HÖGANÄS I SIFFROR & STAPLAR 2016
BEFOLKNING UTVECKLING OCH ÅLDERSSTRUKTUR Sedan millennieskiftet har kommun haft en relativt stabil befolkningstillväxt. Vid årsskiftet 2015-16 var invånarantalet 25 610 och befolkningsmålet 27 500 invånare år 2025 är inom räckhåll. 2015: +312 20 000 10 000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Befolkningsutveckling i kommun 1990-2015 samt befolkningsprognos till 2025. Streckad linje avser kommunens befolkningsmål för 2025. 0 % Procentuell befolkningsutveckling, 2000-2015 +10 % +20 % 45 år 40 år 35 år Snittålder, 2015 LÄGST SNITTÅLDER Vikens Ry, östra Viken 29,5 år Östra Lerberget, södra nr 5 Lerberget 29,8 Vikens Ry, västra Viken 32,3 Östra Lerberget, norra nr 6 Lerberget 33,3 Vikens Ry, norra Viken 33,7 HÖGST SNITTÅLDER* Brorsbacke, södra 63,1 år Centrum, västra 62,9 Mölle, nordvästra Mölle 60,7 Arild, östra Arild 60,1 Mölle, södra Mölle 59,4 *Områden med vårdboenden undantagna Barnfamiljernas inflyttning till nya utbyggnadsområden i Viken och Lerberget syns tydligt i statistiken. De äldre bor till stor del i centralorten, vilket också gäller de unga vuxna. HÖGST ANDEL 20-29-ÅRINGAR Centrum, nordöstra 24,5 % Finngården 21,5 kv Verkstaden 20,7 Olympia, östra 20,6 Centrum, östra 18,0
BOENDESEGREGATION Graden av boendesegregation kan beräknas genom ett så kallat segregationsindex. Segregationsindex är då ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier och varierar mellan 0 och 100. För att skapa indexet delas kommunen upp i mindre geografiska områden. Därefter beräknas indexet med hjälp av ekvationen nedan. p1 i = andelen av befolkningskategori 1 som bor i område i p i = andelen av befolkningen som bor i område i p1 = andelen av befolkningskategori 1 i hela kommunen Exempel: Andelen utrikes födda är 12 procent i kommun. För att segregationsindex ska bli 0 måste andelen utrikes födda vara 12 procent i samtliga områden. Segregationsindex lämpar sig inte för att göra jämförelser mellan kommuner, men däremot för att beskriva utvecklingen över tid i en kommun. 26 24 BYGGA & BO BOSTADSBYGGANDE Under den senaste femårsperioden har bostadsproduktionen i kommun varit bland de högsta i Skåne, sett i förhållande till befolkningsstorlek. Totalt har omkring 600 bostäder byggts, varav drygt hälften i flerbostadshus. Över 80 procent av bostäderna har tillkommit i någon av kommunens fem serviceorter (, Viken, Lerberget, Nyhamnsläge och Jonstorp). I ett regionalt perspektiv dominerar västra Skåne kraftigt och det finns också en tydlig kontrast mellan kust- och inlandskommuner. HÄR HAR DET BYGGTS FLEST BOSTÄDER 2011-2015 Centrum, nordvästra 111 Kastanjeparken m fl 47 Östra Lerberget, södra nr 5 Lerberget 33 Ryd, norra 28 Jonstorps centrum Jonstorp 27 Vikens Ry, södra Viken 27 22 20 ss xx = pp1 i pp i 2(1 pp1) 100 18 2010 2011 2012 2013 2014 arbetslöshet utländsk bakgrund 20-29-åringar Segregationsindex för kommun 2010-2014. Sedan 2014 har områdesindelningen förändrats vilket innebär att utvecklingen mellan 2014 och 2015 inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (källa: SCB och kommun) 5,0 2,5 0 Antal färdigställda bostäder per 1 000 invånare och år, 2011-2015 Avseende arbetslöshet och invånare med utländsk bakgrund har boendesegregationen i kommun ökat under perioden 2010-14. Någon större segregationsförändring när det gäller 20-29-åringarnas bosättningsmönster kan dock inte påvisas.
MILJÖ AVFALL OCH UTSLÄPP För att jämföra kommunens miljöarbete, både över tid och med andra, kan stöd hämtas från olika indikatorer. Mängden insamlat hushållsavfall och utsläpp av växthusgaser är två exempel. När det gäller hushållsavfall befinner sig Skåne i landets absoluta botten och är långt ner på listan över skånska kommuner. Det är viktigt att komma ihåg att det, trots viss återvinning, finns en stark koppling mellan mängden hushållsavfall och resursförbrukning. L-krona/ 0 250 500 750 ingen uppgift Mängd insamlat hushållsavfall i kg per invånare, 2014 (källa: Avfall ) PERSONTRANSPORTER är en bilburen kommun och bara drygt 27 procent av våra persontransporter sker till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Det är 14 procentenheter lägre än snittet i Skåne. Det är stora variationer i bilinnehav i olika delar av kommunen. Bil- LÄGST BILINNEHAV PER 1 000 INVÅNARE* Långaröd, västra 269 10 5 0 2000 2005 2010 2014 exklusive industriutsläpp industriutsläpp Utsläpp av växthusgaser i kommun i ton per invånare, 2000-2014 (källa: Airviro/SMHI) 40 % 20 % 0 % deltog inte i Resvaneundersökning 2013 HÖGST BILINNEHAV PER 1 000 INVÅNARE Andel gång-, cykel- och kollektivtrafikresor av det totala antalet resor, 2013 (källa: RVU 2013) innehavet är minst i centralorten och störst på landsbygden och i kommunens mindre orter. Snittet för kommun är 558 bilar per 1 000 invånare, vilket kan jämföras med rikssnittet 475 bilar per 1 000 invånare. Väsby l-bygd, sydöstra Landsbygden 1 016 Brorsbacke, södra 274 Långaröd, östra 282 Hjalmarsfält 310 kv Odenplan m fl 327 *Områden med vårdboenden undantagna Norra Häljaröd Norra Häljaröd 935 Farhult, östra Farhult 879 Väsby l-bygd, nordvästra Landsbygden 870 Jonstorps l-bygd, södra Landsbygden 818
UTBILDNING Utbildningsnivån i kommun ligger i nivå med snittet för Skåne och som helhet. Mer än var fjärde invånare mellan 25 och 64 år har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Sedan millennieskiftet har andelen ökat med nästan tio procentenheter. Sett utifrån genomsnittligt meritvärde står sig grundskolorna inom kommun väl i såväl ett regionalt som ett nationellt perspektiv och Befolkningsandel med minst 3 års eftergymnasial utbildning (25-64 år), 2015 20 % 10 % UTBILDNING 0 % 20 % 40 % 2000 2005 2010 2015 Befolkningsandel (25-64 år) i kommun med minst 3 års eftergymnasial utbildning, 2000-2015 millennieskiftet ses en successiv ökning av snittet. Meritvärde är dock bara en av en stor mängd olika parametrar som kan användas i syfte att bedöma utbildningskvaliteten och precis som alla parametrar har även meritvärde sina förtjänster och nackdelar. 200 100 0 Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9, 2015 (källa: Kolada) HÖGST BEFOLKNINGSANDEL MED MINST 3 ÅRS EFTERGYM- NASIAL UTBILDNING (25-64 ÅR) 200 Gamla Viken, norra Viken 58,3 % Gamla Viken, mitten Viken 49,6 Vikens Ry, västra Viken 49,4 Arild, västra Arild 48,9 Gamla Viken, västra Viken 48,6 100 0 2000 2005 2010 2015 Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9, kommun, 2000-2015 (källa: Kolada)
ÖVRIG STATISTIK Inhämtning av statistik sker vanligtvis via Statistiska centralbyrån och genom Skånedatabasen, vilken upprätthålls av Region Skåne. Utöver detta finns det en uppsjö av myndigheter och organisationer som publicerar statistisk information av mer ämnesspecifik karaktär. Exemplen nedan kan ge en fingervisning av vilken statistik som är möjlig att hämta hem och analysera djupare. 0 5 10 15 Antal fysiska besök på kommunala bibliotek per invånare, 2015 (källa: Biblioteksstatistik) 600 400 200 1990 1995 2000 2005 2010 Antal kor för mjölkproduktion i kommun, 1990-2013. Fylld stapel avser kontrollerat antal. (källa: Jordbruksverket) LÄGST ANTAL OHÄLSO- DAGAR PER INVÅNARE Tunneberga Jonstorp 1,6 Svanebäck, södra Viken 1,9 Gamla Lerberget, norra Lerberget 2,2 Östra Lerberget, norra nr 1 Lerberget 2,8 Svanebäck, östra Viken 3,3 HÖGST ANDEL NORRLANDSFÖDDA Nyhamnsläge, nordvästra Nyhamnsläge 6,8 % Arild, västra Arild 6,0 Gamla Viken, södra Viken 5,5 Mölle, södra Mölle 5,4 Gamla Lerberget, mitten Lerberget 5,1 Denna broschyr är framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen, kommun. För att kunna förbättra innehållet och presentationsformen inför kommande upplagor tar vi gärna emot idéer och synpunkter. samhallsbyggnadsforvaltningen@hoganas.se Samhällsbyggnadsförvaltningen, kommun Järnvägsgatan 8 263 38 042-33 75 50 På www.hoganas.se/statistik finns kartor över kommunens områdesindelning och annan statistisk information. HÖGANÄS KOMMUN www.hoganas.se SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN