Kvalitetsrapport läsåret 2015/2016 Förskolorna Storgården 58 och Stiglötsgatan 33
2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 3 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 6 SAMMANFATTNING... 6 Mål... 6 Resultat... 6 Analys... 7 Åtgärder... 7
3 Normer och värden Sammanfattning Mål Under verksamhetsåret 15/16 har förskolorna Stiglötsgatan 33 och Storgården 58 valt att lyfta fram och arbeta extra med följande mål ur Läroplanen: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar." (Lpfö98/10 s8) "Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs." (Lpfö98/10 s4) "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra." (Lpfö98/10 s8) Genom att koppla dessa olika mål till det gemensamma temat Vårt Skäggetorp har förskolorna även på olika sätt arbetat för att främja kunskapen och omsorgen om och tryggheten i barnens närområde. Resultat *Arbetet med att dela in barnen i mindre grupper under dagen har ökat. Samspelet och vi-känslan i barngrupperna har därmed förbättrats. * Gemensamma aktiviteter så som firandet av Förskolans dag, gemensamma sångstunder och arbetet i tema Vårt Skäggetorp har gett barnen möjlighet att inse värdet av att samarbeta och känna delaktighet i större grupper och sammanhang. Arbetet med att erbjuda avdelningsöverskridande aktiviteter både ute och inne har ökat. Barnen leker även fritt i större utsträckning än innan i andra gruppkonstellationer än tidigare. Barnens trygghet på förskolan har därigenom ökat. *Barn i behov av särskilt stöd inkluderas och deltar i verksamheten i mycket hög grad. Behoven hos dessa barn bevakas och verksamheten utformas för att passa alla barn i gruppen. *Barnens hjälpsamhet och tolerans gentemot varandra i vardagssituationer och aktiviteter av olika slag har ökat. *Barnens trygghet i de olika lärmiljöerna har ökat och barnens förmåga att visa respekt, ta ansvar och vilja att hjälpa andra har utvecklats i positiv riktning. Alla barn är introducerade i samtliga miljöer. Pedagogerna ser att barnen i större utsträckning vistas i miljöer utifrån intresse och begränsas inte av stereotypa könsroller. * Att arbeta med tydliga och konkreta strategier i arbetslagen kring hur trygghet i organisationen skapas har visat sig vara mycket framgångsrikt, t.ex. har många barn har lärt sig att använda "stopphanden" för att markera var deras gräns går och olika strategier för trygga toalettbesök används, tex "knacka-skylt". Barnens hänsyn och respekt gentemot varandra har ökat. *Flera barn har fortfarande svårt med turtagning och att lyssna på varandra. En del barn har svårt att hantera ett nej och att vänta på sin tur. *Pedagogerna ser att barn som har en kontinuitet i sin vistelse och där vårdnadshavarna har ett aktivt samarbete med och en delaktighet i förskolans verksamhet har bättre förutsättningar för att känna trygghet, gemenskap och tillhörighet. Analys Framgångsfaktorer:
4 *Arbete i mindre gruppkonstellationer med engagerad och tydlig pedagog skapar förutsättningar för att fler barn känner sig trygga och vågar uttrycka sig. *Pedagogerna agerar goda förebilder och visar på nyttan och glädjen med samarbete. Barnen uppmuntras till att hjälpa varandra i olika situationer under dagen. Genom att ha stora, gemensamma aktiviteter och projekt, tex firandet av Förskolans dag och Skräpplockardagar, där igenkänning och glädje är viktiga ingredienser, ges barnen förutsättningar att förstå vikten av att ingå i större grupper och sammanhang. Detta skapar delaktighet och en känsla av gemenskap som är värdefull för de mål förskolorna har arbetat med. *Pedagogerna är konsekventa i bemötandet av barnen. Vissa arbetslag använder sig av strategier/en handlingsplan för arbetslaget. Materialet hjälper till att säkerställa att samtliga pedagoger arbetar målinriktat med barngrupp och miljöer på det sätt som man i strategierna kommit överens om. En tydlighet och en samstämmighet kring strategierna är viktigt, orden ska betyda samma sak för samtliga i arbetslaget. Strategierna är en färskvara som kräver ständiga diskussioner för att måluppfyllelse ska nås. Det pedagogiska ledarskapet i ett arbetslag har stor betydelse för hur arbetslaget förstår och lyckas utveckla verksamheten. *Inramning och förberedelse inför lärandesituationer skapar trygghet. Bildschema, rutiner, smågrupper och TAKK är saker som skapar trygghet för barnen och ger dem möjligheter och förutsättningar att ta ansvar för sin dag och sitt agerande på förskolan, sin arbetsmiljö. Pedagogerna har arbetat med att systematiskt introducera alla barn i samtliga av förskolans lärmiljöer. Detta har gjorts med hjälp av förtryckta mallar och upprepats flera gånger med varje barn för att skapa trygghet. Detta arbetssätt bidrar till att motverka stereotypa könsroller. I en miljö där barnet känner sig tryggt ökar möjligheten för barnet att välja aktivitet utifrån intresse istället för att begränsas av stereotypa könsroller. *Arbetet med inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd är bra för utvecklingen hos samtliga barn och ökar förståelsen och toleransen för att vi är olika och behöver olika stöd. Användandet av t.ex. bildstöd och TAKK gynnar samtliga barns utveckling, inte enbart de som primärt behöver det. Svårigheter i att uppnå målen: *Vårdnadshavare som har låg närvaro vid olika typer av informations- och diskussionsforum begränsar sin kunskap kring förskolan och dess roll i barnens liv. Vårdnadshavares bristande kunskap kring förskolans uppdrag och verksamhetens betydelse för barnen kan skapa förvirring och hämma tryggheten hos barnen. *Bristande möjlighet till kommunikation med barn och familjer på deras modersmål försvårar ibland möjligheten för pedagogerna att skapa förutsättningar för att uppnå ovanstående mål. *Att barnen har en kontinuitet i sin vistelse på förskolan är en förutsättning för att trygghet ska kunna skapas. *Alla arbetslag har inte utarbetat konkreta och tydliga strategier för sitt arbete för att skapa trygghet och trivsel i barngruppen. Detta gör att förutsättningarna för att nå målen minskar. Åtgärder *Varje arbetslag ska utarbeta egna konkreta och tydliga strategier för arbetet vad gäller bemötande, förhållningssätt, organisation för att skapa en gemensam grund och förutsättningar för att utveckla barnens trygghet, ansvar och respekt gentemot varandra. Samtliga pedagoger ska använda strategierna. De arbetslag som redan har fungerande strategier för att nå målen fortsätter sitt goda arbete samt sprider sin kunskap till övriga arbetslag. *Inskolningssamtal tillsammans med brobyggare, där pedagogen från förskolan har ansvar för inbjudan, innehåll och upplägg, genomförs i grupp tillsammans med somalisk- och arabisktalande vårdnadshavare. *Vid inskolning kommer Skolverkets broschyr "Förskolan är till för ditt barn" som finns översatt till 12 olika språk att användas. Filmen "Välkommen till förskolan i Linköpings kommun", som kommer att finnas översatt till många olika språk, ska användas vid inskolningar om behov finns, detta för att öka möjligheten för vårdnadshavare att förstå förskolans uppdrag.
5 *För att öka föräldrarnas möjligheter till insyn och förståelse för förskolans uppdrag genomförs föräldramöten/föräldrasamråd med tyngdpunkt på förskolans uppdrag och barnens upplevelser på förskolan. Under hösten 2016 genomförs ett föräldramöte där vårdnadshavarna konkret och praktiskt får ta del av valda delar av förskolans arbete. Under våren 2017 kommer förskolorna att bjuda in till ett föräldra/barnmöte där förskolans arbete och innehåll presenteras med hjälp av barnen. Fokus på mötena kommer att vara Läroplanen, de prioriterade målen samt Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. *Fortsätta utveckla arbetet med gemensamma projekt, upplevelser och aktiviteter i syfte att skapa trygghet och samhörighet, såväl på den egna förskolan som mellan förskolor i området och andra aktörer, t.ex. Passagen, biblioteket, Miljöspanarna. * Olika former av forum för pedagoger kommer att genomföras, t ex lärandegrupper kring jämställdhet och genus och naturvetenskap och teknik. Detta för att öka och sprida kunskap och ge ökade förutsättningar för likvärdighet inom förskoleverksamheten i området.
6 Utveckling och lärande Sammanfattning Mål Under läsåret 15/16 har förskolorna arbetat temainriktat med olika projekt och valt att lyfta fram och arbeta extra med följande mål ur Läroplanen: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och samtala om naturvetenskap" (Lpfö 98/10 s.10). "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen" (Lpfö 98/10 s.10). "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar" (Lpfö 98/10 s.10). "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång musik, dans och drama" (Lpfö 98/10 s.10). Resultat * I barnens bilder, skapande och samtal framkommer att många barn har fått en ökad förståelse för hur djur och växter ser ut, lever och samspelar i naturen. Flera barn har utvecklat kunskap om vad växter och djur behöver för att växa och leva och hur människor och natur påverkar varandra. * Många barn visar ett ökat intresse för att utforska och försöka förstå sin omvärld med hjälp av varandra och med hjälpmedel såsom förstoringsglas, luppar, mätinstrument, litteratur, lärplatta och projektor. * I arbetet med olika projekt inom temat Vårt Skäggetorp har barnen förvärvat ny kunskap kring områdets miljöer och dess byggnader samt fått en ökad kunskap kring olika konstruktioner och material. Flera barn har genom arbetet med temat tillägnat sig en ökad kunskap kring olika matematiska begrepp som tex geometriska former, ordning och talbegrepp, mätning av längd och tid på olika sätt. I samtal med barnen, i barnens lekar samt i dokumentation av olika slag har pedagogerna uppmärksammat att flera barn har tillägnat sig ett ökat kunskapsrelaterat språk, tex inom områdena djur och natur, bygg och konstruktion samt matematik. * Pedagogerna upplever att vårdnadshavares delaktighet i och förståelse för förskolans uppdrag och barnens arbete ökat. Barnen berättar om olika naturvetenskapliga och tekniska företeelser i närmiljön, vad de lärt sig och vad olika saker heter. Det har varit värdefullt att arbeta med konkreta företeelser i närmiljön då det underlättat för vårdnadshavarna att förstå vad barnen pratar om och att se och följa sina barns lärande. * IKT-användningen hos samtliga pedagoger har ökat och pedagogerna känner sig säkrare i hur tekniken på olika sätt kan användas för arbetet med målen i Läroplanen. Barn och pedagoger har tillsammans använt sig av lärplatta, kamera, dator och projektor för att dokumentera, söka kunskap och uppleva bilder, böcker, musik och ljud på flera olika sätt. *Kunskapen kring och förståelsen för förskolans lärandeuppdrag och arbetet med projekt varierar i och mellan arbetslagen. Pedagogerna har kommit olika långt i sin förståelse kring hur undervisningen i förskolan kan utformas för att skapa lustfyllt lärande i alla situationer under dagen.
7 Analys * Pedagogerna har varit närvarande, medupptäckande och medforskande för att inspirera, belysa lärandet och visa på hur man kan söka kunskap på olika sätt. Pedagogerna är noga med att använda rätt naturvetenskapliga, matematiska och tekniska termer under arbetes gång, detta för att öka barnens kunskapsrelaterade språk. * Pedagogerna har tillsammans med barnen dokumenterat olika aktiviteter t ex med hjälp av kamera, lärplatta och ritanteckningar. Barn och pedagoger har tillsammans reflekterat över dokumentationen genom att regelbundet titta på temamiljöer, reflektionsväggar, projektpärmar, filmer och bildspel. Genom att återkomma till dokumentationerna, lägga till och reflektera flera gånger har pedagogerna kunnat uppmärksamma barnen på deras lärande och förändrade kunnande. Dokumentation och reflektioner har sedan legat till grund för hur arbetet ska utvecklas t ex genom förändringar i miljö, förhållningssätt och organisation. En framgångsfaktor har varit att låta projekten pågå under lång tid och att återkomma till föregående projekt för att berika de nya. Att pedagogerna vågat stanna kvar och inte haft bråttom till nästa steg har bidragit till att ett ökat antal barn fått möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter. Genom att använda olika former av lotusdiagram och mindmaps har pedagogerna säkerställt vilka mål inom utveckling och lärande som ingått i projekten. * I information till vårdnadshavare har fokus legat på barnens lärande och utveckling. I hembrev, vid föräldramöten och i den dagliga kontakten med vårdnadshavare beskrivs barnens lärande på ett konkret sätt kopplat till läroplansmålen. * Arbetet med IKT har underlättats av att alla pedagoger idag har en egen lärplatta samt att projektorer, stativ och ljudpuckar finns tillgängligt på alla avdelningar. En tydlig IKT-plan har också bidragit till att användningen har ökat. Åtgärder * För att nå ökad måluppfyllelse ska pedagogerna filma sig själva och varandra i syfte att få syn på och utveckla undervisningssituationerna. * Pedagogerna ska fortsätta med att rama in, duka upp och vara tydliga med vad som är i fokus för lärandet. Pedagogerna ska på olika sätt förbereda barn och vårdnadshavare på kommande projekt för att starta tankar och inspirera till samtal och frågor även utanför förskolan. * Pedagogerna ska fortsätta att skapa lärmiljöer som utmanar och lockar till utforskande av olika fenomen inom områdena naturvetenskap och teknik. * Pedagogerna ska dokumentera och följa enskilda barns lärprocesser. * Olika former av forum för pedagoger kommer att genomföras, t ex lärandegrupper kring jämställdhet och genus och naturvetenskap och teknik. Detta för att öka och sprida kunskap och ge ökade förutsättningar för likvärdighet inom förskoleverksamheten i området.