BASKURS GRUND UTBILDARMATERIAL. Fotograf: Mats Nydesjö

BASKURS GRUND UTBILDARMATERIAL Fotograf: Mats Nydesjö

MÅL MED BASKURSEN Baskursen vänder sig till alla nya barn- och ungdomsledare oavsett verksamhet och/eller disciplin. Baskursen mål är att: Skapa ledare med en helhetssyn på gymnasten och bidra till en förståelse att gymnastiken anpassas till barn och ungdomars förutsättningar. Att ge ledaren verktyg för att kunna hjälpa gymnasterna att utveckla sina egna förmågor på bästa möjliga sätt i en tillåtande miljö. Ge ledaren en bred och stabil grund inför kommande ledaruppdrag. UTBILDNINGSMATERIAL Deltagarhäfte Utbildarhäfte Basväggen Dialogplansch - Det är du som leder! Gymnastikpyramiden i A3 format Förbundspresentation på USB PowerPoint-presentation Musik: Barnmix-skivan, Klara, färdiga, gå-skivan, Gymmix for kids-skivan och GympaKidzskivan - använd det du har! Metodik och teknik i matta och hopp DELTAGARMATERIAL Deltagarhäfte Baskurs Grund Pärm Register Dialogplansch - Det är du som leder! Metodik och teknik i matta och hopp Platsfäste till deltagarhäftet Utbildningsfolder Barn och Ungdom och Tävling VARIATION AV UTBILDNINGSUPPLÄGG Över ett veckoslut Under två eller flera helger Ett antal kvällar Veckokurs KRITERIER FÖR ATT GODKÄNNA DELTAGARE 100 % närvaro aktiv i övningar och diskussionsuppgifter inskickade för- och efterarbete TIPS TILL DIG OM UTBILDARE Variera ditt arbetssätt Använd Guide för utbildare vid planering, genomförande och uppföljning Exemplifiera vid alla lektionspassen utifrån de olika disciplinerna i (och olika former av gymnastik) Låt deltagarna träna ledarskap genom att till exempel leda lekar Var generös med positiv feedback till deltagarna Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 2

Ge utrymme för frågor eller funderingar från deltagarna Sammanfatta och utvärdera varje kurstillfälle för att utvecklas i rollen som utbildare Försök läsa av gruppen och anpassa kursen efter de deltagare du har (utifrån det utrymme som finns) Nyttja gärna deltagargruppens kompetenser och erfarenheter CHECKLISTA Se till att du skriver ett utbildarkontrakt med ansvarig region Kontrollera vilka redskap som finns på kursplatsen Kontrollera vilka handredskap som finns på kursplatsen Se till att regionen har beställt de deltagarmaterial som tillhör kursen. Dessutom ska utbildningsfoldrar (som presenterar Gymnastikförbundets utbildningsutbud) delas ut till deltagarna Kopiera upp det underlag som behövs Kontrollera att det finns uppdaterad förbandslåda på kursplatsen Tänk på att du representerar Gymnastikförbundet under kurstillfället, det ska synas och märkas TIMPLAN: Inledning ½ lektion Kom igång med Basväggen och utforska gymnastiksalen 2 ½ lektion Ledarskap 3 ½ lektioner (+ en hemuppgift) Gymnastikförbundet så funkar det! 1 lektion (+ förarbete) Barn och ungdomars utveckling 3 lektioner Grundläggande gymnastik 5 lektioner Säker gymnastik 1 lektion Avslutning, summering, hemuppgift presenteras ½ lektion Totalt: 17 lektioner (á 45 minuter) STUDIETIMMAR À 45 MINUTER Gymnastikförbundet har valt att använda sig av studietimmar á 45 minuter för att arbeta likvärdigt som stora delar av övriga idrottsrörelsen. För att behålla kvalitén och deltagarnas uppmärksamhet rekommenderar vi att ni lägger max två lektionstimmar tillsammans, därefter finns behov av en paus för deltagarna. FÖRARBETE FÖR DELTAGARNA (INFORMATION UT I KALLELSEN) Deltagarna får i uppgift att göra en kort presentation av dem själva och deras förväntningar på kursen. Denna information ska antingen mailas till utbildaren innan kurstillfället eller tas med i pappersform till kurstillfället. Du som utbildare ansvarar för att meddela arrangör (respektive region) hur du vill ha det så att informationen kan stå i kallelsen. Använd denna information du får om deltagarna i din finplanering av kursen. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 3

FÖRSLAG PÅ SCHEMA Dag 1 09.30 10.00 Inledning 10.00 11.30 Kom igång med Basväggen och utforska gymnastikhallen 11.30 12.30 Lunch 12.30 13.15 Ledarskap, lektion 1 13.15 15.30 Ledarskap, fortsättning, inkl. paus 15.30 16.00 Gymnastikförbundet så funkar det! 16.00 17.30 Grundläggande gymnastik, lektion 1-2 Dag 2 09.00 09.45 Grundläggande gymnastik, lektion 3 09.45 10.30 Grundläggande gymnastik, lektion 4 10.30 10.45 Paus 10.45 11.30 Barns utveckling, lektion 1 11.30 12.15 Barns utveckling, lektion 2 12.15 13.15 Lunch 13.15 14.30 Barns utveckling, lektion 3 14.30 15.15 Säker idrott 15.15 15.30 Paus 15.30 16.15 Grundläggande gymnastik, lektion 5 16.15 16.45 Summering och avslutning Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 4

INLEDNING - VARFÖR BASKURS? Tid: ½ lektion Syfte: Att få Baskursens mål och kursupplägg presenterat Att lära känna varandra och på så sätt skapa en trygghet i gruppen Upplägg: Hälsa Välkomna och presentera dig själv kort. Berätta syftet med kursen (se ovan ) samt förväntningar/krav på deltagarna. Starta sedan med något inslag till musik så att alla kommer igång. Tips: Namnlek, till exempel namnkull. När Eva blir kullad ropar hon Eva. Gruppen svarar Hej, Eva!. Därefter kullar Eva nästa Autografjakten Bingo Diskutera namnleken: Vilken ålder är den lämplig för? Hur kan leken förenklas och göras svårare? Låt deltagarna ge förslag på andra namnlekar. Dela ut deltagarmaterial och presentera schemat. Informera praktiska detaljer (var toaletter finns, lunch och tider för rast). Låt deltagarna skriva ned sina förväntningar och berätta för varandra i små grupper, 2 3 personer/grupp. Summera kort tillsammans. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 5

KOM IGÅNG MED BASVÄGGEN och UTFORSKA GYMPASALEN Tid: 2 ½ lektion Syfte: ge en positiv start för deltagarna ge deltagarna en inblick och kunskap i grundformer och begrepp som används i gymnastiken Du behöver: Skyltar till Basväggen Musik Upplägg: Gå igenom basväggen genom att sätta upp hela basväggen på en vägg som en mindmap. 1. VI TRÄNAR GRUNDFORMER När du går igenom grundformerna koppla dessa till det lilla barnets utveckling 1. Stödja Det lilla barnet som ligger på mage lyfter huvudet genom att stödja. Denna första grundform är gymnastikens viktigaste. 2. Rulla/rotera Barnet lär sig vända sig från rygg till mage eller tvärtom 3. Åla För att nå saker börjar barnet åla 4. Krypa Nästa steg i utvecklingen är att barnet kryper 5. Balansera Sedan lär sig barnet att stå 6. Gå Från att gå med bred stödyta till balanserad, automatiserad gång 7. Springa Från att springa på hel fot till att springa med fotavveckling 8. Hoppa Hoppa jämfota (två fötter), hoppa från två till en fot/från en till två fötter samt hoppa på en fot till en fot 9. Kasta Viktigt för finmotoriken 10. Fånga Öga- och handkooridationen 11. Klättra Samma mönster som att krypa 12. Hänga Styrka med egen kroppsvikt samt viktig upplevelse av biomekanik Aktivitet: Musikstopp med djur Diskussion: Vilka grundformer fick vi med? T.ex. a) Orm åla b) Häst stödja (benen är raka) c) Apa klättra (i ribbstol) d) Flamingo balansera och gå e) Säl stödja på armarna (benen släpar i marken) f) Katt krypa g) Ödla/Krokodil stödja (djupt med böjda armar) h) Kräfta stödja (med magen upp i taket) i) Känguru hoppa j) Samt springa mellan uppdragen - kanske som en struts (det enda djuret som springer på två fötter) Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 6

2. VI ANVÄNDER 1. Redskap (inklusive handredskap. Ett bra sätt att träna redskap är i form av redskapsbanor) 2. Lek 3. Gymnastikpyramiden 4. Musik 5. Mycket beröm Sätt upp de skyltar som hör ihop med denna rubrik. Låt deltagarna notera detta i sina deltagarmaterial. Berätta att begreppet GYMNASTIKPYRAMIDEN kommer ni att gå igenom senare. Aktivitet: Ärtpåsekull Diskutera: Vad som tränas från Basväggen? Bland annat: Gå Balansera Begrepp färger Perceptionsförmåga Samarbete Aktivitet: Akta din svans med olika stegringsförslag Diskutera: Vad som tränas i Basväggen? Bland annat: Springa Rumsuppfattning Kroppsuppfattning Samarbete Lyft fram att ett bra sätt att träna rumsuppfattning och även kroppsuppfattning (och att lära känna alla redskap) är att: Sätt fram många olika redskap huller om buller i salen. Gymnasterna får springa på golvet Vid stopp i musiken ska de springa till ett redskap och röra detta med en kroppsdel (t ex spring till en bänk, sätt armbågen på bänken) Vid stopp i musiken träna rumsuppfattning (till exempel ställ er på mattan, bakom bänken) 3. VI TRÄNAR UPPLEVER OCH UTVECKLAR Förklara begreppen: 1. Kroppsuppfattning - ge exempel vad detta kan vara t ex att vara spänd, lång etc. 2. Koordination - be deltagarna resa sig och testa; sprattelgubbe, åka skidor samt sprattelgubbe med benen och skidor med armarna 3. Kondition 4. Styrka 5. Rörlighet Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 7

6. Avslappning 7. Improvisation - ge exempel t ex röra sig fritt till musik 8. Samarbete 9. Kommunikation 10. Ansvar - ge exempel på ledarens ansvar och gymnasternas ansvar 11. Perceptionsförmågan - hur vi via våra sinnen, syn, hörsel, känsel tar oss information 12. Begrepp - t ex färger, form, antal, rum, grupperad, krum 4. VI UPPLEVER 1) Gemenskap 2) Glädje Diskutera med deltagarna: Hur skapar du gemenskap? Hur skapar du glädje? T ex genom att se ALLA barnen, arbeta mycket med samarbetslekar, göra gymnastiken rolig, se till att alla får lyckas. 5. VI UTVECKLAR 1) Självkänsla 2) Självförtroende Självkänsla handlar om: VEM VI ÄR! OM MAN HAR GOD SJÄLVKÄNSLA ÄR MAN NÖJD MED SIG SJÄLV SOM PERSON Självförtroende handlar om: VAD MAN PRESTERAR! OM MAN HAR GOTT SJÄLVFÖRTROENDE TROR MAN ATT MAN KAN PRESTERA SÅ SOM MAN HAR TÄNKT SIG Diskutera med deltagarna Hur tränar de detta med sina gymnaster? Självkänsla kan tränas genom att berömma t ex när gymnasterna varit en bra kompis Självförtroende tränar vi genom att se till att alla får lyckas på gymnastiken. Koppla ovanstående till skylten Mycket beröm Förklara gymnastikens grunder och berätta att detta återkommer senare i kursen. Grundformer (enligt ovan) samt sammansatta grundformer Statiska positioner en kropps position i full spänning Dynamiska rörelser linjära (framåt eller bakåt), roterande (längs tväraxel eller längsgående axel) och svingar (med kroppsdelar eller hela kroppen) Landningar: Hur och Varför? 6. GYMNASTISKA MÖNSTER 1) Statiska positioner 2) Dynamiska rörelser 3) Landningar Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 8

7. GRUNDER Berätta och poängtera att grunder är: - Viktigt att träna mycket - Noggrant och med tålamod Gå tillbaka vid behov. UTFORSKA GYMPASALEN Syfte: Uppmärksamma vilka möjligheter som finns att utforma varierande och rolig träning i gymnastiksalen. Att lyfta kreativiteten som ett arbetssätt för att nyttja gymnastiksalens möjlighet maximalt Du behöver: En gymnastiksal med alla dess redskap Handredskap så som hopprep, bollar och rockringar Musikanläggning Musik Upplägg: Lek lekarna på sidan 13 i deltagarhäftet och diskutera vad som tränas från Basväggen. Gå igenom begreppen: Kroppsuppfattning, begreppsuppfattning och rumsuppfattning. Låt deltagarna plocka fram en mängd olika redskap och göra uppgiften på sid 13-15 i deltagarhäftet. Gå igenom de redskap som oftast finns i en gymnastiksal. Utgå från deltagarhäftet sid 12. Gör uppgifterna på sid 14-15. Låt deltagarna gå runt och prova olika övningar, utgå ifrån deltagarhäftet sid 16. Avsluta med gruppuppgift på sid 16. Tänk på att lyfta in säkerhetsaspekter: - Ordentligt fastsatta redskap - Ordentligt med landningsmattor under/bredvid/efter redskap - Undvik skarvar på mattor - Fundera på var eventuell säkerhetsmottagning behövs Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 9

Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 10

LEDARSKAP 3 ½ lektioner Syfte: Förstå vad det innebär att vara ledare Du behöver: Tillgång till whiteboard eller blädderblock 1 LEKTION: ATT VARA LEDARE Upplägg: sid 18-21 Definition av olika begrepp Diskutera vad de skrivit och gå igenom de definitioner (nedan) som finns i många idrottsböcker. sid 18-19). Definition på ledare: En ledare samordnar en grupps aktivitet mot ett mål Definition på tränare: En tränare är en idrottsledare som leder träning för idrottare, och i vissa fall är ansvarig för ett lag och för uttagningen av laget. Definition på coach: en coach är en idrottsledare som leder träning för idrottare, och i vissa fall är ansvarig för ett lag och för uttagningen av laget. En coach stöttar personer när det gäller karriärval eller personlig utveckling. (Hämtat från Calle Hageskogs bok Kreativ Coaching ) Be deltagarna att skriva ned svar på följande frågor: (sid 19) Varför har du valt att bli ledare/tränare? eller Varför är du ledare/tränare? Varför har gymnasterna valt att träna gymnastik? Varför har gymnasterna valt din förening? Diskutera vad de skrivit fokusera på att det brukar finnas likheter (t ex roligt, gemenskap, lära sig saker). Berätta att enligt motivationspsykologer är våra drivkrafter just; - Roligt - Gemenskap - Att bli sedd (få uppmärksamhet) - Lära sig saker (utvecklas) - Ansvar Be deltagarna skriva ned 10 egenskaper för en kompetent gymnastikledare (sid 20). När de gjort detta skall de rangordna (fem stycken) utifrån vilka som är viktigast tillsammans med någon annan på kursen. Diskutera att detta är svårt att rangordna. Mycket beror på att på nedanstående delar (gå igenom texten på nästa sida). Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 11

Vilka egenskaper som är viktigast beror på gymnasten/gruppen (koppla tillbaka till individen i centrum - BASVÄGGEN) som du leder. I sitt ledarskap måste du ta hänsyn till: 1) Gruppens sammansättning (ålder, kön, gruppens sociala struktur och trygghet) 2) Gruppens storlek 3) Gruppens målsättning Sitationsanpassat ledarskap: Detta synsätt på ledarskapet kallas för det situationsanpassade ledarskapet, vilket innebär att aktuell situation avgör vilka egenskaper som är de viktigaste. Ledaren ska alltså anpassa sig till situationen och gymnasterna i gruppen (vem de är och deras mål). Återkoppla till Basväggen Barnet i centrum. Be deltagarna att fundera över vilka egenskaper som är viktiga om: Du leder en barngrupp med pojkar och flickor i 3-5 års ålder Du tränar en grupp med flickor i 12-års ålder som skall tävla för första gången 1/2 LEKTION: ATT LÄRA UT (sid 21-23) Låt deltagarna diskutera: Hur du bör bete dig för att vara ett föredöme? Diskutera till exempel: klädsel ordval följa regler snäll se alla kommunicera på barnens nivå visa alla respekt ödmjuk Låt deltagarna diskutera: Hur du inte bör bete dig? Diskutera till exempel: språkbruk (svordomar) mobiltelefon komma för sent tugga tuggummi ej ombytt Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 12

1 LEKTION: ATT PLANERA Upplägg: Gå kort igenom sid 24-25 i deltagarmaterialet. Fortsätt med planeringshjulet på sid 24 i deltagarhäftet. Låt deltagarna fundera: Arbetar jag idag enligt planeringshjulet? Dela ut exempel på terminsplan Be deltagarna planera ett föräldramöte samt fundera över föreningen kan stötta i föräldrarelationer. Hur får föräldrarna reda på mötet - infolapp, mail, hemsida? Vad ska det stå i inbjudan? - dag, tid, plats, hur göra vi det välkomnande Dagordning för mötet: Vad vill de berätta om träning/träningsupplägg? Vilka regler måste föräldrarna ta del av? Vilken resurs kan föräldrarna vara? Har föreningen några krav på föräldrarna? Hur fungerar det vid eventuellt uttagningar till tävlingar? Fundera också på hur du skapar en positiv stämning på mötet. Till exempel: - Fixa med fika - Alla presenterar sig - Ställ frågor till föräldrarna om förväntningar på gymnastiken Diskutera deras svar. 1/2 LEKTION : TRÄNINGSREGLER, GOD INLÄRNINGSMILJÖ OCH ATT FÖRSTÅ GRUPPEN (sid 26-27) Uppgift sid 26: Låt deltagarna fundera på regler för gymnasterna i gruppen. Exempel på regler: Passa tiden Toalettbesök före träningen Uppsatt hår Inga smycken Klädsel under träningen. Redskaps framplockning Redskapen får inte användas utan ledares närvaro och godkännande Vikten av preparation/uppvärmning Under träningstiden är vi aktiva Skador Respekt mot varandra Hur hantera konflikter och/eller utanförskap Hur ska mobiltelefon, surfplattor, datorer m.m. hanteras Bortplockning av redskap Hur hanterar vi bilder/texter i sociala medier Diskutera skillnaden på en föreningspolicy och regler i den enskilda gruppen. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 13

Det är viktigt att skriftligt informera om: Föreningens namn och telefonnummer Ledarnas namn Kostnaden Förväntningar på föräldrarna Gå igenom sid 27, god inlärningsmiljö och att förstå gruppen Gå kort igenom hur en förening är uppbyggd, sid 28. 1/2 LEKTION: MENTORSKAP Syfte: ge deltagarna en inblick i vad det kan finnas för ytterligare stöd i föreningen i form av en mentor att ge deltagarna möjlighet att börja fundera på om, i så fall vem och hur mentorskapet kan gå till. Berätta kort vad en mentor och vad mentorskap är? Låt deltagarna bikupa med en kurskompis frågorna på sidan 29-30 i deltagarmaterialet. Summera kort tillsammans. Berätta att Gymnastikförbundet haft ett projekt med fokus på mentorskap, som kallas Gymnastikens mentorskap. Utgå ifrån informationen på sid 31 i deltagarmaterialet. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 14

GYMNASTIKFÖRBUNDET - SÅ FUNKAR DET Tid: 1 lektion Du behöver: Bild /videovisningsutrustning, filmen Förbundspresentation Börja med att visa förbundspresentationen. Upplägg: Visa bifogad Power Pointpresentation Bild 1 Gymnastikförbundet Gymnastikförbundets motto Gymnastik åt alla 232 000 medlemmar, 1200 föreningar Ett av Sveriges största idrottsförbund Bild 2 Barngymnastik Lekfull, allsidig, gymnastikgrundande, ledd av utbildade ledare Bamsegympa GympaKidz Bild 3 Ungdomsgymnastik Ungdomar som vill fortsätta med gymnastik utan att tävla Alternativa uppvisningsformer och utmaningar Flip á trick, Power and Perfomance Flickis.se Bild 4 Gruppträning Gymmix Gruppträning Gymmix Bild 5 Tävling Läs på om respektive disciplin i deltagarhäftet. Presentera varje av de 7 disciplinerna. Aerobic Gymnastics (bild 6) Hopprep (bild 7) Kvinnlig Artistisk Gymnastik Kv AG (bild 8) Manlig Artistisk Gymnastik MAG (bild 9) Rytmisk Gymnastik RG (bild 10) Trampolin (bild 11) Truppgymnastik (bild 12) Bild 13 Organisation Basen - medlemmarna, för dem vi finns till Mellanskiktet - regionerna, vi har 8 regioner med regionskontor för regional service. (kallas Specialdistriktsförbund av RF trots vårt namn region) (Regionskarta bild 14) Överst - centralt kansli i Stockholm (åter bild 13) Bild 15 Utbildning Nya utbildningssystemet barn, ungdom och tävling- möjligheter! Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 15

BARN OCH UNGDOMARS UTVECKLING Tid: 3 lektioner Syfte: Att känna till barn och ungdomars utveckling och kunna koppla detta till gymnastiken och träningen. Att därmed också utvecklas i sin ledarroll. Att tänka på: Du som utbildare ska försöka förklara detta område så enkelt och konkret som möjligt. Ta gärna de exempel från gymnastiken som finns i deltagarhäftet. När det går rekommenderar vi att du låter deltagarna pröva rent fysiskt. Annars bör du visa på egna kroppen, rita eller ta ytterligare konkreta exempel där deltagarna kan känna igen sig. Du behöver: Whiteboard eller blädderblock alternativt bildvisningsutrustning och bifogad PP. LEKTION 1 OCH 2 Utgå från sidorna 34-35 i deltagarhäftet Förklara syftet med att känna till barn- och ungdomars utveckling. Ge argument som stödjer detta i ledarrollen, exempelvis: För anpassning av förhållningssätt (språk, begrepp, abstraktion) För att bedriva verksamhet/träning som är anpassad För att kunna gången så man kan ta ett steg tillbaka eller veta när man kan ta ett steg fram. Säkerhet och skadeförebyggande För att förstå barnets/gymnastens beteende (varför det klarar/inte klarar en övning, hur det agerar, hur barnet fungerar socialt, emotionellt) För att stärkas i ledarrollen Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 16

Rita upp ett barn, gärna mycket enkel streckgubbe. Alternativt använd bild 1 på tillhörande Power Pointpresentation. Dela med ett diagonalt streck alt. bild 2 Skriv dit FYSISK och PSYKISK alt. bild 3 FYSISK PSYKISK Skriv dit ledorden under alt. bild 4 FYSISK - Motorik - TIllväxt PSYKISK - Intellektuell - Känslomässig - Social Förklara att utveckling alltid sker hand i hand mellan den fysiska och den psykiska utvecklingen. Det är omöjligt att bara träna/stimulera en del, exempelvis intellekt. Förklara att vi nu ska gå igenom alla ledorden noggrannare. Starta med motorisk utveckling. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 17

FYSISK UTVECKLING Motorisk utveckling Förklara de utvecklingsprinciper som gäller motorisk utveckling. Läs på i deltagarhäftet och koppla till de exempel som finns samt fyll gärna på med fler du själv har. Från reflexstyrt till viljestyrt Uppifrån och ner Innifrån och ut Symmetriska till asymmetriska rörelser Från enkla till sammansatta (här är det viktigt att knyta an till grundformerna och vidare till färdig (kanske komplex gymnastisk färdighet) Automatisering (pröva gärna en klappramsa) Diskussionsuppgift: Hur kan man göra om barnen/gymnasterna i träningsgruppen befinner sig på helt olika motorisk utvecklingsnivå? Tillväxt Förklara principerna för tillväxt: Genetiskt arv (tumregel mamma + pappa delat i två +- 15 centimeter beroende på kön). Sker i skov. Stora tillväxtperioder är första levnadsåret, 6-årsåldern och puberteten Puberteten Kan vara stora skillnader trots lika ålder (20 kg eller 0,5 meter kan skilja mellan två 12-åringar) Motoriken kan försämras just vid tillväxt. Poängtera hur mycket varje kroppsdel växer och att vissa övning ar bör tränas med försiktighet vid tillväxt. Tex. djupa grodhopp då benen växer och blir 5ggr... så lång. Flickornas viktökning under puberteten Diskussionsuppgift: Traditionellt sett tänker man kanske att en liten, kort och nätt kropp har lättare att nå framgång i gymnastik. Är det verkligen så i dagens gymnastik? Vad säger emot? Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 18

LEKTION 3 (sid 36-38) PSYKISK UTVECKLING Förklara hur en gymnastikledare kan stimulera barns psykiska utveckling inom ramen för gymnastikträningen. Förklara också hur barnets/gymnastens utvecklingsnivå påverkar ledarskapet, gruppen och individens träning (eventuell framgång). Intellektuell utveckling Förklara hur ledarskapet måste anpassas till begreppsförståelse abstraktionsförmåga perception Förklara perception (varseblivning, tolkning av intryck) samt ge exempel hur vi kan stimulera detta i gymnastikträning, speciellt syn, hörsel och känselintryck. Tryck på att det är av största vikt att du som ledare använder olika inlärningsmetoder och aktiverar fler sinnen hos barnen/gymnasterna. Uppgift: Ge exempel på övningar/lekar i gymnastiken som stimulerar begreppsbildning? kroppsuppfattning? språkutveckling? auditiv perception? Känslomässig utveckling Nämn också uttrycket emotionell utveckling (från emotion). Tala om känslomässiga reaktioner Tala om kroppsspråk och ledarens möjlighet att läsa av gruppen genom observation Nämn barns från början egocentriska utgångspunkt mot att upptäcka omvärlden (förstå att världen inte kretsar runt en själv) Diskussion: Hur kan en gymnastikledare stärka barnets/gymnastens självkänsla? Social utveckling Ledaren har med sitt förhållningssätt väldiga möjligheter att påverka gruppen och individens sociala utveckling. Tryck dock noga på att det är i samspel med andra som social utveckling sker. Dvs. hela gruppen har betydelse för individens utveckling. Förklara hur man som ledare kan förstärka normer. Förklara hur barns egocentriska synsätt utvecklas mot att upptäcka omvärlden (andra människor kring sig själv) Diskussion: Vad gör du när ett barn i gruppen inte följer uppsatta regler, beter sig illa mot kamraterna och förstör träningen? Vad gör du när ett barn är tydligt utsatt av de andra i gruppen? Uppgift: Deltagarna diskuterar olika case. Se nästa sida. Kopiera upp och dela ut. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 19

Bilaga 2 Barn och ungdomars utveckling Diskutera något av följande case :: 1. Stina har tidigare varit duktig på spagat och splitt, men plöstligt blir hon stelare. Varför? 2. GK Plinten ska göra ett mixfristående med sina gymnaster som är 15 år (både killar och tjejer). Pojkarna har svårigheter med att klara av vissa danssteg, vilka tjejerna klarar lättare. Varför? 3. I barngruppen med 4-6 åringar har plötsligt en del 6-åringar fått svårigheter att göra rörelser med bollar. Varför? 4. Kristina som är ledare för en grupp med 3-5 åringar har planerat att barnen i gruppen ska leka två och två med en ärtpåse. Det blir kaos på träningen och leken fungerar inte. Varför? 5. Calle som är 7 år och har gått på gymnastik i flera år blir plötsligt ledsen när ledarna rättar honom vid de olika övningarna. Varför? 6. När (i vilka åldrar) ska du som ledare lägga in mycket träning av: a) Kondition b) Koordination c) Lekar med färger och siffror 7. När kan/bör du som ledare: a) Ge muntliga/skriftliga instruktioner b) Börja tala om vänster respektive höger ben c) Kräva att gymnasterna förstår sina skyldigheter Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 20

GRUNDLÄGGANDE GYMNASTIK Tid: 5 lektioner Syfte: Deltagarna ska genom teoretiska och praktiska lektioner lära sig grunderna i: Hur gymnastiska övningar är uppbyggda (pyramiden och biomekanik) Träningslära (vad som ska tränas, hur träning ska läggas upp) Säker gymnastik Du behöver: Pyramidmallar till alla deltagare Whiteboard/blädderblock och penna Gem, snöre och A4-blad till alla deltagare Tillgång till gymnastiksal med redskap LEKTION 1 OCH 2: GYMNASTIKENS BYGGKLOSSAR I GYMNASTIKPYRAMIDEN Utgå från deltagarhäftet sid 39-45. Berätta kort om pyramidens olika nivåer. Den första nivån är Grundformer/Gymnastiska mönster. 1. Definition Biomekanik Betona vikten av varför det är viktigt att kunna biomekanik och se till att alla deltagare förstår. 2. Grundformer/Gymnastiska mönster Uppgift till deltagarna. Ge exempel på: 1. Statiska positioner (stå på ett ben, handstående, våghalvstående) 2. Dynamiska rörelser (springa, hoppa, svinga) 3. Definition tyngdpunkt Uppgift 1 till deltagarna: Riv ut en figur av ett A4-papper. Knyt ett gem på ett snöre och fäst gemet på pappret. Håll upp pappret i snöret och rita en linje på pappret som en förlängning av snöret. Sätt gemet på en annan del av pappret och rita ett streck, gör detta fem gånger. Tyngdpunkten är den plats där alla fem sträck korsar varandra. Uppgift 2 till deltagarna: Om du hänger en liten tyngd (som ett lod) i en tunn lina (ex. fiskelina) runt halsen. Linan bör ha längden så att den hamnar i naveltrakten (den naturliga tyngdpunkten). Låt gymnasten eller deltagaren utgöra provdockan och be dem krumma eller luta sig framåt, så de ser hur tyngdpunkten rör sig utanför kroppen. Koppla ihop detta med att rotationen sker runt tyngdpunkten. Då brukar de förstå hur viktigt det är med rätt kroppsposition för att utföra övningen rätt Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 21

Statiska positioner Uppgift till deltagarna: Ge exempel på och visa upp: 1. Statiska positioner i stöd för yngre barngymnaster 2. Statiska positioner i stöd för äldre gymnaster 3. Statiska positioner i balans för små barngymnaster 4. Statiska positioner i balans för äldre gymnaster 4. Gå igenom stödyta och balans Rita upp stödytan för ett handstående och för ett huvudstående. Diskutera med gruppen varför det är lättare att stå på huvudet jämfört med handstående ur ett biomekaniskt perspektiv. - Större stödyta vid huvudståendet - Tyngdpunkten närmare golvet vid huvudståendet 5. Dynamiska rörelser 1. Hopp 2. Linjära rörelser 3. Roterande rörelser 4. Svingar Genomgång av ovanstående begrepp Uppgift till deltagarna: Följa John med ovanstående begrepp (när de byter John byter de övning) 6. Landning Alla gymnastiska övningar avslutas med en landning. För att kunna utföra övningar på ett säkert sätt är det viktigt att kunna landa övningen korrekt. En korrekt landning har framför allt en skadeförebyggande effekt. Landningar kan ske till fötter, till händer och i rullande. Att landa handlar om att absorbera kraft genom att dämpa kraften med olika kroppsdelar. Vid landning på fötterna dämpas kraften med hjälp av: 1. Fötterna från tå till hälen 2. Knäna böjs successivt 3. Höften böjs successivt Be deltagarna ge exempel (sid 40 och 41 i deltagarmaterialet). Gör musikstopp med hopp som finns i deltagarhäftet på sid 41 med deltagarna. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 22

Uppgift: Genomför uppgiften Landningar till musik på sid 42 i deltagarhäftet. 7. Gå igenom tröghetsmoment Uppgift till deltagarna: Be deltagarna göra en sittsnurr på golvet med armar och ben utsträckta, be dem sedan göra samma sak med ben och armar intill kroppen. Diskutera skillnaden i tröghetsmomenten och vad det gör för skillnad i till exempel volter. 8. Genomgång av övriga nivåer i pyramiden 1. Förutsättningar/grundpositioner 2. Basövningar 3. Förövningar 4. Färdig övning 9. Genomgång av handståendet Gå igenom handståendets byggklossar med hjälp av pyramid och kort med text/bilder, poängtera vikten av att bygga upp förutsättningarna noggrant i de understa våningarna! 10. Dela in deltagarna i grupper och låt dem arbeta med följande pyramider: a) Kullerbytta fram b) Kullerbytta bak c) Handstående och falla d) Hjulning e) Ljushopp på bräda f) eventuellt en grupp med disciplinspecifik uppgift tex. RG = Kasta/fånga Hopprep = Dubbelrep Förslag på färdiga pyramider finns i bilaga. Pyramider: 1. Låt deltagarna fylla i ett pyramidpapper (även skriva in rubrikerna i kanten) 2. Låt deltagarna bygga upp och visa de olika stegen 3. Prata rätt teknik, utförande och hur man ska passa Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 23

LEKTION 3: TRÄNINGSLÄRA Definition: Vad som ska tränas och hur Gå igenom: 1. VAD som ska tränas - Koordination - Styrka - Kondition - Rörlighet Koordination nämns inte som en specifik del här men berätta för deltagarna att Gymnastik är en koordinationsidrott och att koordination lärs med hjälp av mycket lek och variation. 2. HUR ska träningen organiseras Utgå från deltagarhäftet sid 45-48 Genomgång av träningens olika delar: 1. Preparation/uppvärmning 2. Huvudaktivitet (inklusive stationsträning och redskapsbanor) 3. Avslutning LEKTION 4: LEKEN SOM ARBETSSÄTT Utgå från deltagarhäftet sid 46-48 Betona vikten av lekens fördelar i träningen, även för äldre och mer elitsatsande gymnaster. Gör gruppuppgiften på sid 48 i deltagarhäftet. Uppgift till deltagarna: Arbeta i fyra grupper, varje grupp skall komma på minst tre lekar. En grupp tar uppvärmningslekar, en grupp styrkelekar, en grupp konditionslekar och en grupp lekar utifrån gymnastikens byggklossar Fundera på vilken ålder leken lämpar sig för, hur den kan göras enklare och svårare, vilka regler som är viktiga och vad som är viktigt att poängtera utifrån säkerhet. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 24

SÄKER GYMNASTIK Tid: I lektion Utgå ifrån deltagarhäftet sid 50 52. Gå igenom: 1. Förebyggande åtgärder, tex. - telefonnummer112 - vilken ledare gör vad - telefonnummer till föräldrar 2. Om olyckan är framme - gå igenom punkterna i deltagarhäftet 3. Rollspel - en säger symptom den andra åtgärd. Uppgift: Gör en lektionsplanering. Följ deltagarmaterialet sid 24-25. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 25

AVSLUTNING OCH SUMMERING Tid: ½ lektion Syfte: summera kursen tillsammans med deltagarna gå igenom hemuppgift (lärgrupp) informera om inriktningsdelarna ge information om vad Gymnastikförbundet mer kan erbjuda! betona vikten av utvärdering för framtida utvecklingsarbete Du behöver: utbildningsfoldrar Barn och Ungdom och Tävling blädderblock och pennor Summera kursen tillsammans. Vad har vi gått igenom! (5 minuter) Gå igenom hemuppgiften, (se sid 53 i deltagarmaterialet) och dialogplanschen (10 minuter) alternativa former av genomförande summera och dokumentera registrering och mervärdet att genomföra en lärgrupp och hur hemuppgiften ska redovisas (utgå ifrån de punkter som finns på hemsidan rörande lärgrupp). Gå igenom vilka inriktningsdelar som finns och hur utbildningssystemet fungerar (5 minuter) Betona att det är efter inriktningsdelen som varje deltagare får sin Baskurslicens. Alla som får Baskurslicens kommer automatiskt att få ett nyhetsbrev med information från förbundet. I dessa nyhetsbrev kommer Gymnastikförbundet även ge en del erbjudanden och ibland även rabatter. Avsluta med att dela ut utbildningsfoldrarna och visa på vad Gymnastikförbundet kan erbjuda framöver. Betona vikten av att fylla den digitala utvärderingen som kommer att skickas ut efter kursens slut. Deltagarnas svar och synpunkter ligger till grund för fortsatt arbete. Låt deltagarna ha möjlighet att få se och om möjligt bläddra i material som finns i Gymnastikbutiken. Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 26

ANTECKNINGAR Gymnastikförbundet 2011. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd. 27