FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori kommer från och med hösten 2009 att införa en tydligare policy för tjänstgöringsskyldighet med målet att främja, organisera, synliggöra och ersätta arbetsinsatser som är av vikt för institutionens interna utveckling och externa samverkan inklusive tredje uppgiften, och på lång sikt förstärka och expandera institutionens verksamheter Bakgrund Akademiska institutioner vid Göteborgs universitet står inför stora förändringar och förväntas i högre grad än tidigare arbeta strategiskt och utåtriktat. 1 Enligt institutionens Forsknings- och utbildningsstrategisk plan som utvecklades hösten 2008 och antogs av institutionsstyrelsen våren 2009 skall institutionen präglas av en vilja att samverka med andra institutioner, fakulteter och universitet både i Sverige och utomlands. Institutionen skall även sträva mot att utveckla goda relationer och samarbeten med myndigheter, samhälle och näringsliv. Institutionen skall även tydligt sträva efter att harmonisera sina målsättningar med de mål och visioner som utarbetas centralt vid Göteborgs universitet. Institutionen skall uppmärksamma och utarbeta genomtänkta strategier för att kunna ta sig an de utmaningar som en ständigt föränderlig omvärld ger upphov till. Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori har stora möjligheter att expandera tack vare ämnenas angelägenhet och personalens betydande kompetens och driftighet. Det saknas inte initiativ till att bredda verksamheten, tänka strategiskt och våga pröva nya idéer. Dock riskerar sådana ambitiösa målsättningar att förbli relativt kraftlösa önskedrömmar om det inte ges förutsättningar att förverkliga dem. Arbetstidsavtalet Dagens regelverk (arbetstidsavtalet) innehåller enbart årsarbetstidsmåttet vilket varierar mellan 1700 och 1756 timmar beroende på antalet semesterdagar. Enligt fakultetsnämndens delegationsordning är det prefekten som fördelar arbetsuppgifterna. Beslut om fördelning av arbetsuppgifter fattas enligt det lokala arbetstidsavtalet minst en gång årligen av prefekten i samråd med berörd personal. I de 1 Se Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier 2009-2012, Arbetsgruppen för forsknings- och utbildningsstrategier vid Göteborgs universitet.
tjänstgöringsplaner som nu upprättas med tillsvidareanställda lärare och forskare ingår följande kategorier: Forsknings- och utvecklingsarbete Forskarhandledning Utbildning och pedagogiska projekt Kompetensutveckling Kontakter och samverkan med omgivande samhälle Administration Övrigt Arbete som syftar till att främja institutionens interna utveckling och externa samverkan inklusive tredje uppgiften kan rymmas inom de flesta av de ovanstående kategorierna. Det är dock ovanligt att sådant arbete tydligt inberäknas när tjänstgöringsplanerna upprättas. Det innebär dock inte att personalen inte utfört denna typ av uppgifter. Dessa har istället uträttats inom ramen för arbetstimmar som egentligen skulle ägnats åt forskning och undervisning, eller på obetald mer- och övertid. Policy Konkret innebär förslaget att institutionen inför som rutin att inför varje tillfälle en tjänstgöringsplan upprättas skall detta föregås av en diskussion (exempelvis vid årliga medarbetarsamtal) med den anställde huruvida, i vilken form och i vilken omfattning denne eventuellt ämnar eller beordras arbeta med internt institutionsutvecklande arbete och/eller extern samverkan. Med institutionsutvecklande arbete avses exempelvis deltagande i berednings- och arbetsgrupper med uppgifter att utreda frågor av vikt för institutionens utveckling inom alla dessa verksamheter: forskning, forskarutbildning, grundutbildning och administration. Med extern samverkan avses enligt arbetstidsavtalet uppbyggnad av kontakter och samverkan i olika former med det omgivande samhället, såväl vad gäller spridning av information om universitets verksamhet som genomförande av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt för eller i samverkan med kommuner, företag, organisationer, m.m.
Med detta avses inte insatser som räknas som ordinarie och löpande uppgifter inom ramen för forskning och utbildning. Arbetet måste gå utöver det som normalt förväntas av den anställde. Målet med diskussionen är att arbetsgivaren och arbetstagaren uppnår en samsyn. Arbetsgivaren ansvarar för att enskilda medarbetares kompetenser, idéer och strategier tas till vara och tydligt manifesteras i tjänstgöringsplanen. Den enskilde medarbetaren ansvarar för att fullfölja sina åtaganden i enlighet med tjänstgöringsplanen. Praktisk implementering Arbetsgivaren skall minst en gång per år diskutera huruvida, i vilken form och i vilken omfattning en anställd ämnar eller beordras arbeta med internt institutionsutvecklande arbete och/eller extern samverkan. Huruvida en viss anställd kan vara aktuell för att utföra detta avgörs av Den anställdes kompetens och eventuella tidigare erfarenheter av liknande arbeten Den anställdes eventuella tidigare resultat av sådana arbeten De insatser som avses utföras skall vara kopplade till institutionens forsknings- och utbildningsstrategiska planer. Arbetet skall vara till gagn för institutionen som en helhet och kan exempelvis ha som mål att åstadkomma Institutions- och fakultetsöverskridande forskningsprojekt Ekonomiskt bärkraftiga och kvalitativa uppdragsutbildningar God publicitet för institutionen och dess verksamheter Fler studenter till institutionens grund- och forskarutbildningar Strategiska vidareutvecklingar av institutionens grundutbildningsuppdrag Förbättringar av institutionens interna organisation och/eller arbetsmiljö Den tänka verksamheten får under inga omständigheter Riskera leda till konkurrerande verksamheter Missgynna institutionens grunduppdrag inom forskning och utbildning
Om det bedöms som gynnsamt att en anställd tar sig an intern institutionsutveckling och/eller extern samverkan skall denne tillsammans med arbetsgivaren utforma en skriftlig plan över vilka insatser som skall utföras under en väl definierad arbetsperiod. Omfattningen av dessa bedöms från fall till fall beroende på arbetes art och institutionens budgetläge. Detta regleras sedan i den anställdes tjänstgöringsplan. Det konkreta arbetet med institutionsutveckling och samverkan skall givetvis utföras med samma omsorgsfullhet som normalt förväntas inom forskning och undervisning. Efter arbetsperioden är över skall arbetstagaren skriftligen återrapportera hur denne uppfyllt sina planerade åtaganden och vilka resultat som åstadkommits. Denna återrapportering kan sedan ligga till grund för vidare diskussion om framtida tjänstgöringsskyldighet. Observera: Skriftlig planering och återrapportering skall inte enbart genomföras i syfte att inspektera huruvida arbetstagaren uppfyllt sina åtaganden. En risk med det fria arbetssättet inom universitetet är sällan att anställda arbetar för lite snarare riskerar arbetet att bli allt för gränslöst. Kontrollerna skall således även utgöra en metod för att stävja risken för överarbete, något som är extra viktigt när den anställde förväntas utföra viktiga uppgifter som går utöver det som normalt förväntas.