Biblioteket hjälper mig a3 komma in i samhället EN STUDIE AV ASYLSÖKANDES KÄNNEDOM OM, ANVÄNDNING AV OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ STOCKHOLMREGIONENS BIBLIOTEK
Studiens innehåll Kvalita(v studie o Fyra strukturerade gruppintervjuer med totalt 25 asylsökande o Fyra gruppintervjuer med totalt 17 bibliotekarier o Representa(on från olika delar av Stockholms län o Representa(on från Irak, Syrien, Eritrea, Somalia och Libanon o Bland deltagarna var 7 kvinnor och 18 män, ålder 19-67 år o HälNen av de asylsökande bodde på asylboende och hälnen hade egenordnat boende o Bibliotekarierna (llhörde fyra biblioteksområden i Stockholms län
De asylsökandes upplevelse av biblioteken o Hög kännedom om bibliotek o 3/4 är återkommande besökare o GoS bemötande o Behoven (llfredsställs (ll viss del
Vad är skälen Ull asylsökandes besök? o Vila och ro o Fri(dssysselsäSning (gra(s och inom gångavstånd) o Möta och samtala med andra människor i samma situa(on o Möta och samtala med de som arbetar eller verkar på biblioteket o Utveckla svenska språket o Låna liseratur och lexikon o Få stöd i studier o Tillgång (ll Internet och datorer
Vilka behov har asylsökande som de tror a3 bibliotek kan hjälpa dem mer med? o Språkutvecklingen (onare, mer regelbundet, mer professionellt) o Möten (mer samtal om livssitua(onen och mentalt stöd) o Samhällsinforma(on (från buss(dtabeller (ll informa(on om skasesystemet)
Vilka behov ser de inte a3 bibliotek kan hjälpa dem mer med? o HiSa es arbete o HiSa en bostad o Den känslomässigt svåra livssitua(onen Men, även om de intervjuade säger a3 de inte tror a3 biblioteken kan lösa deras känslomässiga problem som är kopplade 9ll den svåra situa9onen 9digare och nu, är det många som föreslår a3 biblioteken ska ha psykologer eller kuratorer som kan hjälpa dem.
Konkreta idéer från de asylsökande o Utökad svenskundervisning och språkutveckling, onare och med pedagoger o Mer utbud av ak(viteter för as kunna sysselsäsa sig och ha en meningsfull vardag, exempelvis biovisning, kurser, u]lykter med mera. Regelbundenhet centralt när vardagen är innehållslös och de flesta väntar på något som de inte vet när det kommer uppehålls(llståndet. o Mer (llgång (ll samhällsinforma(on o Fler flerspråkiga i personalen o BäSre kännedom om asylsökandes process och livssitua(on bland personalen o Möjlighet as få tala om sin livssitua(on med personal, kuratorer eller i samtalsgrupper
Bibliotekarierna då? Vad säger de? o Lus]yllt as arbeta med målgruppen, as följa livsresor och individers utveckling i det nya landet o Också svårt och komplicerat o Administra(va uppginer i högre grad med denna målgrupp ta kopior, översäsa, skicka meddelanden, osv. o I alla berörda biblioteksområden finns idag verksamhet och kompetens för målgruppen i form av språkverkstäder, flerspråkig personal eller kompetens i språkutveckling för migranter o Samtliga intervjuade visnar om en upplevelse av (llkortakommanden då dessa kompetenser och verksamheter inte räcker så långt och så mycket som de skulle vilja
Och om bibliotekarierna får välja o Utbildar de sig gärna i asylprocessen och får större förståelse också för den känslomässiga livssitua(onen. USryckt önskan om kompetensöverföring och samarbete från andra myndigheter, som Migra(onsverket. o Erbjuder de gärna mer språkutveckling o Har de (llgång (ll standardiserat översas material med samhällsinforma(on och informa(on om biblioteket på fler språk, liksom ansökningsblankeser för lånekort, bokbeställningar, osv. o Etablerar de riktlinjer och standarder för vilka ärenden som hanteras och hur, vilka avgränsningar görs? o Skulle fler i personalen tala fler språk
Sammanfa3at o Ungefär 3/4 av de intervjuade asylsökande är återkommande besökare o Biblioteken fyller en vik(g funk(on då asylsökande inte har råd med mer än det väsentliga pengarna de får i stöd räcker inte ens (ll es resekort för lokaltrafiken. o Sysslolösheten kombinerad med en ånges]ylld oviss väntan på uppehålls(llstånd påverkar de asylsökande, som finner ro och ak(vitet på biblioteket. o Det finns en förväntan på biblioteken as de är en plats där de ska kunna utveckla sis språk o Andra skäl (ll användning av biblioteken är (llgång (ll datorer och internet, lån av liseratur och lexikon och möten med andra besökare och med personal o Personalen uppskasar arbetet med gruppen och vill göra mer o Tydliga önskemål är ökad flerspråkighet, kompetensutveckling, standardisering och riktlinjer
Tack! Carlos Rojas Miklo, på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm carlos.rojas@miklo.se