MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-8301_

3 BIDRAG TLL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 23. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM KONGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. I. Civila helso- och sjukvården Sid Helsovårdsnämndernas verksamhet» 2. Tab. Lit. A. Dödsorsaker i alla rikets städer» 7.»» B. i Mälarstäderna» 8.» C. i Ostkuststäderna» 8.»» D.» E. i Skånska städerna i Stockholm»» Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under året» 10. Tab. Lit. F. Årsväxten under år 1882 och 1883» 10.»» G. Fläcktyfus» 11.» H. Tyfoidfeber» 12.»» I. Gastrisk feber» 12.»» K. Hjernfeber» 13.» L. Difteri» 13.»» M. Strypsjuka» 14.»» N. Kikhosta» 14.» O. Rödsot» 15.»» P. Barnsängsfeber» 15.»» Q. Diarré, tarmkatarr och kolera» 16.» R. Frossa» 16.» S. Pås-sjuka» 17.» T. Smittkoppor» 17.»»»» U. Skarlakansfeber V. Mäsling» 18.» 18.»» X. Lung- och lungsäcksinflammation» 19.»»» Y. Katarrer m.» Z. Smittosam ögonsjukdom m.» 19.» 20.»» Å. Öfversigt af sjukdomsförhållandet under sistförflutna» 10-årsperiod» Ä. Medicinalfondens utgifter» 20.» Förbättrad läkarevård» 21. Tab. Lit. Ö 1. Förbättringar i läkarevården» 21.»» Ö 2. Omsättning i civila läkarebefattningar» Civila sjukvårdsinrättningar» 22. Tab. Lit. Aa. Sjukvården vid länslasaretten under sista qvinqvenniet» 25.»» Bb. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 26.»» Cc. Å lasaretten vårdade medfödda sjukdomar och bildningsfel» 26.»» Dd. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 26.»» Ee.»» förgiftningssjukdomar» 27.»» Ff.»» sjukdomar i hjerna och ryggmärg» 27.»» Gg.»» sinnessjukdomar» 28.»» Hh.»» ögonsjukdomar» 28.»» Ii.»» tarmbråck» 29.»» Kk.»» sjukdomar i ändtarmen» 29.»» Ll.»» sjukdomar i urinverktygen» 29.»» Mm.»» sjukdomar i manliga könsdelar» 30.»» Nn.»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 30.»» Oo.»» sjukdomar i ledgångarne» 31.»» Pp.»» sjukdomar i ben och benhinna» 31.»» Qq.»» kroniska hudsjukdomar» 32.»» Rr.»» kräftsjukdomar» 32.»» Ss.»» tumörer» 33.»» Tt. Å allmänna elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 38.»» Uu. Å gymnastiska central-institutet behandlade sjuke» 39.»» Vv. Å gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke och sjukdomar» 40.»» Xx. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 41.»» Yy. Å barnbördshusen födde barn» 41.»» Zz. Sjukdomar bland barnaföderskor efter förlossningen» 42.» Åå. Antal lärjungar vid elementarläroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningar, jemte orsakerna dertill» 43. B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvardera af rikets städer»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön Sid. II.» VI.»» 3. Öfversigt af dödsorsakerna i samtliga städer» VIII.»» 4. Spetelske i Helsingland m. fl. provinser» IX.»» 5. Tillkomne och afgångne spetelske» X.»» 6. Läkares embetsresor» XI.»» 7. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande» XII.»» 8. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län.» XIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 9. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIV.»» 10. Å andra sjukvårdsinrättningar vårdade sjuke» XVI.»» 11. Å Stockholms sjukhem vårdade sjuke och sjukdomar» XVII.»» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjukdomar» XVIII.»» 13. Å särskilda sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» XXIV.»» 14. Å offentliga sjukvårdsinrättningar vårdade veneriske patienter» XXX.»» 15. Sjukdomssymptom hos de under året intagne veneriske sjuke» XXXII.»» 16. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» XXXIV. Helsobrunnar och badanstalter.»» 17. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XXXVI.»» 18. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter.» XXXVI. Besigtningar å beväringsmanskapet.»» 19. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:a klassens beväringsmanskap» XXXVIII.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra - 5:te klassernas beväringsmanskap» XXXIX.»» 21. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XL.»» 22. Kassationsorsakerna hos beväringsskyldige» XL. Härens och flottans sjukvård.»» 23. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid hären och flottan» XLI.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta härens och beväringens vapenöfningar» XLII.»» 25. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XLIV. Barnmorskeväsendet.»» 26. Antal utexaminerade barnmorskor» XLVI.»» 27. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XLVI.»» 28. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» XLVI. Skyddskoppympningen.»» 29. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län»» 30. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne Rättsmedicinska undersökningar.»» 31. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XLVII.» XLVII.» XLVIII. Apoteksväsendet.»» 32. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» L.

6 II 5. Helsobrunnar och badanstalter Sid Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besigtningar å beväringsmanskapet» Sjukvården vid hären ock flottan» 45. Tab. Lit. A 1. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 45.»» B 1. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 45.»» C 1. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de särskilda månaderna» 46.» D 1. Å garnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 47.» E 1. Sjuktillförselns månatliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 49.» F 1. Från särskilda corpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 49.» G 1. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månatliga omsättning» 50.» H 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 51.» I 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 51.» K 1. Från flottans särskilda corpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 52.» L 1. Sjukvården under sjötåg» 52.» M 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 55.» N 1. Omsättningen i militära läkarebefattningar» 56.» O 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 56.» Militära undervisningskurser» Barnmorskeväsendet» 57.» P 1. Disposition af de för barnmorskeundervisningen anslagna medel» Skyddskoppymqningen» 59.» Q 1. Månatliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 59.» R 1. Vaccinationsfondens inkomster och utgifter» Rättsmedicinska undersökningar» 60.» S 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 61.» T 1. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» Apoteksväsendet» 62.» U 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 63.» V 1. Apotekens antal och tillstånd» Veterinärväsendet» 64.» X 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade sjuka husdjur» 64.» Y 1. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade sjuka husdjur» 65.» Z 1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 76.» Z 2. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga resor» Medicinalstyrelsens embetsverksamhet» 79.» Å 1. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 78. Veterinärväsendet. Tab. N:o 33. Veterinärernes antal och fördelning inom länen Sid. LI.»» 34. Veterinärernes embetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LI.»» 35. Öfversigt af befintliga sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» LII.»» 36. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1883.» LII.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes» 2. Tab. Lit. A. Les causes des décès dans toutes les villes» 7.»» B.»»» les villes du lac Mälar» 8.»» C.»»»» du golfe bottnique» 8.»» D.»»»» de la Scanie» 9.»» E.»»» à Stockholm» 9. Topographie et maladies endémiques» 10. Tab. Lit. F. Les récoltes de 1882 et 1883» 10.» G. Typhus pétéchiale» 11.»» H. Fièvre typhoïde» 12.»» I. Gastro-entérite catarrhale» 12.»» K. Méningite cérébrospinale» 13.»» L. Diphtérie» 13.»» M. Croup» 14.»» N. Coqueluche» 14.»» O. Dysentérie» 15.»» P. Fièvre puerpérale» 15.» Q. Diarrhée et choléra» 16.»» R. Fièvre intermittente» 16.»» S. Oreillons» 17.» T. Varioles» 17.»» U. Scarlatine» 18.»» V. Rougeole» 18.»» X. Inflammation des poumons» 19.»» Y. Affections catarrhales» 19.»» Z. Ophthalmie épidémique» 20.»» Å. Nombre aproximatif des malades et des décès dans les épidémies en » 20.»» Ä. Dépenses extraordinaries de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 20. Médecins dans le service de l'état» 21.»» Ö 1. L'accroissement des places médicales dans le service public» 21.»» Ö 2. Mouvement du personel médical civil» 21. Hôpitaux civils» 22. Tab. Lit. Aa. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils en 1883 et en » 25.»» Bb. Mouvement des malades dans les maisons d'orphélins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 26.»» Cc. Maladies congénitales, déformations» 26.»» Dd. Fièvre typhoïde et Typhus dans les hôpitaux civils» 26.»» Ee. Intoxications id» 27.»» Ff. Maladies du cerveau et de la moelle» 27.»» Gg. Aliénés id» 28.»» Hh. Maladies ophtalmiques id» 28.»» Ii. Hernies id» 29.»» Kk. Maladies du rectum id» 29.»» Ll. Maladies du système uropoétique id» 29.»» Mm. Maladies des organes génitaux de l'homme id» 30.»» Nn. Maladies des organes génitaux de la femme id» 30.»» Oo. Maladies des articulations id» 31.»» Pp. Maladies des os id» 31.»» Qq. Maladies de la peau id» 32.»» Rr. Carcinomes id» 32.»» Ss. Tumeurs id» 33.»» Tt. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 38.» Uu. Énumération des malades et des maladies traités dans l'institution centrale gymnastique» 39.»» Vv. Mouvement des malades et des maladies traités aux frais publics par la gymnastique médicale» 40.»» Xx. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement.» 41.»» Yy. Les enfants nés dans les maisons d'auccouchement» 41.»» Zz. Maladies des femmes après l'accouchement» 42.» Åå. Nombre des élèves des écoles publiques qui à causes speciales ont été exempts des exercices gymnastiques» 43. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 41. Etat sanitaire dans les prisons» 44. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes des décès dans les villes pag. II.»» 2. Decès par âge et par sexe dans les villes» VI.»» 3. Résumé des causes des décès dans les villes» VIII.»» 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» IL.»» 5. Nombre et mouvement des malades» X.»» 6. Nombres des visites officielles des médecins cantonnaux» XI.»» 7. Nombre approximatif des maladies épidémique par mois «XII. Médecins dans le service de l'état.»» 8. Nombre des places des médecins civils dans le service de l'etat par préfectures Hôpitaux civils.» XIII.»» 9. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» XIV.»» 10. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» XVI.»» 11. Énumeration des malades et des maladies traités dans l'hôpital des incurables à Stockholm» XVIII.»» 12. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XVIII.»» 13. Mouvement des maladies dans quelques autres hôpitaux» XXIV.»» 14. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XXX.»» 15. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XXXII.»» 16. Recettes et dépenses des hôpitaux civils» XXXIV. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques. Tab. N:o 17. Nombre des visiteurs des eaux minerales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques»» 18. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer Conscription.» XXXVI.» XXXVII.»» 19. {Résultats des rapports de médicins chargés }» XXXVIII.»» 20. {d'éxaminer les conscrits des toutes les 5 classes }» XXXIX.»» 21. Nombre des conscrits, par préfectures» XL.»» 22. Causes d'exception du service de conscription» XL. État et service de santé de l'armée et de la marine. Tab. N:o 23. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XLI.»» 24. Mouvement des malades durant les exercises»» de l'armée 25. Mouvement des maladies dans les hôpitaux» XLII. militaires» XLIV. Sages-femmes.»» 26. Nombre d'élèves examinées dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» XLVI.»» 27. Nombre des sages-femmes, par préfectures» XLVI.»» 28. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» XLVI. Vaccination.»» 29. Nombre des vaccinés, par préfectures» XLVI.»» 30. Nombre des portions de vaccin expédiées par les dépôts» XLVII.

8 IV 2. Conscription pag État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 44. Tab. Lit. A 1. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 45.» B 1. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 45.» C 1. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 45.» D 1. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 46.» E 1. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 49.» F 1. Mouvement des malades par régiments à l'hôpital militaire de Stockholm» 49.» G 1. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 50.» H 1. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 51.» I 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile» 51.» K 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 52.» L 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 52.» M 1. Revaccinations des recrues de l'armée» 55.» N 1. Mouvement du personnel médicale militaire» 56.» O 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 56. Autopsies légales. Tab. N:o 31. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. XLVIII. Pharmacies.»» 32. Nombre des pharmacies, par préfectures» L. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 33. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures» LI.»» 34. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» LI.» 35. Médicins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» 36. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1883» LII.» LII. 4. Sages-femmes» 57.» P 1. Dépences de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 59.» Q 1. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois» 59.» R 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» Autopsies légales» 60.» S 1. Suicides» 61.»» T 1. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 62.» U 1. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 63.» V 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 63. Établissements vétérinaires et Épizooties» 64.» X 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 64.»» Y 1. Nombre des animaux domestiques malades traités dans l'école vétérinaire de Skara» 65.» Z 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 76.» Z 2. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» Travaux du Conseil supérieur de santé» 79.» Å 1. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 78.

9 TILL KONUNGEN! Den underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1883, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlemnas. är uppställd hufvudsakligen efter samma plan som förut och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården. 7. Apoteksväsendet. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet. 8. Veterinärväsendet. 3. Sjukvården vid hären och flottan. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 4. Barnmorskeväsendet. 10. Medicinalstyrelsens embetsverksamhet och en jemförande 5. Skyddskoppympningen. öfversigt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 6. Rättsmedicinska undersökningar. K. Medicin.-Slyrelsens Berättelse för år

10 2 Året Helsovårdsnämnderna. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer 1 ). Sedan frän hälsovårdsnämnderna i rikets samtliga städer till Medicinalstyrelsen inkommit föreskrifna berättelser för år 1883 um allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende dera och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, går Styrelsen att ur dessa berättelser meddela nedanstående redogörelser: A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Borgholm: Afioppen fortfarande bristfälliga och ofullständiga. Afvägningsplan under året upprättad och af Stadsfullmäktige antagen. Brunnarne rensade. Borås: Vattenledning införd i de flesta gårdar. Nämnden bar egnat noggrann tillsyn åt befintliga brunnar och Ibrordnat om igenfyllande af några, som voro oanvändbara. Eksjö: Afloppen förbättrade genom att en gata blifvit omlagd och höjd. Falköping: Vattentillgången knapp. Förberedande åtgärder vidtagna för anläggning af en vattenledning från Mösseberg. Falsterbo-Skanör: En slambrunn anlagd å torget för afledning af stillastående vatten. - Falun: Utom de i förra berättelsen omnämnda 2 vattenkastare har en ny sådan tillkommit för rent sjövatten från Ostanforsdammen. Muddringarne i ån fortsatta. Filipstad: Vattenledning ifrågasatt från en närbelägen skogstjärn. Gefle: Vattenledningens rörnät har ökats med 4,090 löpande fot och utgör nu i längd 3 mil 2,814 fot. Brandposternas antal ökadt med 8 till 246. Egendomarnes antal, som äro försedda med vattenledning, ökadt med- 37 till 531. Medelkonsumtionen af vatten 610,150 kannor eller 33,2 kannor per person och dygn. Dräneringens rörnät har ökats med 2,438 löpande fot hufvudledning och 468 fot sidoledning af stengods samt 49 fot murad stentrumma och 11 fot planktrumma eller tillsammans 2,966 fot. Gatubrunnarnes antal har ökats med 29 till 244, Hela rörnätets längd är nu 1 mil 26,487 löpande fot. De dränerade egendomarnes antal ökadt med 21 till 342. Det i förra årets berättelse omförmälda missförhållande med vattnet i»sockerbrukskällan» är afhjelpt. Göteborg: Vattenledningarnes rörnät vid årets slut 7,5 mil. Antalet servisledningar 2,164 st. Allmänna vattenkastare från Dellsjöledningen 46, från Kallebäcksledningen 17. Vattenförbrukningen har utgjort 115,1 millioner kubikfot eller omkring 4 kub.-fot för individ per dag. Delisjons vattentillgång har under året utgjort 135,8 millioner kub.-fot. Aflopp äro under året utförda: rörledningar 27,794 fot, kulvertar 2,579 fot, brunnar 209 st. Inalles funnos vid årets slut: allmänna ledningar 5,6 mil, sidoledningar 2,9 5 mil. Kapitalkostnaden för alla stadens vattenaflopp utgjorde vid 1883 års slut 809,433 kr. 88 öre. Halmstad: För markens torrläggning har ett nytt dike upptagits i Östra förstaden och de äldre dikena upprensats. Haparanda: Brunnarne dåliga. Elfvattnet under sommaren orent och dåligt. Tvätt, hudsköljning etc. förbjudna ofvan staden. Det under 1881 och 1882 pågående utdikningsarbetet af sänka marker i stadens omgifning är uu afslutadt. Hedemora: Undersökning af brunnarnes vatten å laboratoriet i Upsala har visat att 2 brunnar äro användbara, 1 dålig och 1 oanvändbar. Helsingborg: Vattenledningsanläggning med sjelftryck påbörjad. Hernösand: Vattenledningen har under året blifvit färdig och vatten inledt i en stor del af stadens fastigheter samt vattenkastare anordnade å flera fria platser. Vattnet af fullgod beskaffenhet. I sammanhang härmed hafva jemväl nedlagts afloppsledningar för dagvatten och slaskvatten från gårdarne. Karlshamn: Nämnden har låtit borra 2:ne brunnar, en i norra och en i sydöstra delen och staden, för att söka anskaffa godt dricksvatten, enär det mesta och bästa vattnet måste hemtas från en utanför staden belägen kalla, men för- 1 ) Referent: Medicinalrådet Pontin. söket utföll ej tillfredsställande. Kloakledningen i sydöstra delen, af staden fullbordades under hösten. Kristianstad: Efter framställning af Nämnden hafva Stadsfullmäktige beslutit utföra underjordisk ledning för aflopp af vatten och flytande orenlighet. Köping: Beslut fattadt att i större delen af staden öster om ån nedlägga afloppsledning af glaserade stenrör. Luleå: Afvägningar verkställda och plan upprättad för gatornas och vattenafledningens ordnande, hvilken plan dock endast efter hand kan komma till utförande. Lund: En fullständig plan till vattnets afledande under jord i glaserade rör är uppgjord och för närvarande under granskning af sakkunnig person. Malmö: Alla inom staden och de i qvarter indelade områdena af förstäderna belägna fastigheter äro numera försedda med vattenledning och erhålla sitt vatten från allmänna vattenledningen, hvilket äfven är förhållandet med de s. k.»kirsebärshusen», så att endast några få huskomplexer och parceller på stadsområdet äro hänvisade till gräfda brunnar. Vattenverket har under året blifvit försedt med ytterligare en ny filtrerbädd och vattentillgången har, oaktadt ledningens utsträckning och ökad vattenkonsumtion, visat sig vara fullt tillräcklig. Mariestad: Ytvattnet afrinner genom stensatta rännstenar. Under året har dock flerstädes anlagts trummor af sten. Till afledande af grundvattnet finnas några trummor af trä, som dock äro otillräckliga och flerstädes illa anordnade, samt ett par trummor af tegelrör. Nora: I förra berättelsen omnämnda arbeten fortsatta. Nyköping: Inom staden finnas flera trakter, der vattnets afledande möter stora svårigheter. Stadens hufvudgata är dock numera grunddikad, hvadan vattnet derifrån lättare afledes, och i den mån en redan beslutad allmän dränering hinner fullständigt genomföras, torde förut anmärkta olägenhet komma att så vidt möjligt undanrödjas. - Oskarshamn: Nämnden har hos Magistraten begärt åläggande för vederbörande tomtegare att torrlägga en tomt, hvarå finnes en mängil stillastående stinkande orenlighet, som isynnerhet under höst och vår förpestar hela trakten. Ärendet f. n. under Magistratens behandling. -- Piteå: Plan under året uppgjord för norra sundets upprensning. Ronneby: Vattnet i stadens vattenledning från den ofvanför staden belägna delen af ån är användbart till matlagning; dricksvatten hemtas från källor i grannskapet och är särdeles godt. Brunnsborrning äfven försökt. Af 7 undersökta borrhål lemnade 2 intet vatten, 2 ymnigt men grumligt, 3 klart och rent från organiska ämnen, men starkt jernhaltigt vatten. Ett förslag om vattenledning från Skärsjön af ekonomiska skal hvilande. Genom byggnadsnämndens försorg äro förberedande åtgärder vidtagna för fullständig reglering af såväl de allmänna som enskildas vattenaflopp. Den i förra berättelsen omnämnda trumman kommer att under 1884 läggas af 10 tums glaserade rör och förses med grenledningar från några tomter med särdeles försvåradt aflopp; dessutom kommer den att för hvarje tomt och tvärgata, som den passerar, förses med grenrör i och för blifvande biledningar. Sala: Genom enskilda husegares åtgörande har södra delen af Fredsgatan i södra qvarteret blifvit dränerad. Förslag till fullständig dränering af sydöstra och en del af östra qvarteren upprättadt, men medel dertill ännu icke beviljade. Skara: Nämnden har ålagt vederbörande att låta igenfylla ett öppet dike inuti staden, hvilket länge befunnits i vidrigt skick. Ett temligen fullständigt nät af underjordiska kanaler, dels glaserade tegelrör dels vanlige stentrummor, är afsedt att afleda regn- och spillvatten samt verka till dränering. Till följd af markens ringa lutning samt fel vid anläggningen uppfyllas dock icke dessa ändamål till fullo. Dricksvattnet dåligt. Sköfde: Dåligt dricksvatten vid Elementarläroverket, hvarföre Nämnden på förslag af tjenstförrättande stadsläkaren aflåtit skrifvelse till Vattenledningsstyrelsen om vattenlednings införande i skolhuset, men t. v. utan påföljd. Dylikt förslag om vattens inledning i epidemisjukhuset har Nämnden afstyrkt, emedan sjukhuset är i behof af snar ombyggnad. Stoekholm: Vattenledningens rörnät har erhållit en utsträckning af ytterligare 5,441 meter, så att dess totallängd vid årets slut utgjorde 126,283 meter. Uti 234 egeudomar, som

11 Året Helsovårdsnämnderna. 3 förut saknat vattenledning eller nybygts, har vatten blifvit inledt. Allmänna vattenkastarnes antal är 37, hvartill komma 9 s. k. dricksbrunnar. Vattenförbrukningen uppgick 1883 till 4,444,509 kubikmeter, hvilket per dygn och individ utgör 65,5 liter (räknadt på en faktisk medelbefolkning af 185,923 personer). Maximiförbrukningen har beräknats till 110 liter (den 27 Juni) och minimiförbrakningen till 33 liter (den 1 Januari). Medelförbrukningen har sedan förra året ökats från 63,2 med 2,3 liter till 65,5. Under året har anläggningen af ett nytt vattenuppfordringsverk å Eriksdal i närheten af det äldre pågått. Det består af 4 filtrerbassiner, ett pumpverk jemte maskin- och ångpannehus, en pumpbrunn, sugledning med samlingsbrunnar vid Arstavikens strand m. m. Genom inköp af egendomen Grandsborg har vattenverket vunnit en anmärkningsvärd tillökning af område, tjenligt för anläggning af samlingsbrunnar. Vattnets beskaffenhet, renhet, färg och temperatur har liksom de föregående åren undersökts 2 gånger hvarje månad, och resultaten skilja sig i hufvudsak ej från de förut erhållna. Arbetena med afioppsledningarnes fortsättande i Stockholms gator hafva med ifver pågått, så att rörnätet vunnit en ej obetydlig tillökning, nemligen af 5,762 meter, deraf ovala murade af huggen granit af 0,9 meters diameter 228 och af 0,6 m. diameter 207 samt cirkelrunda af glaseradt stengods 0,15 0,45 m. 5,237 meter. Rörledningens hela längd vid årets sint 57,750 meter. Bland de vigtigaste af dessa afloppsledningar kunna framhållas trumman från Roslagstorg norrut samt den i Stadsträdgårdsgatan ned till Hammarbysjön. Bland aflopp, som föranledt åtgärder från Helsovårdsnämndens sida, må anföras: den öppna trumma, som löper utmed Jernvägsbanken nedanför södra bangården och vidare genom hela tunneln och som afleder kloakvatten från en stor del af Katarina och delvis äfven Maria församling; vidare de bada diken, som genom Lifgardets till hast tomt det ena, och utmed Svea gardets bakgård det andra, leda ned till sjön vid Djurgårdsbron, samt afioppen utför Trappgränderna och Mejtens gränder å Söder, hvilka alla erfordra förbättringar. De många enskilda tomt- och husledningar, som i sammanhang med de utvidgade allmänna ledningarne tillkommit, hafva gjort behofvet af särskilda bestämmelser i hög grad kännbart, på det att icke dessa ledningar måtte inrättas på oändamålsenligt satt, och har Nämnden ansett att öfvervakandet af och kontrollen öfver desammas utförande borde öfverlemnas åt Drätselnämnden, som förfogade öfver tekniskt bildade tjensteman. Strengnäs: Vattentillgången god från dels en källa, dels en brunn med sandfiltreradt sjövatten och en pump med rörledning från sjön. Afioppen goda med undantag af i den nya, ännu foga bebygda, stadsdelen vid Vesterviken med låg belägenhet. Sundsvall: Vattenledning införd uti 10 och nu inalles utsträckt till 295 gårdar. Medelförbrukningen per person och dygn 3,5 5 kub.- fot = 92,9 liter. Nio gårdar hafva under året blifvit försedda med afloppsledningar af glaserade lerrör till omkring 200 fots längd. Nätet har utvidgats med 2,170 löpfot glaserade rör och 830 fot dräneringsdiken med oglaserade 2" och 3" rör, anlagde i blifvande skolparken. Fem gatubrunnar af stengods anlagde. Söderhamn: Med anledning af inträffade tyfoidfeberfall undersöktes vattnet från brunnarne i l:a qvarteret, hvarvid befanns att tvenne af dem voro fullkomligt odugliga till dryck. Södertelge: Afvägning af Stadsplanen för åstadkommande af en sammanhängande plan för, vattnets afledning påbörjad. Trelleborg: Utfyllning af de indämda omkring 20 tunnlanden med mudder från hamnen och hamninloppet fortgår. Trosa: Åtskillig dränering med djupa stendiken under året verkställd. Uddevalla: Utom vattenledningen, som ivanliga fall är tillräcklig, har Drätselkammaren företagit brunnsborrning på flera ställen i och invid staden med delvis godt resultat. Större delen af staden är dränerad med glaserade lerrör, utmynnande i Bäfve-ån. Ulricehamn: Rik vattentillgång dels från källor, dels från sjön. Från en källa på höjden ofvanför staden har vattenledning blifvit anlagd till sjukhuset, Nya Hotellet och en enskild gård. Aflopp genom stensatta rännstenar och i marken nedlagda tegelrör. Umeå: Arbetena med vattenafledning och gatubygnad i nya vestra stadsdelen hafva äfven under 1883 års sommar fortgått. Fråga väckt om vattenledning till staden, euär vattnet ifrån åtskilliga brunnar vid kemisk undersökning befunnits vara mindre godt eller dåligt. Upsala: Ytterligare utsträckning af vattenledningen till delar af den nya staden har egt rum till en längd af 650 fot. Uppdrag lemnadt åt Stadsingeniören och åt Majoren Richert att uppgöra förslag till såväl de nya stadsdelarnes torrläggning som särskildt afledning af de bada bäckarne»svarta bäcken» och»luthagsbäckens eller Luthagsdiket, hvilka löpa genom numera ganska tätt bebygda stadsdelar och i sin mån bidraga till dessas mindre gynsamma hygieniska förhållanden. Den senares förslag uppgår för endast de mest trängande åtgärderna till en kostnadssumma af inemot 300,000 kr. Åtskilliga föreskrifter angående igenläggande eller rensning af diken i stadens utkanter äro af Nämnden utfärdade. I de inkomna förslagen till markens torrläggning ingår äfven vattenledningens utsträckning till de nya stadsdelarne. Vesterås: Fysiologiskt-mikroskopiska undersökningar genom Nämndens försorg af vatten, ifrågasatta att användas till vattenledning för staden, äro utförda. Huggna rännstenar anbragta i sammanhang med omläggningen af tvenne gatudelar. - Vexiö: Dei förut väckta och omnämnda förslaget om en vattenledning från Skirsjön har ånyo af Nämnden upptagits och af Stadsfullmäktige öfverlemnats till granskning af Majoren Richert. -- Vimmerby: Beslut fattadt att bereda bättre aflopp från tomterna vid de s. k. Lillgatorne. Åmål: En källa, upptagen i nya stadsdelen Örnäset, visade sig hafva oheisosamt vatten, hvarföre dess användande förbjöds. Örebro: Afledningar åvägabragta från en del tomter till stadens allmänna aflopp. Vattnet från flera brunnar har blifvit kemiskt undersökt och. då detsamma i några af dem befunnits otjenligt till hushållsbruk, har Nämnden förbjudit dessas användande. - - Östersund: Beslut fattadt att låta uppgöra fullständigt förslag till stadens dränering. B. Aflägsnande af afträdesämnen, sopor, affall, förbrukadt vatten m. m. Göteborg: Helsovårdsnämnden har hos Drätselkammaren gjort framställning derom, att alla upplag af pudrett och afskräden senast den 1 Januari 1885 skola vara bortskaffade från Gullbergs vass samt att all beredning af pudrett å detta område må upphöra. Aflöning beviljad åt en särskild renhållningsföreståudare. Hudiksvall: Stadens trädgårdssällskap har försökt anordna afhemtniug af afträdesspillningen. Sopor och hushållsaffall uppläggas fortfarande å platser, afsedda att fyllas och torrläggas. Karlskrona: Stadsfullmäktige hafva genom beslut den 31 Maj antagit det tillägg till byggnadsordningen, att hvarje tomtegare skall vara förpligtad att inom 3 år efter det allmän afloppsledning blifvit i tillgränsande gata anlagd, till densamma anlägga underjordiskt aflopp af saltglaserade stenrör för bortledande af spillvatten. Kristianstad: Ett förslag angående af trädesorenlighetens bortförande är beroende på Stadsfullmäktiges afgörande. Linköping: Under året har af Magistrat och Stadsfullmäktige tillsatts en komité med uppdrag att afgifva förslag i fråga om ordnandet af renhållningsväsendet och de sanitära förhållandena i allmänhet inom staden. Malmö: Afträdesorenliglieten upptages såsom förut uti tunnor och Nämnden låter genom Helsovårdspolisen tillse att bortforslingen sker på derför bestämda tider och så ofta förhållandet så kräfver, äfvensom snygghet och ordning inom gårdarne ständigt öfvervakas, hvilket dock icke kunnat ske med mindre än att en mängd åtal mast anhäugiggöras. Renhållningsfrågans ordnande är för öfrigt öfverlemnadt åt en komité, som äfven har under behandling frågorna om vattens afledning och torrläggning af mark. -- Mariefred: Slaskvatten uppsamlas i gårdarne i tunnor, som bortköras. Magistraten har på Hälsovårdsnämndens uppmaning helt och hållit förbjudit detsammas utslående i rännstenarne. Ronneby: Afträdesämnen, sopor och hushållsaffall afhemtas efter hand af kringboende landtman. Förbrukadt vatten och flytande orenlighet utsläppas i rännstenarne; dock har under året af Magistraten utfärdats förbud mot dylika ämnens utsläppande under tiden från 1 Maj till 30 September, annat än mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m. Sala: Spillningen efter menniskor och kreatur användes för landtbrukets behof. Sopor och hushållsaffall användas dels till gödningsämnen, dels bortföras till anvisad plats utanför staden. Kloakledning har blifvit beslutad från torget till afloppsdiket söder om staden. Skara Bortförandet af afträdesämnen o. d. skall ombesörjas af de enskilda tomtegarne, hvarvid vänligen så tillgår, att ackord uppgöres med närboende landtbrukare om afhemtning på bestämda tider. För aflägs-

12 4 Året Helsovårdsnämnderna. nande af' förbrukadt vatten finnas i samband med kloakledningen suiskbnumar å de flesta tomter, men till följd af begränsad tillgång på vatten kunna dessa ej spolas så ofta, som önskligt vore; äfven med afseende på snyggheten i öfrigt i och omkring dessa brunnar är ej alltid väl beställdt. Stockholm: Afträdesämnen hafva såsom förut till den aldra största delen bortförts genom renhållningsverkets försorg, nemligen 232,626 st. vanliga karl, 38,866 st. gårdsoch 34,428 st. garderobsklosettkärl eller tillsammans 306,920 karl mot en afgift af 50 öre stycket. Latrinen har i ursprungligt skick afyttrats till landtegendomar, hvarvid 46,536 karl försändts på jernväg, de öfriga sjöledes. Försäljningssumman har utgjort 40,062 kr. Tillsynen öfver afträdena har ntöfvats af helsopolisen genom 40,645 besök. Förbättring af afträdenas tillstånd fortgår år från år. Efter anmälan af Sundhetsinspektören har i 6 fall lemnats föreskrift om förbättring af afträdena inom enskilda egendomar. Vattenklosetter hafva under året för första gången inom Stockholm inrättats uti 2:ne större boningshus, belägna utefter Norrström, dit särskild afloppsledning från hvartdera huset ledts. I anledning af detta vigtiga steg, som sålunda tagits, i det att ett nytt afträdessystem börjat införas, har Drätselnämnden infordrat Hälsovårdsnämndens yttrande angående lämpligheten att i Stockholm anlägga vattenklosetter, och har Nämnden den uppfattning, att, om vattenklosettsystemet för närvarande af flera skal, framför allt de stora kloaktrummornas beskaffenhet och otillräcklig vattentillgång för deras jemna spolning, icke bör medgifvas inom egendomar med aflopp till allmän kloak, hinder likväl ej bör läggas mot dylika klosetters inredning redan nu inom sådana utmed Norrström belägna egendomar, hvilka hafva för ändamålet särskild anlagd, godkänd afloppsledning till strömmen. Sopor och hushållsavfall aflägsnas såsom förut, endast att soppråmarne under tiden kl. 8 f. m. loe. m. förtöjas på något afstånd från stränderna och efter lastningen öfvertäckas. Strömstad: Afträdesämnen afhemtas af landtbrukare, sopor och affall forslas utanför staden och den flytande orenligheten utslås i hafvet. Sundsvall: 16 st. s. k. spolningsbrunnar af 9" glaserade lerrör och en nedstigningsbrunn, 2' i diameter, anlagda i Gamla Kyrkogatan till dervarande 21" afloppsrör. Gatorna vattenspolades under sommaren 43 dagar. Trosa: Afträdesämnen och annan gödsel bortföras såsom gödningsämnen till stadens jordar; förbrukadt vatten och flytande orenlighet bortföras genom diken till an. Förbud utfärdadt mot uppläggande å gödselstad af större mängd än 4 lass. Uddevalla: Gårdsegarne besörja sjelfve bortforslingen af de fastare afträdesämnena; för den flytande orenligheten äro i de flesta gårdar anordnade slaskbrunnar med ledning till de allmänna afloppen. -- Örebro: Bortforslingen besörjes fortfarande af de enskilda gårdsegarne. Nämnden har 3:ne särskilda gånger, fast utan påföljd, gjort framställning hos Stadsfullmäktige om anordningar för orenlighetens aflagsnande. C. Begrafningsplatser. Arboga: Den föreslagna platsen har ej af K. Maj.-t godkänts. Falun: Förslaget att anordna den i förra berättelsen omnämnda platsen har mast öfvergifvas till följd af för stor kostnad. Gefle: Den beslutade utvidgningen af begrafningsplatsen har under året påbörjats. Helsingborg: Nya begrafningsplatsens läge är nu bestämdt och arbeten påbörjade för dess anordnande. Kungsbacka: Helsovårdsnämnden har på förekommen anledning anmodat Kyrkorådet att tillse det grafvarne uppgräfvas till det i Hälsovårdsstadgan föreskrifna djup. Köping: Nämnden har erinrat Kyrkostämman om anskaffande af ny begrafningsplats, då lik ej få inom stad jordas efter 1884 års slut, men stämman har förklarat sig icke anse några åtgärder i detta afseende erforderliga. Mariestad: Ansökning att till begrafningsplats få använda en åkerlycka, tillhörig Marieholms kungsgård, har änuu icke blifvit af K. Maj:t bifallen. Piteå: Rymlig och välbelägen begrafningsplats har under året blifvit invigd och till begagnande upplåten. Sala: Nya begrafningsplatsens läge är ännu icke bestämdt. Anstånd är af K. Maj:t beviljadt till Skara: Den för stads- och landsförsamlingen gemensamma kyrkogården ligger omedelbart utanför staden, är tillräckligt rymlig, men liar en jordmån bestående nästan uteslutande af lera. Ingen dränering är verkställd, hvarföre grundvattenståndet är ganska högt, så att, då en graf upptagits, det inom några timmar står 1 å 2 fots vatten i dess botten. Nämnden har ålagt vederbörande tillse att grafvarne upptagas till föreskrifvet djup. Stockholm: Hälsovårdsnämnden har afgifvit infordrade yttranden angående tvenne gamla kyrkogårdar, om hvilkas upplåtande till bygnadstomter förslag förelegat, nemligen dels Ladugårdslands församlings s. k. fattigkyrkogård oeh dels stadeus gamla begrafningsplats i Stadshagen på Kungsholmen, och har Nämnden såsom vilkor för dessa platsers upplåtande för ifrågasatta ändamålet dels föreslagit likdelarnes bortförande och omsorgsfull dränering af marken samt dels hemställt, att Byggnadsnämnden, då dessa byggnadsföretag komme till stånd, ville tillse att husen genom isolerande beläggning å källargolf och i grundmurar så fullständigt som möjligt isolerades från grundvattnet och grundluften. Trelleborg: Gamla kyrkogården, belägen invid kyrkan, har jemte en angränsande inköpt tomt af omkring 2 tunnlands vidd blifvit under våren planerad och utlagd i gräsplaner med plantering af träd och buskväxter. Uddevalla: Kyrkogården å Öster är vattensjuk, hvarföre hemställan gjorts till Kyrkorådet att antingen igenlägga densamma eller ock dränera den till 7 fots djup. - Varberg: Ny begrafningsplats anlagd och färdig att tagas i bruk. Vestervik: Framställning till Kyrkostämman gjord om anskaffande af ny begrafningsplats, enär den nuvarande består af vattensjuk mark och är för sitt ändamål otjenlig. Visby: Kyrkogården har under året blifvit torrlagd. Ystad: Expropriation af den för ny kyrkogård erforderliga jordrymd är ännu icke medgifven, hvarföre platsens ordnande ej kunnat påbörjas. Öregrund: Den nya begrafningsplatsen, belägen omkring 2,500 fot från staden, har under året blifvit tillredd, för att 1884 invigas och användas. Östhammar: Planeringsarbeten å den nya begrafningsplatsen hafva under året pågått. D. Bostäder, luftvexling. Falun: Förbättrad ventilation" anbragt vid Elementarläroverket. Göteborg: Genom Nämndens försorg hafva 16 bostadslägenheter i 5 hus blifvit utrymda; 4 lägenheter efter reparation och intorkning ånyo godkända; tvenne husegare anmälda till åtal för uthyrande af källarlägenheter i nybygda hus till bostäder; ventilationsprogram utarbetadt för nya fattighuset och nya epidemi-sjukhuset. Halmstad, Helsingborg: I den förra en olämplig, i den senare en synnerligen fuktig bostadslägenhet utrymda. Hudiksvall: Luftventiler hafva inrättats i Allmänna läroverket och i folkskolan. Karlshamn, Karlskrona: Med anledning af osunda bostäder hafva af Nämnderna åtgärder vidtagits i 2 fall å förra och i 3 å senare stället. Malmö: Nämndens förbud mot tidig inflyttning i nybyggda och ej färdigordnade bostäder synes hafva medfört afsedd verkan. Öfverbefolkning inom vissa lägenheter, företrädesvis bland fattiga familjer med många barn, torde ej kunna afhjelpas annat än i den mån bostäderna byggas ändamålsenligare oeh de gamla usla lägenheterna försvinna. Mariestad, Oskarshamn, Skenninge, Sköfde, Venersborg, Vestervik: Flere eller färre lägenheter genom Nämnden förbjudna att uthyras till dess de blifvit försatta i bättre skick. Ronneby: Skolorna försedda med väggventiler, kyrkan med takventiler samt luftvexling i samband med värmeledningen. Sala: Ventiler anbragta i samtliga skolorna. Skara: Till följd af dålig grund sjunka husen småningom, så att golfven i undervåningarne ofta befinna sig lägre än markens yta, hvaraf fukt och osund luft alstras i bostäderna. Nämnden har flera gånger påbjudit åtgärder till förbättring härutiiman. Stockholm: I tvenne fall har Bygnadsnämnden infordrat Helsovårdsnämndens yttrande rörande inredningen af tillernade nybyggnader och som denna i bada fallen syntes synnerligen otillfredsställande, afstyrktes meddelande af byggnadslof med mindre inredningen förändrades.- I de inånga fall af klagomål, som förekommit från hyresgäster, öfver bristfälliga oeh osunda bostäder, har Nämnden likväl endast i 6 fall ansett sig kunna med stod af helsovårdsstadgans 13 utfärda förbud mot bostäders uthyrande. Såsom en betydelsefull förbättring af skolornas ventilation räknar Nämnden de luftvexlingsanordningar, som medelst s. k. luftvarmapparater, konstruerade af prof. Cederbloru, blifvit införda i ett större folkskole-

13 Året Helsovårdsnämnderna. 5 E. Tillsyn öfver födoämnen och dryckesvaror. hus och en ny flickskola å Ladugårdslandet. För öfrigt hafva luftvexlingsanordningarne i en ny sjukhusbyggnad vid Diakonissanstalten å Ersta samt i en nybyggnad för Soopska fattighuset inom Johannis församling varit föremål för Nämndens särskilda handläggning. Ystad: 3 lägenheter förbjudna att uthyras. Besigtningar verkställda å skollokalerna. Skolförestånderskorna hafva erinrats om lämpligheten af att hvarje gång mellan lärotimmarne låta eleverna 10 minuter vistas i det fria och under tiden ventilera skolrummen. Alingsås: A besigtningsbyrån undersöktes 162 hela oeh 24 halfva svenskt, 164 halfva amerikanskt och 180 st. danskt fläsk. Trikiner anträffades i 3 af de amerikanska. Enköping: Obligatorisk fläskbesigtning påbjuden. Eskilstuna: Af veterinär hafva besigtigats- 107 st.- för slagt afsedda hästar. Åtskilliga partier kött förklarade till föda odugliga. Göteborg: A besigtningsbyrån undersökte 482 partier födoämnen, af hvilka 320 förklarats onjutbara. Af fläsk har undersökts: svenlct: 16,941 hela, 1,246 halfva, 867 mindre stycken; amerikanskt: 3,255 stycken; från annan ort: 6 halfva och 1,022 stycken. Trikinhaltiga voro 12 hela och 1 stycke svenskt, 78 stycken amerikanskt oeh 1 stycke från annan ort. Alla bagerier, offentliga spisningsställen och lokaler för mjölk- oeh gräddförsäljning hafva af veterinär blifvit undersökta. Nämnden har erhållit rättighet hålla tillsyn öfver slagterier och korflabriker i stadens omgifningar. Halmstad: En källare, der bland annat förskämta viktualier förvarades, spridande elak lukt till den öfver belägna boningslägenheten, utrymd oeh de skämda varorna oskadliggjorda. Dessutom flera beslag å skämda födoämnen gjorda. Helsingborg: Försäljning förbjuden af ett parti smör. Hernösand: Särskild tillsyningsman antagen för öfvervakande af handeln med födoämnen och dryckesvaror. Trikiner anträffade i ett hälft fläsk bland undersökta 14 hela, 14 halfva och 335 stycken. Hjo: Veterinär öfvervakar lifsinedelshandeln. Hudiksvall: dito. Jönköping: De nyinrättade fläskbesigtningsbyråerna i full verksamhet. Trikiner hafva anträffats endast i 5 fall. Länsveterinären har tillsyn öfver all annan köttförsäljning. Karlshamn: Trikiner hafva anträffats i 3 och dyntmask i 17 fall. - - Karlskrona: Trikiner anträffade i 1 helt och 31 halfva fläsk af undersökta 1,173 hela, 2,279 halfva och 322 mindrestycken. Förslag om offentligt slagteri väckt inom Stadsfullmäktige och tillstyrkt af Nämnden. Förbud'mot försäljning af uppblåst kött. Kristianstad: Trikiner anträffade i 43 stycken fläsk af 5064 undersökta. Malmö: Af 17,690 undersökta större och mindre fläsk hafva 17 innehållit trikiner och 20 dynt, hvilka samtliga blifvit genom kokning före utlemnandet oskadliggjorda. Slagterier och korffabriker äfvensom handeln med födoämnen öfvervakade af veterinär. Mariestad: Till salu hållna födoämnen öfvervakas af veterinär. I tvenne fall beslag gjorda å skämdt kött. Norrtelge: En person bötfälld för saluhållande af för helsan skadliga födoämnen. - Nyköping: Särskild tillsyningsman antagen. Ronneby: Veterinär utöfvar tillsyn öfver torgförda matvaror. Obligatorisk fläskundersökning. Af 137 undersökta fläsk voro 3 trikinhaltiga, alla från landtg&rdar i grannskapet. Stockholm: Kontroll å handeln med födoämnen å torg, i bodar etc. har öfvervakats af helsopolisen, som äfven för samma ändamål besökt jernvägsstationer och s. k. bondqvarter, och har kontrollen i 560 fall framkallat kassation af födoämnen. För slagterierna och korftillverkningslokalerna i stadens omgifning hafva ordningsstadgar af vederb. K. Maj:ts Bef:hde blifvit utfärdade och hafva kommunalnämnderna i Siklaö, Spånga, Solna och Brännkyrka socknar uppdragit åt Stockholms helsovårdsnämds Veterinär och helsopolis att biträda vid inseendet öfver stadgarnes efterlefnad. Köttbesigtningen har fortgått såsom förut, sedan Stadsfullmäktige ogillat Nämndens förslag om tvångsbesigtning för inom detaljhandeln i Stockholm till salu hållet svinkött. De angifna trikinfallen utgöra för svenskt svinkött 0,02 procent och för amerikanskt 1,05 procent. Bland från utlandet importerade köttvaror hafva större partier spädgrisar och fogel från Ryssland och Finland samt saltadt hästkött från Danmark, England och Amerika varit af särdeles usel beskaffenhet och antingen oskadliggjorts eller återvisats till afsändningsorten. Konstsmör har alltmer kommit i handeln och äfven ntbjudits såsom verkligt smör. Mjölkkontrollen har fortgått såsom förut och omfattat såväl mjölkens och gräddans beskaffenhet som mjölkmagasinens tillstånd. Sundsvall: Förslag om obligatorisk fläskbesigtning ej antaget, men beslutet fattadt att på kommunens bekostnad inlösa i staden slagtadt trikinhaltigt fläsk. Trelleborg: Tvenne personer åtalade och böttällde för utbjudande till salu af skämda födoämnen; likaså tvenne handlande, som utbjudit ostämpladt amerikanskt fläsk. - - Upsala: Fläskbesigtning af 2,066 hela, 1,229 halfva oeh 437 bitar har visat trikiner i 3 hela svenska, ett hälft amerikanskt och 2 bitar samt dynt i 7 fall. Förslag om anställande af Stadsveterinär och helsopolis. -~- Varberg: Genom Helsovårdsnämndens försorg är tillfälle beredt allmänheten att enskildt få svinkött undersökt. - Vesterås: Trikinbyrå öppnad i April. - - Örebro: Förslag om obligatorisk fläskundersökning förkastadt, hvaremot Nämnden fatt i uppdrag att vidtaga åtgärder för åstadkommande af frivillig undersökning. F. Fabriker och upplag, näringar. Med anledning af Kongl. Förordningen d. 18 November 1881 om minderåriges användande i arbete vid fabrik etc. oranämnes från de flesta ställen att antingen Nämndens ledamöter eller särskild antagen tillsyningsman iifvervakat dess efterlefnad. Borgholm: Anläggandet af ett färgeri förbjudet, tills vattenafloppet från tomten blifvit bättre ordnadt. Göteborg: Ett tiskoch sillsalteri på vissa vilkor medgifvet att inrättas vid Klippan. Karlskrona: Nämnden har medgifvit anläggning af en ny fabrik för galvanisering af jernplåt mot vilkor af vissa anordningar till förekommande af sanitära ölägenheter. - Landskrona: På ön»gråan». omkring 3,000 fot från land och bebygd stadsdel, har Nämnden medgifvit anläggning af en fabrik för konstgjorda gödningsämnen, och har ingen olägenhet af densamma förmärkts. Nyköping: Enligt Nämndens föreskrift hafva i stadens 5 slagterier anbragts golf af cement, sten eller asfalt. -- Ronneby: Ett större slagteri blef, sedan egaren underlåtit att ställa sig till efterrättelse Nämndens i och för detsammas inrättning föreskrifna åtgärder, stängdt och egaren vid 25 kr. vite förbjuden att derstädes utöfva slagtaryrket. - Skof de: Nämnden har vid 100 kr. vite förständigat en mejeridisponent att låta bortföra ett större parti ost, som spred stank. Stockholm: Slagterierna öfvervakas fortfarande af helsopolisen. Antalet sådana för närvarande 26. Nämnden har hos stadens Drätselnämnd gjort hemställan om anvisande af annan plats för sillupplag, sedan byggnadsverksamheten nu mera sträckt sig äfven till Ladugårdslands strandgata, der dylika upplag hittills haft sin plats, äfvensom Nämnden beträffande lysoljeupplag hos Öfverståthållare-Embetet anhållit att i hvarje särskildt fall få afgifva yttrande, huruvida i helsoväg något kan vara att anmärka mot bifall till ansökningar derom. - - Södertelge: Ansökning om anläggande af superfosfat- och svafvelsyrefabrik afslagen, då platsen ej ansågs ligga tillräckligt aflägsen från de mera bebygda stadsdelarne, hvilket beslut öfverklagats först hos K. Befihde och sedan hos K. Maj:t.,--- Uddevalla: Ansökning att anlägga ett sillsalteri invid hamnen tillstyrkt, hvaremot förbjudits upplag af fuktig fiskguano i ett magasin invid hamn. -- Vesterås: Föreskrifter lemnade angående arbetelokalernas uppvärmning och ventileving vid ombyggnaden af en tobaksfabrik. -- Östersund: Egaren af ett inom staden beläget garfveri förständigad vidtaga åtgärder för att minska olägenheterna af derifrån sig spridande elak lukt. G. Afträden och deras inrättning, stallar, fähus, svinhållning m. m. Borgholm: Husegarne ålagda att inrätta afträdena enligt helsovårdsstadgan. Täta gödselbehållare anbefallda. Falkenberg: Inrättningen af afträden, fähus och stoll lemnar ännu åtskilligt att önska. Filipstad: Uti 81 gårdar hafva egarne ålagts större eller mindre reparationer å afträden, fähus och svinhus; samtlige gårdsegare förstäudigade att under den vurma årstiden beströ gödselgroparne med

14 6 Året Helsovårdsnämnderna. kalk. Göteborg: innu finnas 13 afträden med gödselbinge af sten under jord och 8 med grop, 82 fähus, 318 stall. Halmstad: Åtskilliga gårdsegare, som låtit afträdena förfalla eller visat vårdslöshet i afseende å deras underhållning, hafva förständigats vidtaga förbättringar. Enahanda förhållande beträffande svinhus. Tvenne personer förbjudna att i sina trånga gårdar hålla svin. Hedern o ra: Alla afträden och svinhus besigtigade och de gårdsegare, som icke ställt sig till efterrättelse Nämndens kungörelse, åtalade och fällde till böter. Helsingborg: I tre fall förständiganden att inrätta ordentlig gödselkista. Hernösand: De flesta afträden försedda med flyttbara tunnor. Afträdesämnen och kreatursspillning få icke forslas genom staden emellan kl. 7 f. m. och 11 e. m. från 1 Maj till 15 Sept. Med anledning af klagomål öfver fähus och gödselstackar har besigtning egt rum och föreskrifter meddelats. -- Karlshamn: Tre personer ålagde att ändra sina afträden, hvilket beslut efter besvär ändrades af K. Befallningshafvande, hvars utslag åter upphäfdes af K. Maj:t, hvarefter de 2 fullgjort sitt åliggande, men den 3:dje besvärat sig ånyo. Nämnden har dels föreskrifvit skärpta bestämmelser i fråga om svinhållning, dels förbjudit sådan i 18 gårdar med trångt utrymme. Karlskrona: Omkring 200 fastighetsegare hafva af Nämnden erhållit föreläggande att vidtaga ändringar af afträden, karl för uppsamling af sopor ni. m. samt gödselkistor, och hafva 24 af dem för försummelse härutinnan blifvit till åtal anmälde. - Marie stad: Ytterligare åtta gamla gödselkistor igenfyllda och afträdeshus med flyttbara karl i stället inrättade. Svinhållning inom staden förbjuden. -- Marstrand: Svinhållning inom staden förbjuden under Maj September månader. - Norrköping: Alla afträden enligt föreskrift. Besigtningar verkställda i alla gårdar, der enligt anmälan svin hållas. Nyköping: Besigtning verkställd af stadens alla gårdar och åtal anställde der försumlighet i afseende å afträdens inrättning eller snygghet yppats. Äfven gödselstackar och behållare hafva varit föremål för noggrann tillsyn. -- Oskarshamn: Åtskilliga svinhus antingen borttagna eller försatta i lagligt skick. Ronneby: En begäran af flere husegare att få i oförändradt skick bibehålla cementerade latringropar, som af Nämnden tillstyrkts och af Stadsfullmäktige bifallits, blef af K. Befallningshafvande afslagen, hvilket sistnämnda beslut af K. Maj:t, der det öfverklagats, blifvit stadfästadt. Sala: Latrinlårar anbragta under de flesta afträden. Hvarje sommar hålles sundhetsbesigtning i hvarje gård. Svinhus finnas i stort antal. Olägenheterna häraf kunna i anseende till de trånga gårdstomterna svårligen afhjelpas. Många fähus och stall finnas äfven, då större delen af befolkningen lefver af jordbruk. Besigtningar anställda och föreskrifter lemnade till förekommande af olägenheter af gödselupplag m. m. Simrishamn: Svinhållningen under sommarmånaderna utgör den största olägenheten för sundheten, men kan icke i önskvärd mån undanrödjas. Skara: Svinhållning i flera gårdar förbjuden och svinhusen utdömde. -- Skellefteå: Besigtning af afträdena har egt rum. Föreskrifter om ändring af 6 sådana meddelade och åtlydda. Skenninge, Sköfde: I flera fall har Nämnden utfärdat föreskrifter till förbättrande af fel beträffande afträden, soplårar, gödselstäder och svinhus. Stockholm: Svinhus hafva tillkommit på 16 och upphört på 21 ställen, hela antalet 57. Stor förbättring vunnen genom cementerade golf och särskild ventilationsskorsten. Bland ladugårdarne 103 till antalet hafva 19 undergått väsentliga förbättringar genom nya, täta, stundom cementerade golf, lämpligare gödselkistor, ordnande af afloppet o. s. s. Af de vid årets slut befintliga 1,139 stallen hafva 151 satts i lämpligare skick. Söderköping: Flere åtal anställde för osnygghet och felaktiga anordningar af afträden, svinhus och ladugårdar. För att underlätta kontrollen öfver svinhållningen, emottager hvarje svinhållare ett kort, på hvilket efter verkställd besigtning tillstånd eller förbud påtecknas. Trosa: Alla afträden besigtigade, gropar förbjudna. Uddevalla: Ett större antal gårdsegare, hvilka uraktlåtit Nämndens föreskrifter i afseende på förändring af befintliga afträdesgropar, instämda till Rådhusrätten och ålagde utföra lagliga förändringar. Inom staden befintliga svinhus skola före 1 Mars 1884 hafva ändrats enligt gällande föreskrifter vid äfventyr af rättighetens förlust. Gödselgropar vid stallar, vanligen i samband med afträdesgropar, förbjudna. Venersborg: Vederbörande husegare förständigade att nedrifva tvenne vägg om vägg med boningshus inrättade afträden. Vestervik: Föreskrifter meddelade om ändring eller flyttning af åtskilliga afträden. Åmål: Nämnden har mast öfverse med att åtskilliga afträden sedan gammalt ligga allt för nära gatan, enär allt för stor svårighet skulle vållas egarne genom deras flyttning. Svinhållning är förbjuden inom stadsqvarteren. De flesta svinhållarne förekomma i Visby (450). Falun (279), Karlshamn (249), Nyköping (185), Upsala (182); vidare i Malmö, Falsterbo och Skanör, Lidköping och Falköping. H. Anordningar och åtgärder i afseende å smittosamma sjukdomar. De anmälda åtgärderna utgå i allmänhet på isolering af de sjuke, desinfektion af bostäder och persedlar, inställande af skolors verksamhet, försigtighetsmått vid begrafningar o. s. v. Borås: En desinfektionsugn anskaffad, som får kostnadsfritt begagnas. Epidemisjukhuset har plats för 30 sängar, hvaraf 15 äro fullt utredda. Falun: Sjukhusets grund omlagd. Enändamålsenlig transportkärra för sjuka anskaffad. Göteborg: A epidemisjukhusets tomt äro uppförda 2:ne baracker, den ena för koppsjuka, den andra för personer intagna på observation, hvardera med 2 salar för 10 sängar samt rum för sköterska och badrum. Medel äro beviljade till ett nytt epidemisjukhus. Haparanda: Beslut fattadt om uppförande af ett epidemisjukhus med 2 sjuksalar, kök och kammare. Hernösand: Epidemisjukhus med 6 sjuksalar. F. n. 7 fullt utrustade sängar; kunna ökas till 14. En döfstumskola stängd 5 veckor i anledning af difteri. Karlskrona: Förbud utfärdadt att transportera lik efter i smittosam sjukdom aflidna barn i åkdon, som annars nyttjas till menniskors forslande. Karlstad: Stadsläkaren bemyndigad reqvirera desinfektionsmedel på Nämndens bekostnad och polisen att öfvervaka föreskrifna åtgärders verkställande. Kristinehamn: Nytt epidemisjukhus med 16 platser uppfördt för en kostnad af omkr. 15,000 kronor. Linköping: Desinfektionsugn för sjukhuset skall anskaffas. Malmö: Utom det befintliga epidemisjukhuset med 40 k 45 sängar har Nämnden anskaffat 2 st. Diickerska sjuktält med 12 sängar hvardera, samt gjort framställning om uppförande af ännu en sjukpaviljong af ungefär enahanda beskaffenhet som den befintliga. Piteå: Då i Februari difteri utbröt hos en fattig familj, flyttades modren med 4 barn till epidemisjukhuset, hvarefter deras bostad grundligt desinfekterades. Skenninge: Tvenne sängar med tillhörande utredning anskaffade. Förslag och ritning till sjukhus uppgjorda. Stockholm: En ny sjukbarack af trä har uppförts på Maria sjukhus' område, afsedd att vid behof användas äfven för epidemisjukvård. En ny sjuktransportvagn, afsedd uteslutande för smittosamt sjuke, har anskaffats. Den är förfärdigad å Atlas fabrik i Södertelje och kostar med tillhörande sjukbår 1,800 kronor. Genom densamma har man kunnat i det närmaste förekomma att smittosamt sjuke, forslas i allmänt åkdon. Desinfektionsherberget har erhållit fullständig utredning, flitigt tagits i anspråk och visat sig vara af ovärderlig nytta. Den dermed förenade desinfektionsugnen har äfvenledes varit flitigt anlitad. Desinfektion af bostäder medelst svafvelrökning och rengöring har genom helsopolisen verkställts uti 141 lägenheter med sammanlagdt 279 rum. Med anledning af kolerans uppträdande i Egypten har Nämnden vidtagit en del försigtighetsmått. En flyttbar desinfektionsugn för strömmande ånga införskrefs från Schimmel & C:i i Chemnitz; förrådet af sjukvårdspersedlar kompletterades, så att 400 sängar kunde utrustas; ett sjukfartyg iståndsattes, en expektansläkare antogs och förberedelser fogades att hastigt kunna få till stånd provisoriska träbaracker och för att kunna utföra den i epidemistadgan föreskrifna inspektion å fartyg från smittade hamnar. Strengnäs, Säter: Skolor stängda i anledning af skarlakansfeber. -- Sundsvall: Epidemisjukhuset har undergått en grundlig reparation. -- Trelleborg: Sängar med utredning finnas, men ej epidemisjukhus, hvilken brist vållade Nämnden stort besvär vid under sommaren utbruten smittkopp-epidemi, enär icke någon lägenhet kunde få hyras till koppsjukhus. Nämnden måste på annat satt söka förhindra smittans utbredning, såsom genom förbud mot folksamlingar, skolförbud, uppsättning af tryckta varnande anslag på ytterdörrarne o. s. v. Uddevalla: Till epidemisjukhuset hafva anskaffats ytterligare 4 s. k. lasarettssängar af jern. Ulricehamn: Alla skolorna stängda i anledning af skarlakansfeber. - Varberg: Nämnden har förordat upp

15 förandet af nytt epidemisjukhus. V esterås: Epidemiska sjukhuset har undergått reparation. Vexiö: Sjukhusets utredning har ökats, så att 16 patienter der kunna mottagas. Åmål: Skolförbud i anledning af skarlakansfeber och mäsling. Örebro: En desinfektionsapparat anskaffad till epidemisjukhuset. Östersund: Sjukhuset repareradt och förbättradt. Östhammar: Skolan stängd till följd af mäsling och påssjuka. Helsovårdsnämnderna. Året Dödsorsakerna i rikets städer. De af Hälsovårdsnämnderna meddelade redogörelser för dödsorsakerna i städerna, hvaraf sammandrag finnas upprättade å tabellerna N:ris 1 3, utvisa att sammanlagda antalet af de under år 1883 i Sveriges städer inträffade dödsfall utgjort 14,808. Om man härmed jemför de af Statistiska Centralbyrån lemnade uppgifter, hvilka utvisa summan af dödsfall under samma tid bland städernas kyrkskrifna befolkning, vare sig att dödsfallen egt rum i vederbörande stad eller annorstädes, visar det sig att denna senare summa, som uppgår till 15,441, med 633 fall öfverstiger den förra. Dödlighetsförhållandet har liksom förut beräknats efter den rättsliga medelfolkmängden eller medeltalet mellan den rättsliga folkmängden den 31 December 1882 och samma dag Då denna rättsliga medelfolkmängd för år 1883 i samtliga städerna utgjorde 740,172 personer, hvaraf 15,441 aflidit, visar sig en dödlighet af 20,8 på 1,000 hafva egt rum. Ar 1882 afledo i städerna 15,653 personer, hvilket på en medelfolkmängd af 721,354 utgjorde 21," per mille. En jemförelse med de närmast föregångna åren visar för 1881 en dödlighet af 21,2 och för 1880 af 23 per mille. Bland de större städerna har Stockholm haft en dödlighet af 23,7, Göteborg af 20,6, Malmö 23,9, Gefle 20,7, o. s. v. Högsta siffran har anmälts från Strengnäs, 34,8, lägsta från Sigtuna, 8,8. Beträffande större dödlighet inom olika stadsdelar anföres ur berättelserna: Lund: I nordöstra stadsdelen var dödligheten 15,s>, i sydöstra 24,7, i nordvestra 15, i och i sydvestra 17,4 p. m. Malmö: 1 egentliga staden med 18,000 invånare utgjorde dödligheten 21,7; i Rörsjöstaden med 1,800 inv. 22,7; i södra förstaden med 10,000 inv. 25,6 och i östra förstaden med 10,600 inv. 28,8 p. ni. Stockholm: Tab. Lit. A. Sammandrag af dödsorsakerna i alla rikets städer (efter Tab. N:o 3) utvisande dödsfallen år 1883 efter ålder och sjukdomsgrupper.

16 8 Året Helsovårdsnämnderna. Frånräknas dödsfallen bland resande och personer med okänd bostad, blir dödligheten = 23,3 p. m. Up sal a: I Fjerdingen har dödligheten uppgått till 13, i Luthagen till 20, Svartbäeken 13, Nya Svartbäcken 36,5 och i Kungsängen till 21,5 p. in. Orsakerna till den större dödligheten anses vara trångboddhet, dålig ekonomisk ställning samt osund beskaffenhet af marken. Liksom föregående ar hafva särskilda tabeller blifvit upprättade, innefattande sammandrag af dödsorsakerna efter äldersoch sjukdomsgrupper såväl för samtliga städerna som för Stockholm, för de öfriga städerna vid Mälaren, de norr om Stockholm belägna kuststäderna samt för de skånska städerna. Af dessa tabeller synes att under 1883 dödligheten häribland varit störst i Stockholm (24,o per mille), dernäst i de öfrige mälarstäderna (22,8), vidare skånska städerna (22,i) och minst i de norra kuststäderna (20,o). Nativiteten har varit störst likaledes i norra kustens städer (33,5), dernäst i skånska städerna (32,8), vidare i Stockholm (32,6) samt minst i de öfriga mälarstäderna (29,5), under det att i rikets samtliga städer nativiteten utgjort 31,o, allt per mille. Förhållandet mellan födde och döde, för samtliga städerna = 148 = 100, visar för norra kuststäderna 167, för de skånska städerna 148, för Stockholm 135 och för de öfriga mälarstäderna 129:100. Högst står för året Alingsås med 380: 100. Dödligheten under första lefnadsåret har irikets samtliga städer uppgått till 3,387 fall = omkr. 23 proc, af alla dödsfallen och 14,: proc af antalet födde. I Stockholm har förhållandet varit resp. Tab. Lit. B. Sammandrag af dödsorsakerna uti städerna kring Mälaren utom Stockholm år 1883 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. C. Sammandrag af dödsorsakerna uti de utefter östra kusten belägna städerna från Haparanda till och med Vaxholm efter älder och sjukdomsgrupper.

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 26,2 och 18,i; i de öfriga mälarstäderna 20,6 och 14,7; i norra kuststäderna 24,7 och 14,6 samt i de skånska städerna 23,o proc. af samtliga dödsfallen och 15,i proc. af antalet födda barn. Dödligheten bland mankön har såsom vanligt varit störst under l:a lefnadsåret och dernäst under åldersperioden ar; bland qvinkön hafva de flesta dödsfallen inträffat i åldern (ifver 60 år och dernäst i l:a lefnadsåret. Tabellerna 1 3 utvisa dels antalet dödsfall uti hvarje af de å formuläret upptagna rubrikerna samt fördelningen på olika ålder och kön, dels ät\en antalet dödsfall uti hvar och en af rikets städer uti hvarje sjukdom. Dödsfallen uti infektionssjukdomar, Tab. 1 kol. 5 19, hafva uti samtliga städerna uppgått till 2,231 mot 2,140 ar 1882, utgörande 15,09 proc. af samtliga dödsfallen mot 14 procent året förut. Tillökning visar isynnerhet skarlakansfeber (755 mot 288), minskning deremot rödsot (24 mot 406). Skarlakansfeber, difteri, tyfoidfeber m. ti. hafva såsom föregående ar medfört största antalen dödsfall i de största städerna, men i förhållande till folkmängden härjat mera svårt: Skarlakansfeber i Malmö, Gefle, Karlskrona, Upsala, difteri i Strömstad, Sundvall, kikhosta i Karlskrona, smittkoppor i Helsingborg. Bland öfriga dödsorsaker äro antecknade 4,937 dödsfall af sjukdom i andedrägtsorganen, deribland af lungsot 2,181 =_ 14,7 proc. af samtliga dödsfall, och af akuta hnig- och lungsäcksinflammationer 1,552 = 10,4 proc. Sjukdomar i matsmältningsorganen hafva förorsakat 1,875 dödsfall - 12,«proc. Rubriken»sjelfmord)) räknar 132 fall mot 135 förra året, och»mord och dråp» 16, samma antal som år Tab. Lit. D. Sammandrag af dödsorsakerna uti de skånska städerna år 1883 efter ålder och sjukdomsgrupper. Tab. Lit. E. Sammandrag af dödsorsakerna uti Stockholm år 1883 efter ålder och sjukdomsgrupper. 2

18 10 Året Årsväxten. K. Helsovårdsstadgans tillämpning i enlighet med 26 på andra orter än städer. Genom Nad. Bref af den 26 Januari, den 17 Augusti, den 12 Oktober och den 9 November har beträffande förstaden Sundbyberg samt Katrineholms, Gnesta, Töreboda och Vara jernvägsstationers samhällen blifvit föreskrifvet, att hvad i helsovårdsstadgan för riket är anbefaldt i fråga om stad, skall i tillämpliga delar gälla äfven för dessa orter. Enahanda föreskrifter hafva förut blifvit meddelade angående: Eslöf, Höganäs, Råå, Gamleby, Mönsterås, Figeholm, Nybro, Malniköping, Mörbylånga, Yernamo, Lysekil, Valdemarsvik, Nässjö, Trollhättan, Tranås Säfsjö och Seffle. 2. Sammandrag af läkares embetsberättelser om gängse sjukdomar under år 1883 utom sjukhus. Fmbetsherättelser, redogörande för helso- och sjukvårdsförhållandena 188.'}, hafva till Medicinalstyrelsen blifvit insända tran 137 provincial läkare, { )() stadsläkare, 50 enskild» distriktsläkare samt frän en för grnf- och bergslagsomraden anställd läkare. Pa grund af dessa berättelser hafva nedanstående sammandrag blifvit upprättade öfver infektionssjukdomnrnes utbredning och fördelning pa de särskilda årstiderna, hvarjemte tabeller, innefattande likartad redogörelse jeinväl för de vigtigaste inflammatoriska och katarral» sjukdomarne i andedrägts- och matsmältningsorganen blifvit utarbetade. A. Väderlekens och årsväxtens förhållande. Arets medeltemperatur för Stockholm, + 5,86, kan betraktas såsom temligen hög, ehuru lägre än den ovanligt höga, 4-6,49, ar Särskildt anmärkningsvärd är den ovanligt höga temperaturen under November ('medium + 4,3 ). Varmast var Juli manad med en medeltemperatur af + 16,7 och med en högsta värmegrad af Mars var den kallaste månaden (medium 4,2 ). Lägsta temperaturen iakttogs under Januari, 17,5. Yinterqvartalets medeltemperatur var 2,7 mot + 0,5 förra aret. Våren, April, Maj visade ett medium af + 3,7 mot +0,6 ; sommaren, Juni September + 14,5 mot 15,0 och hösten +.'5 mot +0.g ar Högsta barometerstandet förekom i Januari med 777,«mm., det lägsta i Mars 726,7 mm. I allmänhet var det högre under aret-; första månader. Medium 754,4. Summan af årets nederbörd i millimeter var 528,4; största mängden, 106,8, föll i Juli, hvarefter ymnig nederbörd fortfor till och med November; minsta mängden 7,4 förekom i April. - FörheiTskande vinden såsom vanligt den sydvest- och vestliga, tillsammans 136 dagar, dernäst sydlig 61 dagar. Lugna voro 24 dagar. Medel vattenståndet i Mälaren har varit 14,6 fot öfver slusströskeln, högst i December 16,2, lägst i Februari och Mars 13,3. Saltsjöns medelhöjd 13,1; högst 15 fot i December, lägst 11,8 i Mars. Uppsjö inträffade en gång i Mars, 2 gånger i Juli och en gäng i Augusti månad. Det af Statistiska Centralbyrån uppgjorda sammandrag öfver ärsväxtberättelserna utvisar att 1883 års skörd utfallit nästan medelmåttig såsom totalomdöme för hela riket. T 2 län, Jemt- Iands och Vesterbottens, har den varit god, i 4 län fullt medelmattig eller deröfver, i 7 län medelmåttig och 11 län knappt medelmåttig eller derunder. Tab. Lit. F visar skördens förhållande i hvarje af Tab. Lit. rikets län under aren 1882 och B. Embetsresor. Tab. N:o 6 utvisar att under år 1883 af vederbörande Tab. \:«läkare blifvit verkställde 1403 embetsresor i anledning af smittosamma sjukdomar, allmännare utbredd sjuklighet eller till följd af den vissa kommuner medgifna rättighet att vissa gånger om aret pa allmän bekostnad erhålla besök af vederbörande pro- Tab. Lit. F. Årsväxtens förhållande i riket åren 1882 och 1883.

19 År Fläcktyfus. Tyfoidfeber. Gastrisk feber. Epid. hjernfeber. Difteri. Strypsjuka. Kikhosta. Rödsot. Barnsängsfeber. Diarré. 11 vincialläkare för enskild sjukvårds tillgodoseende. I ofvannämnda antal ingå 13 resor för venerisk sjukdom, livilka icke bekostas af Medicinalfonden. Ar 1882 utgjorde antalet embetsresor 1473, hvaraf 12 för venerisk sjukdom. De flesta resorna, 431, hafva föranledts af difteri, det öfvervägande största antalet inom Göteborgs och Bohus (152) och dernäst (78) inom "Vesterbottens län; vidare af skarlakansfeber 351 likaledes mest inom Bohus och dernäst Elfsborgs och Kronobergs län, samt af tyfoidfeber 307, de flesta inom Skaraborgs, Kalmar och Kronobergs län. Utgifterna för ifrågavarande embetsresor hafva uppgått till 55,317 kr. 69 öre; för medikamenter ät fattige sjuke till 16,620 kr. 26 öre samt för biträde i läkarevården inom provineialläkaredistrikten till 23,781 kr. 21 öre. C. Öfversigt af infektionssjukdomarnes m. fl:s freqvens och utbredning år Tab. Lit. G. Af Fläcktyfus, Typhus ejmhtltemuticiis, hafva under året anmälts 47 sjukdoms- och 1 dödsfall mot resp. 45 och 7 förra året. Öfvervägande antal kommer pä Stockholms stad 25 samt Göteborgs stad och län 19. Tall. Lit. H. Tyfoidfeber, Typhus abdominalis, har förekommit med 5,898 anmälda sjukdomsfall mot 6,288 och 575 dödsfall mot 593 år De flesta fallen komma på Januari och Februari och dernäst pa Augusti och September månader samt pa. Stockholms stad, Malmöbus och Gefleborgs län. Tak Lit. I. Af Enkel gastrisk feber, akut mag- och tarmkatarr, hafva 6,118 fall blifvit anmälda mot 7,805 aret förut,- talrikast ifrån Malmöhus, Elfsborgs och Gefleborgs län. Tab. Lit. K. Epidemsk hjernfeber, Meningitis cerebrospinalis epidemica, har uppträdt med 400 sjukdoms- och 186 dödsfall mot resp. 40 och 14, således betydligt ökad. Störst» och betydligt öfvervägande antalet, nemligen 260, har anmälts frän Göteborgs och Bohus län samt dernäst frän Malmöhus. Beträffande årstiden komma de flesta pa vinteri)valtalet. Difteri, elakartad halssjukdom, bar visat temligen Talj. Lit. L. enahanda utbredning som förra året, nemligen 7,919 mot 7,494 insjuknade och 1,865 mot 1,892 döde. Intet län har derifran varit förskonadt, men värst utsatte hafva Göteborgs och Bohus län (1,417) och Stockholms stad (804) varit samt vidare Elfsborgs, Yestertiorrlands, Östergötlands, Södermanlands, Örebro och Jemt I ands län. Strypsjuka, Laryngitis pseudomcmbranacea, Croup; Tall. Lit. M. 662 sjukdoms- och 336 dödsfall anmälda mot 526 och 267. Största antalet kommer på Stockholms stad samt Malmöhus. Göteborgs, Gefleborgs och Yestemorrlands län samt beträffande årstiden pa vintenjvartalet. Kikhosta, Pertussis, visar miiisknimr till 5,483 fall Tab. Lit. x. tran 7,306 förra aret. De flesta ii ro antecknade tran Stockholms stad (1,759) och Malmöhus län (686). Gotland bar gatt alldeles fritt. Af Rödsot, Dt/senteria, hafva endast förekommit 512 Tab. Lit. o. sjukdoms- och 100 dödsfall mot 4,211 och 774. således en betydlig minskning. De flesta fallen komma >asom vanligt pa Malmöhus län och dernäst pa Yermlands, och beträffande tiden på Juli, Augusti och September månader. Af Barnsängsfeber hafva anmälts 270 sjukdoms- Tab. Lit. i-, fall med dödlig utgång uti 140. Förra aret resp. 217 och 88. Diarré, Tarmkatarr, Inhemsk kolera; bäraf äro an-tab. Lit. (1. malda 24,988 sjukdoms- och 864 dödsfall mot resp. 28,641 och 726 år Stockholms stad visar högsta siffran och dernäst Tab. Lit. G. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Fläcktyfus år 1883.

20 12 Året Frossa. Påssjuka. Smittkoppor. Göteborgs Malmöhus, Gefleborgs och Örebro län. Juli och Augusti månader visa största freqvensen. Tub. Ut. K. Frossa, Febris intermittent har under aret uppträdt med.'i,6<>2 tall mot 2,700 det föregående, de flesta tran Stockholms stad och län samt vidare Södermanlands, Kalmar och Kristianstads. Påssjuka, Parotitis epidemien, visar 2,322 iitsjuk- '['»b. I,it. s. nade mot 2,438; således temligen lika freqvens. De flesta voro tran Göteborgs och Elfsborgs län. Smittkoppor, Variolw, Varioloides, hafva något Tal). Lit. T. tilltagit, nemligen 949 insjuknade och 106 däde mot reso. 697 Tab. Lit. H. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Tyfoidfeber år Tab. Lit. I. Uppgifna sjukdoms- och dödsfall uti Enkel Gastrisk Feber år 1883.