Strategi om lastsäkring

Diarienummer Ert diarienummer Dokumenttyp Sida TSJ 2009-2604 RAPPORT 1(40) Datum Ert datum Upprättad av 2011-06-20 Projektgruppen för strategi om lastsäkring Styrgruppen för projekt: Strategi om lastsäkring Strategi om lastsäkring Om godsets resa från plats A till plats B Flygplats Speditionslager Plats A Kombiterminal Plats B Hamn Transportstyrelsen 601 73 Norrköping www.transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se Besöksadress: Vikboplan 7 telefon: 0771-503 503

Innehåll Fackordlista... 4 Sammanfattning... 6 1 Inledning... 7 1.1 Uppdraget... 7 1.1.1 Projektorganisation... 8 1.2 Kartläggningsfasens resultat... 9 1.3 Tillvägagångssätt i analysfasen... 9 1.3.1 Datainsamling... 10 1.3.2 Analys... 10 1.4 Rapportens disposition... 11 2 Projektets förslag... 11 2.1 Förslag på mål... 11 2.1.1 Var vi ska vara om 10-15 år?... 11 2.1.2 Vad ska vara uppnått om 5 år?... 12 2.1.3 Vad ska vara gjort i år eller nästa år?... 12 2.2 Förslag till strategi... 12 2.2.1 Normgivning... 13 2.2.2 Tillsyn... 13 2.2.3 Registerhållning... 13 2.3 Förslag på fortsatta aktiviteter... 13 3 Transportstyrelsens syfte och uppdrag... 15 3.1 Transportpolitiska mål och principer... 15 3.1.1 Transportpolitikens övergripande mål... 15 3.1.2 Funktionsmål - Tillgänglighet... 15 3.1.3 Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa... 16 3.1.4 De transportpolitiska principerna... 16 3.2 Effektiviseringsarbete... 17 4 Analys... 18 4.1 Betonade förutsättningar i analysen... 18 4.1.1 Trafikslagsövergripande perspektiv... 18 4.1.2 Internationella transporter... 20 4.1.3 En enklare vardag... 21 4.2 Transportutövning och lastsäkringens betydelse... 22 4.2.1 Lastsäkringens betydelse... 22 4.3 Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring... 25 4.3.1 Problemområde... 25 4.3.2 Diskussion om förändringsbehov... 26 4.4 EU-gemensamma lastsäkringsregler för vägtrafiken... 26 4.4.1 Problemområde... 26 Sida 2(40)

4.4.2 Diskussion om förändringsbehov... 27 4.5 Internationella regler för lastsäkring för järnvägen... 28 4.5.1 Problemområde... 28 4.5.2 Diskussion om förändringsbehov... 28 4.6 EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon... 29 4.6.1 Problemområde... 29 4.6.2 Diskussion om förändringsbehov... 30 4.7 Ansvar för lastsäkring... 31 4.7.1 Problemområde... 31 4.7.2 Diskussion om förändringsbehov... 31 4.8 Jämförbar statistik av olyckor m.m.... 32 4.8.1 Problemområde... 32 4.8.2 Diskussion om förändringsbehov... 33 4.9 Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter... 34 4.9.1 Problemområde... 34 4.9.2 Diskussion om förändringsbehov... 35 4.10 Forum för påverkan och möjliga allianspartners... 35 4.10.1 Problemområde... 35 4.10.2 Diskussion om förändringsbehov... 35 4.11 Sammanställning över förslag till aktiviteter... 37 Bilaga Dimensioneringsprinciper för lastsäkring i lastbärare, MariTerm AB, 2011.... 40 Sida 3(40)

4(40) Fackordlista Ord/Förkortning/Symbol Förklaring Acceptable Means of Sätt att uppfylla krav ställda av myndighet. På ett Compliance. sätt som kan accepteras av luftfartsmyndigheten Airplane Flyghandbok upprättad för typ eller variant av Flight Manual flygplan AOC Air Operator Certificate - Drifttillstånd för flygbolag CARING Cargo securing to prevent cargo damages on road, sea, rail and air. Ett delvis EU-finansierat forskningsprojekt som startar hösten 2011. COTIF Fördrag om internationell godstrafik, ratificerat av 39 länder, dock ej av Sverige CS Construction Standards DG Dangerous Gods - Farligt gods EASA European Aviation Safety Agency ECCAIRS European Co-Ordination Centre for Aviation Incident Reporting Frivilligt europeiskt störningsregister för luftfart EU-OPS Baserad på JAR-OPS1. EU OPS övergår till EASA OPS under 2012 IATA International Air Transport Association ICAO International Civil Aviation Organization, FN organ IMO International Maritime Organization ISO International Organization for Standardization JAR Joint Aviation Requirements JAR-OPS 3 Europeiska flygdriftbestämmelser för helikopter JV Transportstyrelsens järnvägsavdelning gäller t.o.m. 2011-03-31 K Transportstyrelsens kommunikationsavdelning Lastbärare Fordon, vagnar, containrar, kassetter, transportlådor, transportbehållare eller motsvarande enheter avsedda för godstransport LF Transportstyrelsens luftfartsavdelning LFS Luftfartsstyrelsens författningssamling MSB Myndigheten för säkerhet och beredskap OM Operations Manual - Bolagsanpassad operativ

5(40) manual OTIF Intergovernmental Organisation for International Carriage by Rail Regler Regler används som ett gemensamt begrepp för lag, förordning, föreskrift, vägledning eller standard RPS Rikspolisstyrelsen SAFA Safety Assessment of Foreign Aircraft - Rampkontroll SF Transportstyrelsens sjöfartsavdelning SJÖFS Sjöfartsverkets författningssamling Standards and Practices Vägledande material som används i flygbranschen som styrande underlag för godkännanden och accepterande av procedurer TSFS Transportstyrelsens författningssamling U Transportstyrelsens utvecklingsavdelning UIC International union of railways, idag intresseorganisation med 196 medlemmar, i Sverige bara SJAB, Green Cargo och Trafikverket VJ Transportstyrelsens väg- och järnvägsavdelning, gäller fr.o.m. 2011-04-01 VT Transportstyrelsens vägtrafikavdelning, gäller t.o.m. 2011-03-31

6(40) Sammanfattning Transportstyrelsens projekt strategi om lastsäkring startade i januari 2010. I uppdraget framgår att projektet ska leverera ett förslag på gemensam strategi och mål för lastsäkring inom Transportstyrelsen. Förslag till strategi och mål ska formuleras med utgångspunkt från transportpolitiken och Transportstyrelsens mål och uppdrag. Projektet har delats upp i en kartläggningsfas och en analysfas. Denna slutrapport innehåller analysfasens arbete som bygger vidare på kartläggningsfasens reslutat. Kartläggningen presenterades i en egen rapport i november 2010. En viktig del i projektets uppdrag är att stämma av förslag till strategi och mål med transportbranschens aktörer. Av denna anledning genomfördes dels en workshop där transportbranschens aktörer inklusive berörda myndigheter bjöds in till diskussion om aktuella problem och behov av förändring. Kartläggningen identifierade åtta analysområden. Det är dessa analysområden som projektgruppen arbetat vidare med under våren 2011. Analysen har lett till formulering av förslag till: mål på kort och lång sikt; strategier för Transportstyrelsens kärnverksamheter normering, tillsyn och registerhållning; och förslag till fortsatt arbete i uppdrag eller projekt. Samtliga förslag till mål och strategier återfinns i kapitel 2. Som ett långsiktigt mål för Transportstyrelsens hantering av lastsäkring föreslås: Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring. För att nå dit föreslås i strategin bland annat att: Transportstyrelsen aktivt ska söka påverka internationella forum så att ett trafikslagsövergripande synsätt inom lastsäkringsområdet skapas. Projektet föreslår även fortsatta aktiviteter i form av nya uppdrag eller projekt: Att besvara näringsdepartementets begäran om fortsatt utredning om ansvar för brott mot reglerna om lastens säkring. Att delta i forskningsprojektet CARING som rådgivande part. Att skapa förutsättningar för att utföra samordnad tillsyn inom lastsäkring. Att utnyttja befintlig statistik om bristande lastsäkring. Att skapa ett gemensamt system för frivillig händelserapportering. Att undersöka tillvägagångssätt för att införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Att förvalta föreskrift om lastsäkring inom järnväg. Att lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler inom vägtrafikområdet.

7(40) 1 Inledning Transportstyrelsen började sin verksamhet den 1 januari 2009. Detta skedde genom en sammanslagning av flera myndigheter: Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Vägtrafikinspektionen och delar av Länsstyrelsen och Vägverket. Ett motiv till sammanslagningen var att en samlad myndighet har bättre möjligheter att skapa samsyn mellan de olika trafikslagen. En samlad myndighet har även bättre möjligheter till en helhetssyn som kan leda till en enklare vardag för människor och företag. En gemensam myndighet ger även möjlighet till bättre planering och effektivisering av myndighetens verksamhet. Alltsedan Transportstyrelsen bildades har ett aktivt arbete för att öka samsynen mellan trafikslagen bedrivits. Det är en grannlaga uppgift att öka samsynen mellan trafikslagen då den trafikslagsspecifika kunskapen är hög och många anställda har lång erfarenhet från verksamhet inom ett trafikslag. Det är viktigt att värna om dessa kunskaper och erfarenheter för att utifrån dessa skapa en gemensam kunskaps- och erfarenhetsbas. Allt är inte gemensamt för trafikslagen, de bygger till exempel på olika tekniska lösningar. Transporternas förutsättningar och villkor är olika för järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. De unika egenskaperna för respektive trafikslag behöver också värnas och vidareutvecklas men det ska ske i harmoni med övriga trafikslag och med medveten kunskap om vilka konsekvenser en förändring inom ett trafikslag kan få för övriga. Då kan förändringarna ha förutsättningar att skapa samsyn och en enklare vardag för människor och företag. Projektet Strategi om lastsäkring är ett sådant trafikslagsgemensamt projekt som syftar till att förslå en gemensam strategi och mål för lastsäkring. 1.1 Uppdraget I januari 2010 startade projekt Strategi om lastsäkring med ett första styrgruppsmöte där bland annat projektets uppdrag och tidplan fastställdes. Projektets uppdrag har formulerats i en uppdragsbeskrivning som fastställts av projektets ägare, Rune Lindberg, dåvarande järnvägsdirektör, efter samråd med Transportstyrelsens ledningsgrupp. En projektbeskrivning togs fram utifrån uppdraget. Den innehåller beskrivning av projektet, tillvägagångssätt och en övergripande tidplan.

8(40) Projektets uppdrag är, att med utgångspunkt i transportpolitiken: Kartlägga och analysera nuläget för lastsäkring i transportbranschen. Kartlägga och analysera nuläget och metoder/modeller för regler 1, tillstånd och tillsyn av lastsäkring inom de fyra trafikslagen. Formulera förslag om övergripande mål och en gemensam strategi för normgivning, tillståndsprövning och tillsyn för lastsäkring. I dagens samhälle inkluderar transportsystemet även gränsöverskridande transporter. Många gånger är trafikkedjan komplex och involverar flera trafikslag. Hösten 2010 utökade styrgruppen uppdraget till att även omfatta kartläggning och analys av regler inom EU och internationellt; att inventera möjliga forum för påverkan; och att identifiera möjliga allianspartners. Projektets tidplan inkluderar några viktiga milstolpar: Workshop med branschen den 1 september 2010. Kartläggning avslutas i november 2010. Analysfas avslutas i april 2011. Slutrapport i maj 2011. Milstolparna identifierar projektets leveranser där den slutliga leveransen innebär att ett förslag till gemensam strategi för lastsäkring presenteras. 1.1.1 Projektorganisation Projektet har letts av en styrgrupp bestående av: Rune Lindberg, (VJ, ordförande), Sven Christiansson (LF), Jacob Gramenius (GD-stab), Birgitta Hermansson (VJ) och Tomas Åström (SF). Projektgruppen har varit sammansatt av: Eva Karlsson (projektledare, VJ), Johan Colliander (SF), Jan Führ (LF), Anders Gunneriusson (VJ), Håkan Nordqvist (VJ) och Mats Willén (VJ) och Henrik Sandén (GD-stab). Kärnavdelningarnas projektmedlemmar deltar i projektet utifrån sin expertkunskap inom området lastsäkring och fordonskonstruktion. GD-staben har bland annat bidragit med kunskap om Transportstyrelsens övergripande uppdrag och mål. Projektledaren har lett arbetet utifrån projektbeskrivning och tidplan. Projektets kommunikatör Petra Engvall har deltagit i projektets kommunikativa aktiviteter till exempel workshop och möte med referensgrupp. Hon har även ansvarat för publicering av nyheter och annat material på interna och externa hemsidan. 1 Definition av regler i detta dokument är: lag, förordning, föreskrift, vägledning eller standard (se även fackordlistan).

9(40) På sidan 4 finns en fackordlista där Transportstyrelsens avdelningar med tillhörande förkortning finns redovisade. 1.2 Kartläggningsfasens resultat Under 2010 arbetade projektgruppen med att kartlägga nuläget i form av problem, möjligheter och risker för lastsäkringsfrågor inom transportsektorn. Detta arbete genomfördes bland annat med hjälp av en enkät riktad till transportbranschens företrädare som till exempel speditörer, transportköpare, tillverkare av fordon och lastsäkringsutrustning. Enkäten riktade sig även till myndigheter som kommer i kontakt med lastsäkring i sin myndighetsroll. I september hölls en workshop där bland annat resultatet av enkäten redovisades och aktuella frågeställningar kunde väckas och diskuteras. Projektgruppen kartlade också Transportstyrelsens interna förhållanden vad gäller regler, tillstånd och tillsyn för lastsäkring. Kartläggningsfasen resulterade i att åtta analysområden identifierades. Det är dessa områden som projektgruppen fortsatt att arbeta med under våren 2011. Analysområdena som bearbetats i analysen är: 1. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring 2. EU-gemensamma regler för lastsäkring inom vägtrafik 3. Internationella regler för lastsäkring för järnväg 4. EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon 5. Ansvar för lastsäkring för vägtrafiken 6. Rapportering av olyckor m.m. 7. Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter 8. Forum för påverkan och möjliga allianspartners Varje analysområde beskrivs närmare i analysavsnittet (kapitel 4). Kartläggningen resulterade i en delrapport som återfinns på Transportstyrelsens webbplats (www.transportstyrelsen.se, under Om oss/projekt). 1.3 Tillvägagångssätt i analysfasen Analysområdena är något olika till sin karaktär och inledningsvis diskuterade projektgruppen igenom problemställningar och identifierade behov av ytterligare information. När ytterligare datainsamling genomförts genomfördes en förändringsanalys som innebar att problemen diskuterades och behov av förändringar formulerades. Förändringsbehoven gav underlag till formulering av föreslagna aktiviteter, strategier och mål.

10(40) 1.3.1 Datainsamling Datainsamling har skett på olika sätt för de olika analysområdena. När det gäller regler för lastsäkring, både trafikslagsspecifika och internationella regler, har dessa sammanställts och jämförts i en separat rapport för respektive trafikslag. Arbetet med rapporten är utfört av MariTerm AB. Den hanteras som en bilaga till denna slutrapport och finns på Transportstyrelsens webbplats (www.transportstyrelsen.se, under Om oss/projekt). MariTerm AB ansvarar för innehållet i rapporten. Under kartläggningsfasen etablerades en referensgrupp för lastsäkringsprojektet. Referensgruppen har förmedlat synpunkter på några av analysfasens frågeställningar: Behov av statistik om olyckor m.m.; EU-gemensamma konstruktionskrav på fordon; och Ansvar för lastsäkring. Referensgruppen har även lämnat synpunkter på denna slutrapport. Deras engagemang har varit en viktig informationskälla i utredningsarbetet. När det gäller analysområdet som berör samordnade tillsyner bjöd projektgruppen in flera samverkansmyndigheter till ett gemensamt möte. På grund av få anmälda deltagare ställdes mötet in. Av denna anledning har analysen genomförts utifrån Transportstyrelsens perspektiv. Samverkansmyndigheterna har emellertid fått möjlighet att lämna synpunkter på slutrapporten eftersom den sänts till dem innan slutligt fastställande. Som ett led i datainsamlingen deltog några projektmedlemmar på Kustbevakningens utbildning i lastsäkring. Det var en bra utbildning som bidrog till att skapa helhetssyn och förståelse för beräkningsgrunder och tillsyn av lastsäkring. Utbildningen gav också mer kunskap om behov av samverkan med andra myndigheter. 1.3.2 Analys Förändringsanalysen har genomförts för de åtta analysområdena som identifierades i kartläggningsfasen. Respektive projektmedlem har ansvarat för ett eller två analysområden. Hela projektgruppen har diskuterat förändringsbehov. Analysen har resulterat i förslag till fortsatta aktiviteter per analysområde, strategier och mål. För att visa att analysområdena återspeglar viktiga aspekter på lastsäkring finns ett avsnitt om lastsäkringens betydelse. I avsnittet härleds några situationer och roller där lastsäkring har betydelse (se avsnitt 4.2). Det är en starkt avgränsad verksamhetsanalys som görs och den baseras på en modell presenterad i rapporten: Praktikbegreppet En praktikgenerisk modell som grund för teoriutveckling och verksamhetsutveckling (Goldkuhl och Röstlinger, 2005). De förslag till aktiviteter, strategier och mål som föreslås i denna rapport ställer sig projektgruppen gemensamt bakom.

11(40) 1.4 Rapportens disposition Denna rapport har en inledning där de inledande förutsättningarna i form av projektuppdrag och projektorganisation presenteras. I inledningen finns även tillvägagångssättet och rapportens disposition beskrivet. I kapitel 2 presenteras projektarbetets resultat i form av förslag till mål, strategier och fortsatta aktiviteter. I kapitel 3 beskrivs Transportstyrelsens uppdrag och mål. Dessa har varit vägledande för projektgruppens arbete. Analysen som sker i kapitel 4 inleds med en redovisning av de specifika aspekter som betonats i analysen. Därefter kommer ett avsnitt som behandlar analysområdenas relevans för området lastsäkring. Detta avsnitt har tillkommit för att stämma av att analysområdena är relevanta att analysera för att föreslå strategi och mål. Avsnitten 4.3-4.10 beskriver respektive analysområde och ger förslag på förändringsbehov. Kapitel 4 avslutas med en sammanställning över samtliga föreslagna aktiviteter och föreslår strategi och mål som stödjer respektive aktivitet. Bilagan är en del av underlagsmaterialet som bidragit till att genomföra analyserna. 2 Projektets förslag Här beskrivs förslag till mål och strategi inklusive förslag till fortsatta aktiviteter. De förslag som redovisas i detta kapitel återfinns även i tabell 4.3 som även innehåller de förslag till aktiviteter som kom fram i analysen. 2.1 Förslag på mål De mål som kunnat härledas från analysens förslag till aktiviteter är, utan inbördes rangordning: 2.1.1 Var vi ska vara om 10-15 år? Inom 10 år ska Transportstyrelsen aktivt delta i och vid behov initiera internationella projekt inom samtliga trafikslag med ett trafikslagsövergripande synsätt på lastsäkring.

12(40) 2.1.2 Vad ska vara uppnått om 5 år? Inom 5 år finns en etablerad och känd samverkan mellan berörda myndigheter för tillsyn av lastsäkring. Inom 5-10 år grundar Transportstyrelsen beslut om förändringsbehov inom området lastsäkring och lastsäkringsutrustning på kunskap om relevanta förhållanden (ur trafiksäkerhets-, miljö- eller konkurrensaspekter). Inom 5-10 år finns ett system för rapportering av inträffade händelser med bäring på tappad last/lastförskjutning. Inom 5 år har Transportstyrelsen en aktiv roll i förvaltningen av föreskrifter för säkring av last vid internationella järnvägstransporter, och med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter Inom 5 år har Transportstyrelsen en aktiv roll i det internationella arbetet med att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Inom 5 år ska regelarbete om gemensamma lastsäkringsregler inom EU vara påbörjat. 2.1.3 Vad ska vara gjort i år eller nästa år? I januari 2012 har Transportstyrelsen har utarbetat ett svar till näringsdepartementet hur det straffrättsliga ansvaret bör hanteras. Svaret har ett trafikslagsövergripande och internationellt perspektiv. Senast 2013 finns en nationell föreskrift för lastsäkring på järnväg som baseras på internationella regler. 2.2 Förslag till strategi En målsättning med en strategi för lastsäkring är att den ska bidra till att skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. Den ska innehålla ett internationellt och trafikslagsövergripande perspektiv så att godsets resa från plats A till plats B sker så smidigt och effektivt som möjligt. Transportstyrelsens kärnområden är normering, tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning. Inom området tillståndsprövning uppkom inget förslag till strategi. Däremot uppkom ett behov av statistiskt underlag som hänförs till kärnverksamheten registerhållning.

13(40) 2.2.1 Normgivning Transportstyrelsen ska aktivt söka påverka internationella forum så att ett trafikslagsövergripande synsätt inom lastsäkringsområdet skapas. Transportstyrelsen ska sträva efter att samtliga trafikslag har nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring för att öka tillgängligheten. Transportstyrelsen ska sträva efter att i det internationella arbetet, när det är möjligt, införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen. Transportstyrelsen ska sträva efter att ha en aktiv roll i förvaltningen av föreskrift för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter. 2.2.2 Tillsyn Transportstyrelsen ska sträva efter ökad samverkan med berörda tillsynsmyndigheter inom området lastsäkring. 2.2.3 Registerhållning Transportstyrelsen ska sträva efter att grunda beslut på analys av underlag från bland annat händelserapportering. 2.3 Förslag på fortsatta aktiviteter Analysen i kapitel 4 har resulterat i nedanstående förslag på aktiviteter. Två uppdrag har redan beslutats: 1. Transportstyrelsen ska delta i forskningsprojektet CARING som rådgivande part. Varje trafikslagsavdelning utser en representant i projektet. 2. Transportstyrelsen ska besvara näringsdepartementets begäran om fortsatt utredning av ansvar för brott mot reglerna om lastens säkring. Detta uppdrag har formulerade frågeställningar som ska besvaras under hösten 2011. Förslag på nya uppdrag eller projekt, utan inbördes rangordning: 1. Skapa förutsättningar för att utföra en samordnad tillsyn inom lastsäkring Nytt uppdrag/projekt som föreslås initieras under hösten 2011.

14(40) 2. Utnyttja befintlig statistik om bristande lastsäkring. Nytt uppdrag som föreslås initieras under hösten 2011. 3. Skapa ett gemensamt system för frivillig händelserapportering. Nytt projekt som först bör undersöka förutsättningar att utnyttja befintliga system för rapportering av olyckor, tillbud och andra avvikelser. 4. Införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Nytt uppdrag för väg- och järnvägsavdelningen. 5. Undersöka möjlighet att införliva IATA Airport Handling Manual i föreskrift för luftfarten. Nytt uppdrag för luftfartsavdelningen. 6. Förvalta föreskrift om lastsäkring inom järnväg. Förvaltning är en driftfråga. Innan förvaltning införlivas i verksamheten bör ett uppdrag skapas som undersöker och föreslår hur förvaltningen ska genomföras. 7. Lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler inom vägtrafikområdet. Nytt uppdrag som först behöver utredas innan förutsättningar för uppdraget kan fastställas. Generellt uppdrag/förhållningssätt Utöver ovanstående uppdrag/projekt återstår ett par generella aktiviteter som snarare är att betrakta som förhållningssätt som behöver konkretiseras när internationella uppdrag är aktuella. Förhållningssätten innebär, utan inbördes rangordning, att: 1. Transportstyrelsen aktivt ska påverka och initiera internationella projekt för ökad samsyn i lastsäkringsfrågor 2. Transportstyrelsen i det internationella arbetet, när det är möjligt, bör sträva efter att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen.

15(40) 3 Transportstyrelsens syfte och uppdrag Enligt Transportstyrelsens instruktion ska myndigheten verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Vidare anger instruktionen att Transportstyrelsens huvuduppgifter är att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Myndighetens verksamhetsutövning ska dessutom utgå från de transportpolitiska principer som regeringen slagit fast. Mål och principer presenteras nedan. 3.1 Transportpolitiska mål och principer 3.1.1 Transportpolitikens övergripande mål Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Till det övergripande målet knyts ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. 3.1.2 Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Till funktions- och hänsynsmålet hör ett antal preciseringar och etappmål, där etappmålen är de mål där ett årtal anges. Regeringens preciseringar och etappmål kan ses som resultatmål för vår verksamhet. För funktionsmålet anges följande preciseringar: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

16(40) Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. 3.1.3 Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. För hänsynsmålet anges följande preciseringar: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området minskar fortlöpande. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 3.1.4 De transportpolitiska principerna Det är flera myndigheter som tillsammans arbetar för att nå de transportpolitiska målen. De transportpolitiska principerna anger inom vilka ramar myndigheterna ska utöva sin verksamhet. Principerna ger vissa generella riktlinjer för vilka medel som ska användas för att nå målen och är centrala för hur själva målen ska uppfattas, till exempel hur avvägningar mellan målens olika delar ska gå till.

17(40) De transportpolitiska principerna är i sammandrag: Kunden ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur transporten ska utföras. Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former. Samverkan inom och mellan trafikslag ska främjas. Konkurrens mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas. Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. 3.2 Effektiviseringsarbete I Transportstyrelsens regleringsbrev ställs återkommande krav på effektivisering av verksamheten. Regeringsuppdraget handlar både om yttre och inre effektivitet och målet är att förenkla vardagen för medborgare och näringsliv samtidigt som skattemedlen används mer effektivt. I effektiviseringsarbetet ingår bland annat regelförenkling och e-förvaltning. Nya föreskrifter ska präglas av en helhetssyn där alla mål vägs in, befintliga regelverk ska förenklas och en djupare samverkan mellan trafikslagen ska främjas. Transportstyrelsen ska bland annat identifiera åtgärder på EU-nivå när det gäller förenklingar, fullfölja tidigare redovisade åtgärder och förslag, samt redovisa förslag som kommit från näringslivet. Transportstyrelsen ingår i E-delegationen som arbetar för att göra e-förvaltningen så enkel som möjligt för så många som möjligt. Genom en utvecklad e-förvaltning ska människors vardag förenklas, företagens administration minska, den offentliga sektorn effektiviseras och Sveriges tillväxt främjas.

18(40) 4 Analys Detta kapitel inleds med en genomgång av de förutsättningar som varit vägledande för projektgruppens arbete med kartläggning och analys. Därefter följer ett avsnitt som övergripande beskriver vilka situationer och vilka roller som behöver kunskap om lastsäkring. Detta görs för att stämma av att rapportens analysområden är väsentliga för området lastsäkring. Därigenom kan förslagen som presenteras i kapitel 2 anses vara väl grundade. Analysområdena (avsnitten 4.3 4.10) med underrubrikerna problemområde och behov av förändring presenterar projektgruppens sammanfattande analys av respektive område samt ger förslag på fortsatta aktiviteter. 4.1 Betonade förutsättningar i analysen I kapitel 3 presenteras Transportstyrelsens övergripande mål och uppdrag som anger de grundläggande förutsättningarna och ramarna för projektet. Några av dessa förutsättningar betonas särskilt i analysen eftersom de nämns i projektets uppdragsbeskrivning. Av denna anledning bör de vara synliga i förslag till strategi och mål. De fokuserade förutsättningarna är att ett trafikslagsövergripande perspektiv ska antas; att fungerande internationella transporter är viktiga för Sveriges konkurrenskraft; och att en enklare vardag för medborgare och näringsliv ska eftersträvas. I nedanstående avsnitt utvecklas innebörden i dessa tre förutsättningar. 4.1.1 Trafikslagsövergripande perspektiv Det trafikslagsövergripande perspektivet är en viktig utgångspunkt för arbetet med denna rapport. Med detta menas att trafikslagsövergripande synergier ska tillvaratas, till exempel genom att trafikslagen lär av varandra, resurser prioriteras där de gör störst nytta och att det som inte är värt att göras ska omprövas.

19(40) Figur 4.1: Ett trafikslagsövergripande perspektiv och samverkan mellan trafikslagen är viktiga förutsättningar i förslag till strategi för lastsäkring. Det trafikslagsövergripande perspektivet innebär också att trafikslagen samverkar med varandra. Figur 4.1 avser att skapa en känsla för de beröringspunkter som finns mellan trafikslagen. En naturlig beröringspunkt uppstår när godset omlastas från ett trafikslag till ett annat, såsom sker i hamnen i figur 4.1. Hamnen är ett exempel på omlastningspunkt men omlastning sker även i kombiterminaler och speditionslager. När godset lastas ska det säkras för att förhindra att godset ramlar av under färd och skadar människor, miljö och egendom. Det är regler för hur godset ska säkras som behöver synkroniseras för att transporten ska gå så smidigt som möjligt. Godset placeras ofta i en lastbärare till exempel i en container. Det är lastbäraren som flyttas mellan trafikslagens lastutrymmen (se figur 4.1). När det gäller luftburna transporter sker i regel en fullständig omlastning, det vill säga godset lastas ur lastbäraren och placeras i flygets egna lastbärare som lastas ombord på luftfarttyget. I en framtid kanske även flygplatsen ses som en omlastningspunkt för samtliga trafikslag, liksom hamnar och kombiterminaler?

20(40) Tillsynen över att regler om lastsäkring följs av transportören involverar flera myndigheter beroende på var kontrollen sker och vart godset är på väg. Figur 4.1 är ett exempel på område där samordnad tillsyn sker. Intermodala transporter är exempel på trafikslagsövergripande samverkan. Rikstermbanken definierar intermodala transporter som en transport av gods där godset hela tiden finns i en och samma lastbärare och där lastbäraren transporteras med olika trafikslag (www.rikstermbanken.se; sökord: intermodala transporter). Exempelvis kan det vara fråga om en container som transporteras med en kombination av tåg och lastbil. I det trafikslagsövergripande perspektivet inkluderas både nationella och internationella transporter. Det trafikslagsövergripande perspektivet är särskilt närvarande i detta projekt vars huvuduppgift är att lämna ett förslag till gemensamma mål för och en gemensam strategi för lastsäkring. 4.1.2 Internationella transporter En annan viktig förutsättning är att transporterna blir allt mer internationella vilket figur 4.2 avser att skapa en känsla för. Både transportörer och industri är beroende av att export och import av varor fungerar så friktionsfritt som möjligt. Denna utveckling främjas av att regelverken harmonierar över nationsgränserna och mellan trafikslagen. Det kan till exempel vara transport av lastbärare via sjötransport från Sverige till någon hamn i Östersjön. Vid destinationshamnen omlastas lastbäraren till väg eller järnväg för fortsatt transport till slutdestinationen. Figur 4.2: Transporterna är i allt större utsträckning internationella.

21(40) Transportstyrelsen utarbetar för närvarande en strategi för internationellt arbete som ska vara klar hösten 2011. Ett förslag till strategi för lastsäkring bör beakta internationella regler för respektive trafikslag. 4.1.3 En enklare vardag Den tredje förutsättningen är att främja en enklare vardag för medborgare och näringsliv (se avsnitt 3.2). En viktig del i projektets uppdrag har varit att lyssna på transportbranschens aktörer för att ta reda på vilka behov de har och hur de prioriterar mellan behoven. För detta ändamål har en referensgrupp för lastsäkringsprojektet bildats. Referensgruppen representerar flera olika aktörer inom transportbranschen (transportör, speditör, fordonstillverkare, tillverkare av lastsäkringsutrustning, försäkringsbolag, kustbevakning och polis). Ett förslag till strategi för lastsäkring bör även beakta referensgruppens synpunkter på förslag till åtgärder och prioritering mellan olika förslag.

22(40) 4.2 Transportutövning och lastsäkringens betydelse Att säkra lasten på ett bra och tillförlitligt sätt är viktigt ur flera aspekter. När en transport ska utföras behöver lasten säkras för att skydda godset från skador som kan uppstå i samband med transporten. Det är inte bara godset som behöver skyddas, även medborgare som befinner sig i närheten av en godstransport behöver skyddas från tappad last. Likaså behöver den omgivande miljön skyddas från skador. Härutöver finns en arbetsmiljöaspekt på lastsäkring, de som arbetar med lastning och lossning behöver också skyddas från skador som kan uppstå när godset hanteras. Detta gäller både akuta skador och förslitningsskador. För att undvika dylika situationer behövs kunskap om lastsäkring. Vem behöver kunskapen? Vilken kunskap om lastsäkring behövs? Avsnitt 4.2.1 försöker ge ett övergripande svar på dessa frågor. 4.2.1 Lastsäkringens betydelse En transporttjänst skapas när en förfrågan om att transportera någonting kommer till transportsäljaren. Då startar processen med att kontrollera förutsättningarna för att skapa ett ömsesidigt avtal. Vilken kunskap om lastsäkring behöver transportsäljaren ha? I denna fas är det viktigt att på ett övergripande plan bestämma hur transporten kan genomföras. Då är det bra med övergripande kunskap om regelverk och metoder för lastsäkring både nationellt och internationellt. När avtal är klart behöver transporten förberedas. Den som planerar kallas här för transportledare/planerare. Transportledaren/planeraren behöver ha allmänna kunskaper om lastsäkring för att till exempel kunna avgöra vilken typ av lastbärare som behövs eller om olika trafikslag ska involveras i transporten. När förberedelserna är klara kan transporten börja (en resa från punkt A till punkt B). Transporten avslutas när godset är levererat enligt avtal och transporten är betald. Några aktuella roller är: chaufför och lastare. Vilken kunskap om lastsäkring behöver lastaren ha? Den som lastar behöver vara kunnig i lastsäkring och om vilka regler som gäller inte bara för det trafikslag och den lastbärare som ska transportera godset i direkt anslutning till lastningen. Vid omlastning behöver lastaren även ha kunskap om regler för andra trafikslag och länder. Lastaren behöver också ha kunskap om sitt ansvar för att lasten är säkrad på rätt sätt.

23(40) Vilken kunskap om lastsäkring behöver chauffören ha? Chauffören behöver ha kunskap om lastsäkring för att kontrollera lasten under färden. Chauffören behöver ha kunskap om sitt ansvar för att lasten är korrekt säkrad. 4.2.1.1 Sammanställning över lastsäkringens betydelse Ovanstående resonemang sammanfattas i tabell 4.1, med fokus på den kunskap om lastsäkring som behövs i respektive delprocess och vem som behöver kunskapen. När det finns ett behov av kunskap om lastsäkring innebär det att lastsäkring är relevant i sammanhanget. Roll som behöver kunskapen Transportsäljaren Transportutövning Förutsättningar: - Typ av gods - Transportmedel - Omlastning - Lastbärare Kunskap om lastsäkring som behövs Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring för olika trafikslag. Regler för lastsäkring i relevanta länder. Ansvar för lastsäkring. Chauffören och/eller lastaren Transportera omfattar bl.a. att: - Lasta - Kontrollera efterspänning - Lossa korrekt utförd. Tabell 4.1: Sammanställning över kunskapsbehov om lastsäkring. Kunna utföra metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Kunna utföra metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Kunna tillämpa regler för lastsäkring för olika trafikslag. Kunna avgöra vilken regel som ska gälla när omlastning sker. Känna till regler för lastsäkring i relevanta länder. Kunna tillämpa dessa regler och avgöra vilken regel som ska gälla. Känna till vem som ansvarar för att lastsäkring är Det identifierade kunskapsbehovet kan sammanfattas till att bestå av kunskap om: Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring för olika trafikslag. Regler för lastsäkring i relevanta länder. Ansvar för lastsäkring.

24(40) De brister som väcktes i kartläggningen handlade mycket om regler, hur regler tagits bort eller hur de tillämpas i praktiken. Dessa brister formulerades till åtta analysområden. I analysfasen är det analysområdena som har fokuserats. Hur väl täcker dessa analysområden in lastsäkringens relevans (kunskapsbehov) i transportkedjan? Tabell 4.2 jämför kunskapsbehovet, enligt vad som framkommit ovan, med projektets analysområden för att se hur väl analysområdena speglar transportverksamhetens kunskapsbehov. På så sätt kopplas analysområdena till transporttjänsternas utövning och lastsäkringens betydelse för en transport. Kunskapsbehov Analysområde Metoder för lastsäkring för olika typer av gods. Metoder för lastsäkring i olika typer av lastbärare. Regler för lastsäkring inom olika trafikslag. Regler för lastsäkring i andra länder. Ansvar för lastsäkring. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Jämförbar statistik av olyckor m.m. EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon och påbyggnader. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring. Samordnade tillsyner mellan tillsynsmyndigheter. Jämförbar statisktik av olyckor m.m. EU-gemensamma lastsäkringsregler inom vägtrafiken. Internationella regler för lastsäkring inom järnvägen. Forum för påverkan och möjliga allianspartners. Ansvar för lastsäkring. Tabell 4.2: Jämförelse mellan kunskapsbehov hos aktörer och projektets analysområde. Tabell 4.2 behöver förklaras på ett par punkter. Ett par av analysområdena är mer fokuserade på myndigheternas uppgift än på utförandet av en transporttjänst. Analysområdet som fokuserar behov av samordnade tillsyner för tillsynsmyndigheter har inte har någon direkt koppling till kunskapsbehovet för att utföra en transporttjänst. Det

25(40) är aktörernas efterlevnad av regler som kontrolleras i tillsynen. Av denna anledning har detta analysområde placerats på raden för regler för lastsäkring inom olika trafikslag i tabell 4.2. Jämförbar statistik av olyckor m.m. är också ett analysområde som indirekt berör behovet av kunskap om lastsäkring. Statistik om olyckor m.m. behövs för att analysera en verksamhets behov av förbättring inom något område. Om det händer olyckor som leder till att människor, miljö eller egendom skadas behöver åtgärder vidtas. För att undvika att fatta beslut som bygger på ogrundade antaganden behövs underlag. Rapportering av händelser kan skapa ett dokumenterat underlag för förslag till förbättringsåtgärder. Jämförelsen i tabell 4.2 visar att områden i transportutövningen där kunskap om lastsäkring behövs också undersöks i projektets analysområden. Detta betyder inte att analysområdena är uttömmande. Det kan finnas aspekter och områden som inte behandlas i denna rapport. 4.3 Gemensamma beräkningsgrunder för lastsäkring En förutsättning för att användaren ska kunna tillämpa lastsäkringsregler 2 för respektive trafikslag vid en intermodal transport är att dimensioneringsprinciperna är jämförbara för de olika trafikslagen. De dimensionerande accelerationerna är specifika för varje trafikslag eftersom krafterna som lasten utsätts för skiljer sig väsentligt mellan trafikslagen. Beräkningsgrunderna med avseende på friktioner, säkerhetsfaktorer, definitioner och generella principer bör dock i största möjliga mån vara jämförbara för samtliga trafikslag för att förenkla tillämpningen av gällande regler för användaren. MariTerm AB har på uppdrag av Transportstyrelsen sammanställt dagens dimensionsprinciper i forma av accelerationer, friktioner och säkerhetsfaktorer för lastsäkring i lastbärare såväl nationellt som internationellt, se bilaga. 4.3.1 Problemområde Dimensioneringsprinciperna skiljer sig i många fall väsentligt mellan de olika trafikslagen, vilket gör det svåröverskådligt för användaren. Dessutom styrs detta i många fall av internationella organ som är trafikslagsspecifika. Inom järnväg och luftfart saknas dessutom nationella föreskrifter vilket gör det svårt att återfinna vilka beräkningsgrunder som ska tillämpas vid dimensionering av ett lastsäkringsarrangemang. 2 Se fackordlistan

26(40) 4.3.2 Diskussion om förändringsbehov Tillgängligheten av gällande krav måste förbättras, framförallt för järnväg och luftfart där det i dagsläget saknas nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring. Däremot finns det internationella överenskommelser gällande detta. Transportstyrelsen bör dessutom påverka internationellt inom respektive internationella forum i syfte att få jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen och således förenkla för användaren vid en intermodal transport. Bedömning: Samtliga trafikslag bör ha nationella föreskrifter som innehåller dimensioneringsprinciper för lastsäkring för att öka tillgängligheten. Transportstyrelsen bör i det internationella arbetet, när det är möjligt, sträva efter att införa jämförbara beräkningsprinciper mellan trafikslagen Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera och skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. 4.4 EU-gemensamma lastsäkringsregler för vägtrafiken Detta analysområde aktualiserades på den workshop med transportbranschens företrädare som genomfördes i september 2010. Det visade sig vara ett generellt problem att transportera gods på väg genom Europa, bland annat beroende på att olika länder har olika regler för transporten. Divergerande regler gäller inte bara lastsäkring. Detta projekt fokuserar dock behovet av EU-gemensamma lastsäkringsregler. 4.4.1 Problemområde Mellan åren 2002 och 2005 genomfördes ett arbete där industrin, medlemsländerna i EU och kommissionen tillsammans arbetade fram European Best Practice Guidelines on Cargo Securing for Road Transport. Publikationen som är på drygt 200 sidor är en handbok för att kunna säkra last på fordon utifrån vissa givna regler och standarder. Under arbetet med att sammanställa dessa riktlinjer kunde man konstatera att det förekommer mycket olika inriktningar inom EU på vilket sätt lastsäkring regleras i medlemsländerna. Viljan att samordna reglerna inom EU varierade stort, med allt från länder som vill ha detaljerade regler för lastsäkring till länder som egentligen vill ha allmänt hållna övergripande regler.

27(40) Problem uppstår vid internationella transporter för både den enskilde föraren men även för avsändare av gods som har transportavtal där lastsäkring ingår i avtalet. Inte alla EU-länder har deltagit i framtagandet av Best Practice Guidelines så det finns ingen samlad kunskap om att lastsäkringen som beskrivs är tillräcklig i samtliga EUländer. Hittills är det bara 3-4 länder i Europa som hänvisar sina lastsäkringsregler till Best Practice Guidelines, Sverige gör det inte. En annan fråga är vem som ska göra uppdateringar i Best Practice Guidelines när t.ex. standarder ändras, det är inte klarlagt. 4.4.2 Diskussion om förändringsbehov För att undersöka möjligheterna att skapa internationella lastsäkringsregler måste frågan beredas i arbetsgrupp på den internationella arenan för att sedan landa hos kommissionen, eller FN. För att avsändare och transportörer ska ha tillgång till en bra vägledning är det viktigt att kommissionen utser någon som förvaltar Best Practice Guidelines. Bedömning: Transportstyrelsen ska arbeta för att lyfta frågan om internationella lastsäkringsregler i samråd med branschorganisationerna och exempelvis IRU (The International Road Transport Union). Målet är att regelarbete om gemensamma lastsäkringsregler inom EU ska vara påbörjade inom 5 år. Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot funktionsmålet tillgänglighet; enhetliga internationella lastsäkringsregler förbättrar tillgängligheten mellan länder och stärker den internationella konkurrenskraften.

28(40) 4.5 Internationella regler för lastsäkring för järnvägen Bakgrunden till detta analysområde är att järnvägen saknar föreskrifter om hur last ska säkras för järnvägstransport. Det finns internationella regler som tillämpas av en del järnvägsoperatörer. Däremot saknas stöd i form av föreskrift för lastsäkring som Transportstyrelsen kan använda i tillsynen. 4.5.1 Problemområde Internationell tillämpas så gott som uteslutande UIC loading guidelines vid godstransporter på järnväg. UIC består av just nu av 198 medlemmar. (I Sverige är Green Cargo, Trafikverket och SJAB medlemmar). UIC loading guidelines har via COTIF en lång historisk förankring som en del i CIM. Eftersom Sverige inte ratificerat nu gällande COTIF där CIM nu finns är dess ställning i Sverige oklar. Det är oomtvistligt att en tillämpning av COTIF med bilagor är en förutsättning för utveckling av internationell trafik. Även för nationell trafik innebär tillämpning avsevärda förenklingar. En annan del i COTIF är RID som via lagen och förordningen om transport av farligt gods översatts och gjorts till svensk föreskrift som ges ut av MSB. UIC loading guidelines är ett i allra högsta grad levande dokument och för att möjliggöra att transporten enkelt kan överlämnas till andra operatörer krävs gemensamma detaljerade regler. Flertalet järnvägsföretag i Sverige har i sitt tillstånd angett att de tillämpar SJF 638.1. Detta dokument förvaltades av affärsverket SJ och var en svensk utgåva av UIC regelverk. Sedan bolagiseringen av SJ 2001 saknar dokumentet förvaltning. Den utveckling som skett inom lastsäkring sedan 2001 finns således inte med i detta regelverk. Till skillnad från vägen så måste aktörerna på järnväg upprätta specifika avtal om vilka metoder man skall tillämpa vid transporter där fler företag medverkar. För att säkerställa konkurrensneutralitet såväl mellan transportörer och trafikslag samt för att ge transportköparna möjlighet till alternativa lösningar måste regelverket förvaltas på myndighetsnivå. På workshopen som genomfördes 1 september 2010 framfördes både från transportörer och från transportköpare önskemål om att göra UIC guidelines till nationell föreskrift. Första steget är rimligtvis att ratificera aktuell version av COTIF. Därefter måste mandat till utgivning av föreskrifter fastställas. Transportstyrelsen är den myndighet som är mest lämpad att ge ut föreskrifter inom området även om viss resurs för förvaltning och utveckling måste tillföras myndigheten. 4.5.2 Diskussion om förändringsbehov Kvaliteten på tillsyn och tillståndsgivning och samarbetet mellan de olika nationella och internationella tillsynsmyndigheterna skulle förbättras och förenklas med en detaljerad myndighetsföreskrift.

29(40) Jämförelse med RID är ofrånkomlig, regelverket gäller i 44 länder, de skillnader som finns är av språklig karaktär, och RID är dessutom mycket väl harmoniserat med bestämmelserna för övriga trafikslag. Det finns goda möjligheter för reglerna för lastsäkring på järnväg att nå upp till samma nivå. Bedömning: Undersöka tillvägagångssätt för att införliva UIC loading guidelines i Transportstyrelsens föreskrifter. Inom 5 år ska Transportstyrelsen ha en aktiv roll i förvaltningen av föreskrifter för säkring av last vid internationella järnvägstransporter med särskild hänsyn tagen till intermodala transporter. Den föreslagna aktiviteten svarar i första hand mot målet att effektivisera och skapa en enklare vardag för medborgare och näringsliv. 4.6 EU-gemensamma konstruktionskrav för fordon Några gemensamma konstruktionskrav inom EU finns inte. Det finns ett antal standarder, guidelines och best practice om hur lastsäkring bör göras och vilka krav som bör ställas. Detta har gjort att fordonen måste förses med fastsättningsanordningar för lastsäkring men någon reglering i form av direktiv, förordningar eller reglementen finns inte. 4.6.1 Problemområde Tyngre fordon har hittills godkänts i respektive land genom nationella krav och fordonstillverkare har försett fordonen med den lastsäkringsutrustning som är föreskriven nationellt. År 2007 uppstod möjligheten med helfordonsgodkännande av tunga fordon liknande det system som funnits i många år för personbilar och motorcyklar. Alla medlemsstater är tvungna att acceptera fordon som är godkända enligt de harmoniserade reglerna och ytterligare krav får inte ställas. Tanken är att helfordonsgodkännande ska öka och vara huvudsakliga godkännandeformen för den stora volymen av fordon. Godkännanden med nationella krav och undantag kommer att minska och då minskar även möjligheten att ställa nationella krav på exempelvis lastsäkringsutrustning. Ett problem som fanns tidigare var att fordon fick anpassas innan de kunde godkännas. Idag är våra svenska nationella krav borta så för godkännandet är det inget problem men fordon måste ibland