Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet och nyfikenhet hos oss andra. Skolplanscherna speglar sin tid och blir ett tydligt tidsdokument. De hade sin storhetstid från sent 1800-tal till början av 1970-talet, guldålder varade mellan 1920 och 1950. Därefter tog film, diabilder, VHS och streamad information över. Skolplanscherna i den här utställningen kommer från Kvisthamraskolan i Norrtälje, de flesta är från 1940-talet. Skolplanscherna var en färgkaskad i en bildfattig tid. Idag översköljs vi istället av bilder hela tiden. Skolplanscherna fick redan under tiden de användes i undervisningen kritik för skönmålning. Färgerna är milda, alla på planscherna är hela och rena. Men planscherna skulle samtidigt vara förebilder och visa hur man ska klä på sig och hur man ska borsta tänderna till exempel. Det var lärarna som drev på att det skulle tas fram bättre läromedel där läseböcker och skolplanscher blev stommen i undervisningen. Skolplanscherna bidrog till att vi fick en gemensam bildkultur för första gången och att man kombinerade bild med lärande.
Idag har skolplanscherna fått en ny roll som pittoresk inredningsdetalj och kan ibland tinga ett högt pris.
Månader och bokstäver Planscher som mer än några andra förknippas med klassrummet är de som visar månader och bokstäver. På månadernas planscher skiner alltid solen och alla är glada. Förutom att informera om vad som händer i naturen just den månaden så berättas också om hur man ska vara. Det är viktigt att vara hel och ren, äta ordentligt och vara rädd om sina tillhörigheter. Skolan hade en uppfostrande roll där skolplanscherna fyllde en viktig funktion. Maj Lindman illustrerade tolv månadsplanscher på 1940-talet. Bokstaven J visar dansen kring julgranen. Planscherna var gjorda för igenkänning och samtal med läraren. Här kunde eleverna fästa blicken och fundera eller drömma sig bort en stund.
Livet på landet Nils Asplund och Olle Hagdahl illustrerade under 1930-talet flera planscher som skildrar livet på landet genom årstiderna. Det här var ett sätt att visa stadsbarnen hur det var på landet, där många aldrig hade varit. Här ser vi var maten kommer ifrån och hur praktiska saker, som att bygga ett hus, går till. Sådant arbete ingick också i bondens liv.
Stora händelser och vardagsskildringar Stora händelser i historien eller stora personligheter skildras också på planscher. Planschen om Gustav III:s statsvälvning från 1948 visar hur kungen möts av det jublande folket när han 1772 återtog makten i Sverige. Alla är glada och solen skiner över en välmående huvudstad. Vardagsskildringarna i Sverige, så som skräddarna, ser nästan exakt ut som skolplanscherna från Tyskland. Här i Sverige fördes vissa svenska komponenter in. I Sverige producerades dessa på 1930-talet och i Tyskland i början av 1900-talet. I serien Yrkestavlor där Skräddaren ingår finns också Byggnadsarbetaren, Målare, Snickare och Krukmakare bland annat. De skildrar enbart manliga arbetsplatser. Kvinnornas arbetsplatser var i hemmen, att sköta hushåll och barn.
Reproduktioner Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, 1878, här reproducerad 1931 hos P.A. Norstedt & Söner, är en ofta återgiven målning. Hjältekungar förekom ofta i undervisningen så det är inte konstigt att reproduktioner av kända målningar syns på skolplanscherna. Museer som visade originalmålningar fanns i de stora städerna och var något främmande för många.
Konstnären Bruno Liljefors (1860-1939) är konstnären bakom Hunden och flickan. Bruno Liljefors gjorde fem planscher sammanlagt. Den här dramatiska planschen visar en flicka som ramlat i vattnet och som räddas av Sankt Bernhardshunden. Det här motivet känns igen från andra verk av Liljefors där djur, natur och dramatik står i fokus. Bruno Liljefors åkte 1894 ut i skärgården för att finna ny inspiration för sitt måleri. Här hittade han inspiration i många år. Skolplanschen var för flera konstnärer en bra inkomstkälla. Bruno Liljefors hade 8 barn med två fruar, det var många att försörja. Andra konstnärer som målat skolplanscher är Olle Hjortzberg, Nils Kreuger, Henriette Sjöberg och Nils Asplund för att nämna några. Många av skolplanscherna vet vi inte vem som har illustrerat. Kanske var det tryckaren själv
Exotiska djur De här affischerna kittlade fantasin ordentligt. Det är inte bara djuren som är annorlunda mot de djur vi har i Sverige, även landskapet är exotiskt. Flera av planscherna visar ett djur i ensamt majestät och har också en förklarande text under. Såsom planschen med Kungstiger: I indiskt flodlandskap. I träden klänga hulanapor. På bortre stranden synas bufflar.
Flora och fauna Abborren, kanske den mest kända fisken bland metande barn. Den här planschen har tagits från materialrummet till klassrummet många gånger, den är tejpad och lagad. Den här planschen ingår i serien Djuranatomi serie 1. Den dissekerar fisken och visar varje del med en siffra och anvisning. Blommor dissekeras ibland på samma sätt som djuren eller visas med blommor och frukter på en hel kvist. Målet med illustrationen är densamma, att få med så mycket information som möjligt på ett tydligt sätt.
Sexualundervisning Fnitter eller knäpptyst. Antingen det ena eller det andra när det var dags för sexualundervisning. Förmodligen tyckte läraren att planscherna var till stor hjälp när det var dags att berätta om det kvinnliga och manliga könsorganen. De här planscherna är inte i färg utan i svart/vitt. De visar olika delar av könsorganen i olika skala vilket säkert gjorde många elever förbryllade. Ägget får inte ens plats i äggstocken. Någon har klottrat dit ett förtydligande pitt på planschen om det manliga könsorganet.
Mellanmålen gör hålen Skolplanscherna hade inte bara ett undervisande syfte utan också ett uppfostrande. Här får vi lära oss hur vi ska äta för att inte få hål i tänderna, tydligt illustrerat med klockslag och ruttnande tänder. Hur du ska bete dig i trafiken skildras i en serie av arton trafikbilder. De här bilderna är från 1947 och skildras som serierutor. De är mycket informativa och tydliga med sitt budskap.
Världen i klassrummet Liksom planscherna med de exotiska djuren lyfts något annorlunda in i klassrummet. De här planscherna speglar sin samtid och sin tids föreställningar om hur människor såg ut. Det visar föreställningen om hur folk levde i länder långt bort, i omgivningar som eleverna inte tidigare sätt. Kläderna, djuren, växterna och båtarna är annorlunda mot de som eleverna har runt omkring sig. Hur många av eleverna hade ätit en banan innan de fick se skolplanschen?
Kristendom Religionsplanscherna utgör den största delen av planscherna från Kvisthamraskolan. Säkerligen såg det ut så i andra skolors materialförråd också. Att det ser ut så beror på lagen från 1686 som säger att prästen och klockaren skulle svara för läsundervisningen i församlingen. Kunskaperna protokollfördes i husförhören. 1842 genomfördes den stora skolreformen och kyrkan stod inte längre för lärandet. Men religionen fortsatte att genomsyra undervisningen. De första religionsaffischerna var från Tyskland men under 1920 till 1950-talen tillverkades många svenska planscher med religiösa motiv.