MIN RÖST KAN BETYDA NÅGOT - UTLÄNDSKA MEDBORGARE OM ATT RÖSTA 2018

Transkript

1 MIN RÖST KAN BETYDA NÅGOT - UTLÄNDSKA MEDBORGARE OM ATT RÖSTA 2018 Insikter från intervjuer med 43 utländska medborgare i tre svenska kommuner SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND OCH METOD 2 DE INTERVJUADE 2 VALDELTAGANDE I SVERIGE FÖR 3 INVÅNARE MED SVENSKT MEDBORGARSKAP VARFÖR RÖSTA? 4 BRIST PÅ INFORMATION VIKTIGASTE 6 ANLEDNINGEN ATT INTE RÖSTA......OCH KUNSKAP OCH SAMTAL PÅVERKAR 7 IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA 8 BILDEN AV POLITIKER 9 VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR DE INTERVJUADE 12 VÄGEN TILL VALET 13 BILAGA 1: TABELLER 15 BILAGA 2: ENKÄT 16 BILAGA 3: INTERVJUGUIDE 17

2 SAMMANFATTNING Det här är sammanfattningen av insikterna från en studie där 43 myndiga personer med andra medborgarskap än svenska har blivit intervjuade om politik, demokrati och valet Av de 43 intervjuade tror majoriteten att de kommer att rösta i valet Hälften av de som anger att de inte ska rösta uppger som skäl att de inte är röstberättigade, fast det sedan under intervjun visar sig att de är det. När detta framkommer säger de att de då troligen kommer att rösta. Anledningarna till att rösta är framförallt att de intervjuade vill vara delaktiga och påverka eller utveckla Sverige, ofta med anledning av att de nu kommit att känna sig som en del av det svenska samhället. De som anger att de inte tror att de kommer att rösta har svagare tillit till politiker och har också mer sällan pratat med en svensk politiker. Andelen som litar mycket, delvis, lite eller inte alls på politiker är totalt sett jämnt fördelad. Var tredje har någon gång pratat med en svensk politiker. Det är ett brett spektra av frågor som de intervjuade anser viktiga. Möjligheterna till arbete samt anständiga och jämlika arbetsvillkor är de vanligaste. De intervjuade tror att mer personliga samtal med utländska medborgare om valet och mer information även på andra sätt skulle öka valdeltagandet. Den vanligaste idén om hur de intervjuade ska gå till väga för att bestämma sig för vilket parti de ska rösta på, är att samla på sig information. De vanligaste digitala kanalerna för att ta del av information är SVT och lokaltidningar. Det finns också förväntan och önskemål om att information ska komma till dem från kommun, stat och politiska partier om vilka partier det finns att välja på samt att utländska medborgare har möjlighet att rösta i valet. 1

3 BAKGRUND OCH METOD Med anledning av det kommande valet till kommun, landsting och riksdag initierade Sweden Research hösten 2017 en samarbetsstudie med syfte att generera insikter om utländska medborgares tankar om politik, valet och sitt deltagande i detta. Tre kommuner har varit del av studien Halmstad, Arvika och Stenungsund. Detta material är en redogörelse för resultaten från intervjuerna med totalt 43 respondenter i de tre kommunerna. Två av dem har blivit intervjuade i Halmstad men varit boende utanför Halmstads kommun, i Laholm och Hylte. Tidigare under 2018 har de tre deltagande kommunerna fått rapporter som redogjort för intervjuerna som gjorts i respektive kommun. De 43 utländska medborgarna intervjuades i december 2017 och januari 2018 vid tio olika tillfällen. En av deltagarna hade då nyligen fått även svenskt medborgarskap. Samtliga övriga deltagare saknade svenskt medborgarskap vid intervjutillfället. 39 av de 43 kommer att vara röstberättigade till kommun- och landstingsvalet Rekryteringen av respondenter har skett genom ett ändamålsenligt urval byggt på en blandning av urvalsmetoder. Till vissa intervjutillfällen har det bjudits in genom allmänna anslag och information via bibliotek. Andra har ordnats i samarbete med kommunala vuxenskolor - både SFI och yrkesinriktade utbildningar där studerande vid slumpvis utvalda klasser tagits ut för intervjuer. Ytterligare en metod har varit att bjuda in till intervjutillfällen genom föreningar och kommunalt anställdas nätverk. När det i några av de totalt tio intervjutillfällena kommit med en deltagare som visat sig inte vara röstberättigad nästa val, har denna ändå fått delta i intervjun. Urvalsmetoden valdes utifrån studiens kvalitativa karaktär samt dess begränsningar i termer av budget och omfattning i tid och avsett resultat. Populationens ringa storlek i de deltagande kommun erna har också spelat in i valet av urvalsmetod, liksom begränsningarna i möjligheten att rekrytera respondenter som skulle komma att vara statistiskt representativa även med ett randomiserat eller systematiskt urval om svarsfrekvensen skulle komma att vara låg. Utfallet av studien, sett till att en större andel av deltagarna anger att de kommer att rösta jämfört med hur många i populationen som gjort det i Sverige de senaste valen, kan ha påverkats av att urvalet rymt personer med ett större politiskt intresse än vad som är representativt för hela populationen. Det kan också vara så att urvalet är representativt, och att avsikten att rösta inte omvandlas i handling på valdagen. Urvalet har i sin helhet rymt en heterogenitet vad gäller respondenternas utbildning, ålder, kön, tidigare yrken och befintliga yrken liksom en variation vad gäller vilka länder som de intervjuade tidigare bott i. Studiens resultat kan ses som indikativa för gruppen som saknar svenskt medborgarskap och har rösträtt till kommun- och landstingsvalet 2018, hellre än representativa för gruppen som helhet. Studien har kombinerat en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Respondenterna har blivit intervjuade, och intervjun har föranletts av en enkät som de fyllt i individuellt och anonymt. Intervjuerna har sedan skett individuellt i tre fall, och som gruppintervjuer vid sju tillfällen. Grupperna har då haft 4-9 deltagare. Intervjumetoden har varit semistrukturerad, med ett grundläggande frågebatteri som också haft utrymme för utvecklade resonemang. Intervjuerna har genomförts på lätt svenska, utom en där två personer deltog som tolkar mellan engelska och persiska och arabiska. Alla som blivit intervjuade har efter intervjun fått en biobiljett som tack. 2

4 DE INTERVJUADE Samtliga intervjuade har varit utländska medborgare som saknat svenskt medborgarskap. 39 av de 43 respondenterna är röstberättigade till landstings- och kommunvalen september Fyra kommer inte att vara röstberättigade till valet 2018 i och med att det på valdagen inte kommer att ha gått tre år sedan de erhöll sitt uppehållstillstånd. Vid intervjutillfället hade de intervjuade bott i Sverige mellan drygt två år och drygt nio år. Urvalet har gjorts med avsikt att få en jämn blandning vad gäller kön, ålder, nationalitet, utbildning och boendeort. De intervjuade har varit 20 kvinnor och 23 män och haft nationalitet eller tidigare hemvist i Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan, Palestina, Iran, Turkiet, Rumänien, Armenien, Yemen, Holland och Bulgarien. Utbildning, tidigare yrken och befintliga yrken har varit varierande, men inte en bakgrundsvariabel som registrerats i statistiken och därmed kan redovisas mer noggrant. Kommun Kvinnor Män Nationaliteter Arvika 5 6 Syrien, Somalia, Rumänien, Palestina, Holland Halmstad 7 10 Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan, Palestina, Iran, Turkiet, Bulgarien Stenungsund 8 7 Syrien, Somalia, Afghanistan, Rumänien, Armenien, Yemen, Iran Totalt VALDELTAGANDE I SVERIGE FÖR INVÅNARE UTAN SVENSKT MEDBORGARSKAP Valår Halland Värmland Västra Götaland Sverige ,3% 31,9% 33,4% 34,2% 35,2% 38,0% 34,6% 36,7% 32,3% 32,1% 38,5% 35,7% 35,2% 28,7% 38,1% 34,4% 3

5 VARFÖR RÖSTA? Av de 43 intervjuade anger 26 i enkäten som föranleder intervjun att de tror att de kommer att rösta. Nio av de 17 som anger att de inte tror att de kommer att rösta, förklarar under intervjun att de angett detta då de inte trodde sig vara röstberättigade, fast de kommer att vara det på valdagen När detta framkommer ändrar de sig och menar att de då tror att de kommer att rösta. Av övriga åtta respondenter som i enkäten anger att de inte tror att de kommer att rösta, är hälften inte röstberättigade och har detta som anledning att inte rösta. Även två av de fyra röstberättigade som i enkäten anger att de inte kommer att rösta, öppnar under intervjuns gång för att ändra sig och välja att rösta. Att det i Halmstad är färre som anger att de ska rösta (se tabell nedan) har att göra med att majoriteten av de som hade kortare vistelsetid i Sverige intervjuades i Halmstad. Vad gäller anledningar till att vilja rösta är två teman de mest frekventa: att det är viktigt eller det rätta att göra och en vilja att vara delaktiga i att påverka eller utveckla Sverige. I några intervjuer understryker deltagarna att de vill vara med och påverka för att de nu är en del av Sverige och då vill delta också för att vara delaktig på samma sätt som andra invånare. Ett perspektiv som återkommer är också att det i landet de tidigare bodde i inte haft fria och rättssäkra demokratiska val, som en anledning till att de nu är angelägna om att nyttja möjligheten att rösta när de har den i en demokrati. De som kommit från länder där det hållts fria val har röstat i dessa. Andelen av de intervjuade som i enkäten anger att de tror att de kommer att rösta ligger nära andelen utländska medborgare i Sverige som har röstat i de senaste valen. Samtidigt ökar siffran när det som framkommer under intervjuerna tas med. Att intervjun påverkade kännedomen hos flera om att de är röstberättigade i valet, är i sig ett resultat att tänka vidare kring. Det som kan sägas här om dem som inte kände till att de var röstberättigade är att de var de som hade varit folkbokförda kortast tid i Sverige av de intervjuade, ungefär 2,5 år vid intervjutillfällena i december och januari % TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? 80% 35% 60% 60% 73% 80% 40% 0% 65% 40% 27% TOTALT Arvika Halmstad Steungsund Nej Ja 4

6 Nu när jag tänker mer på det och hör hur andra resonerar så kommer jag att vilja rösta också. Jag gillar Sverige och där vill jag rösta om min röst påverkar positivt för generation i Sverige, eller för bättre situation för folket, svenskar. Och därför jag gillar att rösta. I Syrien jag har inte väljt vilket partiet, jag trodde inte att min röst påverkade där. Men här i Sverige, det är viktigt för mig, eftersom min röst kan påverka här något som jag tycker om eller inte tycker om. 5

7 BRIST PÅ INFORMATION VANLIGASTE ANLEDNINGEN ATT INTE RÖSTA... De intervjuade tror generellt att skälet till att folk inte röstar är brist på information och kännedom om dels att de får rösta, samt om systemet och de olika partierna. De röstberättigade som anger att de troligtvis inte kommer att rösta, anger som orsak att det är mycket att sätta sig in i och då också tidskrävande. Flera intervjuade anger också att de inte upplever att det finns något parti som representerar dem. Under intervjuerna resonerar även de som tänker rösta kring vad som skulle kunna få dem att avhålla sig och vad de tror påverkar andra att välja att inte rösta. Förutom brist på information och kunskap, kommer ett antal andra idéer upp. Enstaka pekar på upplevelsen av att den enskilda rösten inte spelar roll eller att lathet kan vara ett skäl till att inte rösta. Någon menar också att det kan bero på en ovana hos de som i sina hemländer haft val som på förhand varit avgjorda och därmed meningslösa att delta eller engagera sig i, eller att folk under dessa omständigheter utvecklat en negativ uppfattning om politiker. I en kommun framkommer också att flera tappat förtroendet för den lokala demokratin, utifrån erfarenheterna av denna i den egna kommunen i Sverige. Varsin respondent lyfter också att de som nyligen kommit till Sverige har mycket saker att tänka på och sätta sig in i, att de tänker att de inte ska stanna kvar här utan flytta vidare, att det är olika viktigt i olika familjer och att de som inte röstar är negativa eller pessimistiskt lagda personer. Vi har barn, vi måste skaffa jobb, vi måste lösa alla problem. Den sista är att vi måste delta och intressera något parti och vara med dem mer. Om de har större problem än politik, man tar först som man har. Att rösta är ju viktigt, självklart. Men jag tycker det är svårt, det finns många partier, även små och stora. Jag vet att man kan läsa om allt men det tar väldigt mycket tid / / 6

8 ...OCH KUNSKAP OCH SAMTAL PÅVERKAR Bland de förslag som de intervjuade formulerar individuellt vid slutet av intervjun, återkommer oftast förslag som rör just att öka kunskapen och engagemanget bland förstagångsväljare. De som varit kortare tid i Sverige lyfter oftare än andra att samtal mellan utländska medborgare och politiker eller folk från kommunen är viktigt att fokusera på. Generellt rör de vanligaste förslagen mer ospecificerat att information ska komma ut till gruppen. De med längre vistelsetid i Sverige föreslår oftare att det kan leda till ett ökat valdeltagande om politikerna ändrar på sig själva eller sina metoder på något sätt. Förutom förslag på att framföra information och ha samtal på olika sätt, föreslår också vissa av deltagarna argument eller situationer som de tror skulle motivera fler att rösta. Respondenternas enkätsvar visar också på korrelationer mellan att ange det som sannolikt att delta i nästa val och att ha pratat med en politiker. Den visar också på en korrelationen mellan graden av tillit och att ha pratat med en politiker. Med hänsyn tagen till att urvalet består av 43 respondenter, går det att se i resultatet att de som pratat med en politiker oftare tror att de kommer att rösta. Resultatet visar också att de som pratat med en politiker graderar sin tillit till att politiker fattar bra beslut högre. Korrelationen av enkätsvaren säger i sig inte om sambandet har att göra med att ett ökat intresse för politik gör att du söker dig till och pratar med politiker samtidigt som du också då i och med intresset är mer angelägen att delta i valet, eller om ett samtal med en politiker får som effekt att du är mer angelägen att delta i valet. De kvalitativa intervjuerna ger belägg för båda teserna. TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? 100% 90% 100% 90% 17% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 85% 15% Har pratat med en politiker 50% 50% Har aldrig pratat med en politiker 80% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 0% 38% 31% 31% Har pratat med en politiker 33% 30% Har aldrig pratat med en politiker Nej Ja Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket 7

9 IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA De intervjuade har vid slutet av intervjun individuellt formulerat vad de tror kan få fler av de som saknar svenskt medborgarskap och är röstberättigade att rösta. Nedan är de förslag som där framkommit, tematiserade under fem rubriker. Det vanligaste är förslag kopplade till information om valet på olika vis, och att politiker och politiska partier om de genomgick vissa förändringar också skulle kunna leda till ett högre valdeltagande bland utländska medborgare. Förslagen är redovisade så som de formulerades av de intervjuade, i fyra fall översatta från arabiska och dari och i en del fall språkligt korrigerade. Information Vara närvarande Utbildningskurser och förklaringar om partierna Ge information för att illustrera varje partis politik och ge varje medlem i samhället betydelse. Säga till att de kollar på tv Förklaring av politiska partier och deras sätt att se den framtida gemenskapen Om de knackar dörr och gör mer samlingar i områdena Ge grundläggande information om politiska partier och skillnaden mellan dem Mer information om de olika partierna Mer föreläsningar på olika språk om politik Lyssna på radio Information på lätt svenska Samtal Prata med dem om valet Prata med dem att de måste gå till val Politiker måste träffa nyanlända och berätta om valet och vilka program de har Om politikerna först pratar med männen, så att de sedan tar med kvinnor och flickor/barn Man måste komma fysiskt till området. Information funkar 20-25%. Måste komma till en lägenhet, sen prata med honom, veta hur många barn. Kommunen måste ägna lite tid för samma möte. Steg för steg kommer de veta. Gör ungdomar mer intresserade, på skolan/universitet Gå och prata med flyktingar. Kommunen måste hitta huvudpersonen bland flyktingar i kommunen och prata med huvudpersonen, sitta i ett möte med dem, få hjälp från dem. Går inte att ringa och säga, hej ska du komma imorgon vi ska prata lite om röstning. Fråga vad de tänker om valet Fråga dem om valet Diskutera med dem om valet De vet inte, måste prata med dem. Det är bra för dem, bra för oss och förklara vad deras röst betyder i valet. Information om valet och hur det går till Titta på tv Riktad information till invandrargrupper Mer information på SFI Förklara mer om politik för kvinnor De ska titta på tv De kan prata med kompisar De kan läsa tidningar 8

10 (fortsättning) IDÉER PÅ VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA Förändring hos politiken Argument Förändringar i samhället En bättre presentation av de politiska plattformarna Integrera i sina organisationer, mer invandrare Politiker kan prata om problem på jobbet och hur de kan lösas En röst gör skillnad Du ska bo här, och din barn. Tänka på ditt nya samhället och dina barn. Säga Vi alla bor i Sverige vi måste hjälpa varandra. Alla ska hjälpa kommunen. Men kommunen har en stor roll i den här saken. Utveckla kommunens tjänster. Visa förbättringar i samhället. Mer politiker på gatan Göra det mer tillgängligt. Man fastnar snabbt i "tekniskt" språk. Kanske katastrof, att det händer något viktigt Fred/försoning måste skapas och jag vill skapa fred/försoning Att det finns förebilder inom politiken som är invandrare Kommunicera med invånarna på ett enkelt sätt och mer personligt. Alla år, inte bara valåret. Politiker ska hålla det de lovar. Komma närmare samhället. Samarbeta med invånarna. BILDEN AV POLITIKER Majoriteten av de intervjuade har aldrig pratat med en politiker i Sverige. De som har pratat med politiker har gjort det i olika sammanhang. Två har gått på ett möte som ett parti arrangerat. En har varit på en träff som kommunen bjöd in till. En har varit inbjuden till ett möte med politiker som del av en förening denne varit medlem i. En av deltagarna hade också en gång besökt kommunfullmäktige med en vän, som då ställt en fråga, som han berättar att han inte förstod svaret på. En annan berättar om att han gått med en vän till kommunhuset för att prata med politiker om idéer de hade för att utveckla området där de bor. Mannen säger att de inte fick träffa någon och att idéerna inte togs emot. Några har också haft personliga relationer med personer som varit politiker, utan att politiken varit huvudskälet till deras kontakt. En fick en vän som var politiskt aktiv i sin första bostadsort i Sverige, till exempel. En av de intervjuade arbetar inom restaurangbranschen och berättar om en tidigare arbetsplats dit det ofta kom politiker från ett parti och träffades. Då pratade de ibland men aldrig om politik. Samma 9

11 person har också arbetat med att servera vid ett tillfälle då en minister var på besök i kommunen. De hälsade då på varandra, men ministern pratade inte mer med henne. Enstaka deltagare nämner att de någon gång blivit tillfrågade om sin åsikt eller sina idéer från politiker eller någon annan med inflytande, exempelvis någon anställd på kommunen. Av de intervjuade är det vanligaste att de litar delvis på politiker, vilket är det näst starkaste av de fyra alternativen på enkäten. Det skiljer sig åt mellan de intervjuade i de tre kommunerna. Skillnaden mellan de intervjuade i Halmstad och de i Arvika respondenterna som skiljer sig åt mest är att det i Arvika var fler som hade varit längre tid i Sverige och fler i Arvika verkade också ha längre utbildningar bakom sig. Detta var inget vi frågade konsekvent om men framkommer delvis i intervjuerna. Resonemangen om politiker och tilliten till dessa handlar oftast om att de lovar saker som de sedan inte gör, eller att politikerna kan pendla mellan att göra bra saker och göra dåliga saker. Explicit eller implicit uttrycker de intervjuade att tilliten stärks av kontrasten mot situationen i sina tidigare hemländer. De menar då att politikerna i de tidigare länderna de bodde i var svåra eller omöjliga att lita på. 100% 80% 60% HAR DU PRATAT MED EN SVENSK POLITIKER? 12% 9% 6% 13% 17% 18% 40% 71% 73% 81% 60% 0% TOTALT Arvika Halmstad Stenungsund Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året 100% 80% 60% 40% 0% LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? 23% 41% 55% 33% 6% 47% 23% 29% 36% 7% 21% 24% 27% 9% TOTALT Arvika Halmstad Stenungsund Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket 10

12 Kanske politiker hjälper lite och sen hjälper inte. Samma i mitt land. Ibland jag tänker att de kan byta propaganda, eller programmet, bara för att de tänker på rating. / / De har program, de kan byta den bara för att samarbeta med det här partiet bara för deras röster. Jag tror moral och politik, de kan inte jobba med varandra. Vet inte om här i Sverige, men hela världen jag tror. Jag tror att svenska politiker tänker på folk, de vill förbättra. Man ser att de gör bra, med skolor och jobb. Alla säger, alla lovar, sedan ingen gör. 11

13 VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR DE INTERVJUADE Det är ett brett spektra av frågor som de intervjuade anser viktiga. Den enskilda fråga som kommer upp i flest intervjuer är arbete och särskilt möjligheterna till arbete och jämlika arbetsvillkor. Ibland mer generellt, ibland utifrån specifika frågor som ofta springer ur en egen erfarenhet. En man som delar arbetsplats med en kvinna som är med på samma intervju undrar varför hon har lägre lön än han, fast de gör samma jobb. En kvinna lyfter arbetsvillkor där hon inte ser arbete på kvällstid och deltids- eller timanställning som optimalt. En man lyfter att han inte tycker att löntagare ska förhandla om lönen, då han har erfarenhet från sin arbetsplats av att de som pratar bra för sig får högre lön och andra inte, vilket han upplever som orättvist. Flera lyfter att undersköterskornas lön behöver höjas. En kvinna lyfter att det inte går att skylla alla problem på politiker och att människor har ett eget ansvar att göra rätt. I flera samtal lyfts också möjligheterna att hitta en bostad, kvaliteten på skolan och mer generella samtal om att utveckla ett samhälle som är bra både för de som bott länge i Sverige och för de som är nya. Pensioner, äldreomsorg och flyktingmottagande tas också upp. Även säkerhet och polisens arbete. Arbetssökande, arbetstider det betyder mycket för mig, om de respekterar mycket att vi är människor, inte maskiner. Jag känner inte till så mycket om politiken. Inte vet, inte prata. Man måste vara för demokrati. För mig, för alla människor. Inte bara invandrare, alla svenska människor. Det är bra. 12

14 VÄGEN TILL VALET Den vanligaste idén om hur de intervjuade ska gå till väga för att bestämma sig för partierna de ska rösta på, är att samla på sig information. Det gör de genom att läsa nyheter i tidningar, på tv och på sociala medier. Vanligaste enskilda kanalen som anges är SVT, följt av de mer lästa lokaltidningarna i de kommuner eller regioner där de intervjuade bor. De intervjuade lyfter att de kommer att försöka ta del av information både på svenska och på andra språk de talar. En del uttrycker en förväntan om att få information från kommunen, med förklaring att de inte vet vart de kan börja söka information de kan förstå. Flera som inte visste innan intervjun att de var röstberättigade tycker också att kommunen ska informera om just det. Flera av de som haft ett personligt möte med en politiker som de också pratat med, säger att de tror att de kommer att rösta på deras parti. De tar också upp att de vill prata med politiker på torget när det närmar sig valet och också prat med lärare på vuxenutbildningen, där flera av de intervjuade studerar. Flera nämner att de vill eller kommer att prata med vänner och bekanta om valet och ser det som ett sätt att skapa sig en uppfattning om vad de kan komma att rösta på. 11 VILKEN GRUPP, SIDA ELLER APP LÄSER DU OFTAST NYHETER OM POLITIK PÅ?

15 I think we need some information. Headlines for each one about his work, what he helps people with if he establish government. If it is for us or people in the street. And we can val after that. But where can we find this? Sweden Research genomför studier och analyser rörande social hållbarhet åt kommuner och myndigheter. Den här studien är genomförd av Carlos Rojas och Mathilda Andersson. 14

16 BILAGA 1: TABELLER KÖN LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? Kvinna Man Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket Arvika 5 6 Halmstad 7 10 Stenungsund 8 7 TOTALT Arvika Halmstad Stenungsund TOTALT TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? Nej Arvika 3 8 Halmstad 11 6 Stenungsund 3 12 TOTALT Nej Har pratat med en politiker 2 11 Har aldrig pratat med en politiker Ja Ja Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket Har pratat med en politiker Har aldrig pratat med en politiker Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket Tänker rösta Tänker inte rösta HAR DU PRATAT MED EN SVENSK POLITIKER NÅGON GÅNG? Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året Arvika Halmstad Stenungsund TOTALT

17 BILAGA 2: ENKÄT Jag är Kvinna Man Annan identitet Har du pratat med en svensk politiker någon gång? Ja, det här året Ja, för mer än ett år sedan Nej aldrig Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar mycket Litar delvis Litar lite Litar inte alls Tror du att du kommer rösta i valet 2018? Ja Nej Vilken grupp, sida eller app läser du oftast om nyheter om politik på? _

18 BILAGA 3: INTERVJUGUIDE STARTRUNDA: Säg ert namn + vad ni tycker om kommunen FRIA FRÅGOR: Flera säger att ni ska rösta, varför ska ni det? Varför tror ni man inte vill rösta? Har ni röstat tidigare, i landet ni bodde innan? Ni som pratat med politiker, i vilket sammanhang har det varit? Har någon som bestämmer frågat er om vad ni tycker är viktigt ska hända i X (kommunen)? Kan ni komma ihåg någon gång som en politiker har sagt någonting som du tycker var bra? Något som fastnat? Vad var det politikern sa och varför var det bra? Vad tänker ni om politiker och politik? Litar ni på politiker? Vilka frågor tycker ni är viktiga? I samhället? Något särskilt i X (kommunen)? Hur gör ni för att bestämma vad ni ska rösta på? Är ni engagerade eller intresserade på andra sätt? Är ni med i någon förening, eller grupp på facebook, följer någon sida eller så? AVSLUT: Kan ni skriva en eller två saker som ni tror skulle få fler att rösta nästa val. Fler som också har flyttat till Sverige från ett annat land? (Ny lapp, postit) 17