morgonen. Pudrettfabriken har sina upplag på lämpligt afstånd från bebyggd stadsdel. Förbrukadt vatten och annan flytande orenlighet afleda3 genom afloppsrören, för hvilket ändamål sådana finnas ledda till alla tomtgränser i de bebyggda stadsdelarne, och åligger det husegare att å gård anlägga s. k. slaskbrunnar med ledning till dessa rör. Jönköping: Orenligbeten uppsamlas gemenligen i s. k. afträdesgropar, hvilkas fullkomliga afskaffande torde blifva en omöjlighet, samt borttöres från staden nattetid i täckta åkdon. Karlskrona: Förslag till fullständigt ordnande af denna angelägenhet är förelagdt stadsfullmäktige. Kristianstad: Förbrukadt vatten oeh annan orenlighet ledas till vattendragen omkring staden. Malmö: Spillvatten och annan flytande orenlighet förskämmer vattnet i kanalerna och föranleder utbredning af elak lukt. Nämnden har ej kunnat ordna denna angelägenhet. Strömstad: Afträdesämneu hafva vanligtvis hopsparats i gödselgropar till behaglig tid på våren. Nämnden har sökt att häri åstadkomma ändring. Umeå: Med bortförande af orenlighet förfares enligt Helsovårdsstadgans föreskrifter, och staden har under sista tiotalen»varit utmärkt för sin snygghet så inom som utom hus, hvartill myndigheternas nitälskan och invånarnes egen böjelse bidragit». Upsala: Från enskilda gårdar får genom afloppsrören spillvatten och urin bortledas; den senare enligt stadsfullmäktiges beslut äfven från afträden, med vilkor att den särskildt för sig upptagits och ej blifvit med annan orenlighet uppblandad. Afloppsrören utmynna i Fyrisån nedom Islandsbron utom den egentliga staden. Endast från en glest bebodd del af»fjerdingen» ledas rören ned till ån inom staden. Bortskaffandet af fasta afträdesämnen är ännu öfverlemnadt åt den enskilde. Vimmerby: För underlåtenhet att ställa sig till efterrättelse nämndens påbud att hushållsaffall och ruttnande ämnen icke få samlas och blifva qvarliggande i högar inne å gårdarne, utan skola så fort möjligt aflägsnas, hafva 4 gårdsegare blifvit fälde till böter. Ystad: Afskräden, sopor, m. m. skola uppläggas på dertill anvisade platser, hvarifrån de bortföras under den varmare årstiden hvar åttonde dag. C. Begrafningsplatserna. Uti 12 af Hälsovårdsstadgan föreskrifves bland annat att begrafningsplats efter ingången af 1875 icke får nyanläggas inom stad, utan på lämpligt afstånd derifrån samt att med vissa undantag lik ej må jordas inom stad sedan 10 år förflutit från det samma stadga trädt i kraft. Af Helsovårdsnämndernas berättelser framgår, att många städer i riket redan hafva rymliga begrafningsplatser utanför staden. Bland dessa må nämnas Alingsås, Borås, Eksjö, Gefle, Jönköping, Karlstad, Köping (anlagd för 3 år sedan), Lidköping, Linköping, Lund (2 stycken), Marstrand, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Skeninge, Sköfde, Strengnäs, Söderköping, Sölvesborg (nyanlagd), Trosa (i utkanten), Uddevalla (3 stycken vid utkanterna af staden), Vesterås (ny på östra sidan), Vexjö (invid staden, rymlig), Vimmerby, Visby, Ystad (i utkanten), Östersund. Ur berättelserna anföres i öfrigt angående begrafhingsplatserna: Arboga: Vester om staden utefter ån, anlagd för 20 år sedan och behöfver utvidgas. Den har haft olägenhet af bottensyra, hvilken genom djupdikning betydligt förminskats. Askersund: Begrafningsplatsen ligger inom staden. Enköping: Stadens begrafningsplats belägen omkring kyrkan ligger på en hög sandås alldeles invid och öfver staden. Eskilstuna: Begrafningsplatsen ligger omedelbart utom stadens gräns, är vattensjuk och kan svårligen torrläggas, emedan icke annat aflopp kan åstadkommas an till den delen af ån, som genomflyter staden. Fråga om torrläggning är väckt hos vederbörande myndighet. Falköping: Begrafningsplatsen ligger ofvanför staden, dock anser nämnden ej detta förhållande utöfva något särdeles inflytande på dricksvattnets godhet i anseende till brunnarnes djup. En annan och bättre plats torde inom kort komma att anskaffas. Falun: Kristine församlings begrafningsplats ligger utom staden. Kopparbergs församlings ligger omkring kyrkan, men kan dock icke anses vara belägen inom den bebyggda staden. Filipstad: Den nya kyrkogården ligger utom den egentliga staden. Mot s. k. vinterliks qvarhållande en lång tid i likboden invid staden hafva klagomål framförts af nämnden till kyrkorådet. Gefle: Den nuvarande begrafningsplatsen ligger 1/8 mil utom staden och har tillräckligt utrymme. Den vattensjuka delen deraf har blifvit dränerad. Göteborg: 4 begrafningsplatser, af hyilka den nya i stadens 12:te rote, mäter 2,724,000 qvadratfot. A denna är marken lerjord med sandblandning samt försedd med fullständig dränering. Halmstad: Begrafningsplatsen i norra förstaden är fri, öppen och prydligt planterad samt fullständigt dränerad. Haparanda: Under vintern begagnas gemensam vintergraf. Helsingborg: Genom stadens utvigdning åt söder är den nuvarande begrafningsplatsen på trenne sidor omgifven af bebyggda stadsdelar. Som densamma derjemte är till omfånget så inskränkt, att antagligen inom ett par år plats till vidare jordande af lik ej står att vinna, äro åtgärder vidtagna för anskaffande af ny plats. Hudiksvall: Begrafningsplatsen ligger på en höjd i stadens vestra del och omgifven af tomter, som allt mer bebyggas, samt är i följd af jordmånens beskaffenhet otjenlig för sitt ändamål. Kalmar: Begrafningsplatsen har blifvit torrlagd medelst täckta rördiken. Karlskrona: 2 inom staden begagnas endast undantagsvis. En ny anordnades utom staden för 20 år sedan, men anses otillräcklig och förslag har blifvit väckt att förvärfva en ny plats. Kungsbacka: Begrafningsplatsen rymlig, belägen utom staden på andra sidan Nordreån, men har sitt vattenaflopp ofvanom stadens vattenhemtningsställen. Kristinehamn: Begrafningsplatsen i östra kanten af staden är nyligen betydligt utvidgad. Landskrona: Ny begrafningsplats skall anläggas utanför förstäderna. Luleå: Bundtomkring den högt belägna kyrkogården ligger den äldsta och tätast bebyggda delen af staden. En ny begrafningsplats är anskaffad och skall öppnas Malmö: En ny begrafningsplats invigdes 1870; den är ännu belägen utom staden, men torde snart blifva inbyggd. Mariestad: Nämnden har vidtagit åtgärder för anskaffande af en ny begrafningsplats utom staden. Oskarshamn: I slutet af året erhöll staden ny begrafningsplats utanför dess södra gräns. Piteå: Begrafningsplatsen trång och inom stadens rålinier. Sala: Kyrkogården belägen inom staden. Skeninge: Begrafningsplatsen 3000 fot utom staden, högt belägen och tillräckligt rymlig. Strömstad: Begrafningsplatsen ligger inom staden och har otillräckligt utrymme samt otillfredsställande djup. Sundsvall: Begrafningsplatsen ligger omkring kyrkan på stadens högsta punkt och nästan midt i densamma. Södertelge: Begrafningsplatsen omkring kyrkan. Trelleborg: Begrafningsplatsen, inuti staden å vattensjuk mark samt öfverfylld med lik, kommer ej vidare att begagnas, emedan en ny plats är anskaffad strax utom staden med lämplig jordmån och fall utåt hafvet. Umeå: Begrafningsplatsen högland och belägen vester om gamla stadsdelen, eger tillräckligt utrymme. Upsala: Belägen vid stadens utkant. Ytan 688,000 qvadratfot. Vadstena: Inom staden. Vestervik: Strax utom staden och högre ändensamma på vattensjuk mark. Åmål: Begrafningsplatsen har sitt läge norr om staden och ligger högre än stadens nivå. Dess vattenaflopp rinner genom staden till ån. Örebro: 2 begrafningsplatser finnas

15 Året Helsovårdsnämnderna. 7 utom de bebyggda stadsdelarne. Öregrund: Begrafningsplats inom staden, otillräcklig till utrymme. D. Boningslägenheter, luftvexling. Uti 13 af Helsovårdsstadgan föreskrifves l:o att lägenhet, hvars beboende till följd af byggnadens beskaffenhet, af osnygghet eller annan orsak pröfvas vara i hög grad förenadt med våda för inneboendes helsa, må Helsovårdsnäninden till uthyrande förbjuda intill dess det felaktiga är afhulpet och åtgärden härutinnan blifvit af nämnden godkänd. Ar lägenheten redan uthyrd, må nämnden förelägga egaren viss tid för lägenhetens utrymmande. Likaledes må nämnden kunna förbjuda att i ett och samma rum inhysa så stort antal personer, att genom deras sammanboende fara för helsan kan uppkomma. 2:o I rum der vanligen ett större antal menniskor samlas, bör tillräcklig luftvexling underhållas. Med afseende härpå anföra nämnderne från många städer att bostadsbrist varit rådande, i följd hvaraf nämnden icke varit i stånd att påbjuda sådana åtgärder, som eljest skulle varit påkallade. Borås: Folkskolornas lokaler lemna åtskilligt öfrigt att önska i afseende på ventilation. En nybyggnad af dem är förberedd. - Eksjö: Åtskilliga lägenheter i staden hafva befunnits otjenliga till uthyrning, i följd hvaraf nämnden förständigat gårdsegarne att verkställa nödiga reparationer. Eskilstuna: Fem boningslägenheter hafva af nämnden blifvit utdömda till den 1 Oktober 1875, hvarefter 2:ne hus nedrifvits i deras helhet och de öfriga lägenheterna undergått nödig reparation. Göteborg: I anseende till bostadsbristen har nämnden ej alltid kunnat förbjuda uthyrning af otjenliga bostadslägenheter. Äfven under detta år hafva omkring 130 personer måst inhysas i den s. k. skansen Kronan, der de bott i ett gemensamt rum, i 2:dra våningen, och den ena familjen skilts från den andra genom en afplankning. Äfven i en stor sal uti det s. k. "sopphuset" i Haga hafva omkring 50 personer varit inhysta. Naturligtvis hafva endast qvinnor och barn blifvit på detta sätt herbergerade. Halmstad: Nämnden har funnit luftvexlingen otillräcklig i folkskolelokalerna, hvarför den har fötständigat vederbörande skolråd att vidtaga nödiga åtgärder. Helsingborg: Uti tvenne öfverbefolkade egendomar har utflyttning vid vite föreskrifvits. Hernösand: Under sommaren sammanföres mycket folk, i synnerhet arbetsfolk från Finnland på mycket olämpliga ställen, hvilket är svårt att afhjelpa. Hudiksvall: På några ställen hafva anmärkningar förekommit rörande i följd af öfverbefolkning osunda bostäder och rättelse åstadkommits genom nämndens försorg. Kalmar: Tvenne lägenheter hafva blifvit förbjudna till uthyrning. Kristianstad: Åtskilliga osunda boningslägenheter hafva blifvit förbjudna till uthyrning. Kristinehamn: Befolkningen bor mycket hopträngd. Inga åtgärder hafva kunnat vidtagas. Köping: 4 hus hafva blifvit af Byggnadsnämnden utdömda till rifning, såsom för helsan vådliga. Linde: Nämnden har utdömt 2 lägenheter såsom för helsan vådliga. Luleå: Lokalerna för folkskolorna äro otillräckliga. Lund: Nämnden har stadgat att minst 300 kubikfot luft skola finnas för hvarje person uti boningsrum, enär det befunnits att allt för många personer inhystes i åtskilliga lägenheter. I stadens privatskolor har nämnden funnit stort missförhållande emellan elevernas antal och lokalernas storlek. Åtgärder äro påbörjade för att afhjelpa detta. Nyköping: Ett par lägenheter hafva blifvit förbjudna att bebos. Söderköping: 4 förfallna boningshus hafva blifvit af Magistraten utdömda att rifvas. Up sala: På trenne ställen har uthyrning af osunda lägenheter blifvit förbjuden. Vadstena: En bostadslägenhet har blifvit utdömd och nedrifven. Vesterås: Nämnden har till uthyrning förbjudit tvenne för helsan vådliga lägenheter. E. Tillsyn i afseende på födoämnen och dryckesvaror. I detta hänseende hafva nämnderna icke haft mycket att anföra. På en del ställen har undersökning af fläsk företagits och i Göteborg och Malmö har äfven tillsyn hållits öfver andra torgförda födoämnen. På ett och annat ställe har försäljning af omogen frakt blifvit förbjuden. F. Fabriker och näringar. Uti den 16 Helsovårdsstadgan stadgas att helsovårdsnämnden skall vaka deröfver att fabriker och näringar icke inrättas eller drifvas så att de blifva i helsoväg till men för arbetare, närboende eller det allmänna. Detta gäller äfven om upplag af lumpor, ben, råa hudar, guano och andra varor, hvilka i följd af osnygghet m. m. kunna, särdeles vid deras sammanhopande i större mängd, blifva för sundheten menliga. Platser för anläggning af sådana fabriksinrättningar, som kunna menligt inverka på helsotillståndet inom städer är sålunda bestämd att vissa fabriker endast få anläggas å vida och öppna platser, som ligga aflägset från de mera bebyggda stadsdelarne, under det att andra må förläggas å öppna och rymliga tomter i sådan trakt af staden, som ej är tätt bebyggd. I afseende på sådana fabriker och näringar som, då den K. förordningen trädde i kraft, funnos inrättade å sådan plats, der de icke skulle enligt Helsovårdsstadgan fått anläggas, hafva hälsovårdsnämnderna att tillse det sådana åtgärder vidtagas, som utan allt för stor svårighet kunna verkställas. Helsovårdsnämnderna hafva äfven att öfvervaka efterlefnaden af särskilda författningar angående vissa fabriker, näringar eller upplag, i hvad som rörer helsovården. I afseende på antalet fabriker och näringar, deras inverkan på helsotillståndet och nämndernas åtgöranden med anledning af helsovårdsstadgans föreskrifter inhemtas hufvudsakligen följande : Alingsås: 1 väfveri, 8 garfverier. Inrättande af färgeri och blekeri beviljades med vilkor att sköljvatten nedsläppes nedom fördämningen. Från flere af garfverierna sprides understundom en högst vidrig lukt. En annan olägenhet är att garfveriidkarne haft tillstånd att under November, December, Januari och Februari nedlägga hudar i strömmen inom staden. Arboga: 1 gjuteri, 1 glasfabrik, 4 garfverier. Askersund: 5 garfverier, 2 färgerier och 1 bryggeri. Borgholm: 4 garfverier, 1 färgeri. Borås: 5 garfverier, 15 andra fabriker. Olägenheter af dem uppstå genom Viskaåns förorening. 570 arbetare sysselsättas i fabrikerna. Af dessa voro 67 under 18 år. Eksjö: 3 garfverier, 2 färgerier, 2 handskmakerier. Nämnden har förbjudit upphängning af hudar och skinn inom Vestanii parks område och för öfrigt klagar nämnden deröfver att vattnet i ån orenas från fabrikerna samt har beslutit åtal mot en af garfvarne. Engelholm: Antal garfverier m. m. uppgifvas ej, äfvenledes saknas uppgift om arbetarnes ålder m. m. Enköping: 1 tändsticksfabrik, 3 garfverier, 2 färgerier och 1 upplag af ben och lump. Vid den förstnämnda användas hufvudsakligen unga personer från 12 år och deröfver. Eskilstuna: 4 garfverier, 3 färgerier, mekanisk verkstad, många större och mindre verkstäder för manufaktursmide samt flere sliperiet. Färgerierna och garfverierna ligga invid åns öfre lopp genom staden, så att dess vatten deraf ej obetydligt orenas. Garfverierna sprida ofta en obehaglig stank. Sliperierna visa ett högst menligt inflytande på arbetarnes helsa och orsaka talrika fall af kroniska lungsjukdomar. Falköping: 1 tapetfabrik: 26 arbetare, hvaraf 6 uppgifves hafva varit under 12 år gamla. Falkenberg: 1 färgeri. Falsterbo och Skanör: 1 fabrik (för cigarrer), 25 arbetare. Falun: Bergslagets svafvelsyrefabrik utom staden och Bergslagets kopparvitriolverk nära ån. Från Bergslagets urlakningsverk utgå gaser, hvilka vid vissa vindar kännas besvärliga. Uppgift saknas på befintliga garfverier, färgerier m. m. Påbud har utfärdats i afseende på plats uti ån, der djurhudar få sköljas eller nedläggas. Åtal har under året 2 gånger väckts mot Bergslagsstyrelsen för förorening af vattnet i ån.

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. Filipstad: 3 garfverier och 1 benmjölsfabrik finnas, från hvilka elfva ttnet orenas. Gefle: 1 fabrik för fayancearbeten, 1 for tillverkning af ljus och såpa. Upplag af torr fisk m. m. finnes vid hamnen å stora holmen. Öfriga fabriker äro ej angifna. 2 hudblötningssumpar hafva blifvit förlagda till närheten af Gafle-åns mynning och vissa vilkor fastade vid tillåtelsen för deras anläggning. Grenna: 1 vagn- och 1 tapetfabrik. Göteborg: 81 fabriker, hvaribland 3 färgerier, 2 garfverier, 2 gasverk, 1 sockerbruk, 1 såpoch tvålfabrik, 1 kemiskt blekeri, 4 kemiskt tekniska fabriker. Besigtning å befintliga upplag hafva verkstälts af t. f. sundhetsinspektorn, dervid några upplag af gammal ost, ett par upplag af råa kalfskinn m. m. hafva befunnits vådliga och genom polismyndighetens försorg blifvit förbudna. Halmstad: De fabriker, som finnas, uppräknas ej. Under året har nämnden tillåtit uppförande af ett slagteri i norra förstaden. Haparanda: 2 smärre garfverier och färgerier. Hedemora: 1 färgeri och 4 garfverier. Helsingborg: 2 färgerier, 5 garfverier, 1 svafvelsyrefabrik, 1 superfosfatfabrik samt 1 ättiksfabrik. Ett garfveri hade utan tillstånd blifvit anlagdt, hvarföre handteringens drifvande förbjöds. Beslutet öfverklagades och blef faststäldt af K. Befallningshafvande (samt d. 28 Jan af E. K. M:t). Hernösand: 2 garfverier. Hudiksvall: 3 garfverier, 2 snusfabriker, 3 fargerier, 1 bryggeri, 1 jerngjuteri. Jönköping: Uppgift saknas. Uppbyggande af ett nedbrunnet färgeri inom den tätast bebyggda staden är förbjudet. Kalmar: 3 tändsticksfabriker, 2 snusfabriker, 1 cikoriefabrik, 1 mekanisk verkstad, 1 upplag af ben och lump. Vid tändsticksfabrikerna 343 arbetare, af hvilka 281 under 18 år. Karlshamn: Uppgift saknas. Karlskrona: 2 färgerier, 3 garfverier, 3 tobaksfabriker, 1 gasverk, 1 klädesfabrik, 1 galvaniseringsfabrik, 4 urfabriker. Klagomål hafva anförts öfver saltsyreångor från galvaniseringsfabriken. Olägenheten har blifvit afhjelpt. Karlstad: 3 tobaksfabriker, 1 mekanisk verkstad, 1 snickeriverkstad. 1 tändsticksfabrik har under året blifvit anlagd. Kungsbacka: 2 garfverier, 2 färgerier förorena åvattnet. Kristianstad: Ofullständig uppgift. Gasverk och pudrettfabrik invid staden. Garfverier och färgerier inom densamma. Kristinehamn: Ofullständig uppgift. 2 tändsticksfabriker, färgerier och garfverier. Köping: Mekanisk verkstad, ullspinneri, mejeri, 4 garfverier och 2 färgerier. Laholm: Ingen fabrik. Landskrona: 2 mekaniska verkstäder, klädesfabrik, gasverk, ånggarfveri, 3 mindre garfverier, ångqvarn, ullspinneri. (Sockerbruket nedbrann under året). En ny fabrik för tillverkning af kalk, cement och tegel anlagd. Af garfverierna och gasverket hafva olägenheter förmärkts. Affallsvattnet från gasverket utrinner i yttre hamnen och åstadkommer för fartygsbesättningarna oläglig utdunstning. Lidköping: Tändsticksfabrik, tobaksfabrik och mekanisk verkstad. Linde: Färgerier och garfverier. Linköping: Snus- och tobaksfabrik samt gjuteri. Vid den förstnämnda funnos 4 personer under 12 års ålder. Luleå: Smärre garfverier och färgerjer. Lund: Kemiskt teknisk fabrik, 4 garfverier, 2 färgerier, 2 handskfabriker, 2 gjuterier, 2 upplag af artificiela gödningsämnen. Malmö: Inom stadens område finnas bortåt 100 större och mindre fabriksanläggningar, bland hvilka 5 tvål- och såpsjuderier, 4 lo- och hvitgarfverier, 5 handskfabriker, tändsticksfabrik, bomullsspinneri, väfverier, mekanisk verkstad. Upplag af lump, ben, hudar, guano och pudrett. Nämnden har vägrat bifall till anläggning af kalkbränneri och till utvidgning af gasverket. Garfverier, slagterier och handskfabriker äro i allmänhet olämpligt inrättade i afseende på läge, anläggning och drift. Äfven de öfriga fabrikerna framkalla olägenheter bland annat genom den massa förbrukningsvatten, de producera, och hvilket innehåller organiskt affall och i hög grad bidrager till förskämning af vattnet i de staden omgifvande kanaler. Genom polismaktens försorg har den förderfliga seden att till fabriksarbete använda barn under 12 års ålder numera upphört. Mariefred: 2 garfverier förorenade vattnet nära vid det ställe der stadens invånare hemta vatten till matlagning. Nämnden har anvisat annan plats för garfverierna. Mariestad: Tändsticksfabrik, snusfabrik, 5 garfverier, 2 fargerier, 3 kakelfabriker, upplag af lump och ben. Alla garfverierna och färgerierna ligga invid Tida-ån, hvars vatten allmänt begagnas till matlagning. Inga åtgärder hafva kunnat vidtagas. Norrköping: 65 fabriker, ej närmare angifna. Besigtning har hållits å garfverierna. Några åtgärder omnämnas ej. Norrtelge: 3 färgerier, 3 garfverier, gjuteri. Nyköping: 2 spinnerier, bränneri, 2 färgerier, 3 garfverier, gasverk, limkokeri, 4 slagterier, upplag af lump. Endast från bränneriet har nämnden anmärkt olägenheter, derigenom att ett stort antal oxar och svin der blifvit uppfödde och spillningen nedrunnit i strömmen, hvarifrån vatten hemtas till matlagning. Viten hafva blifvit förelagde egaren. Oskarshamn: Angfärgeri, tändsticksfabrik, mekanisk verkstad. Piteå: Färgeri och 6 garfverier. Anläggning af en ny garfveribyggnad har medgifvits. Simrishamn: 2 små garfverier och 3 små färgerier. Skara: Ett par små garfverier. Skellefteå: 2 små fargerier, 2 små garfverier. Skeninge: 3 färgerier, bryggeri. Skof de: Bryggeri, blanksmörjefabrik, mekanisk verkstad. Strengnäs: Tändsticksfabrik. Strömstad: Bryggeri, tobaksfabrik, 3 garfverier, 2 färgerier. Flere af dessa förorena åvattnet. Sundsvall: Färgerier, garfverier, slagterier, (antalet af dessa uppgifves ej), benqvarn, kakelfabrik, gasverk. Uppgifterna ofullständiga. Söderhamn: 2 bryggerier, spinneri, 2 garfverier, 3 fargerier, gjuteri. Ett af garfverierna har framkallat olägenheter och egaren vid vite förelagts att afhjelpa dem. Söderköping: färgeri, 2 garfverier. Åtal hafva väckts mot garfvare för utsläppning i rännstenar af stinkande vatten. Södertelge: 2 mekaniska verkstäder, bryggeri, 4 garfverier samt i utkanterna mineraloljefabrik, spinneri. Ett garfveri har blifvit utdömdt af nämnden. Frågan berodde på K. M:ts profning. Sölvesborg: En större fabrik för tillverkning af läder och skinn. Trosa: Färgeri och 2 garfverier. Uddevalla: Spinneri, tändsticksfabrik, fårgeri, 4 garfverier, 3 bryggerier, lackerfabrik, snickerifabrik. Ulricehamn: 2 garfverier, färgen. Umeå: Några mindre garfverier i stadens utkant. Up sala: 2 färgerier, sämskmakeri, 6 garfverier inom staden. Genom Kungl. Bref den 22 Juli 1859 är stadgadt att nya inrättningar af denna art ej få anläggas annat än i stadens sydligaste del. Dessutom 4 bryggerier, 3 brännerier, 10 slagterier, af hvilka 8 utom stadsplanen, gasverk, 2 hästslagterier i ändan af staden, 3 lumphandlare. Dessa hafva blifvit förbjudna att inom staden hålla upplag annorstädes än i utkanterna, hvaröfver en anfört besvär, som vid årets slut berodde på K. M:ts profning. Vadstena: En hvitbetssockerfabrik utom staden på lämplig plats drifves ej under den varma årstiden. Vaxholm: Inga fabriker finnas. Venersborg:»Åtskilliga» garfverier och färgerier, kakelugnsfabrik, gasverk, det senare i utkanten. Utom staden: tändsticksfabrik. Uti denna hafva minderåriga barn blifvit använda till arbete, äfven om natten; i följd häraf väcktes åtal mot vederbörande fabriksegare, hvilken vid vite förbjöds att låta barnen fortsätta med nattarbete. Arbetarnes ålder ej uppgifven. Vesterås: 4 garfverier, 2 färgerier, 5 slagterier, lysgasverk, 2 mekaniska verkstäder, tobaksfabrik, metallfabrik, kakelugnsfabrik, mejeri. Stank har förmärkts från garfverierna och slagterierna och Lillan förorenats såväl från dem som från färgerierna. Vid ett af garfverierna har nämnden föreskrifvit desinfektionsåtgärder och beträffande slagterierna förordnat att från 1 April till 1 November afskräden skola förvaras i öfvertäckta tunnor. Vexjö: Färgeri, 3 garfverier, tändsticksfabrik. Vimmerby: Fabriker finnas ej. Visby: Tändsticksfabrik, 4 färgerier, 4 garfverier, mekanisk verkstad. Nämnden har för sin del tillåtit anläggandet af ett nytt färgeri i st. för ett uppbrunnet. Ystad: Tobaksfabrik, tändsticksfabrik, såpsjnderi, kardullspinueri, sämskmakeri, 5 garfverier, 3 färgerier, sockerbruk, 2 mekaniska verkstäder, 2 ljusstöperier; 5 upplag af guano, 1 upplag af lump och ben. Örebro: 5 garfverier, 2 fargerier, kemiskt teknisk fabrik, snusfabrik, tändsticksfabrik, gasverk samt 15 andra, mindre upplag af ben, guano och artificiela gödningsämnen. Åvattnet förorenas från 3 garfverier och 1 färgeri. Pyrar och kalkar hos en af garfvarne blefvo utdömde af nämnden och var ärendet beroende på K. M:ts profning. Öregrund: 1 garfveri ligger nära stadens stora brunn. Inga åtgärder hafva ansetts böra vidtagas. Östersund: Garfveri, 2 fargerier. Östhammar: inga fabriker. Det stora antalet garfverier är i ögonen fallande. Garfverier hänföras icke i 16 till de mest skadliga fabriker eller

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 näringar, men i betraktande af deras betydliga antal i jemförelse med sådana fabriker, som uppräknas i mom. 1, kan med skäl sägas att garfverierna i våra städer äro särskildt förtjenta af nämndernas uppmärksamhet. G. Afträden och deras inrättning; Svinhållning; Fähus och Stall. a). Afträden: Uti 17 stadgas angående afträdens läge och beskaffenhet utom och inom hus. Nämnden skall tillse att redan befintliga afträden, så vidt sådant utan allt för stor svårighet kan ske, inom tre år från det författningen trädt i kraft bringas i öfverensstämmelse med föreskrifterna. Dessutom bör nämnden så vidt möjligt söka minska olägenheterna af afdunstningen och i öfrigt meddela erforderliga föreskrifter för att afträden må motsvara snygghetens och sundhetens fordringar. Från de flesta städer anmärkes i berättelserna att afträdena icke äro inrättade så som Helsovårdsstadgan föreskrifver, men att nämnden icke före utgången af den i Helsovårdsstadgan medgifna tiden kunnat vidtaga några kraftiga åtgärder. På en mängd ställen upptagas exkrementerna direkt på marken, som stundom är försedd med en fördjupning, stundom icke. I allmänhet är intet åtgjordt för att hindra orenlighetens nedträngande i marken eller jordlagrens indränkning med gödselvatten och i förruttnelse stadda ämnen, hvilka sedan småningom med regnvatten leta sig väg till närliggande brunnar, äfven om dessa genom öfverbyggnad äro skyddade för direkt förorening från ytan. Ju säkrare det på sista tiden blifvit ådagalagdt att exkrementer efter personer, som lidit af smittosamma sjukdomar, kanna bibringa andra personer samma sjukdom, desto nödvändigare är det att inrätta afträden, så att exkrementer ej må från dem komma in uti sådant vatten, som användes till dryck eller matlagning eller hushållsbehof. Ur berättelserna må anföras: Göteborg: De olägenheter, som af afträdens inrättning under året förekommit, hafva i nästan alla fall berott derpå att afträdeskistorna hafva varit otäta och grunden under dem ej sådan som byggnadsordningen föreskrifver, d. v. s. tät och fast, utan medgifvit nedträngande af orenlighet i jorden. Sådana olägenheter hafva anmärkts till ett antal af För afhjelpande af dessa olägenheter hafva omkring 100 husegare varit inkallade till poliskammaren och vid vite förelagts att rätta det öfverklagade förhållandet. Det största antalet olägenheter har afhjelpts genom direkt aftal med gårdsegarne. För utöfvande af tillsyn öfver dessa förhållanden har nämnden användt sundhetskonstaplarne att såsom biträde åt sundhetsinspektom undersöka förhållandena inom hus och gårdar och derom göra anteckningar enligt faststäldt formulär, och har det stora antalet olägenheter, som anmärkts, visat, att dessa undersökningar äro af behofvet påkallade. Två serier af undersökningar hafva medhunnits under år Helsingborg: De väsendtligaste olägenheterna af afträdens inrättning hafva bestått deri att orenligheten uppsamlats i hålor, hvarifrån den nedträngt i marken. Dessa olägenheter äro redan afhjelpta och de flesta afträden inrättade i enlighet med helsovårdsstadgans föreskrifter. Malmö: Helsovårdsnämnden har vidtagit stränga åtgärder för afhjelpande af de med afträdena förenade olägenheter och hoppas efter hand kunna bringa denna angelägenhet i ett nöjaktigt skick. Marstrand: Nämnden har föreskrifvit att under sommaren alla afträden skola beströs med karbolsyrad kalk. Strömstad: I afseende på afträdens inrättning har nämnden haft rikt tillfälle att erfara den vårdslöshet och osnygghet, som eger rum. Bebyggda och bebodda tomter finnas, som sakna afträde. Genom 80 å 90 särskilda skrifvelser till husegare har nämnden sökt bringa ändring i dessa och andra härmed sammanhängande missförhållanden, och stundom förelagt viten. Upsala: Afträdenas inrättning har i många år K. Sundh.-koll. Berättelse får år utgjort Sundhetsnämndens förtviflan. Här, som i andra mindre städer, upptogs orenligheten dels på släta marken dels i gropar, som förpestade ej allenast luften utan äfven den kringliggande marken. För att i någon mån afhjelpa detta, föreskrefs för flere år sedan att i gårdar, der ej bättre anstalter voro träffade, skulle anläggas gropar med täta väggar och underlag (af i cement murad gråsten). Detta utan tvifvel ringa framsteg kunde icke verka synnerligen godt. De såsom täta ansedda groparne fyldes med afträdesämnen, spillning från stall och fähus och all tänkbar orenlighet, och spredo från sig förpestade ångor och uttömde, när de blefvo öfverfylda, sitt halfflytande innehåll dels öfver bräddarne dels genom mindre täta fogar. Först under detta år, sedan vattenledningen blifvit fullbordad, har en möjlighet till förbättring inträdt. Genom råd, anvisningar och ritningars anskaffande, samt der sådant visat sig nödvändigt, vitens föreläggande, har nämnden på flere ställen bidragit att få afträdena fullt motsvarande helsovårdsstadgans föreskrifter. Ännu återstår dock mycket att önska. b). Svinhållning: Helsovårdsstadgan förbjuder svinhållning inom trångt bebyggda gårdar, äfvensom den medgifver nämnden rätt att förbjuda svinhållning, der densamma föranleder större osnygghet eller der den finnes menlig för närboendes helsa eller allmänna helsotillståndet. Inom två år efter det stadgan träder i kraft, få svinstior icke finnas på mindre afstånd än 20 fot från gata, allmän plats, källa, brunns- eller vattenhemtningsställe och skola de vara försedda med täta underlag, som ligga högre än angränsande mark. Inom boningshus få svinstior ej finnas. Svinhållning skall anmälas hos nämnden. Helsovårdsnämnderna anmärka att svinstiorna icke äro sä inrättade, som stadgan föreskrifver. På en del ställen hafva förbättringar åstadkommits eller särskilda förbud utfärdats mot svinhållning, der den föranledt mer än vanlig olägenhet. Från följande städer må särskildt anföras: Eskilstuna: Svingårdar äro alldeles förbjudna efter utgången af April Helsingborg: Svinhållning är förbjuden inom den egentliga staden från 1 April Jönköping: Svinhållning är sedan 6 år förbjuden i den egentliga staden. Malmö: Ett den 25 Juni 1874 af Konungens Befallningshafvande faststäldt beslut af stadsfullmäktige af följande lydelse:»g 1. I Malmö stad inom broarne, å hamnområdet samt inom de delar af förstäderna, hvilka i vederbörlig ordning blifvit till qvarter och gator utlagde, vare allt uppfödande af svinkreatur förbjudet. 2. För öfverträdelse af hvad sålunda är vordet stadgadt, vare straffet böter af två till och med hundra kronor» har enligt förslag af Helsovårdsnämnden ånyo blifvit vidtaget och af Konungens Befallningshafvande i vederbörlig ordning faststäldt. Utom detta område hafva 232 svinhållare anmält sig hos nämnden. Ystad: På förslag af nämnden beslöto stadsfullmäktige att svinhållning skulle förbjudas inom större delen af staden. Detta beslut faststäldes af K. M:ts Befallningshafvande den 30 Sept Örebro: Svinhållning är förbjuden från den 1 Maj 1876 inom större delen af staden. Antalet anmälda svinhållare utgör i 68 städer: 5,618. Uti öfriga städer hållas ej svin eller ock saknas uppgifter. Uti de minsta städerna funnos jemförelsevis de fleste svinhållarne och dessa uppgingo i städer mellan 10,000 och 40,000 till 1 på 81 invånare, i städer med 5,000 till 10,000 invånare till 1 på 60 invånare, i städer med 2,000 till 5,000 invåuare till 1 på 50 invånare, i städer med 1,000 2,000 invånare till 1 på 32 och i städer med lägre antal invånare än 1,000, till 1 på 25 invånare. I Skanör och Falsterbo funnos det relativt största antal svinhållare, nemligen 135 stycken, eller 1 på 8 invånare. c). Fähus och stall: I afseeende på dessa anföra nämnderna att de i allmänhet icke äro inrättade så, som Helsovårdsstadgan föreskrifver. På många ställen hafva förbättringar redan vidtagits; på andra har man ansett sig böra vänta till dess den uti Helsovårdsstadgan medgifna tid af 3 år förlupit. 2

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. H. Anordningar och åtgärder i afseende på smittosamma sjukdomar. Till fullgörande af föreskrifterna uti 21 och 23 af den Nåd. Förordningen den 19 Mars 1875 att vård å särskildt sjukhus skall beredas dem, som insjukna i kolera, smittkoppor, tyfus, tyfoidfeber, skarlakansfeber, difteri och rödsot, hafva redan i en stor del af rikets städer särskilda epidemisjukhus blifvit dels nybyggda, dels provisoriskt inrättade uti förhyrda lägenheter, nemligen i Alingsås, Borås (ytterligare platser erfordras och åtgärder derför äro vidtagna), Eskilstuna (öppnades i December), Falun (tillfällig lokal), Gefle (nytt för 60 patienter), Göteborg, Grenna (tillfälligt hyrd lägenhet), Helsingborg, Hernösand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad (provisoriskt, äfven afsedt för andra sjukdomar), Kristianstad (provisoriskt), Kristinehamn (hyrd), Kungelf (2 rum), Köping, Landskrona, Linköping, Lund, Malmö (ett nytt är påtänkt), Mariefred (2 rum), Mariestad (hyrd lägenhet), Marstrand, Nora (hyrd lägenhet), Norrköping (32 platser), Nyköping, Skeninge (tillfälligt), Sköfde (tillfälligt), Sundsvall, Söderhamn, Söderköping, Torshälla, Uddevalla (tillfälligt), Upsala, Varberg (2 rum), Venersborg, Vestervik, Vesterås (tillfälligt), Vexjö (provisoriskt), Visby, Ystad, Åmål (hyrd lägenhet), Oregrund (tillfälligt förhyrd). Uti följande städer saknades ännu epidemisjukhus, ehuru i flere af dem åtgärder blifvit vidtagna for anskaffande deraf: Arboga, Askersund, Borgholm, Eksjö, Engelholm, Enköping, Falkenberg, Falköping, Filipstad, Halmstad, Haparanda, Hedemora, Hjo, Laholm, Linde, Luleå, Norrtelge, Oskarshamn, Piteå, Simrishamn, Skara, Skellefteå, Strengnäs, Strömstad, Säter, Södertelge, Trelleborg, Trosa, Ulricehamn, Umeå, Vadstena, Vaxholm, Vimmerby, Örebro, Östersund, Östhammar. Från Sala saknas uppgift. Då den N. Förordningen af den 19 Mars 1875 för en noggrann tillämpning erfordrar åtskilliga anordningar, hvilka icke genast kunnat vara färdiga, har man i allmänhet måst inskränka sig till förberedande åtgärder. Uti Malmö har nämnden låtit trycka och till alla stadens läkare utdela blanketter för anmälningar af sjukdomsfall uti smittosamma sjukdomar i enlighet med föreskrifterna uti 20. På flere ställen, der farsoter utbrutit, har man så vidt möjligt sökt att få de sjuke isolerade och företagit desinfektionsåtgärder. Från Göteborg skrifves: Uti alla de fall, der de sjuke intagits på sjukhus, har desinfektion af boningslägenheter och klädesplagg företagits medelst grundlig rökning med svafvel, och öfver 500 dylika rökningar hafva på nämndens försorg blifvit verkstälda. Uti fattighuset å»skansen Kronan», der 130 menniskor voro inhysta, utbröto smittkoppor. Emedan lokalen ej kunde utrymmas och således rökning ej heller företagas, blef hela personalen skyndsamt revaccinerad och sedan 7 fall inträffat, upphörde sjukdomen alldeles. Ett liknande tillbud å det s. k.»sopphuset» häfdes på samma sätt, så att endast ett par sjukdomsfall inträffade. A den s. k.»asylen», der draggen af stadens»schåare» hafva nattlogis, inträffade några fall af exantematisk tyfus. Schåarne öfverfördes till en annan lokal, der de rengjordes. Deras kläder uppbrändes; den gamla lokalen desinfekterades och nyrappades å väggar och tak, hvarefter schåarne fingo återvända. Intet fall inträffade vidare. Ystad: De sjuka hafva afskilts från de friska. Särskildt åkdon, som efter hvarje transport desinfekterades, användes för att föra de sjuke till epidemisjukhuset, hvarefter desinfektion af de sjukes bostäder, sängkläder, deras till sjukhuset medförda kläder m. m. företogs. Sedan liken blifvit desinfekterade företogs begrafning utan dröjsmål och med undvikande af folksamling. I. Dödsorsakerna i rikets städer. Sammanlagda antalet dödsfall under år 1875 enligt de af helsovårdsnämnderna lemnade öfversigter utgjorde 15,827 1 ). Verkliga antalet döde har enligt uppgift från Statistiska byrån utgjort 16,586. Skilnaden beror på flere omständigheter. Stadsboar, aflidne på annan ort, äro i en del öfversigter inräknade, i andra icke. Från flere städer hafva endast de dödsfall blifvit upptagna, för hvilka vederbörliga dödsattester blifvit aflemnade. Vid en jemförelse mellan slutsummorna å Tabell N:o 2 finner man att af aflidne mankön 455 eller något öfver 5 proc. saknas, och af qvinkön 304 eller något under 4 proc. Uti åldern 0 1 år saknas 208 eller nära 5 proc. af de aflidna; utaf följande åldersgrupp, eller de som fyllt 1 år, men varit under 5 år, saknas 114 eller något öfver 5 proc; utaf dem som fyllt 5 år, men varit under 10 år saknas 65, eller ej mindre än 10 proc. af de aflidna; af dem, som aflidit öfver 10 år men under 20 år gamla, saknas 24 eller något öfver 3,5 proc; af dem, som aflidit öfver 20 år men under 40 år gamla, saknas 86 eller 3,3 proc.; af dem som varit öfver 40 men under 60 år saknas 207 eller 6,4 proc.; af dem som varit öfver 60 år saknas endast 35 eller något öfver 1 proc. Häraf synes att uppgifterna rörande de nnder 10 år aflidna äro mest ofullständiga, enär af 7,115 dödsfall inom denna ålder uppgift saknas i öfversigterna på 387 eller 5,4 proc, under det att af de 9,471, som varit öfver 10 år gamla vid dödstillfället, uppgift saknas på 372 eller ej fullt 4 proc. Af det jemförelsevis stora antalet, som saknas mellan 40 och 60 år äro 150 män och 57 qvinnor, hvilket utgör 7,5 proc. af de i denna åldersgrupp aflidne män och 4,6 proc. af aflidna qvinnor inom gruppen, sannolikt beroende derpå att ett jemförelsevis stort antal män inom denna ålder aflidit på fremmande ort. Skilnaden för hvarje särskild stad mellan de af helsovårdsnämnden i öfversigten upptagna dödsfallen 2 ) och det verkliga antalet dödsfall enligt Statistiska Centralbyrån synes af Tab. N:o 2 (kol. 20 och 22). Emedan fullständig likformighet saknas i de af helsovårdsnämnderna nu för första gången lemnade öfversigter öfver dödsorsakerna, har till grund för den å Tab. N:o 2 uppgjorda beräkningen öfver dödligheten i hvarje stad blifvit lagd den uti Statistiska Centralbyrån erhållna uppgiften, såsom varande likformig och från en viss synpunkt riktig, ehuruväl man för att rätt bedöma dödligheten uti en stad rätteligen bör exempelvis afdraga de stadsinvåuare, som på annan ort aflidit i smittosamma och akuta sjukdomar och åter inräkna främlingar, som i dylika sjukdomar insjuknat och aflidit uti staden. Dödligheten har i likhet med hvad som sker i Statistiska Centralbyrån blifvit beräknad på den rättsliga medelfolkmängden eller medeltalet mellan den rättsliga folkmängden den 31 De-

19 Året Helsovårdsnämnderna. 11 cember 1874 och den 31 December Dödligheten, hvilken i hela riket under i medeltal var 17,8 per mille, har efter denna beräkningsgrund under 1875 uppgått till 27,3 på hvarje 1,000-tal invånare, en siffra, som är högre än vanligt, men dock något understiger den för 1874, hvilket år var utmärkt för en stor dödlighet uti städerna, hufvudsakligen i följd af smittkoppor, hvaraf under det året 1,628 dödsfall inträffade i rikets städer mot 315 år Om Stockholm frånräknas, uppgår dödligheten i öfriga städer till 24,9 eller i det närmaste Tab. N:o per mille. Denna siffra har öfverskridits af följande städer: Borås, Enköping, Eskilstuna, Falsterbo och Skanör, Falun, Gefle, Göteborg, Haparanda, Hedemora, Hernösand, Hudiksvall, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn, Kungelf, Köping, Luleå, Norrtelge, Nyköping, Sigtuna, Skara, Strömstad, Sundsvall, Säter, Söderhamn, Södertelge, Sölvesborg, Torshälla, Trelleborg, Upsala, Varberg, Vaxholm, Venersborg, Vesterås, Oregrund, Östersund, Östhammar. Vid en jemförelse mellan siffrorna å kol. 23 och 24 (Tab. N:o 2) ser man att utaf de ofvan uppräknade städerna en del under föregående 10-årsperiod icke varit utmärkta för någon så stor dödlighet som 25 per mille, nemligen Borås, Falsterbo och Skanör, Falun, Hedemora, Hernösand, Karlshamn, Karlskrona, Kristinehamn, Kungelf, Luleå, Norrtelge, Skara, Strömstad, Säter, Söderhamn, Södertelge, Sölvesborg, Torshälla, Trelleborg, Upsala, Varberg, Venersborg, Oregrund, Östersund och Östhammar. Skilnaden är dock helt liten uti Falun, Norrtelge, Söderhamn, Södertelge, Venersborg, der dödligheten under åren ej gått långt under 25 och under år 1875 ej långt öfver 25 per mille. Såsom orsak till en tillfällig, stor dödlighet intaga de smittosamma sjukdomarna främsta rummet och Tab. N:o 1, kol. 44 och 45, Tab. N:o 1. hvarest antalet döde i infektionssjukdomar finnes angifvet, visar att den under år 1875 uppträdande större dödligheten uti flere af ofvan uppräknade städer varit åtminstone till en del vållad af infektionssjukdomar, nemligen uti Borås, Falsterbo och Skanör, Falun, Gefle, Göteborg, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn, Kungelf, Norrtelge, Nyköping, Skara, Strömstad, Sundsvall, Söderhamn, Södertelge, Sölvesborg, Torshälla och Oregrund. Anmärkningsvärdt större dödlighet an under föregående period, dock ej uppgående till 25 per mille har egt rum uti Falköping, Grenna, Kristianstad, Lund och Sköfde. Större dödlighet i någon viss stadsdel har egentligen endast iakttagits i de större städerna. I Göteborg har nämnden för bedömande af förhållandet inom olika stadsdelar indelat staden uti 9 distrikt: 1. Staden norr om stora hamnkanalen; 2. Staden söder om stora hamnkanalen; 3. Otterhällan; 4. Masthuggets och Majomas kuststräcka; 5. Masthuggets och Majornas bergsdistrikt; 6. Östra, Vestra och Nya Haga; 7. Hagaheden, Albostaden och Annedal; 8. Stampen, Vassnöden, Burgården m. ni. och 9. Redberget, Gamlestaden och Hospitalsbergen. Dödligheten i dessa områden beräknad på de för året mantalsskrifne invånarne och med frånräknande af sådana personer, som aflidit å fremmande ort, synes af följande af nämnden uppgjorda tablå: Orsaken till den stora skilnaden vill nämnden hufvudsakligen finna deri att 5:te, 6:te och 9:de distrikten hufvudsakligen äro befolkade af mindre bemedlade. Den egentliga staden har under år 1875 haft att uppvisa en i jemförelse med de fleste andra städer i riket ringa dödlighet. I Malmö liar dödligheten enligt nämndens uträkning i staden inom kanalerna utgjort 19,2 per mille, eller efter afdrag af främlingar m. fl. 17,6 per mille; i södra förstaden och dess område 20,3 per mille, samt i östra förstaden och dess område 33,5 per mille. I de tätt bebyggda förstadsdelarne äro invånarne fattiga och hafva ännu ej fått tillgodonjuta den allmänna vattenledningen. Orsaken till en tillfälligtvis uti en stad under ett eller annat år uppträdande stor dödlighet kan ofta vara lätt funnen. Uti de små städerna är dödligheten underkastad stora vexlingar, emedan några få dödsfall mer eller mindre utöfva ett så mycket större inflytande som hela antalet är litet. Endast genom länge fortsatta iakttagelser kan man erhålla visshet om huruvida dessa städer i sanitärt hänseende höra till de bättre eller sämre. Der en allmän sjuklighet eller stor dödlighet fortfarande eger rum, har Helsovårdsnämnden att söka utröna orsaken dertill. Bland de städer, der dödligheten har visat sig otillbörligt stosunder en längre tidsföljd, intaga mälardalens städer främsta rummet och särskildt Enköping, Eskilstuna, Köping, Sigtuna, Stockholm och Vesterås. Afven i Torshälla och Mariefred har dödligheten i allmänhet uppgått i det närmaste till 25 på 1,000. Strengnäs och Södertelge äro något bättre, men höra dock ej till de jemförelsevis friska städerna. Uti Strengnäs synes dock en förbättring hafva inträdt under senare åren. En del missförhållanden i dessa städer äro uti nämndernas berättelser påpekade och här ofvan anförda, t. ex. för Eskilstuna. Ur nämndernas berättelser må anföras: Enköping. Den höga dödligheten har sin grund uti det osunda läge, som större delen ( 3 / 4 ) af staden eger, i det den är byggd på så sank grund att grundvattnet räcker nära nog upp i nivå med jordytan. Nästan alla bostäderna äro små envåningshus med mycket låg stenfot, så att golfven äro föga höjda öfver marken, i följd hvaraf stor fuktighet råder. Den sjukdom, som kräfver de flesta offren, är lungsoten. Eskilstuna:»Orsaker till den stora dödligheten äro osunda bostäder, flerestädes för tät befolkning i små rum, vanvård af barn, oordentligt lefnadssätt och de ogynsamma förhållanden, som pläga åtfölja en arbetarebefolkning». Dock kan man icke säga att orsaken till denna dödlighet i mälardalens städer är utredd. Afven landsbygden omkring Mälaren företer i förhållande till det öfriga Sverige ogynsamma förhållanden i afseende på dödligheten. I samtliga mälarstäder utom Stockholm har dödligheten under 1875 uppgått till 29,7 per mille. Uti de utefter östra kusten norr om Stockholm belägna städerna från och med Vaxholm till och med Haparanda har dödligheten under året varit ännu större, nemligen 31,7 per mille, hvilket dock till en del beror på den stora dödligheten i Gefle och Sundsvall. Bland de häri inbegripna städerna hafva endast Umeå och Skellefteå under året haft en ringa dödlighet. Uti de skånska städerna är dödligheten i allmänhet ej stor och öfverhufvud synas dessa städer i sanitärt hänseende stå framom det öfriga Sveriges. Under 1875 har dödligheten i dessa städer ej uppgått till fullt 21 per mille. De följande tabellerna Litt. A, B och C gifva närmare upplysning om dödsfallens fördelning uti de ofvannämnde grupperna af städer, dels på de särskilda ålders-

20 12 Året Helsovårdsnämnderna. grupperna och dels på de olika sjukdomsgrupperna. Af dylika sammanställningar för ett särskildt år kan man visserligen icke vara berättigad till några slutsatser, men fortsatta iakttagelser skola sannolikt leda till någon upplysning öfver de stora skiljaktigheter i sanitärt afseende, som dessa städer erbjuda. Antalet dödsfall inom första lefnadsåret utöfvar ett stort inflytande på dödligheten, men då dessa dödsfalls antal står i en viss proportion till antalet födda och har en helt annan betydelse, då ett jemförelsevis stort antal barn födas än då nativiteten är låg, har äfven till ifrågavarande tabell fogats uppgift på antalet födde barn under året. Man ser af tabellerna att nativiteten uti de norrländska städerna är högst och uti mälarstäderna lägst, men att nativitetsöfverskottet är mycket större uti de skånska städerna i följd af mindre dödlighet såväl hos Tab. Litt. A. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren (utom Stockholm), utvisande dödsfallen år 1875 efter ålder och sjukdomsgrupper ). Tab. Litt. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm, utvisande dödsfallen år 1875 efter ålder och sjukdomsgrupper. 1 ) Häri äro inräknade Enköping, Eskilstuna, Köping, Mariefred, Sigtuna, Strengnäs, Södertelge, Torahälla och Vesteräs.