Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan
Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens ideal Grundläggande skillnader mellan olika kommunsystem
Varför är kommunerna viktiga? Kommunerna som universalismer Kommunerna som producenter av nyttigheter Effekterna av verksamheten Kommunerna som öppna politiska system
Praktiska argument Värdefull som sådan rätten att påverka Eget ansvar Främjar kollektivism lokal samhörighet Anpassa servicen till lokala förhållanden Experiment Konkurrens mellan självständiga kommuner
Roll och uppgifter Serviceproducent Producera service Kommunen Myndighet Utöva makt rättsskydd Välfärd Politiskt forum Främja demokrati medla
Kompetens Allmän kompetens kommunen får göra Särskild kompetens kommunen måste göra
Den historiska utvecklingen
Utvecklingen i Finland Fyra faser: 1865-1919: Den moderna självstyrelsen utformas 1925-34: Etableringsfasen 1948-76: Serviceuppbyggnadsfasen 1987 -: Decentraliseringsfasen
Fasernas innehåll Fas I: Borgerskapets privilegier avskaffas Inkomstbaserad kommunal beskattningsrätt (1865-73) Fmge obligatoriskt i städer > 2000 invånare Småkommunproblemet uppstår Grundlagsskydd 1919 Läroplikt, fattigvård Fas II: Förvaltningen förstärks; stadsstyrelse och stadsdirektör (1927) Kommunalförbund möjliga (1932) Förstärkt inkomstbeskattning
Faserna... Fas III: Första enhetliga kommunallagen (1948) Obligatoriska kommunalförbund Minskat kommunantal Speciallagstiftning på alla sektorer Fas IV: Frikommunförsök (1987) Sammanslagning av kommunalförbund Uppluckring av statscentrerat synsätt Ny kommunlag 1.1.1995
Den kommunala självstyrelsens ideal
Den kommunala självstyrelsens roll i systemet påverkas av flera aspekter 1. Det historiska arvet (självstyrelsens grundkaraktär) 2. Spelplanens storlek (självstyrelsens omfattning) 3. Decentraliseringsgrad 4. Ideologiska riktlinjer 5. Demokratisk grundsyn
1. Kommunens grundkaraktär (Urban Strandberg: Debatten om den kommunala självstyrelsen. Gidlunds 1998) Självständighet Gemenskapskommun Kontraktskommun Organisk samhällssyn Mekanisk samhällssyn Statsorganismkommun Förvaltningskommun Statsbundenhet
2. Kommunens styrelse (spelplanens omfattning) Direktdemokratisk styrelse Styrelse med begränsad spelplan Styrelse med Omfattande spelplan Representativ styrelse
2. Styrelsen forts. Sändiga spänningar mellan professionell kompetens och lekmannakompetens Byråkratisk förvaltning Politikerförvaltning Professionsförvaltning Självförvaltning
3. Decentralisering Ju större autonomi Ju flera sakområden Ju mera inflytande för medborgarna Desto högre decentraliseringsgrad
Argument för och emot Centraliseringsargument Effektivitet Jämlikhet Stort informationskrav Överbelastning Decentraliseringsargument Demokrati Minskad byråkrati Stark lokal initiativkraft Minskad helhetssyn
Decentralisering inom ramen för olika system Federalism: konstitutionell maktdelning mellan territoriella nivåer (centralmakt/delstat) Enhetsstat: Ingen splittrad suveränitet staten delegerar i varierande grad genom lagstiftningen
Decentraliseringsdilemman 1. Maktdilemmat 2. Deltagandedilemmat 3. Storleksdilemmat 4. Jämlikhetsdilemmat 5. Ideologidilemmat
4. Ideologi Hur kommunerna utvecklas beror också på dominerande ideologiska inriktningar för självstyrelsen Liberalism Managerialism Kommunitarism
5. Demokratisk grundsyn Den kommunala självstyrelsen som demokratiskt system påverkas av många faktorer: Skalproblemet Centralism vs decentralism Förhållandet mellan den stora och den lilla demokratin Medborgardeltagandets förändring Det dynamiska medborgarskapet och förändringar i demokratisyn REPRESENTATIVITETEN SOM IDÉ IFRÅGASATT
Summa summarum: Kommunerna ett viktigt uttryck för hur det politiska systemet fungerar i stort
Hur förverkligas självstyrelsens ideal? Frågan viktig för att bedöma kvaliteten i det politiska systemet i stort Avvägningen mellan centraliserade och decentraliserade system Det demokratiska systemets utformning
Centraliserade vs decentraliserade system Ständiga rörelser och många alternativ: Välfärdsstaten Decentralisering inom centralt styrda system Multi-level governance Relativiserar statens roll som väktare av autonomin Nationella gränser flyter Det territoriella blir viktigare Fiskal federalism Kommunernas roll begränsad Invånarna konsumenter
Demokratins utformning Indirect (representation) Direct (selfdetermination) Aggregative (majoritarian) Pendulum democracy Voter democracy Integrative (nonmajoritarian) Consensus democracy Participatory democracy
Skillnader mellan olika kommunsystem
Kriterier för kommunal självstyrelse 1. Verkar inom avgränsat geografiskt område 2. Åtnjuter viss grad av autonomi 3. Auktoritativa befogenheter 4. Direktvalda beslutsfattare
Kommunsystem i Europa Nordeuropeiska (Norden) Brittiska (England, Irland) Mellaneuropeiska (federala system) Napoleonska (Sydeuropa) Östeuropeiska Post-sovjetiska
De europeiska kommunsystemen varierar med hänsyn till: 1. Grundläggande struktur 2. Självstyrelsens reglering 3. Organisation och uppgifter 4. Finansiella förhållanden 5. Demokratisk förankring