VARFÖR SKULLE VI INTE VILJA RÖSTA, INTE VILJA BLI HÖRDA? - FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE I VALET 2018

Transkript

1 VARFÖR SKULLE VI INTE VILJA RÖSTA, INTE VILJA BLI HÖRDA? - FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE I VALET 2018 Insikter från intervjuer med 416 förstagångsväljare i 16 svenska kommuner SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND OCH METOD 2 DE INTERVJUADE 2 VARFÖR RÖSTA? 3 OINTRESSE OCH OKUNSKAP ÄR ANLEDNINGAR ATT INTE RÖSTA OCH KUNSKAPEN PÅVERKAR 6 IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA 7 KAN JAG ÄNDRA MIG? 8 BILDEN AV POLITIKER 8 TILLIT TILL POLITIKER 10 POLITIKER SOM FASTNAT 12 VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR DE INTERVJUADE 13 MÖJLIGHETEN ATT PÅVERKA PÅ ANDRA SÄTT 14 VÄGEN TILL VALET 14 BILAGA 1: TABELLER 16 BILAGA 2: FÖRSLAG FRÅN FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA 19 BILAGA 3: ENKÄT 19 BILAGA 4: INTERVJUGUIDE 20

2 SAMMANFATTNING Det här är sammanfattningen av insikterna från en studie där 416 personer boende i Sverige, som vid valet 2018 får rösta för första gången, har blivit intervjuade. 87 procent tror att de kommer att rösta i riksdagsvalet Fler kvinnor än män tror att de kommer att rösta. Främsta anledningarna att rösta är att det är en möjlighet att påverka och en demokratisk plikt Okunskap, ointresse och lathet är enligt förstagångsväljarna huvudskälen till att inte rösta De som anger att de inte tror att de kommer att rösta har svagare tillit till politiker och har också mer sällan pratat med en politiker Mer information i skolan och beteendeförändringar hos politikerna skulle få fler att rösta Hälften av förstagångsväljarna har pratat med en politiker någon gång och de flesta som gjort det har gjort det i samband med skoluppgifter Den vanligaste graden av tillit är att lita delvis på att politiker fattar bra beslut Utbildning, flyktingpolitik och miljö är de viktigaste frågorna för de intervjuade Aftonbladet och sociala medier är de mest nyttjade informationskällorna om politik 1

3 BAKGRUND OCH METOD Med anledning av det kommande riksdagsvalet initierade Sweden Research hösten 2017 en samarbetsstudie med syfte att generera insikter om förstagångsväljare och dessas tankar om valet, politik och påverkan. Totalt 16 kommuner från olika delar av Sverige har varit del av studien. Detta material är en redogörelse för intervjuerna som gjorts i dessa kommuner. Totalt har 416 förstagångsväljare blivit intervjuade mellan november 2017 och mars Studien har kombinerat en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Respondenterna har blivit intervjuade, och intervjun har föranletts av en enkät respondenterna fyllt i anonymt. Intervjuerna har skett i grupper om två till sju respondenter per intervju, och genomförts i semistrukturerad form. Ett grundläggande frågebatteri har också haft utrymme för utvecklade resonemang. Kommunerna som deltagit i studien har innan denna nationella rapport fått varsin lokal rapport, som redogjort för insikterna från de intervjuer som gjorts med boende i respektive kommun. Denna rapport likväl som de lokala har begränsat sig till att vara deskriptiv och redogöra för de tankar, idéer och förslag som förstagångsväljarna uttryckt i en skriftlig enkät de besvarat anonymt och en personlig intervju. DE INTERVJUADE Samtliga intervjuade har varit boende i kommunerna där intervjuerna gjorts och vid intervjutillfället varit inskrivna på årskurs två eller tre på gymnasiet. Intervjuerna gjordes under lektionstid med slumpvis utvalda klasser från både studieförberedande och yrkesförberedande program. Gymnasieskolorna valdes utifrån en kontakt med alla eller majoriteten av gymnasieskolorna i varje kommun, där vissa var öppna för besök och andra inte. Urvalet av gymnasieskolor där intervjuerna gjorts har berott på möjligheterna som getts att komma. Skolorna har varit både kommunalt och privat ägda. Genom att eleverna som vid intervjutillfället bodde i den aktuella kommunen fick ägna lektionstiden åt intervjun, och inte kunde välja bort deltagandet, blev urvalet ett klusterurval utan påbjuden frivillighet i deltagandet. Genom att blanda personer från olika program har också en blandning av de intervjuades kön, bostadsort, födelseland, livssituation, intressen och preferenser gjorts. Totalt deltog 416 personer i åldern år, av vilka 199 var kvinnor, 216 män och en person hade annan könsidentitet. Begränsningar vad gäller tid och omfattning för uppdraget begränsade möjligheten att nå jämn fördelning av kvinnliga och manliga respondenter i varje kommun. I det totala materialet motsvarar antalet kvinnor 48% av respondenterna. Värt att ha med i läsningen är att studiens kvalitativa metod ger en bild av vad respondenterna tänker vid intervjutillfället och hur de resonerar inför det kommande valet. Resultaten är indikativa snarare än representativa för gruppen förstagångsväljare i Sverige. 2

4 Kommun Totalt Kvinnor Män Annan id Haninge Söderköping Trelleborg Linköping Upplands Bro Borås Timrå Sundsvall Värmdö Håbo Skellefteå Upplands Väsby Kristinehamn Bengtsfors Tierp Luleå Samtliga kommuner VARFÖR RÖSTA? Av 416 intervjuade förstagångsväljare är det 87 procent som tror att de kommer att rösta i nästa val. Två skäl till att rösta dominerar i resonemangen bland respondenterna. Dels att det är en möjlighet att bidra till en förändring, att vara med och påverka samhället, och dels för att det helt enkelt är viktigt att rösta. Många av respondenterna argumenterar för att de ser röstandet som en demokratisk skyldighet och en plikt både gentemot samhället och sig själva. En annan tanke som återkommer i de flesta intervjuer är att den som inte röstar inte har rätt att klaga om något senare blir dåligt. De kommuner där störst andel av förstagångsväljarna uppger att de ska rösta är Kristinehamn och Linköping. Värt att notera att Kristinehamn har 10 intervjuade, vilket är det lägsta antalet bland de kommuner som studien täcker. I de flesta andra kommuner har runt 30 personer intervjuats. Upplands Bro, Timrå och Tierp sticker ut som de kommuner med en hög andel respondenter som uppger att de inte ska rösta. Kön är en bidragande faktor till röstbenägenheten: 90 procent av de intervjuade kvinnorna tror att de kommer att rösta, bland männen är det 76 procent. Även huruvida de intervjuade läser ett studieförberedande program eller ett yrkesförberedande program påverkar 88 procent av de som läser ett studieförberedande program tror att de kommer att rösta, mot 82 procent av de som läser ett yrkesförberedande program. 3

5 TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? Nej Ja 10 TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? 4 Kvinna Man Tänker inte rösta Tänker rösta Det är en rättighet men också en skyldighet. För att en demokrati ska funka måste också folket rösta. 4

6 Det är viktigt att vi påverkar samhället, för det är ju vår framtid Om man vill få samhället på det sättet man vill så måste man ju rösta, om man inte röstar så kan man ju inte klaga. OINTRESSE OCH OKUNSKAP ÄR ANLEDNINGAR ATT INTE RÖSTA procent av respondenterna i studien anger att de inte tänker rösta. När de i intervjuerna förklarar varför handlar det oftast om ointresse eller osäkerhet inför vad partierna står för. En del upplever att de inte är tillräckligt insatta, andra att de blir tilltalade av något parti. I några av intervjuerna ändrar sig under samtalets gång en deltagare som inledningsvis uppgett att den inte ska rösta. Det är då med hänvisning till att den i och med samtalet tänkt efter och i några fall också för att andra deltagare i intervjun informerat om möjligheten att rösta blankt eller föreslagit att rösta blankt framför att inte rösta alls. När de intervjuade i grupp resonerar om vilka andra anledningar som kan finnas till att inte rösta framkommer tre tydliga spår ointresse, okunskap och känslan av att inte kunna påverka. Många respondenter tror även att lathet spelar in, liksom en skepsis mot samhället. Man kanske känner: Vad gör min röst för skillnad? En av nio miljoner? Blir jag mer kunnig om allting då kommer jag nog rösta. Men jag vill inte rösta om jag inte vet att jag gör ett bra val. 5

7 ...OCH KUNSKAPEN PÅVERKAR Alla intervjuade formulerade vid slutet av intervjun förslag och idéer till vad som skulle kunna få fler att rösta. Det vanligaste önskemålet är ren information, både om valet i sig och om vad de olika partierna står för. Många efterfrågar ökad information genom skolan, till exempel i undervisningen, genom föreläsningar, specialveckor eller besök från politiker. Det andra mest förekommande förslaget är en förändring i politikers beteenden, där de intervjuade efterfrågar mer intresse för ungdomsfrågor, att politiker ska hålla vad de lovar, erkänna sina fel och vara mer mänskliga. Att ha politik obligatoriskt i skolan eftersom mycket handlat om okunnighet Politikerna måste bli tydligare med vad de vill och genomföra det de lovat På något sätt tydligare för folket vad varje parti innebär. Elever i åk 3 på gymnasiet ska få mer undervisning till varför det är viktigt att rösta. 6

8 IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA De intervjuade har vid slutet av intervjun individuellt formulerat vad de tror kan få fler förstagångsväljare att rösta. Samtliga förslag finns som en digital bilaga till rapporten på Nedan är en sammanfattning av de mest förekommande förslagen. Information Mer information i skolorna, genom föreläsningar, undervisning, politikerbesök med mera Lättillgänglig, tydlig och enkel information om partier och hur röstning går till Lättläst information samt information på flera språk Mer information på sociala medier Beteendeförändring hos politikerna Mer intresse av väljarna, mer närvaro och fler möten med medborgarna Tydlighet i vad de vill Mer fokus på unga Hålla löften och införa den förändring de lovat om de blir valda Visa mer mänsklighet och vara med jordnära Metoder Att belöna de som väljer att rösta Enklare röstningsprocedur Närmare och fler röstningslokaler, framförallt på landsbygderna Införa ett digitalt sätt att rösta via app eller dator Beteendeförändring hos väljarna Prata och diskutera politik mer, med vänner, familj och i skolan Läsa nyheter för att få mer kunskap Öka sin självkänsla genom att lära sig mer om politik Argument En röst gör skillnad! Att rösta är både en demokratisk rättighet och skyldighet Konsekvenser för samhället om ingen röstar Fokusfrågor Frågor som rör ungdomar och unga människor Bostadsmarknadsfrågor Frågor som engagerar specifika målgrupper, som till exempel vanliga Svenssons 7

9 KAN JAG ÄNDRA MIG? Bland de intervjuade som tror att de ska rösta är det 56 procent som avskriver möjligheten att ändra sitt beslut att rösta. De som tror att något kan få dem att ändra sig svarar med formuleringar som om jag inte tycker om något parti och om jag inte är tillräckligt insatt. Bland de intervjuade som inte tror att de kommer att rösta är det 45 procent som lämnar en öppning för att de kan komma att ändra sitt beslut. De som förklarar gör det med ord som om jag fick mer kunskap om partierna, om någon lär mig eller om jag var mer insatt. 21 procent av de som inte ska rösta svarar blankt nej på frågan, medan övriga 32 procent uppger att de inte vet eller lämnar inget svar. Om något parti tilltalar mig kanske jag röstar trots allt BILDEN AV POLITIKER Hälften av de intervjuade har pratat med en politiker någon gång. De flesta av dessa har gjort det för mer än ett år sedan. Fler kvinnor än män har någon gång pratat med en politiker, och fler av de som studerar på studieförberedande program än de som studerar på yrkesförberedande program. De som har pratat med politiker har ofta gjort det i samband med skoluppgifter såsom vistelser i riksdag eller valstugor, eller besök av politiker i skolan. Ett fåtal av de intervjuade är medlem i ett parti och har därför mött politiker därigenom. Andra möten har varit med familjemedlemmar, grannar, bekanta och lärare, som i fallet med Skellefteå där 88 procent pratat med en politiker det senaste året deras lärare i samhällskunskap. Gemensamt för nästan alla intervjuade är att de minns samtalet som flyktigt och få kan redogöra för vad det handlade om. I flera intervjuer i olika kommuner berättar också de intervjuade om politiker från riksdag eller regering som besökt deras skolor, utan att det funnits möjlighet för dem att prata med dem eller ställa frågor. I intervjuerna har förstagångsväljarna också fått tänka tillbaka på om de kan minnas något tillfälle där de blivit tillfrågade om sin åsikt eller sina idéer av en politiker eller annan person med inflytande, till exempel någon anställd på kommunen. Utan att ha fört statistik över svaren är det sällsynt. I varje kommun är det som mest en eller två av runt trettio intervjuade som har en sådan erfarenhet. Respondenternas enkätsvar visar också en svag korrelation mellan att ange det som sannolikt att delta i nästa val och att ha pratat med en politiker. Korrelationen av enkätsvaren säger i sig inte om sambandet har att göra med att en avsikt att rösta har att göra med ett ökat intresse för politik, som också gör att du i högre grad söker dig till och pratar med politiker, eller om ett samtal med en politiker får som effekt att du är mer angelägen att delta i valet. De 8

10 kvalitativa intervjuerna ger visst belägg för det första, då förstagångsväljarna med mer utförliga minnen av möten och samtal med politiker också oftare visar upp ett större intresse för politik och vad som händer på samhällsnivå. Intervjuerna ger dock inte svar på om deras intresse var lika starkt innan som efter samtalet eller samtalen med de politiker de träffat. Huruvida ett samtal med en politiker påverkar tilliten är otydligt. En mindre andel av de som har pratat med en politiker litar inte alls medan andelen som litar mycket är större bland de som aldrig pratat med en politiker HAR DU PRATAT MED EN POLITIKER NÅGON GÅNG? Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? Har pratat med en politiker Har aldrig pratat med en politiker Har pratat med en politiker Har aldrig pratat med en politiker Tänker inte rösta Tänker rösta Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket 9

11 TILLIT TILL POLITIKER På frågan om de intervjuade litar på att politiker fattar bra beslut svarar 65 procent att de litar delvis. 23 procent litar lite och 4 respektive 7 procent litar inte alls respektive mycket. Kristinehamn och Håbo sticker ut som de kommuner som har högst andel litar mycket och litar delvis bland svaren. Respondenternas enkätsvar visar att fler litar på politiker bland de som tror att de kommer att rösta i valet 2018, jämfört med de som tror att de inte kommer att rösta. En något mindre skillnad finns i jämförelsen mellan män och kvinnors tillit, då det är en större andel av männen som litar mycket och samtidigt en större andel som inte litar alls. Fler litar också mycket bland de som studerar på studieförberedande program jämfört med yrkesförberedande, samtidigt som färre på yrkesförberedande program anger att de litar lite eller inte alls. I dessa två kategorier korspåverkar faktumet att det är fler män () bland de intervjuade som studerar på yrkesförberedande program (5). Resonemangen om tillit handlar ofta om politiker som inte håller vad de lovar, otydlighet och röstfiske. Det är vanligt att de intervjuade använder beskrivningar som att det är mycket snack och lite verkstad och att det inom politiken verkar vara viktigare att få röster än att åstadkomma en förändring. Ett annat vanligt förekommande resonemang är att politiker fokuserar för mycket på att smutskasta sina motståndares idéer än att framföra sina egna. De intervjuade beskriver sin känsla inför detta på olika sätt, till exempel som barnsligt, falskt eller kontraproduktivt. I majoriteten av alla samtal om tillit framkommer även en förståelse för politikers situation. Också i vissa fall en förhoppning om att andra ska öka sin förståelse för politiker. Förståelsen som framförs rör att politikers jobb är komplicerat, att de bara är människor och att det kan vara svårt att få igenom förslag utan majoritet i riksdag eller kommunfullmäktige. I vissa intervjuer uttrycker sig också de intervjuade på ett sätt som närmast skulle kunna beskrivas som empatiskt eller medlidsamt och beskriver att de tror att politikerna som lovar mer än de sedan håller verkligen tror att de kommer att kunna hålla det när de lovar det, men att de är för ivriga eller okunniga för att se detta. Man kan inte lita på att de gör precis allt rätt, men man måste lita på dem. Känns som ett spel, det handlar mer om att vinna än att visa vad man vill. 10

12 Det är mer och mer att de försöker klanka ner på varandra än promota sin egen ideologi LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket Tänker rösta Tänker inte rösta Kvinna. Man Studie förberedande Yrkes förberedande 11

13 POLITIKER SOM FASTNAT På frågan om de intervjuade kan minnas något en politiker sagt eller gjort är de mest förekommande personerna Donald Trump, Barack Obama, Jimmie Åkesson och Martin Luther King. Flertalet amerikanska presidenter eller presidentkandidater nämns också, liksom Hillary Clinton, Bernie Sanders och John F Kennedy och bland svenska politiker dyker bland annat Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfvén, Annie Lööf och Olof Palme upp. De flesta nämner Donald Trump och Jimmie Åkesson i negativa ordalag. Det finns också de som lyfter positiva aspekter som en upplevelse av att de är politiker som åtminstone är ärliga eller talar sanning. Svenska politiker nämns ofta i samband med att någon gjort bort sig eller skandaler såsom hon som köpte choklad på riksdagskortet eller finansministern som drog ner byxorna. När det kommer till amerikanska politiker minns fler citat ur tal. Martin Luther Kings I have a dream är det enda som någonsin har fastnat som någon talesperson har sagt. Fredde har ju varit med sedan man var liten. Trumps syn på kvinnor, vill inte ens prata om det. 12

14 VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR SVERIGES FÖRSTAGÅNGSVÄLARE I intervjuerna fick deltagarna säga vilka frågor som de tycker är viktiga. Ur dessa svar uppstod samtal mellan de intervjuade. Tillsammans utgör dessa delar underlaget utifrån vilket de viktigaste frågorna för de intervjuade urskiljts. Det är en sammanvägning av de frågor som togs upp mest och också väckte mest vidare samtal även bland dem som inte själva initialt tagit upp frågan. Det första klustret om tre teman är de som lyfts mest, följt av de åtta listade under (utan inbördes ordning). Skola och utbildning Invandring och flyktingfrågor Miljö, klimat och natur Segregation och utanförskap Kriminalitet och brottsbekämpning Välfärd Bostadsmarknaden Ekonomi och skatter Jämställdhet, feminism och antirasism Äldreomsorg och vård Arbetsmarknaden 13

15 MÖJLIGHETEN ATT PÅVERKA PÅ ANDRA SÄTT I intervjuns avslutande del fick deltagarna reflektera över vad de tror det beror på att folk som besvarar medborgarundersökningar tenderar att ange att de inte har möjlighet att påverka i sin kommun. Det vanligaste temat för reflektionerna är att det har att göra med en känsla av att som enskild inte kunna göra skillnad. I flera intervjuer leder det till resonemang som att det är uppmuntrande att upptäcka att fler vill samma sak och att samarbetet med andra eller känslan av samhörighet leder till en upplevelse av att kunna påverka och dessutom till en faktisk möjlighet att påverka. Andra teman som återkommer är att det tar lång tid att påverka eller förändra något i samhället, vilket får folk att avstå, eller att folk saknar information om hur påverkan kan gå till. En grupp som reflekterar över detta har nyligen tagit del av just sådan information: Vi har fått se filmer om hur man kan påverka kommunen, kontakta kommunen, om hur hon bar sig åt för att påverka något i sitt samhälle. Så nu vet vi om vi skulle vilja påverka något. I två grupper pratar de också om att det kan bero på en negativitet, där till exempel vissa säger att de bryr sig men egentligen argumenterar de bara på youtubevideos. När de intervjuade förstagångsväljarna är engagerade i samhällsfrågor handlar det oftast om aktivt eller passivt deltagande i forum och kanaler, ibland kring specifika frågor och ibland mer generellt. Från lagverket kring bruk av cannabis till hälsofrågor, äldrevården, jämställdhet, miljön eller invandringen till Sverige. En minoritet är också medlemmar i en förening, politiskt ungdomsförbund eller del av ett informellt nätverk eller grupp som exempelvis organiserat en demonstration eller samlats för att driva på en förändring i skolan eller kommunen. VÄGEN TILL VALET Den vanligaste idén om hur de intervjuade ska gå till väga för att bestämma sig för partierna de ska rösta på, är att samla på sig information. Det är då genom att läsa partiprogram och titta på diskussioner och debatter på teve och Youtube. I samtalen om detta förekommer resonemang om behovet av att läsa igenom även objektiva beskrivningar av partierna och inte bara deras egen information. En del pratar också om att de iakttar partiledarna, av olika skäl: för att det är viktigt med en bra ledare eller för att se om det ledaren säger stämmer överens med det som står i partiprogrammen. Intervjuaren har i vissa fall ställt en följdfråga om huruvida de verkligen tror att de kommer att läsa på alla partiers hemsidor, partiprogram, information, och så vidare, varpå svaret ofta understrukit att det givet hur viktigt det är med valet och att rösta och då göra det välinformerade över alternativen. Ett fåtal intervjuade berättar att de har samtal om politik med sina föräldrar. Fler menar att det huvudsakligen är med vänner och bekanta som samtalen om politik sker och att de tror att de kan komma att bli påverkade vad gäller sitt val av parti att rösta på. I den inledande enkäten anger de intervjuade också vilken digital kanal som de oftast läser om nyheter om politik på. Aftonbladet är det mest förekommande svaret, som var tredje anger, medan sociala medier kommer därefter, angett av var femte. Var fjärde svarar inget alls, eller skriver ingen, är inte så intresserad eller liknande i svarsrutan, vilket kan tyda på att detta är ungefär den andel som inte läser alls om politiska skeenden. 14

16 VILKEN GRUPP, SIDA ELLER APP LÄSER DU OFTAST OM NYHETER OM POLITIK PÅ? Aftonbladet Ingen/ej svar 24% Sociala medier (Facebook, Instagram, Twitter, "sociala medier", Reddit) SVT 6% Lokaltidningar 9% Omni 2% Expressen 3% DN/SVD 6% Sweden Research genomför studier och analyser rörande social hållbarhet åt kommuner och myndigheter. Den här studien är genomförd av Sanna Verner-Carlsson och Carlos Rojas. 15

17 BILAGA 1: TABELLER TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018? Nej Ja ANTAL Tror du att du kommer att rösta i valet 2018? PROCENT Tror du att du kommer att rösta i valet 2018? Nej Ja Nej Ja TOTALT TOTALT 13% 87% Bengtsfors 3 20 Bengtsfors 13% 87% Borås 6 27 Borås 18% 82% Haninge 3 28 Haninge 1 9 Håbo 2 28 Håbo 7% 93% Kristinehamn 0 10 Kristinehamn 10 Linköping 1 21 Linköping 5% 95% Luleå 2 19 Luleå 1 9 Skellefteå 1 15 Skellefteå 6% 94% Sundsvall 4 30 Sundsvall 12% 88% Söderköping 2 28 Söderköping 7% 93% Tierp 6 21 Tierp 22% 78% Timrå Timrå 33% 67% Trelleborg 3 27 Trelleborg 1 9 Upplands Upplands Väsby 2 28 Väsby 7% 93% Upplands-Bro 8 19 Upplands-Bro 7 Värmdö 1 12 Värmdö 8% 92% 16

18 LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT? Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket ANTAL Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket PROCENT Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket TOTALT TOTALT 4% 23% 65% 7% Bengtsfors Bengtsfors 8% 17% 71% 4% Borås Borås 15% 5 32% 3% Haninge Haninge 3% 31% 66% Håbo Håbo 7% 66% 28% Kristinehamn Kristinehamn 7 Linköping Linköping 23% 73% 5% Luleå Luleå 18% 82% Skellefteå Skellefteå 13% 87% Sundsvall Sundsvall 9% 15% 71% 6% Söderköping Söderköping 4% 19% 73% 4% Tierp Tierp 23% 73% 4% Timrå Timrå 3% 21% 7 6% Trelleborg Trelleborg 3% 57% 1 Upplands-Bro Upplands Väsby Upplands- Bro Upplands Väsby 4% 39% 57% 7% 27% 7% Värmdö Värmdö 8% 8% 69% 15% 17

19 HAR DU PRATAT MED EN POLITIKER NÅGON GÅNG? Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året ANTAL Har du pratat med en politiker Nej, aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året PROCENT Har du pratat med en politiker Nej, aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året TOTALT TOTALT 49% 21% Bengtsfors Bengtsfors 42% 38% 21% Borås Borås 59% 24% 18% Haninge Haninge 65% 23% 13% Håbo Håbo 1 55% 34% Kristinehamn Kristinehamn 7 Linköping Linköping 55% 23% 23% Luleå Luleå 18% 59% 23% Skellefteå Skellefteå 13% 88% Sundsvall Sundsvall 35% 29% 35% Söderköping Söderköping 66% 24% 1 Tierp Tierp 63% 26% 11% Timrå Timrå 58% 24% 18% Trelleborg Trelleborg 66% 17% 17% Upplands- Bro Upplands Väsby Upplands- Bro Upplands Väsby 36% 43% 21% 73% 7% Värmdö Värmdö 67% 33% 18

20 BILAGA 2: FÖRSLAG FRÅN FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA Samtliga förslag för att få fler att rösta finns som en digital bilaga till rapporten på BILAGA 3: ENKÄT Jag är Tjej Kille Annan identitet Har du pratat med en politiker någon gång? Ja, under det här året Ja, för mer än ett år sen Nej aldrig Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar mycket Litar delvis Litar lite Litar inte alls Tror du att du kommer rösta i valet 2018? Ja Nej Skulle något få dig att ändra dig? _ Vilken grupp, sida eller app läser du oftast om nyheter om politik på? _ 19

21 BILAGA 4: INTERVJUGUIDE Säg ert namn + säg hur du kort skulle beskriva X (kommunen) De flesta av er säger att de ska rösta, varför ska ni det? Varför tror ni man inte vill rösta? Ni som pratat med politiker, i vilket sammanhang har det varit? Kan ni komma ihåg någon gång som en politiker har sagt någonting som du tycker var bra? Något som fastnat? Vad var det politikern sa och varför var det bra? Vad tänker ni om politiker och politik? Litar ni på politiker? Vilka frågor tycker ni är viktiga? I samhället. Hur gör ni för att bestämma vad ni ska rösta på? Är ni engagerade eller intresserade på andra sätt? Är ni med i någon förening, eller grupp på fb eller dy? Medborgarundersökningar som görs i kommuner visar att få tycker att det går att påverka vad tror ni det beror på? Har någon som bestämmer frågat er om er åsikt eller era idéer om något? Någon politiker eller någon som arbetar i kommunen till exempel. AVSLUT: Om du väljer en eller två saker du tror skulle få fler att rösta, vad skulle det vara. (skriver individuellt på ny lapp, postit) 20