Flyktingbarometern Trelleborg

Transkript

1 Flyktingbarometern Trelleborg Maj 2016 Innehåll: Bakgrund och metod Varför Sverige? Och varför Trelleborg? Hur har de blivit bemötta? Framtidsplaner? Kännedom om samhället och språket Vilka problematiska situationer föreligger? Förslag från deltagarna på förbättringar 1

2 Bakgrund och metod Vi är i en tid då fördjupad kunskap om flyktingsituationen för alla invånare och alla olika verksamheter i landet är ett måste. Det är centralt att ha kännedom om situationen för de som idag söker asyl, bland vilka Trelleborg finner en del av sina framtida invånare. Flyktingbarometern är en studie där Miklo varje månad genomför intervjuer med asylsökande. Intervjuerna görs som fokusgrupper. I april genomfördes två stycken med totalt 15 asylsökande boende i Trelleborgs kommun. Den cirka två timmar långa intervjun görs som en så kallad strukturerad intervju, med förutbestämda frågor, samma för varje grupp. De berör nutid och framtid vad gäller boende, utbildning, arbete, hälsa, välmående och de intervjuades uppfattning om Sverige och institutionerna de möter. Deltagarna till intervjuerna bjöds in av tjänstemannen Thaer Hassan på Arbetsförvaltningen. Inga namn eller andra spårbara markörer har sparats i protokollen. Fem deltagare i intervjuerna var kvinnor och tio var män. En deltagare var från Kuwait och en från Eritrea. Två var från Irak och elva från Syrien, av vilka två definierade sig som kurder. De deltagare som ville fick själva ange vad de hade för yrke innan de kom till Sverige: Fyra angav att de varit studenter, en frisör, en civilpolis, en polisassistent, en advokat och två angav att de varit husfruar. 2

3 Varför Sverige? Och varför Trelleborg? Om valet av sitt nya hem Skälen deltagarna anger till att de valde Sverige som land att söka asyl i är att de hade en uppfattning av Sverige som ett fritt, tryggt och demokratiskt land. Deltagarna ger som exempel att de kände till att utbildningen i Sverige är god, att det är bra för barn här, att förekomsten av rasism är ovanlig och att det är ett land som tar mycket hand om flyktingar. Två svarar också att de valde Sverige för att få ett bättre liv. Sju av deltagarna upplever situationen i Sverige sedan ankomsten som de förväntade sig. Fem av deltagarna upplever att det är sämre än de hade tänkt sig och en tycker att det är bättre än förväntat. Skälen som deltagarna som tycker att det är sämre än förväntat ger är till exempel att de har fått dela rum på boendet med fler än de räknade med, eller att en av deltagarna har blivit separerad från sin familj. Fyra av deltagarna upplever inte att Sverige är en demokrati: Man bara säger att Sverige är ett demokratiskt land, men egentligen är det inte det. Ingen lyssnar på oss. Vi behandlas inte på samma sätt som svenskar. Trelleborg upplever de som en trevlig plats att bo på. De känner generellt att de fått hjälp av kommunen och uppskattar att har fått studera svenska och har nära till stan. Åtta av de femton deltagarna har för avsikt att bo kvar. I fallen då de har en annan plats de ville flytta till, beror detta på att de har familj där. Hur har de blivit bemötta? Om respekt, värdighet, vänlighet. Välkomnandet de fick när de kom upplever alla var gott, förutom tre syskon som vittnar om att de blev illa behandlade när de kom till Sverige. På flygplatsen hade de blivit gripna och behandlade av polisen på ett sätt som skrämde dem. De har vid intervjutillfället fortfarande inte fått något svar på varför de blev satta i en cell och undrar över detta. Tre deltagare vittnar om situationer då de upplevt sig blivit rasistiskt behandlade. En deltagare hade hittat praktik, utan att få hjälp av sin handledare. Handledaren godkände inte praktiken, varpå personen ifråga förlorade jobbet. En annan deltagare upplever att dennas advokat inte bryr sig om ärendet för att han är rasist. Den tredje incidenten som nämns rör en tredje deltagare som fick en tomburk och skräp kastat på sig när denna skulle gå till förskolan med sina barn. Ytterligare tre deltagare anger att de råkat ut för rasism personligen, utan att beskriva de aktuella situationerna. Utan att tala om det som rasism, frågar en av deltagarna: Varför tror svenskarna att vi inte kan någonting? Vi hade utbildning och allt annat också innan kriget. Varför tror man att vi kommer från en annan planet? Vi är samma som svenskar för vi hade allt de har nu. Jag är uppväx i en villa. Vi hade många bilar och jag kunde välja vilken bil jag ville köra. Bara att jag är här betyder inte att jag levde ett dåligt liv innan. De upplever en generell vänlighet hos Trelleborgarna och andra de mött i Sverige också i den byråkratiska processen. 3

4 Framtidsplaner? Om boende, arbete, skola, familj. Fem av deltagarna har familj som de har för avsikt att återförenas med. Totalt handlar det för deltagarna i denna studie om elva barn och nio vuxna som de skulle ansöka om familjeåterförening med. Flera talar om möjligheten för familjen att komma till Sverige på samma sätt som de kom, eftersom det är snabbare än migrationsverkets process. Vad gäller arbete och boende spelar det för de flesta deltagarna ingen roll vad de får för jobb eller vad de får för lägenhet. Några uttrycker önskan om att bo i hus eller lägenhet, och de som studerar vill studera klart och sedan arbeta med något i enlighet med sin utbildning. Ingen av de andra har anspråk på att arbeta med samma sak som de gjorde innan de kom till Sverige. Av de som studerat tidigare tänker ingen att de ska studera igen i Sverige: Vi är vuxna, vi kan inte lägga mer tid på studier. Det gäller bara att hitta ett jobb så fort vi lärt oss språket. Majoriteten vill bo kvar i Trelleborg. Några är osäkra och fyra har specificerat platser de vill flytta till: Malmö, Göteborg och Hallonbergen (Sundbybergs kommun i Stockholm). Skälet för alla fyra är att de har släkt där. De som är osäkra menar att valet av ort att bosätta sig på beror på var de hittar bostad och jobb. När samtliga deltagare i intervjuerna får svara på vad som är de viktigaste sakerna med platsen där de tänker att de ska bo är arbete den viktigaste faktorn, följt av att det finns ett universitet. Kännedom om samhället och språket Det är blandat vilken kännedom deltagarna upplever att de har. Några känner sig trygga i sin kännedom om svenska lagar, regler och normer, andra uttrycker olika grad av osäkerhet. Flera uttrycker uppskattning för att kommunen ändrade regeln om att språkstudierna behöver vänta till efter uppehållstillståndet är godkänt. Flera deltagare hade innan dess påbörjat sin språkinlärning på egen hand, via anordnade aktiviteter eller tillsammans med någon svenskspråkig. Några av deltagarna som talar engelska upplever att det räcker för att röra sig i samhället och upplever att nästan alla i Sverige kan engelska. Men flera deltagare uttrycker explicit att de inte ser att engelskan räcker för att skaffa ett arbete. 4

5 Vilka problematiska situationer föreligger? Om problem i vardagen, problem med boendet, personliga och psykologiska problem. Flera av deltagarna upplever att det känns svårt att komma in i samhället. De talar om det som sammanslagningsproblem. De ser segregering och språksvårigheter. Och de upplever att det är en lång väntetid för beskedet om uppehållstillstånd, som förstärker dessa utmaningar. Några har fått lov att börja i skolan, men har inte råd att ta bussen dit. De berättar att en bussbiljett kostar 80 kronor, vilket de inte kan betala 3-4 gånger i veckan. Fem av deltagarna berättar att de har hälsoproblem, som de inte får hjälp med eftersom de inte har uppehållstillstånd. Tre andra av de som deltog förstår det som att de inte kommer att få vård om de skulle behöva det. En av deltagarna uttryckte också en önskan om att träffa en psykolog: Jag vill inte längre bära på allt jag har med mig. Förslag från deltagarna på förbättringar Deltagarna ser som prioriterat att bygga mer bostäder och öppna upp fler arbetsmöjligheter. Testa oss i det vi är utbildade i. Vi vill visa er vad vi kan. Ge oss en chans att visa vilka vi är, egentligen. Flera tror också att det är viktigt att det finns ytor där de möter andra trelleborgare: Om Migrationsveket sergregerar oss från samhället som de gör nu kommer rasismnivån att öka. Detta gäller inte bara svenskar, vi kommer inte heller tycka om dem. För att vi inte träffar varandra. Vi kommer höra att de är så, de gillar inte oss och de kommer också att tänka samma sätt om oss. M IKLO gör studier och analyser i frågor som rör social hållbarhet och urban utveckling för myndigheter, kommuner och andra offentligt finansierade verksamheter. Denna studie har genomförts av Farhan Alatrash, Muna Mohammad och Carlos Rojas. 5