Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Relevanta dokument
Perspektiv och teorier i internationell politik

Internationell politik 1

Internationell politik 1

Internationell politik 1

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

INTERNATIONELL POLITIK

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Internationell politik

Neorealism. Marco Nilsson

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

Genusteorier och internationella perspektiv

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

ÄLSKADE LIBERALISM, FÖRBANNADE LIBERALER. Jesper Ahlin Rättviseförmedlingen, 1 oktober 2017

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Teoretiska perspektiv 1. Rickard Mikaelsson, FD

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Teoretiska perspektiv 2. Rickard Mikaelsson, FD

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Säkerhetspolitik för vem?

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Uppförandekod. Inledning

Internationella relationer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Religionskunskap. Syfte

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Prövning i sociologi

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

It's my party! Att möjliggöra meningsfulla och kulturella aktiviteter på vård och omsorgsboenden

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Centrum för Iran Analys

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare

Demokrati på skolgården och i klassrummet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Humanistiska programmet (HU)

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

Genusvetenskap - Kursbeskrivningar

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Kunskapsteori och genus. 22 februari Fysik och genus, SU

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Våld i nära relationer i ett nationellt perspektiv. 25 november Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

OBS! All undervisning och litteratur är på engelska. Inlämningsuppgifter kan dock lämnas in på svenska.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Sveriges feministiska utrikespolitik. Swedish feminist foreign policy

Transkript:

Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar Absoluta (liberalism) Utvecklingslogik Om samarbete gynnar mig är det eftersträvansvärt. Om konflikt skadar egna staten mer än icke-konflikt skall den undvikas

Realism vs. liberalism Stater som enhetliga aktörer. Stater som rationella aktörer. Anarki som organiserande princip för det internationella systemet. Överlevnadstänkande ger evolutionär utveckling i relationer mellan stater. Makt som resurser och som kapacitet. Relativa fördelar eftersträvas inom säkerhetspolitik - inte absoluta. Idéer har inget förklaringsvärde inom internationella relationer.

Interdependens - IPE Stater blir via handel, politiskt och kulturellt utbyte ömsesidigt beroende av varann. Multinationella företag, vars antal växer kraftigt, bidrar till denna utveckling. Ömsesidigt beroende mellan stater gör dem mindre konfliktbenägna - ökar kostnaden för konflikt.

Interdependens - IPE Ömsesidigt beroende gör också stater mer sårbara för ekonomiska och politiska obalanser - genererar ytterligare makt till redan starka stater/marknader. Graden av interdependens kan därför tämligen exakt beskriva staters konfliktbenägenhet gentemot varann. Trots denna generella påverkanstendens kan negativa ekonomiska och politiska spiraler i interdependenta system leda till ökad konfliktbenägenhet (enligt vissa forskare).

De nya utmaningarna Förklara -- Förstå (Explanatory -- Constitutive) Objektivitet -- Subjektivitet (Foundational -- Anti-foundational) Individualism -- Holism

Realism vs. liberalism Rationalism -Neorealism -Neoliberalism Reflektivism -Postmodernism -Feminism Social konstruktivism -Kritisk teori

Fredsforskning Tvärvetenskapliga studier kring konflikter och villkor för fred med en normativ/ moralisk kärna. Vill slå sönder statscentreringen och se till alla krafter i det internationella systemet. Aktionsorientering - forskningen syftar till reell politisk förändring och samarbetar nära med fredsrörelsen. (Universitetsinstitutionerna har svängt men är splittrade.)

Fredsforskning II Realisternas antaganden är i grunden normativa. De leder till politisk cynism och militarism. Krigsromantik florerar (förstärks via underhållning och media). Vapenindustrin har ett stort inflytande även på demokratier och påverkar IR. Positiv fred - all fred är inte konfliktfri. Alla konfliktorsaker måste undanröjas (EUtanken). Negativ fred präglas av ojämlikhet och förtryck - strukturellt våld.

Feministisk IR-teori Genus-perspektiv på internationella strukturer. Den manliga verklighetsbilden - konstruktionen av verkligeheten - präglar internationella relationer. Kvinnors politiska betydelse ignoreras/ försummas liksom politikens konsekvenser för kvinnor. Kvinnliga ledare är fångar i manliga strukturer.

3 feministiska teoririktningar Särartsfeminism (standpoint) - Biologiska och mentala skillnader mellan kvinnor och måste tas hänsyn till i allt politiskt liv. Liberal feminism - betonar likheter. Könsroller är skapade av samhället. Lösning finns på mikronivå (familjen). Postmodernistisk feminism - pekar t.ex. på konstruktionerna män - krigare och kvinnor - väna skyddsobjekt (eller troféer).

Postmodernism Dekonstruerar mänskliga kulturella/språkliga skapelser. Blottlägger därmed strukturernas förtryck. Värderelativism - din historia är lika bra som min. Man kan inte förklara något utan att skapa förtryck. Dekonstruerar stater - beskriver ett virrvarr av identiteter, normer och kulturer. Språket styr vårt tänkande och avgör vilka vi är.

Konstruktivismen - medelväg Realismens rationalitetsantagande är en konstruktion - anarki är vad stater gör med den. Grundad i Webers sociologi - idéer kan förklara varför verkligheten förändras. Visst finns intressen och preferenser, men de formas av samhälleliga, kulturella strukturer.

Konstruktivismen - medelväg Realismens rationalitetsantagande är en konstruktion - anarki är vad stater gör med den. Grundad i Webers sociologi - idéer kan förklara varför verkligheten förändras. Visst finns intressen och preferenser, men de formas av samhälleliga, kulturella strukturer.

Konstruktivismen - medelväg Rationalisterna kan inte förklara stora samhälleliga förändringar. Hela värderingsimperier föll i öst utan betydelse enligt liberalister och realister. Normer styr politiskt agerande och tänkande - aktörer gör vad de borde, vad som verkar passande. Politiska aktörer konkurrerar om att tolka verkligheten inför opinion och varann.