Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2012/2013

Relevanta dokument
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för 2012/2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan GEM förskola

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal Arbetsplan för VALEN

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Kvalitetsredovisning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Arbetsplan. Killingens förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Välkommen till vår förskola Grimsta

Dokumentera med ipad i förskolan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola: Sofiedalsgården avd. Humlan 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Välkommen till vår förskola Karamellen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal Arbetsplan för Norrgården

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Transkript:

2011-10-17 Sid 1 (18) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur Guldsmeden tillsammans arbetar för att säkerställa kvaliteten på förskolan. Alla avdelningar arbetar inte med allt på samma gång och exakt samma sätt, men vi arbetar alla mot samma mål med utgångspunkt i läroplanen. X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se

Sid 2 (18) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Sid 3 (18) Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Barnen hjälper varandra. Barnen får förståelse för varandras livssituationer. Barnen känner empati för sina kompisar och att man är rädd om allt material som finns.har en förståelse över att vi alla är olika och tycker olika. Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Barnen skall ges tid vid på och avklädning för att få klara det själv samt att hjälpa varandra. Barnen får ta med kort på sin familj och visa för varandra och prata om den. Vi arbetar med dramalekar, sagor. Vi diskuterar med barnen när en situation uppstår. Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. Förutsättningar Hur räckte våra förutsättningar/resurser för arbetet att uppnå det uppställda målet och de förbättringsåtgärder vi satte upp? Det har inte varit lika mycket utbildningar den här hösten. Tänk då utifrån materiella resurser/pedagogiskt material och annan utrustning, lokalernas utformning, personalens kompetens, barngruppens storlek och sammansättning, förskolechefens roll att ge tid till diskussioner för att utveckla verksamheten. Guldsmedens prioriterade mål: Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Det är mycket förhållningsätt och arbetssätt som vi arbetat med för att nå målet. I de mindre åldersindelade arbetslagen har vi i reflektion pratat om vad vi ska göra i verksamheten för att uppnå målet. Vi pratar mycket i vardagen om uppkomna situationer. Vi skulle behöva flera diskussioner i det större arbetslaget inom ämnet. Vilka utbildningar har vi haft för att utveckla varje målområde? Vi har haft värderingsövningar på personalmöten inom området.

Sid 4 (18) Arbetsprocess Beskriv hur ni har arbetat under varje målområde och beskriv några särskilda insatser ni genomfört för att förbättra verksamheten. Ge konkreta exempel från verksamheten. Pedagogerna har gett barnen tid vid på- och avklädning för att få klara det själva och för att få hjälpa varandra. Barnen har tagit med bilder på sin familj som de visat för varandra och pratat om. Vi har gjort dramalekar. Vi diskuterar med barnen när en situation uppstår. Beskriv både processen/det ni gjort på avdelningarna tillsammans med barnen och på våra arbetsplatsträffar. Hur har det gått? Vad ser vi? Varför? Reflektera och koppla till era dokumentationer och till matrisen Pedagogisk dokumentation. När vi går ett steg tillbaka så träder barnen fram och hjälper varandra. Vi har sett att det är viktigt att ge barnen tid och uppmuntra att de kan själv och att de kan hjälpa en kompis. Barnen har gärna visat bilderna för varandra och de andra barnen har lyssnat intresserat. I dramalekarna har barnen lösningar på de problemställningar de ställs inför. Barnen har själva kommit och pratat om hur man är en bra kompis. Resultat Vilka effekter ser vi i verksamheten? Barnen visar mera empati om någon är ledsen. Vad har hänt? Barnen har blivit tryggare med varandra för att vi vuxna samarbetar över gränserna. Vilka slutsatser drar vi? Att det har varit bra att vi har arbetat med blandade arbetsgrupper. Är det några goda pedagogiska processer vi kan sprida till andra kollegor/avdelningar? Det ska vara ett öppet klimat och vi hjälper varandra så fungerar vi som goda förebilder. Analys I analysen görs den slutliga bedömningen av resultatet.

Sid 5 (18) Ser vi det vi ville se? Om inte vad beror det på? Vi ville att alla barn skulle vara trygga med både barn och vuxna på hela Karusellen. Vad var det som gjorde att vi nådde målet? Samabete med öppna dörrar och ålderstvärgrupper har gjort att barnens miljö har blivit tryggare. Är varje skillnad en förbättring? Att arbeta med öppna dörrar och tvärgrupper som vi inte gjorde förra året är en klar förbättring. Vilka är orsakerna till att vi inte nådde målet? Vi skulle ha velat göra mer pedagogiska dokumentationer. Tiden räcker inte till. Används resurserna rätt? Vi tycker att vi är så effektiva som vi kan med de medel vi har. Vi har genom att söka investeringsmedel fått till mycket till vår utemiljö som båt, tåg, byggförråd och trall. Vi har också fått mycket byggmaterial och skapande material samt verktyg av föräldrar. Vi har också haft föräldrasamverkan genom att ha fixarkväll. Finns det kompetensbrister? Databrister. Vad har vi lärt oss? Det är för mycket pappersarbete. Vilka framgångsfaktorer kan vi se? Samarbete är viktigt. Värdera! Att arbeta med det här målet inom normer och värden är väldigt viktigt. Det är huvudsaken att barngruppen är trygg för att det ska ske ett lärande inom övriga målområden. Åtgärder för utveckling för läsåret 2012/2013 Hur går vi vidare? Vi skulle behöva diskutera i stora arbetslaget om ämnet. Det har inte funnits tillräckligt med tid för detta. Vad ska vi förbättra kommande läsår? Sätt upp några åtgärder under varje målområde. Tydliga och konkreta! Bli bättre på pedagogiska dokumentationer. Vi ska låna böcker om känslor och olika relationer. Utifrån

Sid 6 (18) dessa böcker skall vi diskutera och dramatisera med barnen. Vi tror att det är lättare för barnen att relatera till känslor om vi arbetar på detta sätt. Vi tänker använda oss av en figur som kommer och hälsar på och tar upp ett aktuellt ämne. Vi ska använda oss mer av tecken som stöd. Fortsätta arbeta med empati och att vara rädd om saker och miljön. Hur vill vi att förbättringsåtgärderna ska synas i verksamheten? Pedagogiska dokumentationer skall sitta på väggarna för att man skall få syn på barnens lärande. Det ska synas tydligt vad som händer i verksamheten för tillfället. Det ska synas genom att både barn och pedagoger använder sig mer av tecken. Respektera saker, miljö och andra människor. Varför gör vi det här/vad är syftet med det vi beslutar? Att barnen skall bli trygga och våga uttrycka sina känslor. Tydligare språk. Barnen ska bli goda medmänniskor. När beräknar vi ha uppnått de åtgärder för Utveckling, som vi kommit fram till under varje mål? Till maj -13. Vem/vilka ansvarar? Arbetslaget. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

Sid 7 (18) Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Barnen vågar stå för sina åsikter. Barnen tror på sig själv och tar egna initiativ. Barnen försöker lösa konflikter själva. Barnen känner till och följer våra gemensamma regler och rutiner. Visar respekt för leken genom att fråga om man får vara med och vad man leker. Barnen blir stimulerade och uppmuntrade till att leka. Förutsättningar: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Barnen ska lyssna till varandra i fria/planerade aktiviteter och samlingar genom att räcka upp handen i samlingar och prata en i taget. Att vi arbetar med barnen ofta i smågrupper så att de får träna på att uttrycka sina åsikter och komma till tals. Materialet skall vara tillgängligt så att barnen själva kan ta fram utifrån ålder och mognad. Vi uppmuntrar barnen till egna initiativ och bejakar deras idéer och intressen. Vi uppmuntrar och ger barnen tid till att träna på att lösa konflikter själva. Men ger även stöd vid behov. Vi diskuterar med barnen vilka våra gemensamma regler ska vara. Pedagogerna ser över lokalerna och material för att miljön ska vara inspirerande.

Sid 8 (18) Att vara närvarande vuxen och vara lyhörd och vägleda barnen. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Sid 9 (18) Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Barnen leker ofta i olika grupperingar och åldrar både rollekar och regellekar på egna initiativ I teman uttrycker barnen sig i olika skapande sätt. Sång och musik är ett dagligt inslag i verksamheten. Vi pratar mycket med barnen och lyssnar på dom. Barnen pratar med och lyssnar på varandra- Förutsättningar: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Vi ska ge barnen tid att få leka rollekar och använda sig av passande rekvisita. Vi ska se till att ha passande och lättillgängliga spel och pussel till barnen. Vi visar barnen hur regellekar går till men även ger stöd och inspiration vid rollek. Vi försöker att hitta flera uttryckssätt(rita, lera, dator, sång, sand och drama) i teman. Sångsamlingar varje dag med varierande repertoar. Vi lyssnar och är lyhörda för barnens tankar. Vi ser till att varje dag få tid till att samtala med barnen, vi uppmuntrar barnen att prata med varandra. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. Mål matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

Sid 10 (18) Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Barnen använder och förstår olika matematiska begrepp i vardagen. Barnen är nyfikna på matematik och vill lösa problem. Barnen kan olika geometriska figurer. Förutsättningar: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Vi använder oss av uppdragskort på skogsutflykter. Vid samling räknar vi barnen, fråga barnen hur många flickor respektive pojkar det är där och konkretiserar antalet med hjälp av duplo klossar i olika färger. Vi använder oss av hel, halv och fjärdedel vid fruktstunder. Vi erbjuder material såsom pärlplattor, plastpiggar sorteringsmaterial och pussel samt utmanar de äldre barnen att lägga mer avancerade pärlplattsmönster. Vi använder matematiska begrepp i vardags situationer såsom påklädning, blöjbyte och vid maten. Vi går på kvadratjakt respektive rektangeljakt. Resultat: Analys:

Sid 11 (18) Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. Mål naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Barnen vill och tycker att det är roligt att gå till skogen. Barnen är intresserade och nyfikna av att delta i experiment. Barnen får kunskap genom att utmanas med frågor och bilda sig egna hypoteser. Materialet skall vara passande och utmanande. Förutsättningar: Arbetsprocess:

Sid 12 (18) Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Pedagogerna skall vara medforskande och tillsammans med barnen söka kunskap genom upplevelser på plats, att använda alla sinnen, diskussioner, böcker och internet. Vi ska erbjuda barnen olika upplevelser och delta i experiment. Vi ska erbjuda barnen material till olika skapande verksamheter trä, plast, papper, tejp osv. Barnen får lära sig namn på vanligaste förekommande träd, buskar och djur. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. 2.3 BARNS INFLYTANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Prioriterade mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen?

Sid 13 (18) Att alla barn får känna att de blir lyssnade på och kunna påverka sin vardag. Att vi alla är rädda om varandra och vår förskola. Förutsättningar: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Vi delar in barnen i mindre grupper där det blir lättare för alla att prata och lyssna. Vi tar tillvara på alla samtals situationer. Vi vuxna visar barnen genom att vara goda förebilder. Alla barn får vara med och utforma våra gemensamma regler. De får sätta ord på hur det känns här på förskolan. Alla barn får ta med sin favoritbok och visa och berätta för sina kompisar på samlingen. Sorteringsstund varje dag då vi hjälps åt att lägga tillbaks allt material på rätt plats. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget. Formaterat: Default 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Mål för förskolan Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten,

Sid 14 (18) Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Prioriterade mål för förskolan: Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Har en fortlöpande dialog med vårdnadshavare. Vårdnadshavare är trygga med förskolan och känner att de kan påverka genom delaktighet och inflytande. Förutsättningar: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Vi arbetar med föräldraaktiv inskolning. Genom föräldramöte och föräldraråd ges tillfälle för delaktighet och inflytande. Genom att varje år anordna fixar kväll tillsammans med föräldrarna. Vi har utvecklingssamtal en gång/år. Vi utgår från underlag för utvecklingssamtal. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga:

Sid 15 (18) Arbetslaget. 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Mål för förskolan Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Prioriterade mål för förskolan: Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Trygga barn och föräldrar som känner till den nya personalen, miljön och lokalerna. Förutsättningar: Arbetsprocess: 5-åringarna är i dagsläget i den redan befintliga skolmiljön. Kontinuerlig kontakt med skolans personal genom möten utomhus, i matsalen och genom sammanslagningar på lov.

Sid 16 (18) Från och med maj-månad genomförs en mer medveten överinskolning. I maj hålls ett informationsmöte för de nya föräldrarna. Under vårterminen inbjuds blivande förskoleklassens elever till ett öppet hus. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget och de ansvariga för förskoleklassen. 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Prioriterade mål för enheten: Att utveckla det systematiska uppföljningsarbetet på avdelningarna för att säkerställa kvalitetsutvecklingen.

Sid 17 (18) Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Alla pedagoger använder handlingsplanen och underlag för utvecklingssamtal som en naturlig del i verksamheten, i arbetet med barnen och vid planering. Pedagoger visar genom dokumentation och reflektion att de har kunskap om varje barn(ansvarsbarn) erfarenhet och kunnande. Förutsättningar: Arbetsprocess: Vi dokumenterar, reflekterar och utvärderar verksamheten kontinuerligt. Vi dokumenterar genom foton, intervjuer och reflektioner, med barnen. Vi ställer frågor såsom vad tyckte du var roligast tråkigast m.m. Vi ändrar och förbättrar. Vi har digital fotoram i hallen som barn och föräldrar kan titta på. Vi har en dokumentationspärm. Det ger barn, föräldrar och pedagoger möjlighet att se tillbaks och bli medveten om sin utveckling och sitt lärande. Resultat: Analys: Åtgärder för utveckling: Ansvarig/ansvariga: Alla i arbetslaget. Uppföljning sker varje vecka under reflektionen. Utvärdering sker i december Använd det dokument som heter Uppföljning, utvärdering och utveckling, bilaga 1. Matrisen Pedagogisk dokumentation, bilaga 2. Underlag för utvecklingssamtal, bilaga 3.

Utvärdering av inskolningen, bilaga 4. Mall för årsredovisning till hemsidan, bilaga 5. Sid 18 (18)