Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg
Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers problem och begränsningar Framtagande av indikatorer Avslutande reflektioner
Introduktion Begreppet indikator härstammar från latinets indicium, som enligt NE betyder omständighet som tyder på något. Svårt att finna en entydig definition av begreppet indikator och innebörden kan skifta mellan praktiker, beslutsfattare och forskare. Ett annat begrepp som ofta används som synonym till indikator är nyckeltal, d.v.s. siffror eller värden från en stor mängd information som ses som de mest betydelsefulla och som i likhet med indikatorer kan utgöra en grund för jämförelser med liknande verksamheter eller den egna verksamheten över tid.
Introduktion Att använda sig av indikatorer inom offentlig sektor är en pågående internationell trend. Den grundläggande idén bakom det ökade intresset är att kunna standardisera t.ex. skolresultat eller vårdkvalitet för att få ett kunskaps- och beslutsunderlag för bl.a. bättre styrning, verksamhetsutveckling och resursfördelning. Öppna jämförelser är ett exempel på ett indikatorbaserat redovisningssystem, där tanken är att informationen ska utgöra underlag för politiska beslut och för utvärdering, för jämförelser med andra verksamheter samt att förbättra vårdens kvalitet.
Social indicators Normativa välfärdsindikatorer: offentliga verksamheters målsättning eller prestation för att åskådliggöra eventuella förbättringar eller försämringar över tid. Nöjdhetsindex: Subjektiva mätningar av nöjdhet eller livskvalitet togs fram som komplement till de mer objektiva eller faktabaserade variablerna. Deskriptiva sociala indikatorer: kvantitativa värden som syftar till att ge ökad kunskap och förståelse om sociala förhållanden och hur de förändras över tid, t.ex. TDI-rapporteringen.
Olika typer av indikatorer Strukturindikatorer: Beskriver förutsättningar och resurser i en verksamhet. Följer upp t.ex. generella insatser som används/ tillhandahålls inom socialtjänsten används AUDIT i kommunen eller stadsdelen. Processindikatorer: Mäter insatser på individnivå, kan t.ex. relateras till riktlinjer antal genomförda AUDIT/antal personer som fått bistånd för missbruksproblem. Utfallsindikatorer: Följer upp vad insatser resulterar i, t.ex. förändringar i psykisk hälsa vid avlutad vård 50 % har minskade AUDIT-poäng.
Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Det förslås totalt 44 nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården: 1. Bedömningsinstrument 8 st 2. Läkemedelsbehandling 7 st 3. Psykosocial behandling för vuxna 15 st 4. Psykosocial behandling för ungdomar 6 st 5. Övergripande indikatorer 8 st Verksamheter inom primärvård, specialiserad hälso- och sjukvård (öppen och sluten) samt socialtjänst.
Syftet med nationella indikatorer Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som avser att följa upp rekommendationerna i riktlinjerna och som framför allt belyser om vården och omsorgen är kunskapsbaserad. Ett antal övergripande indikatorer föreslås också för att mäta andra aspekter av god vård och omsorg (Socialstyrelsen 2014, s 5). Möjliggöra uppföljning av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader lokalt, regionalt och nationellt Möjliggöra jämförelser Initiera förbättringar
Föreslagna indikatorer Bedömningsinstrument (8): 1. AUDIT, DUDIT för personer som vårdas första gången. 2. ASI för personer som första gången får insats för missbruksproblem. 3. SCID I eller MINI för personer som vårdas första gången. Avser specialiserad vård, primärvård och socialtjänst. Läkemedelsbehandling (7): 4-9. Läkemedelsbehandling för alkoholberoende, alkoholabstinens, opiatabstinens, opiatberoende och kokainberoende. Gäller enbart specialiserad vård och primärvård.
Indikatorer - Bedömningsinstrument Bedömningsinstrument 1 1.1* AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, spec. vård 2 1.2* AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, primärvård 3 1.3* AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, socialtjänst 4 1.4* AUDIT/DUDIT för personer som vårdas första gången, andel kommuner som använt, socialtjänst (S) 5 2.1* ASI för samtliga personer som ges insats, socialtjänst 6 2.2* ASI för personer som vårdas första gången, andel kommuner som använt, socialtjänst (S) 7 3.1 SCID I/MINI för personer som vårdas första gången, spec. vård 8 3.2 SCID I/MINI för personer som vårdas första gången, primärvård
Föreslagna indikatorer Psykosocial behandling för vuxna (15): 10-15. Psykosocial behandling, 18 år och äldre, vid alkohol- eller narkotikaberoende med MET, 12-steg, CRA, KBT, PDT. T.ex. 12.2 KBT för missbruk av cannabis. Avser specialiserad vård, primärvård och socialtjänst. Psykosocial behandling för ungdomar (6): 16-17. Psykosocial behandling för ungdomar, 12-20 år, med alkoholeller narkotikaproblem (MI eller MET, MET och KBT, ACRA eller ACC) och familjebehandling (FFT, BSFT, MDFT).
Föreslagna indikatorer Övergripande indikatorer (8): 18-19. Dödlighet bland vårdade, alkohol/narkotika 20-21. Återinskrivning i slutenvård, alkohol/narkotika 22-23. Självmord eller självmordsförsök bland vårdade, alkohol/ narkotika 24. Genomfört brukarundersökning under året 25. Rapporterar till nationellt kvalitetsregister (SBR)
Trestad 2 UngDOK, trender och tendenser Trestad 2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.
Indikatorer - UngDOK 1. Andel flickor/pojkar 2. Medianålder 3. Behandlingskontakt via eget/ nätverkets initiativ 4. Saknar sysselsättning 5. Problem i skolan 6. Primär drog 1-5 7. Frekvens av primär drog 8. Debutålder för primär drog 9. Användning av annan drog 10. AUDIT-C 11. Tidigare missbruksvård 12. Besvärliga uppväxtvillkor 13. Dömd för brott 14. Psykiatrisk vård
UngDOK indikatorer 2013 Stockholm Göteborg Malmö Totalt N=351 N=268 N=169 N=788 Andel flickor/pojkar (%) 22/78 28/72 30/70 26/74 Medianålder (år) 17 17 17 17 Behandlingskontakt via eget/nätverkets initiativ (%) 52 54 52 53 Saknar sysselsättning (%) 7 15 14 11 Problem i skolan (%) 57 71 57 62 Primär drog 1-5 (%) Cannabis 81 73 72 76 Alkohol 16 15 12 15 Spice 2 3 2 2 Tramadol 0,3-6 2 Amfetamin - 3 0,6 1
UngDOK indikatorer 2013 Stockholm Göteborg Malmö Totalt N=351 N=268 N=169 N=788 Frekvens av primär drog (%) 32 45 62 43 Debutålder för primär drog (år) 15 15 15 15 Användning av annan drog (%) 56 50 65 56 AUDIT C (%) 39 57 54 48 Tidigare missbruksvård (%) 29 26 20 26 Besvärliga uppväxtvillkor (%) 39 54 58 52 Dömd för brott (%) 38 31 31 34 Psykiatrisk vård (%) 34 32 46 36
Utveckling över tid - Primär drog 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 77 61 30 15 9 8 Cannabis Alkohol Övriga droger 2010 2013
Problem och begränsningar Problemen berör delvis alla former av indikatorer, men i störst utsträckning s.k. prestations- eller resultatindikatorer och detta kan leda till oönskade effekter. Grova förenklingar komplexa frågor eller områden reduceras till begränsade indikatorer. Intetsägande eller irrelevanta underlaget begränsas, t.o.m. vara vilseledande. Heterogenitet eller komplexitet döljs andelar och genomsnittsvärden ersätter fördjupade analyser.
Problem och begränsningar Men även ett användande av deskriptiva indikatorer kan medföra problem. Begränsad representativitet t.ex. att uppgifter om personer som får vårdinsatser inte speglar förekomsten av problemet på en generell nivå. Slutsatser om förändringar kan påverkas av andra aspekter som t.ex. lagstiftning och vårdutbud. Att insamlade uppgifter uppfattas relevanta och användbara inte bara av chefer och beslutsfattare, relevans och tillförlitlighet är även viktigt för brukare och praktiker.
Framtagande av indikatorer En grundläggande aspekt är att man i möjligaste mån ska undvika eller åtminstone begränsa process-, prestations- och utfallsindikatorer. En alternativ lösning är att välja mycket generella indikatorer för att på så sätt undvika misstolkning eller manipulation. Bör utvecklas i dialog med personal och ledning i berörda verksamheter med stöd av exempelvis forskare eller experter inom det aktuella området. Bör bygga på konsensus kring verksamhetens mål och kvalitet. Baseras på redan tillgängliga data eller uppgifter. Att systemet är tillräckligt flexibelt för att hantera framtida behov.
Framtagande av indikatorer Indikatorerna ska vara tydligt formulerade, uppfylla en hög validitet i relation till de egenskaper som avses samt ta fasta på aspekter som kan fånga förändring. Vara tillräckligt många för att täcka olika intressenters perspektiv. Använda olika typer av indikatorer för att belysa en verksamhet på ett bredare och mer nyanserat sätt. Indikatorer behöver också prövas, revideras och uppdateras. Återkoppling på lokal nivå, där resultaten kan analyseras och diskuteras i dialog med personal och ledning är viktig för fortsatt motivation.
Avslutande reflektioner Av totalt 44 förslagna nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården är 30 s.k. utvecklingsindikatorer. En sådan indikator saknar en struktur för datainsamling och behöver med andra ord utvecklas för att följas upp på nationell nivå. Samtliga strukturindikatorer är kopplade till socialtjänsten d.v.s. kommunen eller stadsdelen ska besvara huruvida t.ex. AUDIT/ASI används eller om KBT/PDT erbjuds vid alkoholmissbruk. För den sjukvårdsbaserade beroendevården föreslås inga strukturindikatorer. Förslaget har ett tydligt fokus på att följa upp rekommendationerna för en kunskapsbaserad vård, men kanske saknar andra viktiga aspekter för att bedöma vårdens kvalitet.
Avslutande reflektioner UngDOK:s indikatorer har skapats för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Även dessa indikatorer kan ha begränsningar: - representativitet - att mäta förändring - relevanta och användbara - resultatindikatorer saknas Liknande indikatorer kan utvecklas för andra målgrupper som t.ex. boendestöd, behandlingshem, brukarstyrda organisationer etc.
Mer att läsa!