Flyktingbarometern DEL 1 AV 2. Resultat från studiens enkätundersökning med 319 personer som sökt asyl i Sverige Juni 2016

Transkript

1 Flyktingbarometern DEL 1 AV 2 Resultat från studiens enkätundersökning med 319 personer som sökt asyl i Sverige Juni 2016

2 Sammanfattning Flyktingbarometern är en studie som byggts på en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Denna rapport redogör för den kvantitativa delen av studien en enkätundersökning med 319 respondenter som sökt asyl i Sverige. Att bo i Sverige Huvudskälen till att de asylsökande valde Sverige är att det har varit fred i landet sedan länge, och att det är ett bra land för barn att växa upp i. Skälet att välja Sverige som anges minst (av 6 procent) är att det finns generöst ekonomiskt stöd till flyktingar. 87 procent av de tillfrågade känner inte till hur det ekonomiska stödet till personer som fått uppehållstillstånd ser ut. Var fjärde tycker att det blivit bättre än de tänkte sig i Sverige, och lika många personer tycker att det har blivit sämre än vad de hade förväntat sig. 95 procent tänker bo kvar i Sverige när de får uppehållstillstånd. Hälften vill bo kvar där de bor nu, hälften vill flytta när de får möjlighet till det. Det viktigaste med platsen som de ska bo på är att det finns jobb. Minst viktigt med platsen som de ska bo på är naturen/hur det ser ut och att det finns andra invånare som kommer från samma land som de tillfrågade. Två tredjedelar känner att de kommer in i svenska sammanhang och gemenskaper. Var femte upplever att de har råkat ut för rasism av personal eller andra människor i Sverige. Bäst bemötande har de fått av personalen på Migrationsverket och barnens skola. Sämst bemötande upplever de sig ha fått av personalen på flyktingboendet och Arbetsförmedlingen. När de ombeds sätta betyg på demokratin i Sverige ger fyra av tio högsta betyg, och en av tio ger den underkänt.

3 Arbete och studier Sju procent av de tillfrågade har ett jobb. Tre av fyra har börjat planera för hur de ska skaffa sig ett arbete när de får uppehållstillstånd. Tre av fyra vill komplettera sina studier eller studera mer i Sverige. En av fyra tänker att deras nuvarande utbildning borde räcka för att få ett arbete. Hälsa och familj Var tredje vill träffa en psykolog, men nästan ingen får möjlighet till det. Varannan av de tillfrågade har haft problem med sin fysiska hälsa, och av dessa har hälften fått hjälp med sina besvär. Var tredje lämnade familj i det tidigare landet, som de avser återförenas med i framtiden. De som vill ha familjeåterförening vill ha hit i snitt 1,5 vuxna och 1,5 barn per person. Av de som har barn i skolan är 9 av 10 nöjda med skolgången. Respondenterna har kommit från bland annat Syrien, Afghanistan, Irak, Palestina, Somalia och Libyen och har intervjuats i Orust, Mora, Eskilstuna, Nacka, Knivsta, Huddinge, Stockholm, Österåker, Svalöv, Trelleborg, Oskarshamn, Haparanda, Kiruna, Jokkmokk, Gällivare och Vindeln. Av de som angett kön i enkäten är 26 procent kvinnor och 74 procent män. Det har varit 13 stycken personer som har varit kommunplacerade och då haft uppehållstillstånd. I övrigt har intervjuerna gjorts med personer boende på asylboende av något slag. Den kvalitativa delen av studien har bestått i att samma respondenter som besvarat enkäten plus ytterligare 137 stycken har blivit intervjuade i fokusgrupper. Dessa intervjuer redovisas inte i denna rapport, utan kommer att finnas tillgängliga när de sammanställts och analyserats mot slutet av Mer om studiens metodologiska och etiska överväganden finns att läsa sist i rapporten, efter diagrammen.

4 Att bo i Sverige % Bra för barn att växa upp i Varför kom du till just Sverige? 24% Bra möjligheter att få jobb 3 Demokrati och Frihet 19% Generösa asyllagar 6% Generösa ekonomiska stöd till flyktingar 13% Bra politik 74% Fred i landet sedan länge Känner du till det svenska systemet med ekonomiskt stöd till personer som fått uppehållstillstånd? 87% Nej, jag vet inget om det 13% Ja

5 6 5 Har det blivit som du tänkte dig i Sverige? 52% 4 23% 2 Bättre än jag trodde Ungefär som jag trodde Sämre än jag trodde Tänker du stanna i Sverige, eller flytta vidare? Flytta vidare Stanna i Sverige

6 Om du tänker stanna, är det i den här staden eller ska du flytta till en annan stad? Flytta 4 Stanna här 54% Vad är de två viktigaste sakerna med platsen du ska bo på? % 17% 13% 16% Barnens skola Att det är en storstad Att det är en småstad Bostaden Att det Att det finns jobb finns till mig universitet 1% Naturen Bra bussar och hur och tåg det ser ut 4% Att folk jag redan känner bor där Att det finns andra invånare som är från mitt land

7 Hur bodde du innan du kom till Sverige? 44% 1 24% I lägenhet i en storstad I lägenhet i en småstad I ett eget hus nära stad eller i en stad 18% I ett eget hus på landsbygden Känner du att du kommer in i svenska sammanhang och gemenskaper? Nej Ja 67%

8 Har du råkat ut för rasism, personligen? Av personal eller andra människor i Sverige. Nej 79% Ja 21% Hur har du blivit bemött av personalen på Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, flyktingboendet, när du fått vård och på dina barns skola? 3 33% 33% Migrationsverket 2 23% 1 6% 6% Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt

9 2 27% Arbetsförmedlingen 23% 26% 1 13% 11% Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt 2 21% 23% Flyktingboendet 26% Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt

10 % Vårdcentral/Sjukhus 26% 1 16% 13% Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt % Dina barns skola 4 17% 4% Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt

11 % 1% Om du får gradera demokratin i Sverige, vad skulle du sätta för betyg? 3% 1% 4% 4% % 19% 16% 41%

12 Arbete och studier % 3% 2% Ja, jag ordnade ett genom arbetsförmedlingen Jobbar du nu? Ja, jag ordnade det med hjälp av bekanta Ja, jag ordnade ett på annat sätt 93% Nej 2 1 Om du inte hade ett jobb nu, har du en plan för hur du ska skaffa ett jobb? 24% 23% 19% 24% Ja, jag ska leta själv genom bekanta Ja, jag ska leta på internet Ja, jag ska starta eget Ja, jag ska leta själv Nej, jag har inte företag genom att besöka butiker eller andra verksamheter funderat på det ännu

13 4 Hur viktigt är det för dig att framöver hitta ett jobb som motsvarar det som är ditt yrke egentligen? 38% 3 32% 2 1 Det spelar ingen roll, bara jag ordnar ett jobb Det är viktigt för mig Det är mycket viktigt för mig Har du en plan för utveckling av dina studier i framtiden? 3 Jag vill studera en utbildning från början på universitet i Sverige 11% Jag vill komplettera utbildningen jag har med en kortare period av svensk utbildning 28% Jag vill gå en kortare praktisk utbildning eller yrkesutbildning 26% Jag borde kunna ordna ett arbete med den utbildning jag har

14 Hälsa och familj Skulle du ha behov av att prata med en professionell psykolog om svårigheter du varit igenom eller går igenom? Nej 67% Ja 33% Har du något problem med hälsan eller kroppen? 48% 4 17% 21% 14% Ja, men jag har inte gått till doktorn Ja, och jag har gått till doktorn och fått hjälp Ja, och jag gick till doktorn men fick inte hjälp Nej, jag mår bra i kroppen.

15 Lämnade du familj i landet du lämnade, som du ska ta hit sen? Nej 64% Ja 36% Av de 104 personer som svarat att de vill ta hit sin familj, anger dessa att det gäller i snitt 1,5 vuxna och 1,5 barn per person. Hur tänker du att din familj ska komma hit? Genom en annan väg 14% Genom anhörigasyl

16 % Hur nöjd är du som har barn i skolan med deras skolgång? Jag har inga barn 13% 11% Jag har barn men de Jag har barn men de har inte fått skolplats är för små för skola 3% Jag har barn som går Jag har barn som går i skola och är nöjd i skola och är missnöjd % Är det lätt eller svårt för dina barn att komma till skolan? 22% 8% 4% Jag har inte barn i skolan Det är enkelt för dem att komma till skolan Det är svårt för dem, på grund av att det är lång väg dit Det är svårt för dem, för jag kan inte följa med på bussen/tåget

17 Studiens metodologiska och etiska överväganden För att kompensera för de inneboende svagheterna hos både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder, har Flyktingbarometern använt sig av en kombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Totalt 456 respondenter har deltagit i strukturerade intervjuer som huvudsakligen genomförts i fokusgruppsformat. Av dessa har 319 innan fokusgruppsintervjuns start fyllt i en enkät i pappersformat. Denna har funnits på svenska, farsi/dari och arabiska. Anledningen till att inte alla respondenterna fyllde i enkäten är att vi införde denna del efter de första 120 intervjuerna, och sedan har det vid två fokusgruppstillfällen saknats enkäter. Fokusgruppsintervjuerna har genomförts på språk som talats av deltagarna. Miklos personal har fört protokoll på arabiska eller farsi/dari, eller simultanöversatt till svenska. När protokollet skrivits på arabiska eller farsi/dari, har det översatts i efterhand. En intervju har genomförts med tolk. Intervjuerna har genomförts med respondenter boende på asylboenden. Det har varit framförallt boende på anläggningar som drivs av privata leverantörer, men också boenden hyrda av Migrationsverket, då kollektiva boenden med självhushåll. Två intervjuer har också gjorts på HVB-hem. Tretton av respondenterna har varit kommunplacerade och då haft uppehållstillstånd, annars har intervjuerna varit med personer som vid tillfället inväntade beslut rörande sin ansökan om asyl. Urvalet har skett genom att Miklo initialt kontaktade samtliga svenska kommuner med ett önskemål om att få kännedom om vilka asylboenden som fanns och om möjligt kontaktuppgifter till dessa. Samtidigt togs också kontakt med Migrationsverket som tillhandahöll information om upphandlade anläggningsboenden och vart i Sverige dessa fanns. Urvalet gjordes delvis genom ett geografiskt klusterurval, för att få spridning runt om i Sverige. Inom respektive geografiskt kluster berodde urvalet av boenden sedan på tre steg: först vilka asylboenden som det gick att finna kontaktuppgifter till, sedan vilka asylboenden

18 som det gick att få kontakt med utifrån de tillgängliga uppgifterna och i sista skedet vilka asylboenden som efter kontakt accepterade att låta Miklos personal komma dit. Väl på asylboendet har Miklos personal antingen informerat boende på plats, alternativt hade boende fått information i förväg. Miklos personal har vid varje tillfälle ägnat tid åt att samtala och arbeta upp förtroende hos de asylsökande för att även få med respondenter som initialt inte ville delta. UNHCR har presenterat metodologiska och etiska överväganden som blir viktigare när studier genomförs där det är just flyktingar som är föremål för intervjuer. Ett sådant är förstås svårigheten i att göra urval som strävar efter att vara så representativt som möjligt, ur en grupp som är så stor. I Sverige fanns inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 1 november 2015, då arbetet med studien började, och den 1 juni 2016, tre dagar efter vår sista intervju. Förutom att peka på urvalets antal i relation till det totala antalet asylsökande, påminner det oss också om en annan utmaning som UNHCR lyfter: gruppen flyktingar är, förutom att vara en heterogen grupp, också en grupp vars sammansättning, proportioner och karaktär genomgår ständiga förändringar, ofta också plötsliga och stora förändringar. Det Flyktingbarometern ger är en samlad och sammanfattad bild av vad de 456 intervjuade personerna uttryckte att de tänkte, visste, kände och planerade vid de tillfällen då de blev intervjuade. Just denna delrapport redogör för de svar som de 319 som fyllde i den skriftliga enkäten i samband med intervjun angav. UNHCR understryker vikten av fortsatta studier av och med flyktingar, inte minst kvalitativa studier, då de ser det som centralt för att översätta en okänd massa till något mänskligt och greppbart för beslutsfattare, för att citera UHCRrepresentanten Kimberly Robersons ord under ett föredrag på temat 16 maj 2016 på EU-seminariet International Conference on Asylum-Related Migration Research. De etiska överväganden som behöver göras är också fler när det är människor i en sårbar situation som är föremål för en studie. I det här fallet har våra intervjuare behövt balansera hänsynen till och respekten för att en asylsökande som bjuds in

19 uttrycker att den inte vill vara med i en intervju, med att ställa följdfrågor om anledningar till motviljan och kunna ge information som lugnar personen ifråga. Ett exempel på en sådan oro för att delta, som initialt ledde till att tillfrågade deltagare inte ville vara med, var att deras åsikter kunde påverka deras chanser att få ett uppehållstillstånd. Hade studien enbart rymt personer som utan att resonera direkt ville delta, hade risken varit att resultatet hade påverkats med enbart initialt villiga respondenter i urvalet. Så som vi har arbetat upplever vi att vi har fått en större bredd och representation av människor i olika situationer och med fler olika upplevelser och typer av upplevelser. En av nycklarna till att kunna vinna förtroende från de som blev tillfrågade att vara med, var som vi upplever det att Miklos personal talade samma språk som de som intervjuats och att flera av intervjuarna själva hade bakgrund som flyktingar, i närtid eller tidigare i livet. Allas anonymitet har bevarats och när de angivit namn eller kontaktuppgifter har det varit på frivillig basis. När en person som vi intervjuat har uttryckt att den överväger att begå självmord har kontakter tagits med relevanta aktörer i kommunen utan att röja personens anonymitet. Tabellerna med rådatan från enkätundersökningen finns att ladda hem på M IKLO gör studier och analyser i frågor som rör social hållbarhet och urban utveckling för myndigheter, kommuner och andra offentligt finansierade verksamheter.