Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag
År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige till Danmark knappt 19 000 (StatNord/Danmarks Statistik). Medan pendlingen från Sverige till Norge fortsätter att öka, har pendlingen från Sverige till Danmark börjat avta (StatNord/Danmarks Statistik). År 2009 arbetspendlade 5 462 värmlänningar över riksgränsen till Norge, varav 36 procent var från de tre gränskommunerna; Årjäng, Eda och Torsby (StatNord). Den värmländska gränspendlingen till Norge är omfattande. Bara Västra Götalands län har fler arbetspendlare till Norge än Värmland. År 2009 hade Västra Götaland 7 161 Norgependlare (StatNord). Gränspendlingen till Norge är av stor betydelse för ekonomierna i flera av de värmländska kommunerna. Den bidrar till arbetstillfällen, kommunala skatteinkomster och förmodligen även en friskare befolkning (Eriksson & Otto, 2012; Kalander Blomqvist, Jansson & Starrin, 2009) Gränspendlingen i ett perspektiv
Det empiriska materialet består av intervjuer, fältstudier och två separata enkätstudier. Insamlingen av data har skett på samma sätt i de tre studerade kommunerna; Årjäng, Eda och Torsby, men vid olika tidpunkter. Enkätstudien av gränspendlare år 2008 genomfördes i kommunerna Årjäng och Eda. Den kompletterande enkätstudien av gränspendlare från 2011inkluderade förutom dessa båda kommuner också Torsby kommun. Insamlingen av kvalitativa data gjordes i Eda och Årjäng kommun 2007 och i Torsby kommun år 2011. I detta har företrädare för olika myndigheter intervjuats, likaså olika grupper av lokalbefolkningen. Studiens förutsättning
o Att gränspendla är enligt såväl enkät 2008 som 2011 i första hand en manlig aktivitet. Andelen gränspendlare utgörs till trefjärdedelar av män. o Gränspendlare fördelar sig könsmässigt traditionellt mellan olika yrken. Kvinnor är främst sysselsätta inom Vård och omsorg. Männen arbetar i första hand inom någon av de tre sektorena: Tillverkning och utvinning, Byggverksamhet eller Handel och kommunikation. o o Veckopendlarna, som delvis kan uppfattas som en särskild grupp i sammanhanget utgörs i ännu högre grad av män. Bland dem är byggverksamhet i Osloområdet den vanligaste sysselsättningen. Pendla bort eller hem? Ser man till pendlarpopulationens sammansättning utgörs den till i det närmaste lika stor andel norrmän som bor i Sverige, och som pendlar hem till Norge, som svenskar som reser över gränsen. Vem gränspendlar?
Främsta pendlingskommuner i Norge för boende i Eda är: - Oslo (10 %) - Eidskog (8 %) - Kongsvinger (8 %) Främsta pendlingskommuner i Norge för boende i Årjäng är: - Eidsberg (17 %). - Oslo (15 %) - Marker (4 %) Främsta pendlingskommuner i Norge för boende i Torsby är: - Oslo (9 %) - Kongsvinger (5 %) Veckopendlare oberoende av kommun reser främst till Osloområdet. För Årjäng eller Torsby utgör inpendling till respektive kommun från Norge ingen stor del. Till Eda finns däremot en mindre andel norska inpendlare huvudsakligen från Eidskog (3 %). (Statistik för år 2008, StatNord) Vart gränspendlar man?
Andelen Norge-pendlare skiljer sig åt mellan kommunerna. I Torsby var det året 2009 cirka 35 procent av den totala utpendlingen ur kommunen som gick till Norge, jämfört med 44 procent i Eda och 63 procent i Årjäng. Den absolut vanligaste pendlingsformen bland arbetspendlare till Norge är dagspendling upp till 5 eller fler dagar i veckan (60 %). Veckopendling utgör endast en mindre andel av den totala pendlingen över gränsen (27 %). Veckopendling är betydligt vanligare i Torsby (51 %) än i Eda (17 %) och Årjäng (22 %). Arbetet i Norge utgör huvudförsörjningen för en mycket stor andel av gränspendlarna och de absolut flesta av dem jobbar heltid. En mycket liten grupp reser vid enstaka tillfällen över gränsen för att arbeta i Norge. Pendlingsfrekvens
En tydlig majoritet av pendlarna uppger att möjligheten att tjäna mer pengar i Norge för samma arbete jämfört med i Sverige är det avgörande skälet till deras gränspendling (55 %). Noteras kan också att den relativt vanligt utbredda föreställningen om att arbetspendling till Norge fungerar som en möjlighet till en extrainkomst då och då inte har bäring på verkligheten. En försvinnande liten andel av de svarande anger detta vara anledningen till gränspendlandet (3 %). Som stöd för påståendet att gränspendling för de absolut flesta är en stadigvarande livsstil, och inte en väg att då och då dryga ut hushållskassan kan också lyftas fram att hela 92 % uppger att arbetet i Norge är deras huvudsakliga försörjning. Varför arbetspendla till Norge?
Synen på arbetspendling över gränsen hos dem vi intervjuat verkar vara den samma i alla tre kommunerna - Det är en vanlig företeelse och inget som man funderar särskilt mycket över. Det har funnits i alla tider. Till bilden av gränspendling som del av det vanliga hör också att det geografiska avståndet till en arbetsplats på andra sidan gränsen inte alltid behöver vara långt. Som exempel kan ges att Torsby kommuns geografiska storlek gör att det för många inte blir någon skillnad i avstånd eller restid att jobba i ett grannfylke på norska sidan jämfört med att jobba i hemkommunen. Samma förutsättningar kan också gälla i Eda eller Årjäng även om det inte är lika flagrant där. Samma fast olika
Inställningen till gränspendling är i stort positiv bland de studerade. Cirka 74 procent av dem som besvarat enkätstudien 2012 menar att arbetspendlingen till Norge är en långsiktig frivilligt vald livsstil. En skillnad mellan kommunerna är dock att fler Torsbybor än Eda- och Årjängsbor anser att gränspendlingen är ofrivillig. Det är även färre Torsbybor som tror att de fortfarande kommer att arbetspendla till Norge om 5 år. Vi kan alltså ana att Torsbybor i högre utsträckning upplever sig tvingade till gränsarbetspendling, jämfört med Eda- och Årjängsborna. Detta kan ha flera orsaker. En viktig negativ faktor är sannolikt restidens längd och pendlingens omfattning. Det är faktorer som vanligen inverkar negativ på möjligheten att få ihop det så kallade livspusslet (Boverket 2005; Gottfridsson 2007; Larsson 2012). En annan faktor som kan påverka är graden av social integration. Enkäten visar att det inte är lika vanligt bland Torsbygränspendlarna att ha släkt eller vänner i Norge. Färre har också en make/maka eller sambo från Norge eller äger mark/ fastighet i Norge. Detta jämfört med Eda- och Årjängspendlarna där särskilt släktskaps- och vänskapsrelationer är väldigt vanliga. Upplevelsen av pendlingen
Med hjälp av enkät 2012:s öppna svar kan vi urskilja vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av gränspendling. En skillnad är att kvinnor menar att de får mer tid hemma med familjen tack vare gränspendlingen, men männen menar tvärtom. För flera kvinnor är möjligheten att jobba deltid men ändå ha en god inkomst viktig. Till skillnad från kvinnorna väljer inte männen att jobba deltid för att korta ned sina arbetsdagar. Männen beskriver istället att de genom att gränspendla får möjlighet till längre sammanhängande ledigheter, vilket är positivt i förhållande till familjen. De beskriver emellertid också att de oftare är frånvarande och att det är negativt. De riskerar exempelvis genom detta att gå miste om delar barnens uppväxt. Denna skillnad mellan kvinnor och män är inte utmärkande för gränsarbetspendlare, den är snarare en skillnad mellan könen vi ser i arbetslivet generellt. Upplevelsen av pendlingen
Gränspendling utgör en viktig del av försörjningen för många hushåll i Årjäng, Eda och Torsby. Gränspendlare är generellt män. Att dagspendla är vanligaste pendlingsformen. Traditionell könfördelning mellan yrken. Bättre betalt i Norge för samma jobb främsta skälet till gränspendling. Många norrmän bosatta i Årjäng, Eda och Torsby pendlar hem. Att gränspendla är en stadigvarande, långsiktig, positiv och frivilligt vald livsstil för de flesta pendlare. Några slutsatser
Principerna för gränspendling skiljer sin inte från andra typer av pendlandet med samma förutsättningar, d.v.s. det är inte resan över en riksgräns som i grunden är avgörande för upplevelsen av pendlandet, utan gängse faktorer som exempelvis restider, avstånd, antal byten och typ av färdmedel är det som avgör. och en till.