Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp



Relevanta dokument
Innehåll

... till tillämpning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Biogas och miljön fokus på transporter

Mjölkkon & biologisk mångfald

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Energieffektivisering i växtodling

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Jordbruk, biogas och klimat

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Energihushållning i växtodling

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Landsbygdsprogrammet

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Gårdsbaserad biogasproduktion

Därför ska man odla baljväxter

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Klimatneutralt jordbruk 2050

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

De skånska odlingssystemförsöken

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Resilienta mikroregioner

Förnybarenergiproduktion

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Varmt och gott eller.

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

Bioenergi från jordbruket en växande resurs

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Jordbruk, bioenergi och miljö

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

31

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Alltid det svarta fåren!

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Småskalig biogasproduktion

Vass till biogas är det lönsamt?

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Christl Kampa-Ohlsson

Transkript:

Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag rörande energi inom ekologisk livsmedelproduktion Konklusioner

Fra bio-baserad till fossil baserad till förnybart energi baserad jordbruk? Bio/ekologisk baserad Fossil baserad Baljväxter och kvävefixering Sädskifte Handelsgödsels N Grödor med dybtgående rötar Recirkulering af näringsstoffer Lokal livsmedelförsörjning Pesticider & ökat mekanisering Jordlösning P och K handelsgödsel Globalisering international handel

Principper energi i ekologisk jordbruk 2002 at använda i så stort omfång som möjligt, förnybare resurs i produktion och process system och undgå förorening och avfall 2005 Insatsmedel reduceras vid återanvändning, recirkulering och effektiv hantering av material och energi för underhåll och förbättrat miljökvalitet och resurs konservering IFOAM

Pro du GHG Samhäll och natur kte Konventionellt jordbruk r Ekologiskt jordbruk Husdyrgödsel Foder & Halm ssi o F l rgi e en Tab af N,,.. Utsäde

Utvikling mot det uthålliga jordbruket UTHÅLLIGT EKOLOGISKT (KRAV jordbruk) KONVENTIONELLT

Konventionellt jordbruk irk ule Pro du kte r GHG rin g Ekologiskt jordbruk Husdyrgödsel Foder & Halm Utsäde ssi o F l Tab,.. Samhäll och natur Re c rgi e en

Möjligheter och tilltag rörande energi i ekologisk livsmedelproduktion Ökat energieffektivitet Reducerat jordbearbetning Ökat utnyttjande af ekologiska och biologiska processer

Fossil energieffektivitet i gröda- och mjölkproduktion (lerjord) MJ per kg produkt Klövergräss Vall Spannmål Mjölk Konventionellt Ekologiskt 2.0 0.7 2.4 2.0 3.3 2.7 Refsgaard, Halberg og Kristensen, 1998

Ogräsreglering i trindsäd vid samodling med korn Hauggaard-Nielsen & Jensen, 2003

Möjligheter och tilltag Ökat energieffektivitet Ökat utnyttjande af eko-biologiska processer Producera förnybar energi Självförsörjning? Marknad samfund?

Förnybar energi i ekologisk produktion Vindenergi Solenergi varme/el Geotermi Varmpumpar Bioenergi biogas/varme/el/växtolja/etanol Gödsel, perenne energigrödor, växtrester, ängsgräs, rörflen, trä,. På gården eller i gårdsgemenskap Mjölk/växtproduktion Mjölk/växthusproduktion

Gården Hagavik Åkerareal: 141 ha Inriktning: Ekologisk växtodling (inga egna djur) Grödor: 34 h höstraps/68 ha spannmål/34 ha vallgröda/5 ha rödbetor Rötresten växtnäringsförsörjer gården => 1) högre skördar än traditionell ekologisk odling 2) mer energieffektiv odling Krister Andersson, Hagavik gård Mats Edström, JTI

Substrat och biogas potential TS Biogasproduktion Metaninnehåll Biogas % m3/ton % kwh/ton Flytgödsel, slaktsvin 7 24 63 150 Flytgödsel, mjölkkor 7 19 60 110 Vallgröda, ensilerad 30 152 55 820 Bioavfall, hushåll 30 170 63 1050 Maginnehåll, slakteriavfall 11 60 60 350 Krister Andersson, Hagavik gård JTI 1998 Mats Edström, JTI

Hagavik gårdsanläggning för biogas Rötkammare: Biogasproduktion: Investering: Elproduktion: Värmeproduktion: Rötrestvärde: 450 m3 aktiv volym ca 3000 MWh/år ca 4 miljoner kr max 900 MWh max 1400 MWh 240 000 kr/år (ekologisk växtodling) Krister Andersson, Hagavik gård Mats Edström, JTI

Möjligheter tilltag och effekter Ökat energieffektivitet Ökat utnyttjande af ekologiska-biologiska processer Producera förnybar energi Självförsörjning? Marknad samfund? Effekter Försörjningssäkerhet (fossil energi) Reducerat utsläpp av växthusgaser

Total utsläpp av växthusgas per kg produkt g CO2 equivalenter/kg produkt 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Raps Havre Vete Växthus tomater Morot Potatis Mjölk Svinekjöt Konventionellt Halberg et al 2008 Ekologiskt

Möjligheter tilltag och effekter Ökat energieffektivitet Ökat utnyttjande af eko-biologiska processer Producera förnybar energi Självförsörjning? Marknad samfund? Effekter Försörjningssäkerhet (fossil energi) Reducerat utsläpp av växthusgaser Recirkulering av växtnäring och energi från samhället

Kol och näringsämne kretslopp Biomassa Livsmedel och foder Bioenergi av gödsel, avfall energigrödor CO2 Växt- och rötrester Tilgängliga näringsämnen

Bioenergins dilemma: Bördighet eller/och biobränsle?

Möjligheter tilltag och effekter Ökat energieffektivitet Ökat utnyttjande af eko-biologiska processer Producera förnybar energi Självförsörjning? Marknad samfund? Effekter Försörjningssäkerhet (fossil energi) Reducerat utsläpp av växthusgaser Recirkulering av växtnäring och energi från samhället Multi-funktionalitet ökat uthållighet och integritet inom ekologisk livsmedelproduktion

Självförsörjning med energi och ytterligare funktion Förnybar energi och Bättre miljöskydd (vattenmiljö, klimat) Ökning af kol/bördighet i marken vid ökat vallodling Bättre utnyttjande af näringsämnen Recirkulering av hushållningsavfall (näringsämnen, energi, hygienisering) och biomassa från naturareal Parasitreglering och eliminering av ogräsfrö

Scenario for självförsörjning i dansk ekologisk jordbruk Energiförbruk i ekologisk jordbruk DK 2003 (160.000 ha) Petajoule (1015 J) El 0,6 Olja 0,7 Indirekt energiförbruk 1,2 Total 2,5 Ersättning ved energiproduktion i ekologisk jordbruk Biogas av all husdyrgödsel från ladugård 0,8 Biogas af klöver-gräs vall på ca 19.000 ha 1,0 Rapsdyrkning på ca 19.000 ha 0,4 Vindmöllar (35.000 kwh) på 25% af de ekologiska gårdar 0,3 Jørgensen och Dalgaard, 2004

Konklusioner Teknologi till at självförsörjning med förnybar energi på gårds nivå eller i gårdsgemenskap er tillgänglig, men betydlig investering påkrävt. Vid bioenergiproduktion får multifunktionalitet beaktas En väsentlig del af gårdens areal får användas (fx up till 25% som i DK scenario) Det mindre produktionsareal for livsmedel må kompenseras af högra skörd på det mindre areal pga bättre utnyttjande af näringsämnen samt på sikt värdesättning af andre ekosystem tjänster kopplat till förnybar energiproduktion

BioConcens