MEDICINAL-STYRELSENS

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-9201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. Ny följd. 32. MEDICINAL-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Civila helso- och sjukvården Sid Förste provinsialläkarnes tjensteverksamhet» Helsovårdsnämndernas verksamhet» Sammandrag af läkares ämbetsberättelser om gängse sjukdomar» 25. Tab. Lit. A. Årsväxten under åren 1891 och 1892» 26. Öfversikt af infektionssjukdomarne m. m.» 26.»» B. Öfversikt af sjukdomsförhållandena under sistförflutna 10-årsperiod» Förändringar och förbättringar i den civila helso- och sjukvården» Civila sjukvårdsinrättningar» 31. Å lasaretten verkstälda större operationer...» 39. Tab. Lit. C. Behandlade sjuke och sjukdomar å allmänna elektricitets-inrättningen» 41.»» D. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor....» 41.»»» E. Å barnbördshusen födda barn» F. Sjukdomar hos barnaföderskor efter förlossningen» 42.» 42.»» G. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuka barn..» 43.»» H. Antal lärjungar vid allmänna läroverken, hvilka ej deltagit i gymnastiköfningarne, jämte orsakerna därtill» Helsohrunnar och badanstalter» Sjukgymnaster och sjukgymnastiska institut» 45. Tab. Lit. I. Behandlade sjuke och sjukdomar å gymnastiska central-institutet och gymnastiskt-ortopediska institutet» 46.»» K. Behandlade sjuke och sjukdomar vid andra sjukgymnastiska institut» Sjukdomsförhållandet i fängelserna» Besiktningar af Värnpliktige» Sjukvården vid hären och flottan...» 48. Tab. Lit. L. Vårdade sjuke tillhörande Stockholms garnison..» 48.»» M. Återstälda sjukdomsformer bland de inom 4:de fördelningen garnisonerande truppförband» 48.»» N. Sjukdomsförhållandet inom 4:de fördelningen under de särskilda månaderna» 49.»» O. Sjukförslag från Allmänna garnisonssjukhuset...» 50.»» P. Från särskilda kårer vårdade sjuke å Allmänna garnisonssjukhuset» 52.»» Q. Å garnisonssjukhuset vårdades månatliga omsättning» 53.»» R. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 56.»» S. Från Flottans särskilda kårer och stater i Karlskrona vårdade sjuke» 56.»» T. Från Flottans särskilda kårer och stater i Stockholm vårdade sjuke» 56.»» U. Sjukvården under sjötåg och sjöbeväringens öfningar» 57.»»» V. Revaccination af nyanvärfvadt manskap vid Armén» X. Omsättning i militärläkarebefattningar» 59.» 59.»» Y. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter...» Barnmorskeväsendet» 60.»» Z. Disposition af för barnmorskeundervisningen anslagna medel» Skyddskoppympningen» 61.»» Å. Antalet med framgång vaccinerade i Stockholm.» Rättsmedicinska undersökningar....» 62.»» Ä. Sammandrag af uppgifter om själfmord» 63.»» Ö. Till Medicinalstyrelsen remitterade rättsmedicinska mål» 63. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år B. Tabellbilagor. Civila helso- och sjukvården. Tab. N:o 1. Dödsorsakerna i hvar och en af rikets städer Sid. II.»» 2. Döde i rikets städer efter ålder och kön...» VI.»» 3. Öfversikt af dödsorsakerna i alla rikets städer» VIII.»» 4. Öfversikt af sjukdoms- och dödsfall i infektionssjukdomar m. m.» IX.»» 5. Gängse sjukdomars månatliga till- och aftagande»»» xv. 6. Sammandrag af förteckningar å Spetelske..» XVI.»» 7. Tillkomne och afgångne Spetelske» XVII.»» 8. Läkares ämbetsresor och utgifter för allmän helso- och sjukvård» XVII.»» 9. Befintliga läkarebefattningar inom hvarje län» XVIII. Civila sjukvårdsinrättningar.»» 10. Å Stockholms och Göteborgs civila sjukhus vårdade sjuke» XIX.»» 11. Å sjukstugor och med dessa jämförliga mindre» sjukhus vårdade sjuke» 12. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» XIX.» xx.»» 13. Å länslasaretten och andra sjukhus vårdade» sjukdomar» 14. Operationer utförda å civila sjukhus» XXII.» XLVI.»» 15. Öfversikt af å offentliga sjukhus vårdade veneriske sjuke» LVIII.»» 16. Sjukdomssymtom hos de under året intagne» veneriskt sjuke» 17. Sammandrag af berättelser om granskning af» LX. sjukvårdsmedlen och öfrige sjukhusen tillhörande fonder» LXII. Helsobrunnar och badanstalter.»» 18. Antalet kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter»» 19. Vid helsohrunnar och badanstalter behandlade sjuke» LXIV.» LXV. Besiktningar af Värnpliktige.»» 20. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesiktning å inskrifningskyldige af 1892 års 1:a klass» LXVI.»» 21. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesiktning af 1892 års äldre klasser» LXVII.»» 22. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet antaglige och oantaglige inskrifningsskyldige» LXVIII.»» 23. Kassationsorsakerna hos inskrifningsskyldige.» LXVIII. Härens och flottans sjukvård.»» 24. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården» vid hären och flottan» LXIX.» 25. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméns och beväringens vapenöfningar» LXX.»» 26. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar...» LXXII. Barnmorskeväsendet.»» 27. Antalet utexaminerade barnmorskor» LXXIV.»» 28. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» LXXIV.»» 29. Af barnmorskor verkstälda instrumental-förlossningar» LXXIV. Skyddskoppympningen.»» 30. Antalet med framgång skyddskoppympade inom hvarje län» LXXV.»» 31. Från depôterna utlämnade portioner vaccinämne» LXXV.

6 II 7. Apoteksväsendet Sid. 64. Tab. Lit. AA. Öfversikt af farmacevtisk personal och undervisning» 64.»» BB. Öfversikt af apotekens antal och tillstånd...» Veterinärväsendet» 65.»» CC. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besiktigade djur» 66.»» DD. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade och besiktigade djur» 66.»» EE. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver sjuka djur» 73. Sjukdomsfall bland Arméens hästar» Understöd för vetenskapliga utrikes resor..» Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet..» 79.»» FF. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 79. Rättsmedicinska undersökningar. Tab. N:o 32. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska förrättningar Sid. LXXVI. Apoteksväsendet.»» 33. Befintliga apotek och deras natur inom hvarje län» LXXVIII. Veterinärväsendet.»» 34. Veterinärernas antal och fördelning inom länen» LXXIX.»» 35. Veterinärernas ämbetsresor för sjukdomars hämmande bland husdjuren» LXXIX.»» 36. Öfversikt af sjukvårdspersonalen och anstalterna m. m. i riket» LXXX.»» 37. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter 1892» LXXX.

7 Table des Matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile... pag. 1. Travaux des inspecteurs médicales» 1. Hygiène publique des villes et la mortalité dans les villes....» 8. Topographie et maladies endémiques» 25. Tab. Lit. A. Les récoltes de 1891 et 1892» 26. Malades et morts dans des épidémies» 26. Tab. Lit. B. Nombre approximatif des malades et des morts dans les épidémies en » 28. Médecins dans le service de l'état» 30. Hôpitaux civils» 31. Opérations chirurgicales» 39. Tab. Lit. C. Mouvement des malades traités aux frais publics par l'électricité» 41.»» D. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 41.»» E. Les enfants nês dans les maisons d'accouchement» 42.»» F. Maladies des femmes après l'accouchement...» 42.»» G. Mouvement des malades dans les maisons d'orph lins et dans les hôpitaux pour les enfants malades» 43.»» H. Nombre des élèves des écoles publiques, qui pour des causes speciales ont eté exemptés des exercices gymnastiques» 43. Sources d'eau minérale, bains de mer, établissements hydrothérapeutiques» 44. Gymnastique médicale» 45. Tab. Lit. I. Enumération des malades et des maladies dans l'institution centrale de gymnastique» 46.»» K. Enumération des malades et des maladies dans quelques autres institutions gymnastiques...» 47. État sanitaire dans les prisons» Conscription» État sanitaire et service médical de l'armée et de la marine» 48. Tab. Lit. L. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 48.»» M. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 48.»» N. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm» 49.»» O. Énumération des malades et des maladies, traités à l'hôpital militaire de Stockholm» 50.»» P. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 52.»» Q. Mouvement des malades par mois au service médical du même hôpital» 53.»» R. Mouvement des malades des garnisons de la Scanie» 56.»» S. Mouvement des malades de la division de la marine à Karlskrona, traités à l'hôpital ou à domicile.» 56.»» T. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 56.»» U. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 57.»» V. Revaccinations des recrues de l'armée» 59.»» X. Mouvement du personnel médical militaire....» 59.»» Y. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» Sages-femmes» 60.»» Z. Dépenses de l'état pour les écoles des sages-femmes» Vaccination» 61.»» Å. Nombre des vaccinés à Stockholm par mois...» 62. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Causes de décès dans les villes pag. II.»» 2. Décès par âge et par sexe dans les villes..» VI.»» 3. Résumé des causes de décès dans les villes.» VIII.»» 4. Tableau des maladies zymotiques et infectieuses et de quelques autres maladies par préfectures et par mois» IX.»» 5. Nombre approximatif des maladies par mois.» xv.»» 6. La lèpre dans la province d'helsingland...» XVI.»» 7. Nombre et mouvement des lépreux» XVII.»» 8. Nombre des visites officielles des médecins cantonaux» XVII. Médecins dans le service de l'état.»» 9. Nombre des places de médecins civils dans le service de l'état par préfectures» XVIII. Hôpitaux civils.»» 10. Mouvements des malades dans les hopitaux civils de Stockholm et de Gothembourg..» XIX.»» 11. Mouvements des malades dans quelques autres hopitaux communaux» XIX.»» 12. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» xx.»» 13. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» XXII.»» 14. Opérations chirurgicales dans les hopitaux civils» XLVI.»» 15. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» LVIII.»» 16. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» LX.»» 17. Recettes et dépenses des hôpitaux civils...» LXII. Sources d'eau minérale, bains de mer et établissements hydrothérapeutiques.»» 18. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapeutiques» LXIV.»» 19. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» LXV. Conscription.»» 20. Résultats des rapports des médicins chargés» LXVI.»» 21. d'éxaminer les conscrits» LXVII.»» 22. Nombre des conscrits par préfectures...» LXVIII.»» 23. Causes d'exception du service de conscription» LXVIII. État et service de santé de l'armée et de la marine.»» 24. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons» LXIX. b) dans les hôpitaux militaires..» LXIX.»» 25. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» LXX.»» 26. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» LXXII. Sages-femmes.»» 27. Nombre des élèves dans les écoles pour l'enseignement des sages-femmes» LXXIV.»» 28. Nombre des sages-femmes par préfectures..» LXXIV.»» 29. Nombre des cas d'accouchement qui ont exigé l'emploi des instruments» LXXIV. Vaccination.»» 30. Nombre des vaccinés par préfectures...» LXXV.»» 31. Nombre des portions de vaccin, expédiées par les dépôts» LXXV.

8 IV 6. Autopsies légales pag. 62. Tab. Lit. Ä. Suicides» 63.»» Ö. Consultations du Conseil supérieur de santé, demandées par les Tribunaux» Pharmacies» 64.»» AA. État de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 64.»» BB. L'accroissement et l'état des pharmacies....» Établissements vétérinaires et Épizooties..» 65.»» CC. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Stockholm» 66.»» DD. Nombre des animaux domestiques malades, traités dans l'école vétérinaire de Skara» 66.»» EE. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 73. Maladies des chevaux de l'armée» Voyages scientifiques» 79. Autopsies légales. Tab. N:o 32. Résultats des rapports sur les autopsies légales pag. LXXVI. Pharmacies.»» 33. Nombre des pharmacies, par préfectures...» LXXVIII. Médecins vétérinaires, épizooties.»» 34. Nombre des médecins vétérinaires, par préfectures» LXXIX.»» 35. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» LXXIX.»» 36. Médecins, hôpitaux, pharmacies, sagesfemmes, par habitants et par préfectures» LXXX.»» 37. Recettes et dépenses du Conseil Supérieur de santé pendant l'année 1892» LXXX. 10. Travaux du Conseil supérieur de santé..» 79.»» FF. Aperçu des travaux du Conseil supérieur....» 79.

9 TILL KONUNGEN. Den underdåninga berättelse om helso- och sjukvården i riket under år 1892, hvilken härmed till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnas, är uppstäld och affattad hufvudsakligen efter samma plan som föregående år och omfattar särskilda redogörelser för: 1. Civila helso- och sjukvården, 2. Besiktningar å värnpliktige, 3. Sjukvården vid hären och flottan, 4. Barnmorskeväsendet, 5. Skyddskoppympningen, 6. Kättsmedicinska undersökningar, 7. Apoteksväsendet, 8. Veterinärväsendet, 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor, 10. Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet och en jämförande öfversikt af sjukvårdsanstalterna och personalen i riket. 1. Civila helso- och sjukvården. 1. Förste provinsialläkarnes tjensteverksamhet. 1 ) Berättelser från de inom hvart och ett af länen i riket anstälde Förste provinsialläkare hafva i föreskrifven ordning till Medicinalstyrelsen afgifvits, och redogöres däruti för ärenden, som af bemälde läkare handlagts på uppdrag af Medicinalstyrelsen, vederbörande Länsstyrelse eller helsovårds- och kommunalmyndighet, eller på grund af gällande instruktion, äfvensom för hvad som uträttats eller iakttagits under inspektionsresorna inom de respektive länen. Därjemte hafva årsberättelser och rapporter från läkare och öfrig helsovårdspersonal inom länen af Förste provinsialläkarne insamlats och delvis bearbetats samt till Styrelsen insändts antingen å särskildt föreskrifven tid eller l ) Referent: Medicinalrådet Pontiu. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år

10 2 Året Förste provinsialläkarne. Ur dessa berättelser får Sty bilagts deras egna årsberättelser. relsen meddela följande: Stockholms lån. Utlåtanden hafva afgifvits öfver de förslag till ordningsstadgar för slakterihandteringen i Stockholmstrakten, som till Länsstyrelsen inkommit från kommunalstämmorna i Spånga, Bromma, Jerfälla, Danderyds, Brännkyrka och Solna kommuner. Undersökningar hafva verkstälts och yttranden afgifvits angående de till observations- och karantänsplatser för fartyg från kolerasmittad ort ifrågasatta platserna Djurön, Hasselön och Fejan. Utlåtanden hafva vidare afgifvits angående af Jerfälla kommunalnämnd gjord framställning om åliggande för Stockholms stad att vidtaga vissa försiktighetsmått vid stadens upplag af latrin och sopor vid Löfsta, samt angående anläggandet af en benmjölsfabrik vid Nynäs i Brännkyrka socken. Vidare har Förste provinsialläkaren afgifvit utlåtanden beträffande ifrågasatta nya extra provinsialläkarebefattningar vid Schebo, Svartsjö, Bimbo och för Gräsön med station i Öregrund. De tvenne sistnämnda hafva kommit till stånd och distrikten erhållit hvardera 500 kronors årligt statsbidrag till läkarens aflönande. För allmänna helsovårdens öfvervakande hafva inspektioner verkstälts i länets städer, i Sundbybergs köping, å Dalarö samt dessutom vid Gustafsberg, Drottningholm, Svartsjö, arbetareförstaden Hagalund i Solna och Stockholms stads latrin- och sopupplag vid Löfsta. Bland brister i sanitärt afseende framhålles, att särskilda epidemisjukhus ännu saknas i Vaxholm, Östhammar, Öregrund och Sigtuna; att olägenheter förorsakas genom bristande afloppsledningar i samma städer och att äfven i Södertelge är behof af kloaknätets utsträckning; att i de mindre städerna afträdesrenhållningen är otillfredsställande och att sanitära olägenheter äfven förorsakas genom en mycket allmän svinhållning inne i städerna. Vid Drottningholm å den s. k.»malmen» äfvensom i förstaden Hagalund, som båda äro mycket tätt bebygda, vållas genom latringropar och afskrädeshögar samt illa inrättade afträden och svinhus att vattnet i brunnarna förstöres. Särskilda helsovårdsordningar äro därföre behöfliga, och hafva skrifvelser därom aflåtits till kommunalnämnderna. Inom Bromma, Solna, Brännkyrka och Nacka socknar hafva under året 53 st. slakterier och korffabriker besiktigats, och uppgår antalet sådana med de under förra året besiktigade inom Spånga, Jerfälla och Danderyd till inemot 70. Skärpta bestämmelser äro behöfliga beträffande renligheten vid dessa lokaler. För den allmänna sjukvården hafva med anledning af nervfeber undersökning företagits och åtgärder anordnats å skiljda ställen inom Nacka, Österåkers och Lidingö kommuner. A tvenne af dessa ställen anses förorenadt dricksvatten hafva vållat utbrottet af nämnda sjukdom. Inalles 48 rapporter om tjensteresor för smittsamma sjukdomars hämmande hafva under året till Förste provinsialläkaren inkommit. Såsom ett önskningsmål i afseende på möjligheten att hämma dylika sjukdomar anför Förste provinsialläkaren en bättre anordnad och öfvervakad desinfektion efter de sjuke, därtill föranledd särskildt genom den stora spridningen på landsbygden af skarlakansfeber och difteri. Desinfektionen borde nämligen verkställas af en därtill inöfvad pålitlig person, samt på kommunens bekostnad. Obligatorisk, men kostnadsfri desinfektion, utförd af kunnig person föreslås. Den anmälningsskyldighet vid smittsam sjukdom, som enligt helsovårdsstadgan 33 mom. 2 åligger den sjukes målsman, borde mera än hittills beaktas och vidare skolbesök af barn från hem, där smittsam sjukdom förekommit, ej tillåtas förr än desinfektion blifvit verkstäld. Slutligen meddelas en undersökning rörande dödligheten inom länet under 30 års-perioden , visande ett nedgående från 24'7 0 / m till 17-o 0 / m, under det motsvarande siffror för hela riket varit: 19-8%o och 16 ' 3 /oo- Upsala län. Förste provinsialläkaren fäster uppmärksamhet vid en försummelse, som ofta begås, då kommunalnämnd eller presterskap begär förordnande för vederb. provinsialläkare att med anledning af smittsam sjukdom företaga tjenstresa, nämligen att icke, jämlikt föreskriften i helsovårdsstadgan 33, upplysning lemnas om sjukdomens beskaffenhet med ledning af Medicinalstyrelsens utgifna anvisningar, utan ofta blott anföres, att viss sjukdom eller helt enkelt smittsam sjukdom utbrutit. Länsstyrelsen hänskjuter dylika framställningar till Förste provinsialläkaren, som måste afstyrka deras beviljande i dylika fall, hvarigenom en dyrbar tid kan förspillas. Med medicinalpersonalen i länet var skriftvexlingen under året ganska liflig, isynnerhet under den tid, då man befarade ett möjligt utbrott af kolera, och då på många ställen med anledning däraf kraftiga åtgärder vidtogos. Under årets inspektionsresa besöktes städerna i länet och de stationer, där läkare och apotekare äro anstälde, samt vidare större bruk och egendomar, som icke medhunnos 1891, jämte i vägen liggande byar. Med resp. ordförande i kommunalnämnden rådgjordes om nödiga hygieniska åtgärder, hvarvid mycket intresse för förbättringar visade sig, särdeles beträffande rustningar mot befarad kolera. Så träffades anstalter om anordnande af sjukstugor vid hamnplatserna å länets nordöstra kust äfvensom några andra ställen. Jämte bruken Ullfors, Strömsberga, Wessland, Härnäs, Carlholma, Leufsta och Österby besiktigades Skutskär, Dannemora och 28 byar samt vidare idiotskolan i Rickomberga och sjukhemmet Wångelsta. Uppmärksamhet fästes liksom förra året hufvudsakligen vid bostädernas och dricksvattnets beskaffenhet samt renligheteu omkring boningshusen. Södermanlands län. Utlåtande har afgifvits angående lämpligheten af provinsialläkarestationens och apotekets i Daga distrikt förflyttning från Björn] unda till Gnesta, som förordats. Med kommunalnämnden i Nikolai församling har rådgjorts angående åtgärder mot befaradt utbrott af kolera vid hamnplatsen Oxelösund och i liknande syften jämväl med helsovårdsnämnderna i länets städer. Den föreskrifna inspektionsreseturen inom länet egde rum från 30 augusti till den 11 oktober. Förutom i städerna verkstäldes härunder besiktningar vid Oxelösund, Bie, Vingåkers, Katrineholms, Valla, Flens och Gnesta järnvägsstationssamhällen, idiothemmet vid Strengnäs samt sjukhusen i Trosa och Mariefred. Fruktan för utbrott af kolera hade gjort kommunerna i allmänhet mera offervilliga än annars för sanitära förbättringar. Bland sådana omnämnas antagandet af särskilda aflönade tillsyningsmän på flera ställen; upprensning af vattenhemtningsställen och aflopp; förbättrande af renhållningen, i hvilket afseende entreprenörer för bortforsling antagits i Mariefred och Trosa; förbättrad inredning af epidemisjukhus, hvilka förut befunnits i särdeles dåligt skick; anskaffande af desinfektionsugnar i Nyköping och Eskilstuna. Särskildt omnämnes, att Nyköpings stad beslutat anskaffa fullständig vattenledning och dränering. Sanitära brister och missförhållanden förekomma dock på många ställen, och äro de viktigaste just de, som röra renhållningen. Ostergötlands lån. Utlåtanden hafva afgifvits angående inrättandet af ett tredje apotek i Norrköping och filialapotekets i Valdemarsvik förändring till sjelfständigt, båda ärendena tillstyrkta; vidare om ett af Norrköpings norra förstäders municipalstyrelse fattadt beslut om platsens likställighet i helsovårdsafseende med stad. Särskild inspektion har verkstälts af Linköpings stads epidemisjukhus och en provisoriskt anordnad observationslokal för befarad kolera. Inspektionsresorna inom länet egde rum från den 30 maj till den 17 juli, hvarunder förutom i länets städer sanitära besiktningar egde rum vid 11 platser oå landsbygden, nämligen Norrköpings norra förstäder, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Kisa, Boxholm, Mjölby, Ödeshög, Motala verkstad, Tjellmo, Finspong och Lotorp. Hufvudsakligen uppmärksammades härvid renhållningsväsendet, anordningarna för vatten och för aflopp samt anstalter för hämmande af smittsamma sjukdomar, äfvensom å landsbygden därjämte beskaffenheten af arbetarebostäder vid bruken och vid mejerier jämte därmed förenade mjölkförsäljningslokaler. I de 4 mindre städerna saknas ännu allmän vattenledning och fullständiga afloppsledningar. I Vadstena är emellertid en afloppsledning, omfattande ungefär halfva staden, under anläggning. Osnygga jorddiken anträffas ännu i Söderköping, Linköping och Vadstena. Osnygga gårdar och bakgårdar träffas äfven i de städer, som sakua allmänna aflopp, merendels en följd af svårigheten att afleda

11 Året Förste provinsialläkarne. 3 flytande spillning och slaskvatten. Stall och fähus befinnas i alla städerna, utom i Norrköping, i otillfredsställande skick; förbättringar hafva dock gjorts i Skeninge. Bortforslingen har ännu ingenstädes ordnats såsom kommunal angelägenhet. Slakterier och matvaruhandel äro endast i Norrköping väl ordnade. Epidemisjukhus saknas fortfarande i Vadstena och Motala och äro i Skeninge och Linköping otidsenliga, om ock användbara. Bland sanitära förbättringar omförmälas: kloakledningar för en del af Vadstena stad; förbättring af latrinväsendet i Norrköping genom borttagande af de förut talrikt förekommande afträdeslårarna, som ersatts med flyttbara kärl; bortskaffande i Linköping af en del (hufvudsakligen inom förstäderna) kvarvarande afträdesgropar; förbättrade anordningar i Skeninge beträffande stall, fähus och gödselbehållare samt utvidgning af epidemisjukhusets iokal; anskaffandet af desinfektionsugnar för strömmande ånga i Linköping och Norrköping jämte diverse attiralj för transport af sjuke och för desinfektion; minskande af olägenheterna utaf rök från en del fabriker i Norrköping och anställandet af en aflönad kontrollant för saluhållna matvaror i Söderköping. A landsbygden anmärkas följaude förbättringar: ny vattenledning vid Boxholms bruk; upptagandet af borrbrunnar på flera platser; epidemisjukhus vid Boxholm för 12 platser; vid Motala verkstad entreprenör anstäld för bortforsling af latrin samt bättre anordnade slaskbehållare; förbättrad renhållning i Valdemarsvik, Åtvidaberg och Finspong samt i Linköpings förstäder. Bland befintliga sanitära brister anmärkas: i Norrköping ett stort antal (omkr. 500) ännu kvarvarande murade afträdesgropar, och i Norrköpings norra förstäder renhållnings- och afloppsförhållandenas högst otillfredsställande skick, utgörande en fara äfven för den närbelägna staden. Äfven i några andra samhällen såsom Valdemarsvik, Mjölby och några af bruken kvarstå brister i renhållningen, som böra afhjelpas. Arbetarebostädenia äro i allmänhet i godt skick, ehuru några befintliga större s. k.»kaserner» och några andra byggnader från sanitär synpunkt måste anses otillfredsställande. Bristen på epidemisjukhus å de mera befolkade platserna, isynnerhet i närheten af städerna är en kännbar olägenhet. Några af dessa platser sakna äfven godt vatten. Till vederb. helsovårds- och kommunalnämnder samt bruksförvaltningar sändes efter inspektionerna dels afskrifter af berättelsen och dels särskilda skrifvelser med anmodan att framdeles meddela, hvilka åtgärder, som med anledning af de anmärkta bristerna vidtagits. Jönköpings län. Utlåtanden hafva afgifvits rörande ansökning om statsbidrag till aflönande af en extra provinsialläkare i Tranås distrikt; rörande ifrågasatt förordnande för provinsialläkaren i Eksjö att verkställa tjensteresa genom distriktet i dess helhet; rörande und. ansökning om ökadt statsbidrag till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn; ang. såväl det skick, hvaruti fosterbarnsväsendet inom länet befinnes, som ock öfver hufvudgrunder för en lagstiftning angående fosterbarnsväsendets inom riket ordnande. Till helsovårds- och kommunalnämnder hafva skrifvelser aflåtits rörande följande ärenden: Till kommunalnämnden i Lekaryd ang. huru förfaras borde, för att utrota smittämne i rum, bebodt af lungsigtig; till helsovårdsnämnden i Eksjö rörande lämpligheten af att under den varma årstiden företaga upprensning af den genom staden flytande ån; till helsovårdsnämnden i Nässjö angående huruvida fara eller olägenhet i sanitärt afseende för framtiden kunde uppstå, om affallet från därvarande sprit- och jästfabrik utsläppes i den närbelägna Runnerydsjön. Epidemisjukhusen i Jönköping och Eksjö befunnos i godt skick. 1 Grenna var Epidemisjukhuset ännu ej färdigt, men ett rum med 2 sängar stod dock redo att mottaga sjuke. Årets inspektionsresa, verkstäld från den 15 juni till den 23 juli, gaf vid handen att många af de sanitära brister, som anmärkts förlidet år, nu blifvit afhjelpta. Utom städerna besöktes Tranås och Vernamo köpingar, Nässjö, Säfsjö, Lannaskeda, Hvetlanda, Vrigstad, Gislaved, Ädelfors grufva och fattigstugan i Anderstorp äfvensom Husqvama fabrik. Förste provinsialläkaren anmärker beträffande sanitära brister och missförhållanden, att svinhållningen, ehuru här och där någorlunda snygg, ingenstädes är författningsenligt anordnad. Vidare drabba anmärkningarna de på flera ställen såsom Eksjö, Vernamo, Tranås, befintliga murade gödselkistorna, som på sina håll väl prisas såsom säkert skyddande marken från förorening, men som, enär de erfordra ett ständigt öfvervakande och gifva anledning till åtskilliga missbrak, ingalunda äro att rekommendera, utan borde bortskaffas, då de ingalunda befordra snygghet. Detta blir dock icke lätt, då deras anläggning varit dyr. Mot hufvudafloppens beskaffenhet är mycket att anmärka, så i Jönköping mot kanalen och den s. k Junebäcken; i Eksjö, Säfsjö, Hvetlanda och Forserum mot de åar, som genomflyta dessa samhällen. Saknaden af rånnstenar och andra aflopp, såsom i Tranås, Säfsjö och Forserum, utgör en betänklig brist. Belägenheten på vattensjuk mark, såsom förhållandet är med Nässjö och Säfsjö samhällen, och en sank belägenhet i allmänhet, såsom Jönköpings, framkalla åtskilliga olägenheter. I Hvetlanda innehålla många boningshus äfven stall; allmänna därstädes äro äfven s. k.»slubbtunnor» med innehåll af stinkande svinmat. Spilltunnor saknas allmänt och ingenstädes äro stall och fähus författningsenligt inrättade. Platser, utmärkande sig för högre grad af osnygghet, uppräknas såväl från Grenna, Eksjö och landsbygdssamhällena som äfven från sjelfva Jönköping. Kronobergs län. Utlåtanden hafva af Förste provinsialläkaren afgifvits rörande förslag till helsovårdsstadgans tillämpning inom Ljungby köping; öfver en framställning af Stockholms stads helsooch fattigvårdsnämnder om fosterbarnsväsendets ordnande i riket; öfver förslag till öfverflyttning af Dädesjö, Sjösås, Drefs och Hornaryds socknar från Wexiö till Ekeberga provinsialläkaredistrikt. Förste prov.-läkaren har till Länsstyrelsen gjort framställning om nödiga åtgärder, för att vid länslasarettet i Vexiö elever må kunna antagas och utbildas till sjuksköterskor; och skola tvenne sådana elever om året komma att tills vidare för länets behof emottagas och utbildas vid lasarettet, hvarest de, en i sänder under ett. hälft år, afgiftsfritt erhålla bostad, kosthåll och undervisning. Den första eleven mottogs redan den 1 uovemb För att erhålla närmare kännedom om den allmänna helsooch sjukvården inom länet har Förste prov.-läkaren, efter förut skedd anmälan, under resturen genom länet haft sammanträden med ordförande i kommunalnämnder eller hela nämnden, samt med läkare, pastorer och andra personer, som kunde lemna upplysningar i nämnda hänseende, och därjämte i deras sällskap verkställt inspektion. Med afseende å den hotande kolerafaran fästes vid besiktningarne å järnvägsstationer och tätare bebygda platser särskild vikt vid renhållningen i afträdes- och svinhus samt vid behofvet af godt dricksvatten. Af samma anledning uppmanade Länsstyrelsen i allmän kungörelse d. 24 juli vederb. helsovårds- och kommunalnämnder inom länet att vidtaga sådana åtgärder, att man vore beredd att med till buds stående medel bekämpa en eventuell farsot, hvarjämte Järnvägsstyrelsen äfven utfärdade cirkulär med förhållningsregler. Inspektionsresorna verkställdes mellan den 17 juni och 7 juli samt 7 9 och augusti. Härunder besöktes en del socknar och förrättades sanitära besiktningar, hufvudsakligen afseende renhållningen, vattentillgången och vattenafloppen, i Elmhult, Liatorp, Vislanda och Alfvestads stationssamhällen, Ljungby köping, brunnsorterna Grennafors.i, Ryd och Ljunga, trämassefabriken vid Delaryd, Gemla fabrik vid Diö, åtskilliga fattighus samt fattiggårdarna vid Jäthsbygd i Urshult och vid Mårdslätt i Tingsås socken; vidare slöjdskolan i Göteryd, en del folkskolor samt de under byggnad varande sjukstugorna i Tingsryd och Lenhofda. Bland sanitära åtgärder under året omnämnas: påbud i Vexiö om strängare åtgärder för renhållningen och förbud för husegare att till bostad upplåta eller begagna källarelokaler; beslutet att anslå medel till inköp $f en större desinfektionsugn; vidare framställning om helsovårdsstadgans, i hvad den afser stad, tillämpning inom Ljungby köping; att i Alfvestad inrättats ett mindre, provisoriskt sjukhus och i Ljungby anslagits ett belopp af 1,000 kronor, samt slutligen att undersökningar pågått för sänkning af sjön Salens vattenyta. Till sanitära brister kunna räknas: i staden, att särskild helsopolis saknas; att bortförslingen af orenlighet från gårdarna fortfarande är öfverlemnad åt husegarnes egen omtanke; att påbudet om latrins uppblandning med torfmull endast är provisoriskt; att

12 4 Året Förste provinsialläkarne. slakterierna befinnas i mycket otillfredsställande skick och att matvarustadga saknas. Beträffande landsbygden har det intill sistlidet år knappast varit annorstädes än vid järnvägsstationerna man vidtagit några sanitära åtgärder. Någon anordning för isolering af sjuke finnes ingenstädes å landsbygden utom provisoriskt i Alfvestad och Ljungby; ej heller finnas några sjuksköterskor att tillgå. Kalmar län. På uppdrag af Länsstyrelsen har under inspektionsresan undersökning gjorts angående de sanitära förhållandena vid en af Hvena församling till fattighus inköpt lägenhet, äfvensom vid Eds bruk i anledning af en där hotande nervfeberepidemi. Till Länsstyrelsen hafva ämbetsmemorial inlemnats rörande behofvet af förbättrad renhållning vid Gamleby och Nybro samt vid lastageplatserna Pataholm och Ekenäs; vidare på framställning af vederb. pastor rörande examinerad barnmorskas anställande för Bäckebo kommun. Efter af Förste provinsialläkaren gjorda anmärkningar och framställningar till vederbörande hafva vissa sanitära missförhållanden afhjälpts inom Döderhults, Ålems, Gamleby, Hjorteds, Vimmerby och Valdemarsviks kommuner. Med anledning af befarad kolera verkställdes af Förste provinsialläkaren sundhetssyn och efterbesiktning inom alla gårdar i Kalmar och på hans anmodan likaledes af helsovårdsnämnderna i länets öfriga städer. Inspektionsresan inom länet egde rum från medio af juni till 31 juli, hvarunder utom i städerna sanitär besiktning gjordes i köpingarna Mönsterås, Gamleby, Nybro, Figeholm och Mörbylånga; vidare vid Bergqvarn, Ekenäs och Pataholm, Hultsfreds stationssamhälle och Emsfors pappersbruk. De hufvudsakligaste anmärkningarna härvid gällde renhållningen. För Bergqvarn, Ekenäs, Pataholm och Nybro tillstyrktes särskilda helsovårdsordningar och för Hultsfred tillämpning af helsovårdsstadgans föreskrifter beträffande stad. Särskild uppmärksamhet fastades vid det dåliga skick, hvari Kalmar stads fattighus befinnes. Gotlands lån. Besiktning och utlåtande rörande Enholmen såsom kolera-observationsplats jämte förberedande åtgärder för denna sak. Till Länsstyrelsen hafva yttranden afgifvits angående lämpliga åtgärder vid eventuelt utbrott af kolera; angående en ny extra provinsialläkarebefattning i Klintehamn samt rörande ett vaccinationsärende. Till skolföreståndare hafva lemnats skriftliga råd om hvad skolpersonal bör iakttaga för att motarbeta smittsam sjukdoms (skarlakansfebers) spridning. I länskungörelserna har offentliggjorts uppmaning till kommunalnämnderna, att vid hamnplatser och dylika ställen anordna rum till isolering af misstänkta fall; likaså att hålla tillsyn öfver renlighet vid brunnar och snygghet vid afträden, att verka för flitigt användande af torfströ och kalk och att i tid förse sig med desinfektionsmedel; dels ock erinran om hvad som är föreskrifvet till förekommande af barnsängsfeber, äfvensom om innehållet af Medicinalstyrelsens cirkulär rörande barnmorskors behörighet att vaccinera. Då det befanns att en barnmorska, inom hvars praktik 2:ne fall af barnsängsfeber förekommit, uraktlåtit de enklaste renlighetsåtgärder vid förlossningarna och icke på lång tid fört dagbok, blef hon, som förut varit straffad för tjenstefel och som nu inlemnade en förbindelse att icke vidare utöfva barnmorskeyrket, utstruken ur förteckningen öfver barnmorskor. Under inspektionsresan gjordes anmärkningar hufvudsakligast beträffande renhållningen, som är bristfällig såväl i Visby stad, där de gamla stenkistorna till stor del äro kvar ocb fortfarande tjena till smutsgömmor, samt stall och fähus ej äro författningsenliga, som ock i Slite, där äfven vattnet är dåligt, i Hemse, där området behöfver dräneras och brunnarne äro illa skyddade, i Bursvik, där vattnet äfven är mycket dåligt, och i Klintehamn äfvensom Gotlands sjukhem, där klosetterna äro illa anordnade. Intresset för allmän helso- och sjukvård synes under året hafva varit större än förut och åtskilliga beaktansvärda förbättringar hafva vidtagits, om ock föranledda af fruktan för en hotande kolerafarsot. Den förhoppning uttalas emellertid, att intresset, en gång väckt på dessa ämnen, skall kunna hållas vid lif genom ökad insikt om sakens vikt och betydelsen af dylika åtgärder. Blekinge län. Undersökning och utlåtande angående ön Inlängans lämplighet såsom observationsplats för från kolerasmittad ort kommande fartyg jämte förberedande aftal för denna sak; vidare inspektion å länets större och medelstora fisklägen i anledning af befarad kolera, samt undersökning af ett fartyg, som från kolerasmittad ort inkommit och gjort haveri i Karlskrona skärgård. Till Länsstyrelsen har utlåtande afgifvits angående förslag till föreskrifter om slakteri och matvaruhandel i Karlskrona samt till stadgar för fläskbesiktning i Lyckeby och dess omgifning. Inspektionsresan inom länet egde rum från 1 till 27 augusti, då sanitära besiktningar verkställdes i städerna och å 25 ställen på landsbygden och sammanträde med kommunalnämnder äskades på 6 ställen. Resan till fisklägena egde rum i september, då 33 sådana inspekterades och 3:ne sammanträden med kommunalnämnder höllos. Beträffande städernas epidemisjukhus och deras beskaffenhet anföres, att det i Ronneby saknades tvättstuga, likbod och desinfektionsinrättning och att tomten ej lemnade plats för nybyggnad härför; att i Karlshamn anskaffats en desinfektionsugn af Recks system n:r 8 och byggnad för dess inrymmande var under uppförande; att för Sölvesborgs sjukhus, som tillika är afsedt för epidemisjukvård, likaledes anskaffats och uppsatts en desinfektionsugn; samt att Karlskrona epidemisjukhus var i tillfredsställande skick och att nya utredningspersedlar hade anskaffats. Beträffande aflopp och renhållning anmärktes åtskilliga missförhållanden inom städerna, och fattade resp. helsovårdsnämnder i flera fall beslut om rättelser, så t. ex. i Karlskrona, där anslag för ändamålet begärts och erhållits. Rörande landsbygden anföres, att brunnarna, nästan utan undantag ytbrunnar, äro illa skyddade mot förorening och på fisklägena sakna allt skydd och sakna upphemtningskärl. Afträdena osnygga, sakna uppsamlingskärl, ligga för nära brunnar och boningshus, där de ej alldeles saknas. Renligheten utomhus missvårdas ofta, spillvatten och afskräden utslås invid husväggarna; grunden förorenas häraf och af flöden från svinhus och afträden. Till vinnande af ändring i dessa förhållanden hafva de flesta kommunalnämnder på Förste provinsialläkarens begäran haft sammanträden och beslutat: att utse tillsyningsmän för att öfvervaka renligheten utom och inom hus; att brunnar och källor skola öfverbyggas och skyddas mot förorening; att afträden skola allestädes anskaffas och hållas i ordning, på några ställen tillika att uppsamlingskärl skola anskaffas och torfströ användas. För de större fisklägena i Mjellby socken har föreslagits, att särskild helsovårdsordning bör fastställas. Inom hvarje kommun har utsetts ett eller flera lämpliga hus i saknad af andra, skolhus att i händelse af epidemi inredas till provisoriska sjukhus. Nödig sängutredning har genom anslag af kommunerna öfverallt beredvilligt anskaffats och villiga personer utsetts till sjukvårdare vid behof. Sålunda har sjukvården ordnats i Torshamn, Tjurkö, Aspö-Hasslö, Listerby, Ronneby landtkommun, Hoby, Mörrum och Mjellby. Kristianstads län. Till Länsstyrelsen har utlåtande afgifvits angående helsovårdsordning för Skillinge fiskläge, därvid Förste provinsialläkaren i stället föreslog tillämpning af helsovårdsstadgans föreskrifter beträffande stad; vidare angående utvidgning af en kyrkogård, huruvida däraf kunde befaras sanitära olägenheter för det närbelägna pastorsbostället, äfvensom rörande en ny extra provinsialläkarebefattnings inrättande i Tollarp. Med anledning af befarad kolera uppmanades helsovårdsnämnderna vidtaga erforderliga åtgärder beträffande renlighetens öfvervakande, vattnets beskaffenhet, anordnande af sjukhus, anskaffande af desinfektionsugn o. s. v. I Hessleholm hade i slutet af augusti och början af september uppstått en epidemi af inhemsk kolera, som uppgafs hafva sin orsak i dåliga anordningar vid mejeriet. Vid gjord undersökning befanns vattnet i mejerigårdens brunn vara.smutsgrått och illaluktande, meddelande lukt äfven åt mejerilokalen, och marken mycket orenad genom däri nedgräfda kärl med sura mjölkrester och gamla lemningar efter nedgräfda drankkärl; och föreslogs förbud vid vite mot användande af detta vatten. Vid Fjelkinge gjordes besiktning på anmodan och bekostnad af kommunalnämnden, hvarvid förslag afgafs till åtgärder för rättelse af vissa sanitära missförhållanden, särskildt beträffande svinstallet vid mejeriet. Inspektionsresan genom länet egde rum från den 6 till 25 juni och 1 till 16 augusti. Utom städerna besiktigades stationssamhällena Ousby, Tomelilla, Åstorp och Klippan, byarne Fjelkinge, Sösdala, Onslunda, Tollarp, V. Vram, Åhus och Vinslöf, fiskläget Ramsjö samt

13 Året Förste provinsialläkarne. 5 köpingen Båstad. Dessutom inspekterades under september månad på Medicinalstyrelsens förordnande fisklägena Hvitemölla, Kivik, Vik, Baskemölla, Brantevik, Skillinge och Torekow. Förste provinsialläkaren anför, att man nästan öfverallt i länet egnar alldeles för liten uppmärksamhet åt att marken äfvensom vattnet i brunnarne skyddas för förorening från gödselstäder, afträden och svinhus m. m. Särskildt å fisklägena skötes svinhållningen på ett sätt, som innebär verklig fara för dessa ställen. För isolering af det eller de första fallen af inträffande smittsam sjukdom borde en afsides belägen lokal finnas utsedd och anordnad, om än med enkel utredning, samt sjuksköterska vidtalad att vid behof göra tjenst. I folkskolorna borde undervisning meddelas om de enklaste lagarna för helsovård och därtill själfva folkskolorna vara så inrättade och skötta, att åtminstone ej några svårare anmärkningar i sanitärt hänseende kunde göras. Så t. ex. borde afträdena vara i ordentligt skick, brunnarna väl skyddas och vid behof rensas äfvensom luften i skolsalarna hållas ren, frisk och fri från damm. Med hänsyn till exemplets stora makt och inflytande borde folkskolan vara hygieniskt mönstergill. Malmöhus län. Utlåtande har afgifvits i anledning af Lunds stads myndigheters (magistratens och helsovårdsnämndens) afgifna förklaringar rörande de i förra årets inspektionsberättelse af Förste provinsialläkaren framstälda anmärkningar om renhållningen m. m. i staden; vidare i anledning af framstälda klagomål däröfver att sanitära olägenheter vållades för S:t Petri Klosters kommun utanför Lund, genom att en del af stadens kloaker utmynnade i en öppen grop därstädes. På Länsstyrelsens förordnande företogs i juli tjensteresa till länets öfriga städer i och för sammanträden med resp. helsovårdsnämnder för åstadkommande af kraftiga och likformiga åtgärder till förebyggande af kolerans införande och eventuella utbredning. Uppmaning lemnades härvid att noga hålla uppsikt med resande och möjligen smittförande varor; att sörja för godt vatten; att utöfva skärpt tillsyn öfver renligheten och öfver torgförda varor; att anskaffa tillräckligt antal tillsyningsmän, sjuksköterskor och extra läkare; anordna sjukhus och isoleringslokaler, anskaffa desinfektionsugnar och desinfektionsmedel, gemensam tvättanstalt för sjukes smutsiga linne, samt meddela allmänheten lämpliga råd och upplysningar. I september företogs på Medicinalstyrelsens förordnande inspektionsresa med anledning af den sig närmande koleran till de fisklägen, 6 till antalet, hvilka ej besökts under besiktningsresan genom länet. Den sistnämnda verkställdes enligt godkänd reseplan och riktades därunder uppmärksamheten hufvudsakligen åt renhållningen och anordningarna för epidemisjukvården. Hallands län. Till Länsstyrelsen hafva yttranden afgifvits angående stadga för mjölkförsäljningen i Halmstad, gående ut på ökad kontroll; angående folk- och småskolebyggnaden i Abilds socken i hygieniskt afseende, hvilken ansågs för sitt ändamål oduglig samt angående utvidgning af kyrkogården i Ahs, hvilken tillstyrktes. På förordnande af Medicinalstyrelsen inspekterades länets fisklägen och på förordnande af Länsstyrelsen företogos tjensteresor för nervfeberepidemier och besiktning af mejerier till Tvååker och Harplinge socknar. Inspektionsresan genom länet egde rum från 1 augusti till 2 september, hvarvid största uppmärksamheten egnades åt renhållningen och därmed sammanhängande frågor samt åt förberedelserna mot eventuel koierafarsot, äfvensom åt vaccinationsförhållandena i städerna. Äfven voro mejerierna i länet föremål för undersökning med anledning af nervfebersjnkdom, som med full säkerhet blifvit spridd åt skilda håll med mjölk från ett mejeri. Mejerierna i Trönninge, Edsberga, Slöinge, Wessige, Tvååker, Refvinge, Harplinge, Getinge m. fl. besöktes dels under inspektionsresan dels vid andra tillfällen, hvarvid flera missförhållanden uppmärksammades och anmäldes till rättelse. Så väl vid det använda vattnet som vid spillvattnets afledning och vid själfva lokalernas beskaffenhet förekommo anmärkningar och framställdes fordran på nödiga ändringar. Mejerierna i Tvååker ålades vid vite att vidtaga betryggande åtgärder. Såsom slntomdöme anföres, att större lifaktighet börjat visa <$ig på hygienens område; så t. ex. hade i Varberg, tack vare stadsläkaren, en kraftig ansats gjorts, i det att så godt som samtlige husegare tvungits att inreda afträden, stallar, svinhus etc. i enlighet med gällande stadganden, hvarjämte kontrollen öfver renhållningen skärpts genom helsovårdsnämndens ansträngningar. Halmstad har skaffat sig ändamålsenlig desinfektionsugn; i Kungsbacka har uppförts ett epidemisjukhus, och i allmänhet vakar man i städerna nogare öfver helsovårdsstadgans efterlefnad. De brister, som mest falla i ögonen, äro först och främst svårigheten att å landsbygden bekämpa smittsjukdomar i saknad af isoleringslokaler. Svåra brister vidlåda mejerierna, och borde, enligt Förste provinsialläkarens åsikt, sådana icke få börja användas, förr än fackman efter gjord besiktning förklarat dem befinna sig i betryggande skick. En liflig fabriksort har uppstått, nämligen Oskarström, där hygienens fordringar visserligen äro delvis väl tillgodosedda, men delvis också dåligt, speciellt hvad angår renhållningen och borde detta samhälle åläggas samma skyldigheter som stad, hvad helsovården beträffar. För öfrigt hafva i flera städer egentligen Falkenberg, Kungsbacka och Laholm helsovårdsstadgans tydligaste föreskrifter ännu icke på långt när blifvit åtlydda, och hafva de fordringar Förste provinsialläkaren, under de 2:ne år han tjenstgjort, påyrkat, endast delvis ledt till något resultat. Göteborgs och Bohus län. Utlåtanden hafva afgifvits i 2:ne mål rörande tillstånd att få utöfva sillsaltning och anjovisberedning dels vid Stenungssund och dels i en magasinsbyggnad å ön Malepert vid Marstrand; vidare utlåtande rörande ordnandet af provinsialläkarens i Håby distrikt boställsförhållande och öfver ansökning om tjenstårsberäkning för en extra provinsialläkare för Kungshamns församling. Beträffande omfattningen af förste provinsialläkarens expedition meddelas att i diariet införda ingående ärenden uppgått till 521 och utgående expeditioner enligt konceptbok till 378. Med kommunalnämndernas ordförande i Landvetter och Härryda har samråd egt rum för att söka få barnmorska anställd och vid årets sanitära inspektioner med helsovårdsmyndigheterna å de besökta platserna för att rådgöra bland annat om åtgärder med anledning af den hotande kolerafaran. Sanitära besiktningar hafva under reseturen egt rum i städerna, köpingen Lysekil, å 24 fisklägen, 4 guanofabriker och en annan fabriksplats (Munkedal). Helsotillståndet under året har inom länet varit godt undantagande de första månadernas influensa-epidemi. Kraftiga åtgärder för sanitära förbättringar hafva vidtagits både i städer, å fisklägen och å landsbygden i följd af den från grannländerna hotande koleran, gående ut på isolering af de första fallen, bättre renhållning och skärpt tillsyn däröfver och bättre skydd åt dricksvattnet, för att beröfva smittämnet dess existensvilkor. En af bristerna i den nuvarande epidemisjukvården å landsbygden är försummad eller illa utförd desinfektion. Synnerligen önskvärdt vore, om på landet anställdes i yrket dugliga sjuksköterskor, som därjämte kunde ansvara för att de af läkaren föreskrifna preventiv-åtgärder mot en farsots spridning samt desinfektion noggrannt och på rätt sätt utfördes. Torfmull borde i större utsträckning användas såsom blandningsämne för fast och flytande latrin. Slakterier och matvaruaffärer äro i behof af sanitär hjälp i fråga om utrustning och skärpt tillsyn öfver deras bedrifvande. Elfsborgs län. På förordnande af Medicinalstyrelsen företogs resa till Möns järnvägsstation för att granska där anhopadt resgods med hänsyn till kolerafara och föreslå tjenliga åtgärder. Till Länsstyrelsen har utlåtande afgifvits angående lämpligheten i sanitärt hänseende af att i en skola (Frändefors) elda med bränntorf, äfvensom, efter verkstäld tjensteresa och besiktning, förslag till åtgärder beträffande sanitära missförhållanden vid de invid järnvägsstationerna i Frändefors, Brålanda och Eriksstads kommuner belägna slakterier; förslag att undvika faran af den myckna förekomsten af mjöldrygor i rågen; vidare på begäran af en kommun (Holms) besiktning af en tillämnad skollokal. Förfrågningar hafva ingått från och besvarats till Helsovårdsnämnderna i Alingsås och Trollhättan. Reseturen egde rum från den 27 juni till den 21 augusti, därunder besiktningar gjordes i städerna samt i Trollhättan, Lilla Edet, Gamla Lödöse, Mellerud och Krandsbro by, i vissa fabriker, i Restad sjukvårdsanstalt samt i ett antal småskolelokaler (15 st.).

14 6 Året Förste provinsialläkarne. I städerna uppmärksammades särskildt renhållningsväsendet, epidemisjukhusens beskaffenhet och resurserna i öfrigt att möta kolera eller annan svårare farsot. Efter hvarje besiktning hölls sammanträde med helsovårdsnämnden, därvid anmärkningar delgåfvos och diskuterades. Rörande behöfliga förändringar och förbättringar lemnades i allmänhet skriftliga anvisningar jämte uppmaning att inom viss tid anmäla hvad som åtgjorts. Allmänna aflopp funnos tillfredsställande i Borås, men ofullständiga eller alldeles felande i de öfriga städerna. Renhållningen i allmänhet mycket bristfällig, bäst skött i Borås, sämst i Åmål. I allmänhet funnos latrinkärl, men ofta å otäta underlag. Ingen af städerna har ordnadt renhållningsväsende. Epidemisjukhus finnas i alla städerna utom Ulricehamn, men kommer äfven där att snart uppföras. Vid 15 inspekterade fabriker uppmärksammades förhållandena beträffande luft, ljus, renlighet och bostädernas beskaffenhet. Förbättrad ventilation behöflig. Såsom särdeles helsovådlig antecknades en kvartskvarn vid Gullöfves bruk och en s. k. arbetarekasern vid Ahlafors, hvarom skrifvelse till bolaget. Förseelser mot lagen om minderåriges användande förekomma å de flesta ställena, dock endast vid Limmareds glasbruk af mera anmärkningsvärd beskaffenhet. Af 15 besiktigade småskolelokaler å Dalsland voro 7 odugliga, 7 approbabla, ifall fönsterarean behörigen förstorades, och blott en fullt tillfredsställande. Med kommunalnämnderna rådgjordes angående anställande af barnmorskor, tillsyn öfver renlighet och åtgärder mot eventuell kolera. Till 2:ne kommuner, S. Lundby och Starrkärr, lemnades skriftliga anvisningar angående nödvändiga förändringar i de talrika s. k. hemslakterierna, som befunnos i ett bedröfligt skick. I sitt uttalade allmänna omdöme om de sanitära förhållandena i länet säger sig Förste provinsialläkaren, då såväl helsovårds- och kommunalnämnder som enskilde upprepade gånger konsulterat honom, hysa god förhoppning om Förste provinsialläkarens framtida allt mera ökade inflytande på länets sanitära angelägenheter. Bland förbättringar under året omförmälas den ökade tillsynen och skärpta föreskrifterna beträffande renhållningen i städerna, epidemisjukhusens anordnande och utredningens komplettering, anskaffandet af desinfektionsugnar m. m.; vidare skärpt kontroll å mejerier, slakterier och torgförda varor. Bland missförhållanden anmärkas bristande dränering i städer eller delar däraf; latrinväsendet, som mångenstädes tarfvar förbättring, saknaden af ordnad bortforsling. A landsbygden är å många ställen brist på godt dricksvatten, renhållningen underhaltig och kommunalnämndernas verksamhet allt för slapp. Den utbredda tuberkulosen hos kreatursbesättningar, i synnerhet de större, torde äfven innebära fara för menniskor. Skaraborgs län. På Länsstyrelsens förordnande gjordes besiktning af ett dike vid Moholms järnvägsstation, hvilket till följd af bristande aflopp förorsakade sanitära olägenheter. Utlåtande har afgifvits angående anställandet för ytterligare 5 år af en extra provinsialläkare i Töreboda samt rörande begärdt statsbidrag till hans aflönande; angående provinsialläkarens i Hjo distrikt begäran om förordnande att företaga tjensteresor i och för sanitär inspektion af vissa platser inom distriktet, samt angående föreslagen ändring af Naums, Lidköpings och Mariestads provinsialläkaredistrikts omfattning. Under inspektionsresan gjordes i närvaro af respektive kommunal- och belsovårdsnämnd besiktning vid Vara, Stenstorps och Axvalls järnvägsstationer å de sanitära förhållandena och särskildt afträdenas tillstånd. Skrifvelser med anvisningar meddelades nämnderna. Med städernas helsovårdsnämnder höllos jämväl sammanträden. I slutet af juli afsändes till samtliga städers helsovårdsnämnder skrifvelser med förslag, att på grund af hotande kolerafara företaga grundlig syn å alla afträden, och åstadkommos till följd häraf en del förbättringar. På grund af utbredd epidemi af skarlakansfeber framställdes förslag till vederbörande provinsialläkare att påbjuda att under julferierna skollokalerna i de hemsökta socknarne måtte grundligt desinfekteras, hvilket på de flesta ställena äfven egde rum. Inspektionsresan egde rum mellan den 14 och 27 juni samt 3 28 juli. I städerna voro afträdena i allmänhet icke motsvarande helsovårdsitadgans föreskrifter, i det att ännu gropar här och där förekomma och de mindre kärlen sällan äro täta eller stå på täta underlag. Matvarukontrollen borde vara strängare. På landsbygden fastades särskild uppmärksamhet vid några af de kring järnvägsstationerna uppväxande samhällena, där det i allmänhet var illa bestäldt med renligheten; ej stenlagda gropar förekommo; köksaffall o. dyl. utslås vanligen i vägdikena. Töreboda gör dock undantag, där helsovardsnämndens ansträngningar förtjena erkännande, och delvis äfven Vara, ehuru därstädes befintliga diken utgöra en källa till både markens och luftens förorenande. Arbetarebostäderna i Tidaholm voro väl inredda, ljusa och snygga och anordningarne i tändsticksfabriken goda. Bland sanitära förbättringar under året omnämnas de åtgärder, som vidtagits eller beslutats i afseende å epidemisjukhusen. I Mariestad och Skara hafva desinfektionsugnar anskaffats. Äfven beträffande afträdena hafva förändringar till det bättre åstadkommits, ehuru dessas beskaffenhet fortfarande måste anmärkas bland rådande brister, hvartill äfven räknas ofullständig kontroll öfver saluhållna födoämnen, slakterilokaler, kött- och brödförsäljningsställen, mjölkmagasin, korffabriker m. m. dyl. På landsbygden framstår svårigheten att bekämpa de epidemiska sjukdomarne. Att förmå kommunerna att anskaffa sjukstugor och sjuksköterskor torde möta så många hufvudsakligen ekonomiska svårigheter, att sådant ej på länge torde kunna bringas till verkställighet. Vermlands län. Utlåtanden afgifna angående inrättandet af ett medikamentsförråd vid Molkom och en extra provinsialläkarebefattning med statsbidrag vid Jernskog. Framställning, gjord till Länsstyrelsen angående åtgärder beträffande 3:ue osunda vattensamlingar straxt norr om staden Karlstad, samt om åläggande för vederb. helsovårds- och kommunalnämnder att med anledning af befarad kolera öfvervaka, att en del sanitära föreskrifter noga efterlefdes; och blefvo af Förste provinsialläkaren skriftligt affattade uppmaningar i detta afseende införda i länskungörelserna. Under reseturen inspekterades utom städerna äfven köpingarna Arvika och Seffle samt de större platserna Sunne, Dalby, Torsby, Uddeholm och Arjeng. Vederbörande uppmanades att tillse det missförhållanden rörande vatten, aflopp och renhållning undanröjdes. De brister i sanitärt hänseende, som mest framträda, äro: I Arvika och Seffle otillräcklig tillgång på dricksvatten; vattenledning och dränering saknas i Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Seffle, samt dränering i stadsdelarne Viken och Haga i Karlstad; vidare att det tätt inpå Karlstad liggande, öppna, omkr. 450 meter långa afloppsdiket, som mottager orenligheten från stadens kloakledning, innan den utpumpas i pråmkanalen, ännu icke blifvit ersatt med rörledning, oaktadt därom gjorda framställningar. Ett ordnadt renhållningsväsende saknas så i städerna som köpingarna. Afträdeskärl saknas ännu i Kristinehamn, Filipstad och Arvika på några undantag när, och orenligheten upptages i stället uti stora, vanligen murade behållare, som lätt blifva otäta. Bättre tillsyn öfver födoämnenas beskaffenhet är behöflig. Arvika och Seffle sakna epidemisjukhus och dessa platser, äfvensom Filipstad, desinfektionsanstalt. Örebro län. Utlåtanden afgifna angående statsbidrag till aflöning åt extra provinsialläkaren i Ramsberg och angående inrättande af apotek i Hallsberg. Då helsovårdsnämnden i Hallsbergs municipaldistrikt under årets första hälft helt och hållet försummat sina åligganden, äskade Förste provinsialläkaren dess sammankallande d. 30 juni, hvarvid sanitär undersökning gjordes och den för samhället gällande helsovårdsordning genomgicks och förklarades. Under reseturen i juni och juli månader förrättades bland annat sanitär besiktning å 12 skilda ställen. Åt därvid uppmärksammade brister och missförhållanden har Förste provinsialläkaren sökt bereda rättelse genom skriftliga meddelanden till vederb. helsovårds- och kommunalnämnder med råd och anvisningar, hvarvid till beifran upptagits endast sådana förhållanden, som i första hand bort eller med minsta kostnad kunnat afhjälpas, i förhoppning att dymedelst fortare nå målet. I detta afseende meddelas följande: I Örebro bortföras ej latrinkärlen tillräckligt ofta till tömning och rengöring, sop- och affallskärl tömmas på åkdon inom gårdarna och rengöras sällan eller aldrig samt äro dessutom för stora eller flerstädes ersatta af fasta plan klarar; orenligheten hopas således för länge och förderfvar luf-

15 Året Förste provinsialläkarne 7 ten. Kommunalt renhållningsverk borde därföre upprättas eller ansvarig entreprenör anställas; åtskilliga lergropar med stagnerande vätska böra fyllas; n. v. köttorget och norra begrafningsplatsen för sina ändamål utdömas. I Askersund böra afträdena förses med likformiga kärl och regelbunden bortforsling och rengöring påbjudas; afloppsledningen utsträckes. De i Nora allmänt förekommande cementmurade spillningsrummen böra såsom olagliga utdömas och ersättas med lätt flyttbara kärl, samt bortforslingen undandragas gårdsegarnes godtycke; ett öppet afloppsdike ersättas med ledningsrör. I Lindesberg böra äfven de stora spillningsrummen lemna plats för lagstadgade kärl, bortforslingen ordnas, ett öppet jorddike ersättas med underjordisk rörledning och mejeriet egnas noggrannare tillsyn och förbättrade anordningar. I Kopparbergs och Hallsbergs samhällen bör bland annat renhållningen förbättras och väl öfvervakas. För Karlskoga kyrkoby och Grythyttelied samt några af bruken föreslås äfven en del förbättrade anordningar; för det förstnämnda stället att helsovårdsstadgans föreskrifter för stad matte vinna tilllämpning. För Grythyttelied är förslag till särskild helsovårdsordning uppgjordt. Vestmanlands län. Utlåtanden hafva afgifvits angående»ordningsföreskrifter beträffande allmänna helsovården inom Arboga stad och dess område»; angående»stadgar för slakteri, yrkesmessig beredning af köttvaror, förvaring och försäljning däraf m. m. för Köpings stad med område»; samt angående inrättande af extra provinsialläkarebefattning med statsbidrag i Kungsör. Sammanträden hafva hållits under reseturen med helsovårdsnämnderna i Sala och Norberg och med kommunalnämnderna i Skinnskatteberg och Kungsör, hvarvid handlagts dels ärenden rörande de sanitära förhållandena och dels förberedande åtgärder mot befarad kolera. Bland länets epidemisjukhus motsvarar endast det i Vesterås nutida fordringar. Sjukhuset i Arboga är väl underhållet, men ej tidsenligt inredt. De i Köping och Sala äro otillräckliga och bristfälliga, så ock den lilla isoleringsbyggnaden i Norberg. Väl inrättade fattiggårdar finnas i Norberg och Arboga. I Vesterås och Köping finnas äfven sådana, men då de ej ursprungligen varit för ändamålet afsedda, äro de ej så väl inredda, men likväl snyggt och ordentligt hållna. På grund af plötsligt utbruten nervfeberepidemi i Arboga och dess omgifning gjordes på K. Befallningshafvandes förordnande tjesteresa dit och lemnades föreskrifter. Orsaken kunde ej utrönas. Vid Kungsör, Heby ocb Fagersta bruk förekommo äfven anmärkningar i vissa afseenden, mot renhållningen vid de förstnämnda och mot spillvattnets utslående utanför boningshusen på det sistnämnda, där afträdesanordningarna voro goda. Såsom allmänt omdöme uttalas, att under året såväl i städer som å landsbygd ådagalagts mer än vanlig lifaktighet för den allmänna helsovården. I Vesterås och Arboga har i enlighet med särskilda föreskrifter tunnsystemet med beredning af torfmullspudrett införts, och Vesterås stad har sjelf öfvertagit renhållningen, som i Arboga öfverlemnats åt ett bolag under stadens kontroll. Köping har erhållit stadgar för kontroll å kötthandeln. Både Köping och Arboga hafva anskaffat desinfektionsugnar. På landsbygden äro åtskilliga förberedande åtgärder mot kolera vidtagna. Af sanitära missförhållanden framträder mest den bristfälligt ordnade renhållningen i Sala, samt vattenförhållandena, såväl tillgång som afledning, i Arboga. Kopparbergs län. På Kungl. Maj:ts Befh:des anmodan har yttrande afgifvits öfver en af stadsfullmäktige i Falun antagen matvarustadga; angående inrättande af ett apotek i Rättvik; rapport angående tjensteresa till Sandviksgårdarna i Hosjö församling för sammanträde med kommunalnämnden i och för undersökning af renhållningsväsendet därstädes och förberedande åtgärder i händelse af kolerafarsot, samt angående epidemisjukhus vid Bergslagernas järnväg inom länet. Har deltagit i Falu helsovårdsnämnds arbeten och vitsordar, att nämnden lyckats åvägabringa åtskilliga välbehöfliga förbättringar, såsom anskaffande af tidsenlig desinfektionsugn, skärpt kontroll öfver latrin- och renhållningsväsendet, matvarustadga m. m. Under inspektionsresan, från 14 juni till 31 juli, förrättades sanitär besiktning i 3 städer och 13 platser å landsbygden, 6 sjukstugor och höllos 3 sammanträden med hälsovårdsnämnder. I Säter och Hedemora framställdes till protokollet de anmärkningar, som förekommo mot renhållningsväsendet och betonades vikten af anordningar för epidemisjukhus och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. A landsbygden uppsöktes vanligen ordförandena i kommunalnämnderna för afhandlande af helso- och sjukvårdsfrågor samt, då tillfälle yppades, äfven presterskap och andra personer, som kunde lemna tillförlitliga upplysningar. Vid Sandviksgårdarne i Hosjö socken undersöktes vattenförhållandena på begäran och gjordes kvalitativ analys af vatten från 12 brunnar, därvid varnades för begagnande af några, som hade dåligt och odugligt sådant. Sjukstugorna i godt skick. Nästan alla förra året gjorda anmärkningar hade föranledt rättelse. Jämte renhållningsväsendet var förhållandet med vattentillgång och vattenaflopp, arbetarbostädernas beskaffenhet m. m. föremål för inspektörens uppmärksamhet. Vid Stjernsund och Långshyttan undersöktes de omständigheter, som kunde anses medverka till därstädes under senare år yppad nervfeber; därvid uppmärksammades den vattensjuka marken och vexlande grundvattenhöjden, brunnarna och renhållningen samt tillråddes att isolera de första fallen genom anskaffande af en mindre sjukstuga samt användande af desinfektionsmedel. Vid Avesta träffades öfverenskommelse om uppförande af en mindre epidemisjukstuga, hvartill lämplig plats utsågs. Önskvärdt anses att, för att kommunalnämnderna må kunna ingripa i den allmänna helso- och sjukvården, hvartill nu vanligen penningemedel saknas, vid uppgörande af kommunernas årliga stat ett lämpligt belopp för sagde ändamål stäldes till nämndens förfogande. Å landsbygden behöfver renligheten, i synnerhet inom mera tättbebygda byar ett noggrannare öfvervakande, enär ofta intet är åtgjordt att hindra latrinens och den flytande gödselspillningens nedträngande i marken eller för aflägsnande af dagvatten från gårdar och byggnadsgrund. Uppmärksamhet förtjenar äfven tuberkulosens stora utbredning bland länets ladugårdsbesättningar och det varningsrop, som äfven detta år utgått från länets veterinärer, att kraftiga åtgärder snarligen måtte däremot vidtagas. Gefleborgs län. Utlåtanden hafva afgifvits angående inrättande af medikamentsförråd vid Gysinge, angående föreslaget nytt apotek i Gefle stad; angående ifrågasatt statsbidrag till aflönande af extra provinsialläkare i Gysinge, hvilket afstyrkts, och i Loos, hvilket åter tillstyrkts; angående sanitära olägenheter af en fabrik i Gefle; angående Idenors kommuns klagomål öfver Hudiksvalls helsovårdsnämnds beslut att anlägga provisoriskt kolerasjukhus å en inom kommunen belägen ö, samt angående klagomål af enskild person öfver Helsingtuna kommunalnämnds åtgöranden i fråga om en del afloppsledningar inom Aviks samhälle, i hvilka båda mål besvären ansågos obefogade. Under årets inspektionsresa, som egde rum från 7 juni till 28 juli samt 4 13 oktober, förrättades bland annat sanitära besiktningar i städerna samt vid Gysinge, Bollnäs, Ljusdal, Hybo sågverk, Sandviken och förstaden Strömsbro. Vid Bollnäs voro åtskilliga förbättringar vidtagna i afseende å renhållningen. I Ljusdal förekommo anmärkningar i detta afseende samt mot kyrkogårdens skötsel, hvarjämte dräneringsarbeten voro behöfliga. I Strömsbro ansågs ett nytt sjukhus vara särdeles behöfligt i händelse af farsot, hvartill ett redan befintligt, Gefle Manufaktur-Aktiebolag tillhörigt, fqreslogs såsom lämpligt och lätt att för ändamålet anordna. Under året hafva, hufvudsakligen till följd af befarad kolera, åtskilliga framsteg vunnits på epidemisjukvåfdens och den allmänna renhållningens områden. Sålunda hafva tidsenliga desinfektionsugnar anskaffats till länets samtliga städer och åtgärder vidtagits för en förbättrad isolering vid smittsamma sjukdomar. Äfven på landsbygden hafva kommunalnämnderna flerstädes utvecklat ovanlig verksamhet. Allmän städning, därvid under åratal hopad orenlighet bortskaffats och oskadliggjorts, har på flera' platser företagits, improviserade desinfektionsapparater anordnats, isoleringslokaler anskaffats samt vattentillgång och matvaruhandel uppmärksammats, därvid förvaltningarne å de större bruken och sågverken gått i spetsen. Ett af de "f. n. mest trängande behofven anser Förste provinsialläkaren vara att erhålla skolade sjuksköterskor, hvaraf han föreslår att på landstingets bekostnad borde anställas en inom hvarje läkaredistrikt såväl för vård af enskilde sjuke som för biträde att hindra smittsamma sjukdomars spridning; och därnäst en förbättrad lagstiftning beträffande slakteri och matvarabesiktning.

16 8 Året Förste provinsialläkarne. Helsovårdsnämnderna. Vesternorrlands län. Utlåtanden hafva afgifvits angående inrättande af själfständigt apotek i Backe och extra provinsialläkarebefattningar i Ramsele, Anundsjö och Aino. Under årets inspektionsresa gjordes sanitära besiktningar i städerna och de till särskilda municipaldistrikt ordnade platserna samt de flesta större sågverk och industriella inrättningar. Med anledning af den hotande kolerafaran hafva under året flera förbättringar i sanitärt hänseende vidtagits såväl i städerna som å mera befolkade platser, hvaribland anföras: anordnandet af 3 desinfektionsugnar i Sundsvall och 1 i Hernösand; förbättradt renhållningsväsende i stadsdelarna Gådeåstaden och Kronholmen i Hernösand samt i Sollefteå; uppförandet af 2:ne kolerabaracker i Sundsvall och af nytt epidemisjukhus i Örnsköldsvik. De brister, som företrädesvis anses böra afhjälpas, äro: saknaden af tidsenliga epidemisjukhus med ordnad sjukvård i båda städerna samt i Sollefteå; saknad af sjukstuga i Nyland och af helsovårdspolis i Hernösand; hvarjämte Förste provinsialläkaren tillstyrker helsovårdsstadgans, i hvad den afser stad, tillämpning för de i närheten af Sundsvall belägna platserna Skönsmon, Skönsberg och Gångviken. Jämtlands län. Till Medicinalstyrelsen hafva afgifvits infordrade fullständigare uppgifter angående sanatorierna i länet och den i förra årsberättelsen framhållna faran af tuberkulösa kurgästers hopande därstädes. Utlåtanden äro afgifna angående anställandet af extra provinsialläkare i Hammerdal; angående själfständigt apotek i Stugun; angående ifrågasatt förflyttning af Ragunda läkarestation och apotek från Kyrkoslätten till Ragunda järnvägsstation, samt angående anordnandet af mottagningar vissa gånger om året inom aflägsna kommuner af Hede distrikt. Under reseturen genom länet från den 7 juni till och med den 10 juli förrättades sanitära besiktningar, förutom i staden Östersund, i Ström, ullspinnerierna i Hackas och Mörsill, cellulosafabriken i Hjerpen samt i Ljungå. I Östersund är dricksvattnet kalkhaltigt och dåligt, brunnarna illa skyddade för orenande tillflöden; epidemisjukhuset för litet och äfven i öfrigt olämpligt; desinfektionsugnen oduglig såsom endast arbetande med varm luft, dessutom för liten. I Ström befunnos stora sanitära brister, särskildt beträffande renhållningen, hvarföre helsovårdsstadgans tillämpning beträffande stad i detta tätt bebyggda och hastigt växande samhälle anses snart blifva erforderlig. I ullspinnerierna äro förbättrade ventilationsanordningar behöfliga. Bland sanitära förbättringar under året anföres i främsta rummet den påbörjade vattenledningen och dräneringen i Östersund. Vesterbottens län. Förste provinsialläkaren har afgifvit infordrade utlåtanden öfver: Vilhelmina sockens und. ansökan att fortfarande 2 gånger om året på statens bekostnad erhålla besök af provinsialläkaren i Åsele distrikt; öfver und. ansökan af Nordmalings kommun om tjenstårsberäkning för en där praktiserande läkare; angående dels ett medikamentsförråds och dels ett apoteks inrättande i Norsjö; angående Bygdeå kommuns framställning om statsbidrag till aflönande af en extra provinsialläkare; angående landstingets und. ansökan om statsbidrag till en extra provinsialläkare i Vilhelmina, äfvensom sagde kommuns ansökan om inrättande af ett medikamentsförråd. Sammanträden hafva hållits med kommunalnämnderna i Nordmaling och Aséle angående bristen på barnmorskor och åtgärder för sådanas anställande. Deltog i det af Landshöfdingen hållna sammanträde i Lycksele med ortens befolkning, hvarvid Förste provinsialläkaren redogjorde för sjukstugans därstädes odugliga beskaffenhet och framställde, huru en sådan till rum och inredning bör vara beskaffad. Under resetaren genom länet inspekterades sjukstugorna i Nordmaling, Åsele, Lycksele, Byske och Burträsk, af hvilka den i Åsele var af utmärkt beskaffenhet och de i Nordmaling, Byske och Burträsk, ehuru ej lämpliga, dock sådana, att patienterna i dem kunna beredas bättre vård än i hemmen. I skrifvelse till Länsstyrelsen hemställdes om helsovårdsstadgans tillämpning inom Djupviks hamnsamhälle vid Umeå elfs utlopp. Med anledning af inom Byske kommun yppade fall af smittkoppor gjordes till Kungl. Maj:ts Befh:de framställning rörande denna sjukdom med uppmaning till vederbörande beträffande vaccination och nödiga åtgärder till förekommande af smittans spridning, hvilken skrifvelse Kungl. Maj:ts Befh:de lät trycka och utdela inom länet. Norrbottens län. Utlåtande har afgifvits öfver Piteå socknemäns ansökning om inrättande af ett apotek i Öjebyn. Inspektion har förrättats i städerna samt af sjukstugorna i Öfver- och Nederkalix. Under året hafva tillkommit 4 nya extra provinsialläkarebefattningar, nämligen i Öfver-Torneå, Gellivare, Jockmock och Arvidsjaur, ett nytt apotek på sistnämnda ställe samt medikamentsförråd i Öfver-Torneå och Gellivare. I allmänhet finnes riklig tillgång på godt vatten inom länet, men på många ställen användes mindre godt sådant från brunnar, belägna i närheten af ladugårdarna eller afträdena. I Gellivare vid Malmberget, där på sista tiden en omfattande grufdrift kommit i gång och följaktligen en mängd arbetare tillströmmat, äro de hygieniska förhållandena ej de bästa. Bostäderna äro nämligen trånga och osunda och deras uppvärmning, medelst järnkaminer, ojämn. Osnygghet råder äfven, och är det stor svårighet att till rimligt pris erhålla lämplig föda. Helsotillståndet har detta oaktadt varit någorlunda tillfredsställande. Fjorton fall af skörbjugg hafva dock förekommit. 2. Helsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets städer. 1 ) Ur de af hälsovårdsnämnderna i rikets städer för år 1892 afgifna berättelser om allmänna helsotillståndet under året samt om hvad som i afseende därå och för allmänna helso- och sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt, har Medicinalstyrelsen att meddela följande: A. Vattentillgången, vattenafloppen, vattens afledande och marks torrläggning. Stockholms stad. Den i förra årsberättelsen omtalade utvidgningen af vattenverket fullbordades i det närmaste under år Bland öfriga arbeten omnämnes en ny 381 millimrs hufvudledning för Kungsholmen, framdragen från Vasagatan i Gamla Kungsholmsbrogatan och Fleminggatan till Stadshagen, där arbeten påbörjats för en ny vattenreservoir för denna stadsdel. Rörnätet, som förökats med 3,243 meter, hade vid 1882 års slut en totallängd af 100,814 meter. Servisledningar hafva dragits till 52 egendomar. Verkets bokförda värde utgjorde vid årets slut 6,439,369 kronor 12 öre. Vattenförbrukningen under året uppgick till sammanlagdt 7,616,583 kubikmeter; och utgjorde förbrukningen, fördelad per dag och individ, med en medelbefolkning af 248,649 personer, i medeltal 83-7 liter eller något mindre än år 1891 (86 liter). Kloaknätet har utvidgats med 1,693-3 meter cirkelrunda trummor af glaseradt stengods, och utgjorde hela längden vid årets slut 100,867-1 meter. Flera ärenden hafva handlagts angående bristfälliga afloppsledningar, dels i kvarter där husen uppförts på utfylld mark, hvari sättning uppkommit, som bräckt afloppsrören, hvilkas innehåll således utrann i marken, dels från ett nybygdt hus med fullständiga afloppsledningar från såväl tvättstuga och afträden som från husets 5 våningar, men som ej blifvit sammanförda med något allmänt aflopp, utan stagnerade spillvattnet från det fullt bebodda huset i grunden och spred sig till angränsande egendomar. För öfrigt har nämnden under året verkat för afhjelpande af olägenheter från diken och vattensamlingar flerestädes i stadens utkanter, där afloppsförhållandena lemna ett och annat öfrigt att önska. Vattenanalyser hafva å nämndens laboratorium fortgått. Vattenledningsverket anses synnerligen väl skött. Stockholms läns städer. I Södertelge har vid Jerla tull rikligt vatten i och för påtänkt vattenledning anträffats. Kloaknätets ') Referent: Medicinalrådet Fontin.

17 Året Helsovårdsnämnderna. 9 utsträckning nödvändiggöras af mångenstädes fortgående förorening af marken. Vaxholm: Smärre förbättringar medelst utfyllningar, men bristande afloppsledningar vålla allt mer ökade olägenheter. Utdikning af kyrkogården har skett. Norrtelge: Kloaknätet har utsträckts och mera omsorg nedlagts på kloakbrunnarnes rensning. Östhammar: Fullständig brist på afloppsledningar; äfven de öppna dikena tjenstgöra dåligt. Öregrund: Nedsprängning påbörjad för en ny brunn. Upsala läns städer. Någon förändring beträffande vattentillgången har ej försiggått. Upsala stads vattenledning har under året levererat 644,196 kubikmeter, utgörande för dag och person 82-5 liter. Förstäderna ega gräfda" eller borrade brunnar i nästan hvarje gård, hvilka lemna dugligt, på många ställen godt dricksvatten. Kloakledningen har inom stadsplanen ökats med 80 meter, sträckande sig liksom vattenledningen öfver hela det bebyggda området af den vidsträckta stadsplanen. I förstäderna hafva åtskilliga förbättringar med hänsyn till vattenafledning företagits. Enköping får sitt dricksvatten från talrika borrbrunnar äfvensom allmänna vattenhemtningsställen med i allmänhet godt vatten. Den allmänna afloppsledning, som började anläggas under hösten 1891, har under året fullbordats och i sammanhang därmed de flesta tomter torrlagts. Södermanlands läns städer. I Eskilstuna har vattenledning införts i åtskilliga gårdar och ett nytt vattenfilter under året anlagts. Undersökning af vattnet, flera gånger verkstäld, har gifvit godt resultat. Mariefred: Vatten erhålles från Mälaren och tvenne brunnar. En del af staden är dränerad. Nyköping: Godt vatten till dryck och matlagning genom ledning från en källa. Ett par brunnar lemna äfven godt vatten. Fullständig vatten- och kloakledning är beslutad. Vattnet afrinner lätt från allmänna platser och en del gårdar; andra gårdar sänka. Strengnäs: God tillgång på vatten från tvenne källor samt i en del gårdar upptagna rörbrunnar, beskaffenheten god. Torshälla: Godt vatten från källor i och invid staden samt från en under året nyanlagd brunn. Goda vattenaflopp. Åvattnet användes för andra ändamål och anses till följd af stark strömning vara tämligen rent. Trosa: Vatten till dryck och matlagning hemtas från goda borrbrunnar och ett par källor. Vatten afledes genom öppna och täckta diken till ån. Östergötlands län. Allmän vattenledning och vattenafledning finnes i Linköping och Norrköping; i den senare staden är vattenförbrukning för hushållsbehof fri. I Söderköping och Skeninge tillgång till godt dricksvatten från källor. I Vadstena, där vattnet hemtas ur Vettern, har vattenuppfordringsverket under året undergått grundlig reparation; vattenafledning för en tredjedel af staden åstadkommen genom kloakledningar. I Motala erhålles godt dricksvatten från Vettern och Motala ström. Undersökningar af dricksvattnets beskaffenhet ske för Linköping årligen i Stockholm af kompetent person och i Söderköping hvarje månad af helsopolisen. Jönköpings län. Jönköping: Vattenledningsstyrelsen låter å kemiska stationen emellanåt undersöka vattenledningsvattnet, som visat utmärkt beskaffenhet. Eksjö: Här finnas omkring 70 brunnar. Nämnden har låtit å apoteket undersöka vattnet från en del af dessa och stänga dem, som befunnits gifva dåligt dricksvatten. Nämnden har hos Stadsfullmäktige gjort hemställan om upprensning af den genom staden flytande ån och fyllning af viken utanför Hotellträdgården, hvarest en mängd illaluktande dy hopats. Då en stor del af nämnda orenlighet kommer från ett ifrån ett bryggeri ledande dike, har egaren ålagts att låta upprensa detta dike och anlägga en trätrumma från källaren ut till strömdraget i ån. Under året hafva tillkommit flera nya ledningar, dels täckta och dels öppna, samt en underjordisk dränering från torgkvarteret ut i ån. Flere gårdsegare hafva blifvit ålagda att låta upprensa till deras gårdar hörande diken och drätselkammaren anmodad att låta bortföra orenligheterna framför mynningen af stora kloaken. Grenna: Nämnden har förelagt, att brunnarna i staden skola betäckas med täta kar och förses med stenläggning i omgifningen. Kronobergs län. Vexiö: Stadens vattenledning, som anlades år 1887, utsträckes årligen och lemnar riklig tillgång på godt vatten. Vattenförbrukningen, som år 1888 endast var 20 liter, uppgick sista året till 40 liter i medeltal för dag och person. En stoi del af befolkningen bor dock utanför stadens reglerade område, dit vattenledningen ej når. Hushållsförbrukningen af vattenledningsvatten är kostnadsfri. Kalmar låns städer. Ingen af städerna i länet har vattenledning, men i allmänhet finnes godt och tillräckligt dricksvatten utom i Kalmar, där det är dåligt, och i Oskarshamn, där tillgången är otillräcklig. Kalmar: Alla offentliga brunnar hafva rensats. Ett öppet dike ersatt med en trumma. Muddring har fortgått i Cellfängelsekanalen och likaledes fyllning i den grunda Malmfjärden. Oskarshamn: Nämnden har anmodat Stadsfullmäktige att ombesörja upptagandet af tillräckligt antal brunnar. Fullmäktige hafva på nämndens framställning öfverlämnat åt en kommitté att utreda, huruvida vattenledning kan åvägabringas och till hvilket pris. För markens torrläggning hafva flera afloppstrummor blifvit anlagda. Vestervik: Nämnden har ingripit mot ovanan att tvätta kläder i närheten af ett par brunnar. Inom vissa delar af Östra kvarteret äro vattenafloppen vid riklig nederbörd mindre goda till följd af lägeförhållanden. Inga åtgärder hafva dock i dessa fall vidtagits. Vimmerby: En ny brunn med godt vatten har blifvit uppgräfd å vestra stadsdelen. Afloppen äro hvad staden beträffar öfverallt goda, men från de angränsande sumpmarkerna utmed Stångån mycket dåliga. I Borgholm hafva rännstenar med botten af huggen kalksten lagts till en längd af 150 meter. Ett nytt afloppsrör af glaseradt tegel har till en längd af 60 meter nedlagts från ett hotell till en vik af sundet, slutande med en slambrunn. Gotlands län. Visby: Den förlidet år påbörjade afloppsledningen har icke utvidgats, men Stadsfullmäktige hafva genom laga kraft vunnet beslut gjort obligatoriskt för kringliggande gårdar att sluta sig till ledningen i den mån denna utvidgas. Ingen tillsyn egnas åt brunnars och källors beskaffenhet. Blekinge läns städer. Karlskrona: Frågan om vattenledningens utvidgning och förbättring hvilar hos Kungl. Maj:t. Under året hafva underjordiska ledningar af saltglaserade lerrör nedlagts till en längd af 155 meter, så att detta avloppssystems hela längd numera utgör 5,363 meter. Hos Stadsfullmäktige har påyrkats omläggande af flera föråldrade kloakledningar af otillfredsställande konstruktion äfvensom afledning af vatten från en större grop å Pantarholmen. Eännstenar m. m. hafva spolats med vatten eller betvätska. Ronneby: Vattenbehofvet tillgodoses såsom förut genom brunnar inom och källor utom staden. Tvenne af dessa senare hafva försetts med öfverbyggnad. En brunn inom staden (Rådhuspumpen), hvars vatten vid analys funnits hålla hög salpeterhalt och talrika bakterier, har upprensats och försetts med ny pump. Rännstenarna förbättras i den mån gatorna omläggas. Under året hafva kloakledningar anlagts i delar af Bosen- och Karlskronagatorna med biledningar och kloakbrunnar å angränsande tomter. Karlshamn: Tillgången på godt vatten till dryck är fortfarande ringa. Det mesta hämtas från den s. k. Nordbergs källa samt från Ärtkällan. Brunnar och källor, hvarifrån vatten tages till dryck o. d., hafva rengjorts; vattnet analyserats. En brunn har varit afstängd, sedan nervfeberepidemi uppkommit genom dess förorening. Ett af stadsingeniören uppgjordt förslag till vatten- och kloakledningar har ytterligare granskats. Ett par korta kloakledningar hafva anlagts. Upprensning af den s. k. båthamnen och delvis af Mieån beslutad. Sölvesborg: En ny borrbrunn af 300 fots djup har upptagits på stora torget. Kristianstads låns städer. Kristianstad: Den å Stortorget befintliga borrbrunnen lemnade under föregående vintern ett allt sämre vatten, beroende, såsom sedan visat sig, därpå att hål uppkommit i sidan af röret och på dålig omgifning kring brunnen. En ny brunn har därföre borrats på kort afstånd från den gamla; vatten af god beskaffenhet erhölls på 123 meters djup. En ny borrbrunn med godt vatten upptogs i slutet af året i stadsdelen Östermalm. Täckt afloppsledning med utlopp i södra kanalen är lagd i den sydligaste, lågt liggande delen af staden. Den mellan östra kanalen och den torrlagda Nosabysjön belägna, sedan år 1888 i stads planen intagna stadsdelen Östermalm saknar vattenledning och ordnad afloppsledning och är således i hygieniskt afseende tämligen vanlottad. Den kan härigenom lätt blifva till fara för hela samhället, om kolera skulle utbryta. Simrishamn: Vattnet i ett 10-tal Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år

18 10 Året Helsovårdsnämnderna. brunnar har undersökts och i de flesta befunnits mindre godt. Några rännstenar i nordöstra delen af staden hafva under året blifvit omlagda. Engelholm: Från garfveri och mekanisk verkstad äro afloppslcdningar lagda till Rönne å. I stadsdelen Vången behöfde brunnar på många ställen rensas. Malmöhus län. Malmö: Frågan om anskaffande af bättre och ymnigare vatten är fortfarande under utredning. Vattenförbrukningen från stadens båda vattenledningar har utgjort 69-2 liter per dag och person mot 655 föregående år. Med vattenledning försedda voro vid årets slut 1,693 hus och tomter, under det att 51 hus inom stadsplanen ännu saknade sådan. Driftkostnaden för båda verken, inberäknadt aflöningar, utgjorde omkring 22,000 kr.; vattenledningens bokförda värde nära 1,103,000 kr. Stadens underjordiska rörledningar hafva ökats med 144 meter till 22,972 meter. Dessutom hafva åtskilliga ledningar omsatts med gröfre rör. Flera diken i stadens utkanter och öppna rännstenar inom de bebyggda stadsområdena hafva iordningställts. Nämnden har fästat drätselkammarens uppmärksamhet på att sanitära olägenheter kunde befaras från de stinkande vattenpölar, som till större delen upptaga det från hafvet genom Malmö-Limhamns järnväg invallade området. Landskrona: Vattenlås hafva anbragts å kloakbrunnarne. I några smärre gator hafva rörledningar till kloakerna i de större gatorna nedlagts. Helsovårdsnämnden har väckt förslag om kloakväsendets utvidgning och snara ordnande, så att kloakvattnet från stadens folkrikaste områden komme att ledas direkt ut i stora hamnen, där tillräcklig ström finnes. Plan och förslag till den sänka stadsdelen Damhagens utdikning är under utarbetning. Lund: Vattenledningen har framdragits till de bebyggda tomterna i Möllevången. Kloakledning enligt Ambts kombinerade förslag har utsträckts till St. Thomegatan, östra delen af Biskopsgatan och Tomegapgatan, Vestra delen af Skomakaregatan samt Svartbrödersgatan och Bruksgatan. Ystad: Vattentillgången god, men vattenledning saknas alltjämt. Kloakledningar till längd af 337 meter hafva nedlagts och 32 tomtlednidgar utförts. Ingen torrläggning af mark har egt rum. Helsingborg: Staden är försedd med fullständig vattenledning och kloakledning. Trelleborg: Vattenledning finnes ej, endast gräfda brunnar. Den genom östra delen af staden rinnande Österbäck har utan helsovårdsnämndens hörande blifvit rörlagd med gjutna betonkulvertar. En mindre rörledning har nämnden låtit utlägga från det nya eventuella epidemisjukhuset till Östersjön. Lund-Trelleborgs järnvägsaktiebolag har vid 200 kr. vite förständigats att senast i april 1893 påbörja och under året afsluta igenfyllandet af den s. k. Bansjön, belägen söder om järnvägsstationen. Hallands läns städer. Endast i Halmstad finnes vattenledning, som säges lemna utmärkt vatten i tillräcklig mängd. I Kungsbacka ventileras fortfarande frågan om vattenledning. I Falkenberg, Laholm och Varberg hemtas vattnet ur gräfda brunnar. I Varberg hafva flertalet brunnar upprensats, en större brunn fullständigt ombygts, hvarjämte en större vattenreservoir i brunnsparken noga rengjorts. Kemisk undersökning af dricksvattnet i en del brunnar skall ske nästa vår. Varberg eger ganska fullständigt underjordiskt afloppssystem af saltglaserade rör, som under året utvidgats, i det att s. k. Gubbarodiket, gående från epidemisjukhuset, omlagts till kloakledning. I Halmstad är största delen af staden dränerad och under året har kloaksystemet något utvidgats, särskildt i östra förstaden, hvarjämte förslag till ytterligare utvidgning föreligger. I Falkenberg sörjer den naturliga sluttningen till största delen för vattnets aflopp; likaså några öppna rännor. Kungsbacka hclsov&rdsnämnd har ytterligare hos Stadsfullmäktige begärt dränering särskildt af 13:de kvarteret samt Söderåns upprensning. I Laholm uppgifvas afloppen vara»delvis goda». Göteborgs stad. Vattenledningens rörnät har ökats med 8'3 3 kilometer. Däruti inberäknas då nya vattenledningen vid Alelyckan, hvilken först under år 1893 kan komma att användas. Antalet servisledningar har ökats med 40 nya och utgör 2,800. Vattenförbrukningen för dag och person har uppgått till 93 liter. Kloakledningarne hafva under året utvidgats med 3,071 meter nya ledningar och 67 st. nya brunnar. Göteborgs och Bohus läns städer. Uddevalla har vattenledning från Mariebergs- och Samneröds-källorna norr om staden med godt, fast något hårdt vatten. Förbrukningen är fri från 11 vattenposter, men betingar ännu för ledningar i boningshusen en vattenskatt af kr. 2'5o per rum. Under året har staden inköpt länderiet Fredriksborg söder om staden för att tillförsäkra sig dess goda källor. Kan denna ökning af stadens vattentillgång så fylla behofvet, att hvarje afgift kan borttagas, vore därmed mycket vunnet. I stadens utkanter finnas flera goda öfvertäckta källor, som åtminstone delvis fylla närboendes vattenbehof. Strömstad eger ej vattenledning, utan hemtas dricksvatten ur källor och gräfda brunnar. En ny brunn har under året upptagits. Brunnar och källor omses, skyddas och hållas väl rena. Marstrand delar med en del af länets öfriga samhällen vid kusten olägenheten af ett mindre godt och vissa somrar otillräckligt dricksvatten; och möta de största svårigheter att afbjälpa denna brist. Kungelf eger fullständig vattenledning från en källa i Fontinsbergen, som lemnar både godt och så tillräckligt vatten, att förbrukningen är kostnadsfri. Vatten är inledt i de flesta större hus. Fullständiga kloakledningar finnas i Uddevalla och Marstrand, och i Kungelf finnes underjordisk ledning längs vestra eller nedra rännstenen å stadens hufvudgata. Från öfriga delar af staden afledes vattnet genom rännstenar, lagda med fältsten, men som borde läggas med huggen, rännformig sten, hopfogad med cement. Ett af de större s. k. allmänna dikena har under året blifvit upprensadt, afvägdt och rauradt med cement och plansten. Strömstad saknar underjordiska ledningar och har därföre svårighet att blifva kvitt sitt smutsvatten. De ytliga afloppen äro dock tillfredsställande, rännstenar och gator väl lagda och rent hållna. Rännstenarna borde dock vara byggda af huggna, rännformiga och med cement sammanfogade stenar. Elfsborgs läns städer. Venersborg och Borås ega fullständiga vattenledningar. I Alingsås och Ulricehamn finnes tillräcklig tillgång på godt dricksvatten från dels allmänna, dels enskilda brunnar. I Åmål är brunnsvattnet mindre godt, hvarföre man mest använder en källa i närheten äfvensom för hushållen Venerns vatten. Med undantag af smärre reparationer å förut befintliga afloppsledningar äfvensom anläggning af en ny dräneringsledning från ett slakteri i Ulricehamn hafva under året inga nämnvärda förändringar eller förbättringar härutinnan egt rum. Goda afloppsledningar erbjuder bland länets städer endast Borås. I Åmål äro de tämligen tjenstbara, frånsedt att sådana från några gårdar alldeles saknas. 1 Venersborg är den befintliga dräneringen af underhaltig beskaffenhet. Stadsingeniören har i uppdrag att utarbeta plan och kostnadsförslag till fullständigt dräneringssystem. I Ulricehamn och Alingsås finnas endast smärre, hufvudsakligen från enstaka ställen gående afloppsledningar. Skaraborgs läns städer. Alla länets städer utom Skara ega vattenledning. Till Sköfde, Hjo och Falköping föres vatten frän källor i städernas närhet, hvilka upprinna så högt, att vattnet af sitt naturliga tryck kan uppstiga i boningshusen, och hvilka lämna ett särdeles godt vatten i riklig mängd. I Hjo är det ännu ej inledt i husen, ntan förmedlas hemtningen genom vattenkastare, hvilka äro fritt tillgängliga för allmänheten. Vattnet i Lidköpings vattenledning är af ungefär samma beskaffenhet, men ej tillräckligt att fylla stadens behof. I Mariestad tages vatten från Venern, filtreras genom sandfiltrum och upptryckes därefter i en hög reservoir, från hvilken det ledes ned i boningshusen; dess mängd är tillräcklig och beskaffenheten god. I Skara är vattenledningsfrågan ännu hvilande. Några af brunnarna lemna godt vatten. Vattenafloppen äro i allmänhet goda; något vattensjukt område finnes icke inom städerna med undantag af ett ställe i Mariestad, som emellertid håller på att fyllas. Underjordiska afloppsledningar för förbrukadt vatten finnas i alla städerna utom i Hjo, där blott några tomter utmed sjöstranden äro försedda med trummor; för öfrigt afledes det därstädes i rännstenar. Mariestad, Sköfde och Falköping, i hvilka städer en ordnad dränering med rör af lergods är genomförd, hafva tillfredsställande aflopp. I Lidköping äro kanalerna af trä eller sten, i Skara af stenhällar, hvilka äro otätt förenade med hvarandra, hvarför de endast ofullständigt fylla sitt ändamål. Vermlands läns städer. Karlstad: En del afloppsdiken i stadsdelarne Haga och Viken äro rensade och försatta i bättre skick. Kristinehamn: En kort kloakledning anlagd för gårdarne inom

19 Året Helsovårdsnämnderna. 11 ett kvarter. Filipstad: Nämnden har ingått med förslag till Stadsfullmäktige om förbättrandet af vattenafloppet för stadens öfre del. En källa med mindre godt vatten blef under eftereommaren afstängd. Örebro län. Örebro: Vattenledningen utsträckt till största delen af staden. Kemiska stationen har fortsatt undersökningarne af vatten och däraf föranledda åtgärder hafva vidtagits. Askersund: Vattenledningen lemnar godt vatten i tillräcklig mängd. Nora: Anläggning af vattenledning ifrågasatt. Vatten hemtas äfven från källor utom staden. Lindesberg har riklig tillgång på godt vatten ur borrbrunnar. Örebro, Askersund och Nora äro försedda med underjordiska afloppsledningar, delvis äfven Lindesberg, där beslut fattats om dräneringens utsträckning till kvarteret»berget». Vestmanlands lån. Vesterås har fullständig vatten--och kloakledning. Vattnet tages från tre gräfda brunnar. Sala och Köping få godt och tillräckligt vatten från åtskilliga rörbrunnar, från hvilka i Köping anbringats ledningar till de stora byggnader, som uppförts efter branden I Arboga finnes sedan längre tid en vattenledning, men tillgången är knapp och äfven beskaffenheten lemnar vanligen åtskilligt att önska. Sala och Köping äro till större delen försedda med afloppsrör och dränering. I Sala har den del af Hyttgatan, som går genom södra kvarteret, erhållit ett större kloakrör af saltglaseradt stengods med mindre sidorör från gårdarna. I Arboga saknas allmän kloakledning. Kopparbergs län. I Falun hafva ritningar och kostnadsförslag till allmän vattenledning oeh kloakledning med dränering uppgjorts och aflemnats till Stadsfullmäktige, där frågan hvilar för granskning och uppgörande af finansplan. De mest vattensjuka trakterna af staden hafva under föregående år blifvit dränerade, men mycket återstår ännu att göra för förbättrande af rännstenar och afledande af dagvatten. Äfven i Hedemora hvilar frågan om allmän vattenledning, beroende på Stadsfullmäktiges pröfning. Säter uppgifves hafva tillräckligt med vatten af god beskaffenhet. Gefleborgs län. Gefle: Vattenledningsnätet har ökats med 554 meter och uppgår till 4 nymil 2,036 meter. Medelförbrukningen af vatten har utgjort 98'5 liter per invånare och dygn. Dräneringen har ökats med 1,485 meter hufvudledning och 102 meter sidoledning och uppgick vid årets slut till 2 nymil 7,990 meter hufvudledning och 2,615 meter sidoledning. De dränerade egendomarnes antal har ökats med 71 till 824. Såväl vattenledningsvattnet har blifvit periodiskt undersökt som ock prof tagits från 21 st. brunnar. Då af dessa 15 förde helsovådligt vatten och därtill ytterligare 10 brunnar hade obrukbart vatten, blefvo genom nämndens försorg 25 brunnar änder året igenfyllda. Borrningarna efter vatten å Sätraåsen hafva krönts med fullständig framgång, så jitt därifrån kan erhållas ett fullkomligt rent, klart och välsmakande dricksvatten, jämförligt med de bästa i landet och i så riklig tillgång, att stadens hela vattenbehof kan tagas därifrån och utan filtrering inpumpas i det redan bestående rörnätet. I Söderhamn är vattentillgången ingalunda tillfredsställande, då vattnet måste tagas ur gräfda, lätt förorenade brunnar. Vid undersökning befunnos af dessa 10 vara goda, 6 användbara, men 8 dåliga och 1, förorenad af afloppstrumma, afstängdes. Dräneringen ökad med 3,320 till 19,323 fot med 70 gatubrunnar. Hudiksvall saknar vattenledning, men har flera goda brunnar och källor. Apotekets vattenledning står till allmänhetens begagnande. Indämning och torrläggning af Lillfjärdens sänka stränder pågår. A det s. k. Kotorget har ett öppet dike igenlagts och nedläggning af en större trätrumma påbörjats. Polisen har tillsyn öfver brunnarna, och har en brunn med särdeles dåligt vatten blifvit afstängd. Vesternorrlands län. Hernösand: Under året hafva vattenoch afloppsledningar framdragits till mekaniska verkstaden samt från Hofsgatan genom stadsträdgården till Brunnshusgatan. Tre st. brandposter anbragta å ledningen till mek. verkstaden och 1 i stadsträdgården. Sju nya gatubrunnar jämte två vattenkastare hafva å skiljda ställen upptagits. I ytterligare 5 gårdar ha vatten- ocb afloppsledningar indragits. Den 1891 påbörjade utfyllningen vid Långbron har ytterligare fortgått. Till dricksvatten användes endast vattenledningens vatten, och har detta vid skiljda tillfällen kemiskt undersökts. Sundsvall: Vattenledningsnätet har utvidgats med 440 fot 6" och 2,980 fot 4". Vattenledning är inledd i 20 gårdar samt restaurerad och utvidgad ill gamla, men delvis nyreglerade tomter. Antalet tomter och gårdar med vattenledning uppgår till 396. För att bereda bättre tillgång till godt dricksvatten samt för undersökning af grundvattensförhållandena hafva 5 försöksbrunnar upptagits. Vattentillgången blef ringa, men analyserna visade godt resultat. Brunnsvattnet i 5 gårdsbruunar har efter analysering förklarats odugligt till -dricksvatten. Brandposternas antal ökadt med 3 till 106. Afloppsledningarne i gator hafva ökats med. 480 fot 18" och 2,450 fot 9". Gatubrunnarne ökade med 15 Allmänna vattenkastare 8; två under året anlagda vid åkarestationen. Jämtlands län. Östersund: Arbetet med den beslutade vattenledningen har börjat; under sommaren hafva rör nedlagts öfver hela staden, arbetet i sin helhet beräknas blifva färdigt under sommaren Vattnet kommer att tagas från Storsjön, och platsen för pumpverket är belägen ungefär 2 kilometer från staden. I sammanhang med vattenledningen har äfven dränering af staden blifvit påbörjad och till större delen verkstäld. Det nu använda dricksvattnet kalkhaltigt och dåligt och brunnarna utsatta för orenande tillflöden. Vesterbottens lån. Umeå: Vatten hemtas dels från elfven, dels från brunnar. Af undersökning, som af helsovårdsnämuden under sommaren föranstaltats, visade sig, att elfvens vatten var godt, men brunnarnas i allmänhet dåligt, utom en och annan i Vestra stadsdelen. Arbetena med stadens dränering samt rörledning för afledning af ytvatten och förbrukadt vatten hafva under året fortsatts. Skellefteå: Börande tillgången på och beskaffenheten af vattnet råda samma förhållanden som i Umeå. Ytvattnet afledes genom jorddiken längs gatorna, dels öppna, dels täckta med plank. Ingen förbättring härutinnan under året. Staden är odränerad utom en och annan tomt. Norrbottens län. I Luleå och Piteå finnes riklig tillgång på godt vatten, som tages ur gräfda brunnar. I Piteå voro under en del af sommaren några brunnar med mindre godt vatten stängda. I Haparanda måste vatten till dryck och matlagning tagas ur elfven; filtrerapparater äro där tämligen allmänt i bruk. Ytvattnet afledes i alla städerna genom öppna diken och rännstenar. B. Renhållning, aflägsnande af flytande och fast orenlighet, sopor, affall m. m. Afträden och deras inrättning, fähus, stall, svinhållning o. s. v. Stockholms stad. Utbyte af de gamla träkärlen i afträden mot nya af stålplåt har fortgått; af de senare finnas nu omkring 56,700. Ny stadga för renhållningen inom egendomarne har blifvit utfärdad jämlikt 24 i helsovårdsstadgan, innehållande skärpta föreskrifter för afträdenas beskaffenhet och skötsel. Vattenklosetter med uppsamlingsbrunnar hafva medgifvits i 3 egendomar med vissa vilkor. Genom renhållningsverket har under året bortforslats nära 430,000 latrinkärl förutom sopor. Verkets inkomster uppgingo i rund summa till 326,000 kr. och dess utgifter till 392,000 kr. Benhållningen af gator och allmänna platser åligger af gammalt fastighetsegarne. Förslag väcktes att ordna äfven denna renhållning såsom allmän kommunal angelägenhet. Stockholms län. Norrtelge: Kloaknätet har utsträckts och mera omsorg egnats kloakbrunnars rensning. Tätning omkring dessa flerestädes behöflig. Svinhållning inom stadens planlagda område t. v. förbjuden. Sigtuna: Afträdesförhållandena otillfredsställande. Svinhållning allmän och flertalet svinhus hafva otäta golf. Fähus och stall sakna behållare för flytande spillning. Gödsel- och afträdeshögar förekomma allmänt. Södertelge: Utsträckning af kloaknätet erforderlig genom markens fortgående förorening. Svinhus och bristfälliga gödselkammare förekomma inne i staden. Öregrund: Afträden i sammanhang med gödselkammare och utan särskilda behållare hafva under året aflysts. Svinhusen skola sättas i bättre skick. Kärl för afskräden börja allmänt användas. Östhammar: Afträdesförhållandena otillfredsställande. En kommitté tillsatt for venhållningens ordnande.

20 12 Året Helsovårdsnämnderna. Upsala län. Upsala: Eenovationen besörjes delvis af entreprenör, som helsovårdsnämnden antager och aflönar. Afträden öfverallt utom i 2 gårdar, för hvilka särskilda undantag medgifvits, ordnade efter tunnsystemet med täta underlag, hvilka i 607 gårdar äro af cement och i 128 af trä. Svinhållning eger rum i 14 gårdar i stadens utkanter och 58 i förstäderna. Alla stior äro inrättade efter särskildt utfärdade föreskrifter. Stallar 280 och fähus 53, kontrollerade af helsopolisen. Enköping: Föreskrifter utarbetade för renhållningsväsendets ordnande genom kommunens försorg. Kungörelse utfärdad angående-svinstiors beskaffenhet. Södermanlands län. Eskilstuna: Soplårar efter föreläggande författningsenliga. Särskilda kärl för köksafskräden påbjudna. Tryckta anvisningar angående renhållningen i hvarje gård anslagna å lämpligt ställe. Mariefred: Entreprenör för bortforsling. Afträdena i allmänhet författningsenliga. Svinhus, stallar och fähus äfven författningsenliga. Få svinhållare. Nyköping: Kloakledning från en del gårdar. Afträdena utan anmärkning; torfmull i allmänt bruk. Svinhusen besiktigade, i 2 fall svinhållning förbjuden, 51 anmälde svinhållare. Inga olägenheter af fähus och stall. Strengnäs: Orenligheten bortföres till kringliggande åkrar eller anvisad upplagsplats. Afträdena i allmänhet lagenliga; viten förelagda för 5 gårdsegare rörande förbättringar vid sådana, för 2 beträffande svinhus och 1 beträffande gödselbehållare. Torshälla: Spillningen hemtas å föreskrifna tider af traktens jordbrukare. Omkring 30 afträden under året försedda med flyttbara kärl och cementerade underlag. Svinhållning förbjuden. Fähus förbättrade medelst tätt golf och cementerade behållare för den flytande orenligheten. Trosa: Den flytande spillningen slås i allmänhet direkt i ån, den fasta användes till gödsling af åkerfält. Afträdena i allmänhet författningsenliga. Svinhusen flerestädes bristfälliga. Omkring 30 svinhållare. Fähus och stall förbättrade medelst inläggning af tätt golf och lämplig anordning för urinens uppsamlande. Östergötlands län. Bortforslingen utgör i ingen af städerna kommunal angelägenhet. I Linköping har helsovårdsnämnden uppgjort kontrakt med en entreprenör, som på anmälan af gårdsegare öfvertager bortforslingen från gårdarne. I öfrigt sker detta genom husegarnes försorg, ehuru i några af städerna för ett större antal gårdar af samma person. I Vadstena har renhållningen i en del af staden betydligt förbättrats genom kloakledningar, omfattande ungefär '/ 3 af stadsområdet, med hvilka kommunicera slaskbrunnar i gårdarna. Söderköping: Åtskilliga förelägganden med anledning af olaga afledning af flytande spillning, bristfälliga afloppsledningar och behållare för affall m. m. Skeninge: Från ett 20- tal gårdar afledes slaskvatten genom oglaserade lerrör till Skenan. 1 Norrköping hafva omkring 350 afträdeslårar efter föreläggande af helsovårdsnämnden borttagits och ersatts med tunnor på cementeller asfaltunderlag. De gårdsegare, som ännu använda murade stenkistor, hvaraf omkring 500 ännu äro i bruk, ålagde att före den 1 juni 1893 borttaga dessa och i stället anbringa flyttbara kärl. I Linköping äro kvarvarande afträdesgropar, något öfver 20, af helsovårdsnämnden utdömda. I Söderköping hafva 26 gårdsegare erhållit förelägganden i anledning af bristfälliga latriner, försummad tömning af kärl m. m. Från ett par af städerna omnämnas olägenheter af otäta latrinkärl. Antalet svinhållare minskas i alla städerna till följd af skärpta föreskrifter för svinhusens inredning, i Linköping 18, Norrköping blott 1, Söderköping 12. Jönköpings län. Jönköping: Gårdsegarne förständigats att minst en gång hvar 14:de dag låta bortskaffa afträdesämnen antingen genom egen försorg eller aftal med enskild person, som erbjudit sig att ombesörja renhållningen. Uppsamlingen sker i tunnor eller lårar. 38 personer hafva under året erhållit tillstånd att hålla svin. Svinhusen, liksom de få fähusen och stallen, äro belägna i stadens utkanter. Spillning från stall och fähus uppsamlas i lösa kistor. Eksjö: Polisen öfvervakar enligt uppdrag bortskaffandet af afträdesämnen. Ännu kvarstå de i förbindelse med afträdena stående gödselgroparna, som användas i stället för spilltunnor; flere gårdsegare vid vite ålagde att ordentligt tömma dem. Svinhusen besiktigade; flere gårdsegare vid vite ålagde att försälta svinhusen i bättre skick. Gren na: Utanför staden har tillkommit en upplagsplats för orenlighet. Afträdena inrättas mer och mer på författningsenligt sätt. Svinhus och fähus belägna i stadens utkanter. Kronobergs län. Vexiö: Helsovårdsnämnden har utfärdat påbud att latrinen skall uppblandas med torfmull, kalk o. d. och egnas större omsorg än förut åt renhållningen i afträdeshus, svinstior m. m. Svinhållning tillåten endast i förstäderna. Kalmar län. I allmänhet råder stor bristfällighet. Ingenstädes utgör bortforslingen kommunal angelägenhet. Afhemtning sker fortfarande af landtbefolkningen. Urin utslås i allmänhet i latrinkärlen, där den ej kommer i rännstenarna. Kalmar: Alla afträden hafva besiktigats. En del anmärkningar hafva föranledt förbättringar. Vestervik: Besiktning gjord i alla gårdar. En stor del anmärkningar hafva haft åsyftad verkan. Afträdesbehållarne utgöres tijl en del af lårar, som på sina ställen äro väl stora och tillika fasta. I Oskarshamn hafva många afträden försatts i författningsenligt skick. I Vimmerby äro afträdena numera inrättade som sig bör. Femton gårdsegare, som förelagts viten, hafva föredragit att ställa sig nämndens föreskrifter till efterrättelse. Desinfektionsmedel hafva dagligen användts. I Borgholm utgöras behållarne dels af tunnor och dels af cementerade gropar. Beträffande fähus, stall och svinhus hafva besiktningar förrättats och föreskrifter lemnats för befintliga bristers afhjälpande. Svinhållning förbjuden inom staden i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och under sommarmånaderna äfven i Borgholm. I Vestervik har ett utfärdadt förbud upphäfts, då detsamma så tilltagits att det öfverskridit nämndens befogenhet. Mot urinens förorenande af marken vid stall hafva föreskrifter lemnats i städerna, särskildt i Kalmar och Borgholm, men äfven från de öfriga äro åtgärder omförmälda. Gotlands län. Visby: Afträdesrenhållningen är något förbättrad. Tunnsystemet är tämligen allmänt infördt, men ingen ordnad afhemtning eger rum. Användning af torfströ är fortfarande föreskrifven. Blekinge län. Karlskrona: Upplagsplatsen för orenlighet å Pantarholmen får vid 300 kr. vite ej vidare användas. Spillning afhemtas af landtmän, nattmannen samt»karlskrona renhållningsverk», hvilket från oktober af Stadsfullmäktige tillerkänts ett understöd af 250 kr. i månaden. Nämnden har ingripit mot brister med afseende på renhållningen i de offentliga urinoarerna. Ett af kommitterade afgifvet förslag till renhållningens ordnande har af Stadsfullmäktige med få ändringar godkänts. Sedan 1 oktober äro alla afträden försedda med lätt flyttbara kärl. Under året hafva 33 afträden flyttats från belägenhet vid gata, men 143 äro fortfarande så belägna. 37 afträden, 4 fähus och 12 stallar anmälda, likaså 23 afsättningsbrunnar och 2 offentliga urinoarer. Svinhållning numera alldeles förbjuden. Ett gödselupplag vid Kronostallet på nämndens yrkande ändradt till öfverensstämmelse med hälsovårdsstadgans föreskrifter. Ronneby: Spillningen afhemtas af landtmän; den flytande upptages i kloakbrunnar och rännstenar. Afträdena författningsenliga. Tvenne sådana anmälda för osnygghet. Samtlige husegare ålagde att under den varma årstiden använda torfströ, kalk eller annat luktdämpande medel, som åt mindre bemedlade lemnats gratis. Svinhållning förbjuden sedan I tio gårdar befintliga cementmurade gropar till förvaring af gödsel m. m. hafva rengjorts och igenfyllts. Karlshamn: Kontrakt om bortforsling uppgjorda med nio omkring staden boende landtmän. Under sommaren har torfströ användts och tömning skett minst en gång i veckan. Sedan den 1 maj äro stadens alla afträden författningsenligt inrättade. Svinhållning sedan samma tid förbjuden. Fähus och stallar få och dessa författningsenliga. Sölvesborg: Renhållningen och orenlighetens bortförande»ombesörjes genom sundhetspolisens försorg, äfven på den försumliges bekostnad, där så finnes erforderligt». Felaktigheter i afseende på afträdens inrättning»i allmänhet undanröjda på lämpligt sätt». Svinhållning endast undantagsvis tillåten (8 å 10 svinhållare). Kristianstads län. Kloakledning finnes i Kristianstad. I denna stad hafva 38 gårdsegare förständigats att inrätta afträden med lätt flyttbara kärl på cementeradt underlag, 4 åtalats för osnygghet å afträden och 6 för underlåtenhet att begagna torfmull, samt 3 förständigats att bättre anordna gödselgrop och gödselkista. Svinhållning förbjuden såväl inom staden som inom visst område i dess