2000-12-12 Budgetprognos 2000:4 Analys
BP 2000:4, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt detaljkommentarer kring enskilda utgiftsområden och inkomsttitlar. Budgetprognos Tabeller innehåller detaljerade budgetårstabeller, månadstabeller m.m. ESV:s budgetprognoser tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, Tabeller och pressmeddelande finns på ESV:s hemsida på internet, www.esv.se. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Asees Ahuja (4316), Kristina Olsson (4519), Hwan Willén, redaktör (4433) och Anders Wirhed (4302). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Carl J Nordén (4386) Utgifter Utgiftsområde 13, 14, 23 Catarina Frank-Lundkvist (4247) Utgiftsområde 15, 16, 27 Maria Hallman (4314) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4215) Utgiftsområde 9, 10 Håkan Jönsson (4387) Utgiftsområde 6, 19, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4245) Utgiftsområde 12, 18, 21, 24 Kristina Olsson (4519) Utgiftsområde 3, 4, 11, 17 Joachim Waern (4423) Utgiftsområde 1, 5, 7, 8, 20 Anders Wirhed (4302) Utgiftsområde 25 Hwan Willén (4433) Realekonomisk fördelning Christina Granath (4242) Inkomster Inkomsttitel 1121, 1123, 1312, 1322, 2100 2300, 2500 2800 Asees Ahuja (4316) Inkomsttitel 1200, 2400, 3000, 5000 Jörgen Hansson (4212) Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600, 1700, 4000 Sofia Olsson (4351) Inkomsttitel 1400 exklusive 1411 Joachim Waern (4423) Inkomsttitel 1141, 1144, 1331, 1332, 1341, 1411, 1500, 6000 Hwan Willén (4433) Prenumerationsärenden Maj-Britt Medjaoui (4237) Andra publikationer som belyser statsbudgeten Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2000 Statsbudgetens utfall 1999 Statens Finanser 1999 Adresser Postadress: Besöksadress: Telefon ESV:s växel: ESV/ISE/P Drottninggatan 89 08-690 43 00 Box 45316 104 30 Stockholm Telefax: E-mailadress: 08-690 41 15 fornamn.efternamn@esv.se
BP 2000:4, Analys Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Övergripande analys Övergripande analys, inledning... 9 Beräkningsförutsättningar... 12 Makroekonomiska förutsättningar... 12 Aviserade beslut... 12 Försäljning av egendom... 13 Begränsningar i anslagssparande... 13 Differensanalys år 2000 och 2001... 14 Underliggande saldo... 20 Utgiftstak... 23 Känslighetskalkyler... 25 Medelfristiga prognoser 2002 och 2003... 26 Fördjupning Justering för ändrade redovisningsprinciper... 33 Avgifter till och bidrag från EU... 36 Tema Politikområden... 41 Realekonomisk fördelning... 44 Publicerade temaavsnitt... 48 Detaljkommentarer Detaljkommentarer år 2000 och 2001, utgifter... 49 Förändring av anslagsbehållningar... 86 Kassamässig korrigering... 88 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 90 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten... 95 Detaljkommentarer år 2000 och 2001, inkomster... 96 Medelfristiga prognoser 2002 och 2003, utgifter... 120 Medelfristiga prognoser 2002 och 2003, inkomster... 133 Tabellförteckning Tabell 1. Prognos för åren 2000 och 2001 i sammandrag... 5 Tabell 2. Prognos för 2002 och 2003 i sammandrag... 8 Tabell 3. Prognos för åren 2000 och 2001... 9 Tabell 4. Makroekonomiska förutsättningar för år 1999 2001... 12 Tabell 5. Differenser från statsbudgeten 2000... 15 Tabell 6. Differenser från budgetpropositionen för 2001... 18 Tabell 7. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo... 21 Tabell 8. Jämförelse med utgiftstak år 2000... 23 Tabell 9. Jämförelse med utgiftstak år 2001... 24 Tabell 10. Makroekonomiska förutsättningar 2000 2003... 26 Tabell 11. Prognos avseende perioden för utgiftstaket 2000 2003... 28 Tabell 12. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo 2000 2003... 32 Tabell 13. Justeringar av kalenderåren 1995 2000 för jämförbarhet med 2001... 33 Tabell 14. Avgifter till och bidrag från EU... 39 Tabell 15. Statsbudgetens utgifter 2001 fördelade på politikområden... 43 Tabell 16. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade på huvudarter m.m. i belopp... 44 Tabell 17. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade på huvudarter m.m. i procent... 45 Tabell 18. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade på huvudarter... 47 Tabell 19. Statsbudgetens utgifter 1999 och 2000 (i 2000 års struktur)... 49 Tabell 20. Statsbudgetens utgifter 2000 och 2001 (i 2001 års struktur)... 50 Tabell 21. Antagande om åldersgruppers förändrade disponibla inkomst 2001... 61 Tabell 22. Utgifter för statsskuldsräntor på statsbudgeten per komponent... 81 Tabell 23. Räntor och valutakurser 1998 2001, årsgenomsnitt... 81
BP 2000:4, Analys Tabell 24. Kostnader för statsskuldsräntor... 83 Tabell 25. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning... 92 Tabell 26. Statsbudgetens inkomster 1999 och 2000... 96 Tabell 27. Statsbudgetens inkomster 2000 och 2001... 97 Tabell 28. Periodiserade inkomstskatter 1999 2001... 100 Tabell 29. Utbetald lönesumma, förändring från föregående år löpande priser... 101 Tabell 30. Uppräkningsfaktorer... 102 Tabell 31. Periodiserade inkomstskatter, företag... 104 Tabell 32. Avgiftssatser... 106 Tabell 33. Hushållens konsumtionsutgifter, löpande priser... 107 Tabell 34. Hushållens konsumtionsutgifter, fasta priser... 107 Tabell 35. Mervärdesskatt budgetåren 1999 2001... 108 Tabell 36. Aktieutdelning 1999 och 2000... 116 Tabell 37. Sammanfattning av prognosen för statsbudgetens utgifter avseende perioden för utgiftstaket... 120 Tabell 38. Biståndsramen som procent av BNI... 122 Tabell 39. Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag... 124 Tabell 40. Statsbudgetens utgifter för statsskuldsräntor 1999 2003... 130 Tabell 41. Sammanfattning av prognos för statsbudgetens inkomster avseende perioden för utgiftstaket... 133 Tabell 42. Periodiserade inkomstskatter, hushåll... 134 Tabell 43. Periodiserade inkomstskatter, juridiska personer... 135 Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, mdkr... 10 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, mdkr... 10 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, mdkr... 11 Figur 4. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2001... 20 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2001 i procent av BNP... 22 Figur 6. Marginal till utgiftstaket 2000 2003... 29 Figur 7. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990 2003... 31 Figur 8. Avgifter till och bidrag från EU kalenderåren 1996 2001... 36 Figur 9. Försäljning mot recept per åldersgrupp... 60 Figur 10. Realisationsvinster, mdkr... 101 Figur 11. Sjukdagar per sysselsatt och sjuktalet... 125 Förteckning över faktarutor Differensanalysens kategorier... 14 Statsbudgetens saldo = Statens lånebehov... 22 Effekter av justeringar för ändrade redovisningsprinciper... 35 Faktorer som påverkar prognosen för sjukpenning... 62 Vuxenstudiestöd m.m.... 68 Nya myndigheter... 79 Kostnadsmässig redovisning... 83 Faktorer som påverkar ränteutgifterna... 84 Tilldelade medel, anslagsbehållningar etc.... 86 Kassamässig korrigering... 88 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 90 Skattesatser och skiktgränser för fysiska personer... 99 Periodisering av skatter... 103 Juridiska personers inkomstskatt... 105 Mervärdesskatt... 108
BP 2000:4, Sammanfattning Sammanfattning Statsbudgeten kommer, enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) beräkningar, att uppvisa ett överskott på 82 mdkr för år 2000. De takbegränsade utgifterna beräknas i prognosen bli 5 mdkr lägre än utgiftstaket, vilket är en förbättring med drygt 5 mdkr sedan föregående prognos. För 2001 beräknas budgetsaldot uppgå till 43 mdkr. Utgiftstaket för 2001 överskrids med knappt 1 mdkr. I denna budgetprognos presenteras även en medelfristig prognos som omfattar hela perioden för utgiftstaket, dvs. till och med 2003. Beräkningarna avslutades den 28 november år 2000. Tabell 1. Prognos för åren 2000 och 2001 i sammandrag mdkr 2000 2001 Stats- Tilläggs- Diff. fr. Diff. fr. Diff. fr. budget budget Prognos SB BP00:3 Bprop. Prognos Bprop. Totala utgifter 699,8 9,0 703,6 3,8-4,9 694,7 680,0-14,8 Utgiftsområden, exkl. räntor 1) 623,5 9,0 619,9-3,6-5,4 643,2 644,9 1,7 Statsskuldsräntor m.m. 81,8 90,6 8,8 1,5 70,9 71,8 0,8 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2) -5,5-6,9-1,4-1,0-19,4-36,7-17,3 varav överföring från AP-fonden -45,0-45,0 0,0 0,0-27,6-46,4-18,8 Totala inkomster 782,3 785,9 3,6-1,1 717,1 723,1 5,9 Budgetsaldo 82,5 82,3-0,2 3,9 22,4 43,1 20,7 Underliggande saldo -13,8-16,6 SB=Statsbudget, BP00:3=Budgetprognos 2000:3, Bprop.=Budgetpropositionen för 2001 1) Omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Saldo år 2000 och 2001 Statsbudgeten kommer enligt beräkningarna att uppvisa ett överskott på 82 mdkr för innevarande år. För 2001 beräknas statens budgetsaldo ge ett överskott på 43 mdkr. Rensat för olika tillfälliga eller engångsvisa händelser visar det underliggande saldot för år 2000 ett underskott på 14 mdkr, vilket är en försämring i förhållande till 1999. Engångseffekterna för innevarande år förklaras till största delen av försäljningen av Telia-aktier. För 2001 beräknas engångseffekterna till 60 mdkr, vilket innebär ett underskott i det underliggande saldot med 17 mdkr. Utgifter år 2000 Sedan föregående beräkningstillfälle (2000-09-12) har prognosen ändrats, från att utgiftstaket överskrids med 0,4 mdkr till ett underskridande med 5,0 mdkr. Utgifterna på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket, beräknas bli lägre både jämfört med statsbudgeten och med föregående prognos. Utgifterna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten, men under taket, bedöms bli något högre än budgeterat. 5
BP 2000:4, Sammanfattning Jämfört med statsbudgeten beräknas de totala utgifterna bli 3,8 mdkr högre. Bland utgifterna som omfattas av utgiftstaket är det främst anslaget Sjukpenning och rehabilitering som reviderats upp till följd av den fortsatta uppgången i antalet sjukdagar. Utgifterna för läkemedelsförmånen ökar på grund av förlustdelning avseende 1999 års läkemedelskostnader samt uppsnabbning av utbetalningarna till landstingen. Utgifterna för arbetslöshetsersättning har reviderats upp, vilket till största delen beror på att beräkningsförutsättningen för arbetslöshetsnivån är högre än beräknat i statsbudgeten. Av utgifterna utanför utgiftstaket är det Statsskuldsräntor m.m. som stiger mest, vilket bland annat beror på en högre beräknad räntenivå. Anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas bli lägre än i statsbudgeten. Det goda arbetsmarknadsläget resulterar i att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Utgifterna för studiestöd väntas bli lägre, beroende på en sjunkande efterfrågan på vuxenstudiestöd. Bostadskreditnämndens (BKN) garantiverksamhet och bostadsbidrag minskar. Förklaringarna är färre skadeärenden respektive färre hushåll med bostadsbidrag och högre återbetalningsgrad för återbetalningsskyldiga. Jämfört med föregående prognos bedöms utgifterna bli 4,9 mdkr lägre. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder står för den största differensen. De lägre utgifterna på anslaget beror på färre personer i arbetsmarknadspolitiska program. Ökningen av utgifterna utanför utgiftstaket utgörs, som ovan, i huvudsak av högre utgifter för statsskuldsräntor beroende främst på kursförluster. Realekonomisk fördelning Statsbudgetens utgifter kan också fördelas på realekonomiska kategorier efter typ av utgift. Jämfört med föregående prognos beräknas framför allt transfereringar till hushållen minska. Utgifter 2001 Jämfört med budgetpropositionen beräknas de totala utgifterna bli 14,8 mdkr lägre. Det är framför allt posten Kassamässig korrigering som är lägre. Orsaken är att regeringen, sedan budgetpropositionen lades, beslutat om sammansättningen av AP-fondens överföring till RGK den 1 januari 2001. Denna överföring påverkar lånebehovsprognosen och för detta görs en kassamässig korrigering. Vidare beräknas utgifterna för totalförsvaret bli lägre. Utgifter som blir högre jämfört med budgetpropositionen återfinns främst under anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Antalet ersatta dagar väntas bli större än beräknat i budgetpropositionen. Anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting beräknas bli högre på grund av ett nytt beräkningsunderlag från SCB. Det är främst prognosen för inkomstutjämning mellan kommunerna som räknats upp. Nettoeffekten på saldot blir dock noll, eftersom inkomsterna ökar i motsvarande mån. 6
BP 2000:4, Sammanfattning Realekonomisk fördelning Jämfört med föregående år är det främst transfereringar som ökar. Transfereringar till hushållen står för hälften av denna ökning. Orsaken är främst de ökade utgifterna för sjukpenning och rehabilitering samt bidrag till arbetslöshetsersättning. Jämfört med budgetpropositionen väntas transfereringar till hushållen och transfereringar till internationell verksamhet bli högre. Inkomster år 2000 Jämfört med statsbudgeten bedöms inkomsterna bli 3,6 mdkr högre. Den största differensen återfinns under inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt. Den högre prognosen beror på att såväl lönesumman som sjukersättningarna ökar mer än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna av socialavgifter väntas bli högre främst på grund av en snabbare ökning av lönesumman och höjningen av den del av ålderspensionsavgiften som förs till statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas bli högre, till följd av att hushållens konsumtionsutgifter väntas stiga snabbare. ESV tar inte upp inkomster av försåld egendom förrän proposition eller regeringsbeslut föreligger och inkomsterna kan beräknas. I prognosen ingår 61 mdkr avseende försäljning av aktier i Telia, medan aviserade försäljningar i statsbudgeten uppgår till 95 mdkr. Även inkomsterna av energiskatt beräknas bli lägre. Jämfört med föregående prognos beräknas inkomsterna bli 1,1 mdkr lägre. Detta avser framför allt inkomsterna av mervärdesskatt. Orsaken är lägre beräknad konsumtion för varugrupper med den högsta momsskattesatsen. Energiskatten beräknas bli lägre med anledning av den varma hösten samt regeringens förslag om att 1,4 mdkr förs över till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning, för att sedan användas till ett system för individuellt kompetenssparande. Inkomster 2001 Jämfört med budgetpropositionen beräknas inkomsterna bli 5,9 mdkr högre. För juridiska personers inkomstskatt beräknas en högre vinstnivå för företagen. Fysiska personers inkomstskatt är högre på grund av att ESV dels räknar med en högre lönesumma, dels tagit hänsyn till det definitiva taxeringsutfallet som blev klart i slutet av november. Inkomsterna av socialavgifter och allmän pensionsavgift har reviderats upp till följd av den högre lönesumman. Inkomsttiteln Övriga inkomster av försåld egendom beräknas bli lägre än i budgetpropositionen. ESV har endast tagit med beräknade inkomster av inlösen av aktier i AssiDomän, 1,6 mdkr enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen ingår 15 mdkr. 7
BP 2000:4, Sammanfattning Medelfristiga prognoser 2002 och 2003 Tabell 2. Prognos för 2002 och 2003 i sammandrag mdkr 2002 2003 Diff. fr. Diff. fr. Bprop. Prognos Bprop. Bprop. Prognos Bprop. Totala utgifter 700,9 729,0 28,1 738,1 743,2 5,0 Utgiftsområden, exkl. räntor 1) 654,7 659,7 5,0 677,3 684,2 6,9 Statsskuldsräntor m.m. 65,4 69,3 4,0 58,1 63,2 5,1 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2) -19,2 0,0 19,2 2,7-4,2-6,9 varav överföring från AP-fonden -26,7-8,7 18,0-5,1-13,6-8,5 Totala inkomster 731,8 729,9-1,9 756,3 761,4 5,1 Budgetsaldo före beräkningsteknisk överföring 30,9 0,9-30,0 18,2 18,2 0,0 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 29,5-29,5 36,8-36,8 Budgetsaldo efter beräkningsteknisk överföring 1,4 1,0-0,4-18,6 18,1 36,7 Underliggande saldo -11,5 1,1 Bprop.=Regeringens budgetproposition för 2001 1) Omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Statsbudgeten väntas visa ett marginellt överskott 2002 medan överskottet blir betydligt större 2003. Beräkningen inkluderar inte någon beräkningsteknisk överföring till hushållen, till skillnad från budgetpropositionen. Det underliggande saldot förbättras och blir positivt 2003. När det gäller de takbegränsade utgifterna förklaras de högre utgifterna jämfört med budgetpropositionen främst av högre utgifter för sjukpenning och till viss del även för läkemedel. Utgifterna för bistånd, invandrare och flyktingar samt bidrag till kommuner beräknas också bli högre. Enligt denna prognos bedöms det finnas en marginal kvar till utgiftstaket för båda åren. Marginalen är dock betydligt mindre än i budgetpropositionen, endast 3,4 mdkr 2002 och 9,6 mdkr 2003. Som andel av de takbegränsade utgifterna uppgår marginalen till mindre än en halv procent 2002 och drygt en procent 2003. Under hela perioden 2000 2003 beräknas räntor på statsskulden minska relativt kraftigt, främst beroende på en minskande statsskuld. Statsskuldens nedgång beror dels på överskotten i statsbudgeten, dels på en nedskrivning till följd av överföringen av statsobligationer den 1 januari 2001. Differensen från budgetpropositionen 2002 och 2003 är främst hänförlig till skilda ränteförutsättningar. Prognosen på överföringen från AP-fonden skiljer sig markant från budgetpropositionen. Differensen beror på att överföringens sammansättning avviker från vad som beräknats i budgetpropositionen. En större del av bostadsobligationerna förfaller 2001 och 2003 och en mindre del 2002. I budgetpropositionen ingår 15 mdkr för varje år avseende inkomster av försåld egendom. Rensat för dessa budgeterade inkomster är ESV:s prognos för inkomsterna högre både 2002 och 2003. Detta förklaras främst av att ESV:s prognos utgår från en starkare makroekonomisk utveckling. 8
BP 2000:4, Övergripande analys Övergripande analys, inledning Avsnittet inleds med de beräkningsförutsättningar som ligger till grund för prognosen avseende år 2000 och 2001. Häri ingår, förutom de makroekonomiska förutsättningarna, även aviserade beslut. Därefter presenteras en samlad analys av orsakerna till differenserna för år 2000 mellan statsbudgeten och denna prognos. För 2001 görs motsvarande analys av differenserna mellan budgetpropositionen och prognosen. Vidare beskrivs det underliggande saldot. Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser. Om dessa engångseffekter m.m. exkluderas från det faktiska saldot framkommer det underliggande saldot. Det av riksdagen fastställda utgiftstaket följs därefter upp och jämförs med prognoserna. Vidare följer känslighetskalkyler där det anges hur förändrade makroekonomiska förutsättningar påverkar vissa av statsbudgetens viktigare poster. Den övergripande analysen avslutas med en medelfristig prognos, vilken omfattar perioden för det beslutade utgiftstaket, dvs. till och med 2003. Efter den Övergripande analysen följer ett Fördjupningsavsnitt och därefter Detaljkommentarer. Nedan följer i tabellform de viktigaste totalerna för år 2000 och 2001. Tabell 3. Prognos för åren 2000 och 2001 mdkr 2000 2001 Stats- Diff. fr. Diff. fr. Diff. fr. budget Bprop. Prognos SB BP 00:3 Bprop. Prognos Bprop. Totala utgifter 699,8 705,4 703,6 3,8-4,9 694,7 680,0-14,8 Utgiftsområden exkl. räntor 1) 623,5 624,4 619,9-3,6-5,4 643,2 644,9 1,7 Statsskuldsräntor m.m. 81,8 88,0 90,6 8,8 1,5 70,9 71,8 0,8 Kassamässig korrigering -45,0-40,7-38,0 7,0 3,9-27,6-46,9-19,3 varav överföring från AP-fonden -45,0-45,0-45,0 0,0 0,0-27,6-46,4-18,8 Riksgäldskontorets nettoutlåning 39,5 33,8 31,1-8,5-4,9 8,2 10,2 1,9 Totala inkomster 782,3 781,6 785,9 3,6-1,1 717,1 723,1 5,9 Budgetsaldo 82,5 76,2 82,3-0,2 3,9 22,4 43,1 20,7 Ålderspensionssystemet (ÅP) vid sidan av statsbudgeten 1) 140,0 139,9 140,1 0,0 0,0 144,6 144,8 0,2 Summa takbegränsade utgifter 763,5 764,4 760,0-3,5-5,4 787,8 789,7 1,9 Utgiftstak 765,0 789,0 Marginal till utgiftstaket 1,5 0,6 5,0 3,5 5,4 1,2-0,7-1,9 Totala engångseffekter 96,1 59,7 Underliggande saldo -13,8-16,6 SB=Statsbudget, Bprop.=Regeringens prognos för år 2000 i Budgetpropositionen för 2001 respektive förslaget för 2001. BP 00:3=Budgetprognos 2000:3 (ESV:s föregående prognos). 1) Omfattas av det statliga utgiftstaket. Figurerna på nästa uppslag visar för år 2000 de största differenserna för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten och föregående prognos och för 2001 de största differenserna i förhållande till budgetpropositionen. 9
BP 2000:4, Övergripande analys 2000 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, mdkr U T G I F T E R Räntor på statsskulden Sjukpenning och rehabilitering m.m. Bidrag för läkemedelsförmånen Bidrag till arbetslöshetsersättning Försvarsmateriel Arbetsmarknadspolitiska åtgärder I N K O M S T E R Fysiska personers inkomstskatt Socialavgifter och allmän pensionsavgift Mervärdesskatt Juridiska personers inkomstskatt Energiskatt 26,1-33,5 Övriga inkomster av försåld egendom -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 2000 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, mdkr U T G I F T E R I N K O M S T E R Räntor på statsskulden Bidrag till arbetslöshetsersättning Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Ofördelbara inkomstskatter Stöd till lokala inv.program, ekol.hållbarhet Vuxenstudiestöd Försvarsmateriel Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Energiskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Mervärdesskatt -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 10
BP 2000:4, Övergripande analys 2001 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, mdkr U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering Utjämn.bidrag t.kommuner o.landsting Biståndsverksamhet Räntor på statsskulden Mottagande av asylsökande I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Sociala avgifter och allmän pension Utjämn.avgift f. kommuner och landsting Försvarsmateriel Betalningsdifferenser, skattekonto Övriga inkomster av försåld egendom -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 11
BP 2000:4, Övergripande analys Beräkningsförutsättningar Makroekonomiska förutsättningar Den samhällsekonomiska utvecklingen är av stor betydelse för statsbudgetens inkomster och utgifter. Budgetprognoserna baseras i detta hänseende på Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognoser. Till grund för beräkningarna i denna budgetprognos ligger bland annat nedanstående prognoser från KI, som publicerades den 29 november 2000. I prognoserna tas hänsyn till riksdags- och regeringsbeslut, framlagda propositioner och utskottsbetänkanden samt i vissa fall lagrådsremisser. Budgetprognosen är utifrån dessa förutsättningar en konsekvensberäkning av statsbudgetens inkomster och utgifter. För år 2000 är månadsbeloppen till och med oktober utfall. Detta framgår av de månadsfördelade prognoserna i tabelldelen. På saldonivå har dock även november månads utfall beaktats. ESV:s beräkningar till denna prognos har slutförts den 28 november 2000. Tabell 4. Makroekonomiska förutsättningar för år 1999 2001 1999 Föreg. Föreg. Nivåer 1) Utfall SB Bprop. prognos Prognos Bprop. prognos Prognos Procentuell förändring från föreg. år: BNP (fp) 1 995 4,1 3,0 3,9 4,1 3,8 3,5 3,6 3,4 Lönesumma (lp) 849 6,0 4,6 6,0 6,5 6,4 4,7 5,9 5,9 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 1 001 4,6 4,0 5,3 5,6 5,7 4,3 4,1 4,8 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 3,8 3,0 4,7 4,7 4,8 2) 3,4 3,1 3,4 KPI 0,3 1,2 1,2 1,3 1,3 1,4 1,4 1,7 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 5,6 4,5 4,6 4,7 4,7 3,8 3,9 3,8 3-mån ränta, procent 3,1 3,6 3) 4,2 3) 3,9 3,9 4,6 3) 4,7 4,2 5-års ränta, procent 4,5 4,8 5,4 5,4 5,3 5,3 5,5 5,5 Prisbasbelopp, tkr 36,4 36,6 36,6 36,6 36,6 36,9 36,9 36,9 2000 2001 fp = fasta priser, lp = löpande priser, SB = Statsbudget, Bprop. = Regeringens budgetproposition för 2001 1) Miljarder kronor 2) Svenska kyrkan ingår från och med år 2000 i hushållssektorn. Exklusive Svenska kyrkan blir utvecklingstakten 3,8 procent. 3) 6-månaders ränta Aviserade beslut Utgångspunkten för prognoserna är riksdags- och regeringsbeslut samt framlagda propositioner och utskottsbetänkanden. Följande aviserade beslut har inte tagits hänsyn till i prognosen. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att skattesatsen för fastighetsskatt sänks. Detta har beaktats i prognosen. Regeringen arbetar med ett förslag om en begränsningsregel för fastighetsskatten. Detta arbete har inte påverkat ESV:s beräkningar. 12
BP 2000:4, Övergripande analys I budgetpropositionen för 2001 ingår en ny inkomsttitel för nedsättning av skatt vid kompetensutveckling. I denna prognos ingår inga sådana nedsättningar eftersom det ännu inte föreligger något konkret förslag om dessa. Däremot har förslaget om en överföring år 2000 av 1,4 mdkr från energiskatten till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning beaktats. Försäljning av egendom ESV har som princip att inte göra prognoser på aviserad men icke beslutad utförsäljning av egendom. Först när regeringen fattat beslut om försäljning av ett objekt tas försäljningsinkomsterna med i prognosen. Dessutom måste inkomsterna från försäljningen av objektet kunna beräknas. I budgetpropositionen för 2001 uppgår inkomster av försåld egendom till 15 mdkr. Dessa inkomster beräknas i denna prognos uppgå till 1,6 mdkr. De avser beslutad inlösen av aktier i AssiDomän AB. Ytterligare försäljningsinkomster ingår inte i prognosen för 2001. Begränsningar i anslagssparande Enligt förordningen (SFS 1999:112) om ändring i anslagsförordningen (1996:1189) får myndigheter disponera ett ramanslag med högst summan av tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande upp till tre procent av anslaget. Efter beslut av regeringen kan dock myndigheten även få disponera hela eller en del av anslagssparandet som överstiger tre procent. På vissa anslag har regeringen redan i regleringsbrevet beslutat om att anslagssparande överstigande tre procent får disponeras. Därför har i prognosen förutsatts att anslagssparande överstigande tre procent kommer att få disponeras på vissa anslag. Vidare har anvisade belopp i statsbudgeten på vissa anslag beräknats med avsikt att utnyttja anslagsbehållningar från föregående budgetår. Myndigheterna har även fattat beslut, med stöd av totalt tilldelade medel, om utbetalning av bidrag. 13
BP 2000:4, Övergripande analys Differensanalys år 2000 och 2001 Beräkningarna avseende statsbudgetens utgifter och inkomster baseras på två förutsättningar, gällande dels den makroekonomiska utvecklingen, dels fattade beslut. Denna prognos utgår från Konjunkturinstitutets novemberprognos år 2000 för den makroekonomiska utvecklingen, medan statsbudgeten baseras på regeringens motsvarande prognos i september 1999. För 2001 baseras förslagen i budgetpropositionen på regeringens prognos i september år 2000. Vidare bygger prognosen på vid beräkningstillfället gällande riksdagsoch regeringsbeslut. Hänsyn tas också till framlagda propositioner. Med dessa förutsättningar görs prognoser på de olika posterna på statsbudgeten. Dessa görs bland annat med hjälp av det månadsvisa utfallet från statsredovisningen, uppgifter från ett 50-tal myndigheter samt egna modeller, främst vad gäller skatteinkomsterna. Syftet med en differensanalys är att urskilja två kategorier av differenser, nämligen de som beror på skilda makroekonomiska förutsättningar (Makroförutsättningar) och de som beror på nya beslut (Propositioner, Regerings- och EU-beslut). Resterande del beror på ett antal olika faktorer och redovisas under Övrigt. En detaljerad redovisning av de olika kategoriernas bruttoeffekter återfinns i budgetprognosens tabelldel. Differensanalysens kategorier Makroförutsättningar inrymmer differenser som följer av skillnaden mellan den makroekonomiska utvecklingen som statsbudgeten baseras på och motsvarande förutsättningar i denna prognos. Till Beslut hänförs differenser som beror på propositioner, regeringsbeslut och beslut från EU-kommissionen. Propositioner omfattar förändrade beräkningar till följd av regeringsförslag till riksdagen. Effekterna av varje proposition kan särskiljas. Även eventuella förändringar vid riksdagsbehandlingen eller till följd av nya beräkningar av tidigare framlagda propositioner hänförs hit. Till Övrigt hänförs differenser som inte beror på någon av ovanstående orsaker, myndighetsbeslut, domstolsutslag etc. Prognosändringar till följd av nytt utfall hänförs hit om de inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier. Förändringar av statsskuldsräntorna till följd av ändrade valutakursförutsättningar hänförs också hit. 14
BP 2000:4, Övergripande analys Differensanalys för år 2000 I statsbudgeten beräknades ett överskott på 82,5 mdkr medan det i denna prognos beräknas till 82,3 mdkr, vilket leder till en skillnad i budgetsaldot på 0,2 mdkr. Den marginella skillnaden döljer dock stora bruttodifferenser, bland annat med koppling till Telia AB. Tabell 5. Differenser från statsbudgeten 2000 mdkr Beslut Makro- Propo- Regerings- EU- Totalt förutsättn. Totalt sitioner beslut beslut Övrigt Utgifter 3,8 2,8-0,6-0,6 1,5-1,4 1,6 Utgiftsområden, exkl. räntor 1) -3,6 1,3 0,8 0,7 1,5-1,4-5,6 Statsskuldsräntor m.m. 8,8 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2) -1,4 0,0-1,4-1,4 0,0 0,0-0,1 Inkomster 3,6 14,7 61,7-1,9 63,7 0,0-72,8 Budgetsaldo -0,2 11,9 62,3-1,3 62,2 1,4-74,4 1) Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Makroförutsättningar De olika bedömningarna om den makroekonomiska utvecklingen leder till ett mer positivt budgetsaldot. De utgifter som omfattas av utgiftstaket beräknas bli högre jämfört med statsbudgeten. En något högre arbetslöshet jämfört med beräkningen i statsbudgeten för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning leder till 1,0 mdkr högre utgifter. (Andra faktorer som påverkar utgifterna för arbetslöshetsersättning klassificeras under Övrigt.) Vidare är utgifterna för räntebidrag 0,3 mdkr högre till följd av högre subventionsränta. Ökningen av de utgifter som inte omfattas av taket avser i sin helhet statsskuldsräntorna och beror på en högre nivå på den långa räntan jämfört med statsbudgeten. Prognosen baseras på en genomsnittlig femårsränta på 5,3 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än statsbudgeten. Härutöver påverkas statsskuldsräntorna av andra faktorer (bland annat valutakurseffekter), vilka klassificeras under Övrigt. Den betydligt starkare konjunkturbilden i denna prognos beräknas ge högre inkomster än i statsbudgeten. Till största delen beror detta på den snabbare ökningen av lönesumman (socialavgifter 3,6 mdkr, fysiska personers inkomstskatt 6,5 mdkr) och resterande del på högre konsumtionsutgifter som ger cirka 5 mdkr högre inkomster av mervärdesskatt. En del av fysiska personers inkomstskatt ökar till följd av högre sjukersättning. 15
BP 2000:4, Övergripande analys Beslut Till följd av beslut beräknas ett betydligt högre budgetsaldo, främst till följd av försäljningen av aktier i Telia AB. De utgifter som omfattas av taket beräknas till följd av beslut bli marginellt högre än i statsbudgeten. EU-avgiften väntas bli 1,4 mdkr lägre jämfört med statsbudgeten, främst till följd av en retroaktiv utfallskorrigering avseende BNI-avgiften för 1995 1999. Vidare minskar avgiften till följd av att EU-kommissionens beslutade budget för år 2000 är något lägre än det preliminära budgetförslaget, vilket statsbudgeten baseras på. (Andra faktorer som påverkar EU-avgiften i motsatt riktning klassificeras under Övrigt.) Regeringen beslutade (2000-02-10) om en höjd anslagskredit med 0,9 mdkr för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket är beaktat i prognosen. Färre personer än väntat i åtgärder medför dock att prognosen är sänkt i förhållande till statsbudgeten med 4,9 mdkr. Detta ingår under kategorin Övrigt. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen beräknas till följd av regeringsbeslut öka med 1,2 mdkr. Andra orsaker som ingår under kategorin Övrigt beräknas höja utgifterna för anslaget med ytterligare 2,4 mdkr. Det har gjorts en nedjustering av anslagsbehovet vad gäller statliga avtalsförsäkringar. Till följd av detta har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel med sammanlagt drygt 0,5 mdkr för år 2000. De prognostiserade utgifterna har justerats ned med samma belopp. På tilläggsbudget har i såväl vår- som budgetpropositionen föreslagits ökningar på totalt 9 mdkr. De prognostiserade utgifterna förväntas öka med anledning av detta med endast 0,3 mdkr, vilket är en nettoeffekt av förändringar åt båda hållen. Till största delen har medel tillförda via tilläggsbudget omfattat områden där bland annat höga utfall hittills under året redan har medfört höjningar av prognoserna, vilket då har klassificerats under kategorin Övrigt. Regeringen har lagt fram en proposition om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverken m.m. (prop.1999/2000:63). Utgifterna för år 2000 ökar till följd av sådana ersättningar med 0,4 mdkr. Propositionen påverkar även inkomsterna (se nedan). Till följd av beslut beräknas inkomsterna öka med 61,7 mdkr jämfört med statsbudgeten. Höjningen förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, som i ESV:s prognos beräknas tillföra statsbudgeten 61,0 mdkr. Vidare fastställde regeringen i december 1999 att en större andel av ålderspensionsavgifterna skall föras till statsbudgeten under år 2000. Andelen har höjts från 7 till 9 procent, vilket beräknas öka inkomsterna med 1,6 mdkr. Vidare ökar inkomsterna med 0,5 mdkr till följd av försäljningen av aktierna i Celsius AB (prop. 1999/2000:29). 16
BP 2000:4, Övergripande analys Ytterligare förändringar i kategorin Beslut är att Vattenfall AB ersätts genom nedsättning av kraven på aktieutdelning till staten med 0,7 mdkr med anledning av stängningen av Barsebäcksverken (prop. 1999/2000: 63). Särskild löneskatt på pensionskostnader har höjt prognosen med 0,6 mdkr till följd av två beslut. Det ena (0,5 mdkr) avser särskild löneskatt på prästernas pensionskostnader till följd av ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Det andra (0,1 mdkr) avser särskild löneskatt på Kåpan Tjänste för SJ. Enligt förslag i budgetpropositionen förs 1,4 mdkr över från energiskatteinkomsterna till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen skall avsättas till ett system för individuellt kompetenssparande. Övrigt Differenser inom kategorin Övrigt leder till en kraftig nedskrivning av budgetsaldot. Den främsta förklaringen till detta är att ESV endast tar hänsyn till aviserade utförsäljningar av statlig egendom när konkreta beslut föreligger i det enskilda fallet. Förändringen i förhållande till statsbudgeten klassificeras i avsaknad av beslut under kategorin Övrigt. I takt med att beslut fattas, kategoriseras dessa under Beslut samtidigt som förändringen under Övrigt kvarstår. Den reella förändringen i förhållande till statsbudgeten kan avläsas som nettot mellan Övrigt och Beslut avseende ovan nämnda utförsäljningar. De i statsbudgeten aviserade utförsäljningarna avseende bland annat aktier i Telia AB motsvarande 95 mdkr räknades till största delen inte med i ESV:s Budgetprognos 2000:1. Den därav uppkomna differensen klassificerades under Övrigt. Den beslutade försäljningen av aktier i Telia AB, vilken nu har realiserats, klassificeras under Beslut. De takbegränsade utgifterna beräknas bli lägre än statsbudgeten till följd av orsaker som klassificeras under Övrigt. Anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas bli 4,9 mdkr lägre till följd av bland annat låga volymer. Lägre beräknas också ett flertal utgiftsområden bli, vilket sammantaget leder till att den beräknade minskningen av utgifter överstiger de ökningar som också kan noteras. Anslaget Sjukpenning och rehabilitering beräknas bli cirka 5 mdkr högre, främst till följd av den kraftiga ökningen av antalet ersatta sjukdagar. Fysiska personers inkomstskatt beräknas bli 20 mdkr högre till följd av högre realisationsvinster (5 mdkr) och justeringar för utfall (15 mdkr). Juridiska personers inkomstskatt beräknas bli 1,6 mdkr högre främst på grund av en högre vinstnivå i företagen enligt 1999 års taxeringsutfall. Jämfört med statbudgeten beräknas nettoinkomsterna av mervärdesskatt bli 1 mdkr lägre för år 2000. Förändringen förklaras av lägre utfall. På grund av övriga justeringar i beräkningarna sjunker inkomsterna jämfört med statbudgeten med 98 mdkr. Som tidigare nämnts beror detta på att utförsäljningen av Telia inte togs upp i prognosen förrän ett beslut var fattat (se ovan under kategorin Beslut). För ytterligare information om dessa och övriga differenser hänvisas till detaljkommentarerna. 17
BP 2000:4, Övergripande analys Differensanalys för år 2001 I budgetpropositionen beräknas ett överskott på 22,4 mdkr medan det i denna prognos beräknas till 43,1 mdkr. Av differensen kan 18,8 mdkr hänföras till en skillnad i beräkningen av den lånebehovspåverkande delen av AP-fonden som ska överföras till Riksgäldkontoret. Tabell 6. Differenser från budgetpropositionen för 2001 mdkr Beslut Makro- Propo- Regerings- EU- Totalt förutsättn. Totalt sitioner beslut beslut Övrigt Utgifter -14,8 2,2-18,8 0,0-18,8 0,0 1,8 Utgiftsområden, exkl. räntor 1) 1,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 Statsskuldsräntor m.m. 0,8 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0-1,0 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2) -17,3 0,0-18,8 0,0-18,8 0,0 1,5 Inkomster 5,9 3,4 1,6 0,0 1,6 0,0 0,9 Budgetsaldo 20,7 1,2 20,4 0,0 20,4 0,0-0,9 1) Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Makroförutsättningar Olika bedömningar om den makroekonomiska utvecklingen jämfört med budgetpropositionen leder enligt prognosen till en måttlig förbättring av budgetsaldot genom högre inkomster. De utgifter som omfattas av utgiftstaket beräknas bli marginellt högre till följd av de skilda förutsättningarna. Ökningen av de utgifter som inte omfattas av taket avser i sin helhet statsskuldsräntorna, där förklaringen utgörs av nettoeffekten av skilda ränteförutsättningar jämfört med budgetpropositionen, vad gäller såväl den långa som korta räntan. Härutöver påverkas statsskuldsräntorna av andra faktorer i motsatt riktning, vilka klassificeras under Övrigt. Högre inkomster jämfört med budgetpropositionen beräknas till följd av skilda makroekonomiska förutsättningar. Snabbare ökning av lönesumman beräknas ge 3,1 mdkr högre inkomster av socialavgifter. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas bli 1,6 mdkr högre, bland annat beroende på förutsättningen om ökad privat konsumtion. Makroförutsättningarna om lönesummans utveckling, räntenivån samt den privata konsumtionen leder till att inkomsterna av juridiska personers inkomstskatt väntas öka med 0,6 mdkr. Nettoeffekten av förutsättningarna lönesumma, arbetslöshetsersättning, sjukersättning, pensioner samt ränteinkomster och ränteutgifter ger dock 1,9 mdkr lägre inkomst från fysiska personers inkomstskatt. Det är främst bedömningen av den sist nämnda ränteffekten som förklarar den lägre prognosen. 18
BP 2000:4, Övergripande analys Beslut Den beräknade utgiftsminskningen till följd av beslut hänför sig till ett regeringsbeslut (2000-10-19) om sammansättningen av AP-fondens överföring till Riksgäldskontoret. Enligt beslutet beräknas lånebehovet påverkas med 46,4 mdkr, vilket är 18,8 mdkr mer än i budgetpropositionens beräkning. Ökningen för inkomsterna till följd av beslut hänför sig till inkomster av försåld egendom. AssiDomän har på bolagsstämma beslutat om inlösen av var femte aktie i bolaget. Inlösenlikviden beräknas uppgå till 1,6 mdkr. Övrigt Differenser inom kategorin Övrigt försämrar budgetsaldot marginellt. Utgifterna inom denna kategori beräknas bli något högre (netto) i förhållande till budgetpropositionen. En bruttoredovisning visar dock på större differenser i båda riktningarna. Av de utgifter som omfattas av taket är det främst anslaget Sjukpenning och rehabilitering som väntas bli högre med 4,4 mdkr till följd av en större antal ersatta sjukdagar. Materielanslaget inom försvaret beräknas bli 1,5 mdkr lägre, främst till följd av förseningar i materielleveranserna. Ej utbetalda EU-medel inom olika områden till följd av försenade beslut av EU-kommissionen leder också till lägre utgifter. De härav uppkomna differenserna klassificeras således under Övrigt och inte under EU-beslut. Minskningen av de utgifter som inte omfattas av taket avser i sin helhet statsskuldsräntorna. Differensen uppstår främst till följd av växelkurseffekter. Inkomsterna inom kategorin Övrigt beräknas bli marginellt högre än i budgetpropositionen. Detta inrymmer dock större differenser i båda riktningarna. Fysiska personers inkomstskatt beräknas bli 7,2 mdkr högre främst till följd av lägre uppräkningsfaktorer för kommunerna, men också till följd av ett högt taxeringsutfall avseende 1999. Reavinsterna förväntas däremot bli något lägre. Juridiska personers inkomstskatt är 7,2 mdkr högre än i budgetpropositionen till följd av högre förväntade vinster i företagen. Övriga inkomster av försåld egendom beräknas bli väsentligt lägre än i budgetpropositionen, eftersom ESV inte tar upp inkomster av försåld statlig egendom förrän regeringsbeslut föreligger och inkomsterna kan beräknas utifrån beslutet. I prognosen ingår försäljning till ett värde av 1,6 mdkr, vilket kan jämföras med beräkningen i budgetpropositionen på 15 mdkr. För ytterligare information om dessa och övriga differenser hänvisas till detaljkommentarerna. 19
BP 2000:4, Övergripande analys Underliggande saldo Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för åren 1995 2001 (se tabell) och deras effekter på budgetsaldots utveckling åskådliggörs. Perioden 1990 1994 analyseras i ett särskilt temaavsnitt i Budgetprognos 1999:3. Resultatet ingår i figuren nedan, som för perioden 1990 2001 visar faktiskt och underliggande saldo, dvs. faktiskt saldo exklusive engångseffekter. Dessa saldon i procent av BNP framgår av figur längre fram i detta avsnitt. mdkr Figur 4. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2001 100 50 0-50 -100-150 -200 Underliggande saldo Faktiskt saldo -250-300 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Prognoser Utvecklingen 1990 2001 Engångseffekterna är positiva, dvs. bidrar till att det faktiska saldot är bättre än det underliggande, för alla år från och med 1994. Tidigare dominerade de negativa effekterna av bankstödet. De positiva engångseffekterna är särskilt omfattande åren 1996, 1999 och 2000 främst till följd av stora återbetalningar av lån, särskilda fondöverföringar, omfattande försäljningsinkomster samt betydande effekter av det reformerade ålderspensionssystemet. Det faktiska saldot övergick 1998 till ett överskott vilket ökade kraftigt 1999 och 2000, bland annat beroende på de stora engångseffek-terna dessa år. Det underliggande saldot vände till överskott ett år senare, 1999. Därefter beräknas återigen underliggande underskott. Engångseffekter år 2000 Engångseffekterna år 2000 beräknas netto uppgå till 96 mdkr, de största under den senaste 10-årsperioden. Det underliggande saldot beräknas därmed till ett underskott på 14 mdkr. En betydande del av engångseffekterna förklaras av försäljningen av Telia-aktier. I övrigt dominerar poster med anknytning till pensionsreformen. Det försenade första fondvalet har skett under hösten 2000, vilket innebar en stor utbetalning från Riksgäldskontoret (RGK) till Premiepensionsmyndigheten avseende premiepensionsmedel för åren 1995 1998. Inbetalningen av premiepensionsmedel under året samt överföringen från AP-fonden till staten överstiger dock denna utbetalning. Dessutom har aktieutdelningen från 20
BP 2000:4, Övergripande analys Tabell 7. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo Stattum förhöjts med anledning av den tidigare avyttringen av aktier i Pharmacia & Upjohn. Sedan föregående prognos är de beräknade engångseffekterna i stort sett oförändrade. Endast en marginell minskning har skett till följd av att hänsyn tagits till att det på anslaget för läkemedelsersättningar under år 2000 kommer att redovisas utbetalningar avseende tretton månader. Såväl det faktiska som det underliggande saldot påverkas av ändrade socialavgifter mellan åren 1999 och 2000. Avgiftsväxlingen innebär i huvudsak att ålderspensionsavgiften, vilken främst tillförs AP-fonden, har höjts medan den allmänna löneavgiften, vilken tillförs statsbudgeten, har sänkts. Förändringen innebär att statsbudgetens inkomster år 2000 blir 28 mdkr lägre än vad som annars hade varit fallet. Utan denna förändring skulle således det underliggande saldot varit positivt. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Poster Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Prognos Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7-0,9 OM Gruppen AB, aktieköp -0,5 Förskjutning av arealersättning 3,7 Läkemedelsersättning, 13 månader -1,2 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6 0,7 0,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8,0 Nordbanken, extra utdelning 2,0 Nordbanken, inlösen av aktier 5,0 Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott 1,1 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter 0,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning 0,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig ink.skatt till kommuner ( 200-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp) 0,5 Telia AB, aktieförsäljning 61,0 AssiDomän, inlösen av aktier 1,6 SPP-återbetalning, skatteeffekt 8,5 Summa 3,2 25,5 22,7 13,0-0,5 76,8 10,1 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45,0 45,0 46,4 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbet. 9,1 10,5 12,1 13,7 26,1 24,5 19,1 Premiepensionsmedel, utbet. -56,0-17,6 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3 0,2 1,9 0,7 0,8 Bankinsättningsgarantin 1,0 2,1 2,1 2,3 2,3 0,7 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1,0 Venantius lån -20,0 14,0 6,0 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14,0 9,2 0,6-2,7 2,8 0,2 Summa -4,3 62,7 30,6 17,6 27,6-25,7 3,2 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,1 59,7 mdkr 21
BP 2000:4, Övergripande analys Engångseffekter 2001 Engångseffekterna 2001 beräknas uppgå till 60 mdkr, vilket medför ett underliggande underskott på 17 mdkr. Den dominerande posten utgörs här av den lånebehovspåverkan som uppkommer under 2001 genom överföringen från AP-fonden till staten den 1 januari 2001. Överföringen uppgår totalt till marknadsvärdet 155 mdkr, varav statsobligationer 85 mdkr och bostadsobligationer 70 mdkr. Bostadsobligationerna skall förvaltas av RGK till de förfaller och påverkar då lånebehovet. Under 2001 beräknas bostadsobligationer på 42 mdkr samt kupongräntor på 4,4 mdkr förfalla. Överföringen av statsobligationerna får ingen direkt effekt på lånebehovet utan leder till en nedskrivning av statsskulden med deras nominella värde 75 mdkr, således en engångseffekt för statsskulden. I övrigt beaktas som engångseffekt de ökade skatteinkomster som blir följden av att försäkringsbolaget SPP återbetalar pensionsmedel. Inkomsterna beskattas år 2000 men betalas in till staten 2001. Vidare tas som engångseffekt också upp statens inkomster vid inlösen av aktier i AssiDomän våren 2001. När det gäller premiepensionsmedel kommer från och med 2001 in- och utbetalningarna att i stort sett matcha varandra. En viss effekt uppstår dock. 10 Procent av BNP Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990 2001 i procent av BNP 10 5 0 Faktiskt saldo 5 0-5 -10 Underliggande saldo -5-10 -15-15 -20 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001-20 Statsbudgetens saldo = Statens lånebehov Statsbudgeten omfattar enligt budgetlagen, som gäller från och med 1997, alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens låne behov. Detta innebär att budgetsaldot är detsamma som statens lånebehov. Som en följd därav redovisas en kassamässig korrigeringspost och RGK:s nettoutlåning på statsbudgeten. Posterna ingår på utgiftssidan efter de traditionella utgifterna. Detta saldobegrepp (statens lånebehov) används i detta avsnitt även för tidigare år. 22
BP 2000:4, Övergripande analys Utgiftstak Utgiftstak för år 2000 Tabell 8. Jämförelse med utgiftstak år 2000 mdkr Statsbudget Prognos Jämförelse Statsbudgetens (SB) totala utgifter 699,8 703,6 3,8 Utgifter på SB som inte omfattas av utgiftstaket 76,3 83,7 7,4 Statsskuldsräntor m.m. 81,8 90,6 8,8 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto 1) -5,5-6,9-1,4 Utgifter på SB som omfattas av utgiftstaket 623,5 619,9-3,6 Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten 140,0 140,1 0,0 Budgeteringsmarginal 1,5 Utgiftstak för staten / prognos 765,0 760,0-5,0 1) RGK:s nettoutlåning och kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden, 45 mdkr). De utgifter på budgeten som omfattas av utgiftstaket beräknas nu bli lägre än i statsbudgeten. Utgifterna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten, men under taket, väntas däremot bli något högre än budgeterat. Prognosen innebär således att budgeteringsmarginalen inte behöver tas i anspråk. I föregående prognos (2000-09-12) beräknades ett överskridande av utgiftstaket med 0,4 mdkr. De totala utgifterna beräknas bli högre än i statsbudgeten och främst då Statsskuldsräntor m.m., vilka inte omfattas av det statliga utgiftstaket. Utgifterna som omfattas av taket beräknas däremot bli lägre. Bland dessa är det främst utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, totalförsvar, vuxenstudiestöd, Bostadskreditnämndens garantiverksamhet och bostadsbidrag som reviderats ner. Högre beräknas däremot utgifterna bli för internationellt bistånd, läkemedelsförmånen, sjukpenning och rehabilitering samt arbetslöshetsersättning. Jämfört med föregående prognos skrivs de totala utgifterna ned med 5 mdkr. Bland utgifterna under taket är det arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nu revideras ner mest. Materielkostnaderna inom försvaret väntas bli lägre än tidigare beräknat och även utgifterna för vuxenstudiestöd. Högre utgifter väntas däremot för arbetslöshetsersättning. Fördelningen på utgiftsområden framgår av tabellen som inleder avsnittet Detaljkommentarer utgifter. Samtliga utgiftsområden kommenteras därefter. I årets vårproposition redovisar regeringen begränsningsbelopp för år 2000 inom sammanlagt sex utgiftsområden. Begränsningsbeloppen avser i vissa fall ett anslag, i andra fall ett verksamhetsområde eller ett helt utgiftsområde. Syftet med dessa begränsningsbelopp är att säkerställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss nivå, med tanke på att utgiftstaket kan komma att överskridas. 23